FÖRBUNDSINFO. Inför bokslut och årsredovisning

Transkript

1 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 21 december 2008 Inför bokslut och årsredovisning I detta FörbundsInfo lämnas information inför bokslut och årsredovisning 2008 bland annat om förändringar i branschanpassningen av årsredovisningen för församlingar och samfälligheter samt reglering av förmånsbestämd ålderspension. Det informeras om ränteberäkning av begravningsverksamhetens ackumulerade resultat och att en ny hjälpblankett för begravningsverksamheten har tagits fram. En del nyttiga tips lämnas om vad ekonomer bör tänka på inför indelningsändringar Håll Församlingsförbundets webbplats, under uppsikt då ny information fortlöpande kan dyka upp. På webbplatsen är det möjligt att kostnadsfritt prenumerera på FörbundsInfo via e-post. Handläggare: Ekonom AnnMargaret Dahlström, tel annmargaret.dahlstrom@svenskakyrkan.se Ekonom Sari Seppäläinen, tel sari.seppalainen@svenskakyrkan.se Ekonom Liselotte Ågren, tel liselotte.agren@svenskakyrkan.se SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSFÖRBUND Box 4312, STOCKHOLM Tel Fax E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Webbplats Redaktör Lars Lidström

2 Inför bokslut och årsredovisning Inför bokslut och årsredovisning I detta FörbundsInfo lämnas information inför bokslut och årsredovisning 2008 om bland annat: förändringar i branschanpassningen av årsredovisningen för församlingar och samfälligheter, reglering av förmånsbestämd ålderspension, ränteberäkning av begravningsverksamhetens ackumulerade resultat, ny hjälpblankett för begravningsverksamheten samt lite tips om vad ekonomer bör tänka på inför indelningsändringar Information på Församlingsförbundets webbplats Håll Församlingsförbundets webbplats ( under uppsikt då ny information fortlöpande kan dyka upp. Under Ekonomi/- Redovisning finns aktuell information och branschanpassningen av årsredovisningen. Under Ekonomi/Mallar & blanketter hittar du hjälpblanketter för bokslut, begravningsverksamheten och en excelmall för årsredovisningen. På webbplatsen kan du också kostnadsfritt prenumerera på FörbundsInfo via e- post. 1 Årets branschanpassning av årsredovisningen nyheter Numera finns branschanpassningen endast att hämta på Församlingsförbundets webbplats och distribueras inte i tryckt version. Du hittar den både under Ekonomi/KRED och under Ekonomi/Redovisning. Förvaltningsberättelsen Resultat och ställning I styrelsens, kyrkoråd/kyrkonämnds kommentar om resultat och ställning ska uppgift lämnas om fastställt målkapital. I kommentarerna om resultat och ställning bör också uppgift lämnas om hur årets resultat överensstämmer med det budgeterade. Väsentliga avvikelser ska kommenteras. Målkapital Uppgifter ska lämnas om storleken på eget kapital samt målkapital. De församlingar och samfälligheter som har ett eget kapital som understiger målsatt kapital ska uppge att ett åtgärdsprogram har fastställts samt när målet ska vara uppnått. Väsentliga avvikelser mot planerade åtgärder under 2007 bör kommenteras. Förslag till behandling av årets resultat Uppgift behöver ej lämnas. Med reglerna om målkapital finns inte längre något krav på uppgifter om återställande av underskott eller om medvetet sparande för framtida kostnader. FÖRBUNDSINFO NR (13)

3 Inför bokslut och årsredovisning Tilläggsupplysningar/noter Redovisningsprinciper De enheter som inte längre upprättar kassaflödesanalys tar bort uppgifterna om denna. Begravningsverksamhet (not 1 i branschanpassningen) Resultatsammanställningen följer den nya uppställningsformen som presenterats i den uppdaterade modellen för Särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader (2008). Förslag på kontohänvisningar till såväl externa som interna konton lämnas. Informationskravet har ökat och numera ska även resultat och ställning för begravningsverksamheten kommenteras. Detta görs i noten då resultat och ställning i förvaltningsberättelsen i huvudsak avser den kyrkliga verksamheten och eftersom begravningsverksamhetens resultat inte påverkar församlingens slutliga resultat. Uppgift lämnas om hur årets resultat överensstämmer med det budgeterade. Väsentliga avvikelser bör kommenteras. Storleken på ackumulerat över-/underskott samt förhållande till begravningsavgiftens storlek i procent anges i text till noten. Personal (not 7 i branschanpassningen) Om skillnaden mellan fakturerat och avsatt belopp för förmånsbestämd ålderspension är väsentlig och årets pensionskostnad därmed är betydligt högre eller lägre än ett normalår, bör detta kommenteras i noten. Observera att beloppet inte är jämförelsestörande om avvikelsen är återkommande. Enligt Kyrk-BAS 2006 ska arvoden till förtroendevalda bokföras i kontogrupp 7, personalkostnader. Upplysning ska lämnas om att arvoden redovisas som personalkostnad. Ändamålsbestämda medel (not 8 i branschanpassningen) De församlingar som först 2007 övergick till att redovisa gåvor enligt BFNAR 2002:10 samt KREDs rekommendation om ändamålsbestämda gåvor hänvisas till 2005 och 2006 års branschanpassning vad gäller denna not. Eget kapital (not 19 i branschanpassningen) Fastställt målkapital ska anges i not till eget kapital. Upplysning ska också lämnas om eventuellt åtgärdsprogram. Noten har delats upp mellan kommentar om målkapital och församlingskyrkas fastighetsfond (not 20). Församlingskyrkas fastighetsfond (not 20 i branschanpassningen) De församlingar som har Församlingskyrkas fastighetsfond redogör endast för ianspråktaget kapital. Avsättningar (not 22 i branschanpassningen) Texten om förmånsbestämd ålderspension har justerats. Avsättningen för ålderspension ska vid utgången av 2008 i normalfallet endast innehålla 2008 års avsättning för förmånsbestämd ålderspension inklusive särskild löneskatt. FÖRBUNDSINFO NR (13)

4 Inför bokslut och årsredovisning 2 Särskilt att uppmärksamma i bokslut och årsredovisning Förvaltningsberättelsen Det är kyrkorådet/kyrkonämnden som avger årsredovisningen. Årsredovisningen är kyrkorådets/kyrkonämndens ekonomiska berättelse över det gångna året där de informerar fullmäktige och övriga intressenter om hur ekonomin har utvecklats under året och hur förvaltningen har skötts. Det är därför lämpligt och önskvärt att kyrkorådet/kyrkonämnden är delaktiga i arbetet med att upprätta förvaltningsberättelsen som, tillsammans med övrig ekonomisk information, ska ge en så allsidig och rättvisande bild som möjligt av församlingen/samfälligheten. Förvaltningsberättelsen ska utformas så att den inleder och kompletterar informationen i resultaträkning, balansräkning, (kassaflödesanalys) och i noter. Målet är att den ska återspegla den enskilda församlingens/samfällighetens verkliga förhållanden. Det är därför viktigt att alla uppgifter som krävs enligt årsredovisningslagen och KREDs rekommendationer finns med. Information om verksamheten Det är viktigt att läsaren av årsredovisningen förstår församlingens/samfällighetens uppgift och organisation. Det är inte alltid läsaren känner till Svenska kyrkan, församlingen/samfälligheten och dess verksamhet. Därför ska förvaltningsberättelsen inledas med information om uppgift och verksamhet, kyrklig indelning och rollfördelning, beslutsorganisationen samt väsentliga förändringar i dessa avseenden. Finansiella tillgångar Nedskrivningsbehov: Nedgången på finansmarknaden har påverkat de flesta finansiella placeringar och det medför att många kommer tvingas göra nedskrivningar. De församlingar och samfälligheter som står inför indelningsändringar bör särskilt uppmärksamma detta eftersom nedskrivningar är resultatpåverkande. De ekonomiska förutsättningar som gällde vid beslutet kan därmed ha förändrats. Omsättningstillgångar: Kortfristiga placeringar ska tas upp till lägst anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivningen är således tvingande. Finansiella anläggningstillgångar: Långfristiga värdepappersinnehav får skrivas ned om värdet på balansdagen är lägre än bokfört värde om det kan antas att värdenedgången inte är bestående. KRED rekommenderar att nedskrivning görs om värdenedgången är väsentlig även om den inte kan antas vara bestående. Om en nedskrivning inte görs för att den inte bedöms som bestående eller väsentlig ska upplysning lämnas i not 15 Värdepappersinnehav om skälen till varför det bokförda värdet ej skrivits ned och uppgift om vilket stöd det finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas. FÖRBUNDSINFO NR (13)

5 Inför bokslut och årsredovisning Är värdenedgången bestående ska värdepappersinnehavet skrivas ned. Vad som är bestående anges inte i ÅRL men om ingen större förändring skett fram till årsredovisningens påtecknande bör nedgången ses som bestående. Omvänt gäller att om en långfristig placering redan kort efter balansdagen, före årsredovisningens påtecknande, återfått sitt värde är det ett skäl för att inte skriva ned värdet. Uppgift lämnas då i noten om det förhållandet. Tilläggsupplysningar Ändamålsbestämda medel Noten lämnar tilläggsupplysningar till både resultat- och balansräkningen. Raden Årets förändring i noten ska motsvara raden Förändring av ändamålsbestämda medel i resultaträkningen och raden Belopp vid årets utgång i noten ska motsvara balansräkningens rad Ändamålsbestämda medel. Fördelningen per ändamål är en specifikation av Belopp vid årets utgång och ska därmed uppgå till samma summa. Materiella anläggningstillgångar (not 11 och 12 i branschanpassningen) I de fall församlingen erhållit statligt stöd för investering i materiella anläggningstillgångar och minskat anskaffningsvärdet med erhållet stöd så bör upplysningar om erhållet stöd lämnas så länge tillgången redovisas i balansräkningen. (BFNAR 2001:3) 3 Pensionsavsättningar och särskild löneskatt 3.1 Förmånsbestämd ålderspension I bokslutet för 2008 ska normalt endast 2008 års avsättning för förmånsbestämd ålderspension, FÅP, samt särskild löneskatt för denna finnas kvar på kontot för avsättningar för pensioner. 3.2 Intjänad förmånsbestämd pensionsrätt 2008 Årets avsättning I pensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan är även premien för den del som är förmånsbestämd försäkringsbar. Kyrkans Pensionskassa preliminärdebiterar inte denna del utan årets premie fastställs först efter årets utgång och är då definitiv. Detta medför att även framledes måste en uppskattning göras av årets kostnad för den förmånsbestämda ålderspensionen. Kostnaden beräknas schablonmässigt till 37,5 % på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar en månadslön på kr, och bokförs på konto 742X med motkonto 221X. Särskild löneskatt beräknas på avsättningen för förmånsbestämd pensionsrätt och bokförs på konto 753X med motkonto 221X. Premien för förmånsbestämd ålderspension 2008 kommer att fakturas under senare delen av våren 2009 vilket innebär att några församlingar/samfälligheter kan få fakturan innan bokslutet är färdigt. Dessa enheter ska då bokföra den fakturerade premien samt beräknad löneskatt som upplupna kostnader istället för att göra en schablonmässig beräkning och avsättning. FÖRBUNDSINFO NR (13)

6 Inför bokslut och årsredovisning 3.3 Avstämning avsättning 2007 Under 2008 har Pensionskassan fakturerat förmånsbestämd ålderspension som intjänats till och med 31 december Fakturerat belopp ska stämmas av mot tidigare gjord avsättning (bokslut och årsredovisning 2007). Redovisningsmässigt kan avstämningen föranleda en del frågor och här följer förslag på hur avvikelser mellan avsatt och fakturerat belopp kan hanteras. Bokföring 1. Fakturan/fakturorna kommer och konteras 7417/244X. Särskild löneskatt beräknas och bokförs på konto 753X/2514. Observera att ränta kan förekomma och ska då bokföras som en räntekostnad. Den är inte till någon del en pensionspremie. Den faktiska kostnaden är nu fastställd och det är dags för avstämning mot tidigare beräknade belopp. 2. Ta fram underlaget för den utgående avsättning 2007 för FÅP som finns redovisad i balansräkningen på konto 221X. Underlaget för denna post ska finnas bland bokslutsspecifikationerna. 3. Återför avsättningen för FÅP genom att kontera beloppet på konto 221X/7417. Den del av avsättningen som avser särskild löneskatt återförs genom kontering på konto 221X/753X. 4. Saldot på konto 221X ska nu vara noll. Övrigt I de fall en person saknas i fakturaunderlaget men där avsättning gjorts så kontrollera med Pensionskassans kundtjänst vad det kan bero på. Läs även Kompletterande information från Pensionskassan och KRED. Viktiga nyheter publiceras också på Pensionskassans hemsida Ränta Kyrkans pensionskassa debiterar i vissa fall en kompensationsränta. Detta är en sedvanlig kapitalkostnad och ska ej ingå i underlaget för särskild löneskatt. 3.5 Årsredovisningen Om mellanskillnaden mellan beräknade, avsatta pensioner och den faktiskt fakturerade gör att årets pensionskostnader är betydligt högre eller lägre än ett normalår ska förklaring lämnas i personalnoten i årsredovisningen. 3.6 Särskild löneskatt deklaration Särskild löneskatt debiteras genom att underlaget, betald premie, redovisas som ett beskattningsunderlag i församlingens inkomstdeklaration. FÖRBUNDSINFO NR (13)

7 Inför bokslut och årsredovisning 3.7 Extra inbetalning av skatt/fyllnadsinbetalning Om församlingens inbetalning av F-skatt under året understiger den slutliga skatten bör en extra inbetalning övervägas för att undvika ränta. Sista dagen pengarna ska finnas på skattekontot är då 12 februari för belopp över kronor och 4 maj för belopp under kronor. Tänk på att det tar minst tre bankdagar innan pengarna finns på skattekontot. 4 Begravningsverksamheten 4.1 Ränteberäkning av ackumulerat resultat Begravningsverksamhetens ackumulerade resultat ska ränteberäknas enligt uppdaterad Modell för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader (2008), oavsett resultatets storlek. Underlaget för ränteberäkningen är ett värde som är ett genomsnitt av ingående och utgående ackumulerat resultat. Räntesatser meddelas i början av januari (Se även avsnitt 5). 4.2 Hantering av begravningsverksamhetens resultat 2008 Begravningsverksamhetens resultat ska inte påverka huvudmannens resultat. Församlingens årsresultat ska rensas från den resultatpåverkan begravningsverksamheten haft. Detta sker när begravningsverksamhetens resultat elimineras. Rent praktiskt sker denna eliminering genom en motbokning av begravningsverksamhetens resultat. Motkonto är balanskonto 1670, Nettofordran, begravningsverksamheten, eller konto 2880, Nettoskuld, begravningsverksamheten. Därigenom blir begravningsverksamhetens totala intäkter och kostnader lika stora och församlingens resultat är opåverkat av begravningsverksamheten. Resultatkonto Resultatsammanställningen av begravningsverksamheten uppvisar troligen antingen ett över- eller underskott. Eliminering av ett överskott görs genom en bokning i debet på konto 7990 med 2880 som motkonto. Ett underskott elimineras genom en bokning i kredit på konto 7990 med 1670 som motkonto. Elimineringen redovisas i resultaträkningen på raden Eliminering av begravningsverksamhetens resultat. Balanskonto Balanskontot visar det ackumulerade resultatet av begravningsverksamheten sedan relationsändringen. En post på konto 2880 visar att församlingen har en skuld till begravningsverksamheten på motsvarande belopp. Det innebär att begravningsverksamheten samlade resultat är positivt dvs. att begravningsverksamheten totalt över åren har gått med överskott. Motsatsen gäller om församlingen har en fordran på begravningsverksamheten konto Observera att endast ett utav dessa balanskonton ska ha ett utgående saldo. En detaljerad konteringshjälp finns i FörbundsInfo 4/2004. Ny hjälpblankett för begravningsverksamheten På Församlingsförbundets webbplats, Ekonomi/ Mallar & blanketter, finns nu en ny hjälpblankett/verktyg (excel) med anvisningar och kontohänvisningar FÖRBUNDSINFO NR (13)

8 Inför bokslut och årsredovisning för att underlätta beräkningen av begravningsverksamhetens andel av gemensam administration samt ränteberäkning av det ackumulerade resultatet. Mallen består av fyra flikar där, i huvudsak, uppgifter ur redovisningen fylls i (flik 1 och 2). I flik 3 visas därefter resultatet före ränteberäkning och i den sista fliken visas den slutliga resultatsammanställningen inklusive gemensam administration och ränta på det genomsnittliga ackumulerade resultatet samt in- och utgående ackumulerat resultat. Den ifyllda mallen kan därefter användas som bokföringsunderlag för eliminering av begravningsverksamhetens resultat och (tillsammans med övrigt material) som granskningsunderlag för revisorer och begravningsombud. 5 Samordning av internräntor Internräntesats 2008 Från och med 2008 samordnas de olika internräntesatserna för materiella anläggningstillgångar, gravskötselskuld, begravningsverksamhetens ackumulerade resultat samt uppräkningsfaktorn för gravskötselavtal. Det är lämpligt och önskvärt att utgå från samma referensränta för samtliga ränteberäkningar. I samband med att begravningsverksamhetens resultat började ränteberäknas fastställdes att en genomsnittlig reporänta för verksamhetsåret ska ligga till grund för ränteberäkningen samt att det ska vara ett räntegap på 0,5 % mellan in- och utlåningsränta. Valet av referensränta medför att den exakta räntan inte kan fastställas förrän den 1 januari året efter verksamhetsårets utgång. I normalfallet bör rekommenderade räntesatser tillämpas men huvudmän med extern upplåning kan istället använda sig av faktisk räntekostnad för den externa upplåningen. Tidigare har internräntan grundats på statslåneräntan och samma räntesats har använts i både budget och årsredovisning vilket inneburit en eftersläpning på två år. Vad ska ränteberäknas? Materiella anläggningstillgångar och pågående arbete Församlingar/samfälligheter som är huvudmän är skyldiga att förse begravningsverksamheten med de anläggningstillgångar (byggnader, maskiner, verktyg) som behövs för att utföra den verksamhet som anges i begravningslagen (1990:1144). Huvudmannen får ersättning genom att begravningsverksamheten belastas med kostnader för avskrivningar och för internränta på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Internräntan beräknas på anläggningstillgångarnas utgående bokförda värde, det vill säga efter årets avskrivningar. Om församling/samfällighet har en anläggningstillgång som finns bokförd som pågående arbete vid budgetårets slut, skall även denna tillgång vara med vid internränteberäkningen. I de fall det är uppenbart oskäligt att begravningsverksamheten skall betala internränta på en viss anläggningstillgång under ett helt år, kan räntan istället beräknas månadsvis. En sådan metod kan till exempel vara lämplig om församlingen/samfälligheten gjort en mycket stor investering i slutet av året. I de fall räntan beräknas månadsvis skall även avskrivning göras månadsvis. FÖRBUNDSINFO NR (13)

9 Inför bokslut och årsredovisning Gravskötselskuld De huvudmän för begravningsverksamheten som har en bokförd gravskötselskuld för fasttids- och allframtidsavtal som är tecknade och påbörjade senast 31 december 1999 tillgodoräknas en intäktsränta på denna skuld. Räntan beräknas på bokfört värde vid årets utgång med internräntesats för inlåning. Gravskötselsavtal (Serviceverksamheten) Enligt KREDs rekommendation Redovisning av gravskötsel ska gravskötselskulden avseende serviceverksamhetens fasttidsavtal som löper på en längre period än tre år samt vilande fasttidsavtal uppräknas varje år. Detta görs för att den bokförda skulden ska ge en rättvisande bild av församlingens åtagande och framtida kostnader. Uppräkningsfaktorn bestäms till den genomsnittliga reporänta som gäller för Rekommendationen finns på Församlingsförbundets hemsida under Ekonomi/KRED. Begravningsverksamhetens resultat Ränteberäkning av begravningsverksamhetens ackumulerade resultat sker efter fördelning av den gemensamma administrationen och är begravningsverksamhetens sista transaktion för året. Som beräkningsgrund används ett genomsnitt av det ingående och utgående ackumulerade resultatet. Sammanfattning Utlåning: När församlingen lånar kapital till begravningsverksamheten används en räntesats motsvarande genomsnittlig reporänta + 0,25 procentenheter. (Används till internränta på anläggningstillgångar och ackumulerade underskott i begravningsverksamheten.) Inlåning: När församlingen lånar kapital från begravningsverksamheten används en räntesats motsvarande genomsnittlig reporänta 0,25 procentenheter. (Används till internränta på gravskötselskulden och ackumulerade överskott i begravningsverksamheten). 6 Omställningsavtalet avgift till Trygghetsfonden Avgift trygghetsfonden ,3 % Omställningsavtalet finansieras med en avgift på församlingens/samfällighetens löneunderlag. Faktureringsunderlaget motsvaras av löneunderlaget som inrapporteras till Kyrkans pensionskassa och uppgiften kommer att hämtas därifrån. Kostnaden för 2008 ska bokas upp senast i samband med bokslutet om avgiften inte ingått i PO-pålägget och därmed kostnadsförts löpande. Rekommenderade konton är 7574 Trygghetsfonden och 2744 Avgift till Trygghetsfonden. FÖRBUNDSINFO NR (13)

10 Inför bokslut och årsredovisning 7 Övrigt Utbetalning från försäkringsbolaget Brandförsäkringsverket till vissa församlingar Brandförsäkringsverket har beslutat att avveckla sin verksamhet och likvidera bolaget. Tillgångarna kommer att delas ut till delägarna med beräknad start Om församlingen/samfälligheten fått besked om beloppets storlek före årsskiftet ska det redovisas som en upplupen intäkt. Konto: debet 1790, kredit Kyrk-BAS 2006 Alla kompletteringar av Kyrk-BAS 2006 publiceras på Församlingsförbundets webbplats under Ekonomi/Kyrk-BAS. Under 2008 har Kyrk-BAS uppdaterats med bland annat nya konton för utlandsanställda, förbättringskostnader på annans fastighet m.m. 9 Indelningsändringar Den sista december är den sista dagen för att fatta beslut om indelningsändring med start Inför en sammanslagning finns det en mängd olika redovisningsfrågor som måste vara avklarade före sammanslagningen. Efter en sammanslagning av enheter måste alla de ingående enheterna tillämpa samma redovisnings- och värderingsprinciper. Denna jämkning kan innebära resultatmässig påverkan och man bör överväga om vissa justeringar redan kan göras i detta bokslut. Budgetarbetet för den nya enheten kommer att underlättas om samtliga justeringar är kända och/eller genomförda. Utöver det så bör man se över hur gåvomedel, stiftelser, personalförmåner m.m. hanteras i de olika enheterna. Nedanstående texter är hämtade från skriften Indelningsändringar i Svenska kyrkan, utgiven av Församlingsförbundet. Redovisnings- och värderingsprinciper En generell genomlysning av vilka redovisningsprinciper som tillämpats i de olika enheterna är nödvändig. Syftet med denna genomlysning är att få en samsyn kring vilka principer som ska gälla i den nya enheten. Värdering av anläggningstillgångar är genomgående ett problem inom Svenska kyrkan på grund av det stora antal kulturhistoriska byggnader som församlingar och samfälligheter äger och förvaltar. Det är viktigt att veta hur de olika enheternas bokförda värden har fastställts. De ingående enheterna kan ha tillämpat olika metoder för både värdering och avskrivning sinsemellan. När det gäller nyare fastigheter och inventarier är detta troligen inget större problem under förutsättning att gällande lagstiftning och rekommendationer har följts. Genomgången bör fokuseras på äldre byggnader och begravningsplatserna samt hur regelverket för direktavskrivning tillämpats. Olika tillämpning kan ha medfört stora skillnader i bokförda värden. Om det vid genomgången visar sig att det bokförda värdet för en fastighet är väsentligt högre än vad som kan bedömas vara ett verkligt värde så kan en nedskrivning lämpligen göras före indelningsförändringen. Uppskrivning är inte tillåtet. FÖRBUNDSINFO NR (13)

11 Inför bokslut och årsredovisning Syftet med genomgången är dels att garantera att samtliga fastigheter och inventarier finns med in i den nya enhetens balansräkning, dels att samma avskrivningstider tillämpas när förutsättningarna är lika, men även att få en samsyn kring vilka principer som ska gälla. I Redovisningsrådets rekommendation RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip finns reglerat hur detta skall redovisas och vilka upplysningar som skall lämnas. Dessa diskussioner och åtgärder kan få effekt på de ingående enheternas resultat åren närmast före en indelningsändring. Nedskrivningen eller andra resultatpåverkande förändringar som får effekt på eget kapital bör vara känd för alla ingående enheter. Stiftelser En genomgång och dokumentation av ändamål och ursprung m.m., av samtliga enheters stiftelser bör genomföras. I samband med detta är det också lämpligt att se över om avkastningsstiftelser med lågt eget kapital kan permuteras. Deras nytta för verksamheten är begränsad och administrationen förhållandevis kostsam. Emellanåt finns heller inte möjlighet att uppfylla ändamålen. Permutation av ändamål och/eller möjlighet att även använda kapitalet för ändamålet bör övervägas för att på så sätt minska antalet små stiftelser i den nya enheten. Ansvaret för förvaltningen av stiftelser flyttas inte automatiskt över till den nybildade enheten. Före indelningsändringen måste därför kyrkorådet, i den församling som upphör, meddela Länsstyrelsen att församlingens stiftelser kommer att sakna förvaltare. Den nybildande församlingen meddelar Länsstyrelsen att man åtar sig förvaltningen av stiftelserna. Vid samfällighetsbildning meddelar de kyrkoråd som hade ansvaret för förvaltningen länsstyrelsen att man frånträder förvaltningen till förmån för samfälligheten. Kyrkonämnden meddelar Länsstyrelsen att man åtar sig förvaltningen av stiftelserna. Kyrkonämnden/det nybildade kyrkorådet skall naturligtvis respektera stiftelsernas ändamål. Att förvaltningen flyttas från församlingarna till samfälligheten innebär inte att församlingarna fråntas inflytande över hur stiftelsernas avkastning används. Det är därför lämpligt att kyrkonämnden uppdrar åt församlingarna att besluta om hur avkastningen skall disponeras i de fall församlingarna står som mottagare av utdelningen. I övriga fall bör samråd mellan församling och samfällighet ske. Gåvomedel Regelförändringar har påverkat redovisningen av gåvor och ändamålsbestämda medel inom Svenska kyrkan. En genomgång av ändamålen och gränsdragningen mellan fria och ändamålsbestämda gåvor rekommenderas. Gemensamma principer måste finnas efter indelningsändringen. Ändamålsbestämda medel t.ex. underhåll av viss kyrkan, anskaffande av orgel, påverkas inte av indelningsändringarna på annat sätt än att den nya enheten övertar ansvaret för att ändamålet tillgodoses. Vid samfällighetsbildning ska det framgå av den ekonomiska regleringen att alla församlingars gåvomedel skall förvaltas av den nybildade samfälligheten. FÖRBUNDSINFO NR (13)

12 Inför bokslut och årsredovisning 10 Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning är en del av församlingens/samfällighetens internredovisning som möjliggör uppföljning av verksamhet och ekonomi på verksamhetsnivå. Uppföljning görs mot budgetens innehåll och ska avse en uppföljning av både plan för verksamhet och ekonomi. Verksamhetsuppföljning ska göras av verksamhetsansvariga eftersom det är där kunskapen finns om hur det gick att genomföra verksamhetsplanen och vad eventuella avvikelser beror på. Uppföljningen ska avse både övergripande mål, fastställda av fullmäktige, och verksamhetens egna mål. Verksamhetsuppföljningen återger vilken verksamhet församlingen haft under året medan årsredovisningens resultaträkning endast berättar om storleken på intäkter och kostnader. Vinst eller förlust i en församling varken mäter eller visar verksamhetens omfattning till skillnad från ett affärsdrivande företag där vinsten är ett mått på hur väl man lyckats. För att verksamhetsuppföljningen ska vara möjlig och meningsfull krävs att verksamhetsplanering har genomförts och att mätbara mål för verksamheten har fastställts. Uppföljning och analys av avvikelser har en central roll och är en viktig del av församlingens styrning av verksamhet och ekonomi. Resultatet av verksamhetsuppföljningen är ett av de viktigaste underlagen i kommande års budgetarbete. För församlingens arbete är verksamhetsuppföljningen minst lika betydelsefull som årsredovisningen. I en situation av krympande ekonomi är verksamhetsuppföljningen en viktig informationskälla inför prioriteringsbeslut. Mer information finns i KREDs skrift Årsredovisning och verksamhetsuppföljning som finns på Församlingsförbundets webbplats under Ekonomi/ KRED. På webbplatsen, under Ekonomi/Mallar & blanketter, finns även en hjälpblankett som kan användas för verksamhetsuppföljning. 11 Ny redovisningsrekommendation ej tillämplig Bokföringsnämndens pågående arbete med att samla all vägledning i ett och samma allmänna råd avslutades i somras för mindre aktiebolag, BFNAR 2008:1. I detta allmänna råd ingår alla de regler som krävs för att upprätta en årsredovisning som uppfyller årsredovisningens krav för mindre aktiebolag. Denna redovisningsrekommendation är inte tillämplig på det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan. Bokföringsnämndens arbete fortsätter närmast med att ta fram förenklingsregler för mindre ideella föreningar med en omsättning som understiger tre miljoner kronor (K1 för ideella föreningar). I detta FörbundsInfo hänvisas särskilt till: Årsredovisning för Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter 2008 års branschanpassning FörbundsInfo 20/2007 Ränteberäkning av begravningsverksamhetens ackumulerade resultat FÖRBUNDSINFO NR (13)

13 Inför bokslut och årsredovisning FörbundsInfo 4/2004 Inför bokslut och årsredovisning 2003 konteringshjälp för begravningsverksamhetens resultat FörbundsInfo 23/2003 Gravskötsel service och affärsverksamhet KREDs rekommendation Redovisning av ändamålsbestämda gåvor KREDs rekommendation Redovisning av gravskötsel Årsredovisning för Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter 2006 års och 2005 års branschanpassning KRED - Årsredovisning och verksamhetsuppföljning Kompletterande information angående hanterings av förmånsbestämda ålderspensioner i bokslut/årsredovisning 2007 Förteckning över utgivna FÖRBUNDSINFO 2008 Nr 1 Räntesatser för begravningsverksamhetens ackumulerade resultat 2007, 18 januari Nr 2 Upphandling inom Svenska kyrkan, 18 januari Nr 3 Allmän arbetsrättslig information om LAS med mera, 18 februari Nr 4 Budgetförutsättningar 2009, 17 mars Nr 5 Dags för handling i tillgänglighetsfrågan, 17 mars Nr 6 Byggnader måste energideklareras, 17 mars Nr 7 Avtal om kopiering, 18 april Nr 8 Använd säkra stegar och ställningar, 18 april Nr 9 Modell för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader 2008, 18 april Nr 10 Risker och etiska aspekter vid gravgrävning, 19 juni Nr 11 Kommunalt vårdnadsbidrag ger föräldrar rätt till ledighet från arbetet, 19 juni Nr 12 Kyrkans förskoleverksamhet omfattas av nya regler, 19 juni Nr 13 Lagförslag om en reformerad sjukskrivningsprocess, 19 juni Nr 14 Förtydligande om energideklarationer, 19 juni Nr 15 Gällande regler vid användning av motorredskap på kyrkogårdar, 19 juni Nr 16 Trafikavtal fast och mobilt, 25 september Nr 17 Oron på finansmarknaden och Kyrkkontot i Swedbank, 17 november Nr 18 Huvudmannens och begravningsbyråns ansvar vid begravning en vägledning, 17 november Nr 19 Ändring av gränsen för skyldighet bereda gravplats åt dödfött barn, 17 november Nr 20 Mall för transportavtal och för gravgrävning på entreprenad, 17 november Nr 21 Inför bokslut och årsredovisning, 19 december FÖRBUNDSINFO NR (13)

14 ÅRSREDOVISNING FÖR SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGAR OCH SAMFÄLLIGHETER 2008 års branschanpassning Svenska Kyrkans Redovisningskommitté

15 Innehållsförteckning 1 Årsredovisningen Nyheter i 2008 års branschanpassning Årsredovisningens syfte och målgrupp Årsredovisningens delar God redovisningssed Upprättande och undertecknande Revision Fastställande och offentliggörande Verksamhetsuppföljning Branschanpassning av årsredovisningen... 9 Förvaltningsberättelsen... 9 Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar Bilaga 1 Kommentar till kassaflödesanalysen...38 Denna skrift kan hämtas kostnadsfritt på Svenska kyrkans redovisningskommitté kan nås genom: Svenska kyrkan Kyrkokansliet Att: Svenska kyrkans redovisningskommitté UPPSALA Telefon: E-post: kred@svenskakyrkan.se 2

16 1 Årsredovisningen Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter ska följa bokföringslagens (1999:1078) och årsredovisningslagens (1995:1554) bestämmelser. Det innebär att Svenska kyrkan tillämpar samma redovisningsregler som flertalet övriga organisationer och företag i Sverige. Utöver lag tillkommer för församlingar och samfälligheter särskilda inomkyrkliga bestämmelser om ekonomisk redovisning. Dessa bestämmelser återfinns främst i kyrkoordningens (KO) 47 kapitel. Stadgandet i kyrkoordningen utgör kompletteringar till den allmänna lagstiftningen och innebär bl.a. en skyldighet för alla församlingar och samfälligheter att upprätta årsredovisning. Måste alla upprätta en årsredovisning? Svenska kyrkan har frivilligt valt att höja ambitionen inom redovisningsområdet. Det är viktigt att alla enheter i Svenska kyrkan redovisar på ett enhetligt sätt, oavsett storlek, för att öka jämförbarheten och tillgodose det omfattande intressentperspektiv som finns från medlemmar och en intresserad allmänhet. Kriterierna för vilka organisationer som ska upprätta en årsredovisning finns i årsredovisningslagen och bokföringslagen. Enligt dessa är inte alla församlingar och samfälligheter skyldiga att upprätta årsredovisning. Mot bakgrund av detta finns därför krav i kyrkoordningen (KO 47:9) på att alla församlingar och samfälligheter, oberoende av vad som anges i bokföringslag och årsredovisningslag, är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Enligt BFNs allmänna råd om begreppet årsbokslut och årsredovisning (BFNAR 2002:6) ska alla organisationer som frivilligt väljer att upprätta en årsredovisning fullt ut följa lagens krav. Den anpassning av årsredovisningen till Svenska kyrkans verksamhet som presenteras i denna publikation ska följas av församlingar och samfälligheter. I kapitel 1 ges en allmän beskrivning av årsredovisningen. I kapitel 2 redogörs för hur förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, tilläggsupplysningar och, i förekommande fall, kassaflödesanalys ska utformas. I bilaga finns kommentarer till kassaflödesanalysen. 1.1 Nyheter i 2008 års branschanpassning Ändringar har gjorts för att anpassa årsredovisningen till nya regler eller för att förbättra informationen till läsaren. De större förändringarna är: Målkapital/Eget kapital: utökade upplysningar avseende fastställt åtgärdsprogram ska lämnas i förvaltningsberättelsen. Informationskrav på behandling av årets resultat borttaget eftersom kyrkoordningens regler om målkapital gäller. Ny resultatsammanställning för begravningsverksamheten med kontohänvisningar för externa och interna intäkter och kostnader. 3

17 Ränteberäkning av begravningsverksamhetens ackumulerade resultat gäller för samtliga huvudmän. Förenkling av not 19 Eget kapital endast fastställt målkapital ska anges i noten. Not 20, ny egen not för Församlingskyrkas fastighetsfond ianspråktagna medel ur fastighetsfonden ska anges i noten. Ändrad text i not 22, Avsättningar. Notera även övriga förändringar som ej tas upp här. Alla ändringar är markerade med streck i kanten. 1.2 Årsredovisningens syfte och målgrupp Syftet med en årsredovisning är att ge en korrekt bild av organisationens resultat och ställning. Med detta förstås att intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder ska beskrivas så att läsaren får en god uppfattning om det gångna årets ekonomiska utfall, men även om de ekonomiska förutsättningarna för framtiden. Årsredovisningen vänder sig till olika målgrupper. I figuren nedan ges exempel på årsredovisningens olika målgrupper. Eftersom olika intressenter har olika kunskap om Svenska kyrkan är det viktigt att informationen presenteras på ett sådant sätt att så många som möjligt kan tillgodogöra sig innehållet i årsredovisningen. Årsredovisningen har en viktig roll att bidra till att intressenter kan få information om hur kyrkoavgiften och andra medel används i verksamheten. Figur 1: Årsredovisningens intressenter Stat & kommun Andra församlingar Kyrkotillhöriga Kreditgivare Massmedia Intressenter Leverantörer Kunder Stift Anställda Fullmäktige 1.3 Årsredovisningens delar Årsredovisningens form och innehåll regleras i årsredovisningslagen (ÅRL). Årsredovisningen består av: förvaltningsberättelse resultaträkning balansräkning kassaflödesanalys 1 (obligatoriskt endast för större församlingar/- samfälligheter) tilläggsupplysningar/noter 1 I årsredovisningslagen och kyrkoordningen benämns kassaflödesanalysen finansieringsanalys. 4

18 En överskådlig årsredovisning Enligt årsredovisningslagen ska årsredovisningen vara överskådlig. Uppgifterna ska därmed presenteras på ett sätt som gör det lätt för läsaren att bilda sig en uppfattning om informationen. Exempelvis bör posterna i resultaträkning och balansräkning avrundas till tusentals kronor så att läsaren lätt ska kunna se trender i materialet. Ett annat exempel på överskådlighet är att årsredovisningen inte ska innehålla allt för mycket bra att ha -information. Det väsentliga ska framgå. I normalfallet bör därför inte mer information lämnas än vad som framgår av denna branschanpassning. Särskilt om kassaflödesanalysen Kyrkoordningen innehåller inte längre krav på att alla församlingar och samfälligheter ska ha en kassaflödesanalys i sin årsredovisning. Detta innebär att det endast är de församlingar och samfälligheter som är större företag enligt årsredovisningslagens definition (ÅRL 1:3) som är skyldiga att upprätta en kassaflödesanalys (ÅRL 2:1). Större församlingar och samfälligheter är de som under de två senaste räkenskapsåren uppfyller mer än ett av följande villkor: medelantalet anställda har uppgått till mer än 50, balansomslutningen har uppgått till mer än 25 miljoner kronor, nettoomsättningen har uppgått till mer än 50 miljoner kronor. Vid bedömning av kriteriet om redovisad nettoomsättning ska intäkter i form av bidrag, gåvor och medlemsavgifter läggas till (ÅRL 1:3). Kassaflödesanalysen utgör en branschanpassning av Redovisningsrådets rekommendation om redovisning av kassaflöden (RR7). 1.4 God redovisningssed Årsredovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed (ÅRL 2:2). Bokföringsnämnden (BFN) har enligt bokföringslagen ansvaret för att utveckla denna sed. Detta sker genom att de utfärdar allmänna råd och rekommendationer. BFNs tolkning av god redovisningssed har stor inverkan på den kyrkliga redovisningen. 2 Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) beskriver den goda redovisningsseden ur ett kyrkligt perspektiv. KRED har till syfte att informera om tillämpningen av god redovisningssed inom Svenska kyrkan. Kommitténs verksamhetsområde är redovisningsfrågor som är av allmänt intresse för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar. Målsättningen är en enhetlig redovisning som beaktar ett brett intressentperspektiv. För att uppnå målsättningen samverkar kommittén med normgivare inom redovisningsområdet. 2 Redovisningsrådet (RR) har utvecklat god redovisningssed för börsnoterade bolag. Andra organisationer, t.ex. Svenska kyrkan, kan hämta vägledning i RRs rekommendationer i de fall BFN inte uttalat sig om det aktuella redovisningsområdet. Svenska kyrkan berörs mot bakgrund av ovanstående enbart av RRs rekommendation om kassaflödesanalys (RR7). 5

19 Även Svenska kyrkans Församlingsförbunds olika skrifter och information inom redovisningsområdet bör tjäna som vägledning. Som exempel kan nämnas Kyrk- BAS, Svenska kyrkans kontoplan. Mycket av Församlingsförbundets information finns tillgänglig på webbplatsen Upprättande och undertecknande Det är kyrkorådet/kyrkonämnden som har ansvaret för bokföring, årsredovisning och förvaltning och därmed också avger årsredovisningen. Årsredovisningen är kyrkorådets/kyrkonämndens ekonomiska berättelse över det gångna året där de informerar fullmäktige och övriga intressenter om hur ekonomin har utvecklats under året och hur förvaltningen har skötts. Det är därför lämpligt att kyrkorådet/kyrkonämnden aktivt deltar i arbetet med att upprätta förvaltningsberättelsen som, tillsammans med övrig ekonomisk information, ska ge en så allsidig bild som möjligt av församlingen/samfälligheten. Upprättandet av resultat- och balansräkning med tillhörande tilläggsupplysningar görs lämpligen av kamreren eller motsvarande. Årsredovisningen ska överlämnas till revisorerna senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång (ÅRL 8:2). Årsredovisningen ska därmed vara färdigbehandlad och undertecknad av kyrkorådet/kyrkonämnden senast 30 april året efter räkenskapsåret. Uppgift ska lämnas om vilken dag årsredovisningen undertecknades (ÅRL 2:7). Samtliga ordinarie kyrkoråds-/kyrkonämndsledamöter ska underteckna årsredovisningen oavsett om de är närvarande vid sammanträdet när årsredovisningen behandlas eller inte. En ledamot kan inte vägra att underteckna årsredovisningen. Ledamöter som ifrågasätter årsredovisningens riktighet har istället fått möjligheten att anmäla en avvikande mening. Utnyttjandet av denna rättighet ska ses som en extraordinär åtgärd. Den avvikande meningen utgör en del av årsredovisningsdokumentet (ÅRL 2:7). 1.6 Revision Enligt revisionslagen ska revisorerna granska årsredovisning och bokföring samt styrelsens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Enligt kyrkoordningen ska revisorerna granska om församlingens och samfällighetens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorerna ska vidare granska att kyrkoordningens regler om målsatt kapital (KO 47:5) har iakttagits. Revisorerna ska ges tillfälle att genomföra granskningen i den omfattning som de anser vara nödvändig. Revisorerna ska lämnas de upplysningar och den hjälp de begär. Revisorerna ska lämna sin revisionsberättelse till fullmäktige. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med årsredovisningslagen. 6

20 Revisionsberättelsen ska även innehålla ett uttalande angående ansvarsfrihet för kyrkoråd/kyrkonämnd samt övriga nämnder. Om revisorerna vid granskningen har funnit att en ledamot i kyrkoråd, kyrkonämnd eller annan nämnd företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, ska detta anges i berättelsen (revisionslagen (1999:1079). Revisorerna ska på årsredovisningen teckna en hänvisning till revisionsberättelsen. Kollektrevision Kollekträkenskaperna ska årligen granskas av församlingens/samfällighetens revisorer (KO 43:10). Revisorerna ska senast den 30 april lämna revisionsberättelse över granskningen till domkapitlet. 1.7 Fastställande och offentliggörande Fullmäktige ska fastställa årsredovisningen. Sista dag för fastställande är 30 juni året efter räkenskapsåret. Motivet till detta är att årsredovisningen ska vara tillgänglig för alla som är intresserade senast 1 juli året efter räkenskapsåret (ÅRL 8:3). När årsredovisningen publiceras i sin helhet ska det göras i den form och med den ordalydelse som legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen ska bifogas årsredovisningen. Om årsredovisningen publiceras i ofullständigt skick ska det framgå att den inte är fullständig. En ofullständig publikation får inte innehålla en revisionsberättelse utan ska istället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom eventuella anmärkningar i revisionsberättelsen (ÅRL 8:14 15). Bolagsverket har möjlighet att förelägga församlingar och samfälligheter att sända in bestyrkta kopior av årsredovisningshandlingarna. Större församlingar och samfälligheter (för definition se avsnitt 1:3) ska utan uppmaning sända in årsredovisningen till Bolagsverket senast 30 juni året efter räkenskapsåret (ÅRL 8:3). 1.8 Verksamhetsuppföljning Årsredovisningens innehåll regleras i lag och syftar primärt till att ge information till organisationens olika externa intressenter. Inom Svenska kyrkan finns behov av mer verksamhetsnära och detaljerad information än vad som framgår av årsredovisningen. Genom kyrkoordningens krav på att församlingar och samfälligheter i budgeten ska upprätta en plan för verksamhet och ekonomi förutsätts även att planen följs upp, det vill säga att det sker en verksamhetsuppföljning. Den verksamhetsplanering som kommer till uttryck i budgeten och den uppföljning som sker under och efter budgetårets utgång, utgör kärnan i Svenska kyrkans verksamhetsstyrning. Verksamhetsuppföljningen är således ett självständigt dokument, vid sidan av årsredovisningen, med syfte att utvärdera det gångna året utifrån de intentioner som funnits i budgeten. 7

21 KRED har i januari 2001 utgivit skriften KRED informerar: årsredovisning och verksamhetsuppföljning där innehållen i de två dokumenten beskrivs. Enligt den ovannämnda skriften från KRED ska ärendet avseende verksamhetsuppföljning och beslut om behandling av väsentliga avvikelser behandlas i kyrkofullmäktige/- samfällda kyrkofullmäktige innan man fastställer årsredovisningen och beslutar om ansvarsfrihet. 8

22 2 Branschanpassning av årsredovisningen I detta avsnitt redogörs för innehållet i förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och tilläggsupplysningar. Förvaltningsberättelsen Förvaltningsberättelsen avges av kyrkorådet/kyrkonämnden och ska utformas så att den kompletterar informationen i resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och i noter. Målet är att den ska återspegla den enskilda församlingens/- samfällighetens verkliga förhållanden och tillsammans med övrig information i årsredovisningen ge en så allsidig bild som möjligt. Församlingens/samfällighetens organisationsnummer ska anges i förvaltningsberättelsen. Det är lämpligt att församlingens/samfällighetens namn och organisationsnummer framgår i sidhuvudet på samtliga sidor i årsredovisningen. Nedan beskrivs de områden som ska behandlas i förvaltningsberättelsen. Information om verksamheten Här ska upplysningar lämnas om verksamheten och dess inriktning och förutsättningar samt om väsentliga förändringar i dessa avseenden. I punkterna nedan ges exempel på uppgifter som ska finnas med. Uppgift och verksamhet: Beskrivning av församlingens/samfällighetens huvuduppgifter samt verksamhetens inriktning och förutsättningar. Den kyrkliga indelningen: Beskrivning av t.ex. rollfördelning samfällighet kontra församling. I samfälligheter ska även uppgift lämnas om vilka församlingar som ingår i samfälligheten och deras organisationsnummer. Beslutsorganisation: I församlingar beskrivs kyrkorådets arbetssätt och arbetsfördelning med eventuella nämnder. I samfälligheter beskrivs både kyrkonämndens och kyrkorådens arbetssätt samt arbetsfördelning med eventuella nämnder. Resultat och ställning För att ge en god inblick i församlingen/samfälligheten och dess ekonomiska utveckling ska ledningen kommentera resultat och ställning. I kommentarerna om resultatet bör uppgift lämnas om hur årets resultat överensstämmer med det budgeterade och väsentliga avvikelser kommenteras. Exempelvis ska större avvikelser mellan budgeterade och faktiska kostnader för fastighetsunderhåll, personalkostnader etc. kommenteras. Även avvikelser mot ett eventuellt åtgärdsprogram, med syfte att uppnå målsatt kapital, bör kortfattat kommenteras. Målkapital Från och med 2007 gäller kyrkoordningens regler om målkapital (KO 47:5). Uppgift ska lämnas om fastställt mål för det egna kapitalets storlek och hur målet förhåller sig till eget kapital. Se exempel 1. 9

23 I de fall församlingens/samfällighetens egna kapital understiger målsatt kapital ska uppgift lämnas om att fullmäktige har fastställt ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet ska även innehålla en tidsplan. Se exempel 2. Om målsatt kapital ej fastställts under 2007/2008, se branschanpassning Exempel 1 Målsatt kapital Församlingens mål för det egna kapitalets storlek uppgår till tkr (yy tkr). Eget kapital överstiger fastställt målkapital med tkr (yy tkr). Exempel 2 Målsatt kapital Församlingens mål för det egna kapitalet uppgår till tkr (yy tkr). Eget kapital understiger fastställt målkapital med tkr (yy tkr). Fullmäktige har därför fastställt ett åtgärdsprogram som syftar till att målet ska vara uppnått 20XX. Flerårsöversikt Beskrivningen över resultat och ställning ska även innehålla en ekonomisk flerårsöversikt. Följande exempel beskriver den information som ska ingå i den ekonomiska flerårsöversikten. Uppgiften om kyrkoavgift och slutavräkning i kronor kan hämtas från respektive års redovisningsräkning. Redovisningsräkningarna finns från och med 2007 i KOB (Kyrkans kollekt- och betalsystem). Tidigare år finns att hämta i statistikdatabasen på Kyrknätet. Exempel: Flerårsöversikt Allmänna förutsättningar Tillhöriga per den 31 december (antal) Tillhöriga per den 31 december (andel av invånarna, %) 89,7 90,1 90,0 89,8 89,9 Kyrkoavgift exkl. begravnings- och stiftsavg. (%) 1,20 1,20 1,20 1,20 1,50 Begravningsavgift (%) 0,20 0,23 0,23 0,23 0,23 Medelantalet anställda Intäkts- och kostnadsanalys (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Förändring av ändamålsbestämda medel Eliminering av begravningsverksamhetens resultat* Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar Skatt på näringsverksamhet Årets resultat Kyrkoavgift exkl. begravnings- och stiftsavg. (tkr) varav slutavräkning (tkr)** Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) 61,0 59,0 55,0 61,0 62,0 Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) 11,3 10,0 11,7 11,3 11,0 10