Sammanfattning av landstingsstyrelsens beslut den 1 februari

Transkript

1 Sammanfattning av landstingsstyrelsens beslut den 1 februari Idag hade landstingsstyrelsen sitt första sammanträde för Här är en sammanfattning av de beslut som fattades. För protokoll och handlingar, se: Primärvården i egenregi, handlingsplan för bemanning I april 2016 beslutade landstingsstyrelsen om en handlingsplan för bemanning för primärvården i egenregi. Man gav landstingsdirektören i uppdrag att återrapportera till styrelsen om åtgärdernas effekt samt att komma med eventuella ytterligare förslag och åtgärder. En första rapport gjordes i juni Till dagens sammanträde presenterades en skriftlig återrapportering av handlingsplan för bemanning, vilken beskriver resultatet av arbetet med de olika åtgärderna. Landstingsstyrelsen har beslutat att godkänna återrapporteringen och ger landstingsdirektören i uppdrag att fortsätta följa arbetet med handlingsplanen för bemanning. Dessutom att gå vidare med en fördjupad analys av utredningen Primärvården i fokus, Sveriges Kommuner och Landstings projekt Oberoende av hyrpersonal samt betalningsansvarslagen Återrapportering sker i landstingsstyrelsen i maj samt december Mer information lämnas av Håkan Larsson, primärvårdsdirektör, Ramverk för direktåtkomst av journalinformation Inera har tagit fram ett nytt ramverk för invånares direktåtkomst till sin journalinformation. Man har klarlagt juridiska frågeställningar och hur e-tjänsten Journalen fungerar. Styrelsen för Inera rekommenderar att landsting och regioner fastställer ramverket. Det nya ramverkets principer för vilken information som görs tillgänglig stämmer väl med Västerbottens läns landstings nuvarande riktlinjer, förutom att åldern för direktåtkomst sänks från 18 till 16 år samt att Västerbottens läns landsting i dag saknar funktionalitet för att leva upp till samtliga principer för information som inte görs tillgänglig. All digital information rörande vårdkontakter, anteckningar, diagnoser och öppen-vårdsläkemedel från 2001 och framåt är tillgängliga via e-tjänsten. Nya anteckningar blir tillgängliga så fort de är skrivna, dvs. även osignerade anteckningar. Det är invånaren själv som avgör om hen vill se osignerad information. Ska Västerbottens läns landsting däremot nå Ineras målbild 2020 att visa all tillgänglig information måste fler informationsmängder tillgängliggöras och ett sådant arbete måste samspela med införandet av framtidens vårdinformationsstöd som ligger inom samma tidsintervall. Västerbottens läns landsting har sedan tidigare beslutat att undanta anteckningar från rättspsykiatri, vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, klinisk genetik, barn- och ungdomshabilitering, ungdomsmottagningar samt vuxenhabilitering. Dessa undantag gäller också fortsättningsvis tills annat beslutas. Landstingsstyrelsen har beslutat att fastställa det reviderade ramverket i enlighet med rekommendation från Ineras styrelse.

2 Mer information lämnas av Christina Igasto, e-hälsostrateg/enhetschef, Budgetjustering för Region Västerbotten Under hösten har landstinget tagit över Innovationssluss och EU-projektkontor med 1,5 medarbetare för kronor från Region Västerbotten. Överföringen gör att landstingets bidrag till Region Västerbotten 2017 ska reduceras. Enligt förbundsfullmäktiges beslut ska landstinget betala kronor för medlemsavgift, överförda uppdrag och grundbidrag landsting exklusive Innovationsslussen. Budgeten för Region Västerbotten 2017 uppgår till cirka kronor och finns redovisad i Landstingsstyrelsens verksamhetsplan. Efter överföringen av verksamhet uppgår bidraget för 2017 till Region Västerbotten till kronor. Landstingsstyrelsen har beslutat att ändra bidraget till Region Västerbotten för 2017 från kronor till kronor. Budgeten för FoU-staben (dit verksamhetsöverföringen görs) ökas med kronor, varav finansieringen för Innovationsslussen på kronor sker genom landstingsstyrelsens oförutsedda, kostnadsställe. Mer information lämnas av Kristin Antonsson, controller, Medfinansiering av marktransport Sorsele-Arvidsjaur flygplats Landstingsstyrelsen har beslutat att landstinget ska delta i en förnyad upphandling av Marktransport mellan Sorsele och Arvidsjaur flygplats samt att ingå förnyat avtal med Trafikverket om Marktransport mellan Sorsele och Arvidsjaur flygplats. Försöksverksamheten upphandlades och har pågått sedan den 1 november Det avtalet sträcker sig fram till och med den 31 oktober Landstingets andel av nettokostnaden har uppgått till kronor. Vid gemensamt uppföljningsmöte i december 2016 mellan Trafikverket, Regionala kollektivtrafikmyndigheten, Sorsele kommun och Västerbottens läns landsting konstaterades att effekterna för tillgängligheten till kommunerna har varit goda. Trafikverket ser positivt på att åter upphandla marktransport och att förnya avtalet med regionen efter den 31 oktober För att detta ska vara möjligt finns dock behov av ett förnyat positivt ställningstagande från regionen om finansiering. Slutlig fördelning av nettokostnaden i ett förnyat avtal sker inför avtalstecknande och hanteras i landstingets beställning i Kollektivtrafikplanen. Mer information lämnas av Karolina Filipsson, trafikstrateg, Förlängning av avtal linje 14 Vilhelmina-Åsele-Umeå Landstingsstyrelsen har beslutat om att beställa en förlängning med ett år av avtal 316 som gäller trafik på linje 14 Vilhelmina-Åsele-Umeå efter att första förlängningsåret löper ut i december Mer information lämnas av Karolina Filipsson, trafikstrateg,

3 Förlängning av avtal linje 43 Vilhelmina-Lycksele 317 Landstingsstyrelsen har beslutat att beställa förlängning med ett år av avtal 317 som omfattar trafik på linje 43 Vilhelmina-Lycksele efter att första förlängningsåret löper ut i december Avtalet omfattar trafik på linje 43 Vilhelmina-Lycksele fredagar och söndagar. Landstinget är delfinansiär i avtalet tillsammans med Vilhelmina kommun då avtalet förutom den landstingsfinansierade trafiken även omfattar ett antal linjer inom Vilhelmina kommun. Diskussioner har förts med Vilhelmina kommun för att nå en gemensam ståndpunkt kring att förlänga avtalet. I det fall ett politiskt beslut i Vilhelmina kommun avviker från det beslut landstinget fattat så är kommunens beslut styrande då kommunen är majoritetsfinansiär i avtalet. Mer information lämnas av Karolina Filipsson, trafikstrateg, Utredning om Bussgods I februari 2016 lämnade presidierna i respektive läns kollektivtrafikmyndighet samt länstrafikbolagen ett uppdrag att lämna förslag på en framtida gemensam bussgodsorganisation i Norrland (Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland/Härjedalen). Dessutom att presentera möjligheter till kostnadsbesparingar och förutsättningar för ökade intäkter. Även en ekonomisk fördelningsmodell som reglerar ansvar och krav i den framtida regionen i förhållande till den part som svarar för kollektivtrafikens utförande Utredningens förslag som presenterats gällande verksamheten är: Godstransport i befintlig kollektivtrafik genom stationer i egen regi, upphandlade entreprenader eller genom ombud. Vid behov komplettera transporten med andra lösningar än befintlig kollektivtrafik. På terminaler och stationer erbjuda annan service kopplat till kollektivtrafiken, t.ex. trafikupplysning, biljettförsäljning m.m. I övrigt erbjuds ägarna andra transporttjänster på marknadsmässiga villkor Visionen är att bolaget, Bussgods i Norr AB, ska ägas till 25 procent av varje länstrafikbolag. Våren 2017 ska regionfullmäktige i Västerbotten fatta beslut om försäljning av 75 procent av aktierna och samtidigt att bolaget köper 100 procent av aktierna i Bussgods Norrbotten och Västernorrland. Hösten 2017 genomförs en fusion av bolagen och verksamheten i Jämtland överförs. Våren 2018 ska processen vara genomförd och en gemensam organisation finnas på plats i Norrland. Alla län har fattat inriktningsbeslut som innebär att man ställer sig bakom utredningens förslag. Vidare har en arbetsgrupp bildats som ska ta fram förslag till ägardirektiv, bolagsordning, övergångsregler kring resultathantering m.m. Landstingsstyrelsen har beslutat att informationen är delgiven. Försäljning av bostäder i Lycksele Västerbottens läns landsting äger två bostadsrätter, Brännbergsvägen 7B lägenhet 71 och 7C lägenhet 83. Dessa lägenheter blev inköpta 1974 och används för uthyrning internt i landstinget. Lägenheterna är i dåligt skick på grund av att de inte är underhållna. Landstingsstyrelsen har därför beslutat att lägenheterna ska säljas via mäklare.

4 Landstinget har inte för avsikt att minska det interna utbudet av lägenheter i Lycksele. Man kommer att ersätta bostadsrätterna genom att istället hyra lägenheter. Mer information lämnas av Ulf Olofsson, servicedirektör, Uppsiktsplan 2017 Landstingsstyrelsen har beslutat att fastställa ett förslag till plan för genomförande av uppsiktsplikt Enligt kommunallagen landstingsstyrelsen leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter samt ha uppsikt över övriga styrelsers, nämnders och kommunala företags verksamhet. Mer information lämnas av Sofia Jonsson, enhetschef Kanslienheten, Dokumenthanteringsplan gällande från 2017 Landstingsstyrelsen har beslutat att fastställa en dokumenthanteringsplan gällande från Landstingets dokumenthanteringsplan, som landstingsstyrelsen antog i december 2015, har reviderats med avseende på att även gälla Västerbottens läns landsting Innovation AB. Dokumenthanteringsplaner ska finnas upprättade för landstingets verksamheter. Planerna ska visa vilken information som förekommer och hur den framställs och sorteras. Det ska även framgå om informationen ska bevaras eller när den kan gallras. Dokumenthanteringsplanen ska utgöra ett stöd för verksamheterna i syfte att åstadkomma en effektiv dokumenthantering. Planen följs årligen upp av arkivansvarig vid ledningsstaben och revidering görs vid behov. Mer information lämnas av Lena Andersson, registrator, Förstudie om informationssäkerhet Landstingsstyrelsen behandlade vid sammanträde i juni 2016 en revisionsrapport om granskning av behörigheter till journalsystemet. I landstingsstyrelsens yttrande till revisorerna framgick bl.a. att en förstudie av informationssäkerhetsarbetet ska påbörjas och kommer att slutföras under år Landstingsdirektören fick i uppdrag att redovisa resultaten av förstudien vid landstingsstyrelsens sammanträde i februari En förstudie har genomförts. Förstudien visar vilka delmoment verksamheten behöver planera för och investera i för att nå sin målbild i informationssäkerhet, utifrån det nuläge som landstinget befinner sig i. Av förstudien framgår att det måste genomföras åtgärder inom organisationen för informationssäkerhet, inom ramverk, riskhantering, informationsklassificering och styrning av åtgärder. Förstudien lämnar ett antal rekommendationer till Västerbottens läns landsting för att informationssäkerhetsarbetet ska kunna etableras och upprätthållas. Landstingsstyrelsen har beslutat att ge landstingsdirektören i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder med anledning av förstudien. Återrapport till landstingsstyrelsen senast den 30 maj 2017.

5 Yttrande över ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk Västerbottens läns landsting har fått möjlighet att yttra sig över betänkandet Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk. Lagen om insyn i finansiering av partier, Insynslagen, trädde i kraft den 1 april Syftet med lagen är att trygga allmänhetens insyn i hur partier finansierar sin verksamhet. Insynslagen gäller för valkandidater och partier som deltar i val till riksdagen och Europaparlamentet. Lagen innebär en skyldighet att lämna intäktsredovisning till Kammarkollegiet när det gäller verksamhet på central nivå. I betänkandet föreslås bl.a. lagändringar göras så att även partier som deltar i val till landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige samt deras sidoorganisationer på regional och lokal nivå ska lämna in intäktsredovisning till Kammarkollegiet. Redovisningsskyldighet ska även gälla samtliga ledamöter och ersättare för ledamöter i riksdagen, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet. Ingen intäktsredovisning behöver dock lämnas in för partier, ideella föreningar, ledamöter och ersättare på regional och lokal nivå, om summan av de belopp som ska redovisas understiger 0,5 prisbasbelopp. Vidare införs ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag, vars värde överstiger 0,05 prisbasbelopp, för partier, deras sidoorganisationer, ledamöter, ersättare för ledamöter samt valkandidater för partier. Om ett anonymt bidrag mottagits ska den del av bidraget som överstiger 0,05 prisbasbelopp betalas in till Kammarkollegiet. Även landsting och kommuner som ger partistöd enligt kommunallagen, ska i anslutning till sitt beslut om sådant stöd offentliggöra på landstingets eller kommunens webbplats uppgifter om vilka partier som har fått partistöd och med vilket belopp. Landstingsstyrelsen har beslutat att Västerbottens läns landsting inte har något att invända mot de förslag som redovisas i betänkandet. Yttrande över ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna Socialdepartementet har gett Västerbottens läns landsting möjlighet att yttra sig över promemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna. Den arbetsgrupp inom Socialdepartementet som har utarbetat promemorian har haft till uppgift att lämna förslag till ett lagstadgat ansvar för landstingen att utföra de försäkringsmedicinska utredningarna. Med en försäkringsmedicinsk utredning avses en medicinsk undersökning av en försäkrad som ska kunna utgöra ett underlag för Försäkringskassans bedömning av den försäkrades arbetsförmåga i samband med beslut om rätten till ersättning eller förmåner enligt socialförsäkringsbalken. Av yttrandet framgår bland annat att landstinget instämmer i utredningens förslag att en lag om försäkringsmedicinska utredningar ska införas. Även att en försäkringsmedicinsk utredning inte bör vara att betrakta som hälso- och sjukvård. Vidare även förslaget att landsting ska kunna sluta avtal med annat landsting eller annan utförare om uppgiften att tillhandahålla försäkringsmedicinska utredningar. Mer information lämnas av Solveig Hällgren, chefläkare,

6 Portföljsammanställning november 2016 Portföljsammanställning för Västerbottens läns landsting har upprättats för perioden Totala portföljen utvecklades +1,1 procent, vilket är +0,2 procent mot index som gick +0,9 procent under månaden. Aktieportföljen utvecklades +3,0 procent mot index under månaden, vilket är +0,4 procent mot index, som gick 2,6 procent. Ränteportföljen utvecklades -0,7 procent, vilket är i linje mot index (-0,8 procent). Den alternativa portföljen, bestående av Skandia Thule, värderas årsvis. Portföljen är underviktad alternativa tillgångar. Landstingsstyrelsen beslutar att notera portföljsammanställningen till protokollet. Mer information lämnas av Jenny Eklund, redovisningschef, Motion om att införa mobil röntgenverksamhet Marianne Normark (L) föreslår i en motion till landstingsfullmäktige att man på försök ska införa mobil röntgen/ultraljud i Västerbottens läns landsting. Motiv till förslaget är bland annat att tjänsten syftar till att underlätta för boende i särskilda boendeformer och klienter i kriminalvården vid enklare former av trauman och mindre allvarliga sjukdomstillstånd som inte kräver akut omhändertagande. Andra fördelar som anges är att belastning på akutmottagningarna minskar. I yttrandet över motionen beskrivs den röntgenverksamhet som finns i dag i länet. Röntgenutrustning finns inte bara på de tre sjukhusen utan även vid samtliga sjukstugor. Vidare har en regiongemensam upphandling av en mobil MR-tjänst precis slutförts, vars syfte framför allt är att hjälpa till att lösa den kösituation som funnits vad gäller tillgänglighet till magnet-kamerautrustning. Vid beräkning av möjlig effektivitet hos en mobil röntgen-/ultraljudstjänst i Västerbottens läns landsting har de förutsättningar som råder i länet tagits med i beräkningen, exempelvis vad gäller antalet undersökningar möjliga att genomföra i förhållande till långa restider samt att redan existerande utrustning finns tillgänglig i stora delar av länet. Med hänsyn till volymer, avstånd och personal, i jämförelse med de andra landstingen och regionerna, bedöms mobil röntgen inte vara ett kostnadseffektivt alternativ för Västerbottens läns landsting. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att avslå motionen. Reservation: L Behandling via internet tillämpning av patientavgift Landstingsfullmäktige beslutade i juni 201 att införa en patientavgift för behandling via internet införs från och med den 1 januari 2017 och att avgiften omfattas av högkostnadsskyddet. Beslutet att patientavgift införs för internetbehandling gör inte tydligt om avgiften avser en hel behandlingsserie eller om patientavgiften ska tas ut för varje avslutat avsnitt. Då det är ett nytt område som tidigare inte omfattas av någon avgift, och där vägledning för tillämpning inte finns

7 nationellt, är det av principiell betydelse att det fastställs hur patientavgiften för internetbehandling ska tillämpas i Västerbottens läns landsting. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar: Behandlingsprogram via internet beläggs med patientavgift för sjukvårdande behandling per genomfört avsnitt eller motsvarande indelning. Ett avsnitt likställs med ett fysiskt öppenvårdsbesök. Mer information lämnas av Eva Grahn, strateg, Egenavgift för specialkost Under 2009 infördes, enligt en rekommendation av Norrlandstingens Regionförbund, egenavgifter i regionen för FSMP, Food for Special Medical Purposes. Beslutet innebar förutom införande av egenavgifter vid förskrivning även att glutenfria produkter begränsades till enbart förskrivning till barn under 16 år. Vid förskrivning av FSMP till barn från fyllda 16 år upp till 19 år gäller en avgift på 120 kronor per månad, samma avgift som för barn under 16 år, vilket är lagstadgat och ingår i läkemedelsförmånen. Nivån för egenavgiften vid förskrivning beslutades bli för vuxna 250 kronor (tilläggsnutrition), 750 kronor halvnutrition och kronor helnutrition (= hela dagsbehovet) per månadsuttag. Avgifterna ingår inte i högkostnadsskyddet. Egenavgiftsnivån för vuxna baserades på Konsumentverkets (KO) beräkningar för livsmedelskostnader för olika grupper i ett hushåll med olika åldersgrupper. Enligt beslutet skulle också en årlig uppräkning utifrån dessa beräkningar göras, vilket inte har skett sedan införandet Norrländska läkemedelsrådet gav våren 2015 representanter i länen uppdraget att se över och föreslå uppräkningsnivå för egenavgifter vid förskrivning av FSMP inom regionen. Ett förslag har nu arbetats fram, vilket baseras på konsument-verkets beräkningar av livsmedelskostnader för matkorgar när all mat lagas hemma, för olika åldersgrupper (18 75 år) med hänsyn tagen till kön. I förslaget har en viktning av kostnaden gjorts till fördel för äldre personer, då matkostnaderna kan vara något lägre för denna grupp och merparten av patienterna tillhör de äldre åldersgrupperna. Kostnaden för helnutrition utan viktning mot äldre åldersgrupper skulle bli kronor. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att införa följande egenavgifter för FSMP inom Västerbottens läns landsting: Hel nutrition, avgiftsnivå kronor per månad Avgift för de som har sondnäring och/eller kosttillägg som sin enda näringskälla. Smakportioner av finfördelad mat kan ingå, men har inte som huvudsyfte att vara en del av nutritionsbehandlingen. Halv nutrition, avgiftsnivå 900 kronor per månad Avgift för de som har betydande behov av speciallivsmedel i sitt dagliga kosthåll, där minst halva, men inte hela det individuella närings- och energibehovet kommer från speciallivsmedel. Anmärkning: Denna avgiftsnivå tillämpas för de med låga energibehov som har sondnäring och/eller kosttillägg som enda näringskälla motsvarande kcal per dygn. Tilläggsnutrition, avgiftsnivå 400 kronor per månad

8 Avgift för de som har behov av komplettering av maten med kosttillägg. Tilläggs-nutritionen motsvarar mindre än halva det individuella närings- och energibehovet. Här ingår även preparat för medicinsk behandling t.ex. produkter vid metabol sjukdom, energimoduler, berikningsprodukter. Anmärkning: För patienter med tillägg motsvarande 400 kcal per dag tas en avgift på 250 kronor per månad. Mer information lämnas av Annika Nordin Johansson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör, Avgift vid årlig förnyelse av körkortsintyg på grund av medicinsk diagnos Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2016 om patientavgifter som ska gälla från och med januari Beslutet innebar att de avgifter som gäller för åtgärder och tjänster som faller utanför socialförsäkringsbalken kvarstår på samma nivå som för år Under år 2016 har det uppmärksammats fall där avgiften för körkortsintyg, kronor, fått oväntade ekonomiska konsekvenser för vissa patienter. De patienter som har körkort och som på grund av en medicinsk diagnos måste ompröva sitt körkortstillstånd till Trafikverket årligen, drabbas särskilt hårt. Detta gäller exempelvis patienter med diabetes typ 1 eller patienter med läkemedelsbehandlad neuropsykiatrisk diagnos. Mot bakgrund av detta föreslås en differentiering av avgiften för körkortsintyg. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att: avgiften för körkortsintyg ändras från kronor till 200 kronor för patienter som har körkort och som har en medicinsk diagnos som medför att körkortstillståndet till Trafikverket måste omprövas årligen. Avgiften omfattas inte av högkostnadsskyddet. Avgiftsförändringen gäller från och med 1 mars Körkortsintyg som måste omprövas med längre intervall än årligen omfattas inte av avgiftsförändringen. Mer information lämnas av Göran Hugosson, strateg, Regionbildning 2019 avslutande av deltagande i förberedelsearbete Med anledning av Indelningskommitténs delbetänkande den 30 juni 2016, med förslag om ny länsindelning 2019, beslutade landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland samt Region Jämtland Härjedalen om ett förberedelsearbete. Landstingsfullmäktige beslutade att Västerbottens läns landsting skulle delta i förberedelsearbete inför en kommande regionbildning och utsåg ledamöter och ersättare till styrgrupp och arbetsgrupper. Den 18 november 2016 meddelade ansvarig minister att regeringen inte kommer att föreslå ny länsindelning inför Därmed beslutade styrgruppen för förberedelseprojektet vid sammanträde den 8 december 2016 att de fyra politiska arbetsgrupperna i projektet upphör samt att rekommendera landstingen/regionen att avsluta förberedelsearbetet för ny länsindelning 2019.

9 Sakkunniggrupperna fick en instruktion om att avsluta sitt arbete och att i sin summering betona den tredje frågeställningen i uppdraget, dvs. förslag till samverkansområden oavsett ny länsindelning. Sakkunniggrupperna har redovisat sina underlag som arbetsmaterial till landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland samt Region Jämtland Härjedalen. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar: Västerbottens läns landsting avslutar sitt deltagande i projekt för förberedelsearbetet gällande regionbildning inför Ledamöter och ersättare som utsetts till styrgrupp och arbetsgrupper entledigas från sina uppdrag. Mer information lämnas av Sofia Jonsson, enhetschef Kanslienheten, Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele ändring av stadgar Styrelsen för Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele har hos Kammarkollegiet ansökt om permutation (=ändring) av stiftelsens stadgar avseende 2, 3, 12 och 25. Kammarkollegiet avslog ansökan gällande 2 andra stycket, men tillstyrkte ansökan i övriga delar. Kammarkollegiets beslut innebär att av de tre ledamöter och ersättare som utses av Lycksele kommun ska en ledamot/ersättare inte längre nomineras av Lycksele Hembygdsgille. Sedan stiftelsen bildades har mandatperioden för kommunala val ändrats från tre till fyra år. Mandattiden för stiftelsens styrelseledamöter, suppleanter, revisorer och revisorssuppleanter ändras så att den överensstämmer med övriga val för kommun och landsting. 25, som reglerar upplösning är ett ogiltigt upplösningsförbehåll och upphävs därför. Styrelsen för Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele ansöker om namnändring till Stiftelsen Skogsmuseet i Lyckseles samlingar. En sådan namnändring godkänns av Länsstyrelsen efter beslut av stiftarna. Ändring av stadgarna görs av samstämmigt beslut av stiftarna. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att fastställa stadgarna för Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele enligt Kammarkollegiets beslut. Stiftelsens namn ändras till Stiftelsen Skogsmuseet i Lyckseles samlingar. Mer information lämnas av Sofia Jonsson, enhetschef Kanslienheten, Ramavtal inom konsulttjänster fastighet 2017 Landstingets fastighetsavdelning har upphandlat ett ramavtal för konsulttjänster inom teknikområdena Arkitekt, Arkitekt inredning, Mark-byggnad/Geo, byggnadskonstruktion, Ventilation, VS, El, Medicinska gaser, Styr/övervakning, Energikonsult, Brand, Kontrollansvarig, Besiktning, Projekt- och projekteringsledning samt Kontrollant/byggledare. Upphandlingen har varit indelad i tre geografiska områden: Lycksele, Skellefteå och Umeå. Anbudstiden löpte ut den 19 december Sammantaget har det kommit anbud från 37 anbudsgivare. Utvärderingen av anbuden har gjorts enligt metoden lägsta pris. Avtalstiden är två år plus ett år plus ett år.

10 Avrop från ramavtalet kommer att ske dels från en rangordnad lista, dels genom förnyad konkurrensutsättning. Ramavtal kommer att träffas med samtliga kvalificerade anbudsgivare. Landstingsstyrelsen har beslutat att ramavtal för konsulttjänster Fastighet 2017 för områdena Lycksele, Skellefteå och Umeå tilldelas ramavtal enligt bilaga 1 till protokollet. Landstingsdirektören får i uppdrag att lämna information om tilldelningsbeslutet, teckna ramavtal och i övrigt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avsluta upphandlingen. Paragrafen justeras omedelbart. Mer information lämnas av Ulf Widmark, fastighetschef, Upphandling av marktjänster avseende Norrlands universitetssjukhus samt externa fastigheter i Umeå fastställande av upphandlingsdokument Upphandlingen avser markskötsel samt snöröjning och halkbekämpning av Norrlands universitetssjukhus samt de fastigheter inom Umeåregionen som tillhör externa fastigheter. För de externa fastigheterna blir det uppdelat i tre olika områden; De som geografiskt tillhör Umeå kommun och de som är inom Vindelns och Bjurholms kommuner. Avtalet gäller två år från avtalstecknande (dock tidigast den 1 juni 2017) med möjlighet till förlängning för beställaren med upp till 36 månader. För externa fastigheter påbörjas avtalet den 16 oktober Nuvarande avtal för Norrlands universitetssjukhus gäller till och med den 31 maj Landstingsstyrelsen har beslutat att upphandling av markskötsel samt snöröjning och halkbekämpning av Norrlands universitetssjukhus samt de fastigheter inom Umeåregionen som tillhör externa fastigheter får inledas. Upprättat förslag till upphandlingsdokument fastställs. Paragrafen justeras omedelbart. Mer information lämnas av Ulf Widmark, fastighetschef, Mer information och politiska kommentarer Lämnas av landstingsstyrelsens presidium: Peter Olofsson (S), ordförande, Nicklas Sandström (M), 1:e vice ordförande, LiseLotte Olsson (V), 2:e vice ordförande,