ATT LÄRA MER OM. Inkontinens

Transkript

1 ATT LÄRA MER OM Inkontinens

2

3 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Innehåll Du är inte ensam 5 Att leva med inkontinens 6 7 Urinvägarna 8 9 Olika former av urininkontinens Så ställs diagnos Behandlingsformer Hjälpmedel Bäckenbottenträning Träningsprogram Forskning Hit kan du vända dig Bli medlem i Neurologiskt Handikappades Riksförbund INNEHÅLL 3

4

5 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Du är inte ensam ISverige har minst en halv miljon personer problem med urinläckage. Det är dock svårt att veta den exakta siffran eftersom många aldrig talar om sina problem, än mindre söker hjälp för dem. Trots större medvetenhet i vården om inkontinens och vad det kan innebära, har många som lever med problemet fortfarande svårt att berätta om det. Inkontinens betyder bristande förmåga att hålla tätt. Det är ett symtom/tecken på ofrivillig urinering som sker i så stor omfattning att det blir ett socialt och hygieniskt problem. Det är således först när mannen/kvinnan har besvär av läckaget som det betecknas som inkontinens. Inkontinens är inte ett nyupptäckt problem. På egyptiska papyrusrullar från 1500 f.kr. finns förslag till behandling av inkontinens och beskrivning av hjälpmedel. Inkontinens klassas i dag som en egen sjukdom, men det kan också vara tecken på en annan sjukdom. Därför är det viktigt att bli undersökt och få en diagnos. Urinläckage kan man få i alla åldrar. För många är det ett övergående problem, till exempel vid en akut urinvägsinfektion, för andra ett bestående bekymmer. För män blir inkontinens vanligare ju äldre de blir år är den största åldersgruppen bland kvinnor, procent i den åldersgruppen uppger att de är inkontinenta. Sannolikt är det dock ännu fler i högre åldrar, men de söker inte hjälp lika ofta. Förvånansvärt många unga kvinnor har också dessa problem och vågar inte söka hjälp. Inkontinens är vanligare bland kvinnor än bland män. 40 procent av dem som har inkontinens är kvinnor. Hjälp finns alltid att få, på ena eller andra sättet. I den här broschyren ger vi svar på de vanligaste frågorna och även tips om olika möjligheter till behandling och hjälpmedel. Broschyren har faktagranskats av Aino Fianu Jonasson, docent och överläkare på kvinnokliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. DU ÄR INTE ENSAM 5

6 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Att leva med inkontinens Inkontinens är ett av de största hoten mot en människas livskvalitet, visar utländska studier. Många tycker att inkontinens är skrämmande och ett lika stort hot mot livskvaliteten som cancer, psykiska sjukdomar och omfattande fysiska skador. För de flesta är inkontinens ett mycket stort socialt och psykologiskt problem och ett hinder för ett normalt liv. Oavsett ålder är de flesta rädda för att söka hjälp. I stället förnekar de sina besvär och undviker andra människor av rädsla för att lukta. Många pratar inte med någon, inte ens med sina allra närmaste, om sin inkontinens. Kanske tillverkar de till och med sina hjälpmedel själv för att slippa söka hjälp. Detta gör att den psykiska pressen blir stor. När dessa människor äntligen söker hjälp blir många av dem besvikna. Förväntningarna på vad vården ska åstadkomma har då blivit enormt höga. Många tror att de genom ett enkelt ingrepp, eller på något annat mirakulöst sätt, ska bli av med sin inkontinens. Så enkelt är det inte. Ofta tar utredning och tester av olika behandlingar och hjälpmedel lång tid, och det krävs mycket arbete och energi av patienten. Inkontinenshjälpmedel är inte en lösning, men kan vara ett effektivt hjälpmedel under kortare eller längre tid. Personer som har dubbla funktionshinder, till exempel på grund av multipel skleros (ms), tycker ofta att urininkontinensen är det största funktionshindret. De som använder rullstol har, förutom problemet att hitta tillgängliga toaletter, svårt att hitta fungerande hjälpmedel. Besvären varierar med hur ofta läckaget förekommer och hur mycket som läcker vid varje tillfälle. Olika personer står ut med inkontinens olika bra. Vad en person uppfattar som ett ganska litet problem, kan en annan anse vara ett enormt problem med stort lidande. Gemensamt för alla är dock obehaget av att vara våt och rädslan för att omgivningen ska känna urinlukten eller se våta fläckar. 6 ATT LEVA MED INKONTINENS

7 Familj Inkontinens kan vara ett problem också för den närmaste omgivningen, såväl praktiskt som psykologiskt. Merarbete och merkostnader för tvätt kan vara betydande. Alla känner inte till möjligheten att få hjälpmedel utprovade hos sin distriktssköterska. En del köper barnblöjor eller mensskydd för att slippa avslöja sitt problem. Störd nattsömn, oro och depressioner är inte ovanliga. Samlivet utsätts många gånger för stora påfrestningar när den ena partnern är inkontinent. Hos kvinnan är ofta slemhinnorna irriterade och sköra, varför ett samlag kan göra ont. För båda män och kvinnor gäller att rädslan för att kissa på sig hela tiden finns där. Den som är inkontinent kan känna avsky för sin egen kropp, vara rädd att lukta, rädd för att visa inkontinensskydden eller rädd för att könsorganen inte ser ut som hos andra. För den som ännu inte hittat en partner kan det kännas oöverstigligt att våga närma sig en person av motsatt kön. Hur ska han/hon reagera? Kommer han/hon att vilja vara med mig? Ska jag våga berätta? Många vågar inte ta steget att söka kontakt utan förblir ensamma. Även för den som har en partner, då han/hon blir inkontinent, kan det vara nog så besvärligt. Men vågar man prata öppet om sin inkontinens med sin partner kan ångesten släppa och sexlivet bli positivt och lustfyllt. Arbetsliv De flesta under 65 år som har inkontinens arbetar heltid. Vissa yrken kan då innebära särskilda svårigheter. För en person med ansträngningsinkontinens kan kroppsarbete med tunga lyft medföra upprepade urinläckage. För en person med stillasittande arbete och med långt avstånd till toaletten kan problemet bli lika stort. Fritid Det kan vara svårt att delta i sociala aktiviteter som sällskapsliv, bio- och teaterbesök med mera. Sport av olika slag är för många omöjligt att delta i, bland annat eftersom de inte vill använda allmänna omklädningsrum. Därför kan fritiden bli torftig och isolerad. Den begränsade tillgången till offentliga toaletter spelar också stor roll. ATT LEVA MED INKONTINENS 7

8 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Urinvägarna Urinblåsan fungerar som ett uppsamlingskärl, som samlar urinen under lågt tryck. Urinen kommer till blåsan via urinledarna (uretarerna). Urinledarna är långa muskelrör (cirka 30 centimeter) som kommer från njurarna. De går in i blåsans bakvägg och slutar som två smala ventilförsedda öppningar i blåsslemhinnan nära blåshalsen. Urinblåsan Urinblåsan är mycket elastisk så att den kan ändra form under den växande volymen. I botten av urinblåsan finns de båda urinledarna och urinröret, omgivna av kraftig muskulatur. Musklerna stänger respektive öppnar öppningen till urinröret och hindrar eller tilllåter att blåsan tömmer sig efter behov. Urinröret Urinröret har till uppgift att transportera urinen från blåsan, men ska också ge skydd för infektioner och förhindra urinläckage. Kvinnans urinrör är 3 5 centimeter, mannens är cirka 20 centimeter. Slutningsmuskulaturen Slutningsmuskulaturen ser till att urinröret hålls stängt, tills vi vill att det ska öppnas. Det sker dels automatiskt (kan inte påverkas med viljan), dels viljestyrt (så att vi kan stänga urinröret snabbt). Så tömmer sig blåsan En vuxen persons blåsa kan samla 3 4 deciliter urin utan att trycket i blåsan höjs särskilt mycket. I förlängda märgen samordnas blåsans och slutningsmusklernas arbete. Om impul- 8 URINVÄGARNA

9 Njure Urinledare Njure Urinledare Urinblåsa Urinrör Urinblåsa Prostata Urinrör serna som kommer är tillräckligt starka sker en sammandragning av blåsans tömningsmuskel, slutningsmusklerna slappnar av och urinen drivs ut genom urinröret. Impulserna går både till det autonoma (omedvetna) nervsystemet och till hjärnan. I hjärnan bestäms om behovet att kissa ska utlösas eller inte. Från samma del av hjärnan sätts blåstömningen igång när vi tycker att tillfället är lämpligt. Urininkontinens När urinröret stängs med ett tryck som är större än trycket i blåsan kan man hålla tätt och är kontinent. I blåsan utgörs trycket av omgivande organs direkta tryck mot blåsan och blåsväggens eget tryck. Trycket är störst när man står upp och minst när man ligger ner. När samspelet mellan olika nervers och musklers funktioner brister blir man inkontinent. URINVÄGARNA 9

10 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Olika former av urininkontinens D et finns flera olika former av urininkontinens. Bland kvinnor är ansträngningsinkontinensen den vanligaste formen. Hos män beror inkontinensproblemen ofta på prostatabesvär. Ansträngningsinkontinens En nysning, ett skrattanfall, ett tungt lyft och plötsligt kom en skvätt. Det är vad som kallas ansträngningsinkontinens och utlöses av en plötslig fysisk ansträngning. Anledningen till att urinskvätten kommer är att urinrörets slutningsmekanism inte fungerar som den ska när bukens tryck ökar på den. Det här är den vanligaste formen av urininkontinens hos kvinnor och kan komma i alla åldrar. Det kan bero på att övre delen av urinröret har blivit rörligare på grund av att urinrörsupphängningen förslappats. Ofta kan svåra förlossningar skada bindväv, muskelvävnad, kärl och nerver i bäckenbotten, vilket ger den här effekten. Övervikt medför ytterligare belastning. Inkontinens är inte så vanligt hos män. En mans ansträngningsinkontinens beror oftast på en skada vid prostataoperation. En sådan operation beror i sin tur oftast på att prostatan vuxit och givit besvär. Om en man råkar ut för ansträngningsinkontinens sker det oftast efter att prostatan opererats bort. Trängningsinkontinens Man känner sig kissnödig, får bråttom till toaletten, men håller på att läcka eller läcker lite på vägen dit. Blåsan drar ihop sig och tömmer sig långt innan den är full. Det finns två former av trängningsinkontinens: sensorisk och motorisk. Sensorisk trängningsinkontinens Sensorisk innebär intensiva trängningar utan att blåsan drar ihop sig. Trots det kan ett begränsat läckage uppstå. Orsaken kan vara blåskatarr, urinrörskatarr eller maligna (elakartade) tumörer i urinblåsa, äggstockar eller skörhet i slemhinnan på grund av östrogenbrist. 10 OLIKA FORMER AV URININKONTINENS

11 Motorisk trängningsinkontinens Vid motorisk trängningsinkontinens drar blåsan ihop sig i samband med trängningarna och det leder ofta till ett rejält läckage. Ibland tömmer sig blåsan helt. Den här formen av inkontinens kan förekomma vid akut urinvägsinfektion, avkylning, förstoppning, men också vid neurologiska sjukdomar som multipel skleros (ms), stroke, Parkinsons sjukdom eller demens. Det är viktigt att få rätt ställd diagnos eftersom diagnoserna kräver olika behandling. De flesta känner igen att vi behöver kissa oftare när vi är oroliga. Därför ligger det nära till hands att fundera över om trängningsinkontinens kan ha psykiska orsaker. Blandinkontinens Som namnet antyder är det här en kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens. Den här formen är relativt vanlig hos kvinnor efter menopausen. Man brukar börja behandla den typ som är mest besvärande. Överrinningsinkontinens Som namnet antyder rinner blåsan över när den är full. Det beror på att blåsan inte klarar av att tömma sig, utan det blir stora mängder urin kvar efter varje urinering. Det här inträffar när något hindrar eller försvårar avflödet eller att blåsmuskulaturen är förlamad. Detta leder till att man måste kissa ofta, men det blir bara små mängder varje gång. Den här formen av inkontinens är vanligast bland män med förstorad prostata och är sällsynt hos friska kvinnor. Övriga former av inkontinens Utöver de ovan nämnda finns vissa speciella typer av inkontinens, till exempel: neurogen inkontinens, se ovan under motorisk trängningsinkontinens reflexinkontinens som beror på en ryggmärgsskada ständig inkontinens kan vara förvärvad eller medfödd. Vid en tumör eller infektion kan en fistel uppstå, en falsk väg mellan blåsan och slidan. Medfödda missbildningar är ovanliga, men brukar upptäckas och behandlas tidigt. psykogen inkontinens beroende på psykisk sjukdom inkontinens hos barn, till exempel enures (sängvätning) OLIKA FORMER AV URININKONTINENS 11

12

13 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Så ställs diagnos När någon söker hjälp mot urinläckage är syftet med utredningen att hitta orsaken och att få en uppfattning om hur stort problemet är. Det är viktigt för att kunna ge rätt behandling på rätt nivå och kunna följa upp behandlingsresultatet. Första utredningen görs i primärvården (vårdcentralen) och där bör följande ingå: sjukhistoria, kroppsundersökning, laboratorieprover och vissa tester. Om du berättar så noga som möjligt om allting, hittar läkaren lättare ledtrådar till orsaken eller orsakerna och kan då föreslå rätt behandling. Eftersom det kan vara svårt att minnas alla detaljer kommer du kanske att bli utfrågad flera gånger. Bland annat är det intressant för läkaren att få veta allt om tarmfunktionen och sexuella funktioner, då dessa styrs av nästan samma nerver. Urinvägsinfektioner, graviditeter och förlossningar samt neurologiska sjukdomar, skador eller symtom är också av stor betydelse. Om du är kvinna görs en gynekologisk undersökning. Om du är man undersöks de yttre urinorganen och prostatakörteln. Vidare prövas nervfunktioner (neurologisk status) och nedre delen av ryggen undersöks för att upptäcka eventuella defekter i benstrukturen. Man kan också försöka framkalla inkontinens genom ett hostprov. Det tas också urinprov där bakterier och förekomst av röda och vita blodkroppar kontrolleras. Vidare mäts hur mycket urin som finns kvar i blåsan när du kissat (resturin). Du får med dig ett schema där du fyller i tidpunkt och mängd urin vid varje urinering (miktion). Där kan också eventuellt läckage antecknas. Ett annat sätt att kontrollera detta är att väga inkontinensskydden under en period. Då får man en uppfattning om hur stort läckaget är. Undersökningarna bör fortsätta om orsaken till inkontinensen inte kan fastställas eller behandlingen inte får någon bra effekt. En gynekolog eller urolog bör svara för den fortsatta utredningen. En undersökning är att titta i urinrör och urinblåsa med en speciell typ av optik (cystoskopi). Blåsans och urinrörets funktioner kan också prövas på speciella laboratorier inom länssjukvården (urodynamiska undersökningar). Då görs tryck- och/eller volymmätningar i urinblåsa och urinrör. Ibland görs också röntgenundersökningar. SÅ STÄLLS DIAGNOS 13

14 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Behandlingsformer När du fått diagnosen fastställd ska du och läkaren välja lämplig behandling. Går inte orsaken att behandla får man koncentrera sig på att lindra läckaget eller konsekvenserna av läckaget på olika sätt. Är inkontinensen ett symtom på en bakomliggande orsak, som exempelvis urinvägsinfektion, försvinner oftast inkontinensen när grundorsaken är behandlad. Ansträngningsinkontinens Är det en lättare form av ansträngningsinkontinens försöker man i första hand med sjukgymnastik (bäckenbottenträning) och läkemedel, som ökar sammandragningen i urinröret. Vid svårare form av ansträngningsinkontinens, det vill säga läckage när man står upp utan att anstränga sig, vid snabb promenad eller vid gång i trappor, väljs i första hand kirurgisk behandling. Urinröret återfår då sitt naturliga läge. Ingreppet brukar bota procent av fallen. Operationen utförs från vagina, från buken eller genom en kombination. Elektrostimulering förekommer också, se vidare under avsnittet Trängningsinkontinens. Hos män förekommer ansträngningsinkontinens nästan enbart som en komplikation till operationer på prostatakörteln och beror på att en skada uppstått på urinrörets slutmuskel. Även här kan bäckenbottenträning prövas, men om det inte blir bättre på ett år kan man operera. Då görs en konstgjord slutmuskel, vilket brukar få ett lyckat resultat i procent av fallen. Trängningsinkontinens Oftast börjar behandlingen med blåsträning. Målet är att den inkontinenta ska lära sig att hålla emot trängningar och på så sätt öka tiden mellan urineringarna. Goda resultat fås av olika psykosomatiska (psykiskt-fysiska) behandlingsmetoder, till exempel hypnos, akupunktur och blåsträning. 14 BEHANDLINGSFORMER

15 Om inte blåsträningen hjälper kompletteras behandlingen med olika läkemedel. Det kan vara så kallade antikolinerga och kalciumantagonistmedel eller hormonbehandling för kvinnor som passerat klimakteriet. Antikolinerga läkemedel blockerar impulserna från nervbanorna till de muskelceller som bestämmer om blåsan ska tömmas. Kalciumantagonistmedlen hindrar kalcium från att strömma in i muskelcellen. Det finns också kombinerade läkemedel. Elektrisk stimulering innebär att man med hjälp av elektriska impulser skapar aktivitet i nerverna för att påverka och styra olika funktioner. Inom urologin används flera olika metoder för att förbättra blåsans tömningsfunktion. Elektrostimulering används i första hand vid trängningsinkontinens där blåsans muskel är överaktiv. Flera studier har rapporterat att procent av de behandlade blivit bättre och att effekten kvarstår olika lång tid. För en del hjälper behandlingen i flera år efter att den avbrutits. Blandinkontinens Som tidigare nämnts är detta en kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens, där det övervägande symtomet behandlas först. Överrinningsinkontinens Denna typ av inkontinens beror oftast på förstorad prostata hos mannen, vilket kan behandlas med ett kirurgiskt ingrepp. Övriga former av inkontinens Neurogen, reflex-, iatrogen, psykogen inkontinens, missbildningar och enures behandlas genom att man behandlar grundorsaken eller med hjälp av hjälpmedel. BEHANDLINGSFORMER 15

16 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Hjälpmedel Varje landsting bestämmer själv sitt kostnadsfria sortiment av hjälpmedel. Ofta görs en ny upphandling vartannat år. I regel är hjälpmedlen fortfarande kostnadsfria, men några landsting tar ut en symbolisk summa. Här ger vi ett antal exempel på olika slags produkter som finns på marknaden. Det varierar dock mellan landstingen vilka hjälpmedel som erbjuds i olika delar av landet. Distriktssköterska eller uroterapeut kan vägleda i valet av inkontinensskydd och skriver också ut dem. Det finns många olika produkter, så begär att få prova flera olika tills du hittar ett hjälpmedel som passar dig. Det är dock viktigt att komma ihåg att hjälpmedel ska ses som en tillfällig lösning. Absorberande produkter Droppskydd Vid lättare former av inkontinens, där urinmängderna är små, kan det räcka med ett litet skydd av absorberande material. Finns för både män och kvinnor. Inkontinensskydd Om urinmängderna är stora krävs ett inkontinensskydd. Det finns många storlekar och modeller att välja mellan. För att hindra läckage är det viktigt att skyddet sätts fast rätt. Elastiska byxor för fixering Det finns flera modeller i olika material, som alla är avsedda att hålla fast plastade skydd. 16 HJÄLPMEDEL

17 Underlägg/bäddskydd Bäddskydd finns i olika storlekar och kan användas som komplement om inkontinensskyddet läcker. Skyddsbyxor Skyddsbyxor kan förskrivas till den som är inkontinent och ordinerats träning i bassäng. Byxan måste provas ut mycket noga. Avledande och uppsamlande produkter Urindroppsamlare För män finns urindroppsamlare i många olika utföranden och storlekar. Urindroppsamlaren, som träds över penis, kopplas till en uppsamlingspåse. Påsen kan placeras på olika sätt, till exempel på vaden eller låret. Katetrar för ren intermittent kateterisering (RIK) Det innebar att du får engångskateter för att själv tappa (tömma) blåsan med jämna mellanrum, till exempel var fjärde timme. Urinflaskor Det finns urinflaskor i olika utformning för engångs- eller flergångsbruk, för både män och kvinnor. HJÄLPMEDEL 17

18 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Bäckenbottenträning Bäckenbottenträning är en viktig del i inkontinensbehandling. Med intensiv träning kan man bota ungefär 25 procent av ansträngningsinkontinenta kvinnor och förbättra för cirka 50 procent. Tyvärr är träningen inte så enkel som många tror. Men med rätt handledning av kunnig sjukgymnast eller uroterapeut kan de flesta kvinnor hitta sin bäckenbotten och knipa på rätt sätt. Genom att träna regelbundet blir muskulaturen stark och uthållig. Den kan då hålla runt urinröret och förhindra underlivsorganen att glida ur sitt normala läge. Bäckenbotten är samlingsnamnet för den muskelgrupp vars funktion är att stödja underlivsorganen mot påfrestningar som graviditeter och förlossningar samt stå emot ansträngningar som tunga lyft, hosta och nysningar. Bäckenbotten består av muskler som går i olika riktningar. Den sträcker sig från blygdbenet fram till svansbenet och fäster även på sittbensknölarna. Kraftigaste delen är skålformad med en slits i mitten där öppningarna för ändtarm, slida och urinrör passerar hos kvinnan. Den övriga delen sitter som slutningsmuskler runt ändtarm, slida och urinrör. Muskelträningen bör inledas mycket försiktigt så att man aktiverar rätt muskulatur och inte skink- eller benmuskler eller till och med krystar i stället för att knipa. När man lärt sig hitta bäckenbottenmuskulaturen kan man träna med hårda och långa knip i olika ställningar. Till slut går det att träna knip i verkliga ansträngningssituationer, till exempel hopp av olika slag. Det är viktigt att träna tillräckligt antal gånger per dag. För att få ett bra resultat måste man knipa regelbundet varje dag. Det underlättar om man kan skaffa sig en viss rutin och utföra knipet under sina vardagliga, ständigt återkommande sysslor. Varje träningstillfälle bör innehålla fem tio maxknip. Den som är inkontinent bör träna sex åtta gånger per dag och alla andra två gånger per dag i förebyggande syfte. 18 BÄCKENBOTTENTRÄNING

19

20 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Träningsprogram Hitta rätt-träning Ligg i en så avslappnad ställning som möjligt, antingen med en stor kudde under knäna eller ligg på sidan. Knip försiktigt ihop slutmuskeln runt ändtarmen, fortsätt knipa uppåtframåt runt slidan och urinrörsmynningen som om du försöker hindra urinering. Sug in och lyft upp hela bäckenbotten. Det ska kännas som ett lyft underifrån uppåt i riktning mot naveln (tänk dig att något är på väg ut ur slidan, till exempel en tampong). Gör denna rörelse med liten kraft och en kort stund. Knip och lyft bakifrån framåt uppåt i två sekunder och slappna av i två sekunder. Andas lugnt och känn med en hand på magen att bukmusklerna är avslappnade. Fortsätt med detta rytmiska knip så länge du orkar och försök koncentrera det enbart till bäckenbotten. Träna detta även sittande och stående. Styrketräning Utför samma knip, men håll kvar sammandragningen i fem sekunder och använd så mycket kraft du orkar. Detta maxknip upprepas inledningsvis ett par gånger, men ska så småningom kunna utföras fem tio gånger i följd. Viloperioden mellan knipen ska vara minst lika lång som själva knipet. Håll inte andan, eftersom detta ger ett onödigt tryck ned mot bäckenbotten. Kontrollera med en hand att bukmusklerna är avslappnade och inte lyfter upp bäckenbotten. Knipet ska starta underifrån. Tränas också sittande och stående. Uthållighetsträning Utföres som ett maxknip, men du försöker hålla sammandragningen så länge du orkar. Styrkan kommer efter en kort stund att ligga betydligt under maxknipets, vilket är meningen. Bra träning för den som gärna håller andan. 20 TRÄNINGSPROGRAM

21 Kraftigare styrketräning När du nått en viss styrka i bäckenbotten, tränar du att knipa mot ett ökat bukmotstånd, till exempel: knip samtidigt som du gör situps knip när du hostar knip när du hoppar knip när du springer knip när du lyfter något tungt Utför inte kraftigare övningar än att du orkar hålla emot i bäckenbotten. Den som har svårt att hitta sina muskler kan använda sig av nedanstående metoder. Dessa är också användbara för att kontrollera att träningen sker på rätt sätt: Stänga av urinstrålen en kort stund när man kissar. Detta får bara göras som ett kort test någon enstaka gång och aldrig som träning. Kvinnan kan känna med ett finger i slidan att hon kniper om det. Mannen kan känna på muskulaturen mellan ändtarmen och pungen. Stoppa upp en tampong eller uppblåsbar kateter i vagina, dra i snöret och kämpa emot. Sjukhuset kan hjälpa till med elektrostimulering, som kan vara ett sätt att lära sig att hitta muskulaturen. TRÄNINGSPROGRAM 21

22 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Forskning Eftersom urininkontinens är symtom på skilda rubbningar av funktionell och/eller anatomisk karaktär är forskningsområdet brett. Men trots att det är så många som en halv miljon svenskar som lider av inkontinens är kunskapsnivån om inkontinens låg, varför även utbildningen behöver ökas. Grundforskning Kunskapen om kontrollmekanismerna hos blåsa, urinrör och samspelet dem emellan är ofullständig, vilket gör det angeläget att forska kring detta. Ett annat viktigt område är att klarlägga de normala regleringsmekanismerna för de nedre urinvägarna för att kunna utveckla förebyggande och botande åtgärder. Klinisk och tillämpad forskning Den epidemiologiska kunskapen om urininkontinens är begränsad. Med bättre kunskaper om symtomets förekomst och typ i förhållande till patienternas ålder, skulle man till exempel kunna räkna ut antalet nytillkomna fall per år, samt kunna utreda olika omgivningsfaktorers betydelse. Redan nu kan vissa riskfaktorer för inkontinens påvisas: medfödd eller förvärvad rubbning i bindvävens sammansättning graviditet med stora barn övervikt tungt arbete kronisk hosta Det behövs dock mer forskning för att klarlägga hur stor betydelse dessa faktorer har för utvecklingen av urininkontinens. Forskning kring nya diagnosmetoder är också nödvändig. Om det fanns enkla metoder för värdering av patienternas symtom skulle dessa kunna an- 22 FORSKNING

23 vändas för att undersöka riskgrupper. Det skulle också bli lättare att klassificera symtomen. Bättre studier för att utreda effekterna av olika behandlingar är också ett behov. Vårdforskning I dag är kunskapen väldigt liten om vilka konsekvenser inkontinens har för individ respektive samhälle. Därför behövs det mer forskning på det psykosociala området, inte minst kring sexualitet och samlevnad, för att förstå såväl de kvalitativa som de kvantitativa effekterna. Ekonomisk forskning Det finns inga systematiska studier av kostnader för utredning och behandling av urininkontinens. Analys av kostnader bör ingå i den kliniska forskning, som har till syfte att utreda de medicinska effekterna av prevention, diagnostik och behandling. Utbildning Det är viktigt att i första hand läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster får bättre utbildning så att de kan ta hand om patienterna på bästa sätt. Aktuell forskning För närvarande pågår en rad olika forskningsprojekt om att: utvärdera olika operationsmetoder utvärdera olika mediciner studera bindväven finns det några medfödda faktorer i bindvävens struktur? studera rutiner förenkla operationer, utveckla ny teknik, till exempel titthålskirurgi lägga in syntetiska material, lyfta upp blåsan från slidan, sätta in konstgjorda pluggar utveckla mediciner som bara påverkar blåsan förebygga; ger blåsträning effekt för kvinnor efter förlossning? FORSKNING 23

24

25 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Hit kan du vända dig Distriktssköterska Finns på din vårdcentral och är den första du ska söka hjälp hos. Hon leder dig vidare om det behövs. Hos distriktssköterskan kan du också få med dig prover på olika hjälpmedel. Sjukgymnast För att träna bäckenbotten och andra muskler kan du bli remitterad till sjukgymnast. Inkontinensmottagning På vissa sjukhus finns en speciell inkontinensmottagning med uroterapeuter som tar hand om dig. För att få komma till en inkontinensmottagning behövs oftast remiss av läkare. Urologer och gynekologer Dessa läkare är ofta specialister på inkontinens. Inkontinensteam I några få län finns inkontinensteam med tillgång till laboratorier. Teamet består av urolog, gynekolog, uroterapeut, sjukgymnast och samarbetar för att ge patienten bästa tänkbara hjälp. Även fysiolog, röntgenolog, läkare i långvårdsmedicin och läkare i medicinsk rehabilitering kan ingå i teamet. Önskvärt är att antalet inkontinens team ökar och finns i varje län. Kommun Kommunen har ett stort ansvar att se till att det finns rikligt med offentliga toaletter, som är tillgängliga och fräscha. Som exempel kan nämnas att Stockholms kommun sammanställt en guide över sina offentliga toaletter. HIT KAN DU VÄNDA DIG 25

26 Bli medlem du också Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) vet hur det är att leva med en neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning i familjen. Våra erfarenheter både av egen sjukdom eller funktionsnedsättning och som närstående förenar oss i en stark gemenskap. Vi delar gärna med oss av våra kunskaper och erfarenheter till dig som medlem, som allmänhet eller som beslutsfattare på alla nivåer i samhället. Målet för NHR är ett samhälle för alla. Därför arbetar vi med att påverka beslutsfattare för att utveckla samhället på alla områden. Vi finns i hela Sverige via våra 98 lokalföreningar och 19 länsförbund. Hos våra föreningar kan du få tips av andra i liknande situation, delta i kurser, resor och rehabilitering som gympa, ridning, bassängträning med mera. Du kan också vara med och påverka beslutsfattare och politiker. Är du under 35 år kan du delta i vår ungdomssektion Duns De unga med neurologiska funktionshinder i Sverige. Via NHR-fonden kan du vara med och stödja förbundets arbete med forskning och utvecklingsarbete inom neurologins område. Inom NHR har vi personliga erfarenheter av hur det är att leva med inkontinens. Det finns både arbetsgrupper och nätverk inom förbundet som arbetar aktivt för att förbättra vård och behandling, sprida information och ge råd och stöd. Vi vill uppmana dig som har besvär att söka hjälp. Nöj dig inte med att bara få inkontinenshjälpmedel utan begär att din inkontinens blir utredd. Först då kan du få rätt behandling. Du är inte ensam tvärtom är det väldigt vanligt med inkontinens och det finns alltid hjälp att få. Har du frågor, idéer eller vill komma i kontakt med andra som är inkontinenta? Använd gärna vårt forum på nätet: eller ring oss på telefon Vill du hellre skriva, finns adressen på baksidan av denna skrift. 26 BLI MEDLEM DU OCKSÅ

27 Som medlem i Neurologiskt Handikappades Riksförbund får du: information om neurologiska diagnoser erfarenhetsutbyte med andra i liknande situation information och medlemserbjudanden stöd och rådgivning delta på resor och i andra aktiviteter tidningen Reflex medlemssidor på NHR:s hemsida, kamratskap För mer information: Gå in på eller ring

28 Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB,