ATT LÄRA MER OM. Inkontinens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT LÄRA MER OM. Inkontinens"

Transkript

1 ATT LÄRA MER OM Inkontinens

2

3 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Innehåll Du är inte ensam 5 Att leva med inkontinens 6 7 Urinvägarna 8 9 Olika former av urininkontinens Så ställs diagnos Behandlingsformer Hjälpmedel Bäckenbottenträning Träningsprogram Forskning Hit kan du vända dig Bli medlem i Neurologiskt Handikappades Riksförbund INNEHÅLL 3

4

5 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Du är inte ensam ISverige har minst en halv miljon personer problem med urinläckage. Det är dock svårt att veta den exakta siffran eftersom många aldrig talar om sina problem, än mindre söker hjälp för dem. Trots större medvetenhet i vården om inkontinens och vad det kan innebära, har många som lever med problemet fortfarande svårt att berätta om det. Inkontinens betyder bristande förmåga att hålla tätt. Det är ett symtom/tecken på ofrivillig urinering som sker i så stor omfattning att det blir ett socialt och hygieniskt problem. Det är således först när mannen/kvinnan har besvär av läckaget som det betecknas som inkontinens. Inkontinens är inte ett nyupptäckt problem. På egyptiska papyrusrullar från 1500 f.kr. finns förslag till behandling av inkontinens och beskrivning av hjälpmedel. Inkontinens klassas i dag som en egen sjukdom, men det kan också vara tecken på en annan sjukdom. Därför är det viktigt att bli undersökt och få en diagnos. Urinläckage kan man få i alla åldrar. För många är det ett övergående problem, till exempel vid en akut urinvägsinfektion, för andra ett bestående bekymmer. För män blir inkontinens vanligare ju äldre de blir år är den största åldersgruppen bland kvinnor, procent i den åldersgruppen uppger att de är inkontinenta. Sannolikt är det dock ännu fler i högre åldrar, men de söker inte hjälp lika ofta. Förvånansvärt många unga kvinnor har också dessa problem och vågar inte söka hjälp. Inkontinens är vanligare bland kvinnor än bland män. 40 procent av dem som har inkontinens är kvinnor. Hjälp finns alltid att få, på ena eller andra sättet. I den här broschyren ger vi svar på de vanligaste frågorna och även tips om olika möjligheter till behandling och hjälpmedel. Broschyren har faktagranskats av Aino Fianu Jonasson, docent och överläkare på kvinnokliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. DU ÄR INTE ENSAM 5

6 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Att leva med inkontinens Inkontinens är ett av de största hoten mot en människas livskvalitet, visar utländska studier. Många tycker att inkontinens är skrämmande och ett lika stort hot mot livskvaliteten som cancer, psykiska sjukdomar och omfattande fysiska skador. För de flesta är inkontinens ett mycket stort socialt och psykologiskt problem och ett hinder för ett normalt liv. Oavsett ålder är de flesta rädda för att söka hjälp. I stället förnekar de sina besvär och undviker andra människor av rädsla för att lukta. Många pratar inte med någon, inte ens med sina allra närmaste, om sin inkontinens. Kanske tillverkar de till och med sina hjälpmedel själv för att slippa söka hjälp. Detta gör att den psykiska pressen blir stor. När dessa människor äntligen söker hjälp blir många av dem besvikna. Förväntningarna på vad vården ska åstadkomma har då blivit enormt höga. Många tror att de genom ett enkelt ingrepp, eller på något annat mirakulöst sätt, ska bli av med sin inkontinens. Så enkelt är det inte. Ofta tar utredning och tester av olika behandlingar och hjälpmedel lång tid, och det krävs mycket arbete och energi av patienten. Inkontinenshjälpmedel är inte en lösning, men kan vara ett effektivt hjälpmedel under kortare eller längre tid. Personer som har dubbla funktionshinder, till exempel på grund av multipel skleros (ms), tycker ofta att urininkontinensen är det största funktionshindret. De som använder rullstol har, förutom problemet att hitta tillgängliga toaletter, svårt att hitta fungerande hjälpmedel. Besvären varierar med hur ofta läckaget förekommer och hur mycket som läcker vid varje tillfälle. Olika personer står ut med inkontinens olika bra. Vad en person uppfattar som ett ganska litet problem, kan en annan anse vara ett enormt problem med stort lidande. Gemensamt för alla är dock obehaget av att vara våt och rädslan för att omgivningen ska känna urinlukten eller se våta fläckar. 6 ATT LEVA MED INKONTINENS

7 Familj Inkontinens kan vara ett problem också för den närmaste omgivningen, såväl praktiskt som psykologiskt. Merarbete och merkostnader för tvätt kan vara betydande. Alla känner inte till möjligheten att få hjälpmedel utprovade hos sin distriktssköterska. En del köper barnblöjor eller mensskydd för att slippa avslöja sitt problem. Störd nattsömn, oro och depressioner är inte ovanliga. Samlivet utsätts många gånger för stora påfrestningar när den ena partnern är inkontinent. Hos kvinnan är ofta slemhinnorna irriterade och sköra, varför ett samlag kan göra ont. För båda män och kvinnor gäller att rädslan för att kissa på sig hela tiden finns där. Den som är inkontinent kan känna avsky för sin egen kropp, vara rädd att lukta, rädd för att visa inkontinensskydden eller rädd för att könsorganen inte ser ut som hos andra. För den som ännu inte hittat en partner kan det kännas oöverstigligt att våga närma sig en person av motsatt kön. Hur ska han/hon reagera? Kommer han/hon att vilja vara med mig? Ska jag våga berätta? Många vågar inte ta steget att söka kontakt utan förblir ensamma. Även för den som har en partner, då han/hon blir inkontinent, kan det vara nog så besvärligt. Men vågar man prata öppet om sin inkontinens med sin partner kan ångesten släppa och sexlivet bli positivt och lustfyllt. Arbetsliv De flesta under 65 år som har inkontinens arbetar heltid. Vissa yrken kan då innebära särskilda svårigheter. För en person med ansträngningsinkontinens kan kroppsarbete med tunga lyft medföra upprepade urinläckage. För en person med stillasittande arbete och med långt avstånd till toaletten kan problemet bli lika stort. Fritid Det kan vara svårt att delta i sociala aktiviteter som sällskapsliv, bio- och teaterbesök med mera. Sport av olika slag är för många omöjligt att delta i, bland annat eftersom de inte vill använda allmänna omklädningsrum. Därför kan fritiden bli torftig och isolerad. Den begränsade tillgången till offentliga toaletter spelar också stor roll. ATT LEVA MED INKONTINENS 7

8 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Urinvägarna Urinblåsan fungerar som ett uppsamlingskärl, som samlar urinen under lågt tryck. Urinen kommer till blåsan via urinledarna (uretarerna). Urinledarna är långa muskelrör (cirka 30 centimeter) som kommer från njurarna. De går in i blåsans bakvägg och slutar som två smala ventilförsedda öppningar i blåsslemhinnan nära blåshalsen. Urinblåsan Urinblåsan är mycket elastisk så att den kan ändra form under den växande volymen. I botten av urinblåsan finns de båda urinledarna och urinröret, omgivna av kraftig muskulatur. Musklerna stänger respektive öppnar öppningen till urinröret och hindrar eller tilllåter att blåsan tömmer sig efter behov. Urinröret Urinröret har till uppgift att transportera urinen från blåsan, men ska också ge skydd för infektioner och förhindra urinläckage. Kvinnans urinrör är 3 5 centimeter, mannens är cirka 20 centimeter. Slutningsmuskulaturen Slutningsmuskulaturen ser till att urinröret hålls stängt, tills vi vill att det ska öppnas. Det sker dels automatiskt (kan inte påverkas med viljan), dels viljestyrt (så att vi kan stänga urinröret snabbt). Så tömmer sig blåsan En vuxen persons blåsa kan samla 3 4 deciliter urin utan att trycket i blåsan höjs särskilt mycket. I förlängda märgen samordnas blåsans och slutningsmusklernas arbete. Om impul- 8 URINVÄGARNA

9 Njure Urinledare Njure Urinledare Urinblåsa Urinrör Urinblåsa Prostata Urinrör serna som kommer är tillräckligt starka sker en sammandragning av blåsans tömningsmuskel, slutningsmusklerna slappnar av och urinen drivs ut genom urinröret. Impulserna går både till det autonoma (omedvetna) nervsystemet och till hjärnan. I hjärnan bestäms om behovet att kissa ska utlösas eller inte. Från samma del av hjärnan sätts blåstömningen igång när vi tycker att tillfället är lämpligt. Urininkontinens När urinröret stängs med ett tryck som är större än trycket i blåsan kan man hålla tätt och är kontinent. I blåsan utgörs trycket av omgivande organs direkta tryck mot blåsan och blåsväggens eget tryck. Trycket är störst när man står upp och minst när man ligger ner. När samspelet mellan olika nervers och musklers funktioner brister blir man inkontinent. URINVÄGARNA 9

10 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Olika former av urininkontinens D et finns flera olika former av urininkontinens. Bland kvinnor är ansträngningsinkontinensen den vanligaste formen. Hos män beror inkontinensproblemen ofta på prostatabesvär. Ansträngningsinkontinens En nysning, ett skrattanfall, ett tungt lyft och plötsligt kom en skvätt. Det är vad som kallas ansträngningsinkontinens och utlöses av en plötslig fysisk ansträngning. Anledningen till att urinskvätten kommer är att urinrörets slutningsmekanism inte fungerar som den ska när bukens tryck ökar på den. Det här är den vanligaste formen av urininkontinens hos kvinnor och kan komma i alla åldrar. Det kan bero på att övre delen av urinröret har blivit rörligare på grund av att urinrörsupphängningen förslappats. Ofta kan svåra förlossningar skada bindväv, muskelvävnad, kärl och nerver i bäckenbotten, vilket ger den här effekten. Övervikt medför ytterligare belastning. Inkontinens är inte så vanligt hos män. En mans ansträngningsinkontinens beror oftast på en skada vid prostataoperation. En sådan operation beror i sin tur oftast på att prostatan vuxit och givit besvär. Om en man råkar ut för ansträngningsinkontinens sker det oftast efter att prostatan opererats bort. Trängningsinkontinens Man känner sig kissnödig, får bråttom till toaletten, men håller på att läcka eller läcker lite på vägen dit. Blåsan drar ihop sig och tömmer sig långt innan den är full. Det finns två former av trängningsinkontinens: sensorisk och motorisk. Sensorisk trängningsinkontinens Sensorisk innebär intensiva trängningar utan att blåsan drar ihop sig. Trots det kan ett begränsat läckage uppstå. Orsaken kan vara blåskatarr, urinrörskatarr eller maligna (elakartade) tumörer i urinblåsa, äggstockar eller skörhet i slemhinnan på grund av östrogenbrist. 10 OLIKA FORMER AV URININKONTINENS

11 Motorisk trängningsinkontinens Vid motorisk trängningsinkontinens drar blåsan ihop sig i samband med trängningarna och det leder ofta till ett rejält läckage. Ibland tömmer sig blåsan helt. Den här formen av inkontinens kan förekomma vid akut urinvägsinfektion, avkylning, förstoppning, men också vid neurologiska sjukdomar som multipel skleros (ms), stroke, Parkinsons sjukdom eller demens. Det är viktigt att få rätt ställd diagnos eftersom diagnoserna kräver olika behandling. De flesta känner igen att vi behöver kissa oftare när vi är oroliga. Därför ligger det nära till hands att fundera över om trängningsinkontinens kan ha psykiska orsaker. Blandinkontinens Som namnet antyder är det här en kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens. Den här formen är relativt vanlig hos kvinnor efter menopausen. Man brukar börja behandla den typ som är mest besvärande. Överrinningsinkontinens Som namnet antyder rinner blåsan över när den är full. Det beror på att blåsan inte klarar av att tömma sig, utan det blir stora mängder urin kvar efter varje urinering. Det här inträffar när något hindrar eller försvårar avflödet eller att blåsmuskulaturen är förlamad. Detta leder till att man måste kissa ofta, men det blir bara små mängder varje gång. Den här formen av inkontinens är vanligast bland män med förstorad prostata och är sällsynt hos friska kvinnor. Övriga former av inkontinens Utöver de ovan nämnda finns vissa speciella typer av inkontinens, till exempel: neurogen inkontinens, se ovan under motorisk trängningsinkontinens reflexinkontinens som beror på en ryggmärgsskada ständig inkontinens kan vara förvärvad eller medfödd. Vid en tumör eller infektion kan en fistel uppstå, en falsk väg mellan blåsan och slidan. Medfödda missbildningar är ovanliga, men brukar upptäckas och behandlas tidigt. psykogen inkontinens beroende på psykisk sjukdom inkontinens hos barn, till exempel enures (sängvätning) OLIKA FORMER AV URININKONTINENS 11

12

13 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Så ställs diagnos När någon söker hjälp mot urinläckage är syftet med utredningen att hitta orsaken och att få en uppfattning om hur stort problemet är. Det är viktigt för att kunna ge rätt behandling på rätt nivå och kunna följa upp behandlingsresultatet. Första utredningen görs i primärvården (vårdcentralen) och där bör följande ingå: sjukhistoria, kroppsundersökning, laboratorieprover och vissa tester. Om du berättar så noga som möjligt om allting, hittar läkaren lättare ledtrådar till orsaken eller orsakerna och kan då föreslå rätt behandling. Eftersom det kan vara svårt att minnas alla detaljer kommer du kanske att bli utfrågad flera gånger. Bland annat är det intressant för läkaren att få veta allt om tarmfunktionen och sexuella funktioner, då dessa styrs av nästan samma nerver. Urinvägsinfektioner, graviditeter och förlossningar samt neurologiska sjukdomar, skador eller symtom är också av stor betydelse. Om du är kvinna görs en gynekologisk undersökning. Om du är man undersöks de yttre urinorganen och prostatakörteln. Vidare prövas nervfunktioner (neurologisk status) och nedre delen av ryggen undersöks för att upptäcka eventuella defekter i benstrukturen. Man kan också försöka framkalla inkontinens genom ett hostprov. Det tas också urinprov där bakterier och förekomst av röda och vita blodkroppar kontrolleras. Vidare mäts hur mycket urin som finns kvar i blåsan när du kissat (resturin). Du får med dig ett schema där du fyller i tidpunkt och mängd urin vid varje urinering (miktion). Där kan också eventuellt läckage antecknas. Ett annat sätt att kontrollera detta är att väga inkontinensskydden under en period. Då får man en uppfattning om hur stort läckaget är. Undersökningarna bör fortsätta om orsaken till inkontinensen inte kan fastställas eller behandlingen inte får någon bra effekt. En gynekolog eller urolog bör svara för den fortsatta utredningen. En undersökning är att titta i urinrör och urinblåsa med en speciell typ av optik (cystoskopi). Blåsans och urinrörets funktioner kan också prövas på speciella laboratorier inom länssjukvården (urodynamiska undersökningar). Då görs tryck- och/eller volymmätningar i urinblåsa och urinrör. Ibland görs också röntgenundersökningar. SÅ STÄLLS DIAGNOS 13

14 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Behandlingsformer När du fått diagnosen fastställd ska du och läkaren välja lämplig behandling. Går inte orsaken att behandla får man koncentrera sig på att lindra läckaget eller konsekvenserna av läckaget på olika sätt. Är inkontinensen ett symtom på en bakomliggande orsak, som exempelvis urinvägsinfektion, försvinner oftast inkontinensen när grundorsaken är behandlad. Ansträngningsinkontinens Är det en lättare form av ansträngningsinkontinens försöker man i första hand med sjukgymnastik (bäckenbottenträning) och läkemedel, som ökar sammandragningen i urinröret. Vid svårare form av ansträngningsinkontinens, det vill säga läckage när man står upp utan att anstränga sig, vid snabb promenad eller vid gång i trappor, väljs i första hand kirurgisk behandling. Urinröret återfår då sitt naturliga läge. Ingreppet brukar bota procent av fallen. Operationen utförs från vagina, från buken eller genom en kombination. Elektrostimulering förekommer också, se vidare under avsnittet Trängningsinkontinens. Hos män förekommer ansträngningsinkontinens nästan enbart som en komplikation till operationer på prostatakörteln och beror på att en skada uppstått på urinrörets slutmuskel. Även här kan bäckenbottenträning prövas, men om det inte blir bättre på ett år kan man operera. Då görs en konstgjord slutmuskel, vilket brukar få ett lyckat resultat i procent av fallen. Trängningsinkontinens Oftast börjar behandlingen med blåsträning. Målet är att den inkontinenta ska lära sig att hålla emot trängningar och på så sätt öka tiden mellan urineringarna. Goda resultat fås av olika psykosomatiska (psykiskt-fysiska) behandlingsmetoder, till exempel hypnos, akupunktur och blåsträning. 14 BEHANDLINGSFORMER

15 Om inte blåsträningen hjälper kompletteras behandlingen med olika läkemedel. Det kan vara så kallade antikolinerga och kalciumantagonistmedel eller hormonbehandling för kvinnor som passerat klimakteriet. Antikolinerga läkemedel blockerar impulserna från nervbanorna till de muskelceller som bestämmer om blåsan ska tömmas. Kalciumantagonistmedlen hindrar kalcium från att strömma in i muskelcellen. Det finns också kombinerade läkemedel. Elektrisk stimulering innebär att man med hjälp av elektriska impulser skapar aktivitet i nerverna för att påverka och styra olika funktioner. Inom urologin används flera olika metoder för att förbättra blåsans tömningsfunktion. Elektrostimulering används i första hand vid trängningsinkontinens där blåsans muskel är överaktiv. Flera studier har rapporterat att procent av de behandlade blivit bättre och att effekten kvarstår olika lång tid. För en del hjälper behandlingen i flera år efter att den avbrutits. Blandinkontinens Som tidigare nämnts är detta en kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens, där det övervägande symtomet behandlas först. Överrinningsinkontinens Denna typ av inkontinens beror oftast på förstorad prostata hos mannen, vilket kan behandlas med ett kirurgiskt ingrepp. Övriga former av inkontinens Neurogen, reflex-, iatrogen, psykogen inkontinens, missbildningar och enures behandlas genom att man behandlar grundorsaken eller med hjälp av hjälpmedel. BEHANDLINGSFORMER 15

16 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Hjälpmedel Varje landsting bestämmer själv sitt kostnadsfria sortiment av hjälpmedel. Ofta görs en ny upphandling vartannat år. I regel är hjälpmedlen fortfarande kostnadsfria, men några landsting tar ut en symbolisk summa. Här ger vi ett antal exempel på olika slags produkter som finns på marknaden. Det varierar dock mellan landstingen vilka hjälpmedel som erbjuds i olika delar av landet. Distriktssköterska eller uroterapeut kan vägleda i valet av inkontinensskydd och skriver också ut dem. Det finns många olika produkter, så begär att få prova flera olika tills du hittar ett hjälpmedel som passar dig. Det är dock viktigt att komma ihåg att hjälpmedel ska ses som en tillfällig lösning. Absorberande produkter Droppskydd Vid lättare former av inkontinens, där urinmängderna är små, kan det räcka med ett litet skydd av absorberande material. Finns för både män och kvinnor. Inkontinensskydd Om urinmängderna är stora krävs ett inkontinensskydd. Det finns många storlekar och modeller att välja mellan. För att hindra läckage är det viktigt att skyddet sätts fast rätt. Elastiska byxor för fixering Det finns flera modeller i olika material, som alla är avsedda att hålla fast plastade skydd. 16 HJÄLPMEDEL

17 Underlägg/bäddskydd Bäddskydd finns i olika storlekar och kan användas som komplement om inkontinensskyddet läcker. Skyddsbyxor Skyddsbyxor kan förskrivas till den som är inkontinent och ordinerats träning i bassäng. Byxan måste provas ut mycket noga. Avledande och uppsamlande produkter Urindroppsamlare För män finns urindroppsamlare i många olika utföranden och storlekar. Urindroppsamlaren, som träds över penis, kopplas till en uppsamlingspåse. Påsen kan placeras på olika sätt, till exempel på vaden eller låret. Katetrar för ren intermittent kateterisering (RIK) Det innebar att du får engångskateter för att själv tappa (tömma) blåsan med jämna mellanrum, till exempel var fjärde timme. Urinflaskor Det finns urinflaskor i olika utformning för engångs- eller flergångsbruk, för både män och kvinnor. HJÄLPMEDEL 17

18 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Bäckenbottenträning Bäckenbottenträning är en viktig del i inkontinensbehandling. Med intensiv träning kan man bota ungefär 25 procent av ansträngningsinkontinenta kvinnor och förbättra för cirka 50 procent. Tyvärr är träningen inte så enkel som många tror. Men med rätt handledning av kunnig sjukgymnast eller uroterapeut kan de flesta kvinnor hitta sin bäckenbotten och knipa på rätt sätt. Genom att träna regelbundet blir muskulaturen stark och uthållig. Den kan då hålla runt urinröret och förhindra underlivsorganen att glida ur sitt normala läge. Bäckenbotten är samlingsnamnet för den muskelgrupp vars funktion är att stödja underlivsorganen mot påfrestningar som graviditeter och förlossningar samt stå emot ansträngningar som tunga lyft, hosta och nysningar. Bäckenbotten består av muskler som går i olika riktningar. Den sträcker sig från blygdbenet fram till svansbenet och fäster även på sittbensknölarna. Kraftigaste delen är skålformad med en slits i mitten där öppningarna för ändtarm, slida och urinrör passerar hos kvinnan. Den övriga delen sitter som slutningsmuskler runt ändtarm, slida och urinrör. Muskelträningen bör inledas mycket försiktigt så att man aktiverar rätt muskulatur och inte skink- eller benmuskler eller till och med krystar i stället för att knipa. När man lärt sig hitta bäckenbottenmuskulaturen kan man träna med hårda och långa knip i olika ställningar. Till slut går det att träna knip i verkliga ansträngningssituationer, till exempel hopp av olika slag. Det är viktigt att träna tillräckligt antal gånger per dag. För att få ett bra resultat måste man knipa regelbundet varje dag. Det underlättar om man kan skaffa sig en viss rutin och utföra knipet under sina vardagliga, ständigt återkommande sysslor. Varje träningstillfälle bör innehålla fem tio maxknip. Den som är inkontinent bör träna sex åtta gånger per dag och alla andra två gånger per dag i förebyggande syfte. 18 BÄCKENBOTTENTRÄNING

19

20 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Träningsprogram Hitta rätt-träning Ligg i en så avslappnad ställning som möjligt, antingen med en stor kudde under knäna eller ligg på sidan. Knip försiktigt ihop slutmuskeln runt ändtarmen, fortsätt knipa uppåtframåt runt slidan och urinrörsmynningen som om du försöker hindra urinering. Sug in och lyft upp hela bäckenbotten. Det ska kännas som ett lyft underifrån uppåt i riktning mot naveln (tänk dig att något är på väg ut ur slidan, till exempel en tampong). Gör denna rörelse med liten kraft och en kort stund. Knip och lyft bakifrån framåt uppåt i två sekunder och slappna av i två sekunder. Andas lugnt och känn med en hand på magen att bukmusklerna är avslappnade. Fortsätt med detta rytmiska knip så länge du orkar och försök koncentrera det enbart till bäckenbotten. Träna detta även sittande och stående. Styrketräning Utför samma knip, men håll kvar sammandragningen i fem sekunder och använd så mycket kraft du orkar. Detta maxknip upprepas inledningsvis ett par gånger, men ska så småningom kunna utföras fem tio gånger i följd. Viloperioden mellan knipen ska vara minst lika lång som själva knipet. Håll inte andan, eftersom detta ger ett onödigt tryck ned mot bäckenbotten. Kontrollera med en hand att bukmusklerna är avslappnade och inte lyfter upp bäckenbotten. Knipet ska starta underifrån. Tränas också sittande och stående. Uthållighetsträning Utföres som ett maxknip, men du försöker hålla sammandragningen så länge du orkar. Styrkan kommer efter en kort stund att ligga betydligt under maxknipets, vilket är meningen. Bra träning för den som gärna håller andan. 20 TRÄNINGSPROGRAM

21 Kraftigare styrketräning När du nått en viss styrka i bäckenbotten, tränar du att knipa mot ett ökat bukmotstånd, till exempel: knip samtidigt som du gör situps knip när du hostar knip när du hoppar knip när du springer knip när du lyfter något tungt Utför inte kraftigare övningar än att du orkar hålla emot i bäckenbotten. Den som har svårt att hitta sina muskler kan använda sig av nedanstående metoder. Dessa är också användbara för att kontrollera att träningen sker på rätt sätt: Stänga av urinstrålen en kort stund när man kissar. Detta får bara göras som ett kort test någon enstaka gång och aldrig som träning. Kvinnan kan känna med ett finger i slidan att hon kniper om det. Mannen kan känna på muskulaturen mellan ändtarmen och pungen. Stoppa upp en tampong eller uppblåsbar kateter i vagina, dra i snöret och kämpa emot. Sjukhuset kan hjälpa till med elektrostimulering, som kan vara ett sätt att lära sig att hitta muskulaturen. TRÄNINGSPROGRAM 21

22 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Forskning Eftersom urininkontinens är symtom på skilda rubbningar av funktionell och/eller anatomisk karaktär är forskningsområdet brett. Men trots att det är så många som en halv miljon svenskar som lider av inkontinens är kunskapsnivån om inkontinens låg, varför även utbildningen behöver ökas. Grundforskning Kunskapen om kontrollmekanismerna hos blåsa, urinrör och samspelet dem emellan är ofullständig, vilket gör det angeläget att forska kring detta. Ett annat viktigt område är att klarlägga de normala regleringsmekanismerna för de nedre urinvägarna för att kunna utveckla förebyggande och botande åtgärder. Klinisk och tillämpad forskning Den epidemiologiska kunskapen om urininkontinens är begränsad. Med bättre kunskaper om symtomets förekomst och typ i förhållande till patienternas ålder, skulle man till exempel kunna räkna ut antalet nytillkomna fall per år, samt kunna utreda olika omgivningsfaktorers betydelse. Redan nu kan vissa riskfaktorer för inkontinens påvisas: medfödd eller förvärvad rubbning i bindvävens sammansättning graviditet med stora barn övervikt tungt arbete kronisk hosta Det behövs dock mer forskning för att klarlägga hur stor betydelse dessa faktorer har för utvecklingen av urininkontinens. Forskning kring nya diagnosmetoder är också nödvändig. Om det fanns enkla metoder för värdering av patienternas symtom skulle dessa kunna an- 22 FORSKNING

23 vändas för att undersöka riskgrupper. Det skulle också bli lättare att klassificera symtomen. Bättre studier för att utreda effekterna av olika behandlingar är också ett behov. Vårdforskning I dag är kunskapen väldigt liten om vilka konsekvenser inkontinens har för individ respektive samhälle. Därför behövs det mer forskning på det psykosociala området, inte minst kring sexualitet och samlevnad, för att förstå såväl de kvalitativa som de kvantitativa effekterna. Ekonomisk forskning Det finns inga systematiska studier av kostnader för utredning och behandling av urininkontinens. Analys av kostnader bör ingå i den kliniska forskning, som har till syfte att utreda de medicinska effekterna av prevention, diagnostik och behandling. Utbildning Det är viktigt att i första hand läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster får bättre utbildning så att de kan ta hand om patienterna på bästa sätt. Aktuell forskning För närvarande pågår en rad olika forskningsprojekt om att: utvärdera olika operationsmetoder utvärdera olika mediciner studera bindväven finns det några medfödda faktorer i bindvävens struktur? studera rutiner förenkla operationer, utveckla ny teknik, till exempel titthålskirurgi lägga in syntetiska material, lyfta upp blåsan från slidan, sätta in konstgjorda pluggar utveckla mediciner som bara påverkar blåsan förebygga; ger blåsträning effekt för kvinnor efter förlossning? FORSKNING 23

24

25 ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Hit kan du vända dig Distriktssköterska Finns på din vårdcentral och är den första du ska söka hjälp hos. Hon leder dig vidare om det behövs. Hos distriktssköterskan kan du också få med dig prover på olika hjälpmedel. Sjukgymnast För att träna bäckenbotten och andra muskler kan du bli remitterad till sjukgymnast. Inkontinensmottagning På vissa sjukhus finns en speciell inkontinensmottagning med uroterapeuter som tar hand om dig. För att få komma till en inkontinensmottagning behövs oftast remiss av läkare. Urologer och gynekologer Dessa läkare är ofta specialister på inkontinens. Inkontinensteam I några få län finns inkontinensteam med tillgång till laboratorier. Teamet består av urolog, gynekolog, uroterapeut, sjukgymnast och samarbetar för att ge patienten bästa tänkbara hjälp. Även fysiolog, röntgenolog, läkare i långvårdsmedicin och läkare i medicinsk rehabilitering kan ingå i teamet. Önskvärt är att antalet inkontinens team ökar och finns i varje län. Kommun Kommunen har ett stort ansvar att se till att det finns rikligt med offentliga toaletter, som är tillgängliga och fräscha. Som exempel kan nämnas att Stockholms kommun sammanställt en guide över sina offentliga toaletter. HIT KAN DU VÄNDA DIG 25

26 Bli medlem du också Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) vet hur det är att leva med en neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning i familjen. Våra erfarenheter både av egen sjukdom eller funktionsnedsättning och som närstående förenar oss i en stark gemenskap. Vi delar gärna med oss av våra kunskaper och erfarenheter till dig som medlem, som allmänhet eller som beslutsfattare på alla nivåer i samhället. Målet för NHR är ett samhälle för alla. Därför arbetar vi med att påverka beslutsfattare för att utveckla samhället på alla områden. Vi finns i hela Sverige via våra 98 lokalföreningar och 19 länsförbund. Hos våra föreningar kan du få tips av andra i liknande situation, delta i kurser, resor och rehabilitering som gympa, ridning, bassängträning med mera. Du kan också vara med och påverka beslutsfattare och politiker. Är du under 35 år kan du delta i vår ungdomssektion Duns De unga med neurologiska funktionshinder i Sverige. Via NHR-fonden kan du vara med och stödja förbundets arbete med forskning och utvecklingsarbete inom neurologins område. Inom NHR har vi personliga erfarenheter av hur det är att leva med inkontinens. Det finns både arbetsgrupper och nätverk inom förbundet som arbetar aktivt för att förbättra vård och behandling, sprida information och ge råd och stöd. Vi vill uppmana dig som har besvär att söka hjälp. Nöj dig inte med att bara få inkontinenshjälpmedel utan begär att din inkontinens blir utredd. Först då kan du få rätt behandling. Du är inte ensam tvärtom är det väldigt vanligt med inkontinens och det finns alltid hjälp att få. Har du frågor, idéer eller vill komma i kontakt med andra som är inkontinenta? Använd gärna vårt forum på nätet: eller ring oss på telefon Vill du hellre skriva, finns adressen på baksidan av denna skrift. 26 BLI MEDLEM DU OCKSÅ

27 Som medlem i Neurologiskt Handikappades Riksförbund får du: information om neurologiska diagnoser erfarenhetsutbyte med andra i liknande situation information och medlemserbjudanden stöd och rådgivning delta på resor och i andra aktiviteter tidningen Reflex medlemssidor på NHR:s hemsida, kamratskap För mer information: Gå in på eller ring

28 Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB,

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Träna din bäckenbotten!

Träna din bäckenbotten! Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre

Läs mer

Träna din bäckenbotten!

Träna din bäckenbotten! Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Urininkontinens hos män och kvinnor

Urininkontinens hos män och kvinnor Urininkontinens hos män och kvinnor Ett bakgrundsmaterial som reder ut begreppen Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil:

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Knipkulor för bäckenbottenträning

Knipkulor för bäckenbottenträning Knipkulor för bäckenbottenträning Guide till en starkare bäckenbottenmuskulatur Vielle VAGITRIM knipkulor är kliniskt utformade för att stärka bäckenbottenmuskulaturen och därigenom hjälpa till att kontrollera

Läs mer

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina

Läs mer

Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media

Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media Ett pressmaterial från Pfizer 2008 Kontaktperson: Cecilia Björkman, PR-ansvarig, Pfizer AB. Tel: 08-550 522 96. Mobil: 0768-89 22 96. E-mail:

Läs mer

2009-09-22. Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland

2009-09-22. Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland 2009-09-22 Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland 1 Innehåll Definition...1 Huvudtyper av inkontinens hos kvinnor...1 Checklista inkontinens hos kvinnor...2 Kommentarer

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa Beställ behandlingsstödet Ett friare liv Svansben Bä me Blygdben Kvinnlig bäckenbotten i vila Manlig bäckenbotten i vila Ändtarm Bäckenbotten Slida Urinrör ETT FRIARE LIV Namn.

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Alternativ till kateterbehandling

Alternativ till kateterbehandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19

Läs mer

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Ett pressmaterial från Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, informationschef, Pfizer AB Tel: 08-550 529 75. Mobil: 0768-89 29 75. E-post: annelie.barkelund@pfizer.com

Läs mer

UroGynekologiskt Centrum

UroGynekologiskt Centrum Uro Gynekologiskt Centrum Samlat omhändertagande av kvinnor med urininkontinens Kvinnor med urininkontinens är en stor patientgrupp som handläggs på flera olika nivåer inom öppen och sluten vård. vid Universitetssjukhuset

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt

Läs mer

Äldre och urininkontinens

Äldre och urininkontinens Äldre och urininkontinens Ökad kunskap för en bättre vård och omsorg STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Urinläckage: träning, närmiljö och hjälp till toa kan minska läckage Urininkontinens är

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Vad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren

Vad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren Vad kan uroterapi erbjuda? Specialistvård VC Egenvård Kvinnlig urininkontinens www.skane.se/sus/bbc Vårdprogram för primärvården i Region Skåne Utredning Anamnes, medicinlista Preliminär diagnos Urinsticka

Läs mer

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN I Din hand håller Du ett informationshäfte, som utformats av sjukgymnaster på Kvinnokliniken. Häftet innehåller råd om hur Du skall träna Din bäckenbotten. Vi vill även ge Dig lite information om Din hållning,

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

GynObstetrik. Inkontinens. the33. Health Department

GynObstetrik. Inkontinens. the33. Health Department GynObstetrik Inkontinens Health Department Innehållsförteckning 1 Urininkontinens......2 Allmänt.......2 Klassifikation.........2 Stressinkontinens Trängningsinkontinens Blandinkontinens Ständig flöde

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version Behandling 2012-03-05 1 0 med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författat av Godkänt av Silvana Häggqvist, Ssk, uroterapeut Lars Börjesson,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens

Läs mer

Självkateterisering MAN. ett annat sätt att kissa. För dig som är. www.lofric.se

Självkateterisering MAN. ett annat sätt att kissa. För dig som är. www.lofric.se Självkateterisering ett annat sätt att kissa För dig som är MAN www.lofric.se Blåstömningsproblem är något som kan drabba vem som helst, när som helst. Det här häftet är till för dig som har blåstömningsproblem

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12 Inkontinensvård 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 12 Inkontinens 3 12.1 Definition 3 12.2 Allmänt 3 12.3 Ansvar 4 12.4 Urininkontinens 6 12.4.1 Olika typer av

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring

Läs mer

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Utvärderats av Centret för hälsofrämjande rf. Utgiven av: Studenternas hälsövårdsstiftelse Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors Beställning: julkaisutilaukset@yths.fi Författare:

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

Man brukar räkna med att ungefär 600 000 personer i Sverige har urininkontinens.

Man brukar räkna med att ungefär 600 000 personer i Sverige har urininkontinens. Blåsans väl och ve 2 Fakta om blåsbesvär Man brukar räkna med att ungefär 600 000 personer i Sverige har urininkontinens. Grovt räknat har 800 000 tusen personer i Sverige överaktiv blåsa, med eller utan

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Suprapubisk kateter En suprapubisk kateter är en kateter som förs in i urinblåsan via ett litet snitt i bukväggen strax ovanför blygdbenet. Ingreppet

Läs mer

Neurologiska diagnoser. Att vara närstående

Neurologiska diagnoser. Att vara närstående Neurologiska diagnoser Att vara närstående Att vara närstående Sjukdomen har gjort att vi kommit varandra närmare E n neurologisk sjukdom påverkar inte bara den som är sjuk. Även för den som är närstående

Läs mer

Information om sängvätning

Information om sängvätning Information om sängvätning Skriven av specialist i barnsjukdomar Pirjo Terho Åbo Utgivare Ferring Lääkkeet Oy Sängvätning är vanligt Sängvätning eller enures hör till de allra vanligaste besvären hos barn

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Yttrande över motion 2007:45 av Birgitta Sevefjord m fl (v) om förbättrad inkontinensvård för kvinnor och män

Yttrande över motion 2007:45 av Birgitta Sevefjord m fl (v) om förbättrad inkontinensvård för kvinnor och män Hälso- och sjukvårdsnämnden Förvaltningen Handläggare: Gunnel Blomgren HSN 2008-03-04 P 11 2008-02-18 1 (10) HSN 0711-1794 LS 0710-1076 Yttrande över motion 2007:45 av Birgitta Sevefjord m fl (v) om förbättrad

Läs mer

Anamnes tarm lång. 1. Hur ofta har du avföring?

Anamnes tarm lång. 1. Hur ofta har du avföring? Namn Personnummer Anamnes tarm lång Datum 1. Hur ofta har du avföring? Mer än två ggr/dag En gång/dag Ungefär två ggr/vecka Ungefär en gång/ vecka Mer sällan än en gång/vecka Ungefär varannan vecka 2.

Läs mer

Urininkontinens och blåstömningsproblematik. Utredning och konservativ behandling

Urininkontinens och blåstömningsproblematik. Utredning och konservativ behandling 1 (31) VO Kirurgi/urologi, VO Kvinnosjukvård Division Allmänmedicin Utgåva: 2 Godkänd av: Thomas Hallgren Richard Lindgren Karin Malmquist 2013-04-01 2016-03-31 Utarbetad av: Tvärprofessionell arbetsgrupp

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

För att identifiera urinläckage fråga

För att identifiera urinläckage fråga 2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

Fortsätt njuta av livet.

Fortsätt njuta av livet. Fortsätt njuta av livet. Om torra slemhinnor i underlivet och vad du kan göra åt dem. TILL DIG SOM BEHÖVER LOKAL ÖSTROGENBEHANDLING 1 Tid av förändring Plötsligt känner du inte riktigt igen din kropp.

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Sammanfattning 3 Definition 4 Typ av läckage 4 Utredning 5 Anamnes 6 Status 6 Vårdnivå och remittering 7 Behandling 8 Urininkontinens hos

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Basal utredning enl. Nikola. Agneta Sandberg 2013-10-23-24

Basal utredning enl. Nikola. Agneta Sandberg 2013-10-23-24 Basal utredning enl. Nikola 2013-10-23-24 Kontinens = Förmåga att behålla Foto: Ulf Westermann/Tiofoto Inkontinens = oförmåga att behålla Urininkontinens är läckage av sådan omfattning att det utgör ett

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Uroterapi. Karin Holen. Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS

Uroterapi. Karin Holen. Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS Uroterapi Karin Holen Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS Uroterapeut 40 poäng distansutbildning Sjuksköterskor, Barnmorskor, Sjukgymnaster och Läkare UROTERAPEUT - EN VIKTIG

Läs mer

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel 2008-11-29 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer,

Läs mer

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Ta hand om din hälsa när du är gravid Ta hand om din hälsa när du är gravid vikten av både träning och vila! Graviditet är inget hinder för att vara fysiskt aktiv utan tvärtom! Du kan göra många hälsovinster genom att vara aktiv och minska

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Definition Enligt ICS: Ofrivilligt urinläckage, att inte nå toaletten i tid Varningstiden,dvs

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Casodex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Till dig som blivit förälder. BB-avdelningen Kvinnokliniken

Till dig som blivit förälder. BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som blivit förälder BB-avdelningen Kvinnokliniken Inför hemgång När ni kommit hem 1. Ring BHV - barnhälsovården. Meddela att ni kommit hem från BB och boka en tid när ni ska träffas. 2. Ring barnmorskemottagningen

Läs mer

Att leva med. Skolios

Att leva med. Skolios Att leva med Skolios Att leva med skolios Ridningen har hjälpt mig att hålla humöret uppe Lina Halldin har genomgått två stora operationer på grund av skolios. Hon vurmar för hästar och ridning och har

Läs mer

Utredning och behandling av blåsstörning

Utredning och behandling av blåsstörning Namn Utredning och behandling av blåsstörning Personnummer Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens Län

Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens Län SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 63/71 43./. Bilaga. Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Vårdprogam utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av Inkontiensrådet

Vårdprogam utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av Inkontiensrådet Urininkontinens Vårdprogam utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av Inkontiensrådet Kontaktperson Marianne Babra, samordnare i inkontiensfrågor i Uppsala

Läs mer

Ökad styrka i Bäckenbottenmuskulaturen Med hjälp av Personlig tränare En intervention och studie på förstföderskor

Ökad styrka i Bäckenbottenmuskulaturen Med hjälp av Personlig tränare En intervention och studie på förstföderskor Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Ökad styrka i Bäckenbottenmuskulaturen Med hjälp av Personlig tränare En intervention och studie på förstföderskor Författare: Simonetta Angeloni 761203-4020

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Urininkontinens hos kvinnor. MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Urininkontinens hos kvinnor. MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Urininkontinens hos kvinnor MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Autonoma nervsystemet: Parasympatikus (kolinerga systemet) S2-S4, spinala

Läs mer

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med als Jag tar en dag i taget och gör det bästa av den Det började med en högerfot som inte ville få tillbaka sin kraft efter en operation. Wiveca

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

att vara förälder och ryggmärgsskadad GRAVIDITET

att vara förälder och ryggmärgsskadad GRAVIDITET att vara förälder och ryggmärgsskadad GRAVIDITET Denna folder ges ut av projektet Mamma Pappa Lam att vara förälder och ryggmärgsskadad. Det är ett projekt som drivs av Stiftelsen Spinalis med mål att

Läs mer

Kurs i gynekologi Finnmark legeforening

Kurs i gynekologi Finnmark legeforening Kurs i gynekologi Finnmark legeforening 01-02 nov 2012 Urininkontinens Julia Waldner Förekomst av urinlekage 80 60 60% 70% Procent 40 20 0 32% 23% 17% 7% 20-39 40-59 60-79 80+ gravida sjukhem Ålder,

Läs mer

05 D R Å IV STOM Sex och samlevnad 1

05 D R Å IV STOM Sex och samlevnad 1 STOMIVÅRD 05 Sex och samlevnad 1 Sex är ett grundläggande behov hos alla och sexuellt beteende och sexuell utövning påverkas av många olika faktorer, till exempel: Sjukdom Kultur, religion och tro Fysiska

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer