De känsliga HAVSKUSTERNA. blekta korallrev. räkodlingar i mangroveskog. kusterosion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De känsliga HAVSKUSTERNA. blekta korallrev. räkodlingar i mangroveskog. kusterosion"

Transkript

1 De känsliga HAVSKUSTERNA räkodlingar i mangroveskog blekta korallrev kusterosion

2 Mangroveskogar Nästan 40 procent av världens befolkning bor inom en radie på 100 kilometer från en havskust. Kusterna ger människorna deras utkomst, men ekologiskt och socio-ekonomiskt ohållbar utveckling har lett till att världens kuster idag mår dåligt. Detta häfte uppmärksammar tre av kusternas största problem: mangroveskogens försvinnande, korallrevens försämrade tillstånd och kusterosionen. Alla tre är fenomen som drabbar speciellt u-länder men som även vi i i-länderna bär ansvar för. Bilaga i Finlands Natur nr 5 /2005 Finansierad av utrikesministeriet, informations- och kulturavdelningen, enheten för utvecklingspolitisk information Redaktör och ansvarig utgivare: Magnus Östman Medverkande skribenter: Sofia Larsson (SL), kommunikatör för organisationen Svalorna i Bangladesh Marten Meynell (MM), Internationella Naturvårdsunionens IUCN:s regionala program för marina områden i Asien Alfredo Quarto(AQ), direktör för Mangrove Action Project Jerker Tamelander (JT), Internationella Naturvårdsunionens IUCN:s regionala program för marina områden i Asien Åsa Wistrand (ÅW), Svenska Naturskyddsföreningen Översättningar sid : Maria Degerlund Formgivning: Magnus Östman Tryckt på Uusimaa i Borgå 2005 Omslagsbilder: Stora bilden: Ön Bora Bora i Tahiti är omgiven av grunda strandrev av korall (flygfoto Y. Arthus/Unesco) Små bilderna fr v.: mangroveskog som förstörts av räkodling (foto Shanahan / EJF), korallrev som skadats genom blekning (foto J. Tamelander), erosionsskadade trädrötter (foto J. Tamelander) Där räkodlingen tar över försvinner mangroven En skrift från Natur och Miljö I dag försvinner mangroveskogarna i snabb takt. Ungefär hälften av de ursprungliga mangroveskogarna är redan borta. Den främsta orsaken är odlingar av jätteräkor för export till rika länder. Problemen med jätteräksindustrin är många och värst drabbad är lokalbefolkningen i odlingsområdena. Industrins argument för jätteräkexport är möjligheten till utländsk valuta och ekonomisk utveckling för landet, men tar inte hänsyn till den mark som går förlorad eller det våld som lokalbefolkningen ständigt utsätts för. De kortsiktiga inkomsterna kan aldrig betala miljökostnader, sociala kostnader eller kostnader för förstörda mangroveskogar. Vad är mangrove? De tropiska mangroveskogarna tillhör jordens mest produktiva ekosystem. De finns i tidvattenzonen nära flodmynningar vid grunda tropiska och subtropiska kuster och floddeltan. Den skyddande mangroven med sina labyrinter av rötter och trädstammar är oerhört viktig som barnkammare för fiskyngel, räkor, krabbor och andra smådjur i vattnet. Mangroven ger fisk och skaldjur, virke, ved, fibrer, medicinalväxter, foder och mycket annat. I mangroveskogen växer ett mindre antal trädarter. De olika mangrovearterna har utvecklat många anpassningar för att klara det hårda livet i tidvattenzonen. Vissa avsaltar vattnet i sina rötter, andra fäller ut saltet på sina blad. Luftrötter är nödvändiga för att växa i den syrefattiga leran. Styltrötter har utvecklats för att träden inte ska föras bort av tidvattnet. De avlånga fröna gror ofta redan på moderträdet och faller med rotänden ner i leran. Mangroven försvinner snabbt I dag försvinner mangroveskogarna i snabb takt. Ungefär hälften av de ursprungliga mangroveskogarna är redan borta. Den främsta orsaken är odlingar av jätteräkor för export till rika länder. När skogen huggs Olika mangrovearter växer på olika vattendjup. Där saltpåverkan upphör börjar den vanliga skogen. Mangroveträdens blad faller ned i det grunda vattnet där de bryts ned av svampar och bakterier som i sin tur är första länken i en hel näringskedja upp till krabbor, fiskar och fåglar. Källa: Svenska Naturskyddsföreningen m Skog meter Salttåliga buskar & ormbunkar Saltäng Mangrove Sediment Maximalt tidvatten 1 2 ggr/år Springflod, varje månad Högvatten varje dag Korallrev Lågvatten varje dag 2

3 Mangroveskogar WI L L I A M S / E J F Frisk mangroveskog i Kambodja (överst) och mangrove som förstörts av en räkodling i Vietnam (till höger). ner drabbas lokalbefolkningen hårt. Miljontals människor är beroende av mangroven för sin försörjning. De kan inte längre leva av det som mangroven ger. De långsiktiga intäkterna från mangroveskogen är mycket större än från en räkodling. Nya områden med mangroveskog skövlas, nya dammar anläggs och mönstret upprepas. Större och större kuststräckor ödeläggs. Mangroven skyddar mot tsunamis Mangrovebältena skyddar dessutom kusten och människorna som bor där mot erosion, översvämningar och tsunamis. Mangroven tar upp mycket av flodvågens energi och fångar även upp slam som annars förs ut med flodvattnet och lägger sig över korallreven längs kusterna. Där mangroveskogarna fanns kvar som ett skydd mot havet drabbades folk och egendom betydligt lindrigare av tsunamin 2004 än där mangroven skövlats bland annat för att ge plats åt räkodlingar. De invånarna på den indonesiska ön Pulau Seumpelu, nära jordbävningens epicentrum, anser själva att de främst hade mangroven att tacka för att endast några få invånare på ön dog. Odling av jätteräkor Jätteräksindustrin har expanderat kraftigt sedan 1980-talet och finns idag i stora delar av Asien och Latinamerika. Även i Afrika och Mellanöstern är räkodlingar på frammarsch. Det finns även områden där risfält omvandlas till räkdammar. De har också kort livslängd och lämnar efter sig försaltad mark som är obrukbar för lokalbefolkningen. En risodling ger tio gånger fler arbetstillfällen per hektar än vad en räkodling ger. Många brunnar sinar eftersom räkodlingarna kräver mycket vatten. Det har också blivit svårare att hitta dricksvatten sedan grundvattnet blivit salt på grund av saltvattnet som räkorna odlas i. Räkorna som odlas i anlagda dammar är extremt känsliga för sjukdomar. Därför används antibiotika och kemikalier som också tränger ner och förstör marken. Trots detta drabbas räkodlingarna ofta av sjukdomar och överges. Räkodlingarna bidrar också till utfiskningen av haven. Det går åt tre kilo foderfisk till det fiskmjöl som behövs för att föda upp ett kilo räkor. Fisket efter räkyngel Räkyngel som används i räkodlingarna fångas oftast i vilt tillstånd och planteras in i dammarna. Ynglen fångas med finmaskiga nät som dras längs med stränderna eller flodbankarna. För varje räkyngel som fångas beräknas upp till andra yngel av fisk och skaldjur följa med. De rensas bort och slängs. Detta hotar den biologiska mångfalden och den lokala fiskenäringen. Ett annat problem är kläckningen av räkyngel i räkodlingarnas laboratorier, som idag inte sker på ett uthålligt sätt. De äggbärande honor som används fångas till havs. Bifångsterna av fiskar och andra djur är mycket stora och det blir allt svårare att finna dugliga äggbärande honor. Sociala konsekvenser Många fattiga människor drabbas hårt av att man anlägger räkodlingar. Hundratusentals människor har tvingats flytta från områden där de bott i flera generationer. Många får ingen ny mark att odla och leva på. Våld och hot förekommer ofta i räkområdena. I minst 11 länder har männi skor 3 THORNTON / EJF

4 Mangroveskogar Havsbottnen utanför Norges kust innehåller sannolikt mycket stora förråd av meta n - hydrater. SHANAHAN / EJF TRENT / EJF dödats i våldsamheter kopplade till räkindustrin: Thailand, Indonesien, Vietnam, Mexiko, Guatemala, Honduras, Ecuador, Brasilien, Indien, Bangladesh, och Filippinerna. Räkindustrin omges dessutom av usla arbetsförhållanden och barnarbete. Olagligt låga löner betalas ofta ut och arbetstiderna kan vara mycket längre än vad som är tillåtet. Många rapporter finns om övergrepp där arbetare och lokalbefolkning utsätts för våld och kvinnor som utnyttjas sexuellt. Läs mer om hur lokalbefolkningen i Bangladesh drabbas på sid Viltfångade jätteräkor ingen lösning 4 De odlade jätteräkorna slutar till allra största delen som exklusiv mat i frysdiskar och restauranger i Västvärlden. De jätteräkor som inte odlas fångas i havet genom bottentrålning, som är en av de värsta fiskemetoderna. Trålen släpas utefter havsbottnen och fångar allt i dess väg. Bara räkorna tas till vara, resten av den döda fångsten vräks över bord. Skaldjur och fiskar som är betydelsefulla för det lokala fisket går till spillo. Den storskaliga räktrålningen tar upp mer än en tredjedel av världens totala bifångster, cirka10 miljoner ton per år. För varje kilo räkor som fiskas, förstörs och slängs upp till 14 kilo fisk och andra skaldjur. Trålningen rör upp sediment, krossar eller begraver det marina växt- och djurlivet och förstör havsbottnens struktur och korallrev. Räktrålningen har också fått förödande konsekvenser för havssköldpaddorna. Varje år fastnar ca sköldpaddor i näten. Det finns inga ekologiska jätteräkor Som svar på de kampanjer som drivits mot att odla och konsumera jätteräkor, har räkindustrin och handeln börjat med olika märkningar av jätteräkor där det påstås att de är ekologiska. Men det går idag inte att odla räkor för exportmarknaden på ett Övergiven räkodlingsdamm i Thailand. Varje år fastnar ca havssköldpaddor i räktrålarnas nät. uthålligt sätt. För att odla räkor med mindre kemikalier och antibiotika, krävs mycket större ytor för att få fram samma mängd räkor. Därmed förstörs mer mangrove med svåra konsekvenser för miljön och lokalbefolkningen. ÅW WPSI/OPERATION KACHHAPA/WILDAID WI L L I A M S / E J F

5 Mangroveskogar Räkodlingens följder: Förstörd jorbruksmark, ökande sociala orättvisor, våldshandlingar Vad har en sushibar i Helsingfors och en liten by på landsbygden i Bangladesh gemensamt? Säg det, den som kan. Gemensamma faktorer kan förefalla få. Men de finns. I form av jätteräkorna, scampin, tigerräkorna eller något av de andra namn som finns på denna vara. Vad betyder då dessa räkor för oss i nord? Inte så mycket. Lite variation på sushin, kanske. Eller en exotisk rätt att bjuda vännerna på till middag. Men vår konsumtion av dem innebär bra mycket mer än så. Då vi konsumerar jätteräkor ger vi oundvikligen vårt stöd till en industri som slår många rekord i klassen brott mot mänskliga rättigheter. Bangladesh är ett av de länder vars fattiga befolkning drabbats hårt av räkindustrins framfart. Rahela Begum är medlem i medborgarorganisationen Nijera Kori och ledare för en av dess kvinnogrupper. Hon har med beundransvärd energi kämpat för människornas rättigheter och mot det förtyck som räkoldlingen medfört för fattiga och jordlösa. SOFIA LARSSON Den livsviktiga marken En resa ut på den Bangladeshiska landsbygden ger snabbt indikationer om hur viktig marken är för människorna i landet. Områden som inte är bebyggda eller på något sätt används av människan existerar knappt. Bangladesh är också ett av världens mest tätbefolkade länder, och två tredjedelar av befolkningen försörjer sig på jordbruk. Detta påvisar tydligt hur viktig den brukbara marken är för människornas överlevnad. Följaktligen borde man vara mån om att landets mark används på ett sätt som i största möjliga mån kommer majoriteten till gagn. Eller? stjäls och förstörs Eller kanske inte. Verkligheten i Bangladesh ser annorlunda ut. Faktum är att räkodlingarna medfört att stora ytor brukbar mark har förstörts, eftersom det saltvatten dammarna delvis fylls med gör att såväl denna som kringliggande mark försaltas. Och inte nog med detta; ägarna till de stora odlingarna ser ofta till att göra dem ännu större genom att använda sig av högst tvivelaktiga metoder. Som att, med hjälp av hotelser, kidnappningar, falska rättsliga anklagelser och våld, helt enkelt tvinga människor att lämna sina hem och sin mark. Det händer även att mindre räkodlare och andra som stöder räkindustrin är inblandade i oegentligheter som begås gentemot de fattiga. Siffrorna talar sitt tydliga språk: den bangladeshiska organisationen Coastal Development Partnership har exempelvis följt rapporteringen om fall relaterade till räkindustrin i distrikten Khulna, Bagerhat och Satkhira sedan år Enligt dem rapporterades bland annat 54 fall av mord eller onaturliga dödsfall, 23 fall av kidnappningar, 7 fall av våldtäkter och 42 fall av markstöld mellan juli 2003 och juni Detta är bara några av de totalt 694 rapporter om konflikter relaterade till räkindustrin under denna tid som organisationen nämner. Skrämmande siffror blir konkreta Siffrorna konkretiseras i berättelser av människor vi möter ute på landsbygden. Berättelser som skildrar våld, trakasserier, arresteringar och tortyr förmedlas i en skrämmande omfattning. I samtalen blir det också tydligt att de som vågar protestera utsätter sig för överhängande risker att drabbas av ytterligare våld. I den lilla byn 5

6 I distriktet Khulna har räkodlingarna anlagts på jordbruksmark som invånarna tidigare brukade för sitt uppehälle. Mangroveskogar lisering, med målsättningen att folket själva skall frammana förändring. Organisationen har länge uppmärksammat hur räkindustrin påverkar de fattiga och landlösa i Bangladesh. Den första, operation Clean Heart, startades Denna följdes kort därefter av operation Spiderweb och the Combined Operation. Såväl polis som militär är, i olika konstellationer, inblandade i dessa operationer. I praktiken har dock aktiviteterna som genomförts i samband med dessa operationer medfört avsevärda trakasserier för lokalbefolkningen. De falska anklagelser som anges mot de fattiga och landlösa, och de arresteringar samt juridiska processer som följer, är i vissa fall resultaten av samarbete mellan räkodlare och de som är ansvariga för eller involverade i någon av dessa operationer. Vidare har människor, om de varit ute under dygnets mörka timmar, blivit arresterade, misshandlade och utsatta för utpressning. I byn Lohaidanga berättar exempelvis byborna att åttio procent av dem arresterats i samband med operation Spiderweb. Även fyra personer tillhörande Nijera Koris personal i Khulnadistriktet har utsatts för misshandel. Nijera Kori startade två juridiska processer mot dem som utförde misshandeln och dessa processer, som pågår för närvarande, har kommit att bli prejudicerande. Det är första gången som åtal mot militär personal väcks i en civil domstol. SOFIA LARSSON Rajapur i Khulnadistriktet berättar exempelvis förtvivlade bybor om hur räkodlare omdirigerat den närliggande flodens flöde och på så vis bestulit byborna på deras enda vattenresurs. Byborna försökte initiera en gemensam protest genom bland annat en namninsamling, vilket resulterade i att flera av dem arresterades på falska grunder och drogs inför rätta. Tre av byns ledare har tvingats gå under jorden på grund av de falska anklagelser som riktats mot dem, eftersom de ständigt riskerar att bli arresterade. I byn Kajirhulle har varenda bybo fått anklagelser riktade mot sig på falska grunder. Byborna har försökt driva diskussioner om hur de skall kunna påverka situationen, vilket har lett till att antalet falska anklagelser med påföljande arresteringar har ökat ytterligare. De ökända operationerna Khulnadistriktet är ett område som tampas med stora problem när det gäller nivån på brottsligheten. För att bekämpa denna har, på regeringens begäran, tre olika operationer initierats i området, berättar en anställd vid Nijera Kori. Nijera Kori är en organisation som arbetar med social mobi- Journalister löper stora risker Journalister som skriver om problemen utsätter sig ofta för stora risker. Att skriva på ett sätt som motverkar inflytelserika personers intressen skapar oundvikligen problem, menar en journalist från Khulna stad. Här har tre ansedda journalister mördats de senaste två åren. Räkodlare, andra involverade i industrin och i vissa fall politiska representanter utsätter journalister för ständiga hotelser. En attack mot stadens pressklubb ägde också rum nyligen. Räkindustrin utgör en stor källa för inkomster, och av den anledningen är uppmaningen att inte kritisera den tydlig. Riskerna sammankopplade med att skriva om industrin ur en negativ synvinkel har också gjort att journalister generellt blivit mindre benägna att kritisera, menar journalisten jag pratar med. Men det hindrar inte honom och många andra från att fortsätta föra fram kritiska synpunkter. Man måste skriva om det! betonar han. Vi stöder inte industrin! Den förstör så mycket land. Den borde begränsas till vissa områden enbart. Alla politiska representanter prioriterar dock pengarna. Så hur kan vi förändra saker och ting? Många grupper basunerar ut budskapet om räkindustrins negativa effekter men ingen verkar göra något. Makten i våra händer Men vi kan ju faktiskt göra något. I det här fallet är det just vi som har makten. Och det positiva i allt detta elände är hur enkelt just detta är. Allt vi behöver göra är att inte göra SOFIA LARSSON 6

7 Mangroveskogar Läs mer om räkodling och mangrove Svalorna Indien-Bangladesh: religiöst och partipolitiskt obunden organisation som samarbetat med lokala grupper i Indien sedan 1962 och i Bangladesh sedan 1973) (Svenska Naturskyddsföreningen) (Environmental Justice Foundation ) (Fältbiologernas webbplats mot jätteräkor) (ISA Net Industrial Shrimp Action Network) (Mangrove Action Project) SOFIA LARSSON Barnen arbetar ofta med att samla räkyngel. Detta är en av de få inkomstkällor som finns för människor att försörja sig när andra möjligheter försvinner. Insamlingar av räkyngel leder dock till att bestånden utarmas. Det gäller inte bara yngel av räkor utan även flera fiskarter som människorna får med sig i näten. Härigenom blir möjligheterna att överleva ännu sämre, eftersom fiskbestånden minskar. Arbetet tvingar människorna att tillbringa långa tider i vatten, vilket leder till olika hudåkommor och eksem. något. Att inte äta sushi med räkor. Att inte bjuda på just jätteräkor till middag. Inte ens om de är ekologiska eller vildfångade. De alternativ som idag marknadsförs som ekologiska håller inte måttet. De innebär möjligtvis att en mindre mängd kemiska preparat tillsätts, men då krävs å andra sidan ett större utrymme att odla räkorna på för att sjukdomar skall hållas borta. Således leder odling av så kallade ekologiska räkor till att ännu mer land förstörs. Vidare leder fisket av vildfångade räkor bland annat till att korallreven förstörs. Det finns således inga bra jätteräkor idag. Så varför inte bara välja något helt annat? Ni måste hjälpa oss säger Rahela Begum, medlem i Nijera Kori. Rahela leder en Räkor vem betalar priset? Tematidning författad 2003 av Pelle Amberntsson, tidigare miljöinformatör i Bangladesh för föreningen Svalorna. Kan beställas av Svalorna. Röster från ett deltalandskap Ett studiehäfte från biståndsföreningen Svalorna. Om jordlösas kamp för överlevnad i Bangladesh. Röster från ett deltalandskap tar dig med till Bangladesh som är ett fattigt och tätbefolkat land i Sydasien. I texten får du möta några bybor som berättar om sin vardag i ett kustområde i södra delen av landet. Som en röd tråd löper frågan om vad som är hållbar utveckling ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Du får göra en djupdykning i en tillvaro som skiljer sig oerhört mycket från din egen, men som icke desto mindre avspeglar verkligheten för en stor del av världens befolkning. Studiehäftet är skrivet på svenska och främst producerat för gymnasieskolan men kan med fördel även användas av andra studiegrupper. En klassuppsättning på 30 exemplar kostar 300 SEK + porto. Enstaka exemplar kostar 50 SEK + porto. Beställningar kan göras hos informatören på Adress: Svalorna Indien-Bangladesh, Spolegatan 5, Lund, Sverige, kvinnogrupp i distriktet Khulna i Bangladesh. Räkodlingarna har lett till att vi har förlorat allt, och de här räkorna produceras för er, säger hon. För att ni vill ha dem. Därför måste ni spela en roll på den internationella arenan. Ni måste försöka få människor att känna solidaritet med oss. Ni måste övertyga era familjer och vänner att sluta äta dem. Så att göra denna minimala uppoffring kan innebära en hel värld av förändring för en familj här i Bangladesh som slipper uppleva hur deras vatten försvinner eller plötsligt smakar salt. Eller hur dottern kidnappas. Eller hur fadern kommer hem misshandlad. Industrin kan inte fortsätta om efterfrågan upphör. Så varför inte försöka? SL 7

8 Mangroveskogar Den onaturliga naturkatastrofen Tsunamin den 26 december 2004 förorsakades av en mycket kraftig jordbävning på havsbottnen utanför Sumatras norra kust där provinsen Aceh är belägen. Trots att det primärt var frågan om en naturkatastrof kan de höga dödssiffrorna delvis om inte till största delen skyllas på en onaturlig naturkatastrof som föregick tsunamin och som mänskan bär skulden till. Den här katastrofen, som är en följd av kortsiktiga strävanden efter ekonomisk vinst, innebär att den naturliga skyddszon som en gång funnits längs den tsunamidrabbade kusten, har avlägsnats. Skyddszonen har bestått av omfattande mangroveskogar, korallrev, sjögräsängar, sanddyner och våtmarker. Alla dessa har fungerat som barriärer mot vind och vågor. Då den naturliga skyddszonen saknades kunde tsunamin med full kraft drabba de sårbara kusterna, med högre dödssiffror som följd både i Asien och i östra Afrika. Mangroveskogens förmåga att skingra och dämpa vågor är väldokumenterad (se sid. 19). Många experter som studerat katastrofen bedömer att förlusterna i människoliv och skadorna på bebyggelsen var mindre i de områden som fortfarande har kvar mangroveskog, korallrev och andra naturliga skyddsbarriärer. Räkodlingen problematisk Då kusterna har byggts ut för att främja turism, oljeindustri och kolproduktion och för att ge rum för nya tätorter och dammbyggen har mangroveskogar och korallrev förstörts i stor skala. Mangroveskogarna har framförallt fått ge vika då enorma bassänger för räkodling anlagts. Detta har ofta skett med hjälp av internationell finansiering. Under och 1990-talet stöddes räkodlingen med miljontals dollar i form av lån från Världsbanken. FN:s organ för matproduktion och jordbruk FAO bidrog med forskning och utvecklingsprogram för den kust som nu drabbades av tsunamin. Resultatet har varit att vissa länder förlorat över 70 procent av sina mangroveskogar. Räkodling och turism har gett vinster på kort sikt, men förlusten av det gröna bälte som mangroveskogen utgör har lett till problem vars omfattning vida överstiger vinsterna. Det är inte möjligt att ge exakta siffror över hur många människoliv och fysiska skador som tidigare beslut och av mänskor förorsakade Räkodling slår ut fisket Under de senaste 20 åren har över en miljon hektar våtmarker omvandlats till kommersiella räkodlingar. Efter en tids användning har många odlingar övergetts som olönsamma. I dag beräknas övergivna räkodlingar täcka en sammanlagd yta på hektar. Många är belägna i tidigare produktiva våtmarker. Tre fjärdedelar av de tropiska och subtropiska kommersiellt viktiga fiskarterna tillbringar en del av sin livscykel i mangrovevåtmarker. Då dessa försvunnit har fiskfångsterna minskat, vilket ökat fattigdomen i närbelägna lokalsamhällen. Hus som raserats av tsunamin i Hikkaduwa, sydvästra Sri Lanka. katastrofer lett till, men det är ändå uppenbart att tusentals oskyldiga liv skulle ha besparats om mangrovevåtmarkerna och deras ekosystem lämnats orörda. Mangroven röjs bort av olika orsaker När det gäller de kvarvarande mangroveskogarnas framtida öde beror mycket på de rika ländernas konsumenter och turister. Det är dessa som i sista hand köper räkorna och reser till turistmål som är olyckligt belägna ur ekologisk synvinkel - till exempel hotell och golfbanor som byggts på platser där mangroveskogen röjts bort. Drivkraften bakom det hela är en kraftigt expanderande marknad och chanser till stora vinster. För att en förändring skall kunna ske borde åtminstone efterfrågan på odlade räkor omedelbart fås att minska. Försvunnen mangrove ger större förluster i människoliv En framstående forskare, Dr Jurgenne Primavera vid Akvakulturavdelningen vid sydöstra Asiens centrum för fiskeriutveckling (SEAFDEC) i Filippinerna, ger följande fakta om räkodlingar och mangrove: Odlingsdammar för räkor och fisk står för procent av förstörelsen av mangroveskogar i hela världen under de senaste decennierna. Decimeringen av mangroveskogar längs den filippinska kusten står delvis för de stora förluster i människoliv och egendom som tyfoner och tsunamis i medeltal 20 per år gett upphov till. Här kan nämnas döda i Zamboangaprovinsen 1976, döda i norra Panay 1984 och döda i Ormoc och andra städer på ön Leyte I Chokoria Sundarban i Bangladesh skyddade mangroveskog byborna från en tidvattenvåg år 1960, men en liknande våg resulterade år 1991 i tusentals dödsoffer efter att en räkodling anlagts i området. Källa: J. H. Primavera, Socio-economic Impacts Of Shrimp Farming, SEAFDEC, 1996) JERKER TAMELANDER 8

9 Mangroveskogar Samtidigt behövs också strikta åtgärder och regler från regeringarna för att ge mangroveskogarna ett bättre skydd. Det är också viktigt att lokalsamhällen engageras i skyddet och ett hållbart utnyttjande av de naturresurser som mangroveskogarna erbjuder. Mangroveskogar har tidigare allt för ofta bedömts som något som helst borde röjas ur vägen. Man har skyllt på att mangroven förhindrar fri sikt till vattnet och att den bara är en mygginfekterad sumpmark som förhindrar samhällsutvecklingen. I Banda Aceh på Sumatra har mangroveskog även röjts bort av militära orsaker. Den lokala regeringen har uppmuntrat till storskalig nedhuggning av mangroven för att ge plats för räkodling, men samtidigt har man velat avlägsna mangroven som gett skydd åt provinsens regeringsfientliga gerilla. AQ Fri översättning och redigering: Magnus Östman Mangrovens enda räddning: Skydda och restaurera Tsunamin gav många en tankeställare och det finns nu planer på hur liknande katastrofer skall kunna förhindras i framtiden, antingen med hjälp av naturen eller artficiella metoder. Det är hoppingivande att se att regeringar, akademiker, privata intressenter och hela samhällen fått upp ögonen för hur viktiga mangroveskogar och korallrev är i skyddet mot tsunamis och stormar. De planer som nu existerar beaktar ändå inte alla erfarenheter man nu har för att förebygga framtida skador. Storskaliga planteringar osäkra Utan mangrove förlorar havet sin mening. Det är som att ha ett träd utan rötter för mangroven är havets rötter. Thailändsk fiskare vid Andamansjön I flera av de tsunamidrabbade länderna planerar regeringarna storskalig skogsförnyelse och speciellt återplantering av mangrove längs kusterna. Indonesien har till exempel beviljat ett anslag på 44 miljoner dollar för att anlägga buffertzoner av mangrove. Tidigare erfarenheter visar ändå att det finns orsak att vara skeptisk till sådana storskaliga projekt, som ofta initierats av politiska orsaker. Genom att planterna mängder av en eller två arter av mangroveträd återskapar man inte den urspungliga mangroveskogen med dess höga biodiversitet. Man får inte heller en grön zon som effektivt skulle skydda mot stormvågor. Storskaliga planteringar kommer sannolikt att misslyckas om det genomförs så att plantorna placeras ut slumpvis. Det här har visat sig leda till att många plantor dör efter några månader eller högst ett år eftersom de hamnat på platser där de inte har naturliga förutsättningar att överleva. Det finns exempel på att mangroveplantering misslyckats grovt då man försökt omvandla grunda gyttjestränder och sjögräsängar till mangroveskog. Sådana försök har också varit ödesdigra för naturligt förekommande arter och ekosystem. Skyddet går först Istället borde man i första hand gå in för att bevara de orörda mangroveskogar som ännu finns och därigenom rädda deras stora mångfald av växt- och djurarter. Omkring hälften av världens ursprungliga sammanlagda areal av mangrove har försvunnit. De cirka 15 miljoner hektar som återstår är under hårt exploateringstryck och minskar med 1 2 procent per år. Mot den här bakgrunden inser man hur viktigt det är att sätta in kraftåtgärder för att förhindra att mangroveskogarna ytterligare krymper i omfattning. Medan restaureringsåtgärderna ännu är på planeringsstadiet borde effektiva skyddsoch skötselåtgärder sättas in. För att dessa skall lyckas är det nödvändigt att lokalsamhällen och ursprungsbefolkning deltar redan i planeringen, tillsammans med lokala beslutande organ, forskare och medborgarorganisationer. Endast på detta sätt kan de gemensamma naturresurserna skyddas och utnyttjas på ett hållbart sätt. En förutsättning är att lokala invånares och ursprungsbefolkningens rätt att äga sin jord erkänns och garanteras. Om detta inte är fallet kommer de lokala invånarnas intresse att delta i processen att vara liten. Mangrove Action Project (MAP) arbetar med att förhindra att mangroveekosystem utarmas globalt. Inom organisationen har man från början insett hur viktigt det är att samarbeta med och stöda lokala gräsrotsrörelser i de länder som drabbats av mangroveförluster. MAP stöder sålunda fiskare och jordbrukare i kustregionen i deras hållbara utnyttjande av lokala naturresurser. Restaurering med ekologisk hänsyn Restaurering kan givetvis vara ett alternativ där skyddet av mangroven misslyckats eller där katastrofen slagit till. MAP har utvecklat en ekologisk metod att restaurera förstörd eller skadad mangrove. Den omfattar en fem stegs process där hänsyn tas till de ekologiska förhållandena i olika vattenmiljöer. Metoden har utvecklats av Robin Lewis, som har över 30 års erfarenhet av restaurering av mangrove. Den har utprovats på en provyta belägen på en övergiven räkodling i norra Sulawesi och där visat sig vara effektiv. MAP utnyttjar nu dessa erfarenheter inom ett program för restaurering av mangrove i Sumatra, tillsammans med medborgarorganisationer och kustsamhällen. AQ Fri översättning och redigering: Magnus Östman Mangrove Action Project Mangrove Action Project (MAP) är en internationell organisation som arbetar för att bevara och restaurera mangroveskogar i nära samarbete med lokalinvånare. MAP:s motto är: Att tillsammans med samhällen i mangroveskogen, medborgarorganisationer på gräsrotsnivå, forskare och lokala beslutande organ skydda och restaurera mangroveskogar och andra motsvarande kustnära ekosystem, samtidigt som ett hållbart lokalt utnyttjande av kustens naturresurser gynnas. MAP på internet: 9

10 Korallrevens ödeläggelse Det myllrar av liv i alla former kring korall reven. Det här revet har dock skadats av korallblekning (se sid. 16). Koralldjur (släktet Turbinaria) med tydligt utsträckta tentakter. Många akvakulturprojekt (odling av fisk och andra havsorganismer) är direkt anknutna till korallrev. Läkemedelsindustrin är beroende av ett stort antal korallrevsorganismer som kan utnyttjas för utvecklingen av nya mediciner. Korallrev ger ett naturligt skydd åt strandlinjer och erbjuder rekreationsmöjligheter, vilket gör dem ovärderliga för ekonomin i kustnära samhällen och även för hela nationer. JERKER TAMELANDER Korallreven världshavens regnskogar Korallrevens tillstånd har stor betydelse såväl direkt som indirekt för en stor del av världens befolkning, samtidigt som de hyser några av jordens artrikaste växt- och djursamhällen. Tyvärr är korallreven i stora delar av världen utsatta för både lokala och globala miljöhot. Korallrev är ekosystem med speciellt hög biodiversitet och kallas därför ofta världshavens regnskogar. Den i särklass höga artrikedomen och den unika strukturen i korallrev utgör en värdefull resurs som ger mat och sysselsättningsmöjligheter till hundratals miljoner människor. Lagrar kalk och har alger som inhysingar Koraller är djur nära besläktade med maneter och nässeldjur. Hårda, skelettbildande koraller (så kallade stenkoraller) förekommer oftast i kolonier där varje individ består av ett stort antal mindre enheter, polyper. Polyperna kan man se som små enskilda koppliknande strukturer på korallernas skelett. Den levande vävnaden omger skelettet som består av ett växande antal lager av kalciumkarbonat (aragonit). Kalklagren deponeras och ackumuleras då korallen växer och utgör stor del av korallrevets struktur. Vanligen växer koraller endast några centimeter per år. Tillväxten i korallrev kan verka långsam, men om den får framskrida ostörd under en längre tid kan jättelika rev bildas. Koraller är faktiskt den största strukturen som konstruerats av levande organismer (inklusive människan) på jorden. Koraller livnär sig på mikroskopiskt små organismer som förekommer fritt i vattnet (plankton). Dessa fångas med hjälp av nematocyster, specialceller som skjuter ut små giftpilar med ämnen med vilka bytet förlamas eller dödas. Hos många koraller förekommer dessutom så kallade zooxantheller, encelliga alger av gruppen dinoflagellater, som lever i symbios med koralldjuren. Korallstrukturen erbjuder skydd åt algerna som 10

11 Korallrevens ödeläggelse JERKER TAMELANDER Korallrevstyper Geologiska och hydrologiska processer har resulterat i korallrev av flera olika storlekar och former. Utgående från en teori som ursprungligen lanserades av Charles Darwin, kan de flesta korallrev indelas i tre huvudtyper: atoller, barriärrev och strandrev. Atoller är vanligen ringformade rev som omsluter en lagun där mindre rev kan förekomma fläckvist. Atoller uppstår då koraller växer på vulkaniska öar vars landyta sjunkit under havsytans nivå. Därför ligger atoller ofta långt från land och reser sig tusentals meter från havsbottnen. Världens mest omfattande atollsystem är Chagos-Maldive-Laccadive, en kilometer lång rygg i Indiska oceanen. Till sina yttre former är barriär- och strandrev ganska lika varandra. Bägge förekommer i närheten av land om också barriärrev ofta ligger lite längre ut och på djupare vatten. Världens största barriärrev är det kilometer långa Stora Barriärrevet (Great Barrier Reef) utanför Australiens östkust Darwins teori om revtyper förklarar inte uppkomsten av alla de korallrev som slumpmässigt börjat växa där förhållandena varit fördelaktiga (bland annat lämpligt djup, tillgängligt växtsubstrat). Detta är fallet i stora delar av Sydostasien och utanför Afrikas östkust, där korallrev bildats och utformats av en stigande och sjunkande havsnivå under tusentals år. Den meter tjocka kalkstenen på atollen Eniwetok i Marshallöarna utgör ett av världens äldsta korallrev. Kalkstenen har här uppkommit genom kontinuerlig tillväxt av korall under 50 miljoner år. Stora Barriärrevet å andra sidan är endast cirka år gammalt. Tentakler Munn Kalkskelett Atoll Tvärsnitt av en korallpolyp. Barriärrev i utbyte tillhandahåller korallerna med näring och syre. Denna extra energi utnyttjas vid uppbyggnaden av korallernas skelett. Likt växter som utför fotosyntes är zooxanthellerna beroende av solljus och koldioxid för sin tillväxt. Det är också dessa alger som med sina fotosyntetiserande pigment står för de karakteristiskt granna och strålande färgerna i ett korallrev. Koraller som inhyser dylika endosymbionter kallas hermatypiska koraller. Liten totalyta, stor artrikedom Hermatypiska koraller trivs bäst i varma, klara och relativt lugna vatten. Korallrev förekommer därför främst på tropiska breddgrader, mellan den tjugonde breddgraden på vardera sidan om ekvatorn (20ºN 20ºS). Det globala övervakningsprogrammet för korallrev (Global Coral Reef Monitoring Network, GCRMN) har Strandrev uppskattat den totala ytan av tropiska korallrev till kvadratkilometer. Detta är endast 0,1 procent av den totala havsytan i världen. Likväl förekommer mera än 25 procent av alla marina fiskarter i anslutning till tropiska korallrev. Drygt 90 procent av den totala korallrevsarealen förekommer i Indiska oceanen och i Stilla havet. Korallrev i dessa områden är också omkring tio gånger mer artrika än korallrev i västra Atlanten där de resterande 10 procenten av korallreven finns. Behovet av ljus och den begränsade ljustillgången på större djup bestämmer på vilka djup korallrev kan förekomma. Huvudsakligen återfinns korallrev i grunda havsområden ned till 30 m djup, i nära angränsning till landmassor och öar. I mycket klara vatten kan hermatypiska koraller hittas på över 60 m djup och ibland till och med på 100 m djup. Korallrev möjliggör förekomsten av synnerligen artrika ekosystem i tropiska havsområden, som i regel är näringsfattiga. 11

12 JERKER TAMELANDER Korallrevens ödeläggelse Drygt 800 arter tropiska koraller har registrerats och i anknytning till korallrev förekommer över andra arter. Dessutom finns arter som ännu inte har identifierats och klassificerats. Korallrev anses också höra till de mest produktiva ekosystemen på jorden. Detta beror dels på det symbiontiska förhållandet mellan korallerna och zooxanthellerna, dels på en komplicerad växelverkan mellan den myriad av organismer som utnyttjar korallreven som sin livsmiljö. Många korallrevsorganismer är mycket specialiserade och utnyttjar effektivt endast en liten del av revets näringskällor och livsmiljöer. Därför kan korallrev både ackumulera näring i ett näringsfattigt hav och recirkulera denna näring utan avsevärda förluster till omgivningen. Därav följer också att alla korallrevsorganismer är ytterst beroende av varandra. Den unika växelverkan mellan organismerna på korallrev utgör samtidigt en svag punkt eftersom den gör reven känsliga för förändringar som kan rubba eller avlägsna delar av ekosystemet. Även kallvattenskorallrev är artrika I kalla och ofta även djupa vatten förekommer en annan form av revbildande koraller. Dessa så kallade ahermatypiska koraller saknar endosymbiontiska zooxantheller Havssniglarna på korallreven uppvisar en förbluffande färgprakt. Här en art av släktet Phyllidia. Vi behöver korallreven Närapå 40 procent av världens befolkning (2,2 miljarder människor) lever inom en 100 kilometers radie från kusten. Nästan en halv miljard människor, främst i sydöstra Asien och kring Indiska oceanen, lever inom en 100 kilometers radie från ett korallrev. Betydelsen av korallrev för dessa människor är uppenbar; liv, levebröd, hem och annan infrastruktur beror åtminstone till en viss utsträckning på de resurser korallreven kan erbjuda. Korallrev förser ett otal organismer med livsmiljöer, förökningsplatser och föda. Över fiskarter liksom många större djurgrupper, däribland kräftdjur, tagghudingar, blötdjur, mjuka koraller och svampdjur, är direkt anknutna till korallrev. Närapå 75 procent av världens korallrev förekommer i utvecklingsländer med kustsamhällen som ofta befinner sig under fattigdomsgränsen. Den ekonomiska Karibien Atlanten Mellanöstern Indiska ocenanen Sydöstra Asien Stilla havet Befolkning (miljoner mänskor) Närmare en halv miljard mänskor lever inom en 100 kilomteres radie från korallrev. och näringsmässiga betydelsen av korallrev kan med andra ord inte underskattas. Tiotals miljoner människor är direkt beroende av korallrevsarter som sin huvudsakliga proteinkälla. Fiske eller akvakultur JERKER TAMELANDER 12 Korallreven är hem för mer än fiskarter, av vilka många är ekonomiskt viktiga. På bilden läppfiskar av arten Plectorhinchus picus.

13 Korallrevens ödeläggelse och finns till exempel i norra Atlanten utanför den norska, skottländska och irländska kusten. Kallvattenskoraller har varit kända redan länge, men det är först under de senaste årtiondena som det har blivit tekniskt möjligt att utföra vetenskapliga studier av dessa organismsamhällen. Det har upp dagats att det i fråga om diversitet och möjligen även omfattning mycket väl kan mäta sig med de tropiska korallreven. Betydelsen av dessa kallvattenskorallrev är även enorm som yngelproduktionsområden för många ekonomiskt viktiga fiskstammar. JT & MM Koralldjur av släktet Lobophyllia. JERKER TAMELANDER (bland annat fiskodling) utgör den viktigaste inkomstkällan för hela 35 miljoner människor. I utvecklingsländer utgör korallrevsfisket omkring en fjärdedel av den totala fiskfångsten. I Asien beräknas detta ge uppehälle för närmare en miljard människor. Ett hållbart korallrevsfiske i Sydostasien har värderats till 2,4 miljarder dollar per år. Gynnar turismen Korallrev utgör också basen för uppehället för allt fler människor som jobbar inom eller påverkas av turistbranschen. Turismen är den snabbast växande delen av världsekonomin, med en omsättning på 3,5 triljoner dollar år Avkastningen från turismen utgör en betydande andel av bruttonationalprodukten (BNP) i många utvecklingsländer. Vanligen är turismen i kustregionen den viktigaste. På Sri Lanka är 80 procent av infrastrukturen i turistbranschen belägen i kustzonen. En stor del av de årliga inkomsterna (upp till 200 miljoner dollar) från turistindustrin härrör direkt från resurser i den marina miljön. Nyckelsektorer såsom turism, fiske, akvakultur, jordbruk och småföretagsamhet står för mera än 60 procent av BNP i bland annat Thailand och Sri Lanka. Globalt har den potentiella årliga nettobehållningen av korallrevsturismen uppskattats till 9,6 miljarder dollar. Korallrev är attraktiva besöksmål för turister. Här en vy från ett rev med mjuka koraller i Egypten, MARY L FROS Ger mediciner och strandskydd Läkemedelsindustrin drar alltmer nytta av de resurser som finns i korallrevens ekosystem. Många korallrevsorganismer använder sig av speciella kemiska försvarsmedel mot predatorer och sjukdomar. Flera av dessa kemikalier har visat sig kunna utnyttjas farmaceutiskt på olika sätt. Till exempel kan en del cancerformer och vissa sjukdomsalstrare som blivit immuna mot tidigare läkemedel behandlas med läkemedel som härstammar från korallrevsorganismer. Här kan speciellt nämnas de bioaktiva föreningar som har hittats i vissa svampdjur och bakterier, ämnen som nu utgör nyckelkomponenten i HIV-läkemedlet AZT. Den kanske viktigaste nyttan av korallreven är att de skyddar närbelägna stränder (se stycket om kusterosion sid. 17. Reven fungerar som självreparerande vågbrytare, som skingrar energin i vågor som kommer in mot kusten. Detta minskar risken för kusterosion och ger skydd mot extrema periodiska väderleksförhållanden som cykloner. Korallrev kan även motverka effekten av mindre regelbunda företeelser som flodvågor (tsunamis). Efter flodvågskatastrofen i Indiska oceanen i december 2004 kunde man i många fall konstatera att korallreven hade betydelse för bevarandet av människoliv och infrastruktur i kustregioner. Tack vare skyddande korallrev undvek strandlinjen på många håll att radikalt förändras. Pris: 30 miljarder dollar Det är svårt att uppskatta ett heltäckande ekonomiskt värde på korallreven som resurs för människan. Dels är intressenterna många och till sin karaktär väldigt olika, dels är det så gott som omöjligt att prissätta flera av de ekologiska värdena i ett korallrev. Produkter som rör sig på marknaden, till exempel fisk, har ett direkt bruksvärde som kan mätas med produktens marknadspris. Miljöfördelar i stil med strandskydd däremot, har ett indirekt bruksvärde som kan kvantifieras i kostnader för skador som tack vare strandskyddet kan undvikas. Dessutom finns det ett antal icke-bruksvärden som är mindre påtagliga och därför svårare att fastställa. En färsk rapport uppskattar det potentiella nettovärdet av världens korallrev till närmare 30 miljarder dollar. En annan studie utförd på uppdrag av Världsbanken vidhåller att ödeläggelse av en kilometer korallrev kan resultera i förluster till ett värde av dollar eller ända upp till 1,2 miljoner dollar under en 25 års period. Förlusterna skulle främst bestå av förlorade inkomster från fiske och turism och av reparationskostnader till följd av nedsatt strandskydd. JT & MM 13

14 Korallrevens ödeläggelse Den kraftiga jordbävningen den 26 december 2004 bröt sönder koraller och åstadkom en flodvåg (tsunami) som spolade upp dem på stränderna. MARINE PHOTOBANK Från dynamitfiske till tsunamis Korallreven prövas hårt av både människan och naturen Statistiken över omfattningen av de skador som korallreven lider av är dyster. Korallreven drabbas av förorening, fiske med dynamit och gift, kalkbrytning och klimatuppvärmningens storskaliga effekter. Till detta kommer sjukdomar, bioinvasioner och naturlig stress i form av stormar och tsunamis. 14 Ödeläggelse och kollaps Antropogen belastning, det vill säga mänsklig miljöpåverkan i form överfiske, sjukdomar, tilltagande förorening från land, direkt ödeläggelse eller förändring av livsmiljöer samt klimatförändringar hotar korallrev i stora delar av världen. En rapport över korallrevens tillstånd från 2004 (The Global Coral Reef Monitoring Network (GCRMN) Status of Coral Reefs of the World 2004) ger bland annat följande uppskattningar: 20 procent av världens korallrev har förstörts och uppvisar inga omedelbara tecken på återhämtning; 24 procent av de återstående korallreven i världen är i ett kritiskt tillstånd och riskerar kollapsa inom snar framtid till följd av mänsklig påverkan; Ytterligare 26 procent av världens korallrev hotar kollapsa på lite längre sikt; 65 procent av reven i Persiska viken och Arabiska havet har ödelagts totalt, liksom 45 procent av reven i södra Asien och 38 procent i Sydostasien; Mindre än 5 procent av korallreven kring Hawaiiöarna, Polynesien och de sydvästra Stillahavsöarna samt i Röda havet har förstörts eller klassificeras som akut hotade. Flera naturliga processer kan ödelägga korallreven. Hit hör tropiska stormar, cykloner och tsunamis. Tropiska stormar och cykloner (orkaner i Atlanten och tyfoner i östra Asien) återkommer som en del av en naturlig klimatisk cykel. Under normala förhållanden borde korallrev kunna återhämta sig från de påfrestningar sådana stormar innebär. Ibland kan korallrev till och med dra nytta av stormen i och med att stormen spolar ut sediment och skapar rum för ny tillväxt på revet. Om denna naturliga påfrestning drabbar ett korallrev, som har nedsatt återhämtningsförmåga till följd av mänsklig påverkan, kan stormen förorsaka permanent skada på revet. Den senaste stora naturliga belastningen av korallrev var den kraftiga jordbävningen och tsunamin i Indiska oceanen den 26 december Dessa åstadkom stor skada på såväl samhällen, utkomstmöjligheter, infrastruktur som kustnära ekosystem kring Bengaliska viken och ända till Afrikas östkust. Jordbävningen förorsakade direkta fysiska förändringar på korallrev genom förkastningar i jordskorpan (eller havsbottnen) på Sumatra och i Andamansjön. Tsunamins effekter sträckte sig över ett mycket större område än själva jordbävningen, men inverkan på korallrev förekom mycket fläckvis. Korallrev som försvagats av mänskans inverkan påverkades i högre grad än de som befann sig i naturtillstånd. Mänsklig aktivitet hotar korallreven Mänskans påverkan på den marina miljön utgör ett allvarligt hot mot korallrev runtom i världen. Speciellt tydligt blir hotet i områden där befolkningen är fattig och direkt beroende av korallrev för föda och uppehälle. Det finns flera direkta hot, såsom fiske, insamling av koraller och andra djur till försäljning, samt brytning och utvinning av kalk ur korallrev. Kustens marina ekosystem påverkas också negativt av utvecklingen på land, bland annat genom jordbrukets belastning på kustmiljön. Flera naturliga påfrestningar ser också ut att kunna utlösas, återkomma oftare eller till och med försvåras till följd av mänsklig aktivitet. Det gör korallreven mera känsliga fört invasion av predatorer, nya arter och sjukdomar. På en global skala utgör effekter relaterade till klimatförändringen troligen ändå de allvarligaste hoten mot korallrev. Överfiske slår ut fiskbestånd En växande befolkning har ökat efterfrågan på fisk, skaldjur och andra korallrevsorganismer, vilket har lett till överfiske på de flesta MARINE PHOTOBANK

15 Korallrevens ödeläggelse JERKER TAMELANDER kustnära korallrev i världen. Då man strävar efter att fånga speciellt stora individer leder detta till en obalans i populationsstrukturen hos den fångade djurarten. Dess förökningsmönster rubbas och återhämtning eller fortlevnad förhindras. Bristen på stora fiskar ökar fångsttrycket på de mindre individerna som inte ännu kan föröka sig. För att kompensera för den minskade individstorleken används effektivare fiskeredskap, såsom nät med mindre maskstorlek, så att fångsten i stället kan öka. Den här onda cirkeln har ödesdigra följder för de kommersiella fiskstammarna, av vilka många i dagens läge är mycket utarmade. Lokal efterfrågan på mat kan visserligen få en fiskpopulation att kollapsa, men det överdimensionerade nyttjandet av korallrevens resurser drivs också av efterfrågan från en yttre marknad. En stor del av den värdefulla fångsten säljs till rika länder, men en orättvis handelsstruktur sörjer för att ytterst lite av vinsten stannar hos de fattiga fiskarna. En stor del av den summa konsumenten i väst spenderar på sin hummer eller krabba går till diverse mellanhänder och förmedlare på marknaden. På en global skala har den potentiella nyttan av korallrevsfiske uppskattats till 5,7 miljarder dollar per år. Trots det är mången fiskares vardag i flera u-länder allt annat än glamourös; överfiske, destruktiva fiskemetoder och en orättvis handel tvingar dessa fiskare till att arbeta främst för att överleva och inte för att göra vinst. Fiske skadar koraller Vid sidan av ohållbara fångstnivåer kan även flera fiskemetoder förorsaka omfattande fysisk skada på den marina miljön och på korallrev. Trots att det är förbjudet är fiske med sprängladdning eller gift som hjälpmedel fortfarande ett otyglat problem i många utvecklingsländer, där såväl medlen som den politiska viljan till noggrann övervakning ofta saknas. Sprängning med dynamit, granater eller hemmagjorda bomber förlamar fisken som sålunda lätt kan samlas in. Cyanid, som har en lugnande inverkan på fisk, används till exempel vid insamling av akvariefiskar och vissa speciellt värdefulla matfiskar. Bägge metoder skadar korallreven och drabbar dessutom många mindre eftertraktade arter. Den ekonomiska förlusten till följd av giftfiske i Indonesien har uppskattats till över 10 miljoner dollar per år. Förlusten består bland annat av förlorad produktivitet och nedsatt strandskydd. De kostnader för samhället som fiske med sprängämnen ger upphov till kan vara upp till fyra gånger högre än den privata vinsten för fiskaren, vilket ger en nettoförlust på dollar per kvadratkilometer korallrev under en 20 års period av aktivt sprängfiske. Tyvärr är det inte många fattiga fiskare som har möjlighet att prioritera den potentiella nyttan på lång sikt framom det dagliga behovet. Kalkbrytning ger kortsiktiga vinster Kalkbrytning är en annan illegal aktivitet som åstadkommer allvarlig skada på korallrevens fysiska struktur. I många utvecklingsländer, speciellt i Syd- och Sydostasien, används bruten korall som byggnadsmaterial och för framställning av cement. En orsak är att korall vanligen är billigare än andra tillgängliga byggnadsmaterial. Förtjänsten ett kustsamhälle kan få av kalkbrytning är dessutom ofta avsevärt större än det som andra sysselsättningsmöjligheter kan bidra med. Därför är den ekonomiska drivkraften så stor att den på kort sikt vanligen övervinner alla miljörelaterade eller juridiska problem. Brytning av kalk i levande korallrev minskar drastiskt deras ekologiska funktion och försvagar det skydd för närliggande stränder som korallreven ger. På lång sikt kan resultatet bli ödesdigert, såsom i Mannar bukten (Gulf of Mannar) vid Indiens sydöstra kust där en hel ö har sänkts permanent till följd av kalkbrytning i korallrev. Sjukdomar, som sannolikt är relaterade till föroreningar, har blivit vanligare. Då korallerna dör (nedre delen av bilden) försämras överlevnadsmöjligheterna för alla de arter som är beroende av korallerna. Dynamitfiske bryter effektivt sönder korallrev. Övergödning och sediment En förhållandevis stor del av världens befolkningsökning sker i kustområden, där utvecklingen ofta är snabb och oreglerad. Det har uppskattats att mera än 80 procent av föroreningarna som når havet har sitt ursprung på land. Förorening från sjöfart, till exempel i form av oljespill, är visserligen dramatiska, men utgör trots allt en mindre andel och tenderar ha en begränsad verkan i såväl tid som rum. Föroreningar från land härstammar från större städer, som utgör punktbelastningskällor, och från floder som belastas av ett stort antal större och mindre utsläpp (diffus belastning). En undersökning gjord av World Resources Institute fastslår att landåtervinning (torrläggning av grunda vattenområden och våtmarker för att få ny jordbruksmark), byggnadsverksamhet, kalkbrytning i korallrev och ökade utsläpp från avloppsvatten utgör ett direkt hot mot 25 procent av Sydostasiens korallrev. Sedimentförorening, det vill säga ett överskott av partiklar från land, utgör ett av de stora hoten från kustregioner under snabb ekonomisk utveckling. Sediment ökar vattnets grumlighet, vilket minskar mängden tillgängligt ljus för fotosyntes och täcker in koraller vars födointag och reproduktionsförmåga begränsas. Då allt fler landområden byggs ut ökar också flödet av sediment och förorenande ämnen till havet. Utveckling som förändrar kustlinjens form, såsom hamnkonstruktioner, pirer och skyddande vågbrytare, kan även åstadkomma långvariga förändringar i vattenströmmar och sedimenttransport. Mänsklig aktivitet som påverkar sedimentationshastigheten i havet sker dock 15 HENRY WALCOTT THOMAS HEEGER

16 Korallrevens ödeläggelse DAVID SOUTER Sjöstjärnan törnekrona (Acanthaster planci), mest känd under förkortningen COTS (Crown of Thorns Starfish), har allt oftare massförekomster som skadar korallrev. Det görs nu försök att minska på törnekronans härjningar genom att avlägsna äggbärande exemplar genom dykning, bland annat vid norra Sulawesi i Indonesien (bilden till höger). inte enbart i befolkningstäta kustregioner. Kommersiell trädavverkning och uppodling av naturliga habitat ökar avrinningen av ytvatten, vilket i sin tur ökar erosionen från markytan. Eroderat sediment når sedan havet via floder. Eutrofiering, eller övergödning, är ytterligare en negativ konsekvens av befolkningstillväxt, utveckling av kustregioner och agrikultur. Förhöjda närsaltsnivåer i havet gynnar tillväxt av makroalger på bekostnad av koraller. Eutrofiering ökar också risken för massförekomster av växtplankton, vilka kan vara skadliga för såväl ekosystem som för människor. Avloppsvatten med höga halter av organiskt material och förorenande ämnen, såsom tungmetaller och polyaromatiska föreningar, leds ofta orenat ut i havet. Med få undantag är reningen av avloppsvatten otillräcklig i de flesta utvecklingsländer. Ett flitigt bruk av gödningsmedel inom jordbruket ökar avrinningen av näring från land till hav. Rovdjur och sjukdomar Massförekomster av rovdjur som lever av koralldjur, framför allt sjöstjärnearten törnekrona (crown of thorns, COTS), kan LYNDON DE VANTIER Klimatförändringar dödar koraller Så länge det funnits koraller har det rådande klimatet påverkat tillväxten och utbredningen av korallrev i världen. Mycket tyder ändå på att den klimatförändring vi nu står inför sker så snabbt att korallerna inte hinner anpassa sig. Ett alarmerande tecken är korallblekningen. Längs de flesta kontinentalkuster med korallrev har det förekommit upprepade perioder av avbrott i revbildningen till följd av variationer i havsnivå och klimat. Då förhållandena åter blivit gynnsamma har tillväxten av korallreven fortsatt på lämpligt djup. Med andra ord verkar korallrev kunna återhämta sig från växlingar i klimatet som sker naturligt över en längre tidsperiod. Denna långa historia till trots finns det alarmerande signaler om att den nuvarande hastigheten med vilken klimatet förändras, kan vara skadlig. Jordens klimat förändras för närvarande med en större hastighet än någonsin under den mänskliga civilisationen. Detta har sitt ursprung i de senaste 200 åren av industrialisering, ökat bruk av fossila bränslen och accelererande utsläppsnivåer. Effekten av de pågående klimatförändringarna påverkar korallrev i form av stigande ytvattentemperaturer, förändrade väderleksmönster och kemiska förhållanden i havet. 16 Vita koraller allt vanligare Den globala uppvärmningen och en ökad frekvens av det meteorologiska fenomenet El Niño Southern Oscillation (ENSO) har på senaste tid förorsakat en aldrig tidigare skådad blekning och ödeläggelse av korallrev. Korallerna bleknar då de förlorar sina endosymbiontiska zooxantheller till följd av påfrestningar i miljön. Korallvävnaden blir genomskinlig och skelettet börjar synas, vilket ger korallen en vitaktig färg. Koraller kan återhämta sig från blekning, men om blekningen fortgår under en längre tid dör korallen. Småskalig blekning kan härstamma från lokala föroreningskällor, men storskalig blekning av koraller hänger ofta ihop med globala händelser. Omfattande blekning av koraller kan till stor del skyllas på stigande ytvattentemperaturer. Extremt höga ytvattentemperaturer efter ENSO-åren påverkade korallrev runtom i världen och ödelade mellan 50 och 90 procent av korallreven på flera håll i Indiska oceanen. Kraftig blekning av koraller på Stora Barriärrevet och på Fidji observerades år 1998 och år 2002, samt på flera håll i Indiska oceanen år Före 1979 har man inga klara bevis för massiva förekomster av korallblekning, även om dylika företeelser kan ha förekommit mera sporadiskt. Sedan slutet av 1970-talet, speciellt åren 1983, och 2002, har vidsträckta blekningar av korallrev blivit en oroväckande trend. Klimatmodeller förutspår en utveckling inom de närmaste åren mot årligen återkommande temperaturförändringar som leder till blekning av koraller. Ekonomiska förluster under de följande 50 åren har uppskattats till allt mellan 21 och 83 miljarder dollar, beroende på omfattningen av de årliga blekningsprocesserna. Stormar och stigande havsyta Den globala uppvärmningen kommer också att resultera i förändrade väderleksmönster. Enligt den internationella klimatpanelen IPCC kommer tropiska cyklonvindar att öka i både styrka och frekvens. Oftare återkommande och/eller starkare stormar skulle inte ge tillräckligt med tid åt korallreven för återhämtning, vilket skulle leda till att reven skadas allt mer. De ekonomiska förluster som kan relateras till väderleken

17 Korallrevens ödeläggelse förorsaka betydande skada på korallrev. Normalt förekommer törnekronan i låga tätheter på korallrev, men i höga tätheter kan arten åstadkomma en ansenlig nedgång i korallutbredningen och störningar i hela ekosystemet på ett rev. Massförekomster av törnekrona har observerats upprepade gånger på och 1990-talen på olika delar av Stora Barriärrevet. Orsaken till massförekomsterna är okänd, men de har ökat i områden som påverkas av människan. Denna observation har gett upphov till två teorier: överfiske och fångst av rovdjur som lever på törnekronan kan möjliggöra en okontrollerad populationstillväxt. Alternativt kan en ökad näringstillgång nära kusten leda till mer föda för törnekronans planktoniska larvstadier och således skapa förutsättningar för en explosionsartad tillväxt. Förekomsten av sjukdomar som påverkar koraller och andra korallrevsorganismer har ökat i hela världen sedan 1990-talet, Karibien har drabbats speciellt hårt. Till dags dato har 29 olika korallsjukdomar identifierats. Sjukdomarna kan kraftigt reducera utbredningen av koraller och förorsaka en nedgång i övriga organismers populationer. Därmed hotas biodiversiteten, balansen och produktiviteten i hela korallrevssystemet. Orsaken till olika sjukdomar är inte känd, en del kan förekomma helt naturligt. Liksom i fallet med förekomsten av törnekronan verkar dock närheten till mänsklig bosättning kunna öka sjukdomsrisken i ett revsystem. Detta kan kanske bero på en högre koncentration av föroreningar i vattnet eller helt enkelt på att ekosystem som påverkas av människan kan vara mindre motståndskraftiga mot sjukdomar. Främmande arter invaderar reven Ytterligare ett hot mot korallrev är bioinvasioner, det vill säga invasioner av främmande djur- och växtarter. Arter kan sprida sig på naturlig väg, till exempel som larver eller med drivved som transporteras med havsströmmar. På onaturlig väg kan arter förflyttas till nya miljöer genom att fästa sig på fartygsskrov eller stängas in med vattnet i en barlasttank. Intensiv sjöfart och fritidsbåttrafik ökar därför markant risken för spridning av arter till miljöer där de inte förekommer naturligt. Bioinvasioner kan också ske till följd av att akvariefiskar släpps ut i för dem okända vatten. Vissa arter kan vara framgångsrika i en ny miljö, till exempel för att de saknar naturliga fiender (predatorer) och de kan därför konkurrera ut delar av det lokala artsamhället. Detta förorsakar förändringar i ekosystemet och kan leda till betydande ekonomiska förluster. På en global skala har introduktionen av nya arter nu erkänts som ett av de största hoten mot marin biodiversitet. Ett välkänt exempel på bioinvasion är introduktionen av rovvattenloppan Cercopagis pengoi från Svarta havet i Östersjön. Flera exempel på bioinvasioner föreligger från korallrev utanför Hawaii. Det är troligt att korallrev med nedsatt funktion är mera mottagliga för invasioner än helt friska rev. Detta är speciellt oroväckande då man beaktar i vilket tillstånd många av världens korallrev befinner sig. JT & MM uppskattas ha ökat tiofallt under de senaste 40 åren (inflationen har beaktats i beräkningen). En uppvärmning av klimatet förorsakar smältning av inlandsisen i Antarktis och på Grönland, vilket får havsnivån att stiga. Friska korallrev antas genom sin tillväxt kunna kompensera för att havsytan stiger, men för de rev som utsatts för stora påfrestningar och är delvis förstörda är situationen mera oviss. Detta gäller bland annat rev i Syd- och Sydostasien, Karibien och östra Afrika. Korallrev som påverkas av ökad sedimentation, förorening, kalkbrytning och överfiske kanske inte klarar av att växa i takt med den uppskattade stigningen av havsnivån på upp till 67 centimeter till år En dylik situation skulle innebära avsevärda förluster av korallrevsområden i hela världen. Minskad kalkavlagring En ökande koldioxidhalt (CO 2 ) i atmosfären ökar den globala uppvärmningen, men leder också till förhöjda koncentrationer av koldioxid i havet, vilket påverkar balansen i världshavens karbonatsystem så att jämvikten flyttar Korallblekning. Då korallerna förlorar den alg (zooxanthell) de lever i symbos med får de en vitaktig färg. RAY BERKELMANS mot mera vätekarbonat HCO 3 1- i förhållande till karbonat CO Följden blir en nedsatt avlagringshastighet för kalklagrande organismer som koraller och kalkalger, vilka spelar en viktig roll i uppbyggnaden och befästandet av korallrev. Kalklagrande organismer upptar nämligen karbonat från det omgivande vattnet, varvid en nedsatt koncentration av karbonat gör processen långsammare. I praktiken trappas tillväxthastigheten ned för hela korallrev, vilket gör dem mera sårbara för övriga påfrestningar, liksom för en stigande havsnivå. Undersökningar visar att det redan skett en minskning i förkalkningshastigheten på 10 procent jämfört med situationen före industrialiseringen. Korallreven kan ännu räddas Den mångfald av påfrestningar korallreven utsätts för riskerar att bli mer än vad många rev kan tåla. Grava former av direkt antropogen belastning har åstadkommit en nedsatt funktionsförmåga för korallrev på många håll. Ytterligare påfrestningar till följd av klimatförändringar kan tänkas utgöra 17

18 Korallrevens ödeläggelse Erosionen sliter på kusterna den sista stöten för många korallrev. Men ännu kan mycket göras för att minska de negativa följderna av mänsklig påverkan. Det allvarligaste problemet är att flera korallrevsområden utsätts för så många olika påfrestningar samtidigt. På en global skala är klimatförändringen det största hotet mot korallrev, men lokalt kan mer direkta hot, såsom överfiske eller övergödning, vara så stora att de i sig kan bli ödesdigra för korallreven. Med andra ord kan effektiva insatser mot lokala stressfaktorer avsevärt öka möjligheterna för att ett rev skall kunna stå emot också klimatförändringens påfrestningar. Här behövs en förvaltning som styr utnyttjandet av naturresurserna så att korallrevens motståndskraft och återhämtningsförmåga tryggas. Samtidigt bör förvaltningen tillmötesgå behoven hos den befolkning som är beroende av korallreven. På många håll i världen fortgår korallrevens ödeläggelse till stor del för att den ofta mycket fattiga befolkningen inte har några alternativa utkomstkällor. Därför måste statliga myndigheter göra en genuin satsning på att stöda hållbara sätt att skaffa sitt uppehälle, ökad utbildning och medborgarnas rätt att delta i förvaltandet av naturens resurser. Lokala insatser behövs för att öka korallrevens motståndskraft mot ett klimat i förändring, men på en global nivå måste utsläppen av växthusgaser reduceras dramatiskt. Om tillräckligt många människor jobbar för att minimera såväl klimatförändringens omfattning som de direkta skadliga effekterna på korallrev, har ett stort steg tagits för bevarandet av korallrev, till nytta och glädje för framtida generationer. JT & MM Erosionen sliter på kusterna men motverkas av kustens ekosystem Kuster av alla slag hårda och steniga eller mjukbottnade med löst slam, sand eller småsten är dynamiska. Vågor som ständigt bryts mot stenar sliter långsamt bort små partiklar från stenytan genom den process som kallas erosion. På lång sikt sliter erosionen på kusterna så att kust - linjen förändras. Korallrev, mangroveskogar och andra kustnära eko system motverkar erosio nen om inte människan förstört eller försvagat dem. 18 Havet har eroderat bort sanden kring trädens rötter i Nilaveli, östra Sri Lanka. Erosionen längs havskusterna sliter loss partiklar längs stränderna samtidigt som löst material transporteras till kusten med floder. Då detta material sjunker till botten (sedimenterar) bildas de mjuka havsbottnar som är typiska vid många stränder. Bottenmaterialet, som kan bestå av gyttja, lera eller sand, kallas sediment. Erosionshastigheten vid en stenig strand påverkas bland annat av stenens hårdhet, vågornas energi samt en del andra faktorer, såsom regelbunden nedfrysning. I regel är erosionen dock en mycket långsam process. Stranden, det vill säga området av löst material mellan lågvattnets nedersta gräns och vågornas översta verkningsområde, varierar i högre grad till följd av vågor, tidvatten och väderleksförhållanden. Löst material transporteras med vågor och tidvattensströmmar för att antingen deponeras vid kusten eller förloras i havets djup längre bort från land. På lång sikt förändrar detta kustlinjens profil. Storskaliga förändringar sker vanligen JERKER TAMELANDER

19 Erosionen sliter på kusterna långsamt, över årtionden eller århundraden. Drastiska förändringar kan likväl ske inom endast några få timmar på grund av extrema händelser såsom stormar, cykloner eller tsunamis. En kombination av såväl långsamma och gradvisa som snabba och drastiska förändringar har format kusterna, som ständigt undergår förändringar. I denna process deltar även de ekosystem som finns i kustregionen. Kustekosystemen utgör en väsentlig del av själva kusten, där de fungerar som självalstrande stabilisatorer, håller kvar sediment och förstärker strandlinjen. Till dessa ekosystem hör korallrev, sjögräsängar, mangroveskogar och sanddyner. Flera av ekosystemen förekommer i anslutning till varandra och är åtminstone till viss utsträckning beroende av varandra. Mänsklig aktivitet som skadar kustekosystem genom förorening eller förändring av naturliga strandlinjer, har ofta en stor betydelse för hur stränderna reagerar på de naturliga processer som utformar dem. Korallrev bildar skyddsbarriärer I tropiska områden utgör korallrev den främsta försvarslinjen mot kusterosion. Rev som reser sig från havsbottnen bildar en barriär av grundare vatten som bryter och skingrar energin i vågorna innan de når land. Därmed minskar vågornas förmåga att erodera de tropiska kusternas stränder. I genomsnitt skingrar kustnära korallrev vågornas energi med mellan 50 och 90 procent innan de når land. Det har uppskattats att den ekonomiska nyttan av denna funktion är över 9 miljarder dollar per år. När vågor bryts mot ett korallrev eroderas själva revet, vilket förser stränder och korallöar med ett ständigt tillskott av kalksand och grus. Vågsvallet transporterar sediment mot land och bidrar därmed till strändernas tillväxt, medan de levande korallerna bygger upp revet igen % ekosystem och fungerar som högproduktiva förökningsområden för många marina organismer. Människan utnyttjar skogarnas trävirke och skördar även honung, kåda och andra växtbaserade produkter samt havsmat som fisk, krabba och räkor. Mangroveskogarna ger dessutom skydd mot vågor som når stranden. Trädens rötter och stammar bildar ett motstånd som bromsar vågor och minskar vattnets rörelser. Åtskilliga studier har gjorts på hur vågenergin skingras i olika mangroveskogar. Som väntat ökar skyddet med mangroveskogens bredd, höjd och täthet (se figur ovan). Ett försök att kvantifiera denna effekt visar att en fullvuxen 1,5 kilometer bred mangroveskog kan minska en meterhög våg till 5 centimeter under vågens väg genom skogen. Motsvarande sträcka på skogfritt område skulle endast minska vågens höjd till 75 centimeter. Det har också påvisats att vanliga tidvattensströmmar i kustområden utan mangroveskogar ofta överskrider en hastighet på 1 meter per sekund, medan strömmar i en mangroveskog sällan upp- Koralltäckningsgrad och kompenserar för det material som eroderats bort. Om det skydd korallreven ger minskar eller försvinner leder detta till ökad exponering för ekosystem ovanför stranden, vilket också ökar deras känslighet för förändringar. Mangroveskogar, som trivs bäst i skyddade kustområden som flodmynningar och områden där korallrev effektivt skyddar stranden, utsätts för erosion då det skydd korallreven ger försämras. Korallreven kan för sin del också ha nytta av mangroveskogarna, i och med att dessa fångar upp sediment från land som i annat fall skulle kunna täcka in och förkväva korallrev. Detta kompletterande förhållande mellan korallrev och mangroveskogar illustreras i figuren nedan. Mangroveskogar dämpar vågorna Mangroveskogar kan leva i vatten med mycket hög salthalt, vilket gör dem unika som ekosystem på gränsen mellan land och hav. Mangroveskogarna är resursrika a b c d e f g h i j k l m n o p q Undersökta lokaler Kraftig erosion leder lätt till att korallrev täcks in av sediment och skadas eller dör. Förhållande mellan korallrevens täckningsgrad (%) och förekomsten av skogsbälten vid kusten av Ishigaki, Japan. Utbredda kustskogar förekommer på insidan av livskraftiga revsystem, medan korallrevens täckningsgrad är låg i områden där skogar har avverkats. Trädsymbolerna i figuren indikerar förekomsten av betydande skogsbälten (UNEP 2000). Energi (normaliserad) 1,00 1,00 0,90 0,80 Gles Gles mangroveskog 0,70 0,60 0,50 0,40 Mycket tät Mycket tät 0,30 mangroveskog 0,20 0,10 0, Avstånd (m) från kant Avstånd (m) från mangroveskogens främre kant Minskning av vågenergi i mangroveskogar med stor och liten täthet (ur Massel m.fl. 1999). 19 ANDREW CORNISH/REEFBASE

20 Erosionen sliter på kusterna når hastigheter på mera än 0,1 meter per sekund. Mangroveskogar bidrar också till att stabilisera kustlinjen; trädrötterna fångar upp sediment vilket minskar ytavrinningen. Sjögräsängar, sumpmarker och sanddyner binder sediment Sjögräsängar förekommer ofta i anslutning till korallrev och mangroveskogar men erbjuder inte ett lika effektivt skydd mot erosion som dessa ekosystem gör. Likväl har de en viktig funktion som uppfångare av sediment som annars kunde förloras till djupare vatten eller förorsaka skada genom att täcka och förkväva koraller. Med andra ord spelar sjögräsängar en viktig roll i bevarandet av de korallrev och mangroveskogar som är så oumbärliga för kustskyddet. Vegetationen på salta sumpmarker kan skingra vågenergi till en viss utsträckning. I Vegetationsklädda sanddyner ger kusten skydd mot kraftig vågerosion. jämförelse med koraller och mangroveträd är sumpmarksvegetationen dock förhållandevis lågvuxen och böjlig, vilket minskar motståndet och dess förmåga att skingra MAGNUS ÖSTMAN På den indiska ön Agatii har man försökt förhindra erosionen med hjälp av betongblock. Trots detta har stranden eroderats kraftigt. JERKER TAMELANDER Kustens ekosystem förändras skyddet mot erosionen bryts ned Livskraftiga ekosystem ger kusten ett betydande skydd. Ändå försämras deras tillstånd hela tiden till följd av mänskliga aktiviteter, såsom avverkning av kustskogar, dynamitfiske, korallbrytning och kustregionens snabba utveckling. Då kustens ekosystem exploateras är siktet ofta inställt på snabba vinster för ett fåtal människor. Detta medför att den slutliga ekonomiska förlusten drabbar hela samhället och vida överskrider alla kortsiktiga behållningar. De negativa konsekvenserna tar sig uttryck bland annat som en ökad belastning av 20 näring och sediment samt som en förlust av naturliga barriärer. Hälften av mangroven är redan borta Mangroveskogar täcker ungefär 8 procent av världens kuster och en fjärdedel av de tropiska kusterna. Detta antas vara endast hälften av den täckningsgrad mangroveskogarna hade innan det senaste århundradets snabba befolkningsökning i kustområden och den därpå följande förödande exploateringen av resurser tog vid. Uppskattningar över förlorade arealer av ursprunglig mangroveskog varierar från 4 till 84 procent mellan olika länder. Största delen antas ha förlorats under de senaste årtiondena.

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se Havet är inte outtömligt. De senaste 50 åren har fisket ökat markant vilket har haft en mycket negativ effekt på havens ekosystem

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

FACIT En hållbar tipspromenad

FACIT En hållbar tipspromenad FACIT En hållbar tipspromenad Fråga 1 1. Vem bestämmer priset på en Fairtrade-märkt vara i en butik i Sverige? Rätt svar: 2 Butiken Priset på en Fairtrade-märkt vara bestäms alltid av den som säljer den.

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan Vill du veta mer? av Mikael Cullberg och Robert Jakobsson Havssköldpaddor Det finns sex olika slags havssköldpaddor. De lever mest i varma hav, men vissa

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken Bakgrund 2010-03-12 Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken CITES-listning kan vara enda sättet att förhindra utrotning Med 175 länder som skrivit under är Konventionen för internationell

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Miljö och fiskenäring efter flodvågen

Miljö och fiskenäring efter flodvågen Miljö och fiskenäring efter flodvågen - vad görs för att skapa en hållbar återuppbyggnad? KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIENS TIDSKRIF T Nummer 6 2005 Årgång 144 Ansvarig utgivare Bruno Nilsson, sekreterare

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC Den nytillverkade vita Nissan-jeepen, som är en donation från Japan, kör fram på den dammiga vägen och sanden lägger sig som en dimma över framrutan. Här i Banteay Meancheyprovinsen,

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1 Fult fiske Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden Greenpeace Fult Fiske 1 www.greenpeace.se 2 Greenpeace Fult Fiske Dykexpedition. Greenpeace fartyg Rainbow Warrior II dokumenterar

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte 1 (4) 2015-03-27 Rapporten är skriven av Christer Ljungwall, Daniel Ekström och Felix Nyström Tillväxtanalys kontor i Peking christer.ljungwall@growthanalysis.se En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad Amazi Uppbyggnad Vår stad, Amazi, ligger flytande på vattnet utanför kusten. Anledningen till att den ligger på vattnet är att en dag i framtiden så kommer länder bli översvämmade och därmed minska landyta.

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

GALLERI. text Johan Augustin FOTO Jonas Gratzer. icon riktar kameran mot: tsukiji fish market, tokyo. höst 2015 icon 101

GALLERI. text Johan Augustin FOTO Jonas Gratzer. icon riktar kameran mot: tsukiji fish market, tokyo. höst 2015 icon 101 GALLERI icon riktar kameran mot: tsukiji fish market, tokyo text Johan Augustin FOTO Jonas Gratzer höst 2015 icon 101 Fisk och skaldjur spelar en viktig roll för den japanska matkulturen. Fiskmarknaden

Läs mer

Att vända motgångar till möjligheter

Att vända motgångar till möjligheter Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer