Gruppmöten: (S), (V) och (MP), plan 2, rum 2, kl (M), (FP) och (KD), plan 7, Mellanrummet, kl 18.00

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Tekniska nämnden Tid , Kl 19:00 Plats Kommunalhuset i Tumba, plan 2, rum 2 Gruppmöten: (S), (V) och (MP), plan 2, rum 2, kl (M), (FP) och (KD), plan 7, Mellanrummet, kl Ärenden Justering 1 Yttrande över förslag till Botkyrkas nya översiktsplan 2 Ombyggnation av Storvretsskolan, kv Marmorn 1, Odlingsvägen 36, Tumba - Begäran om tilläggsmedel 3 Yttrande över motion - Energibesparande i kommunala lokaler, inomhus- och utomhusanläggningar 4 Information om fastighetsenhetens investeringsprojekt * Handlingar sänds ut senare 5 Studieresa för tekniska nämnden 6 Förvaltningschefen informerar 7 Anmälningsärenden

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Tekniska nämnden Övriga frågor Dan Gahnström Ordförande Elisabeth Persson Sekreterare Anmäl eventuellt förhinder till Elisabeth Persson, tfn eller elisabeth.persson@botkyrka.se

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Tekniska nämnden Dnr sbf/2013:100 1 Yttrande över förslag till Botkyrkas nya översiktsplan (sbf/2013:100) Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till remissvar och överlämnar svaret på remissen till kommunstyrelsen. Sammanfattning Botkyrka kommun har arbetat fram ett förslag till ny översiktplan. Kommunstyrelsen i Botkyrka beslutade om samråd den 4 mars Samrådstiden pågår från mars till sista juni Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett samordnat remissvar åt sina tre nämnder, samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och miljönämnden som svar på denna remiss. Förvaltningen vill inleda med att uttrycka sin uppskattning över detta förslag till översiktsplan. Förslaget är överskådligt och med ett rikt bildmaterial. Vad som är särskilt positivt är att översiktsplaneförslaget vill lyfta fram och synliggöra människorna i kommunen. Till skillnad från andra kommunala dokument upplevs detta som en produkt som man gärna tar sig an och bläddrar i som ett intressant och lättläst magasin. Ett intressant sätt att möta kommunens medborgare på. Svar på remissen är uppdelat inom områdena övergripande synpunkter, organisation av dokumentet, planeringsstrategi, markanvändningsstrategi, kartor och planeringsverktyg, genomförande av översiktsplanen samt konsekvenser. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Referens Per-Anders Framgård Mottagare Tekniska nämnden Remiss - Översiktsplan för Botkyrka kommun Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar och överlämnar svaret på remissen till kommunstyrelsen. Sammanfattning Botkyrka kommun har arbetat fram ett förslag till ny översiktplan och nu är det dags för samråd. Kommunstyrelsen i Botkyrka beslutade om samråd den 4 mars Samrådstiden pågår från mars till sista juni Samrådsförslaget består av följande handlingar: Botkyrkas översiktsplan Samrådsförslag mars 2013 Analys av miljöaspekter och inledande miljöbedömning Samrådshandling Skriftliga remissvar ska ha inkommit till kommunledningsförvaltningens registrator senast 30 juni. Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett samordnat remissvar åt sina tre nämnder, samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och miljönämnden som svar på denna remiss. Förvaltningen vill inleda med och uttrycka sin uppskattning över detta förslag till översiktsplan. Förslaget är överskådligt och med ett rikt bildmaterial. Vad som är särskilt positivt är att översiktsplaneförslaget vill lyfta fram och synliggöra människorna i kommunen. Till skillnad från andra kommunala dokument upplevs detta som en produkt som man gärna tar sig an och bläddrar i som ett intressant och lätt läst magasin. Ett intressant sätt att möta kommunens medborgare på. Förvaltningens svar på remissen är uppleda i följande områden: Övergripande synpunkter Organisation av dokumentet Planeringsstrategi Markanvändningsstrategi Kartor och planeringsverktyg Genomförande av översiktsplanen Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post per-anders.framgard@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

5 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Konsekvenser Övergripande synpunkter Detta samrådsförslag behöver framförallt förbättras i den delen som syftar till att vara vägledande i myndighetsbeslut, eftersom den i flera avseenden saknar viktig fakta som behövs som beslutsunderlag, i stället hänvisar man till att tjänstemännen har det underlag som de behöver för sitt arbete. Risken med detta tillvägagångssätt är att förslaget till översiktsplan blir urvattnad och tar inte ställning i frågor som behöver lyftas. I PBL 3 kap 5 anges vad som ska framgå av en översiktsplan och i 3 kap 2 anges syftet med översiktplanen, vilket är att ange grunddragen för mark- och vattenområden. Översiktsplanen ska fungera som vision för kommunens framtida utveckling, tydliggöra kommunens identitet och fungera som vägledning för myndigheters beslut. Samt fungera som ett dialogunderlag mellan stat och kommun gällande riksintressena. Följande citat får anses som representativa synpunkter på dokument som helhet, hur det uppfattas och hur det kan förbättras. Ett stort antal målbeskrivningar, strategier och visioner i planens första del, som inte är sinsemellan avstämda, gör att den politiska och verksamhetsmässiga inriktningen blir svår att urskilja och därmed också svår att kommunicera. Det blir som att Botkyrka har ambitionen att göra allt som är gott utan prioritering och urskillning. Otydligheter i kartmaterialet Kartmaterialet är i nuvarande förslag till ÖP otydligt och svårläst. Det måste bli tydligare vad som är styrande riksintressen och vad som är förslag. Kartorna är små vilket ökar risken för feltolkningar. Som komplement bör karmaterialet därför även läggas in som bilagor i A3-format. Det finns även illustrationer från olika projekt. Det måste på ett tydligare sätt fram gå vem som är upphovsman till dessa illustrationer. Organisation av dokumentet Samrådsförslaget är till sin form och utseende ett trevligt dokument som man gärna tar till sig. För att dokumentet ska få en tydligare struktur och lättare att orientera sig i förslår förvaltningen följande disposition av översiktsplanen: Förord Sammanfattning Inledning

6 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Planeringsstrategier Markanavändningsstrategier Genomförande av översiktsplanen Konsekvenser Förslagets sammanfattning För att läsaren på ett enkelt sätt ska komma in i dokumentet och lockas till att läsa mer bör följande rubriker med tillhörande texter finnas med. Pedagogik och tydlighet är viktigt i detta skede. Botkyrka dag för nästa steg, något om vad som står för dörren Betona att översiktsplanen är för en ny tid Övergripande mål vilka är dessa Prioriterade inriktningar hur ser dessa ut Hur ska vi gå till väga för att genomföra denna översiktsplan Gällande lagstiftning Det ska fram gå utifrån vilken lagstiftning som förslaget är upprättat med stöd av, dvs. om förslaget är upprättat utifrån den äldre PBL lagstiftningen (ÄPBL) eller den plan- och bygglag (NPBL) som gäller idag. Hur kopplingen ser ut till den gamla översiktsplanen ser bör även finnas med här. Fristående dokument Sammanfattningen som bör utformas så att den kan läsas som ett fristående dokument. Det vore lämpligt och en stor hjälp att förstå sambandet mellan vision, mål och strategi genom med en förklarande bil som visar hur de fem planeringstrategierna hänger med kommunens övriga mål och hur kopplingarna ser ut den kommunala målapparaten. Inledningen till förslaget Inledningen är det avsnitt som sätter ramarna till vad vi vill med översiktsplanen. Avsnittet behöver ges en bearbetning så att det på ett pedagogiskt sätt går att utläsa vad vi vill med kommen, vilken är visionen för det byggda och vilka är de övergripande målen. Här bör också finnas beskrivet hur många invånare som vi vill att kommunen ska ha utifrån vad som är lämplig med avseende på skattebas, kommunal service med mera. Förslagsvis kan inledningen delas in i tre avsnitt som får följande struktur: Stadsbyggnadsvisionen Botkyrka år 2040 Övergripande mål Prioriterade strategier

7 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Inledningen som alternativ delas i tre egna avsnitt bör ges följande struktur: Stadsbyggnadsvisionen Botkyrka år 2040 Övergripande mål Prioriterade inriktningar Stadsbyggnadsvisionen Botkyrka år 2040 En inledande beskrivande text om vad som är kommunens stadsbyggnadsvision. Hur ska den byggda miljön var i kommunen är 2040? Viken är idén? I stadsbyggnadsvisionen borde följande vara viktigt att betona: Vad vill vi att kommunen ska ha för karaktär på sin stads- och landsbyggd Visionen om företagandet i kommunen, vad är det för näringsliv vi har år 2040 Idén om det goda sociala och kulturella livet i kommunen kommunen som kulturbyggd och kulturens uttryck i det offentliga rummet En kommun vid vatten vattnets betydelse som resurs att kunna röra sig vid vatten vattenrummens kvaliteter bör betonas En kommun med tättbebyggda stadsdelar med gröna omgivningar. Kommunen är berömd för sina cykelvägar. Övergripande mål Det bör finnas ett avsnitt som listar och beskriver de övergripa målen och vad som är målet för vår stads och landskapsbyggd. Vad är målet med kommunen år 2040 och vilka är utmaningarna som vi kan se? Kommunens mål kring en hållbar i utvecklad och beskriven form ur ett stadsbyggnadsperspektiv en bör lämpligen vara beskrivna här. Prioriterade strategier Till översiktsplanens fem planeringsstrategier behövs en beskrivning av hur dessa ska vara prioritera för att uppnå stadsbyggnadsvisionen och de övergripande målen för vår stads och landskapsbyggd. De fem strategierna greppar över stora sakområden och det är viktigt att det inte finns sakområden där strategierna motsäger varandra. Varje strategi bör ha utvecklade texter som beskriver prioriteringen ur ett stadsbyggnadsperspektiv.

8 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Utbildningssystemet En av Botkyrkas sex utmaningar är att Botkyrka ska ha de bästa skolorna. I RUFS 2010 finns strategier och planeringsmål beskrivna om behov att undanröja kapacitetsbrister och kvalitetsproblem för att utbildningssystemet inte hållit jämna steg med befolkningsutvecklingen. Hur utbildningssystemet i kommunen ska ges möjlighet att utvecklas nämns inte i remissförslaget. Eftersom Botkyrkas har som mål att ha de bästa skolorna vore det bra med någon form av styrning hur man tänkt. I de tematiska kartorna som härrör från RUFS vore det bra om det under punkt 3. En resurseffektiv bebyggelsestruktur även omnämns hur och var vi vill bygga ut den kommunala servicen för att möta en ökad efterfrågan. Servicen exempelvis i form av skolor bör vara lokaliserad så att den kan nås med allmänna kommunikationer. På sidan 20 står att vi behöver växa inåt för att dra nytta av befintliga investeringar i samhällsservice. När det gäller service i form av offentliga byggnader för verksamheter som förskolor, skolor och lokaler och platser för kultur och fritidsändamål, räcker inte befintliga investeringar. Utbyggnad på väl valda platser behövs i takt med planerad befolkningsökning. Kommunens invånare kommer att bestå av fler och fler äldre människor och deras behov av service med mera bör också beaktas. Tematiska kartor Kartor i detta avsnitt är problematiska. Avsikten i RUFS var att visa schematiska bilder/illustrationer av regionens utveckling. Dessa är långt drivna i sin stilisering för att beskriva strukturella frågor i en mycket stor skala. Som kartorna är framställda i detta sammanhang blir de alltför detaljrika och tappar därmed sitt syfte att visa på strukturella principer. Ordvalet tyngdpunkter som benämningar i kartan behöver få en tydligare förklaring/definition. Detta begrepp återkommer i hela förslaget till översiktsplan och det är viktigt att läsaren förstår vad som menas. De mellankommunala intressena De mellankommunala intressena och riksintressena är en del av förutsättningarna för vad översiktsplanen vill åstadkomma under de kommande 30 åren. Det vore därför lämpligt att de delar som handlar om kommunens förutsättningar för att växa och utvecklas flyttades fram till inledningen och övriga delar arbetades in i de områdesvisa avsnitten för markanvändning. Dessa kartor bör även finnas som ett digitalt planeringsverktyg.

9 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Planeringsstrategier för Botkyrka I detta avsnitt presenteras översiktsplanens fem planeringsstrategier. Som en inledning till dessa fem strategier vore det önskvärt med en beskrivning hur de förhåller sig till varandra och kommunens målapparat i övrigt. De fem strategierna greppar över stora sakområden och det är viktigt att det inte finns sakområden där strategierna motsäger varandra. Leva klimatsmart Denna strategi behandlar frågor gällande trafik, bebyggelse, vattenhantering samt energiproduktion. Förvaltningen har samlat sina synpunkter under följande rubriker: Trafik Det är bra att förslaget föreslår ny bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. För att öka resandet med kollektivtrafik är det viktigt med en tydlig parkeringsstrategi för infartsparkering respektive boendeparkering. I den karta som anger kollektivtrafiknära lägen bör markeringen 400m från busshållplats bör utvidgas i Riksten. Förslaget saknar en inriktning om vad som gäller för cykelvägar utanför stadsdelarna. Det vill säga mellan stadsdelar och även längs med större vägar på landsbygd, där det är särskilt trafikfarligt att cykla. Till exempel borde en förutsättning för en cykelväg från Vårsta (Smällan) till Grödinge (Skanssundet) vara med. Bebyggelse Beträffande bebyggelse så bör det finnas en skrivning om hur man ska kompensera för den parkmark som exploateras i kollektivtrafiknära lägen. I detta sammanhang blir det tydligt att kommunen saknar en grönstrukturplan och att en sådan verkligen behövs som ett planeringsunderlag. I detta avsnitt bör även förorenad mark med känd föroreningsstatus redovisas, och då även mark med utredningsbehov. Beträffande avsnittet om klimatsmarta hus och behovet av skugga så anges att det pågår ett samarbete med grannkommunerna gällande att ta fram specificerade kriterier för byggnation. Detta arbete är redan genomfört. Ras och skredrisk Kartan på sidan 33 som anger markstabilitet bör få en översyn. Det är osäkert vad som menas med de olika färgskalorna/områdena. Till exempel markeras cirka en tredjedel av Albydalen ut som riskområde. Om kartan stämmer planeras idag bebyggelse på mark som föreslås undvikas.

10 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Vattenskydd Avsnittet Klimatsmart vattenhantering behöver kompletteras med en redovisning av kommunens vattenvärden ( blåa värden ), både för dricksvattenframställning, för rekreation och biologiska mångfald enligt Vasrådets rapport Dricksvattenförekomster i Stockholms län. Kartan på sidan 35 som redovisar befintliga vattenskyddsområden redovisar även förslag till nya grundvattenskyddsområden. I förslaget anges att kommunen ska få starkare mandat att påverka hur masshanteringen sker i syfte att skydda grundvattnet. Detta känns inte särskilt genomtänkt. Ett vattenskyddsområde ska utgöra tillrinningsområdet med hundra dagars tillrinning från den yttersta gränsen av skyddsområdet till uttagsbrunnen. Utbredningen av ett vattenskyddsområde ska bestämmas genom vetenskapliga undersökningar och beräkningar. Kommunen ska ta sitt ansvar för en robust och kvalitetssäkrad dricksvattenförsörjning och inte lokalisera verksamheter som är direkt olämpliga på våra grusåsar. Översiktsplanen bör peka ut platser som i framtiden kan användas för inducerad infiltration eller annan konstgjord grundvattenbildning. Masshantering Vid en utbyggnad av kommunen med nya bostäder kommer det att behövas stora mängder material för byggandet av hus och infrastruktur. Hur masshanteringen ska ske vid en utbyggnad beskrivs ytterst sparsamt i remissförslaget och det finns tveksamheter som bör utredas. Ambitioner finns att öka mängden återvunnet material, minska andelen naturgrus och att med hjälp av massbalans använda den lokala platsens resurser. Men det material som skapas på det sättet räcker inte om vi bygger mer utan att riva i samma omfattning. Riksten och Pålamalm utpekas som plats för logistik, täkt och masshantering, men utpekas även som ett förslag till nytt grundvattenskyddsområde. All masshantering enligt remissförslaget ska koncentreras till Pålamalmsområdet. Detta är problematiskt när det gäller inkommande återvinningsmassor som ska bearbetas och hanteras. Dessa massor vet man inte alltid vad de innehåller, men de kan innehålla diverse föroreningar beroende på varifrån de kommer och detta är väldigt svårt att ha kontroll på. Dessa återvinningsmassor står därför i konflikt med vattenskyddsintresset. Dessa verksamheter är därför direkt olämpliga att samlokalisera. Grusåsen utgör även en förutsättning för vattentillgången i Kagghamraån, med dess unika värden, t.ex. havsöringsstammen. Även Kassmyratäkten inlagd som befintlig grustäkt, den är avslutad sedan länge och kartan över täkter behöver revideras.

11 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 8[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Att uttag av grus på sikt bör upphöra är viktigt ur vattenförsörjningsperspektiv, dock bör det finnas alternativ i form av bergtäkter för att klara samhällets försörjning av material. Om all masshantering sker vid Pålamalm bör det innebära att även återvinningsmassor ska transporteras dit, hanteras och transporteras därifrån. Detta kommer att öka mängden transporter. Det är mindre lämpligt att lägga förslag på grundvattenskyddsområde på samma plats som plats för masshantering och upplag och uppställning av tung trafik. Det vore lämpligt om översiktsplanen kan ange möjliga platser för masshantering och/eller mellanlagring på kort eller lång sikt att användas i samband med större utbyggnationer i olika delar av kommunen, vilket ger möjlighet att minska mängden transporter. Kanske i redan bullerutsatta lägen och där det inte är skyddsområde för vattentäkt. Dagvatten I remissförslaget vore det lämpligt om översiktsplanen gjorde en klart uttalande att kommunen ser dagvattnet som en tillgång i stadsplanering eller i bebyggelsen. Till exempel om dessa parker ska vara inhägnade eller inte. Energiproduktion Det saknas hur kommunen arbetar med olika Energislag och vilka områden som skulle vara lämpliga för detta. Kommunen borde profilera sig mer genom att säga att kommunens anläggningar, fastigheter, mark ska vara lämplig för olika energislag.

12 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 9[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Plats att växa Denna strategi behandlar frågor gällande var kommunen ska växa, hur mycket och när samt hur kommunen ska växa. Förvaltningen har samlat sina synpunkter under följande rubriker: Hur ska kommunen växa Förslaget slår fast att det ska var möjligt att bygga bostäder under 30 år. En ökad befolkning innebär också krav på offentlig service. Var dessa bostäder ska förläggas och hur den kommunala servicen ska se ut behöver redovisas. Till exempel det förtydligas hur de så kallade miljonprogramsområdena ska kunna växa och förändras. Bland annat behövs en strategi/tillvägagångssätt för hur dessa områden som är planerade utifrån SCAFT s principer med separerade gator och gång- och cykelvägar ska gå över till gatunät där olika trafikslag är integrerade med varandra. Buller Bullerkartan som redovisar avstegsfall på sidan 45 bör presenteras i en annan form, den bör till exempel även redovisa tysta områden. Utpekandet av förtätningsområdena i Grödinge samt längs riksväg 225 ligger längs bilvägarna, här finns risker för överskridande av buller men inget resonemang kring hur detta ska lösas. Riksdagens riktlinjer för buller på sidan 44 bör plockas bort ur översiktsplanen. Detta är dagsaktuella riktlinjer som inte hör hemma i översiktsplan som strävar efter långsiktighet. Kommunal service Saknar beskrivning av den viktiga servicefunktionen utbildning och den fysiska plats det tar. På flera håll i remissförslaget står beskrivet att befintlig service ska kunna användas bättre. Skolor och förskolor När det gäller skolor och förskolor är det service som behöver byggas ut i takt med utbyggnadstakten av bostäder. Lokalerna som behövs tar stor plats och för att kunna leva klimatsmart är det bra om denna service är placerad hyfsat centralt inom stadsdelarna. Det kanske inte handlar om att det endast behövs nya tomter för förskolor och skolor, det kan även röra sig om utredningar för att se om det är möjligt att använda befintliga tomter med slitna lokaler för att bygga nya skolor. Skolor tar stor plats och är inte ljudlösa, vilket kan försvåra integrering med annan verksamhet. Boende för äldre Boende för äldre behöver förtydligas. Det är inte enbart trygghetsboenden som behövs, även vård- och omsorgsboenden (särskilt boende) behövs. Fram till 2020 behövs ytterligare två om Tumba äldreboende finns kvar. Funktionella boenden för personer med särskilda behov, hur dessa ska se ut

13 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 10[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 styrs av lagstiftning beroende på vilken grupp som respektive boende avses för. Det är dessutom är det ett krav att kommunen ska erbjuda sådant. Hemma i storstaden Denna strategi behandlar frågor gällande hemkänsla, mötesplatser och transporter. Förvaltningen har samlat sina synpunkter under följande rubriker: Hemkänsla Beträffande en viktig faktor som påverkar upplevelse av hemkänsla brukar vara bra skolor. Eftersom skolor tar plats vore det kanske bra om behovet tydliggörs och inte klumpas ihop med all möjlig service. Vid en utbyggnad kommer det även att efterfrågas fler idrottshallar och bollplaner, aktiviteter som tar plats, och inte finns med i listorna och som kanske är viktigare än plats för festivaler. Nära till storstadsnatur Denna strategi behandlar frågor gällande natur, sjöar och kulturmiljöer. Förvaltningen har samlat sina synpunkter under följande rubriker: Natur I denna strategi redovisas bland annat grönområdens sociala funktion. Storstadsnaturen delas in i tre nyanser av grönt beroende på hur naturen används. Vad som behöver förtydligas är dels kartans status i förhållande till markanvändningskartan samt hur synen är på eventuell tillkommande bebyggelse inom de olika gröna områdena. I kartan är det utmarkerat sociala entréer i form av röda pilar. Dessa bör lyftas in på markanvändningskartan. Det bör även finnas en redovisning som med värdefull natur (t.ex. naturvärdesklasserna) som inte är skyddad. Till redovisningen bör det finnas vägledning kring hur kommunen ska beakta naturvärdena. Kartorna som redovisar skyddad natur på sidan 75och gröna kilar och samband på sidan 77 bör läggas samman till en karta. Strandskydd I den redovisade kartan på sidan 71 har inte specificerat vad som är generellt strandskydd och vad som är utökat strandskydd. Denna karta bör därför revideras. Beträffande strandskyddet vid Skårdal är det delvis upphävt. Utrymme för kreativitet Denna strategi behandlar frågor gällande kreativitet i olika former. Förvaltningen har samlat sina synpunkter under följande rubriker:

14 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 11[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Om strategin Denna strategi innehåller en hel del motstridigheter och behöver bearbetas. Speciellt vad gäller den fysiska miljön. I inledningen av detta remissvar betonades behovet av att en stadsbyggnadsvision som på utförligt ger en bild av vad kommunen vill med sin arkitektur i den byggda miljön. Vill vi åstadkomma förändringar så måste detta styras. De mest skiftande och kreativa stadsmiljöerna föregås vanligen av mycket hårt styrande planeringsinstrument och mycket detaljerade bestämmelser på hur byggnader får uppföras. Ett tydligt exempel är den gamla militärförläggningen Christiania i Köpenhamn eller andra äldre städer där regleringar har varit viktiga för hur bebyggelsen tillsammans med det offentliga rummet ska fungera. Ett modernare exempel är Västra hamnen i Malmö. Arkitektur och gestaltning av den fysiska miljön Ska Botkyrka vara del av en dynamisk region med nyskapande arkitektur och stadsmiljöer med hög kvalitet så kräver detta ett väl planerat samspel mellan befintligt och nytt för att förstärka Botkyrkas kvaliteter. Genomtänkt placering och gestaltning av nya byggnader i den existerande staden kan stärka och förbättra stadsmiljön och dess värden. En plan för arkitektur och stadsmiljö som bygger vidare på tidigare utvecklade program för arkitektur och stadsbyggnad. Spännande arkitektur och konst i det offentliga rummet Formuleringen att Botkyrka har länge varit platsen för spännande arkitektur bör formuleras om till att Botkyrka har ambitioner till att skapa plats för samtida och spännande arkitektur. Variation i den byggda miljön Ambitionen att blanda företag och bostäder är lovvärt men inte alltid helt problemfritt. Det kan lätt uppstå konflikter, där de boende kan störas av till exempel lukt, buller och trafik som uppstår runt verksamheter. Detta kan även gälla för sådana verksamheter som normalt inte anses som störande. Samlokaliseringar måste därför göras med försiktighet. Att till exempel förlägga logistikverksamheter tillsammans med bostäder (Tyttinge och Slagsta) känns inte genomtänkt. Evenemang Under utrymme för evenemang, idrott och kultur vore det lämpligt att lägga mer fokus på utbyggnad av utrymmen för idrott och kultur i första hand som även kan användas för evenemang. Som förslaget är formulerat verkar evenemangen vara viktigare än det dagliga idrotts- och kulturutövandet.

15 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 12[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Markanvändningsstrategier Specifika förändringsområden I inledningen redovisas en stor lista över förändringsområden. Frågan är om benämning är rätt. Denna lista kan närmast ses som en katalog över kommunens exploateringsområden. För att kunna förstå när i tiden förändringar i dessa områden ska genomföras bör utbyggnadsordningen på sidan 49 läggas jämte kartan över specifika förändringsområden på sidan 92. Offentliga rummet En beskrivande text av vad kommunens ambition är med det offentliga rummet bör också finnas här. Förändring handlar inte bara om exploatering utan även om förändringar i den offentliga miljön samt vad som är vad som är bevarande värt vid om och om och tillbyggnader och hur detta påverkar den offentliga miljön. Utrymme för kreativitet Strategin, utrymme för kreativitet, bör i lämpliga delar lyftas in i detta avsnitt i syfte att tydliggöra vad denna strategi innebär för markanvändningen. Markanvändningskartor En generell synpunkt beträffande kartorna för de olika delområdena är att de blir för grova i sin framställning. På en översiktlig karta fungera dessa bra men blir för grova i en större skala. De relativa kartbilderna ger en brist på visionen av vad man vill uppnå. Det till kommer även ny information på delområdeskartorna, till exempel gröna samband, som inte finns med på den övergripande kartan. Nedan följer några rättelser i den karta över specifika förändringsområden på sidorna 92 till 93 som visar föreslagen markanvändning i kommunen. Punkt 5: Detta handlar om Hammerstavägen och inte Hallundavägen. Punkt 8: Om inte kv. Rågången ingår under denna punkt så saknas projektet. Spridd bebyggelse I förslaget anges att kommunens generella utgångspunkt vad gäller spridd bebyggelse i vissa områden är att säga nej. Någon motivering anges inte. Prövning av bygglov utanför planlagt område sker, när det gäller ny bebyggelse, enligt plan- och bygglagen (PBL) 9 kap 31. Ett antal kriterier ska uppfyllas, av vilka PBL 2 kap främst har bärighet för bebyggelse på landsbygd. En viktig del vid nya lokaliseringar utanför planlagt område är PBL 2 kap 5 som anger att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till bl.a. möjlighet att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation och samhällsservice i övrigt.

16 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 13[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Delområden i kommunen Hur återspeglas den långsiktiga visionen för hur kommunen ska se ut år 2040? Mycket blir en redovisning av de planer och program som finns idag och hur dagens situation ser ut. Det hade varit en fördel med en inledande orientering av de valda delområdena. En karta visar gjorda indelningar med en förklarande text hade varit lämpligt. Synpunkter, specifika för Norsborg, Hallunda, Fittja Alby och Eriksberg Mycket av de förslag till markanvändning handlar om vad kommunen redan har föreslagit i olika planer och program. Det blir mycket av en samlad beskrivning av vad kommunen har i sin planeringskorg fram till nu. Vad som vore önskvärt är tankegångar som är mer framåtsyftande. De valda gränsdragningarna mellan vad som är tät stadsbyggd och medeltät stadsbyggd är svåra att förstå och behöver förklaras. Både Norsborg och delar av Alby är redovisade som medeltät stadsbyggd. Dessa är idag täta stadsdelar vilket gör att kartan blir svår att förstå. Den föreslagna idén till spårväg behöver en tydligare skrivning av vad som är viljan med denna idé. Innebär det tillexempel att mark ska avsättas för spårreservat i kommande detaljplaner? Tidigare har det funnits tankegångar kring vindkraft vid Eriksberg något som vore lämpligt att föra in här med tanke på framtida energilösningar. Synpunkter, specifika för Tullinge På sidan 101 borde det framgå att området kring Tullinge vattentäkts inre skyddszon inte är aktuell för någon typ av verksamhet eller byggande, snarare fokus på grön, hållbar återställning av området. På sidan 103 sista meningen finns en felstavning. Det ska vara Rikstens friluftsstad. Miljöåtgärdsprogramet för friluftsstaden reviderades Synpunkter, specifika för Tumba och Vårsta Mycket i förslaget till översiktsplan handlar om de norra stadsdelarna och Tullinge. När det gäller Tumba är fokus stort på själva centrum men hur Tumbas utkanter ska utvecklas är inte behandlat särskilt ingående. Synpunkter, specifika för Grödinge och övrig landsbyggd Förslaget öppnar för mer bostadsbyggande och annan utbyggnad på Grödinge landsbygd som kan bli ganska omfattande. Ur klimatsynpunkt så är detta problematiskt eftersom området till exempel saknar tillgång på bra kollektivtrafik och fjärrvärme. Dessutom riskerar man att försämra befintliga natur- och kulturvärden, varav en del är av riksintresse. I detta sammanhang så är det viktigt med tydlighet angående vägansvar och vägutformning vid planering av utbyggnadsområden på landsbygden. Om det

17 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 14[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 finns planer på att kommunen ska ta över vägsystemet så bör detta framgå. Med erfarenhet från Tullinge saknar dessa vägar de egenskaper som krävs för permanentboende. Vägarnas standard måste förbättras när det gäller till exempel bärighet, vägbredd, trafiksäkerhetsåtgärder samt busstrafik. I förslaget redovisas var det är tänkt att dra fram kommunalt vatten- och avlopp. Utifrån problematiken med att lösa vatten- och avloppsfrågan behöver det sättas i relation till var det är viktigast att ansluta nya områden. Getryggen och Sandviken är exempel på områden där problemen är stora, kommunen borde ta ställning till hur dessa områden ska lösas på sikt. Vad betyder tydlig karaktär och standard som fritidshus? Innefattar det indragning av vatten och avlopp? Detta bör tydligt framgå. Restriktioner för att bebygga vissa områden Spridd bebyggelse leder i vissa fall till dyrare lösningar för de punkter som anges i PBL 2 kap 5. Utan en mycket djupgående och noggrann utredning går det dock inte att generellt säga att all bebyggelse inom ett visst område faller utanför dessa kriterier. Trots att översiktplanen enligt PBL 3 kap 3 inte är bindande har den en starkt vägledande roll. Att ange att vissa områden inte får bebyggas innebär en ytterst stor inskränkning i markanvändningen. Att generellt förbjuda byggnation inom ett område, utan att beslutet föregås av områdesbestämmelser eller en detaljplan, innebär att varje enskilt ärende inte granskas utefter de specifika förutsättningar som finns i det enskilda ärendet. Det strider strikt mot PBL 2 kap 1 som anger att en vägning mellan allmänna och enskilda intressen ska ske i alla ärenden. Som exempel kan anges ärende KR Göteborg , mål nr , avd. 3 där den tänkta platsen för byggnation utanför planlagt område omfattades av riksintresse för såväl natur- och kulturvärden samt för friluftslivet. Den tänkta byggnationen omfattade ett enbostadshus med tillhörande garage. Byggnadsnämnden avslog ansökan om förhandsbesked medan Kammarrätten biföll ansökan. Det finns en mängd ytterligare rättsfall med samma utgång, vilka samtliga visar att skyddsvärda områden inte per definition innebär förbud mot byggnation. Vikten av att väga de allmänna intressena att bevara mot de enskilda intressena att få bygga är därmed ytterst väsentlig. I kommunens bygglovshandläggning innebär detta en rättsosäker situation eftersom handläggarna ska följa såväl ÖP:s riktlinjer som överprövande instansers tolkningar av lagstiftningen. Om handläggarna enbart följer ÖP:s riktlinjer ökar risken för antal upphävda beslut. Den stränga restriktivitet som förslaget innebär är således inte att betrakta som ett grunddrag i markanvändningen, i enlighet med PBL 3 kap 2. Önskas en sådan restriktivitet bör istället områdesbestämmelser upprättas, med utökad bygglovplikt. Om restriktivitet för byggande inom vissa områden fö-

18 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 15[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 religger, och det kan regleras inom grunddragen i översiktsplanen, bör motiv skrivas ut som anger varför restriktiviteten föreligger. Att generellt tillåta bebyggelse i vissa områden medför även det risk. Att i ÖP skriva att kommunen säger ja till en åtgärd inom ett visst område kommer av många att tolkas som ett löfte. Det framgår inte tydligt i förslaget till ÖP att det som står är riktlinjer. På så viss kommer skrivningar som vår generella utgångspunkt är att säga ja till tillbyggnader att vara vilseledande. Att istället skriva ser positivt på är mindre laddat och kan inte på ett lika tydligt sätt tolkas som ett löfte. En stor risk finns för att ersättningsanspråk uppkommer om ett förhandsbesked eller en ansökan om bygglov inom ett sådant område avslås. Vidare ska, om högt tryck råder för att bebygga ett område ska, en detaljplan göras, i enlighet med PBL 4 kap 2. Frågan har prövats i t.ex. KR Göteborg , mål nr , avd. 1 där ansökan om förhandsbesked för 3 bostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse avslogs med hänvisning till att det råder stor efterfrågan på mark i området. Sammanhållen bebyggelse och nya fritidshusområden I kolumnen på sidan 112 att nya fritidshusområden kan tillåtas. Observera att en större grupp med byggnader är olämpliga att hanteras inom ramen för bygglov. De bör istället föregås av en planläggning på grund av dess omgivningspåverkan, i enlighet med PBL 4 kap 2. Vidare bör en definition av kommunens tolkning av sammanhållen bebyggelse göras och dessa områden bör pekas ut i kartmaterialet. PBL är inte entydig med definitionen. I PBL 1 kap 4 anges definitioner där sammanhållen bebyggelse definieras som bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Detta i kombination med att bebyggelse anges som en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader gör definitionen i PBL något diffus eftersom tolkningen då blir att det är grupper av bebyggelse som tillsammans. Att redan i ÖP definiera vilka områden som är att betrakta som sammanhållen bebyggelse kommer leda till en minskad arbetsbelastning för bygglovshandläggarna vilket i sin tur medför en ökad effektivitet. Ett klargörande av dessa områden kommer dessutom leda till en ökad trygghet för kommuninvånarna då bygglovsplikt enligt PBL 9 kap 6-8 i viss mån påverkas av om byggnaden ligger inom sammanhållen bebyggelse eller inte. Notering: Enligt NPBL är det inte längre ett krav att redovisa vilka områden som är samlad bebyggelse.

19 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 16[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Mellankommunala intressen och riksintressen I detta avsnitt presenteras kommunens syn och tolkning av vad som är mellankommunal intressen och riksintressen. Enligt PBL ska kommunen redovisa hur man tänker tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Av planen ska också framgå hur kommunen tänker ta hänsyn till nationella och regionala mål planer och program av betydelse för hållbar utveckling. Beträffande riksintressena diskuterar texterna både framtida planer och vad som gäller i dagsläget. Frågan är om inte det ska vara en tydligare åtskillnad mellan framtida ambitioner och beslutade. För att göra det begripligt så bör det åtskillnad mellan dagens situation och framtida kommunal vilja. Nationella miljömål Förvaltningen vill se en tydlig koppling till de nationella miljömålen. Miljökvalitetsnormer för luft och vatten finns inte omnämnda, det är särskilt viktigt när vi har överskridanden att förhålla oss till i vår planering. Har man tagit hänsyn till miljökvalitetsnormerna för luft och vatten när markanvändningsstrategin tagits fram? När det gäller hur kommunen tänker tillgodose miljökvalitetsnormer och hänsyn till nationella och regionala mål planer och program av betydelse för hållbar utveckling så är detta beskrivet i mycket måttlig omfattning. Riksintresse för totalförsvaret Förvaltningen ställer sig tveksam till relevansen i att höga byggnadsobjekt i hela kommunen så som master och vindkraftverk och även höga byggnader riskera att störa riksintresset. Grustäkter och masshantering Beträffande grustäkter är det oklart vad förslaget avser. Att behålla masshantering och grustäkterna vid Riksten och Pålamalms grustag står i direkt konflikt med nytt föreslaget grundvattenskyddsområde. Avfallshantering Kommunens avfallsplan som är gemensam med Huddinge, Haninge, Nynäshamn och Salem anger hur kommunen ska arbeta med avfallsfrågor fram till Intentionerna i avfallsplanen bör finnas med i översiktplanen. Motocrossbana Redovisningen av mellankommunala intressen, här omnämns Botkyrka motorklubb som en motocrossbana, det är en motorsportbana. Det finns ytterligare en motorsportbana i Uringe som utgör en bullerstörning till både Haninge och Nynäshamns kommuner, även den borde redovisas här.

20 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 17[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Kartor och planeringsverktyg Som ett komplement till översiktsplanen i pappersform bör det vara möjligt att kunna del av kartor med planeringsriktlinjer på webben. Här kan planeringsstrategier, riktlinjer samt mellankommunala och riksintressen vara redovisade. Malmö stad har i sin nya översiktsplan gjort en uppdelning mellan en planeringstrategi som är i pappersform och planeringsriktlinjer som ett digitalt kartverktyg. Se följande länk: visioner/oversiktsplaner--strategier/forslag-till-ny-oversiktsplan- OP2012.html Genomförande av översiktsplanen Till planförslaget behöver ett avsnitt fogas som beskriver hur översiktsplanen ska genomföras. Vilka är genomförandestrategierna och hur ser arbetet ut med detta? Hela kommunens organisation bär gemensamt ansvar för att de mål som ställs upp i översiktsplanen kan förverkligas. Hur samverkan ska se ut mellan nämnder, förvaltningar och bolag behöver vara beskrivna så att prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat, strategiskt och målinriktat sätt med långsiktigt perspektiv. Översiktsplanen behöver därför innehålla en idé om en utbyggnadsstrategi av kommunen, prioriterade områden samt en utbyggnadsordning. Men även hur dialogen och samverkan med medborgare och aktörer behöver vara beskrivna i genomförandet ständigt vidareutvecklas. Hur vill vi att kommunens arenor för samtal och förhandling se ut i syfte att åstadkomma öppna och breda planeringsprocesser? De arbetsprocesser som leder till en gemensam färdriktning behöver vara beskrivna. Konsekvenser Konsekvenserna av en översiktsplan ska enligt Plan- och bygglagen kunna utläsas av planförslaget. Till översiktsplanen hör en mer omfattande miljökonsekvens beskrivning. I detta skede har en miljöanalys bifogats planförslaget. Analysen är en inledning till kommande MKB som ska upprättas i samband med att översiktsplanen går på utställning. Analysen redovisar ett förslag till avgränsning av kommande MKB. Miljöanalysen är översiktlig och stöder i huvudsak kommunens förslag till översiktsplan. På följande punkter flaggar dock analysen för frågor som måste hanteras i översiktsplaneförslaget. Behovet av tvärförbindelser för kollektivtrafik. En förtätning utan en uppgraderad kollektivtrafik leder till ökade utsläpp från trafik samt att mindre trafikleder och lokalgator får en större belastning.

21 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 18[18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:100 Buller i boendemiljön En alltför omfattande förtätning leder till en ökad risk för bullerstörningar samt luftföroreningshalter. Det kan också innebära att kommuninvånare får längre avstånd till när-rekreationsområden. Befintlig miljöbelastning I översiktsplanen behöver kommunen visa hur den tar ansvar för den miljöbelastning som redan skett och som begränsar framtida markanvändning. Analysen innehåller även förslag till avgränsning av MKB. Avgränsningen följer miljöbalkens anvisningar för vad en MKB ska innehålla men redovisar inte något om kommunens strategi för hållbar utveckling vilket skulle lämpligt. Yttrande över själva MKB n får göras i samband med att förslag till översiktsplan går på utställning. I denna miljöanalys görs endast en översiktlig analys av översiktsplanens betydande miljöpåverklan som ett led i att ta fram avgränsning till MKB. Expedieras till Kommunledningsförvaltningen

22 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Tekniska nämnden Dnr sbf/2012:242 2 Ombyggnation av Storvretsskolan, kv Marmorn 1, Odlingsvägen 36, Tumba - Begäran om tilläggsmedel (sbf/2012:242) Förslag till beslut Tekniska nämnden begär av kommunfullmäktige att få disponera 48,5 mnkr under 2014 från reserverade investeringsmedel för ökade kostnader i samband med om- och tillbyggnation av Storvretsskolan. Kostnadsökningen är föranledd av högre anbud än kalkyl och justerad kostnadsbedömning. Sammanfattning Inför flerårsplanen tog utbildningsförvaltningen upp behovet av en upprustning av Storvretsskolan. I flerårsplanen för beviljades 20 mnkr för 2012 och 20 mnkr för Lokalprogram upprättades i december 2010 och reviderades i maj Projekteringen genomfördes under våren 2012 enligt lokalprogrammet och efter detta upprättades en ny kostnadskalkyl som visade på en kostnad av 114 mnkr. Beslut togs i styrgruppen att banta åtgärderna och ett reviderat lokalprogram togs fram. Beräkningskonsulter anlitades för att fram en kalkyl gällande ombyggnationen av Storvretsskolan Hus C, B och A, enligt det år 2012 reviderade lokalprogrammet. Kalkylen visade en slutkostnad på 60 mnkr. Ytterligare 20 mnkr beviljades i ettårsplanen 2013, alltså totalt 60 mnkr till projektet. Upphandlingen av byggentreprenad för hus C var klar i februari 2013 och visade på en ökning av beräknad entreprenadkostnad med 18 mnkr. När upphandlingen av hus C påbörjades startade projekteringen av hus A och B varpå det konstaterades att hus B var i så dåligt skick att en rivning övervägdes. Styrgruppen beslutade att inga mer medel ska tillföras. Hus C får endast ytskiktsrenovering och ny entré. Ny kalkyl tas fram för ombyggnation av hus B alternativt bygga nytt. Föreslagna åtgärder för hus A genomförs.

23 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Tekniska nämnden Dnr sbf/2012:242 Efter det beslutet framför verksamheten att projektet måste byggas om enligt fastställt lokalprogram men med nybyggnation av hus B. Ny kostnadsbedömning visar på en projektkostnad på 108,5 mnkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

24 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:242 Referens Maude Andersson Pekkanen Mottagare Tekniska nämnden Ombyggnation av Storvretsskolan, kv Marmorn 1, Odlingsvägen 36, Tumba) Förslag till beslut Tekniska nämnden begär av kommunfullmäktige att få disponera 48,5 mnkr under 2014 från reserverade investeringsmedel för ökade kostnader i samband med om- och tillbyggnation av Storvretsskolan enligt Samhällsbyggnadsförvaltningens sammanfattning. Kostnadsökningen är föranledd av högre anbud än kalkyl och justerad kostnadsbedömning. Sammanfattning Inför flerårsplanen tog Utbildningsförvaltningen upp behovet av en upprustning av Storvretsskolan. I flerårsplanen för beviljades 20 mnkr för 2012 och 20 mnkr för Lokalprogram upprättades i december 2010 och reviderades i maj Projektet startade med ett första styrgruppsmöte i januari 2012 och under sommaren 2012 tömde verksamheten hus C så att byggåtgärder skulle kunna påbörjas. Projekteringen genomfördes under våren 2012 enligt lokalprogrammet och efter detta upprättades en ny kostnadskalkyl som visade på en kostnad av 114 mnkr. Beslut togs i styrgruppen att banta åtgärderna och ett reviderat lokalprogram togs fram. Beräkningskonsulter anlitades för att fram en kalkyl gällande ombyggnationen av Storvretsskolan Hus C, B och A, enligt det år 2012 reviderade lokalprogrammet. Kalkylen visade en slutkostnad på 60 mkr. Ytterligare 20 mnkr beviljades i ettårsplanen 2013, alltså totalt 60 mkr till projektet. Upphandlingen av byggentreprenad för hus C var klar i februari 2013 och visade på en ökning av beräknad entreprenadkostnad med 18 mnkr. När upphandlingen av hus C påbörjades startade projekteringen av hus A och B varpå det konstaterades att hus B var i så dåligt skick att en rivning övervägdes. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post maud.anderssonpekkanen@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

25 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:242 Styrgruppen beslutade att inga mer medel ska tillföras. Hus C får endast ytskiktsrenovering och ny entré. Ny kalkyl tas fram för ombyggnation av hus B alternativ bygga nytt. Föreslagna åtgärder för hus A genomförs. Efter det beslutet framför verksamheten att projektet måste byggas om enligt fastställt lokalprogram men med nybyggnation av hus B. Ny kostnadsbedömning visar på en projektkostnad på 108,5 mnkr. Insatser enligt lokalprogrammet I dagsläget finns 60 mkr beviljade i investeringsmedel för att upprusta och anpassa Storvretskolan och Skogsbacksskolan. Nedan beskrivs vilka bygginsatser som är nödvändiga för att det år 2012 reviderade lokalprogrammet ska bli verklighet, samt de ekonomiska, logistiska och pedagogiska konsekvenser som blir följden. 1. Bygginsatser Av de beslutade 60 mnkr är hittills 11,9 mkr använda till projektering, rivning, sanering, ombyggnad larm och kalkylränta. Att genomföra det reviderade lokalprogrammet för Storvretskolan innebär i kostnadsbedömning att total kostnaden blir 108,5 mkr. Kostnadsbedömningen fördelning: Hittills nedlagda kostnader 11,9 mkr Hus C 42,6 mkr Hus (rivning och nybyggnad) 41,3 mkr Hus A 7,4 mkr Mark 4,1 mkr Återstående projektering 1,2 mkr ) Hus C byggs om enligt gällande lokalprogram, vilket innebär planlösningsförändringar, ombyggnad av installationer, ny entré, angöringar, nya utrymningsväggar, samt nya ytskikt. Hus B rivs och byggs upp på nytt, anpassat enligt lokalprogram. Det byggs en länk mellan hus A och B, utvändiga angöringar, nytt tillagningskök och elevkök. De framtida energikostnader samt underhållskostnader blir lägre. Hus A, anpassas enlig lokalprogramet med nya ytskikt, förbättrade utrymningsvägar. Befintliga installationer anpassas till renoveringen. Marken kring hus A och B anpassas.

26 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012: Ekonomiska och logistiska konsekvenser Befolkningsprognosen och redan nu befintlig överbeläggning visar att det kan komma att behövas 93 avdelningar år Behovet av fler förskoleplatser planerar vi att klara genom Vreta förskola som står klar i slutet av år 2013 med fem avdelningar. Det innebär att vi år 2014 har 86 avdelningar, vilket täcker behovet detta år. Dock kommer antalet barn per avdelning då att gå upp från beräknade 18,2 barn per avdelning till cirka18,8. År 2015 blir Skogsbacks förskola/skola klar. Där planerar vi för åtta avdelningar. Till denna enhet flyttar barnen från Diamantens förskola, som har fem avdelningar. Upprustningen av Storvretsskolans C-hus, Skogsbacksskolans A-hus och nybygge av Skogsbacksskolans B-hus, beräknas kosta 108,25 mkr. Den ursprungliga beslutade investeringskostnaden var kalkylerad till 60 mkr. Den ökade investeringskostnaden på 48,5 mkr, innebär en ökad hyreskostnad på tkr/år för Utbildningsförvaltningen. Till Diamantens förskola flyttar sedan barnen från Opalens förskola, som har 7 avdelningar. Det betyder att det år 2015 finns 87 avdelningar i området. Dock kommer antalet barn per avdelning då att gå upp från beräknade 18,2 barn per avdelning till cirka 18,9. Under hösten 2015 föreslås att upprustningen av Opalen enligt Violenmodellen, inleds. År 2016 flyttar barnen tillbaka till Opalen. Då inleder vi en utbyggnad av Lövholmen från två till fyra avdelningar. Barnen från Lövholmen är då på Diamanten. Det innebär att vi år 2016 har 92 avdelningar, vilket täcker behovet detta år.

27 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012: Pedagogiska konsekvenser I Skogsbacksskolans och Storvretskolans 3 byggnader kommer det att skapas 2 skolenheter som på ett unikt sätt har möjlighet att rusta barn och elever till kompetenta, aktiva och trygga medborgare i morgondagens samhälle. Skogsbacksskolan Det livslånga lärandet börjar i förskolan och förskolans lärande kan på den blivande Skogsbacksskolan på ett smidigt sätt integreras med förskoleklass-, skol- och fritidsverksamhet, då Skogsbackskolans två byggnader kommer att varva de tre skolverksamheterna med varandra. Hela barnet/eleven hela dagen. Vinsterna med att bygga och organisera på detta sätt, är många: Skolledningen kan aktivt stödja pedagogerna: o i att bygga gemensamma strukturer, som ger barn och elever kontinuitet och trygghet o i att ge barn/elever individualiserade utmaningar, då det i samma enhet finns större kompetens att möta det enskilda barnet/eleven på dess nivå. o till pedagogisk och metodisk interaktion. Barn och elever är kända av och känner personalen från tidiga levnadsår till årskurs 3. Barn i behov av särskilt stöd upptäcks tidigt och möjligheterna till att åtgärdsplaner följs upp ökar väsentligt. Organisatoriska vinster är att fritids-, förskoleklass- och förskolepersonal på ett betydligt enklare sätt kan samordna öppning/stängning, utflykter och lovverksamhet med mera. Lokalekonomiskt är projektet Skogsback av mycket stor vikt, då lokalerna kan användas för alla tre skolformer, beroende på hur barnkullarna ser ut. Dessutom anpassas lokalerna så att yteffektiviteten ökar.

28 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:242 Storvretskolan Att Storvretsskolans hus C blir en 4-9-skola är också en väsentlig del av den pedagogiska idén. Det ökar avsevärt skolledningens möjlighet att stödja och organisera pedagogkompetensen så att personalen på bästa sätt kan inspirera och utmana områdets åringar. Även här gäller hela barnet/eleven hela dagen och samarbetet med kultur- och fritidsförvaltningens fritidsgård är en viktig pelare, på vilken den pedagogiska tanken vilar. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Maude Andersson Pekkanen Fastighetschef Expedieras till Kommunfullmäktige

29

30

31 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Tekniska nämnden Dnr sbf/2013:69 3 Yttrande över motion - Energibesparande i kommunala lokaler, inomhus- och utomhusanläggningar (sbf/2013:69) Förslag till beslut Tekniska nämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen genomför åtgärder varje år för att minska energibehovet i de förvaltade anläggningarna. Detta sker både i ny-, omoch tillbyggnader samt särskilda energisparprojekt. I samband med ombyggnationer av våra ventilationsanläggningar sker åtgärder som ska ge minskad energiförbrukning. Ett samarbete mellan kommunens verksamheter ska inte bara ske i planeringen av bygg- och anläggningsprojekt utan även i genomförandet av projekten för att skapa de bästa lösningarna ur energisynpunkt. Inom Samhällsbyggnadsförvaltningen finns planer på att kunna utnyttja överskottsenergi från våra idrottsanläggningar. I varje anläggningsprojekt ska lokaliseringen av anläggningen vägas för att kunna få de bästa lösningarna så att kommunens energibehov kan minskas. Ärendet Tekniska nämnden har fått rubricerad motion för yttrande. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

32 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:69 Referens Maude Andersson Pekkanen Mottagare Tekniska nämnden Motion - Energibesparande i kommunala lokaler, inomhusoch utomhusanläggningar (M) Förslag till beslut Tekniska nämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen genomför åtgärder varje år för att minska energibehovet i de förvaltade anläggningarna. Detta sker både i ny-, omoch tillbyggnader samt särskilda energisparprojekt. I samband med ombyggnationer av våra ventilationsanläggningar sker åtgärder som ska ge minskad energiförbrukning. Ett samarbete mellan kommunens verksamheter ska inte bara ske i planeringen av bygg- och anläggningsprojekt utan även i genomförandet av projekten för att skapa de bästa lösningarna ur energisynpunkt. Inom Samhällsbyggnadsförvaltningen finns planer på att kunna utnyttja överskottsenergi från våra idrottsanläggningar. I varje anläggningsprojekt ska lokaliseringen av anläggningen vägas för att kunna få de bästa lösningarna så att kommunens energibehov kan minskas. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Maude Andersson Pekkanen Fastighetschef Expedieras till Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post maud.anderssonpekkanen@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

33 Kommunfullmäktige MOTION Energibesparande i kommunala lokaler, inomhus- och utomhusanläggningar Vi moderater anser att Botkyrka kommun måste bli än mer klimatsmart vad gäller energibesparingar i våra befintliga lokaler, inomhus- och utomhusanläggningar. Enkla åtgärder kan stoppa resursslöseriet. Exempelvis så behöver våra elljusspår sommartid inte ha samma tidsintervall som vintertid. När vi planerar framtida utomhusanläggningar såsom konstgräsplaner och konstfrusna utomhusisbanor, så bör man förlägga dessa i anknytning till våra befintliga inomhusanläggningar och på så sätt dra nytta av den överskottsenergi som dessa generar. Andra energibovar är de ventilationsanläggningar som finns installerade på många av våra äldre anläggningar. Bra ventilation ger ökad energibesparing. (Dessa behöver därför bytas ut eller energieffektiviseras så att de endast styrs av behovet.) Alla mår bättre av frisk luft, både människan och själva fastigheten och samtidigt som kommunen spar energi kan man också få ett bättre inomhusklimat. Vi föreslår Kommunfullmäktige besluta att att ge Kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att se till att belysning och annan drift i/på våra inom- och utomhusanläggningar anpassas efter årstidernas olika behov, ge Tekniska förvaltningen, i samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen, i uppdrag att se över möjligheten att, vid planering av nya konstgräsplaner och konstfrusna utomhusisbanor, i nära anknytning till inomhusanläggningar för att på så sätt dra nytta av den överskottsenergi som dessa generar. Lennart Lundell Jimmy Baker Michael Erikson

34 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Tekniska nämnden Dnr 5 Studieresa för tekniska nämnden Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner planerna för en studieresa den 26 augusti Ärendet En studieresa på eftermiddagen den 26 augusti 2013 planeras för nämnden. Programmet innehåller besök på Hantverksgymnasiet i Tullinge, Tullinge vattenverk och andra platser främst inom Tullingeområdet.

35 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Tekniska nämnden Dnr 7 Anmälningsärenden (sbf/2013:197, sbf/2013:194, sbf/2013:192, sbf/2013:191, sbf/2013:189, sbf/2013:161, sbf/2013:19) Förslag till beslut Tekniska nämnden har tagit del av nedanstående handlingar. Handlingar Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 51, revisionsberättelse för Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 52, årsredovisning för Botkyrka kommun Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 53, ombudgeteringar. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 57, uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 2013 återrapportering. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 58, redovisning av obesvarade medborgarförslag. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 59, redovisning av obesvarade motioner. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 60, jobbpaket. Samråd om detaljplaneprogram för Sibble, Kagghamra och Eldtomta.

36 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2013: Revisionsberättelse för 2012 (KS/2013:279) Beslut Kommunfullmäktige beviljar kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet. Sammanfattning Lennart Lindström (M), ordförande för revisorerna föredrar revisionsberättelsen. Revisorerna har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet under år Revisorerna har också genom lekmannarevisorer granskat de aktiebolag och den stiftelse som kommunen är engagerad i. Revisorerna har den 11 april 2013 lämnat en revisionsberättelse för Revisorerna tillstyrker att kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna tillstyrker att årsredovisningen godkänns. Den är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Särskilt yttrande Ulla-B. Ludvigsson (BP) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Röstförklaring Ulla-B. Ludvigsson (BP) lämnar en röstförklaring, bilaga.

37 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2013:279 Expedieras till: - Samtliga nämnder - AB Botkyrkabyggen - Upplev Botkyrka AB - Mångkulturellt centrum

38 bp BOTKYRKAPARTIET Särskilt yttrande Revisionsberättelse för år 2012 Vi i BP anser att revisionen av kommunens verksamheter granskats på ett ingående sätt och kan efter viss tvekan instämma i slutsatser och bedömningar som framkommer. Då det gäller vård- och omsorgsnämndens överskridanden som pågått under de senaste åren har dessa ännu ej kunnat åtgärdats på ett konstruktivt sätt. Här vill vi ta fram att det sannolikt mer rör sig om för snäva budgetramar än prognoser, vilket vi framfört vid flertal tillfällen. Revisorerna riktar mycket skarp kritik mot utbildningsnämnden gällande de stora bristerna i styrning och uppföljning av ekonomin, både vad gäller frekvens och prognossäkerhet. Nämnden har därför ställts inför fullbordat faktum i form av ett omfattande underskott på nära 67 miljoner kronor, som endast till liten del har kunnat prognostiseras, vilket bedömts som mycket anmärkningsvärt. I februari detta år, 2013, har dock nämnden fattat beslut om en extern analys av orsakerna till underskottet och hur prognossäkerheten ska kvalitetssäkras inför framtiden. Vi ser det som absolut nödvändigt med en extern analys, som måste genomföras, varvid vi synnerligen noggrant kommer följa innevarande års utveckling av nämnden och har därför inte för avsikt att avslå ansvarsfrihet för presidiet i utbildningsnämnden i nuvarande läge. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker Sandra Foltas Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

39

40 PROTOKOLLSUTDRAG 1[3] Kommunfullmäktige DnrKS/2012: Årsredovisning för Botkyrka kommun 2012 (KS/2012:561) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att avsätta 20 miljoner kronor av årets ekonomiska resultat till kommunens kompetensutvecklingsfond. Kommunfullmäktige beslutar att avsätta ytterligare 1,35 miljoner kronor av årets ekonomiska resultat till kompetensutvecklingsfonden, motsvarande ränteuppräkning av fonden. Kommunstyrelsens beslut i ärendet Kommunstyrelsen beslutar för egen del att godkänna förslaget till årsredovisning för Botkyrka kommun Reservationer Samtliga ledamöter för (FP), (BP) och (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Syftet med kommunens årsredovisning är att informera om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Kommunens uppdrag är att ge kommuninvånarna en bra service och samtidigt använda de ekonomiska resurserna på ett effektivt sätt. Det är detta som avses med begreppet god ekonomisk hushållning i kommunallagen. Med utgångspunkt från kommunens ettårsplan för 2012 beskrivs i årsredovisningen på olika sätt hur kommunen lyckats leva upp till detta. Kommunen redovisar för sjuttonde året i rad ett positivt ekonomiskt resultat. Det uppgår till 154,4 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner bättre än budgeterat och beror på betydande engångsintäkter.

41 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:561 En avstämning mot kommunallagens balanskrav ger ett resultat på 126 miljoner kronor. Då har avräkning gjorts med 28 miljoner kronor motsvarande avkastningen på kommunens avsättning för framtida pensioner. Vidare har överskott för VA-verksamheten räknats från omfattande 7 miljoner kronor och ett lika stort belopp tillgodoräknats motsvarande årets kostnader för kompetensutveckling som disponerats ur kommunens kompetensfond. Jämförelsestörande poster har bidragit positivt till årets resultat med totalt 95 miljoner kronor. Av detta utgör 64 miljoner kronor den återbetalning som kommunen fått från AFA försäkring AB för tidigare inbetalda premier för avtalsförsäkringar, vilket alla kommuner fått del av under När det gäller kommunens verksamhetsresultat kan vi sammanfattningsvis konstatera att: Utvecklingen gick åt rätt håll för drygt hälften av de indikatorer som används för uppföljning av kommunfullmäktiges mål. För drygt en femtedel av indikatorerna var utvecklingen negativ jämfört med föregående mätning. I många fall är dock skillnaderna stora mellan kommunens stadsdelar och mellan könen. Det gäller bland annat viktiga områden som arbete, utbildning och hälsa. Det är svårt att bedöma nämndernas måluppfyllelse. Det finns därför ett behov av att se över nämndernas mål för att förbättra styrningen och uppföljningen. Nämnderna har genomfört nästan hälften av sina åtaganden helt och nästan hälften delvis. 10 procent av nämndernas åtaganden har inte genomförts. I jämförelsen Kommunernas kvalitet i korthet tillhör Botkyrka den tredjedel av kommunerna som har bäst resultat inom flera områden, men ligger bland den tredjedel som har sämst resultat bland annat för resultaten inom skolan och äldreomsorgen. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Yrkanden Katarina Berggren (S), Lars Johansson (FP), Mats Einarsson (V), Östen Granberg (SD) och Robert Stenkvist (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Lars Johansson (FP) avger ett tilläggsyrkande, bilaga. Ulla-B. Ludvigsson (BP), Östen Granberg (SD), Robert Stenkvist (SD) yrkar bifall till (FP):s tilläggsyrkandets andra punkt.

42 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:561 Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer först kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslaget. Därefter ställer kommunfullmäktiges ordförande tilläggsyrkandet från (FP) under proposition och finner att kommunfullmäktige avslår detsamma. Särskilt yttrande Jimmy Baker (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Stefan Dayne (KD) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Ulla-B. Ludvigsson (BP) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: - Samtliga nämnder

43 Yrkande Årsredovisning 2012 Förslag till beslut 1. a t t Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till årsredovisning för Botkyrka kommun a t t en plan för att för att se över den kommunal verksamheten för att se var effektiviseringar kan uppnås tas fram. 3. a t t en oberoende utvärdering av internbanken görs. Folkpartiet tycker naturligtvis att det är glädjande att kommunen visar på ett positivt resultat för år 2012, även om en betydande del av överskottet kan hänskjutas till engångsintäkter. Skalar man bort engångsintäkter m.m. så är det egentliga överskottet bara 59 miljoner kronor. Dvs mindre än budget och under balanskravet. Det är också bra att pengar avsätts till kompetensutveckling. Konkurrensen om kommunens olika personalgrupper blir allt tuffare i framtiden och då gäller det att Botkyrka står väl rustad så att vi kan anställa men också behålla personal av hög kvalitet. Glädjande är det också att skatteintäkterna ökar, men dock mindre än i andra kommuner i länet. I en omvärld med ekonomisk oror står den svenska ekonomin stark tack vare en sund och långsiktig ekonomisk politik från regeringen. En politik som på detta sätt kommer Botkyrkaborna till del. Men det finns också orosmoln på himlen som döljer sig i årsredovisningen. Flera indikatorer pekar på att Botkyrka har mer att jobba på för att kommunen ska bli ännu bättre att bo och leva i. Vi är bekymrade över att nämnderna visar ett underskott på 54 miljoner kronor. Mest bekymmersamt är det att utbildningsnämnden visar ett underskott på 67 miljoner kronor. Här måste åtgärder sättas in för att komma till rätta med det. Inte minst med tanke på att utbildningsnämnden redan hade ett underskott på 24 miljoner kronor år Vi är också oroade över att kommunens kostnader ökar mer än vad som kan förklaras med löneökningar och befolkningsökning. Folkpartiet anser att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att hitta effektiviseringar i den kommunala ekonomin så att verksamheten inte bara instinktivt ökar år från år. Likaså kan vi känna oro över att investeringarna ligger på en historiskt hög nivå. Många investeringar är nödvändiga, men det gäller att prioritera bland dem. Folkpartiet har svårt att

44 se hur ett idéhus i Tullinge ska rymmas bland investeringarna framöver när vi vet att t ex skolorna i Tullinge är i behov av upprustning och renovering. Kommunens totala låneskuld är stor. De flesta är dessutom lån som rör kommunens egna bolag som Botkyrkabyggen eller bolag som ägs tillsammans med andra kommuner som t ex Söderenergi. Låneskulden har förvisso minskat under 2012, men den är fortfarande för stor och vi är oroad över att den största delen hanteras av internbanken. En internbank vars ansvarsfördelning är otydlig och om vem det egentligen är som fattar besluten. Internbanken har nu funnits i ett par år och det är nu dags att utvärdera hur den fungerat. Slutligen vi saknar en beskrivning av hur statusen för Hågelbyprojektet framskrider i årsredovisningen. Likaså reser projektet skidtunneln vid Lida också frågor. Inte minst vad gäller finansieringen.

45 SÄRSKILT YTTRANDE Kommunstyrelsen Ärende 68 Årsredovisning 2012 (KS/2012:561) Det är givetvis positivt att det ekonomiska resultatet uppgick till 154,4 miljoner kronor för Det är ett bättre resultat än budgeterat men utgörs samtidigt av stora engångsposter, bl.a. 64 miljoner i återbetalda premier från AFA försäkring AB rörande tidigare inbetalda avtalsförsäkringar. Årsredovisningen vittnar även om att kvaliteten inom skolan och äldreomsorgen inte är bra - i jämförelse med andra kommuner tillhör kommunen den sämsta tredjedelen. Samtidigt som indikatorn för hälsa förbättras så kan vi se stora skillnader i förvärvsinkomst mellan kvinnor och män och alltför stora skillnader mellan de olika kommundelarna. Antalet företag/arbetsställen ökar men arbetslösheten ökar också. Alltför många, 62 %, av gymnasieeleverna fullföljer inte sin gymnasieutbildning. Vad gäller beroendet av skattemedel utifrån (i formen av bidrag) så står följande i årsredovisningen: "Utjämningsbidragen (inklusive kommunal fastighetsavgift) svarar för drygt 1,3 miljarder kronor och ökade med 72 miljoner. Botkyrka är alltså mycket beroende av det kommunala utjämningssystemet för att finansiera verksamheterna". Detta är ovanligt tydligt klarspråk - vilket vi tackar för. Skattekraften fortsätter att sjunka i kommunen och landar nu in på 87,9 % av rikssnittet. Trenden är tydlig och alltså inte bruten - vid maktskiftet 1994 kunde Botkyrka stoltsera med att ligga över rikssnittet. Sedan dess har vi sett skattekraften sjunka stadigt, med undantag för något enstaka år. Förslaget till nytt utjämningssystem kommer innebära minskade "intäkter" för Botkyrka de kommande åren, vilket vänstermajoriteten naturligtvis ser som ett problem. Vi ser det som en möjlighet för kommunen att koncentrera sina resurser till kärnuppgifterna. Investeringarna omfattade 452 miljoner för 2012 och självfinansieringsgraden var 82 procent, upplåningen uppgick därmed till 173 miljoner kronor. Kommunen är, utifrån storlek, relativt sett lågt belånad i dagsläget - låneskulden uppgår till 3,1 miljarder kronor. Detta kommer dock att ändras då många investeringar behöver göras de kommande åren som kommer att innebära en ökad upplåning. Vad gäller de kommunala bolagen så stoltserar vänstermajoriteten med positiva resultat i årsredovisningen. Vad majoriteten däremot är försiktig med är att redogöra för hur prognoserna för framtiden ser ut. Botkyrkabyggen kommer gå igenom en oerhört tuff

46 period de kommande tio åren med bl.a. en kraftigt ökad upplåning för att klara sina åtaganden. Energibolagen ser på papperet ut som välmående bolag just nu men framtiden ser inte lika ljus ut. För att tala klarspråk ser det mycket allvarligt ut i ett tioårsperspektiv med kraftigt sjunkande efterfrågan på den energi som bolagen producerar och distribuerar. Vi vill öppna upp möjligheten att få in fler ägare i energibolagen. I ordförandeförslaget finns ett förslag om att avsätta ytterligare 20 miljoner kronor till den kompetensfond som syftar till att fortbilda kommunal personal. Detta är bra av flera skäl, dels för att kommunen som arbetsgivare bättre tar sitt ansvar som just arbetsgivare och dels för att medborgarna skall kunna räkna med en bättre kvalitet i verksamheterna, framförallt inom välfärdens kärna där den största delen av fondens medel läggs. Jimmy Baker Christina Lundgren

47 SÄRSKILT YTTRANDE Årsredovisning för Botkyrka kommun 2012 Presenterad årsredovisning återspeglar den förvaltning som gjorts av majoriteten enligt de ramar som fastställts av fullmäktige för år Vi vill dock peka på några faktorer: Det ekonomiska resultatet visar ett överskott, vilket är bättre än budgeterat. En stor del av överskottet utgörs av engångsposter, bl.a. återbetalda premier från AFA försäkring AB gällande tidigare inbetalda avtalsförsäkringar. Detta är bra då det kan medföra en långsiktig, sund kommunekonomi. I redovisningen av måluppfyllelsen, vill vi särskilt peka på några oroväckande tendenser som bör analyseras och tas på stort allvar. När det gäller kvaliteten inom skola och äldreomsorg tillhör Botkyrka kommun den sämsta tredjedelen i jämförelse med andra kommuner. Dessutom oroar vi oss för den negativa utveckling av sjukfrånvaron hos kommunens anställda. När det gäller nämndredovisningen kan vi konstatera att 3 nämnder inte klarat av att hålla budgetramen. Utbildningsnämnden och Vård- och omsorgsnämnden redovisar stora negativa budgetutfall. När det gäller Vård- och omsorgsnämnden ser vi ändå positivt på att underskottet blev lägre än prognostiserat. Här kan man identifiera brister i ekonomistyrning, kvalitetssäkring och uppföljning för bättre effektivitet och kontroll över kostnaderna. Vi kristdemokrater är oroade över kommunens ökade skulder som beror bl.a. på en förhöjd investeringsnivå och ökad upplåning. Låneskulden bör inte stiga årligen och därför är det av stor vikt att en plan för snabbare avskrivningstakt och återbetalning upprättas. Botkyrka Stefan Dayne (kd) Aram El Khoury (kd) Miriam Bengtsson (kd) Yusuf Aydin (kd) Kristdemokraterna i Botkyrka Postadress Besöksadress Telefon Plusgiro Organisationsnummer Box 251 Munkhättevägen 45 Telefax Bankgiro webbadress: Tumba Tumba botkyrka@kristdemokraterna.se

48 bp BOTKYRKAPARTIET Årsredovisning för Botkyrka kommun 2012 Särskilt yttrande Vi i BP har tagit del av föreliggande årsredovisning för 2012 och kan konstatera att kommunen och dess bolag visar på ett positivt reslutat dock bör man tänka på att de statliga utjämningsbidragen väsentligt har stärkt och stärker kommunens ekonomi samtidigt som tyvärr den egna skattekraften ligger kvar på en låg nivå. Vi ser det som positivt att en särskild kompetensutvecklingsfond för kommunens personal har inrättats som med all sannolikhet kommer ge ett gott resultat om ett par år. Då det gäller nämndernas budgetresultat var dessa i stort sett positiva, med undantag av bl a vårdoch omsorgsnämnd och utbildningsnämnden. Vård- och omsorgsnämnden har haft och kommer få några svåra år då man måste planera för en växande äldrebefolkning, något som vi efterlyst vid flertal tillfällen. Orsaken till förra årets underskott beror till största delen på en alltför lågt satt budget. När det gäller utbildningsnämnden har man inte kunnat redogöra hur underskottet om 67 mkr har uppstått. Det är endast en liten del som prognostiserats varför nämnden mer eller mindre ställts inför fullbordat faktum. Vi anser inte att detta acceptabelt utan fortsättningsvis måste denna nämnd som tar kommunens halva budget i anspråk skärpa sina regler och följa upp styrningen av ekonomin för att kunna konkretisera sina åtaganden på ett godtagbart sätt. Vi i BP framför detta i yttrandet i revisionsberättelsen för Under bolagen kan vi notera att Hågelbyparken AB tills vidare avser att vara operatör för Hågelbyparken. Vi anser att det är tillfälle att en riskanalys genomförs av Hågelbyparken AB då kommunen driver detta bolag med avsikten att bolaget skall överföras till privat ägare, Familjen Lindgren AB. Med en sådan analys anser vi att kommunen inte kommer försättas i samma situation som Stockholms stad gällande Ekoparken, som medfört en rad överklaganden och bidragit till att dess utbyggnad ej har kunnat genomföras, men kostat staden åtskilliga miljoner. Ett annat kommunägt bolag är Botkyrkabyggen AB, som visserligen uppger att positivt resultat, men avser att sälja av en del av sitt fastighetsbestånd om ca 1000 lägenheter i Alby för att finansiera renoveringarna i andra fastigheter. Detta anser vi i BP inte är en bra affär varken för bolaget eller de boende eller kommunen. Vi efterlyser även här en riskanalys för att uppnå en stabilitet i bolaget. Frågor om vad och hur våra skattemedel skall användas till kan självfallet komma upp, varför analyser av dessa och andra projekt bör tas fram i fortsättningen. Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

49 bp BOTKYRKAPARTIET Avslutningsvis har vi konstaterat att det föreligger en del brister i årsredovisningen för 2012 som t ex att kommunens hemsida inte varit uppdaterad eller tillgänglig rörande redovisningen, vilket måste åtgärdas inför kommande år. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker Sandra Foltas Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

50 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2013: Ombudgeteringar (KS/2013:176) Beslut Kommunfullmäktige medger ombudgeteringar med 15,2 miljoner kronor på driftbudgeten och 208,2 miljoner kronor på investeringsbudgeten i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag i bilaga 1. De medgivna ombudgeteringarna på driftbudgeten täcks genom det överskott som totalt sett redovisas i bokslutet för Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Om nämnderna inte har kunnat genomföra saker som var planerade i ettårsplanen för 2012 har man möjlighet att ombudgetera medel som satts av för särskilda ändamål. Har en nämnd överskridit sitt investeringsanslag för 2012 och samtidigt har medel för samma ändamål i ettårsplanen för 2013 kan även en negativ ombudgetering vara aktuell. Efter genomgång av nämndernas önskemål har kommunledningsförvaltningen föreslagit att 15,2 miljoner kronor ombudgeteras på driftbudgeten vilket överensstämmer med nämndernas förslag. Av beloppet avser 3,5 miljoner kronor återstående del av de medel för kompetensutveckling som medgivits nämnderna under På investeringsbudgeten föreslås ombudgeteringar med sammanlagt 208,2 miljoner kronor. I förhållande till nämndernas förslag har tekniska nämndens och samhällsbyggnadsnämndens förslag reducerats med tillsammans 13,8 miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

51 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2013:176 Expedieras till: - Samtliga nämnder - Controller Magnus PG Eriksson, kommunledningsförvaltningen - Controller Cagri Hayran, kommunledningsförvaltningen - Controller Monica Blommark, kommunledningsförvaltningen - Ekonomiassistent Suzana Milosavljevic, kommunledningsförvaltningen

52 Ombudgeteringar från 2012 till 2013, driftbudget Bilaga 1 belopp i tkr Nämnd/ förvaltning Ändamål Yrkat Summa Förslag Kommentar belopp förvaltning Kommunstyrelsen / kommunledningsförvaltningen Entreprenörsskapsakademin Lida Skidtunnel Översiktsplan Idéhus Tullinge Kagghamra Sibble samråd Papperslös nämndhantering Hackneyprojektet, EU-projekt Kompetensfonden Kommunstyrelsen / serviceförvaltningen Kompetensfonden Omstruktureringskostnader Samhällsbyggnadsnämnden Framtid Alby Kultur- o fritidsnämnden Kompetensfonden utbildningsnämnden Kompetensfonden Socialnämnden Nytt verksamhetssystem Vård- och omsorgsnämnden Nytt verksamhetssystem Kompetensfonden SUMMA

53 Ombudgeteringar från 2012 till 2013, investeringar belopp i tkr Nämnd/ förvaltning proj Ändamål Budget- Yrkad Förslag avvik ombudg kommentar Kommunstyrelsen/ Kommunledningsförvaltningen 3006 Hyllsystem, kommunarkivet IT-verksamheten/Portal Kontorslokaler plan Kommunstyrelsen/ 3008 Laddningsstolpar Serviceförvaltningen 3200 Fordon och maskiner Teknisk nämnd Summa Tillgänglighet SBA-projektet Energisparåtgärder Belysning m m Hågelby Utbyte av larm Upprustning Barn o ungdom Ventilationombyggnader Övriga fastighetsinvesteringar Garantibesiktningar Köksombyggnader nytt anslag Diverse ombyggnader regleras mot projekt Röda Huset, Tumba Skalskydd dricksvatten Vattenledning T:a-Vårsta 3906 Uppgrad, avl pump station Dagvatten norra Botkyrka Dagvattenhantering IT säkerhet o processdatasystem Skalskydd "säkerhet livsmedel" Huvudvattenledning Tumba

54 belopp i tkr Nämnd/ förvaltning proj Ändamål Budget- Yrkad Förslag avvik ombudg kommentar 3912 Vattenreservoar Mindre utbyggnader VA nytt anslag Mindre investeringar VA Förnyelse av va-ledn Samhällsbyggnadsn Summa Kartsystem inkl webbkarta Riksten åtg. Övr. Tullinge Förnyelseåtgärder Konstbyggnader ej investering 3712 Tillgänglighet Miljöåtgärder Lek och rekreation Trafikplan Belysningsprogram Gång- och cykelvägar Mindre åtgärder Alby strand Blickabrget lokalgata Diverse investeringar nytt anslag Arkivsystem Kultur- o fritidsnämnd Summa IP Skogen E-utveckling Förstudie, Rödstu Hage Boxningslokal, botkyrkahallen, inr byggprojektet 6260 reduceras med Alby fritidsgård, inredning Utbildningsnämnd Summa Inventarier

55 belopp i tkr Nämnd/ förvaltning proj Ändamål Budget- Yrkad Förslag avvik ombudg kommentar 3401 Lokalanpassningar Arbetsmiljö Nyängsgården, inventarier Luna, inventarier Violen, inventarier Stella förskola, inventarier Övervakningskameror Rikstens skola, inventaier Trådlöst nätverk Gymnasieskolan, inventarier Socialnämnd Summa Röda huset inventarier Vård- o omsorgsnämnd Summa Nytt verksamhetssystem Data, nät, tele Digital nyckelhantering KFs förfogande Summa Rödstu Hage Fritidsgård Alby (från 2011) Gruppboenden (från 2011) Naturport Lida (från 2011) SUMMA TOTALT

56 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunfullmäktige DnrKS/2013: Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen återrapportering (KS/2013:253) Beslut Kommunfullmäktige har tagit del av återrapporteringen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har lämnat ett antal uppdrag till nämnder och förvaltningar. Kommunledningsförvaltningen redovisar status för uppdrag som är under beredning i en sammanställning Uppdrag som fullgjorts sedan den senaste rapporteringen redovisas inte. Uppdrag som gäller planerings- och exploateringsärenden bevakas i särskild ordning. Expedieras till: - Berörda nämnder - Berörda bolag - Berörda verksamhetschefer på kommunledningsförvaltningen

57 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till nämnder, förvaltningar m.fl Nr Beskrivning Initierat Nämnd/förvaltning, m.fl. Planerat klar Kommentarer 1 Samhällsbyggnadsnämnden ska komplettera översiktsplanen med mer detaljerade riktlinjer för byggandet i landsbygdsdelarna. 2 Kommunledningsförvaltningen ska genomföra en utredning om spårbilar. 3 Kommunledningsförvaltningen ska utvärdera effekten av ändringen av kommunens regler för upphandling (möjlighet till ökat socialt ansvarstagande). Kf maj 2006 Ks maj 2008 Kf Upplev Botkyrka AB ska utreda frågan om en turistbyrå. Kf Samhällsbyggnadsnämnden ska utarbeta specificerade kriterier för energisnålt, klimatsmart och miljövänligt byggande i enlighet med förslaget till riktlinjer för boendeplanering. 6 Samhällsbyggnadsnämnden ska återkomma med ett förslag till utformning av en tomtförmedling. 7 Kommunledningsförvaltningen ska se över förutsättningarna för att särskilda kontraktsvillkor tillämpas i de upphandlingar som berör etisk konsumtion. Inköps- och beställarsystemet ska utformas så att det möjliggör en styrning mot etisk konsumtion och så att konsumtionen av etiska produkter lätt kan följas upp. 8 Kommunledningsförvaltningen ska ta fram nya anvisningar och rutiner för inventarieredovisning och inventering av inventarier. Kf Kf Ks Ks Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförval t-ningen Hanteras i pågående översiktsplaneprocess, Ska ut på samråd i maj Snarast Klar men har ej redovisats än Avrapporteras i samband med utvärdering av upphandlings- och inköpspolicy. Upplev Botkyrka AB Kommer att bli en fråga i kommande avtalsdiskussion med UBAB. Kommunledningsförval t-ningen Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kommunledningsförvaltningen Slutlig utformning avvaktar pågående hantering av den statliga Byggkravsutredningen, samt förslag till metod från SKL, varefter arbetet beräknas kunna slutföras under Frågan är färdigberedd av förvaltningen och hanteras nu på politisk nivå Förutsätter att inköps- och beställningssystemet är infört Har påbörjats

58 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till nämnder, förvaltningar m.fl Nr Beskrivning Initierat Nämnd/förvaltning, m.fl. Planerat klar Kommentarer 9 Samhällsbyggnadsnämnden ska till kommande framåtsikt se på tänkbara tomter för en förskola i Vårsta. 10 Kommunledningsförvaltningen ska med utgångspunkt i de genomförda lokala rådslagen presentera en generell rådslagsmodell 11 Kommunledningsförvaltningen ska ta fram kommungemensamma riktlinjer för kommunens kontanthantering 12 Samhällsbyggnadsnämnden ska arbeta fram ett förslag till en Hälsans stig i Slagsta/Hallunda/Norsborg inom ramen för genomförandet av ettårsplan Kommunledningsförvaltningen ska ta fram en plan på hur en utökad uppdelning av postorter i kommunen skulle kunna diskuteras. 14 Kommunledningsförvaltningen ska redovisa ett förslag till hur kommunen kan få till stånd en upprustning av Tumba äldreboende tillsammans med en extern part. 15 Kommunledningsförvaltningen ska se över reglerna för lokalanskaffningsprocessen. Flerårsplanen Kf Ks Ks Kf Kf Flerårsplanen Kf Ks Samhällsbyggnadsnämnde n Samhällsbyggnadsnämnde n Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Fastighetsenheten under tekniska nämnden arbetar med frågan tillsammans med uf och vof Ärendet togs upp på demokratiberedningen i februari Påbörjas under året Arbete pågår och Hälsans stig blir klar under sommaren / hösten Arbete pågår och försök görs för att få upp ärendet i demokratiberedningen. Klart men ännu ej redovisat Påbörjat 16 Kommunledningsförvaltningen ska återkomma med förslag på riktlinjer för kommunens kravverksamhet. Ks Kommunledningsförvaltningen Påbörjas under året 17 Kommunfullmäktige ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att uppdatera rutinerna kring medborgarförslag samt att ta fram ett förslag på standardskylt 18 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att under 2012 ta fram riktlinjer för utlåning avseende gatukostnadsersättningar och anläggningsavgifter för vatten och avlopp. 19 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen och serviceförvaltningen i uppdrag att under 2012 ta fram ett förslag på uppdatering av nu gällande regelverk för Ks Ks Ks Kommunledningsförvaltni ngen Kommunledningsförvaltni ngen Kommunledningsförvaltni ngen och serviceförvaltningen Arbete pågår med version två av skyltprogrammet som ligger till grund för detta Påbörjas under året Påbörjas under året

59 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till nämnder, förvaltningar m.fl Nr Beskrivning Initierat Nämnd/förvaltning, m.fl. Planerat klar Kommentarer kommunens betalkort och drivmedelskort. 20 Kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att följa upp och utvärdera eftermiddagsverksamheten i Hallunda. 21 Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram ett förslag till en Hälsans stig i Tullinge. 22 Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att anlägga utomhusisbanor och en konstfrusen utomhusisbana samt att återkomma med resultatet i nämndens nästa framåtsikt. 23 Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden göra en kompletterande inventering av behovet av och tillgången på lättillgängliga möteslokaler över hela kommunen samt att utarbeta övergripande riktlinjer för kommunens åtagande och ambitioner för möteslokaler. 24 Kommunstyrelsen ger kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att tillsammans med Kungliga konsthögskolan ta fram en plan för hur idén kring Campus Fittja ska kunna realiseras. Ks Kf Kf Kf Ks Kultur- och fritidsförvaltningen Samhällsbyggnadsnämnde n Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnde n Kultur- och fritidsnämnden En mindre uppföljning redovisades i framåtsikten Förvaltningen avser att följa upp verksamheten mer utförligt under hösten Sbf kommer att föreslå en dragning av Hälsans stig i Tullinge under Ligger ) i verksamhetsplan för Utredning har inte kunnat påbörjas pga. för stor arbetsbelastning inom avdelningen Idrott & Anläggning. Vi avser att påbörja uppdraget Ej påbörjat. Kommer att ske under året Detta arbete har påbörjats och en arbetsgrupp har formats med representanter från klf, kof, sbf, KKH, KTH och Botkyrkabyggen. Gruppen har sammanträtt och arbetar efter en

60 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till nämnder, förvaltningar m.fl Nr Beskrivning Initierat Nämnd/förvaltning, m.fl. Planerat klar Kommentarer 25 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att leda arbetet för en etablering av studentbostäder i Fittja med anledning av idéerna kring Campus Fittja. 26 Kommunfullmäktige ger kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att bygga ett utegym/friluftsgym i enlighet med vad som beskrivs i nämndens ettårsplan för Kommunstyrelsen tilldelar projektet Alby skriver kronor. Kommunstyrelsen ger kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att följa upp resultat och ekonomisk redovisning av projektet. Ks Kf Ks Kommunledningsförvaltni ngen Kutur och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden visionsplan kring ett Campus och studentbostäder i Fittja. Ett 3-årigt avtal om samverkan mellan KKH och Botkyrka kommun har tagits fram och godkänts. Handlingsplan för 2013 är skriven och inkluderar aktiviteter som utgår ifrån de gemensamma verksamheterna; YAPP i Botkyrka, mentorskap, verksamhetsutbyte och Campus Fittja Pågår resonemang med Botkyrkabyggen Fem utomhusgym kommer att färdigställas under Gymmen kommer att placeras i Sven Tumbas park, Brantbrinks IP, Fittja, Hallunda/Norsborg och troligen i Lida friluftsområde En rapport har sammanställts över verksamheten 2012 med redovisning av nyckeltal, ekonomi och

61 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till nämnder, förvaltningar m.fl Nr Beskrivning Initierat Nämnd/förvaltning, m.fl. Planerat klar Kommentarer 28 Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utarbeta en helhetsstrategi för miljonprogrammets förnyelse. 29 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att parallellt med planprocessen träffa erforderliga avtal för genomförande av planläggning av Tumba centrum. 30 Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ändra detaljplanen gällande Frigg 2 och att träffa överenskommelse med sökanden om tidplan och hantering av kostnader. 31 Kommunstyrelsen beslutar att genomföra en förhandlingsupphandling avseende Stockholm SkiCenter i enlighet med tjänsteskrivelsen. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att tillsammans med föreslagen projektorganisation ansvara för att genomföra en förhandlingsupphandling. 32 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att samordna arbetet med att förverkliga ett idéhus i Tullinge och att teckna ett samverkansavtal med centrumägaren. 33 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en arkitekttävling för idéhuset i Tullinge och avsätter kronor ur kommunstyrelsens medel till förfogande. Kf Kf Ks Ks Ks Ks verksamhet. Förvaltningen har tagit del av föreningens handlingsplan för 2013 och kommer att följa upp även detta år. Kommunstyrelsen Pågår Kommunledningsförvaltni ngen Samhällsbyggnadsnämnde n Kommunledningsförvaltni ngen/ubab Kommunledningsförvaltni ngen Kommunledningsförvaltni ngen Pågår Planarbetet påbörjas i enlighet med planbesked Beslut om antagande beräknas till fjärde kvartalet Upphandling deltar med resurser Pågår Pågår, utställning av förslag sommaren 2013.

62 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till nämnder, förvaltningar m.fl Nr Beskrivning Initierat Nämnd/förvaltning, m.fl. Planerat klar Kommentarer 34 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att föra dialog med Tullingeborna samt aktivt delta i arbetet med utformning av idéhuset och avsätter kronor ur kommunstyrelsens medel till förfogande. 35 Kommunstyrelsen har tidigare gett samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ändra detaljplanen för Tullinge torg. Kostnaden för detaljplanearbetet uppskattas till kronor och finansieras genom exploateringsprojektets kommande intäkter. 36 Kommunstyrelsens lämnar kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som svar på revisionsrapporten avseende internkontroll i byggprocessen. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att under 2012 göra en översyn av kommunens etiska riktlinjer och hur dessa ska göras kända i den kommunala organisationen. 37 I anslutning till arbetet med ettårsplanen ska följande uppdrag redovisas: kommunledningsförvaltningen ska utreda en modell för att arbeta med sociala investeringar 38 I anslutning till arbetet med ettårsplanen ska följande uppdrag redovisas: kommunledningsförvaltningen ska tillsammans med utbildnings- och samhällsbyggnadsförvaltningen se över möjligheterna till att finansiera och genomföra det tidigare beskrivna upprustningsbehovet av förskolor och skolor 39 I anslutning till arbetet med ettårsplanen ska följande uppdrag redovisas: kommunledningsförvaltningen ska klargöra de bokförings-mässiga krav som gäller vid upprustningar som är kopplade till eftersatt underhåll Ks Ks Ks Flerårsplanen Kf Flerårsplanen Kf Flerårsplanen Kf Kommunledningsförvaltni ngen Samhällsbyggnadsnämnde n Kommunledningsförvaltni ngen Kommunledningsförvaltni ngen Kommunledningsförvaltni ngen, utbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltn ingen Kommunledningsförvaltni ngen Pågår Planarbetet är påbörjat med framtagande av underlag till arkitekttävling. Planarbetet återupptas efter avslutad tävling. Beslut om antagande beräknas till juni Påbörjat Klart men ännu ej redovisat Klart men ännu ej redovisat Klart men ännu ej redovisat

63 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till nämnder, förvaltningar m.fl Nr Beskrivning Initierat Nämnd/förvaltning, m.fl. Planerat klar Kommentarer 40 I anslutning till arbetet med ettårsplanen ska följande uppdrag redovisas: kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnads-förvaltningen ska se över möjligheterna att klara mindre upprustningsbehov i egen regi 41 I anslutning till arbetet med ettårsplanen ska följande uppdrag redovisas: utbildningsförvaltningen ska redovisa en åtgärdsplan för att minska barngruppernas storlek, öka personaltätheten samt höja andelen utbildad personal på fritidshemmen i kommunen 42 I anslutning till arbetet med ettårsplanen ska följande uppdrag redovisas: kommunledningsförvaltningen ska klargöra hur kommunen på ett mer strategiskt och strukturerat sätt kan använda strukturfondernas prioriterade områden som kompletterande finansiering Flerårsplanen Kf Flerårsplanen Kf Flerårsplanen Kf Återupprättad arbetslinje Kf Kommunfullmäktige uppdrar till vård- och omsorgsnämnden att utreda och skapa förutsättningar för ökat antal dagverksamhetsplatser för personer med demenssjukdom. 45 Kommunfullmäktige uppdrar till socialnämnd och samhällsbyggnadsnämnd att ta fram förslag på vilka platser i kommunen som skulle kunna vara aktuella som rökfria zoner. Kf Kf Kommunledningsförval tningen och samhällsbyggnadsförvaltningen Utbildningsförvaltningen oklart oklart Kommunledningsförvaltni ngen Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltni ngen Vård och omsorgsförvaltningen Socialnämnden och samhällsbyggnadsnämn den Klart men ännu ej redovisat Klart men ännu ej redovisat Fastställande av uppdrag till avux pågår Vård- och omsorgsnämnden har fått medel nog för att driva verksamheten halva året, ingår således i årets planering En kartläggning av såväl lämpliga platser som formaliteter etc. har påbörjats i samarbete med socialförvaltningen hösten 2012, arbetet beräknas kunna slutföras under 2013.

64 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till nämnder, förvaltningar m.fl Nr Beskrivning Initierat Nämnd/förvaltning, m.fl. Planerat klar Kommentarer 46 Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för del av Tullinge 19:282. (Solskensvägen) Omsorgsboendet Tornet Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra till vård- och omsorgsnämnden och tekniska nämnden att ta fram beräkningar för kommande hyresnivåer för det aktuella boendet. Vård- och omsorgcollege Utbildningsnämnden, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att under 2013 förbereda en ansökan om att ansluta Botkyrka kommun till Stockholms stads och landstingets vård- och omsorgscollege. Belastningsregistret Kommunfullmäktige uppdrar till personalutskottet att utreda frågan om utdrag ur belastningsregistret vid anställning av medarbetare inom vård- och omsorgsförvaltningen och återkomma till kommunfullmäktige med förslag till beslut. 50 Brantbrink Samhällsbyggnadsnämnden får tillsammans med kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att utöka antalet parkeringsplatser vid Brantbrinks idrottsplats samt att se över antalet cykelparkeringsplatser. Äldreplan Kommunstyrelsen antar projektbeskrivningen och uppdrar åt vård- och omsorgsförvaltningen att samordna arbetet med äldreplanen. Ks Kf Kf Kf Kf Ks Samhällsbyggnadsnämn den Vård och omsorgsnämnden/teknis ka nämnden Utbildningsnämnden, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd en och vård- och omsorgsnämnden Planarbetet påbörjas i enlighet med planbesked Beslut om antagande beräknas till första kvartalet Hyresnivån för boendet är klart men beräknas fortfarande för respektive hyresgäst Ett gemensamt möte kommer att hållas 16/4 på initiativ av VoF Personalutskottet Under Under utredning, kommer upp till PU under året Samhällsbyggnadsnämd en/kultur- och fritidsnämnden Vård- och omsorgsförvaltningen Arbetet inleds våren Arbetet med äldreplanen är i full gång såväl för projektgruppens- som de båda styrgruppernas del

65 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till nämnder, förvaltningar m.fl Nr Beskrivning Initierat Nämnd/förvaltning, m.fl. Planerat klar Kommentarer Granskning av finansverksamheten Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att genomföra de åtgärder som föreslås med anledning av rapporten. Avtal med Botkyrka stadsnät Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att träffa avtal med Botkyrka Stadsnät AB utifrån de förslag som redovisas i ärendet. Ks KF Kommunledningsförval tningen Kommunstyrelsen/kom munledningsförvaltning en Påbörjas under året Avtalet är klart men har inte återrapporterats, angående andra attsatsen blir den klar under året. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att ta upp diskussioner med AB Botkyrkabyggen om förvärv av Botkyrka Stadsnät AB Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att ta fram förslag till kompletterande avtal som reglerar de frågor som redovisas i ärendet samt bemyndigar ordinarie firmatecknare att underteckna detta avtal. Cykelförmån Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda frågan vidare och återkomma med förslag under Detaljplan Tullinge (pressbyrån) Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta detaljplan i enlighet med planbeskedet. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska upprätta plankostnadsavtal. Kommunledningsförvaltningen ska reglera övriga åtaganden i ett avtal om upplåtelse och genomförande. Anläggningstillgångsredovisning Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att uppdatera och samordna kommunens riktlinjer för hantering av anläggningstillgångar. KF KS KS KLF Ej påbörjat än SBF 2014 Pågår KLF Påbörjat

66 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till nämnder, förvaltningar m.fl Nr Beskrivning Initierat Nämnd/förvaltning, m.fl. Planerat klar Kommentarer Upphandlings- och inköpspolicy Kommunstyrelsen beslutar för egen del att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utvärdera effekten av den nya policyn efter 12 månader och rapportera utvärderingen till kommunstyrelsen. Ny kommunledningsförvaltning Kommunstyrelsen ger i uppdrag till kommundirektören att genomföra en uppföljning av den nya kommunledningsförvaltningen. Uppföljningen ska redovisas till kommunstyrelsen senast den 1 juni Kf Ks Klf Kommundirektören 60 Kommunstyrelsen ger i uppdrag till kommundirektören att initiera en översyn av och utarbeta ett förslag till organisation av verksamhetsområdena för internservice (teknik och logistik samt städservice) samt kommunens fastighetsförvaltning. 59 Detaljplaneprogram för Brunna Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att uppdatera detaljplaneprogram för Brunna för att hantera kultur- och fritidsförvaltningens förstudie kring upprustning av Brunna IP och ambitionerna i den nya översiktsplanen. Det nya programmet ska omfatta ett större område än det tidigare och sträcka sig mellan Hallunda och Slagsta trafikplatser. Earth Hour Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att i samarbete med lokala aktörer samordna Botkyrka kommuns uppmärksammande av Earth Hour 2013 Ks Ks Klf Ej påbörjat p.g.a. resursbrist Klf 23/ Avslutas när Earth Hour infaller.

67 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till nämnder, förvaltningar m.fl Nr Beskrivning Initierat Nämnd/förvaltning, m.fl. Planerat klar Kommentarer 61 Kommunfullmäktige uppdrar till kommunledningsförvaltningen att sälja fem av tomterna för småhusbebyggelse och reservera resterande tomt för socialnämndens verksamhet Idavall. KF Klf Pågår Första hjälpen vid mötesplatserna för 60+arna Kommunfullmäktige uppdrar till vård- och omsorgsnämnden att förse mötesplatserna med defibrillatorer samt ge berörda arbetsgrupper lämplig förstahjälpen-utbildning. Tullinge kultur/idéhus Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att förhandla om köp av mark för del av Tullinge torg. KF Ks Vård och omsorg Pågår, klart i april KLF 2014 Pågår 64 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att förbereda ett underlag till kommande flerårsplan, antingen för att avsätta medel till eller för att upphandla byggnation av Tullinge idéhus. Parkeringsplatser vid kommunalhuset Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att se över nuvarande användning och behovet av nya parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset i Tumba. 65 Expedition Botkyrka Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att tillsammans med en upphandlad extern aktör utveckla konceptet Expedition Botkyrka till en mötesplats där unga kreativa Botkyrkabor kan få stöd i realiserandet av entreprenöriella idéer. KF Ks Tekniska nämnden/samhällsbygg nadsnämden KLF Utreds av förvaltningen under 2013 Påbörjas under året

68 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till nämnder, förvaltningar m.fl Nr Beskrivning Initierat Nämnd/förvaltning, m.fl. Planerat klar Kommentarer Samordning av varutransporter på Södertörn 2. Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att samordna kommunens arbete tillsammans med Södertörnskommunerna samt leda och samordna Botkyrka kommuns förvaltningars arbete med genomförandet. Kommunledningsförvaltningen ska avsätta 25 procent av en heltidstjänst för arbetet. 3. Kommundirektören ges i uppdrag att för Botkyrka kommuns räkning godkänna slutliga projektdirektiv. Parkeringsplatser vid kommunalhuset Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att se över nuvarande användning och behovet av nya parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset i Tumba. Ks KF Kommunledningsförval tningen Kommundirektören Uppdrag som fullgjorts sedan den senaste rapporteringen redovisas inte. Uppdrag som gäller planerings- och exploateringsärenden bevakas i särskild ordning.

69 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunfullmäktige DnrKS/2013: Redovisning av obesvarade medborgarförslag (KS/2013:225) Beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisningen. Ärendet Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger varje år, i april och oktober, redovisa för fullmäktige vilka medborgarförslag som ännu inte har beretts färdigt. Av redovisning per den 17 mars 2013 framgår vilka medborgarförslag som för närvarande bereds. Expedieras till: - Berörda nämnder - Berörda bolag - Berörda verksamhetschefer på kommunledningsförvaltningen

70 Obesvarade medborgarförslag.xls Fetstil= Nämnd motsv. har yttrat sig Datum Beteckning Beskrivning För yttrande För beslut KS/2009:309 Medborgarförslag - Behåll rekreationsområdet Skårdal/norra Vretarna KLF KF KS/2010:182 Medborgarförslag - Trottoar och genomfartstrafik på Gårdsvägen SBN KS/2010:260 Medborgarförslag - Broschyr om trygghet och säkerhet KLF KF KS/2010:354 Medborgarförslag - Rätt skylt på rätt plats med relevant information SBN, KLF KF KS/2011:67 Medborgarförslag - bygg till läktare i Malmsjö skola KOFN, TN KF KS/2011:149 Medborgarförslag - satsa på norra delen av Tullinge KOFN, SBN KF KS/2011:449 Medborgarförslag - utred möjligheterna för villaägare att ansluta sin fastighet till fjärrvärme SFAB, BOBY KF KS/2011:452 Medborgarförslag - konstgräs på befintlig grusplan vid Parkhemsskolan KOFN, SBN KF KS/2011:461 Medborgarförslag - begär utdrag ur belastningsregistret vid anställning av personal till äldrevården VON KS/2012:17 Medborgarförslag - förbud mot fyrverkerier i bostadsområden KLF KF KS/2012:57 Medborgarförslag - inför en fil för inlämnade medborgarförslag KLF KF KS/2012:68 Medborgarförslag - Bygg om Parkhemsskolans grusplan till konstgräsplan KOFN, SBN, UN KF KS/2012:84 Medborgarförslag - Förbjud raketer/smällare inom kommunen KLF KF KS/2012:236 Medborgarförslag - lekpark vid förskolan Violen SBN KS/2012:239 Medborgarförslag - Stäng av för genomfart av motortrafik på passagen Lönnvägen/Murgrönsvägen SBN KS/2012:291 Medborgarförslag - automatiskt diarienummer på inlämnade medborgarförslag KLF KF KS/2012:312 Medborgarförslag - ungdomsvänligare bänkar i Vretagårdsväg SBN KS/2012:314 Medborgarförslag - motionsslinga vid Kärsby fotbollsplan SBN KS/2012:346 Medborgarförslag - låt arbetslösa städa på allmänna platser AVUN, SN KF KS/2012:361 Medborgarförslag - ungdomsledare och polis i området kring Eriksbergsåsen och Norsborg SN KS/2012:365 Medborgarförslag - tillåt privata företag inom hemtjänstsektorn VON KS/2012:367 Medborgarförslag - gångbana mellan parkeringen och entrén vid Tullingehallen TN KS/2012:372 Medborgarförslag - Öka säkerheten på väg 569 SBN KS/2012:373 Medborgarförslag - Bygg ett parkeringshus vid Tumba pendeltågstation SBN

71 Obesvarade medborgarförslag.xls KS/2012:374 Medborgarförslag - Återställ parkeringsskylt och parkeringsbevakningen vid Hammerstaskolan SBN KS/2012:380 Medborgarförslag - Begränsa hastigheten till 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg SBN KS/2012:381 Medborgarförslag - Trafikljus vid två övergångsställen i Bremora SBN KS/2012:384 Medborgarförslag - Förläng gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön SBN KS/2012:394 Medborgarförslag - gör det möjligt att bifoga bilagor till web-formulär KLF KF KS/2012:395 Medborgarförslag - begränsa möjligheten till att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg och fram till Hammerstaskolan SBN KS/2012:421 Medborgarförslag - asfaltera återstoden av Fagerlidsvägen i Tullinge SBN KS/2012:424 Medborgarförslag - fokusera på grundläggande kommunala uppgifter POL.SEK (S) KF KS/2012:425 Medborgarförslag - förbjud störande ljud under kyrkliga aktiviteter vid Lida MOHN KS/2012:426 Medborgarförslag - ungdomar som hjälper ungdomar SN KS/2012:427 Medborgarförslag - upprustning av 200m grusväg mellan Flottbrovägen och Stendalsvägen SBN KS/2012:457 Medborgarförslag - bänkar, papperskorgar och lekparker vid Vretagårdsväg SBN KS/2012:458 Medborgarförslag - Utökning av infartsparkeringsplatser vid Tumba station SBN KS/2012:459 Medborgarförslag - rusta upp flaggplan SBN KS/2012:460 Medborgarförslag - rusta upp fotbollsplanen vid Eklidsskolan TN KS/2012:462 Medborgarförslag - gångbar led runt Malmsjön i Grödinge SBN, KOFN KF KS/2012:484 Medborgarförslag - Dikning av skogsväg SBN KS/2012:485 Medborgarförslag - Belysning på gamla Götalandsväg i Alby SBN KS/2012:487 Medborgarförslag - återanvänd konstgräs på grusplaner SBN, KOFN KF KS/2012:488 Medborgarförslag - bygg tysta äldreboenden VON KS/2012:491 Medborgarförslag - informera innan högstadiet om framtida arbeten och möjligheter UN KS/2012:528 Medborgarförslag - En belyst gång- och cykelväg (Nejlikevägen Tullinge villastad, Botkyrka - Hörselslingan, Huddinge) SBN KS/2012:530 Medborgarförslag - Förbättra gatubelysningen i korsningen malmsjövägen - Grens väg i Uttran SBN KS/2012:531 Medborgarförslag - Förbättra belysningen på gångvägen mellan Solskensvägen och Nyängsvägen i Tullinge SBN KS/2012:532 Medborgarförslag - byt ut alla infarts- och utfartsskyltar vid kommungränsen SBN

72 Obesvarade medborgarförslag.xls KS/2012:533 Medborgarförslag - Utse en "ambassadör" för kommunen KLF KF KS/2012:534 Medborgarförslag - Förbättra belysningen vid övergångsstället över Huddingevägen utanför DeLaval SBN KS/2012:541 Medborgarförslag - Fler parkeringsplatser längs med Stökhagsvägen SBN KS/2012:551 Medborgarförslag - förbättra lekplatsen mellan Vattravägen och Granbacken SBN KS/2012:557 Medborgarförslag - Utomhusgym på Lida friluftsgård UBAB KF KS/2012:558 Medborgarförslag - Gör grustaget vid Skäcklinge till grönområde SBN KS/2012:572 Medborgarförslag - Bygg en rackethall i Tuna KOFN, SBN KF KS/2012:573 Medborgarförslag - Förbättrad gångväg till Hamringe SBN KS/2012:574 Medborgarförslag - Gör en kontroll av snöröjningen SBN KS/2013:2 Medborgarförslag - Grillplats m.m. vid pulkabacken i Parkhem SBN KS/2013:11 Medborgarförslag - Bygg en crossbana i Norsborg KOFN, SBN KF KS/2013:36 Medborgarförslag - Anlägg en återvinningsstation i nya Rikstensområdet SBN KS/2013:37 Medborgarförslag - infartsparkeringar i anslutning till vissa busshållsplatser SBN KS/2013:43 Medborgarförslag - Bättre möjligheter att säga tack KLF KF KS/2013:44 Medborgarförslag - Bättre möjligheter att bifoga foton m.m. vid felanmälan via kommunens hemsida KLF KF KS/2013:50 Medborgarförslag - Låsmöjligheter för cykel SBN KS/2013:57 Medborgarförslag - Möjlighet för äldre med flera att ta ett varmt bad VON KS/2013:58 Medborgarförslag - Ploga skridskorunda och gör skidspår på Tullingesjön KOFN KS/2013:65 Medborgarförslag - Förbättra för fotgängare att nå signalknapp vid övergångsställ vintertid SBN KS/2013:70 Medborgarförslag - Tillgång till styrketräning på dagtid för pensionären och andra som är lediga på dagen KOFN KS/2013:76 Medborgarförslag - Förbättra skidspårsystemet Lida-Harbro-Brantbrink UBAB, KOFN, SBN KF KS/2013:77 Medborgarförslag - Riktig trottoar på Tullingesidan av Käsdalavägen SBN KS/2013:78 Medborgarförslag - Bygg ut bullervallen längs motorvägen E4-E20 Södertäljevägen vid Eriksberg SBN KS/2013:79 Medborgarförslag - Gör hundrastgården i Bremora säkrare SBN KS/2013:118 Medborgarförslag - Utomhusgym vid Parkhemsskolan i Tullinge KOFN, SBN KF KS/2013:120 Medborgarförslag - Installera orienteringskartor i nära anslutning till tunnelbana, pendeltåg och bussterminal SBN KS/2013:121 Medborgarförslag - Bygg en inomhushall för agility KOFN

73 Obesvarade medborgarförslag.xls KS/2013:122 Medborgarförslag - Enklare hantering av medborgarförslag KLF KF KS/2013:135 Medborgarförslag - Anlägg trottoar på Katrinebergsvägen, Tullinge SBN AVUN BOBY KF KLF KOFN MOHN SBN SFAB SN TN UN VON Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden AB Botkyrkabyggen Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Södertörns fjärrvärme AB Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden

74 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunfullmäktige DnrKS/2013: Redovisning av obesvarade motioner (KS/2013:224) Beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisningen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger varje år, i april och oktober, redovisa för fullmäktige vilka motioner som ännu inte har beretts färdigt. Av redovisningen per den 17 mars 2013 framgår vilka motioner som för närvarande bereds. Expedieras till: - Berörda nämnder - Berörda bolag - Berörda verksamhetschefer på kommunledningsförvaltningen

75 Fetstil=nämnd motsv. har yttrat sig Motioner som ska besvaras vid kommunfullmäktiges sammanträde 31 mars 2013 är borttagna ur listan Datum Beteckning Beskrivning Yttrande av KS/2009:39 Motion - Utred möjligheterna till att förändra och modernisera SRV:s verksamhet (BP) KLF KS/2009:150 Motion - Förenklade upphandlingsrutiner för småföretagare i Botkyrka (BP) KLF KS/2009:277 Motion - Det är dags för ett nytänkande i planeringen av våra kommundelar! (M) KLF KS/2009:338 Motion - Alternativt detaljplaneprogram för Hågelby, Skårdal, Lindhov, Skrävsta med samtliga områden för utveckling av eko/naturturismen runt sjön Aspen KLF KS/2009:354 Motion - Inför lokalpeng för alla för-, grund- och gymnasieskolor (M) KLF KS/2009:433 Motion - Inför LOV-lagen (M) POL.SEK (S) KS/2009:459 Motion - Minska kommunens behov av utjämningssystemet (M) KLF KS/2009:514 Motion - Vilken är den totala kostnaden för den s.k. "upplevelseindustrin" i Botkyrka? (M) KLF KS/2010:48 Motion - Tullinge i region Flemingsberg (TUP) KLF KS/2010:129 Motion - Övergripande helhetslösning och trafikstrategisk plan för kommunens framtida trafik (BP) KLF KS/2010:476 Motion - fördubbla antalet platser för ensamkommande flyktingbarn från fem till tio (M) POL.SEK (S) KS/2011:220 Motion - inför LOV - för valfrihetens skull! (KD) VON KS/2011:244 Motion - Botkyrka behöver en arena - för flera idrotter och evenemang (M) KOFN KS/2011:251 Motion - möjliggör för biogaspumpar i Botkyrka (S) KLF KS/2011:410 Motion - uppmärksamma de som gör Botkyrka vackrare (M) SBN KS/2012:25 Motion - stoppa buskörningen på de gamla landningsbanorna i Rikstens Friluftstad (FP) SBN KS/2012:51 Motion - en handlingsplan för bekämpning av barnfattigdom i Botkyrka (S) SN KS/2012:63 Motion - Förutsättningar för tennis i Botkyrka (M) KOFN KS/2012:83 Motion - En ny pendeltågsuppgång vid Tullinge station (FP) SBN KS/2012:88 Motion - Underhållsplan för byggnaderna i Hågelby - restaurering av stallbyggnad (BP) SBN, TN KS/2012:152 Motion - Giftfri förskola (MP) UN, MOHN KS/2012:182 Motion - utarbeta en bostadsförsörjningspolicy (M) KLF KS/2012:184 Motion - enklare om- och tillbyggnad av altaner och uterum (M) SBN KS/2012:185 Motion - se över busshållsplatsernas säkerhet (M) SBN KS/2012:186 Motion - utarbeta en policy för utrangerat kommunalt material (M) KLF, SF

76 KS/2012:225 Motion - angående kommunpolicy vid förändringar i kommunal service (SD) KLF KS/2012:237 Motion - Fler ungdomar i jobb (FP) AVUN KS/2012:247 Motion - Parkeringsplatser i Skäcklinge i anslutning till direktbussar till Stockholm (BP) SBN KS/2012:279 Motion - Bidrag till föreningar ska baseras på dess verksamhet (M) KOFN KS/2012:300 Motion - Förläng gång- och cykelvägen från Botkyrka Golfklubb till Tegelvreten på väg 225 (KD) SBN KS/2012:302 Motion - Utöka Storvretsbadets parkering (M) TN KS/2012:319 Motion - Anslagstavlor - en demokratisk rättighet att föra ut sitt budskap till andra (V) KLF KS/2012:343 Motion - inför en miljöapplikation i Botkyrka kommun (M) MOHN KS/2012:353 Motion - inför ett skönhetsråd för att värna kommunens karaktär avseende estetik (TUP) SBN KS/2012:418 Motion - Bra och billiga hyresrätter för unga (V) BOBY KS/2012:437 Motion - Inför trygghetsboenden i kommunen (M) SBN, VON KS/2012:438 Motion - Simskolan räddar liv (M) KOFN, UN KS/2012:439 Motion - Plantera "barnens träd" i Botkyrka kommun (M) UN, SN, BO KS/2012:440 Motion - Utred förändringar i resursfördelningsmodellen (M) UN KS/2012:441 Motion - Anlägg en infartsparkering i Vårsta (M) SBN KS/2012:442 Motion - Konkurrensutsätt driften inom enheten Gata/Park (M) SBN KS/2012:443 Motion - Fritidsgårdar med profilinriktning (M) KOFN KS/2012:444 Motion - Värdera Upplev Botkyrka AB:s goodwillvärde (M) UBAB, KLF KS/2012:449 Motion - Förbättra och satsa på geriatriken i Stockholmsregionen (BP) VON KS/2012:454 Motion - Hemtjänstpersonalen i Botkyrka bör ha arbetskläder (S) KLF, VON KS/2012:472 Motion - Gatunamn som lyfter fram kvinnor och speglar det moderna Botkyrka (V) SBN KS/2012:474 Motion - Utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen (TUP) SBN KS/2012:511 Motion - Nyckelfri hemtjänst (SD) VON KS/2012:526 Motion - Skolbibliotek - inte bara ett rum med böcker och datorer (V) UN KS/2012:527 Motion - Förbjud försäljning av godis, snacks, läsk och s.k. energidrycker i kommunens skolcafeterior och fritidsgårdar (KD) UN, KOFN KS/2012:549 Motion - Mer aktiviteter för unga i Tullinge (TUP) KOFN KS/2012:550 Motion - Löpande ekonomisk uppföljning av driftskostnaderna för Tullinge respektive övriga Botkyrka (TUP) KLF KS/2012:552 Motion - Upprustning av förskolornas och skolornas utemiljöer (M) TN KS/2012:553 Motion - Bättre inomhusklimat med hjälp av energisparåtgärder (M) TN

77 KS/2012:554 Motion - Utred möjligheterna att anlägga båtbottentvättar och spolplattor i kommunen (M) MOHN KS/2012:555 Motion - Kommunens resurser bör kunna omdisponeras vid behov (M) UN KS/2012:556 Motion - Lyft kunskapsnivån kring HBTQ-frågor (M) KLF KS/2012:565 Motion - Fritidsledare till våra vård- och omsorgsboende i Botkyrka kommun (FP) VON KS/2013:5 Motion - Öka antalet hjärtstartare (TUP) VON KS/2013:53 Motion - Teknikcentrum till Botkyrka (BP) MOHN KS/2013:63 Motion - Strategi för Grön IT (MP) KLF KS/2013:64 Motion - Underlätta finansiering av små företag och den sociala ekonomins verksamheter och företagande (MP) AVUN, KLF KS/2013:98 Motion - Fler cykelpumpar i kommunen (MP) KLF, KOFN, SBN KS/2013:147 Motion - Inför mobila team inom hemtjänsten för människor med demenssjukdom (M) VON KS/2013:148 Motion - Inrätta pris för årets pedagog/arbetslag (M) UN KS/2013:149 Motion - Energibesparande i kommunala lokaler, inomhus- och utomhusanläggningar (M) KOFN, TN KS/2013:150 Motion - Utred gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning (M) KLF, UN KS/2013:151 Motion - Fler enheter med specialpedagogisk verksamhet (M) UN KS/2013:152 Motion - Inför praktikpeng till lokala företag (M) KLF, AVUN, UN KS/2013:153 Motion - LOV i hemtjänsten i Botkyrka kommun (M) VON

78 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2013: Jobbpaketet (KS/2013:246) Beslut Kommunfullmäktige beslutar om inriktning på jobbpaketet i enlighet med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens förslag. Kommunstyrelsens beslut i ärendet Kommunstyrelsen beslutar för egen del att godkänna jobbpaketet och anslår kronor ur kommunstyrelsens medel till förfogande för ändamålet under Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden gör en kraftsamling för att få fler Botkyrkabor i arbete. Med utgångspunkt från bland annat kommunens arbetsmarknadspolitiska program har nämnden tagit fram ett jobbpaket som inleds 2013 och därefter utvidgas. Insatserna bedöms fortgå under längre tid. Jobbpaketet består av en satsning på en ny vägledningsfunktion med arbetsmarknadsfokus, fler kommunala vuxenutbildningsplatser, en förstärkning av feriepraktikplatser och sommarjobb för ungdomar, samt en satsning på kommunala resursjobb för dem som står längst från arbetsmarknaden. Jobbpaketet beräknas omfatta en bruttokostnadsökning på kronor för Förvaltningen kommer försöka hitta de effektivitetsförbättringar som kan frilägga kronor för att ändå klara ett genomförande. Detta resulterar därför i en begäran från kommunstyrelsen på netto kronor. Begäran förutsätter att nämnden kan träffa överenskommelser med de fackliga organisationerna. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

79 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2013:246 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har behandlat ärendet , 24. Yrkanden Jill Melinder (S), Arzu Alan (S), Mats Einarsson (V), Östen Granberg (SD) och Robert Rasmussen (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Särskilt yttrande Jimmy Baker (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: - Samtliga nämnder - Controller Monica Blommark, kommunledningsförvaltningen - Ekonomiassistent Suzana Milosavljevic, kommunledningsförvaltningen.

80 Kommunfullmäktige SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 60 Jobbpaketet (KS/2013:246) Vi anser att den delen av ordförandeförslaget som handlar om satsning på sommarjobb och feriepraktikplatser för ungdomar (300 Tkr) är bra. De extra medlen skall ju bl.a. användas för att förbättra samarbetet med näringslivet i kommunen och på det sättet få fram fler sommarjobb i privat sektor. Den del som handlar om "KOMMiJOBB" vänder vi oss emot. Den innebär att kommunen ska skapa st. 12-månaders "resursanställningar" inom den kommunala organisationen, något som beräknas kosta 2,7 Mkr i medelsförstärkning. Detta är inget annat än politiskt skapade låtasasjobb vars syfte är att lyfta människor från kommunalt ansvar så att de istället blir A-kasseberättigade. Vilket är ett cyniskt sätt att hantera arbetsmarknadsfrågorna. Förvisso kan detta vara positivt för den enskilde som kommer i åtnjutande av möjligheten, men det är inte rätt att hantera skattemedel på det sättet. Vi har tidigare redan haft debatt i frågan i fullmäktige, där vår motion om motprestation för försörjningsstöd behandlades, och där Socialdemokraterna kontrade med en egen motion om kommunala anställningar. En motion vi yrkade avslag på. De 3 Mkr som redan finns tillgängliga inom nämndens budgetram och som föreslås användas till utökad satsning på coachning och matchning mot arbetsmarknaden, står vi bakom. Jimmy Baker Yngve RK Jönsson

81 Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Till fastighetsägare och remissinsanser Samråd om detaljplaneprogram för Sibble, Kagghamra och Eldtomta Ett detaljplaneprogram är utarbetat för att belysa förutsättningar för utveckling av områdena Sibble, Kagghamra och Eldtomta i samband med införande/utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp. Detaljplaneprogrammet finns tillgängligt på och ligger under fliken Bo & bygga och undermenyn Samhällsbyggnad och planering/tumba-grödinge. Det går också bra att hämta en utskriven version i receptionen på Kommunalhuset, Munkhättevägen 45 i Tumba eller på medborgarkontoret i Tumba. Nu inleder vi ett samråd kring detaljplaneprogrammet och hoppas på kommentarer och synpunkter på vad som kan förbättras. Samrådet pågår mellan 25 april och 24 juni. Samrådsmöten om detaljplaneprogrammet och information om VAutbyggnaden kommer att hållas vid olika tillfällen för respektive område: Eldtomta den 6 maj kl 18:30 i Kommunhuset, Tumba kl 18:30 Sibble den 22 maj i Broängsskolan kl 18:30. Kagghamra den 23 maj i Broängsskolan kl 18:30.

82 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Synpunkter på förslaget Skicka eventuella synpunkter senast 24 juni 2013 till: Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun Tumba eller e-posta Planprocessen Detaljplaneprocessen har flera steg, vi befinner oss nu i programskedet. Start Program- Plan- Plan- Antagande Laga kraft samråd samråd granskning Frågor gällande detaljplaneprogrammet ställs till Anna-Bie Agerberg, anna-bie.agerberg@botkyrka.se tel Frågor gällande utbyggnad av vatten och avlopp ställs till John Staberg, john.staberg@botkyrka.se tel Samhällsbyggnadsnämnden

83 kagghamra sibble eldtomta Samrådshandling P 75-6 Detaljplaneprogram för utveckling av områdena KAgghamra, sibble och Eldtomta Samhällsbyggnadsförvaltningen

84

85 SAMMANFATTNING Syftet med detaljplaneprogrammet är att ge förutsättningar för en förbättrad miljö och hälsa i områdena Kagghamra, Sibble och Eldtomta. Detaljplaneprogrammet ska även klargöra de ekonomiska förutsättningarna för införande/utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt ange riktlinjer för detaljplanearbetet avseende bebyggelseutveckling. Det har länge varit känt att de enskilda avloppen i Kagghamra behöver förbättras för att uppnå en godtagbar rening. Förutsättningarna i området är inte fördelaktiga för att anlägga enskilda avlopp på grund av mycket berg i dagen och tunna jordlager. Utbyggnaden av det kommunala vatten och avloppet görs för att förbättra miljön och hälsan. För att hålla kostnaderna nere för de boende i programområdet har möjligheten till att förtäta områdena utretts. Kostnaden kan då slås ut på fler fastigheter i programområdet. Förtätningen begränsas av vad befintligt gatunät klarar, topografin, fornlämningar, lågt liggande områden, strandskydd med mera. Efter dessa avvägande kan det bildas cirka 80 nya fastigheter i programområdet. I Kagghamra föreslås kvartersmarken utvidgas genom att ta delar av parkmarken i anspråk där det är lämpligt. Förtätning av Kagghamra begränsas främst av topografin och fornlämningar. Möjligheten att röra sig i och genom området ska finnas kvar. I befintlig detaljplan för Sibble finns det en bestämmelse som styr antalet fastigheter per kvarter. Genom att ta bort denna bestämmelse möjliggörs det för styckning av de fastigheter som är större än 4000m². I norra delen av Sibble finns det även möjlighet att bilda 2-3 nya fastigheter norr om gällande detaljplan i lämpligt läge. I Eldtomta finns det möjlighet till cirka 5-6 nya fastigheter som förläggs på jordbruksmark vid Eldtomta handel. Bilden på framsidan föreställer Sibble med Kagghamra i bakgrunden och är tagen kagghamra sibble eldtomta 3

86 planprocessen och Tidplan Detaljplaneprogram är ett program till detaljplan som kan göras om ett förslag till detaljplan saknar stöd i översiktsplanen. Kommunen avgör själv om ett detaljplaneprogram behövs för att förtydliga mål och utgångspunkter. Syftet med ett detaljplaneprogram är att bredda kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede. De berörda ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta. Detaljplaneprogrammet kommer vara på samråd under april Godkännande av samrådsredogörelse beräknas till oktober och beslut om uppdrag för den första detaljplanen beräknas till fjärde kvartalet Handlingar Detaljplaneprogrammet för Kagghamra, Sibble och Eldtomta utgörs av detta dokument och dess illustrationer. Bilagor till dokumentet är följande: Kartbilagor Förutsättningar Jordartskarta Förslag markanvändning Behovsbedömning Medverkande tjänstemän Jenny Borheim Mikael Arveng Serop Bidros Ulrika Elveskog Anna Zidén Anna-Bie Agerberg John Staberg Stadsbyggnadsenheten VA-enheten Gata-/parkenheten Miljöenheten Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten VA-enheten ProgramSAMRÅD Samråd granskning antagande laga kraft Processpilen för i vilken ordning detaljplaneprocessen sker i, samt vart vi befi nner oss just nu. 4 kagghamra sibble eldtomta

87 innehåll Inledning 7 Syfte 7 Bakgrund 7 Läge och avgränsning 7 Ägandeförhållanden 7 Planeringsförutsättningar 8 Översiktsplanen 8 Strandskydd 9 Gällande planer 9 Tidigare utredningar 9 Riksintresse för kulturmiljövård Byggnadslagen 10 Kommunala beslut 10 Behovsbedömning 11 Ett hållbart botkyrka 11 Områdesförutsättningar 12 Markanvändning 12 Bebyggelse 12 Naturmiljö och lanskapsbild 13 Vattenområden 14 Strandskydd 15 Kommunal Service 15 Service 15 Kulturmiljö och fornlämningar 15 Radon 17 Geologi 17 Kollektivtrafik 18 Gång- och cykeltrafik 18 Buller 19 Vatten och avlopp 19 VA-kollektiv och Särtaxa 20 Riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete 22 Markanvändning 22 Landskapsbild 25 Strandskydd 25 Trafik och vägar 25 Kollektivtrafik 26 Dagvatten 26 VA-Utbyggnad 26 Motivering till enskilt huvudmannaskap 27 Nästa steg 27 kagghamra sibble eldtomta - innehåll 5

88 vä g 57 0 Kagghamra 569 väg Sibble Eldtomta handel Eldtomta strand 6 kagghamra sibble eldtomta Programområdet ligger i Grödinge i de södra delarna av Botkyrka kommun. Programarbetet innefattar områdena Kagghamra, Sibble och Eldtomta.

89 Inledning Syfte Syftet med detaljplaneprogrammet är att ge förutsättningar för en förbättrad miljö och hälsa i områdena Kagghamra, Sibble och Eldtomta. Detaljplaneprogrammet ska även klargöra de ekonomiska förutsättningarna för införande/utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt ange riktlinjer för detaljplanearbetet avseende bebyggelseutveckling. Bakgrund Det har länge varit känt att de enskilda avloppen i Kagghamra behöver förbättras för att uppnå en godtagbar rening. Förutsättningarna i området är inte fördelaktiga för att anlägga enskilda avlopp på grund av mycket berg i dagen och tunna jordlager. År 2006 gjordes ett examensarbete Inventering av enskilda avlopp i Kagghamra fritidshusområde i Botkyrka kommun. En av slutsatserna var att enbart ca 30 % av fastigheterna har en godtagbar rening för bad-, disk- och tvättvatten. År 2010 togs det fram en förstudierapport för utbyggnad av VA i Kagghamra, där det påpekas att vatten- och avloppssituationen i Kagghamra idag inte är tillfredställande vare sig ur ett hälso- eller miljömässigt perspektiv. Den hälsomässiga aspekten är att utsläpp från många mindre och inte alltid helt fungerande avlopp kan förorena vattentäkter och därmed orsaka brist på rent vatten för de boende. Den miljömässiga aspekten av orenat eller bristfälligt renat avloppsvatten påverkar omgivande ekosystem med kväve och fosforutsläpp. Strax söder om Kagghamra och programområdet rinner Kagghamraån, som är av riksintresse för naturvården, vilket ställer stora krav på VA-lösningar. Läge och avgränsning Programområdet ligger i Grödinge i de södra delarna av Botkyrka kommun. Programarbetet innefattar områdena Kagghamra, Sibble och Eldtomta. Se föregående sida. Ägandeförhållanden Kagghamra Kvartersmarken ägs av enskilda fastighetsägare. Sibble Botkyrka kommun äger fastigheten för Olberga skola. Marken norr om Sibble ägs av Skogsbolaget Snäckstavik. Nästan all kvartersmark ägs av enskilda fastighetsägare och några fastigheter är samfällda. Eldtomta Botkyrka kommun äger fastigheten där båtklubben ligger vid Eldtomta strand. En stor fastighetsägare i Eldtomta är Wiad fastigheter AB. Övriga fastigheter ägs av enskilda fastighetsägare. I Sibble finns det kommunalt avlopp och där är största hälsorisken radon i hushållsvattnet. Genom att radonet avgår från vattnet till inomhusluften kan radonhalten bli förhöjd i inomhusmiljön. kagghamra sibble eldtomta - inledning 7

90 Planeringsförutsättningar Översiktsplanen Översiktsplanen för Botkyrka kommun antogs av kommunfullmäktige och aktualitetsförklarades med några undantag. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har påbörjats och beräknas gå ut på samråd i mars I gällande översiktsplan står följande om respektive område: Kagghamra Området bör på sikt förses med långsiktigt godtagbara lösningar för vatten och avlopp. Ingen ny bebyggelse bör tillåtas utanför området. Sibble Utvecklingen av Sibble bör prövas i ett sammanhang så att önskemålen om förtätning och komplettering sker i ett helhetsperspektiv. Eldtomta Försiktig utbyggnad kan tillåtas i överensstämmelse med de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna i området. Mängden ny bebyggelse får inte äventyra områdets karaktär som landsbygd och dess öppna landskap. Nya översiktsplanen Enligt förslag till beslut för samråd av Botkyrka kommuns nya översiktsplan: Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten Kommunen bejakar en utveckling och omvandling av fritidshusområdena Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten. Fastigheterna i dessa områden ansluts till kommunalt vatten och avlopp. (Sibble har redan kommunalt avlopp) Byrsta och Tegelvreten är sist på tur, men det finns ingen närmare tidplan för detta. Vi vill genom nya detaljplaner pröva möjligheten till större byggrätter och avstyckningar till fler fastigheter, i samband med utbyggnad av kommunalt VA. Vi vill också att nya bostäder tillkommer i och i anslutning till dessa områden, efter att områdena har försetts med kommunalt VA och nya detaljplaner. Vi vill att övriga fritidshusområden i kommunen bevaras som fritidshusområden. 8 kagghamra sibble eldtomta - planeringsförutsättningar

91 Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd. Skyddet omfattar land- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd, både på land och ut i vattnet. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, samt att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. Länsstyrelsen kan utvidga strandskyddsområdet om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften. I Stockholms län är strandskyddsområdet utökat till 300 meter inom exempelvis områden av riksintresse för naturvård eller friluftsliv. Sibble Kagghamra Gällande planer Kagghamra För området finns två detaljplaner. För den södra delen är detaljplanen fastställd den 26 juni Detaljplanen för den norra delen är fastställd den 30 november Sibble Området är detaljplanelagt och planen är fastställd 23 februari Till detaljplanen har det gjorts 4 tilläggsplaner. Den östra delen av Sibble är inte detaljplanelagt. Eldtomta Vid Eldtomta strand är ett mindre område detaljplanelagt för bland annat båtupplag och vattenområde, detaljplanen fastställdes I södra delen ligger även fastigheter som ingår i områdesbestämmelserna för östra Näslandet som vann laga kraft Syftet med områdesbestämmelserna är att stark restriktivitet ska råda mot nya fritidshus. Enstaka hus får förekomma om de lokaliseras i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper. Eldtomta strand Färgerna visar vilka områden som är planlagda med detaljplan eller områdesbestämmelser. Tidigare utredningar En förstudierapport för Kagghamra har tidigare tagits fram för VAutbyggnad, Kagghamra daterad Inventering av enskilda avlopp gjordes i Kagghamra Den visade att flera avlopp behövde förbättras. kagghamra sibble eldtomta - planeringsförutsättningar 9

92 Riksintresse för kulturmiljövård Området kring Grödinge centralbygd som ligger strax norr om Sibble är ett riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap i miljöbalken. 113 Byggnadslagen För de fastigheter i Kagghamra som är detaljplanelagda omfattas de av 113 BL- förordnande. Ett 113 BL-förordnande gäller tills det ändras eller upphävs. Förordandet måste ändras innan en ny detaljplan kan börja gälla för ett sådant område. Sibble Kagghamra Ett förordnande enligt 113 BL innebar att en fastighetsägare fick avstå mark gratis för allmän plats i utbyte mot nya byggrätter i byggplanen. I detta fall innebar det att samtliga fastighetsägare som fanns inom planområdet fick en rättighet att nyttja denna särskilda form av allmän plats. Vem som är huvudman för den allmänna platsen kan också variera. Det kan vara kommunen, men även de boende genom en gemensamhetsanläggning eller genom en tomtägarförening. Eldtomta handel Eldtomta strand Botkyrkas gröna värden Ett förordnande behöver endast upphävas om kommunen vill omvandla mark som är utlagd i den gamla planen som allmän plats, till kvartersmark. Kommunala beslut Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett detaljplaneprogram för Kagghamra, Sibble och Eldtomta. Tekniska nämnden beslutade att Tekniska nämndens förslag till Kommunfullmäktige är att kommunen ansluter Kagghamra till det kommunala ledningsnätet för spill- och dricksvatten och i samband därmed även Sibble till kommunala dricksvattennätet. 10 kagghamra sibble eldtomta - planeringsförutsättningar

93 Behovsbedömning För detaljplaneprogrammet ska kommunen göra en behovsbedömning för att avgöra om en miljöbedömning ska göras. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om programmet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Sammantaget bedöms programmets genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan Sammanfattning av behovsbedömningen Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöenhet har gjort en behovsbedömning, daterad Sammantaget bedöms programmets genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Bedömningen baseras på den tillkommande bebyggelsen inom programområdet samt ledningsdragningar inom de tre områdena. De stora fördelarna med framdragningen av vatten och avlopp är förbättringen av miljön i och omkring området, med minskat näringsläckage och bättre dricksvattenkvalité för de boende. Nackdelarna är att man kommer att ta jordbruksmark och naturmark i anspråk både för ny bebyggelse och ledningsdragning och att det antas öka personbilstransporterna till och från området. Programmet har tagit fram förslag på var förtätningar kan vara lämpliga, i det fortsatta detaljplanearbetet behöver placeringarna granskas mer noggrant. Ett hållbart botkyrka År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg +10-deklarationen. För att uppnå hållbar utveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer att ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar. 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma 3. Botkyrka har de bästa skolorna 4. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringar 5. Botkyrkaborna är friska och mår bra 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin Detta arbete kommer ha sin utgångpunkt i punkterna 2, 5 och 6. Hemkänslan bedöms öka och förutsättningarna för miljön och hälsan bedöms förbättras med detta programarbete. Förtroendet för kommunen bedöms stärkas när de boende bjuds in till dialog i tidigt skede och under den fortsatta processen. Förtroende Arbete Hemkänsla Hälsa Skola Klimat kagghamra sibble eldtomta - planeringsförutsättningar 11

94 Områdesförutsättningar Markanvändning Programområdet består av de tre områdena Kagghamra, Sibble och Eldtomta. Bebyggelse Kagghamra Området var från början ett fritidshusområde som successivt har börjat permanentats. Från år 1998 har antalet permanentboende i området ökat med cirka 100 personer tills idag. Enligt gällande detaljplaner för Kagghamra får inte fastigheterna vara mindre än 2000m². Mindre fastigheter kan dock godtas om förhållandena medger det, men fastigheten får minst vara 1800m². För en fastighet med minsta tomtareal på 2000m² får byggnadsarean på huvudbyggnad vara högst 80m² och uthus 35m². För en fastighet med minsta areal på 1800m² får byggnadsarean för huvudbyggnad vara högst 80m² och för uthus 25m². De flesta fastigheterna i Kagghamra är på 2000m². Fastigheterna är kuperade och med mycket berg i dagen. Detta försvårar möjligheterna för avstyckning. Det finns två fastigheter i området som inte är bebyggda vilket till viss del beror på att det är svårigheter att angöra fastigheterna. Sibble Området var från början ett fritidshusområde som successivt har börjat permanentats. Bebyggelsen ligger till stora delar i en södersluttning. Detaljplanen medger fastigheter med lägsta storlek på 2000m² där byggnadsarean totalt får vara högst 250m². 24 fastigheter inom detaljplanelagt område är större än 4000m². Eldtomta Området är mer utspritt, från Eldtomta strand i söder med cirka nio fastigheter och nio fastigheter i södra delen av Fromtorpsvägen vid Eldtomta handel. Storleken på fastigheterna varierar mellan 3000m² och 5000m² i Eldtomta strand och m² vid Eldtomta handel. Bebyggelse i programområdet 12 kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar

95 Naturmiljö och lanskapsbild Kagghamra Kagghamra är uppdelat i två områden, norr och söder om väg 570. Båda områdena ligger i kuperad mark med branta sluttningar, vilket medför att människor med begränsad rörlighet kan ha svårt för att ta sig fram i området. Mellan tomterna är det skog, främst lövskog med inslag av tall. Södra området avslutas med en brant slänt ner till Kaggfjärden i väster. I östra delen avgränsas området av odlad åkermark. I norra delen avgränsas området av en brant i väster och nedanför den sträcker sig Sörmlandsleden. I öster mynnar området ut i skog. Sibble I södra delarna, närmast Kaggfjärden, är det mestadels jordbruksmark och stora strövområden, strand och hav med möjlighet till bad, båt och fiske. Närmast stranden är marken sank. I övrigt finns mycket skog, främst lövträd. Eldtomta Eldtomta består av två delar, en del vid Eldtomta handel och en del vid Eldtomta strand. Runt dessa mindre områden är det främst jordbruksmark. Utsikt Kaggfjärden från Kagghamra kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar 13

96 Vattenområden Hela planområdet ligger vid Kaggfjärden, som är en del av Östersjön. Kagghamra I Kagghamra finns ett hamnområde som ägs och sköts av en hamnförening i Kagghamra. Söder om hamnområdet finns även en badplats. Sibble En gemensam småbåtshamn finns vid Skogsudd. Det finns även en del enskilda bryggor. I den gällande detaljplanen finns det ett område som möjliggör för mindre bryggor, båthus och dylikt. En mindre del av området ligger lågt i förhållande till Östersjöns medelvattennivå. Eldtomta Vid Eldtomta strand finns ett hamnområde som Botkyrka kommun äger. I gällande detaljplan finns det tre områden, ett större och två mindre, där vattenområde får överbyggas. Eldtomta strand ligger lågt i förhållande till Östersjöns medelvattennivå. Osäkerheten om hur mycket vattenytan kommer att höjas i detta område är ganska stor. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen kommer Östersjöns vattenyta att höjas under kommande decennier. Vid anläggning av nya bostäder ska de ligga minst 3,0 meter över Östersjöns medelvattennivå (+2,65 RH00) enligt klimatstrategi för Botkyrka kommun (maj 2009). Kaggfjärden Område markerat med blå skraffering ligger 3,0 meter över Östersjöns medelvattennivå Eldtomta strand till vänster och Grödinge båtklubb till höger i bild 14 kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar

97 Strandskydd Kagghamra I väster mot Kaggfjärden är det generellt strandskydd på 100 meter. Före 1975 upphörde strandskyddet automatiskt när en detaljplan (då stads- eller byggnadsplan) fastställdes av länsstyrelsen. Detta innebär att gällande detaljplanen inte omfattas av strandskydd på kvartersmark. Sibble I stora delar är strandskyddet utökat till 300 meter och för en mindre sträcka gäller generellt strandskydd på 100 meter. Strandskyddet är upphävt inom den detaljplanelagda kvartersmarken. Strandskydd blåmarkerat Kaggfjärden Eldtomta För området närmast Kaggfjärden gäller 300 meter strandskydd. Kommunal Service I Sibble ligger Olberga skola som är en förskola. Närmaste grundskola är i Malmsjö skola i Vårsta. Service Närmsta livsmedelsbutik finns i Vårsta. I Eldtomta handel finns ett café. Kulturmiljö och fornlämningar Kagghamra tomtområdes historia Området är beläget på södra delen av den höjdsträckning som ligger mellan Grödinges två markanta nord-sydliga sprickdalar. Terrängen är kuperad och bergbunden och det har inte lockat forntidens människor att bosätta sig här. Men eftersom området är högt beläget steg det upp ur havet redan under tidig stenålder. Det är därför möjligt att här finns boplatslämningar från denna tid men ännu är någon sådan inte upptäckt. Även från perioderna bronsålder och äldre järnålder saknar planområdet kända fornlämningar. Från yngre järnålder/vikingatid finns lämningar i planområdets närhet. På ett berg i dalgången västerut ligger två fornborgar och i södra delen av området finns lämningar av två äldre gårdar, Trulltorp och Brubbhamra. Båda har upphört som egna gårdar, troligen redan på 1600-talet, och hör numera till Kagghamra. Intill Brubbhamras gårdstomt finns två vikingatida gravfält vilket visar att gården är förhistorisk. Hela södra delen av Kagghamra tomtområde har tillhört Kagghamra gård. Här ligger också de till gården tillhörande torpen Jakobsberg och Nyboda. De finns fortfarande kvar, men nu integrerade som fritidshus i detaljplanen från kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar 15

98 Sibbles historia Sibble ligger i en sydostsluttning ut mot Kaggfjärden. Områdets högsta punkt är Hammaren, vars topp är belägen ca 65 m över havsytan. Det innebär att denna plats stack upp över havsytan som en liten ö för ca 7000 år sedan. Möjligen har någon stenåldersfiskare tillfälligt landstigit här på den tiden men det har vi inga bevis för. De äldsta bevisen för att människor uppehållit sig i Sibble är några 5000 år gamla stenyxor som hittats på 30 metersnivån i området. Om det är spår av en permanent bosättning eller ett tillfälligt besök är inte undersökt, men fyndplatsen vid den dåtida havsstranden ser ut att kunna vara en lämplig boplats. Det är först under bronsåldern (ca 1000 f. Kr.) som det fanns en permanent befolkning i området. Gravrösena (Raä 148:1) på toppen av Hammaren, hällristningarna (Raä 128:2) vid Enbacken och ett fynd med bronsföremål är tydliga bevis för att det legat en bronsåldersgård någonstans i området Sibble-Snäckstavik. Om man studerar Sibbles fornlämningar ser man att bosättningen fortsatt under hela järnåldern. Vid periodens slut och under vikingatiden (ca 1000 e. Kr.) bestod Sibble av två gårdar, Sibble och Olberga. Vid båda gårdstomterna ligger gravfält med typiskt vikingstida utseende. Olbergas gravfält (Raä 131:1) ligger i den så kallade Fornkullen intill Olberga skola. Det exakta läget för gården är inte känt men den har troligen legat i närheten av Olberga skola. Däremot visar äldre kartor var Sibble gård har legat. Det är i korsningen Sibblevägen/ Sibble backe. Gården har haft två gravfält, ett (Raä 145:1) österut på Hammarens sluttning ner mot Sibblevägen och ett mindre gravfält (Raä 139:1) nere vid den dåtida stranden. I en grav nära gårdstomten fann man förra seklet den så kallade Sibblekvinnan, ett silversmycke föreställande en kvinnofigur i fotsida kläder. Sibble och Olberga fanns kvar som självständiga gårdar fram till 1800-talet då de inköptes av Viad och blev underlydande till denna gård. I området fanns på 1800-talet flera torpstugor. Det var Enbacken, Sibblelund, Annelöt, Friskopps och Sjöstugan. Flera av dessa finns fortfarande kvar fast i ombyggt skick. På 1920-talet började man stycka upp Sibbleområdet för fritidsboende. Kaggfjärden Om nya fornlämningar påträffas ska det enligt lag anmälas till Länsstyrelsen. Fornminnen markerat med ljusröd 16 kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar

99 Radon Radon förekommer i områdena från lågriskområde till högriskområde. Lokala variationer kan förekomma. Mätning bör göras innan nybyggnation. I både Kagghamra och Sibble är det främst normalriskområde och delvis lokalt högriskområde för radon. I Eldtomta är det lågriskområde för radon utom vid hamnen där det är högriskområde. I Sibble är det flera av de enskilda vattentäkterna där radonhalter överstiger riktvärdet för tjänligt med anmärkning. Geologi Enligt det översiktliga geologiska kartbladet utgörs marken mestadels av berg i dagen samt sandig morän i Kagghamra och i större delen i Sibble av glaciallera. Eldtomta strand är det främst postglacial lera och i Eldtomta handel postglacial grovlera och postglacial lera. Trafik och vägar Kagghamra Genom Kagghamra i väst- östlig riktning sträcker sig väg 570. Kagghamra nås från väg 570, antingen via väg 569 från väst eller från väg 225 i öst. Vägarna i området är enskilda/samfällda och sköts genom en vägförening. Sibble I västra kanten av Sibble sträcker sig väg 569. Vägarna i området är enskilda/samfällda och sköts genom flera olika vägföreningar. väg 570 Eldtomta handel väg 570 väg 569 väg 569 Eldtomta strand Radon - Kagghamra Radon - Sibble Radon - Eldtomta kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar 17

100 Eldtomta Eldtomta handel ligger direkt väster om väg 569. Från väg 569 sträcker sig en väg söderut till Eldtomta strand. Vägarna i området är enskilda/samfällda och sköts genom en vägförening. Kollektivtrafik En busslinje går längs väg 569 med hållplatser i norra och södra Sibble samt vid Eldtomta handel. För Kagghamra ligger närmstaste hållplats antingen vid väg 569 eller vid Nynäsvägen, cirka 1,5 kilometer från området. Kollektivtrafiken går med låg frekvens (ca 1 gång/90 min), vilket bidrar till att många åker bil till infartsparkeringarna i Tumba och Tullinge. I dagens läge ligger beläggningsgraden på 100% på samtliga parkeringar. Gång- och cykeltrafik Det finns inga separata gång- och cykelbanor till eller inom områdena. väg 570 väg 569 Kaggfjärden Busshållplats i Sibble Trafi kverketsväg markerat med brun och de enskilda vägarna i de respektive områdena markerat med gul 18 kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar

101 Buller Riktvärdena utomhus vid fasad samt rekreationsytor i tät bebyggelse är 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och70 db(a) maxnivå. Enligt en kartläggning från 2006 överskreds maximala nivåerna vid fasad för en del bostäder längs med väg 569 i Sibble och Eldtomta. Värme Fjärrvärme finns inte utbyggt i områdena. Husen värms upp genom olika enskilda anläggningar. Vatten och avlopp Kagghamra I Kagghamra finns varken kommunalt vatten eller avlopp. De enskilda avloppen består av många olika lösningar. Bad-, disk- och tvättvatten avleds idag till stenkistor, infiltrationer, markbäddar eller slutna tankar. Det finns risk för vattenbrist och saltvatteninträngning när vatten transporteras bort från området. Toaletterna består till exempel av torrtoaletter, förmultningstoaletter eller vattentoaletter anslutna till infiltration eller sluten tank. Sibble Sibble är anslutet till kommunalt avlopp men inte till kommunalt vatten. Eldtomta En del av fastigheterna för Eldtomta har redan kommunalt vatten och/eller avlopp. En fastighet är ansluten till kommunalt vatten, tre fastigheter till avlopp och två fastigheter har både kommunalt vatten och avlopp. Kommunala anslutningar i Eldtomta Blå - kommunalt vatten Orange - kommunalt avlopp Grön - kommunalt vatten och avlopp kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar 19

102 VA-kollektiv och Särtaxa Bakgrund I Sverige tillgodoses behovet av vatten- och avloppstjänster i tätorter oftast av en allmän anläggning som kommunen ansvarar för. VA-verksamheten är ett monopol och kunderna kan inte välja vem som ska leverera vattentjänster, utan det finns bara en leverantör. VA-verksamheten lyder därför under en speciallagstiftning. Denna lagsstiftning reglerar bland annat prissättningen. En allmän förutsättning för VA-verksamheten är kommunallagens självkostnadsbegrepp. De avgifter som får tas ut av VA-kollektivet (fastighetsägarna som är anslutna till den allmänna anläggningen) är endast avgifter som täcker nödvändiga kostnader för de levererade tjänsterna. Det är fullt tillåtet att skjuta till pengar till VA-verksamheten (t ex skattemedel) men det är inte tillåtet för VAverksamheten att skjuta till medel till annan verksamhet. Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen: 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas. 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän vatten- och avloppsanläggning. Verksamhetsområde är det område där kommunen bestämmer vad som ska finnas till respektive fastighet som vatten, dagvatten och spillvatten. Den första januari 2007 trädde Lagen om allmänna vattentjänster i kraft. Lagen är en uppdatering av 1970 års VA-lag. En nyhet är att lagen nu reglerar att den ekonomiska redovisningen ska ske särskilt för VA-verksamheten. Motivet är att tillgodose behovet av den information, som krävs för att kontrollera om de avgifter som tas ut är korrekta. 20 kagghamra sibble eldtomta - områdesförutsättningar

103 21

104 Riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete Markanvändning Utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp görs för att förbättra miljön och hälsan. För att hålla kostnaderna nere för de boende i programområdet har möjligheten till att förtäta områdena utretts. Kostnaden kan då slås ut på fler fastigheter i programområdet. En förutsättning vid förtätning är att behålla den befintliga karaktären i områdena. Förtätningen begränsas av vad befintligt gatunät klarar, topografin, fornlämningar, lågt liggande områden, strandskydd med mera. Efter dessa avvägande kan det bildas cirka nya fastigheter i programområdet. Kagghamra Programområdesgräns Sibble Väg 569 väg 570 Kraftledning Fornlämningar Naturvärdesområden klass 4 Naturvärdesområden klass 3 Riksintresse Eldtomta handel Lågt liggande område Strandskydd Kaggfjärden Förtätning Eldtomta strand Kaggfjärden 22 kagghamra sibble eldtomta - riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete

105 Kagghamra De flesta fastigheterna i området har en minsta tomtstorlek på cirka 2000m². Att minska minsta tomtstorlek för att på så sätt få fram nya fastigheter genom styckning bedöms inte lämpligt eftersom topografin i området är väldigt kuperad, vilket ofta gör det svårt att angöra och att placera nya huvudbyggnader i området. På ny kvartersmark inom området kan annan fastighetsstorlek prövas. Kagghamra Kraftledning Kvartersmarken föreslås istället utvidgas genom att ta delar av parkmarken i anspråk där det är lämpligt. Förtätning av Kagghamra begränsas främst av topografin och fornlämningar. Delar av de gröna kilar som finns genom området kommer att bevaras så att möjligheten att röra sig i och genom området finns kvar. Med en förtätning inom området möjliggörs det för cirka 30 nya fastigheter på befintlig parkmark. Med denna förtätning behöver inga nya vägdragningar göras utan befintligt vägnät kan användas. Allmän platsmark tas i anspråk för förtätning av ny bebyggelse, vilket innebär att 113 BL förordnande behöver upphävas. Skördevägen Kaggvägen Nybodavägen väg 570 I den östra delen av väg 570 vid Dalsta möjliggörs för nya fastigheter. Här kan det bli aktuellt att samordna utfarterna till väg 570. Strax norr om föreslagna tomter sträcker sig en bäck. Kraftledning Kraftledning För den norra och södra delen krävs nya detaljplaner för att möjliggöra förtätning och för Dalsta krävs en ny detaljplan för ny bebyggelse. För de nya fastigheterna föreslås en minsta fastighetsarea på cirka 1500m². Antalet lämpliga nya fastigheter kommer prövas och utredas mer i detaljplaneskedet. Möjliga förtätningar i Kagghamra, markerat med lila I gällande detaljplan får huvudbyggnaden ha en maximal byggnadsarea på 80m². Vid ny planläggning görs en prövning med möjlighet till viss utökning av byggnadsarean för huvudbyggnaden. kagghamra sibble eldtomta - riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete 23

106 Sibble Utbyggnad av Sibble begränsas främst av strandskydd, riksintresse, fornlämningar, naturklassad jordbruksmark och befintligt vägnät. I den gällande detaljplanen är den minsta tomtstorleken 2000m², vilket den föreslås att fortsätta vara. I området är det flera fastigheter som är större än 4000m², om de fastigheterna delas skulle det innebära en ökning med cirka 30 nya fastigheter. Annelötsvägen Sibble I befintlig detaljplan finns det en bestämmelse som styr antalet fastigheter per kvarter. Genom att ta bort denna bestämmelse möjliggörs det för styckning av de fastigheter som är större än 4000m². Den byggnadsarea på 250m² som tillåts i gällande detaljplan kräver stora fastigheter för att områdets karaktär ska bevaras. I norra delen av Sibble finns det även möjlighet att bilda 2-3 nya fastigheter norr om gällande detaljplan i lämpligt läge. Området är inte detaljplanelagt idag och behöver då detaljplaneläggas för att kunna medge ny bebyggelse. Antalet lämpliga nya fastigheter kommer prövas och utredas mer i detaljplaneskedet. Väg 569 Sibblevägen Möjliga förtätningar i Sibble, markerat med lila 24 kagghamra sibble eldtomta - riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete

107 Eldtomta I Eldtomta är förtätningsmöjligheterna väldigt begränsade, eftersom största delen av Eldtomta strand ligger mindre än 3 meter över Östersjöns medelvattennivå, och inom den gränsen ska ingen ny bebyggelse planläggas enligt klimatstrategin. Området begränsas även av strandskydd och naturklassad jordbruksmark. Möjlighet finns till att cirka 5-6 nya fastigheter förläggs på jordbruksmark vid Eldtomta handel. De befintliga fastigheterna har en tomtstorlek på mellan 1500m²-3500m². De nya fastigherna bör få en minsta tomtstorlek på cirka m². Antalet lämpliga nya fastigheter kommer prövas och utredas mer i detaljplaneskedet. Eldtomta handel Landskapsbild Bebyggelsen blir tätare i östra Kagghamra och Sibble jämfört med idag. Viss förändring av landskapsbilden vid Eldtomta med de nya fastigheterna på befintlig jordbruksmark. Strandskydd Delar av områdena ligger inom strandskyddat område och är av intresse för naturskyddet och djurlivet vilket måste beaktas vid eventuellt upprättande av nya detaljplaner. Vid framtagande av ny detaljplan återinförs strandskyddet och ett upphävande måste kunna motiveras utifrån de särskilda skälen. Trafik och vägar Kommunen föreslår att vägarna fortsatt ska skötas av de olika samfälligheterna med enskilt huvudmannaskap. Detta för att hålla nere kostnaderna för de boende i områdena. Kommunen bedömer att vägnätet klarar en begränsad förtätning. Väg 569 Eldtomta strand Följande förslag rör vägföreningarna och inget som kommunen ansvarar över. Mötesplatser bör anläggas där siktförhållanden är dåliga samt där vägarna är trånga (mindre än 5 meter bred väg). Detta kan eventuellt kräva en omprövning av anläggningsbeslutet hos Lantmäteriet. Infarter från huvudvägen till bostadsområdena bör göras mer tydliga och det bör rensas upp bland träd och buskage. I det fortsatta planarbetet ses de befintliga vägområdena över. Möjliga förtätningar i Eldtomta, markerat med lila Angöringen till de olika områdena sker via Trafikverkets vägar. Diskussioner med Trafikverket kommer att ske under det fortsatta planarbetet. kagghamra sibble eldtomta - riktlinjer och förutsättningar för kommande detaljplanearbete 25