Miljöutredning för Göteborgs Stads Lokalförvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöutredning för Göteborgs Stads Lokalförvaltning"

Transkript

1 Miljöutredning för Göteborgs Stads Lokalförvaltning Louise Engberg Uppsats för avläggande av masterexamen i Miljövetenskap 30 hp Institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Februari 2013

2 Sammanfattning Lokalförvaltningen är en kommunal instans inom Göteborgs Stad. Denna bildades 1 januari 2011 och har i uppdrag att förvalta kommunens fastigheter. Det är främst skolor och förskolor som förvaltas, men även andra fastigheter. Lokalförvaltningen ansvarar för in- och utvändigt underhåll, drift av tekniska installationer, fastighets- och markskötsel, energi- och vattenförsörjning samt planering och produktion/inhyrning av nya fastigheter. Syftet med föreliggande studie var att genomföra en miljöutredning för Lokalförvaltningen, eftersom ingen sådan tidigare utförts, samt att avsikten är införa ett nytt ledningssystem. Det ingår att identifiera, kvantifiera och värdera miljöaspekter inom verksamheten i denna miljöutredning. De frågeställningar som undersökningen baserades på var vilken miljöpåverkan Lokalförvaltningens verksamhet kan ha, samt vilka miljöaspekter som är mest betydande. Även huruvida det föreligger några särskilda svårigheter att utföra en miljöutredning i en nybildad organisation. Miljöaspekterna bedömdes utifrån tre kriterier, omfattning, betydenhet samt genomförbarhet. Kriterierna bedömdes på en skala 1-5 och värdena summerades. Om slutsiffran var 10 eller högre bedömdes miljöaspekterna vara betydande. På grund av tidsbegränsning fokuserades undersökningen på de operativa miljöaspekterna inom vilka det är en stor resursförbrukningen. Totalt identifierades 28 operativa miljöaspekter varav 14 bedömdes vara betydande. De miljöaspekter som anses betydande är, elvärme, fjärrvärme, oljeeldning, elförbrukning, samt avfall, kemikalier, PCB, mattor, asfalt, asbest, tryckimpregnerat virke, köldmedier, radon och innemiljö och hälsorisker. Det som bör ges högst prioriteritet är avfallshantering och kemikalier eftersom nya rutiner för kontroll av dessa skulle kunna förenklas. Summary Lokalförvaltningen is a municipal administration in the city of Gothenburg, which was founded 1 January The administration s mission is to manage the properties owned by the city of Gothenburg. Examples of activities in the properties are day care centers and schools. Lokalförvaltningen is responsible for inner and outer maintenance, management of technical installations, property and land management, power and water supply and also planning and production/rental of new properties. The aim of this study was to make an environmental investigation for Lokalförvaltningen, since it has not been done before and Lokalförvaltningen wants to integrate a new management system. Included in the investigation are identification, quantification and valuation of the environmental aspects within the organization. Questions that the study aimed to answer were which environmental impacts Lokalförvaltningen has in its activities, which environmental aspects that are most important, and also if there were any difficulties in performing an environmental investigation in a newly formed organization. To be able to evaluate the environmental aspects, a model based on three criteria were used, extent, consequence and feasibility. The different criteria were graded on a scale of 1-5 and the values were added together. Environmental aspects with a number of 10 or above were considered environmental aspects of high importance. Because of the time limitations of this study, the main focus was on operative environmental aspects where the resource consumption is high. Altogether 28 operative environmental aspects were identified, and among them 14 were considered environmental aspects of high importance. The environmental impacts of high importance are waste, electricity, district heating, fossil oil use, chemicals, carpets, pressure-treated lumber, indoor environment and health, refrigerants, PCB and radon. The aspects which should be prioritized in the continued environmental work are waste and chemicals. 1

3 Förord Denna studie genomfördes under hösten 2012 som ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng inom masterprogrammet i miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Examensarbetet förmedlades genom Miljöbron och har utförts på uppdrag av Lokalförvaltningen inom Göteborgs Stad. Jag vill rikta ett stort tack till mina handledare Malin Östblom på Lokalförvaltningen och Lennart Bornmalm på Institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet. Jag vill även rikta ett stort tack till all personal på Lokalförvaltningen som hjälpt mig att ta fram information och svarat på frågor under arbetets gång. Göteborg Louise Engberg Kontakt: Tel nr:

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Summary... 1 Förord Inledning Miljöutredning Miljöaspekter Problembeskrivning Syfte Avgränsningar Verksamhetsbeskrivning Organisation Lokalisering Processbeskrivning Befintligt miljöarbete Metodik Litteraturstudie Identifiering och kvantifiering av miljöaspekter Värdering av miljöaspekter inklusive betydande miljöaspekter Resultat Miljöaspekter Lagar och andra krav Olyckor och tillbud Bedömning av betydande miljöaspekter Diskussion Slutsatser Referenser Bilaga A. Rekommendationer Bilaga B. Fotografier avfallshantering

5 1 Inledning Miljöarbete har under de senaste tjugo åren fått allt större vikt i företag och organisationer. Ju mer kunskap som framkommer om människans miljöpåverkan, desto större blir incitamenten för företag och verksamheter att aktivt arbeta med miljön. Ett systematiskt sätt att integrera miljö i verksamheter är att införa ett miljöledningssystem. Arbetet med dagens miljöledningsstandarder såsom ISO serien inleddes under miljökonferensen i Rio de Janeiro år 1992 (Almgren och Brorson, 2003). Syftet med att införa ett miljöledningssystem i ett företag är att effektivisera företagets miljöarbete samt lyfta fram de delar inom verksamheten som företaget kan arbeta med, dels för att kartlägga, dels för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Det finns många anledningar till varför det är fördelaktigt för företag att arbeta med miljöledningssystem. En anledning är att det ofta optimerar resursanvändningen. Lagkrav är förmodligen det inledande största incitamentet till att minska miljöpåverkan. Det är inte ovanligt att det när miljö eller miljöarbete kommer på tal i företagsvärlden övergår till en kostnadsfråga huruvida åtgärder vidtas eller ej. Faktum är att en god anledning att införa miljöledningssystem är att det just är kostnadseffektivt och potentiellt kan spara pengar. Förutom den ekonomiska resursfrågan så kommer det också en allt större efterfrågan från kunder att miljö skall integreras i produkter eller tjänster som köps in. Det finns flera typer av miljöledningssystem som ett företag kan använda. De två mest etablerade är ISO och den europeiska förordningen EMAS (Ammenberg, 2008). ISO är även den mest etablerade standarden internationellt sett. Lokala verktyg såsom Göteborgs Stads Miljödiplomering med tillhörande checklista är något som nått framgång inom företag i bland annat Västra Götalandsregionen. Det som skiljer ledningssystem av ISO karaktär från exempelvis en miljödiplomering är att det inte finns några absoluta krav på åtgärder inom ISO (Almgren och Brorson, 2006). Företagsledningen avgör själv hur ambitiösa de vill vara i sitt miljöarbete, och har möjlighet att skräddarsy miljöarbetet så att det blir så effektivt som möjligt för just dess verksamhet. Det innebär att företag har stort utrymme att vara ambitiösa och ställa höga krav på sig. Dock finns utrymme för viss problematik om ett företag inte har rätt kunskap gällande hur de bäst skall utnyttja en miljöledningsstandard såsom ISO i sin verksamhet. Följden kan då bli ett ineffektivt ledningssystem som inte alls är kostnadseffektivt. Införandet ett miljöledningssystem enligt ISO standard är helt frivilligt, men för att kunna hävda att kraven som ställs i standarden efterlevs krävs även en certifiering av en tredje part (Almgren och Brorson, 2006). ISO utgår ifrån olika processer, varav en av de viktigaste är PDCA - Plan-Do-Check-Act, eller Planera-Genomför-Följ upp-förbättra. Denna process är fokuserad på ständig förbättring inom en organisation, vilket är ett nyckelbegrepp inom ISO 14001(Almgren och Brorson 2006, 33). Planera: Företagsledningen tar fram mål som överensstämmer med ledningens miljöambitioner. Genomför: Ledningen vidtar åtgärder för att uppnå målen. Följ upp: Utfallet av miljöarbetet följs upp, det vill säga att det utreds huruvida processerna varit lyckade eller ej. Förbättra: Slutligen sätts nya mål upp för ständig förbättring(iso 14001:2004, 5). ISO-miljöledningssystem kan också integreras med ledningssystem för exempelvis kvalitet, arbetsmiljö, energi och säkerhet. 1

6 Figur 1. PCDA-cykeln (Mittuniversitetet, 2012). 1.1 Miljöutredning Ett av de första stegen vid införandet av ett miljöledningssystem är att göra en miljöutredning. Utredningen är ett verktyg för att på ett översiktligt sätt kartlägga sin miljöpåverkan och ta reda på vilka aktiviteter inom en verksamhet som har störst påverkan. Enligt Ammenberg (2004) är syftet med en miljöutredning att identifiera, analysera och kvantifiera aktuell organisations miljöaspekter. En miljöutredning består av några specifika delar som skall finnas med; en verksamhetsbeskrivning som beskriver företaget och eventuella tillverkningsprocesser En förteckning av lagar och andra krav som företaget är skyldiga att efterleva Olyckor och tillbud Råvaror och komponenter som kan tänkas användas i verksamheten. En förteckning av kemikalier och kemiska produkter som används inom verksamheten. Energiförbrukning inom verksamheten Avfall och återvinning Transporter som sker inom verksamheten Sammanställning av utsläpp och resursförbrukning Sammanställning och värdering av miljöaspekter I miljöutredningen utreds även vilka områden som har störst miljöpåverkan, som ett företag skall ge extra hänsyn och arbeta extra hårt för att minska. 1.2 Miljöaspekter Miljöaspekter definieras enligt Almgren och Brorson (2006) som delar av en organisations verksamhet eller produkter som kan påverka miljön. Miljöaspekter är således verktyg som används för att avgöra var en verksamhet har sin minsta, respektive största, miljöpåverkan. Genom att ta fram verksamhetsspecifika miljöaspekter erhålls därmed mätetal som indikerar inom vilka områden ett företag skall lägga sina resurser för att minska sin negativa miljöpåverkan. Vilka miljöaspekter som är viktiga för vilken verksamhet beror just på den typ av verksamhet det gäller. Exempel på miljöaspekter som gäller i de flesta verksamheter är energi- och resursförbrukning, men hur stor betydelse de olika aspekterna har i verksamheterna varierar. Miljöaspekter kan kategoriseras på några olika sätt: 2

7 Positiva miljöaspekten medför positiva miljöeffekter. Negativa miljöaspekter som har negativ påverkan på miljön. Direkta miljöaspekter som organisationen har fullständig kontroll över, exempelvis energiförbrukning inom den egna verksamheten, resursförbrukning och avfallshantering. Indirekta miljöaspekter som organisationen inte har fullständig kontroll över. Det kan handla om tjänster som företaget köper in eller beställningsvaror där man inte kan ställa vissa krav på leverantören. Operationella (hårda) tydliga miljöaspekter rörande material- och energiflöden. Organisatoriska (mjuka) mer svårdefinierade miljöaspekter exempelvis utbildning eller beslutsfattande (Ammenberg, 2008). När miljöaspekter identifierats inom en organisation är det viktig att dessa även värderas så att kontroll fås över vilka aspekter som är de mest miljöstörande (Ammenberg, 2008). I ISO standarden anges ingen särskild metod för att värdera och bedöma miljöaspekter, det är istället upp till respektive verksamhet att söka en metod som är lämplig för just dess miljöaspekter. Till följd av de svaga riktlinjerna gällande hur miljöaspekter bör bedömas finns ett flertal metoder för att göra detta Sveriges nationella miljökvalitetsmål och miljöarbete inom Göteborgs Stad Sverige har sedan mer än tio år tillbaka arbetat med 16 nationella miljökvalitetsmål för att strukturera Sveriges miljö- och hållbarhetsarbete (Regeringen, 2012). Som ett led i att uppnå miljökvalitetsmålen har de brutits ner på lokal nivå och Göteborgs stad har lyft fram 12 mål som anses särskilt viktiga att arbeta med (se tabell 1). Tabell 1. Sveriges nationella samt Göteborgs Stads lokala miljökvalitetsmål. Sveriges nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Göteborgs Stads lokala miljökvalitetsmål X X X X X X X X X X X X X Arbetet med de lokala miljökvalitetsmålen har pågått sedan år 2006, och Göteborgs stad har ett aktivt miljöarbete som genomsyrar stadens alla verksamheter och bolag. Sedan 2011 (Malin Östblom, pers. 3

8 komm, 2012) har ytterligare initiativ tagits för att säkerställa att de lokala miljökvalitetsmålen uppfylls till år Miljöförvaltningen har initierat ett arbete med ett miljöprogram som skall integreras i kommunens förvaltningar och bolag. Syftet med miljöprogrammet är att det skall användas som ett kompletterande hjälpmedel till miljökvalitetsmålen för miljöarbetet inom Göteborgs stad. Olika nämnder eller styrelser har fått ansvar för olika åtgärder i miljöprogrammet, inklusive Lokalnämnden (Göteborgs Stad, 2012b). Eftersom Lokalförvaltningen arbetar under Lokalnämnden följer åtgärdskrav som ställs på Lokalnämnden således även på Lokalförvaltningen. 1.3 Problembeskrivning Lokalförvaltningen bildades 1 januari 2011 då de tre kommunala förvaltningarna Lokalsekretariatet, Lokalförsörjningsförvaltningen samt Medichus gick samman till en förvaltning. De tre förvaltningarna hade separata miljöledningssystem innan sammanfogningen, men sedan sammanslagningen har inte något samlat ledningssystemsbaserat miljöarbete skett. Därav är en samlad miljöutredning en förutsättning för att komma igång. Lokalförvaltningen är en stor verksamhet med ganska spridda arbetsuppgifter, alltifrån vanlig kontorsverksamhet till byggnation och byggentreprenad. Det är därför extra viktigt att miljöpåverkan kartläggs och belyses så att verksamheten kan bli mer effektiv i sitt miljöarbete. Göteborgs Stad har ett ambitiöst miljöprogram så det är extra viktigt att det även genomsyrar Lokalförvaltningen. 1.4 Syfte Syftet med studien var att utföra en miljöutredning för Lokalförvaltningens samlade verksamhet. I studien ingick även att belysa vilka miljöaspekter som Lokalförvaltningens verksamhet bidrar till, att kvantifiera aspekterna samt bedöma vilka som är de betydande miljöaspekterna. Frågeställningarna som studien utgick ifrån var: Vilken miljöpåverkan har Lokalförvaltningen i sin verksamhet? Vilka är Lokalförvaltningens betydande miljöaspekter? Uppstår några särskilda svårigheter i att utföra en miljöutredning i för en så pass stor, och nyligen bildad, organisation? 1.5 Avgränsningar Till följd av tidsaspekten för studien, samt komplexiteten i Lokalförvaltningens verksamhet har vissa avgränsningar valts. Miljöutredningen är en övergripande utredning vilken huvudsakligen har fokuserats på de aktiviteter inom verksamheten som troligtvis är de mest resursförbrukande och därmed miljöpåverkande, nämligen byggprocessen samt processerna inom reparation, tillsyn och skötsel. Mindre fokus har lagts på förbrukningen inom kontorsverksamheten, exempelvis gällande livsmedel. Beträffande energianvändning beaktas endast de fastigheter som Lokalförvaltningen äger och förvaltar, ej de fastigheter som hyrs in. Anledningen till avgränsningen är att Lokalförvaltningen har begränsad rådighet över energislag i de fastigheter de hyr. Lokalförvaltningen har en uppdaterad lagförteckning, varför det inte har fokuserats på detta i denna studie. Det förekommer många indirekta miljöaspekter inom verksamheten, varför det även hade varit intressant att undersöka dessa. Ett exempel är byggnadsentreprenörernas transporter av material till byggarbetsplatset. Tyvärr fanns ej utrymme för att fördjupa sig i de indirekta miljöaspekterna i denna studie. 4

9 2 Verksamhetsbeskrivning Lokalförvaltningen förvaltar, anpassar och bygger lokaler och boenden för Göteborgs Stads verksamheter (Lokalförvaltningen, 2012). Förvaltningen bildades 1 januari 2011 efter att ett beslut fattats inom Göteborgs Stad den 6 maj 2010 att Lokalsekretariatet, Medichus och Lokalförsörjningsförvaltningen skulle gå samman till en samlad Lokalförvaltning. Förvaltningen samarbetar med stadsdelsförvaltningar i Göteborg, sociala resursförvaltningen, samt utbildningsförvaltningen och ordnar de lokaler som behövs i respektive verksamhet inom staden. Det görs genom ombyggnation, nybyggnation alternativt genom inhyrning av lokaler från externa fastighetsägare (Göteborgs Stad, 2012c). Beslut om vilka fastigheter som behövs för olika verksamheter fattas av Lokalsekretariatet, som fortfarande utgör en liten del av Lokalförvaltningens organisation. Förvaltningens ansvar gällande fastighetsförvaltningen sträcker sig till att innefatta inoch utvändigt underhåll, drift av tekniska installationer, fastighets- och markskötsel, energi- och vattenförsörjning samt planering och produktion/inhyrning av nya och ombyggda lokaler. Tabell 2. Lokalförvaltningens ansvarsområden inom fastighetsförvaltning (Lokalförvaltningen, 2012). Lokalförvaltningens ansvar inom fastighetsförvaltning Specifikation In- och utvändigt underhåll Drift av tekniska installationer Fastighets- och markskötsel - Energi- och vattenförsörjning Planering och produktion/inhyrning Golv, väggar, tak, vitvaror, storkök, larm Värme, ventilation, kyla, larm Till de förvaltade fastigheterna Nya och ombyggda lokaler. Lokalförvaltningen planerar ny- och ombyggnationer för att möta kommunens behov av lokaler som krävs för olika verksamheter (Lokalförvaltningen, 2012). Den största delen av Lokalförvaltningens fastighetsbestånd används för kommunal verksamhet såsom förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreboende samt Bostäder med särskild service (BmSS). Ytterligare kommunal verksamhet inom Lokalförvaltningens lokaler är kontor, kulturhus och bibliotek. Cirka personer vistas dagligen i lokalförvaltningens lokaler (Lokalförvaltningen, 2012). Viktigt att lyfta fram är att Lokalförvaltningen inte har något ansvar för verksamheterna som hålls i lokalerna, exempelvis så sköter en förskola sin verksamhet i egen regi. Lokalförvaltningen har således endast ansvar för fastigheterna. Lokalförvaltningen har en vision att vara en ledande byggherre och fastighetsförvaltare med göteborgarnas bästa för ögonen. Förvaltningen arbetar utifrån fyra huvuduppdrag (Lokalförvaltningen, 2012): Bevara fastigheternas värde Stödja kärnverksamheten hos stadsdelsförvaltningarna, utbildningsförvaltningen och sociala resursförvaltningen På uppdrag av kommunstyrelsen och kunder planera och bygga/hyra in nya anläggningar eller bygga om Administrativt samordna kommunens gemensamma byggprocess. 5

10 2.1 Organisation Lokalförvaltningen har 382 anställda, vilka är fördelade på olika avdelningar och enheter enligt organisationsschemat i figur 2. Lokalnämnden Ordf. Annelie Nilsson (MP) Lokalförvaltningen Direktör Rickard Nilsson Utvecklingsavd. Chef Frank Kärrå Ekonomiavdelning Chef Mikael Sandström HR/Kommunikation Chef Linda Björk Serviceavdelning Chef Slavica Lopatic Fastighetsavdelning Chef Bo Falkevi Projektavdelning Chef Stefan Ziegler Figur 2. Organisationsschema för Lokalförvaltningen. Figur1. Organisationsschema för Lokalförvaltningen Organisation består av sex avdelningar, och inom dessa finns ett antal enheter med olika ansvarsområden (se tabell 3). 6

11 Tabell 3. Organisationsschema för Lokalförvaltningen uppdelat efter avdelning. Avdelning HR- och kommunikationsavdelning Ekonomiavdelning Fastighetsavdelning Projektavdelning Serviceavdelning Utvecklingsavdelning Enheter Redovisningsenheten Enheten för energi, miljö och säkerhet Enheten för förvaltarstöd Förvaltarenheten Hyresenheten Projektenhet LS Projektenhet LN Projektteknikenheten Specialistenheten Upphandlingsenheten Området för kundservice Enheten intern service Lokalvårdsenheten Området för driftteknik Enheten för fastighetsdrift Området för tillsyn och skötsel - Angered - Östra Göteborg - Västra Göteborg - Askim-Frölunda-Högsbo - Centrum - Majorna-Linné - Lundby - Örgryte-Härlanda samt snickeriverkstad - Västra Hisingen - Norra Hisingen samt Lillhagsparken Enheten för IT och nämndadministration Lokalförvaltningen arbetar utifrån ett antal huvudprocesser som tagits fram under hösten Dessa huvudprocesser utgår ifrån förvaltningens aktiviteter och listas nedan. Processerna skall läggas in i Lokalförvaltningens nya verksamhetshandbok som träder i kraft i slutet av januari 2013 (Karin Holmgren, pers. komm. 2012). Vid tidpunkten för skrivandet av denna rapport var processerna beslutade, men ännu icke fullständigt detaljbeskrivna vilket medför att visst innehåll kan komma att förändras. Processerna är: 1. Byggprocessen 2. Inhyrningsprocessen 3. Kunduppdragsprocessen 4. Långsiktigt planerade åtgärder 5. Reparationsprocessen 6. Tillsyn och skötselprocessen 7

12 Syftet med processerna är att de skall ligga till grund för rutiner och beslut vilka tas inom organisationen för att säkerställa att arbetet sker på ett effektivt sätt. För att beskriva verksamheten på bästa sätt kommer under avsnitt 2.3 en redogörelse för de olika processerna, samt en redovisning gällande vilka som är de främsta miljöaspekterna inom varje process. 2.2 Lokalisering Huvuddelen av Lokalförvaltningens verksamhet är förlagd i Lillhagsparken på Hisingen, Göteborg, där cirka 200 personer arbetar. Lillhagsparken (figur 3) är ett gammalt sjukhusområde som förvaltas av Lokalförvaltningen. I parken finns flera andra verksamheter, däribland restaurang, vandrarhem, äldreboende, matbutik, dagis och rättspsykiatri. Förutom kontoren i Lillhagsparken finns i Lokalförvaltningens regi även tre servicekontor inom Göteborg: Spadegatan (figur 4) i Angered, Klangfärgsgatan (figur 5) i Västra Frölunda, och Gjutjärnsgatan (figur 6) på Ringön, vilka tillhandahåller service till fastigheterna i Göteborgs olika stadsdelar. Varje stadsdel har en serviceenhet, och dessa enheter är fördelade på servicekontoren. Figur 3. Lokalförvaltningens kontor i Lillhagsparken, Skogome (Se det inringade området) (Eniro, 2012). Figur 4. Servicekontor Spadegatan (Eniro, 2012). Figur 5. Servicekontor Klangfärgsgatan (Eniro. 2012). 8 Figur 6. Servicekontor Gjutjärnsgatan (Eniro, 2012).

13 De fastigheter som Lokalförvaltningen förvaltar och hyr in är utspridda i samtliga av Göteborgs stadsdelar (se figur 7). Det totala antalet är 1500 anläggningar, cirka 2,1 miljoner kvadratmeter och 3000 byggnader (cirka rum) inom Göteborgs Stad (Lokalförvaltningen, 2012). Figur 7. Göteborgs 10 stadsdelar där Lokalförvaltningen äger och förvaltar fastigheter (Göteborgs Stad, 2012a). 2.3 Processbeskrivning Varje huvudprocess utgår ifrån en kund som efterfrågar något, t ex en förskola eller annan verksamhet som behöver en ny lokal. Lokalförvaltningen arbetar sedan utifrån de olika processerna för att möta behovet Byggprocessen Syftet med byggprocessen är att producera lokaler utifrån stadens behov. Uppdragsgivare för byggprojekt är Lokalsekretariatet och brukaren av lokalen exempelvis en förskola. Processen startar antingen genom att lokalsekretariatet ger uppdraget till en förvaltare, eller att en förvaltare initierar ett projekt och därefter beställer en förstudie av projektavdelningen. Lokalförvaltningen har tagit fram ett miljöprogram för ny- och ombyggnation (se avsnitt Byggprogram för ny- och ombyggnad nedan) som skall användas i samtliga projekt. Varje projekt har en projektledare, som även blir miljöansvarig för projektet. Byggprocessen utgörs av tre huvuddelar: 1) Förstudie Förvaltaren i berört område beställer en förstudie av projektavdelningen. Under förstudien skapas en projektspecifik miljöplan (Lokalförvaltningen, 2012b), där det redovisas vilka miljökrav som projektet lever upp till, Baskrav eller Bra miljöval (se tabell 4), samt vilka miljömål som skall uppnås (Miljöaktiviteter med avstämningspunkter i byggprocessen). I förstudien inventeras även radon, förorenad mark och övriga miljömässiga förutsättningar för en byggnation (se ytterligare i figur 8). 9

14 Figur 8. Schematisk beskrivning över förstudien. 2) Projektering När miljöplanen tagits fram hålls samråd med projektörer där miljöplanen kompletteras med krav på uppföljning, dokumentation, konsekvenser vid eventuella avvikelser under produktionsskedet etc. Miljöplanen skickas även med i förfrågningsunderlag som går ut till olika byggentreprenörer, och det är viktigt att byggentreprenören kan möta de miljökrav som ställs. Vid projekt används Byggvarubedömningen (BvB) 1, där projektörer miljögranskar och registrerar produkter som används i projektet. Figur 9. Schematisk beskrivning över projektering. 3) Produktion När alla planer är godkända och byggnadsentreprenaden upphandlad kan produktionen starta. Förutom miljöplanen för byggnaden skall även en avfallsplan för det avfall som uppstår på byggarbetsplatsen skrivas. Det är viktigt att det under produktionsfasen används energieffektiva maskiner samt att det förekommer så lite olägenheter som möjligt gällande luft- och ljudföroreningar. 1 Byggvarubedömningen är en standard för miljöbedömning av varor. Det är möjligt att registrera hela projekt med produkter och kemikalier som ingår. Den har utvecklats av ett flertal stora fastighetsägare och byggherrar (Byggvarubedömningen, 2012). 10

15 Miljöprogram för ny- och ombyggnad. Figur 10. Schematisk beskrivning över produktion. För att säkerställa att alla projekt inom ny- och ombyggnation inom Lokalförvaltningen inkluderar miljöhänsyn har ett miljöprogram tagits fram vilket tillämpas i varje projekt. Syftet med miljöprogrammet är att det skall användas som ett beslutsunderlag för val av miljökrav (Lokalförvaltningen, 2011). Sedan år 2011 bygger förvaltningen endast lågenergibyggnader, vilka är i samma klass som passivhus och med god marginal lever upp till minimikraven i Boverkets byggregler (Göteborgs Stad, 2012c). Det antal projekt som hanteras årligen är cirka 1000 stycken, inklusive nyoch ombyggnationer samt underhållsprojekt. Varje projekt som leds via förvaltningen följer miljöprogrammet, och för varje enskilt projekt görs också en projektspecifik projektplan där olika aspekter som måste uppfyllas tas upp. De krav som ställs i byggprogrammet ställs även på de entreprenörer och konsulter som anlitas. Inom miljöprogrammet ställs miljökrav i två kategorier: Baskrav och Bra miljöval. 11

16 Tabell 4. Övergripande mål inom miljöprogrammet samt en kort beskrivning av vad de innebär. Övergripande områden i miljöprogrammet Huvuddelar i området 1. Beständighet Byggnaden skall vara långlivad. Innebär såväl att stom- och installationssystem skall vara flexibla samt att livslängden skall vara lång. Det är också viktigt att det är enkelt att utföra service och underhåll. 2. Miljöpåverkan Behandlar miljöskadliga ämnen i material och produktval. Exempelvis byggvaruinformation, ämnen som skall utfösas (Bisfenol A), egenemissioner. Hantering av förorenad mark och avfall i produktionsfasen. 3. Hälsa och inomhusklimat Kategorier som ingår är: Luftkvalitet, termisk komfort, städbarhet, elinstallationer, ljusmiljö, tappvatten samt radon. 4. Fuktskydd Behandlar fuktinventering i projekteringsskedet samt riktlinjer för material och metodval vid produktion. 5. Bullerskydd Riktlinjer för respektive verksamhet gällande ljudmiljö inomhus skall följas under projektering. Riktlinjer för maskiner och arbetsredskap skall följas under produktion. 6. Energihushållning Innefattar huvudpunkterna energianvändning, lufttäthet, belysning, installationer samt energianvändning. Handlar om att göra en fastighet så energieffektiv som möjligt, med så lite spill som möjligt, gällande ventilationsutrustning såväl som mindre elektrisk apparatur. 7. Resurshushållning Behandlar återanvändning, återvinning samt avfall i såväl projektering som produktion. Kommentar Endast baskrav. Både baskrav och Bra miljöval. Både baskrav och Bra miljöval. Både baskrav och Bra miljöval. Endast baskrav. Både baskrav och Bra miljöval. Endast baskrav. Gemensam byggprocess (GBP) Gemensam byggprocess, GBP, är ett program som skall gälla för alla aktörer som bygger inom Göteborgs Stad. Det är ett kontrollprogram för att säkerställa att byggnationer som görs inom 12

17 Göteborgs Stad sker med liknande riktlinjer och rutiner (Gemensam byggprocess, 2012). GBP träder i kraft i början av Inom Gemensam byggprocess har ett antal miljöaktiviteter valts ut vilka är särskilt viktiga att arbeta med. Miljöaktiviteterna hanterar dels byggarbetsplatsen, dels uppförandet och även den färdiga fastigheten och dess innemiljö. GBP skall integreras i alla bygg- och renoveringsprojekt hos Lokalförvaltningen (Nina Jacobsson-Stålheim, pers. komm, 2012). Tabell 5. Miljöaktiviteter att beakta inom Gemensam Byggprocess (GBP). Miljöaktiviteter Avfall återvinning och återanvändning av material Buller på byggarbetsplatsen Buller yttre miljö - Bullerkartläggning Dagvattenhantering Elektromagnetiska fält innemiljö Elektromagnetiska fält yttre miljö Energianvändning och energislag på byggarbetsplatsen Energiberäkning Energislag Fordon, maskiner och bränslen på byggarbetsplatsen Fuktinventering Fuktsäkerhet Förutsättning för brukarnas avfalls och kemikaliehantering Inneklimat (inklusive termisk komfort) Kemikalier på byggarbetsplatsen Köldbryggor Legionella Ljudmiljö inne (akustik) a. Bullerutredning b. Bullermätning Ljusmiljö Logistik på byggarbetsplatsen Luftkvalitet med avseende på föroreningar Material och produktval Miljöinventering byggnad Miljöinventering mark Miljötillstånd och anmälningar Naturvärden/ intressen Nödlägesberedskap på byggarbetsplatsen OVK (Obligatorisk Ventilationskontroll) Radon Täthet 13

18 Miljöaspekter Förstudie - De första delprocesserna i byggprocessen är främst administrativa, dvs. uppdragsgivning, kommunikation och planering. I förstudien görs dock även olika typer av undersökningar, exempelvis markprovtagning för att undersöka förorenad mark och radonmätningar. Projektering - Positiva miljöaspekter kan observeras i projekteringsfasen till följd av miljöprogrammet där aktiva val görs för att minska miljöpåverkan genom att göra bra miljöval. Det gäller såväl utrustning för uppvärmning, ventilationsanläggningar, byggmaterial, färgval, det vill säga alla beslut gällande material som skall ingå i fastigheten. Intrång i miljön kan anses som en negativ miljöaspekt, då en nybyggnation påverkar befintlig miljö. Indirekta miljöaspekter kopplade till byggmaterial är produktionsförhållanden samt eventuella transporter beroende på var entreprenören köper in material. Produktion - Produktion är den process där störst negativ miljöpåverkan föreligger. Hit inräknas användning och transporter av olika byggmaterial, avfallsproduktion, buller, uppkomst av luftföroreningar, elektromagnetiska fält, energianvändning på byggarbetsplatsen. Förutom påverkan som kommer ifrån produktionen i sig påverkas också marken och miljön vid en nyproduktion av en fastighet. Eventuella föroreningar i marken har stor potential att bli en negativ miljöaspekt i produktionsfasen, då det innebär sanering, bildande av farligt avfall samt schaktmassor som kräver särskild behandling. Även ombyggnationer inryms i processen, och vid dem kan miljöstörande material såsom PCB och asbest medföra komplikationer. Indirekta miljöaspekter i produktionsfasen är transporter av byggmaterial, avfall och leveranser till byggarbetsplatsen Inhyrningsprocessen Syftet med inhyrningsprocessen är att tillse lokalbehov hos verksamheter tillgodoses. Inhyrningsprocessen startar med att ett lokalbehov uppmärksammas i en stadsdel, t ex för en ny förskola. Lokalsekretariatet ger Lokalförvaltningen uppdraget att söka en lämplig fastighet till verksamheten. När ett lokalbehov uppstår utreds i första hand om det finns förutsättningar för en byggnation, men om det ej är möjligt hyr förvaltningen lokaler istället. Det är främst aktuellt i stadsdelar i centrum där det är inte är möjligt med nybyggnationer. Det finns fem huvuddelar i hyresprocessen: 1) Tar emot och fördelar uppdrag 2) Söker och väljer lokal 3) Förhandlar med fastighetsägaren 4) Signerar kontrakt 5) Överlämnar lokalen till verksamhet och förvaltning När ett ärende kommer till förvaltningen är det hyresenheten på fastighetsavdelningen som tar emot uppdraget, och en handläggare utses. Möten hålls med verksamheten för att få en uppfattning om vilken sorts lokal som behövs. Det behövs i de allra flesta fall anpassningar av befintliga lokaler, varför ett tekniskt stöd från projektavdelningen tas in i ett tidigt stadium. Även förvaltaren i berört område integreras tidigt, eftersom det är viktigt att denne får kunskap om fastigheterna. När handläggaren söker efter en lämplig lokal medräknas många faktorer med i beräkningarna, såväl verksamhetsspecifika som miljöfaktorer såsom radonförekomst, PCB och asbest. Information gällande miljöstörande faktorer samlas in via checklistor från fastighetsägaren. Efter möten med verksamheten, fastighetsavdelningen och fastighetsägaren görs en förstudie och kostnadskalkyl av fastighetsägaren som sedan omförhandlas och godkänns av Lokalförvaltningen. De anpassningar som kan komma att 14

19 behöva utföras genomförs av fastighetsägaren, inte av förvaltningen. När parterna är överens tecknas avtal, anpassningarna genomförs och till slut överlämnas lokalen till förvaltaren och kan börja användas av verksamheten. Miljöaspekter Hyresprocessen är till stor del en administrativ process varför den direkta miljöpåverkan ej blir så stor. En negativ miljöpåverkan som kan uppstå när det gäller inhyrda fastigheter är att det sällan ställs, alternativt kan ställas, några krav på resurssnåla energiarmaturer eller energieffektiva alternativ. Det ställs heller inga krav gällande vilken typ av uppvärmning som används i huset. På grund av att det i tätbebyggda stadsdelar finns så ont om plats för nybyggnation och sällan finns fler än en, eller ett par lokaler att välja mellan finns inte så stora möjligheter att ställa krav. Konflikter, vilka kan få negativa miljöeffekter, är om en det finns två lokaler att välja mellan, och den ena är mer energieffektiv än den andra, medan den mindre energieffektiva är bättre anpassad för verksamheten. Det är en svår avvägning, där den lokal som är bäst lämpad för verksamheten oftast vinner. Anpassning av lokalerna utförs av fastighetsägaren, varför miljöpåverkan ej hamnar hos förvaltningen. Den kan dock betraktas som indirekt negativ miljöpåverkan Kunduppdragsprocessen Kunduppdragsprocessen inleds med att verksamheten tar kontakt med kundservice, alternativt med förvaltaren, gällande ett ärende dem vill ha utfört. Exempel på enklare serviceärenden är hyllor som ska sättas upp, kranar som skall bytas. Det kan även röra sig om större projekt såsom väggar som ska sättas upp. Processen delas sedan i två led: 1) Arbetsorder som skickas direkt till serviceavdelningen. 2) Kunduppdrag som skickas till projektavdelningen där de får projektnummer. Det som styr vilken av de två kategorierna ett ärende tillhör är dels komplexitet och omfattningen, dels hur kostsamt projektet är. Om det gäller konstruktionsförändringar eller om priset för ett ärende överstiger ett visst belopp, två prisbasbelopp, blir det automatiskt ett kunduppdrag istället för en arbetsorder. En arbetsorder inleds med att en verksamhet hör av sig till kundmottagningen för enklare åtgärder de vill skall utföras. Kundmottagningen skapar en order i fastighetssystemet och skickar den till berörd serviceenhet på serviceavdelningen. När ordern tagits emot gör dem en utvärdering gällande hur stora kostnaderna för projektet kommer bli. Verksamheten får sedan godkänna kostnadsförslaget och bekräfta åtgärden. Därefter gör serviceavdelningen eller projektavdelningen en kalkyl som kunden får möjlighet att godkänna. Beroende på hur kostsamt ärendet blir kan projektavdelningen få ta över ärendet. När kalkylen blivit godkänd utförs åtgärden av serviceenheten och kunden faktureras. Kunduppdrag inleds med att verksamheten hör av sig till kundmottagningen eller direkt till förvaltaren. Ärendet får ett projektnummer och läggs in i fastighetssystemet. Oavsett om ärendet går via kundmottagningen eller ej skickas ärendet alltid vidare till berörd förvaltare. En projektledare utses på projektavdelningen som kommunicerar med verksamheten och planerar projektet. Om verksamheten godkänner de extra kostnaderna som en åtgärd innebär beställs en kalkyl för projektet inom förvaltningen. När kalkylen är färdig skickas den till förvaltare samt till verksamheten som får godkänna igen. Verksamheten står för kostnaderna av att utföra ärenden, och Lokalförvaltningen kan antingen fakturera verksamheten eller skriva ett tilläggsavtal. Vid tilläggsavtal skall ett tjänsteutlåtande skrivas. När planering och kalkylering är färdigställd återstår genomförande vilket 15

20 sker inom byggprocessen. Det är även inom byggprocessen som överlämnandet av fastigheten sker (Jonas Ahlstedt, pers. komm. 2012). Miljöaspekter Kunduppdragsprocessen är till största delen en administrativ process med få miljöpåverkande faktorer. För kunduppdrag består arbetsgången främst av kommunikation mellan de olika aktörerna, medan den miljöpåverkande byggnationsdelen hamnar inom byggprocessen och reparationsprocessen. Situationen är något annorlunda för arbetsordrar, då projekten utförs av lokalförvaltningens servicepersonal eller entreprenörer som anlitas inom processen. Miljöfaktorer är de material som används, avfall, samt transporter till inköpställen och verksamheten. Det finns möjlighet att minimera negativ miljöpåverkan om miljösmarta material och produkter används Långsiktigt planerade åtgärder/underhålls- och investeringsprocessen Långsiktigt planerade åtgärder är en process med som startar med två huvudmål från externa kunder: Långsiktigt säkrad funktion Långsiktigt säkrat värde Kravet på funktion grundar sig i verksamheten som nyttjar respektive lokal, medan det säkrade värdet grundar sig i krav från staden, det vill säga politiska motiv. För att göra en bedömning av vilka åtgärder som krävs genomförs varje år underhållsbedömningar. Under bedömningarna går utredare igenom fastigheter och inspekterar färg, fasader, inventarier och tak etc. Det vill säga allt som kan tänkas kräva underhåll, invändigt och utvändigt. Utredarna inspekterar inte hela fastighetsbeståndet varje år, och hur stor del som inspekteras varierar men det rör sig oftast om cirka en sjundedel. Varje år hålls också två underhållsplaneringsmöten, där underhållsplanerarna går igenom vad som framkommit under årets inventering, där förvaltarna från varje område gemensamt gör en underhållsplan. Från dessa genomgångar kan sedan en prioritering göras angående vilka åtgärder som är viktigast att utföra under kommande år. För att möjliggöra framtagandet av underhållsplaner har Lokalnämnden förmulerat en underhållstrategi som ska fungera som ett styrdokument att arbeta utefter. I underhållsstrategin finns fem prioriteringsgrunder som fastighetsförvaltningen har att ta ställning till i sin underhållsplanering: Säkra lokaler: Att uppfylla myndighetskrav samt att undanröja risker för liv och hälsa. Risker för liv och hälsa kan exempelvis vara PCB, asbest eller radon. Ekonomiskt ansvar: Säkra bygganders värde på sikt. Grundläggande verksamhetsuppdrag: Säkra byggnaders grundfunktion, t ex för skolverksamhet eller äldreboende. Energi- och miljöåtgärder: Ett mål som är prioriteras av kommunfullmäktige Ökad måluppfyllelse: Utveckla byggnaders funktion och standard. Prioriteringen är ett komplicerat avsnitt där många faktorer bör tas i beaktande, för att hela staden skall vinna på de satsningar som utförs. Förutom förvaltarna hålls även en dialog med enheten för Energi, miljö och säkerhet (EMS) samt andra relevanta enheter. Förvaltarna beställer sedan åtgärder från projektavdelningen respektive serviceavdelningen. Efter att ett underhåll är genomfört återrapporteras till förvaltaren som utför en uppföljning. All information som framkommer under underhållsplaneringsfasen samt genomförandet skall läggas in i ett gemensamt fastighetssystem i vilket information kan inhämtas inför uppföljningen. Detta görs för att informationen om planerade 16

21 samt utförda underhåll skall finnas lättillgängligt så att underhållsplanerna enkelt skall kunna uppdateras. Fastighetssystemet för den nya organisationen är ännu inte färdigställt, varför kommunikationen mellan respektive avdelningar idag mestadels sker muntligen (Tommy Thuvesson, pers. komm. 2012). Miljöaspekter Långsiktigt planerade åtgärder är en process som till största del är administrativ, i och med att utförandet av olika byggnationer och renoveringar ligger utanför processen. Vid planeringen av nya byggnader samt renovering kan energieffektiva och miljömedvetna val göras vid nyinstallationer av energi- och värmeanläggningar samt ventilationssystem och liknande. Till följd av det kan miljöeffekten av denna process delvis anses vara positiva miljöaspekter eftersom miljöförbättringar kan vidtas. Negativa miljöaspekter är främst transporter till de olika fastigheterna under inspektioner. Inom processen kan även positiva miljöaspekter lyftas fram i och med att det är i processen långsiktigt planerade åtgärder som den ekonomiska ramen sätts för vilka investeringar och underhållsprojekt som är möjliga och skall prioriteras Reparationsprocessen Liksom i processen för långsiktigt planerade åtgärder är reparationsprocessen en process som skall säkerställa att fastigheternas värde och funktion bibehålls. Processen inleds med att en felanmälan kommer in till förvaltningen, antingen ifrån brukare, eller genom upptäckt av egen personal. När en anmälan kommer in registreras ärendet i fastighetssystemet. Efter registreringen delas ärendet ut till arbetsledare på ansvarig serviceenhet. Det görs även en prioritering kring hur snabbt ärendet skall åtgärdas. Akuta ärenden med högre säkerhetsrisk åtgärdas snarast möjligt medan icke akuta reparationsarbeten kan dröja längre. En bedömning görs även för att avgöra om reparationen kan utföras i egen regi eller om man måste anlita en entreprenör. När åtgärden är slutförd är det viktigt att åtgärden registreras i fastighetssystemet, samt att kontaktpersoner i fastigheten meddelas om utförd åtgärd. Miljöaspekter Miljöaspekter inom reparationsprocessen är dels transporter mellan servicekontor och fastigheter, samt inköpsställen för material. Ytterligare miljöpåverkan kommer från de kemikalier och produkter som används vid reparation. När Lokalförvaltningens personal väljer vilka kemiska produkter de skall använda utgår de ifrån förvaltningens kemikalielista där det anges vilka kemikalier som får användas och där det står vilka som är mer miljöskadliga. Entreprenörer som anlitas använder egna produkter, vilka inte redovisas i fakturamaterial, varför det då är svårare att få kontroll över vad som används. Vid ersättning av större armaturer finns möjlighet att välja mer miljövänliga alternativ, vilket kan medföra en positiv miljöpåverkan om energieffektiva armaturer väljs framför mindre energieffektiva Tillsyn och skötselprocessen Processen för tillsyn och skötsel syftar till att säkerställa funktioner i fastigheter samt att förebygga driftstörningar och reparationer. Ytterligare nytta med processen är att bibehålla fastigheternas värde, samt att tydligt följa myndighetskrav. Serviceavdelningen är ansvarig för processen och beställer tillsyn och skötsel. Fastighetsavdelningen går varje år igenom det uppdaterade fastighetsbeståndet och fastställer vilka åtgärder som behövs i respektive fastighet. Det finns fyra huvudaktiviteter inom processen: Genomföra tillsyn & skötsel, vilket gäller mark, installation och bygg. 17

22 Genomföra myndighetsbesiktningar, vilket gäller mark, installation och bygg. Genomföra underhållsbedömningar, vilket gäller mark och installation. Genomföra driftoptimeringar, vilket gäller installation. Det finns olika checklistor som anger hur ofta respektive åtgärd skall göras, och det finns även olika års- och tidsplaner för när saker skall utföras. Serviceavdelningen får i uppdrag att planera varje års tillsyn och skötsel och varje enhet, t ex larm gör en årsplan för sina åtgärder. Syftet med tillsyn är att utreda funktionen hos utrustning och inredning i fastighetsobjekt och rapportera avvikelser. Skötselåtgärder omfattar justering eller vård av förvaltningsobjekt samt byte eller tillförsel av förbrukningsmaterial. Genomförandet av tillsyn och skötsel delas in i olika kategorier: Utemiljö, byggnad ut- och invändigt, värme-, luftbehandling- och kylsystem, elsystem, larm samt SRÖ (Styr, Regler, Övervakning). Myndighetsbesiktningarna handlar om att säkerställa att myndighetsbesiktningar planeras och genomförs, samt dokumenteras. Det innefattar OVK (Obligatorisk VentilationsKontroll), hantering av fettavskiljare, hiss, lekredskap, oljeeldade anläggningar, sotning/värmepannor, sotning/imkanaler, brandskyddskontroll, elrevision, köldmediekontroll samt tryckkärl. Efter planering och utförande av tillsyn- och skötselåtgärder enligt årsplaner görs en uppföljning av fastighetsavdelningen, samt förmedling av protokoll till respektive myndighet. Efter uppföljning görs kommande års plan. Miljöaspekter Miljöaspekter inom processen är transporter till och från tillsynsbesöken samt driftoptimering av installationer och tillsynsobjekt. Optimala driftinställningar kan minska energiförluster och därmed minska miljöpåverkan. Problematik som medför ytterligare negativ miljöpåverkan i processen är att tillsynsronder genomförs trots att det ej finns utrymme i budgeten att utföra mindre underhållsarbete. Det medför i förlängningen att felen ej åtgärdas och möjliggör en sänkning av fastigheternas värde. Kontinuerliga tillsynsronder utan att något underhållsarbete utförs medför även onödiga transporter då fastigheten troligtvis kräver nya tillsynsbesök innan någon underhållsåtgärd kan vidtas. Att tillsynsronder genomförs minskar dock även olycksrisker exempelvis i form av oljespill från pannor, att driftoptimeringen fungerar och resursspill minimeras. På så sätt är tillsynsronderna även att beakta som positiva miljöaspekter. 2.4 Befintligt miljöarbete Sedan Lokalförvaltningen bildades har arbetet fortgått för att sammanställa en processtyrd handbok som skall användas inom förvaltningen. I och med att Lokalförvaltningens nya processer ännu inte är helt färdiga finns som nämnt tidigare inget nytt ledningssystemsbaserat miljöarbete dokumenterat. Det beror främst på att arbetet med att utveckla de nya processerna har tagit längre tid än väntat. Lokalförsörjningsförvaltningen och Medichus hade dock dokumenterade ledningssystem redan innan sammanslagningen (se avsnitt 2.4.4), och delar av de arbetssätt som implementerats i de respektive verksamheterna sedan tidigare har delvis följt med även i den nya organisationen. Arbetet att skriva nya rutiner och lägga in dem i verksamhetshandboken är i nuläget påbörjat. Lokalförvaltningen arbetar även med miljömål (se avsnitt 2.4.1) som kommer från Göteborgs Stad Miljömål och handlingsplaner Varje år tas beslut inom kommunstyrelsen gällande mål som stadens förvaltningar och bolag ska arbeta med. Dessa mål bryts ner av respektive nämnd, och mottages sedan av respektive förvaltning eller styrelse beroende på om det är en förvaltning eller ett bolag. Målen tas upp på respektive enhet 18

23 och anpassas för verksamheten. Varje enhet tar fram handlingsplaner för hur de ska arbeta med de olika målen (Karin Holmgren, pers. komm. 2012). Det är främst enheten för Energi, miljö och säkerhet, projektavdelningen och serviceavdelningen som har specifika miljömål (se tabell 6). Miljömål och handlingsplaner är även framtagna för Tabell 6. Lokalförvaltningens miljömål år 2012, uppdelade efter avdelning och enhet. Avdelning/enhet Miljömål 2012 Enheten för Energi, miljö & säkerhet 5 stycken investeringsbeslut avseende energilösningar baserade på sol- eller vindenergi (befintligt fastighetsbestånd) Andelen tjänsteresor med kollektivtrafik eller cykel skall öka Att det finns möjlighet till källsortering i egna verksamhetslokaler Elanvändningen skall minska från 64 till 63 kwh/kvm Fossileldade värmeanläggningar minskar från 35 till 30 Resor med egen bil till och från arbetet skall minska Projektavdelningen Elanvändningen skall minska från 64 kwh/kvm, år till 63 kwh/kvm, år under 2012 Serviceavdelningen Förvaltningen deltar aktivt i formuleringen av relevanta krav m a p miljö och klimat vid upphandling av ramavtal I byggprojekt följa upp att ställda krav på avfallshanteringen efterlevs. Lokalförvaltningens miljöplan används i alla projekt Säkerställa att förutsättningar ges för att ställa miljö- och klimatkrav i egna upphandlingar Mark, renare gårdar Arbeta energismart. Minska elanvändningen 1 % 2013 och 1 % 2014 Minska bilkörning Utvecklingsavdelningen Förvaltningen är miljödiplomerad Inköp och produktval Vid inköp styrs Lokalförvaltningen av Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), vilket medför en begränsning till att göra inköp endast av upphandlade leverantörer. Dessa leverantörer handlas upp genom Göteborgs stads Upphandlingsbolag. Det finns några olika tillvägagångssätt för inköp. Ramavtal och upphandlingar är de vanligast förekommande alternativen. De större inköpen för byggprojekt sker genom separat upphandling, exempelvis vilken entreprenör som får bygga en fastighet. För mindre inköp av serviceavdelningen görs inköpen främst via upphandlade ramavtalsleverantörer. Även kontorsmaterial och övriga produkter köps in via upphandlade leverantörer. När kemikalier köps in skall förvaltningens kemikalielista användas, i vilken det anges vilka kemikalier som skall väljas framför andra med tanke på miljöhänsyn. Service har även andra riktlinjer att följa för att väga in miljöhänsyn i inköp. Upphandlingar och inköp som görs genom projektavdelningen för byggprojekt följer miljöprogrammet för byggnationer, vilket även integrerar miljöhänsyn i processen. I Göteborgs Stads program för upphandlade leverantörer, Winst, skall information finnas som visar om en leverantör har giltigt miljöledningssystem eller motsvarade så att kunder kan göra medvetna miljövänliga val Miljödiplomering av fastigheter Lokalförsörjningsförvaltning har sedan år 1999 arbetat med Göteborgs Stads miljödiplomering av fastigheter. Denna standard utgår från en checklista med ett flertal olika krav som skall uppfyllas. 19

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Hanna Hermansson, miljö- och fastighetsingenjör Syftet med miljödiplomeringen Systematiskt, strukturerat arbetssätt Ständig förbättring

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer

Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Vad är det som påverkar studieresultatet?

Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Vad är det som påverkar studieresultatet? Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Ted Lindqvist (Evidens) och Eva Cassel (LFF) 2008-09-11 Vad är det som påverkar studieresultatet? Bilder: www.skolverket.se Samband mellan

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL KURS I GRÖNA HYRESAVTAL FASTIGHETSÄGARNA UTBILDNING SYFTE Syftet med grönt hyresavtal är att genom samverkan mellan hyresvärd och hyresgäst förbättra eller bibehålla lokalens miljöprestanda och bidra till

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Välkommen till Borlänge!

Välkommen till Borlänge! Välkommen till Borlänge! Foto: Viggo Nielsen 1 Hur tolkas LOU? Från mittcirkeln gör endast Zlatan mål! God upphandlingssed affärsmässighet, objektivitet och konkurrens på lika villkor Proportionerliga

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Optimalt helt enkelt!

Optimalt helt enkelt! KylFab är en av Gotlands främsta totalleverantör av tjänster inom energioptimering, kyla, värmepumpar och luftbehandling. Allt från projektering & installation till service, underhåll. Optimalt helt enkelt!

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation Verksamhet Pentagram AB:s verksamhet innefattar konstruktion samt byggnation av försörjningsramper för bussar till trafikentreprenörer, kommuner och landsting m.fl. Med modern teknik,

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning DALSLANDS MILJÖKONTOR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSGRUPPEN Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning Vad är egenkontroll? Vad inkluderas i egenkontrollen? Hur gör man? Hur vet man vad som

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik INTEROC AKUSTIK histora INTEROC AKUSTIK historia Akustik Interoc Akustik AB är ett privatägt bolag sedan december 2011. Kärnverksamheten är akustik men idag så utför bolaget även gipsentreprenader, beklädnadsentreprenader,

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014 INAIR AB MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖBERÄTTELSE tillsvidare Sida 2 Vår verksamhet INAIR AB grundades 1990, vi har ett brinnande intresse för ventilation och söker ständigt

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöstatusmetoden Per Lilliehorn Lite historik 1[2] 1997 kom första versionen av MFB. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader Koppling finns

Läs mer

INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö 2012

INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö 2012 INTEROC AKUSTIK histora EMPORIA Malmö 2012 2 INTEROC AKUSTIK historia Akustik Nuvarande ägare till Interoc Akustik AB anställdes mellan 1999-2002 i Hero hus AB som senare namnändrades till Interoc AB.

Läs mer

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ISBN 978-91-7333-683-3 9 789173 336833 MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ Företag Namn Gunnar Perssons Grävmaskins AB Adress Bergstena Sjölyckan Postnr o postadress 441 92 ALINGSÅS Telefon kontor 0322 63 50 40 Telefax 0322 63 50 40 Miljöansvarig Upplåtaransvar

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Miljöhänsyn i upphandling

Miljöhänsyn i upphandling Miljöhänsyn i upphandling Marlene Sahibzada, upphandlingschef marlene.sahibzada@harryda.se 031-724 6321 1 2010-01-26 Administrativt stöd Upphandlingsenheten i Härryda kommun Våra ansvarsområden: Enheten

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy Nr 1-2013 Ersätter nr Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29, 185 1 Grundförutsättningar * Samtliga byggnader förvaltas av

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 Statusrapport Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Syfte... 2 2.2 Revisionsfrågor...

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror www.byggvarubedomningen.se Nu behöver du bara känna till ett system för miljöbedömning av byggvaror. Byggvarubedömningen har samlat de största och viktigaste

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Strategi för kommunens fastigheter

Strategi för kommunens fastigheter Datum Strategi för kommunens fastigheter Antagen av kommunstyrelsen 2014 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 181 Dokumentägare: Mark- och planeringschef Ersätter dokument: Regler för lokaler Dokumentnamn:

Läs mer

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 INNEHÅLL DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 TEKNISKA NÄMNDEN Fastighet Dnr TEN 2015/518 ANSVARSOMRÅDE 2 KOMMENTAR TILL BUDGETUPPFÖLJNING PER AUGUSTI 2 PROGNOS DRIFTBUDGET 3 PROGNOS INVESTERINGSBUDGET 4 VIKTIGA

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer