Promemorian Vissa frågor om vapenlagen (Ds 2010:6)

Transkript

1 Yttrande Diarienr Ert diarienr Ju 2010/3907/L4 Justitiedepartementet Enheten för allmän ordning och säkerhet Att: NN STOCKHOLM Promemorian Vissa frågor om vapenlagen (Ds 2010:6) Sammanfattning Datainspektionen motsätter sig inte att utredarens förslag införs som lagstiftning. I yttrandet tar inspektionen emellertid upp ett antal frågor som bör beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Det har inledningsvis att göra med utredarens förslag om utökade möjligheter för polisen att inhämta uppgifter från andra myndigheter och föra in dem i vapenärenden. I denna del pekar inspektionen bl.a. på de risker som kan finnas för att inhämtade uppgifter spiller över i annan polisiär verksamhet, samt på den generella inverkan på den personliga integriteten som ett ökat flöde av integritetskänsliga personuppgifter kan få. Vidare anser Datainspektionen att den laglydighetsbedömning, som ska göras i samband med prövningar i vapenärenden, måste ske på ett rättssäkert och enhetligt sätt. Detta innebär att det bl.a. bör klarläggas att t.ex. nedlagda brottsmisstankar inte ska ligga en sökande eller tillståndshavare till last. Den föreslagna möjligheten till samkörning av de centrala vapenregistren kommer att leda till en ökad behandling av personuppgifter av ett annat slag än vad som är möjligt idag. Därför efterlyser inspektionen en analys av vilka mätbara effektivitetsvinster som möjligheten till samkörning kommer att innebära, samt en avvägning mellan dessa vinster och de konsekvenser som samkörningen kan förväntas få för såväl säkerheten i registren som för den personliga integriteten. Datainspektionen anser att en sådan analys respektive avvägning bör göras innan möjligheten till samkörning införs. Härutöver krävs införande av erforderliga åtgärder i form av bl.a. systematisk logguppföljning för att säkerställa att otillbörliga intrång i den personliga integriteten inte sker, men även för att säkerheten i vapenregisterhanteringen ska kunna upprätthållas. Postadress: Box 8114, Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Besöksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Telefon: Webbplats: Telefax:

2 Promemorian berör flera områden som ligger utanför Datainspektionens verksamhetsområde. Det handlar bl.a. om förslagen om effektbegränsade vapen (kap. 3), vapen i dödsbo (kap. 8), uppsiktsutlåning (kap. 9) och brott mot vapenlagen (kap. 12). I dessa delar lämnar Datainspektionen inga synpunkter. Uppgifter från hälso- och sjukvården, socialtjänsten och Kriminalvården i vapenärenden (kap. 5) Den personliga lämpligheten är en grundläggande förutsättning för tillstånd att inneha vapen. Enligt Rikspolisstyrelsens gällande allmänna råd på området (RPSFS 2009:13, FAP 551-3) bör tillstånd endast meddelas den som har gjort sig känd som omdömesgill och laglydig (3 kap.). Den som har begått brott som påverkar lämpligheten bör enligt de allmänna råden inte meddelas tillstånd förrän en viss tid i förhållande till brottets svårighetsgrad har passerat. Datainspektionen berör lämplighetsbedömningen i sina synpunkter avseende handel med skjutvapen nedan. Det kan dock redan nu sägas att det är viktigt att prövningen är rättssäker, att endast lagförda gärningar beaktas, samt att det finns en gemensam praxis bland landets polismyndigheter avseende vilka omständigheter och registeruppgifter som ska inhämtas och få betydelse för prövningen. Datainspektionen anser t.ex. att uppgifter om nedlagda förundersökningar inte ska tala till sökandens nackdel eller ligga till grund för beslut. För närvarande saknar polisen möjligheter att i vapenärenden erhålla de uppgifter från hälso- och sjukvården, socialtjänsten och Kriminalvården som krävs för att kunna göra en fullständig lämplighetsbedömning. Datainspektionen har förståelse för de behov som polisen har uttryckt i denna del och det finns skäl att tillskapa möjligheter för polisen att erhålla ett bättre beslutsunderlag än idag. Inspektionen anser därför att polisen inte ska vara frånskuren möjligheten att kunna tillföra de aktuella polismyndighetsärendena uppgifterna. Det är dock viktigt att nödvändiga åtgärder till skydd för den personliga integriteten vidtas. Sådana åtgärder bör syfta till att klarlägga i vilka fall som det ska anses föreligga sådana särskilda omständigheter, som ger polisen rätt att förelägga en sökande att inkomma med läkarintyg eller vända sig till Kriminalvården alternativt socialtjänsten. Vidare bör åtgärderna säkerställa att de uppgifter som inkommer till polisen inte spiller över i andra delar av polisens verksamhet, t.ex. till brottsbekämpningen. Det bör en tid efter de nya reglernas ikraftträdande utvärderas i vilken utsträckning som polisen använder sig av de nu föreslagna Sida 2 av 5

3 möjligheterna att erhålla information. På så sätt kan det nya regelverkets betydelse för intrånget i den personliga integriteten bedömas. Utredaren anser att de skillnader i sekretesskydd som finns för uppgifter i vapenärenden och uppgifter som behandlas inom Kriminalvården, socialtjänsten, samt hälso- och sjukvården inte kommer att innebära några negativa konsekvenser för den personliga integriteten, eftersom sekretesskyddet ändå bedöms vara tillräckligt. Någon närmare analys i denna del verkar dock inte har gjorts. Mot bakgrund av den osäkerhet som finns/har funnits i den praktiska tillämpningen t.ex. i fråga om bilder på döda och allvarligt skadade i förundersökningsprotokoll m.m. (se bl.a. SOU 2009:72), kan det finnas anledning att noggrannare undersöka om de föreslagna reglerna kan innebära att ibland mycket känsliga uppgifter kan komma att lämnas ut hos den mottagande myndigheten (polisen) när uppgifterna tillförs vapenärenden. På ett rent generellt plan vill Datainspektionen slutligen i denna del även peka på den inbyggda risk för otillbörliga intrång i den personliga integriteten som uppstår redan genom att förflyttning av integritetskänsliga uppgifter mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten och polismyndigheterna möjliggörs. Det är viktigt att det görs en noggrann analys av vilka följder det kan få för t.ex. människors benägenhet att uppsöka vården och socialtjänsten om det finns en osäkerhet när det gäller i vilken omfattning som de uppgifter som lämnas kan överföras till helt andra myndighetsområden och användas för helt andra ändamål än hos den först mottagande myndigheten eller verksamheten. Handel med skjutvapen (kap. 6) När det gäller prövningen av laglydigheten vill Datainspektionen peka på följande. Inspektionen delar utredarens uppfattning, som den får förstås, att det är lagförda gärningar som ska ha betydelse för prövningen; samt vissa noteringar som avser misskötsamhet i skattehänseende och missbrukssammanhang. Däremot bör det av rättsäkerhetsskäl inte komma ifråga att polisen använder sig av uppgifter om t.ex. nedlagda brottsmisstankar. Datainspektionen har inom ramen för sin tillsynsverksamhet uppmärksammat att polisen i något fall har använt sig av uppgifter om nedlagda brottsanmälningar och fört in dessa uppgifter i ärenden som avser handel med skjutvapen och lagt uppgifterna till grund för sitt beslut. Även om det krävs en noggrann prövning i dylika ärenden för att säkerställa att skjutvapen inte ska komma att missbrukas, är det viktigt att de beslut som myndigheterna fattar grundar sig på lagakraftvunna domar, godkända strafförelägganden eller motsvarande. För det fall en sökande har Sida 3 av 5

4 frikänts i domstol eller en förundersökning lagts ned bör sådana uppgifter således inte ligga sökanden till last. I syfte att få till stånd en enhetlig tillämpning bland landets polismyndigheter bör det enligt Datainspektionen övervägas att i författning införa vissa närmare bestämmelser om vilka typer av uppgifter i t.ex. polisens register som ska få ligga till grund för bedömningen av sökandens laglydighet. Genom att förfara så undviks risker för att regionala skillnader i urval, registerslagningar m.m. uppstår. Samkörning av vissa vapenregister (kap. 11) Utredaren föreslår att polisen ska få möjlighet att samköra de centrala vapenregistren i samband med länsöverskridande vapenöverlåtelser. Syftet med förändringen ska vara att effektivisera polisens arbete eftersom de berörda polismyndigheterna idag behöver ta telefonkontakt med varandra. Uppgifter om vapen får bedömas vara mycket känsliga. De bakomliggande motiven för det nuvarande förbudet mot samkörning av registren är inte kopplade till hänsyn till den personliga integriteten, utan handlar om att säkerhetsskäl talar för att det inte ska vara möjligt att kunna kartlägga var olika typer av vapen finns. Genom att öppna upp för en samkörning skulle således de skäl som låg bakom övervägandena i nuvarande vapenlagstiftning delvis komma att överges. Utredaren har angett att samkörning endast kommer att ske i begränsad omfattning. Det talar i sin tur för att de effektivitetsvinster som polisen kan erhålla är små. Mot den bakgrunden vore det därför intressant att ta del av en närmare bedömning om vilka vinster som de föreslagna reglerna i slutändan skulle få för polisens arbete mätt i timmar och genomströmningstider. Resultatet av den bedömningen kan därefter ställas mot a) de ökade säkerhetsrisker som reglerna medför när det gäller möjligheterna att kartlägga vapeninnehav och b) eventuella intrång i den personliga integriteten. Datainspektionen anser att ökade möjligheter att kunna sammanställa personuppgifter, avskiljda eller tillsammans med andra uppgifter, i typfallet riskerar att ge negativa effekter för den personliga integriteten. Anställda vid polismyndigheterna disponerar över en stor mängd register och det är den samlade möjligheten att kunna sammanställa uppgifter om enskilda personer som bör vara utgångspunkten. Utredaren anför i flera sammanhang att den person, som anser att en viss åtgärd i samband med vapenärenden skulle innebära ett alltför omfattande intrång i den personliga integriteten, helt enkelt kan avstå från av ansöka. Det finns mycket i samhället som är frivilligt och där en liknande valmöjlighet (att avstå) finns. Datainspektionen anser dock att man inte kan göra det så enkelt för sig, utan det måste alltid undersökas om en åtgärd kan utföras med mindre ingripande Sida 4 av 5

5 metoder och medel. Det måste således alltid göras en avvägning mellan integritet och effektivitet. Om en sådan avvägning skulle medföra att de skäl som är hänförliga till den personliga integriteten väger tyngre än de omständigheter som avser effektiviteten, ska åtgärden inte införas. En möjlighet att genom samkörning av de centrala vapenregistren kartlägga var olika vapen befinner sig innebär en ökad möjlighet att behandla personuppgifter om enskilda vapeninnehavare. Införandet av en samkörningsmöjlighet måste därför i vart fall åtföljas av ett krav på systematisk logguppföljning av användarnas aktiviteter i syfte att minimera riskerna för missbruk, informationsförluster och otillbörliga intrång i den personliga integriteten. Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Göran Gräslund i närvaro av chefsjuristen Hans-Olof Lindblom och juristen Nicklas Hjertonsson, föredragande. Göran Gräslund Nicklas Hjertonsson Sida 5 av 5