Kompletterande promemoria: Kameraövervakning vid åteljakt efter vildsvin

Transkript

1 Yttrande Diarienr 1 (5) Ert diarienr N2015/06665/RS Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm Kompletterande promemoria: Kameraövervakning vid åteljakt efter vildsvin Datainspektionen har granskat promemorian utifrån sina uppgifter som central tillsynsmyndighet enligt kameraövervakningslagen (2013:460) och för att verka för att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Sammanfattning Datainspektionen anser att de föreslagna förutsättningarna för anmälningsplikt för åtelkameror är tydliga och medför att övervakningen innebär ett försumbart integritetsintrång på de platser där kameraövervakning kan ske. Den förkortade bevarandetiden bidrar också till att minska risken för integritetsintrång. Inspektionen kan dock konstatera att dess tidigare lämnade förslag om att precisera övervakningsområdets belägenhet (inte i närheten av vägar, vandringsleder och liknande) inte har tagits med i lagförslaget. Ett sådant villkor hade enligt inspektionen kunnat reducera integritetsintrånget ytterligare. Datainspektionen välkomnar vidare förslaget om att lägga till anmälningsplikt för åtelkameror i 21 kameraövervakningslagen, så att det tydligt framgår vad en anmälan om kameraövervakning av en vildsvinsåtel ska innehålla. Tillägget innebär också att samma förutsättningar ska gälla för alla anmälningspliktiga områden. På samma grund har inspektionen inte något att erinra mot att det införs ett straffansvar om man uppsåtligen bryter mot 15 a i likhet med övriga anmälningspliktiga områden samt om man bryter mot bestämmelsen om bevarandetid i 32 avseende kameraövervakning av en vildsvinsåtel. Postadress: Box 8114, Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Webbplats: Telefon:

2 Datainspektionen Diarienr (5) Datainspektionen vill dock lämna synpunkter avseende två punkter, den första att lagförslaget om anmälningsplikt för åtelkameror till skillnad från alla andra fall av anmälningspliktig kameraövervakning saknar uppgift om ändamålet med övervakningen; den andra att det finns en risk att kameraövervakning av viltåtlar inte uppfyller kraven på säkerhetsåtgärder enligt 30 kameraövervakningslagen. Ändamålet med kameraövervakningen I jaktlagsutredningens delbetänkande (SOU 2014:54 s. 133) konstateras att ett undantag från tillståndsplikten endast ska avse kameraövervakning där det inte är motiverat med individuell prövning i varje enskilt fall. Ett undantag ska således vara begränsat till övervakning i de fall där intresset av övervakning regelmässigt väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid en bedömning av övervakningsintresset ska det särskilt beaktas för vilket ändamål som övervakningen ska ske. Av utredningen framgår att syftet med kameraövervakning av viltåtlar är att effektivisera vildsvinsjakten för att minska vildsvinsstammarna och härigenom minska de skador på jordbruk och skog samt, mera indirekt, de trafikolyckor som vildsvinen orsakar. I den föreslagna lydelsen för 15 a kameraövervakningslagen saknas uppgift om för vilket ändamål som kameraövervakningen ska få ske. Det innebär att förslaget i detta avseende avviker från samtliga andra anmälningspliktiga områden i kameraövervakningslagen, där det för varje område tydligt anges för vilka ändamål som kameraövervakningen får bedrivas. Att ange för vilket syfte som kameraövervakningen får ske är vidare ett obligatoriskt villkor vid tillståndspliktig kameraövervakning (19 ) och måste dokumenteras skriftligen vid kameraövervakning som sker på platser dit allmänheten inte har tillträde (24 ). Enligt Datainspektionen är det viktigt att det på samma sätt som för övriga anmälningspliktiga områden regleras i lagen för vilket ändamål som kameraövervakning av vildsvinsåtlar får ske efter anmälan. Det är särskilt viktigt för det nu aktuella undantaget eftersom det rör sig om kameraövervakning för andra syften än sådana som följer av 9 andra stycket kameraövervakningslagen.

3 Datainspektionen Diarienr (5) Ändamålet med kameraövervakningen har även betydelse för hur materialet får användas hos den som övervakar och vilken vidarebehandling av materialet som är tillåten. I 28 kameraövervakningslagen återfinns finalitetsprincipen, som innebär att material från kameraövervakning inte får användas för något annat ändamål än insamlingsändamålet. Det innebär att bedömningen av tillåtligheten av en vidarebehandling hos den som bedriver kameraövervakning alltid måste utgå från det ändamål som har föreskrivits för övervakningen. Finalitetsprincipen fanns inte i den tidigare lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. En behandling i strid med finalitetsprincipen kan utlösa skadeståndsskyldighet enligt 44 kameraövervakningslagen. Det skydd för den personliga integriteten som finalitetsprincipen utgör är beroende av att det tydligt framgår för vilket ändamål övervakningen får ske. Detta talar enligt Datainspektionen ytterligare för att ändamålet vid kameraövervakning av vildsvinsåtlar efter anmälan ska framgå av lagen, eftersom det handlar om kameraövervakning i potentiellt integritetskänsliga områden som skog och mark. Säkerhetsåtgärder I promemorian framhålls att det finns allmänna bestämmelser om säkerhet i kameraövervakningslagen som alltid måste vara uppfyllda. Dessa ställer krav på att man måste vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda det upptagna materialet (30 och 31 kameraövervakningslagen). Datainspektionen vill i detta sammanhang peka på att det finns risk för att de kameror som används vid kameraövervakning av viltåtlar inte uppfyller säkerhetskraven enligt kameraövervakningslagen. I SOU 2014:54, kapitel behandlas de tekniska förutsättningarna vid kameraövervakning av vilt. Där framgår att en åtelkamera har en utlösningsmekanism som är kopplad till en rörelsesensor som tar en bild när ett objekt rör sig framför kameran. Bilden sparas sedan på ett minneskort i kameran och vissa modeller har även möjlighet att skicka bilden till ett mobilnummer. Av den tekniska beskrivningen framgår inte hur minneskortet skyddas mot att obehöriga tar ut det från kameran, eller hur överföringen av bilder till exempelvis en mobiltelefon skyddas. Datainspektionen har den 22 maj 2015 svarat på en fråga från Näringsdepartementet angående raderingsfunktioner i åtelkameror (Datainspektionens dnr ). Av inspektionens svar framgår bland annat följande.

4 Datainspektionen Diarienr (5) I de åtelkameror som butiken säljer spelas bildmaterialet in okrypterat på ett minneskort och spelas över när minneskortet är fullt. Det innebär att bevarandetiderna varierar beroende på storleken på minneskortet, upplösningen av bilden samt antalet tagna bilder per sekund. Det innebär också att materialet på minneskortet inte skyddas från obehörig åtkomst genom att vem som helst som hittar åtelkameran kan ta ur minneskortet och få åtkomst till det inspelade bildmaterialet. Datainspektionen har tidigare överklagat två länsstyrelsebeslut om tillstånd till kameraövervakning på den grunden att inspektionen ansåg att säkerhetsåtgärderna i 30 inte var uppfyllda. Det ena ärendet rörde ett tillstånd till kameraövervakning för ett bussbolag där hårddiskarna med inspelat bildmaterial förvarades i bussarna. Datainspektionen yrkade att tillståndet skulle förenas med ett villkor om att inspelningsapparatur och inspelat material skulle förvaras i låst utrymme i bussarna med tillträde för endast två personer. Förvaltningsrätten biföll överklagandet och förordnade att tillståndet skulle förenas med det av inspektionen yrkade villkoret (Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 11 november 2014 i mål nr ). Det andra ärendet rörde ett tillstånd till kameraövervakning vid olycksplatser, där bilder från kameraövervakningen skulle skickas från olycksplatsen till ett sjukhus. Datainspektionen yrkade att tillståndet skulle förenas med ett villkor om att bildmaterialet skulle skyddas mot obehörig åtkomst, t.ex. med kryptering, när överföring sker över internet eller annat öppet nät. Förvaltningsrätten gick på Datainspektionens linje och fastställde att tillståndet skulle förenas med det av inspektionen yrkade villkoret (Förvaltningsrätten i Malmös dom den 14 april 2015 i mål nr ). Med utgångspunkt i kameraövervakningslagens bestämmelser och de två nämna domarna (som vunnit laga kraft) finns det enligt Datainspektionen fog för att påstå att bildmaterial från kameraövervakning på lämpligt sätt ska skyddas mot obehörig åtkomst, t.ex. genom inlåsning, kryptering (av överföring eller informationsbärare) eller liknande. Att det kan finnas betänkligheter med dagens teknik beträffande säkerhetskraven bör enligt Datainspektionen beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Bevarandetid av material från kameraövervakning av vildsvinsåtlar Ett av promemorians förslag för att minska risken för integritetsintrång i samband med kameraövervakning av vildsvinsåtlar är att bevarandetiden för

5 Datainspektionen Diarienr (5) inspelat material begränsas till högst en vecka. Normalt gäller att bildmaterial från kameraövervakning på platser dit allmänheten har tillträde till får sparas i två månader. Datainspektionen välkomnar i och för sig förslaget om en veckas bevarandetid eftersom det innebär en minskning av integritetsintrånget vid övervakningen. Inspektionen vill dock peka på att särlösningar för vissa typer av kameraövervakning kan riskera på att på sikt skapa en oönskad olikformighet och otydlighet vid hantering av kameraövervakningsfrågor. Det torde t.ex. inte bli helt ovanligt att samma innehavare kommer att bedriva kameraövervakning av olika områden med olika bevarandetider. I det sammanhanget kan det också nämnas att när bevarandetiden för kameraövervakning som sker på platser dit allmänheten har tillträde genom kameraövervakningslagen förlängdes från en månad till två månader, uttalade regeringen att det är angeläget att bevarandetiden för platser dit allmänheten har tillträde är enhetlig (prop. 2012/13:115 s. 124). Det nu aktuella förslaget skulle kunna anses avvika från den intentionen. Detta yttrande har beslutats av enhetschefen Nicklas Hjertonsson efter föredragning av juristen Malin Ricknäs. Nicklas Hjertonsson Malin Ricknäs