Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning i soprum

Transkript

1 Beslut Diarienr 1 (11) Riksbyggen Bostadsrättsförening Concordia Box Malmö Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning i soprum Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att Riksbyggen Bostadsrättsförening Concordia (Concordia) inte har kunnat visa att de haft stöd för att lämna ut uppgifter i enlighet med 37 kameraövervakningslagen. Datainspektionen förelägger Concordia att se över sina rutiner för att säkerställa att uppgift om någon enskilds personliga förhållanden som inhämtas genom kameraövervakning inte obehörigen röjs eller utnyttjas. Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har mottagit klagomål som gör gällande att Riksbyggen Bostadsrättsförening Concordia (Concordia) har bedrivit kameraövervakning i ett soprum på Fabriksgatan 6 i Malmö utan att informera om kameraövervakningen. Klagomålet gör även gällande att Concordia lämnat ut inspelat material från kameraövervakningen till VA SYD, som är en regional VA-organisation som även hanterar hushållsavfall. Av klagomålet framgår att SITA Sverige AB har i uppdrag från VA SYD att utföra hämtning av hushållsopor i Malmö kommun. I det bildmaterial som lämnats ut från Concordias kameraövervakning till VA SYD förekommer bilder på anställda hos SITA Sverige AB. Concordia har yttrat sig över klagomålet. Av yttrandet framgår bland annat följande. Postadress: Box 8114, Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Webbplats: Telefon:

2 Datainspektionen Diarienr (11) Föreningen har två miljörum med en kamera i vartdera rummet. Kamerorna är fast monterade och försedda med fast optik och fångar merparten av respektive miljörum. Allmänheten har inte tillgång till de miljörum där kamerorna är uppsatta. Kamerorna är påslagna dygnet runt och det inspelade materialet sparas i två veckor. Inget ljud avlyssnas eller spelas in. Ingen övervakning sker i realtid. Concordia har uppgett att syftet med den aktuella kameraövervakningen är att skydda föreningen från personer som inte har där att göra, samt att hålla ordning i miljörummen så att föreningen inte drabbas av extra kostnader på grund av att någon kastar fel saker. Concordia har haft problem med att föreningens medlemmar har slarvat genom att slänga saker som inte ska slängas i miljörummen. Föreningen har även haft problem med att personer som inte ska ha tillgång till utrymmena har slängt saker som inte ska slängas där. Vid sådana tillfällen har ordföranden kontaktat berörd medlem och informerat om att en anhörig eller personal från hemtjänsten kastat saker som föreningen inte kan ta hand om. Därefter har medlemmen själv transporterat bort sitt skräp. Slarv med soporna, det vill säga att fel saker kastas i miljörummen, sker flera gånger per vecka. När det gäller det inspelade materialet från kameraövervakningen tar Concordia inte del av detta om föreningen hittar att någon lagt exempelvis en plastpåse i tidningskärlet eller en ölburk i papperskärlet. Om föreningen däremot hittar att någon placerar en kontorsstol, en stor resväska eller en säck med kläder (alltså sådant som det inte finns något kärl för) i miljörummen så brukar föreningen genom att ta del av det inspelade materialet ta reda på vem som har missförstått sorteringsreglerna. Därefter uppmärksammas vederbörande på sitt misstag och ombeds rätta till det. Föreningen anser sig inte behöva uppgifterna därefter varför något protokoll över slarv inte förs. Concordia har gång på gång publicerat meddelanden till sina medlemmar på föreningens hemsida och uppmärksammat medlemmarna på föreningens aktuella föreskrifter i miljörummen då dessa inte följts. I flera meddelanden påminner föreningen medlemmar att inte ställa möbler, stora blommor, täcken, filtar eller krukor i soprummen (meddelande 19, 21 och 25). I ett annat meddelande påminner föreningen sina medlemmar att inte ställa blomkrukor, tavlor, kuddar, väskor, mattor eller möbler m.m. i miljörummen (meddelande 40). Av meddelandena från föreningens hemsida framgår vidare att föreningen även haft informationsmöten angående aktuella problem, att föreningen får betala extra avgifter för bortforsling av grovsopor och att årsavgiften till föreningen komma att höjas om det inte blir ordning i

3 Datainspektionen Diarienr (11) miljörummen. Vidare framgår att det i föreningen finns 129 lägenheter och två lokaler. Concordia anser inte att det är deras skyldighet att informera de leverantörer som får tillgång till de aktuella utrymmena genom uppdrag av VA SYD om att kameraövervakning sker. Vid de utrymmen som VA SYD har tillgång till sitter en större skylt på väggen mot garageporten samt vid ingången till porten. Vidare sitter ytterligare skyltar vid ingångarna till respektive miljörum. Skyltar med information om kameraövervakningen finns således vid samtliga ingångar och utrymmen som kameraövervakas. Concordia informerar på sin hemsida om att det i föreningen förekommer kameraövervakning. Vidare informeras nya medlemmar om kameraövervakningen vid ett personligt möte. Concordia har begränsat åtkomsten till det inspelade kameraövervakningsmaterialet. Endast två personer i föreningens styrelse har åtkomst till materialet varav föreningens ordförande är en av dessa. Vid den i ärendet aktuella händelsen har föreningens ordförande, genom att ta del av det inspelade materialet, fått kännedom om att en anställd hos en leverantör som har i uppdrag att tömma föreningens sopor kastat matavfallspåsar som legat i plastpåsar, på golvet. Föreningens ordförande hade inte någon kännedom om att VA SYD anlitat en underentreprenör för att utföra hämtningen. Ordförande tog kontakt med VA SYD som då bad att få ta del av det inspelade materialet för att kontrollera om personen som förekom i materialet var anställd hos VA SYD. Ett antal bilder skrevs ut från det inspelade materialet, dessa scannades in och skickades per e-post till VA SYD som var den avsedda mottagaren. Bilderna skickades från en dator med kontinuerligt uppdaterat antivirusskydd och brandvägg. Concordia har i sitt yttrande anfört att VA SYD är föreningens affärspartner och att på begäran lämna ut uppgifter rörande den verksamhet VA SYD bedriver inte är ett brott mot tystnadsplikten. Concordia har som stöd för denna bedömning hänvisat till 12 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen. Concordia anser vidare att VA SYD har rätt att få del av sådana uppgifter som gäller VA SYD:s egen verksamheten och att föreningen har rätt att lämna över sådana uppgifter till VA SYD. Att VA SYD anlitat en underentreprenör var vid tiden för överlämnandet av bilderna okänt för föreningen.

4 Datainspektionen Diarienr (11) Concordia bedriver kameraövervakning på fler platser än i sina miljörum. Datainspektionen har dock valt att avgränsa tillsynen till att omfatta endast de kameror som är uppsatta i miljörummen. Skäl för beslutet Om kameraövervakningen är tillåten Rättsliga utgångspunkter Delvis olika regler gäller enligt kameraövervakningslagen beroende på om kameraövervakningen avser en plats dit allmänheten har tillträde eller inte. Datainspektionen utövar tillsyn över kameraövervakning av platser dit allmänheten inte har tillträde. Sådan övervakning är inte tillståndspliktig. I stället ska den som avser att bedriva sådan övervakning själv se till att förutsättningarna enligt kameraövervakningslagen är uppfyllda. Enligt 22 kameraövervakningslagen får kameraövervakning av en plats dit allmänheten inte har tillträde bedrivas om den som övervakas har samtyckt till övervakningen. Enligt 23 kameraövervakningslagen får kameraövervakning av en plats dit allmänheten inte har tillträde bedrivas utan samtycke om övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller andra berättigade ändamål, och övervakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. De tillåtna ändamål som anges i kameraövervakningslagen är således att förebygga brott, förhindra olyckor eller andra berättigade ändamål. I förarbetena till lagen anges att det inte kan uteslutas att det kan finnas andra berättigade ändamål för vilka övervakning bör vara möjlig. Exempel på berättigade ändamål som anges i förarbetena är skolornas arbete med att förhindra kränkningar av elever samt tillverkningsföretags kontroll av produktionsprocesser (prop. 2012/13:115 s. 154). Om kameraövervakningen behövs för ett berättigat ändamål ska en proportionalitetsavvägning (kallad överviktsprincipen) göras i varje enskilt fall och varje kamera ska bedömas för sig. Vidare ska prövas om andra, mindre ingripande åtgärder kan vara tillräckliga för att komma till rätta med problemen. Det är den som avser att bedriva övervakningen som ska kunna

5 Datainspektionen Diarienr (11) visa att övervakningsintresset väger över integritetsintresset (prop. 2012/13:115 s ). Vid bedömningen enligt överviktsprincipen ska särskilt beaktas hur övervakningen ska utföras, om teknik som främjar skyddet av den enskildes integritet används och vilket område som ska övervakas. Det har också betydelse när och hur länge övervakningen ska pågå. Enligt 24 kameraövervakningslagen ska den som bedriver kameraövervakningen bland annat se till att övervakningen inte sker i större omfattning än vad som behövs för att tillgodose ändamålen med övervakningen. Vidare ska den som bedriver kameraövervakningen dokumentera ändamålen med övervakningen. Utgångspunkten i kameraövervakningslagen är att kameraövervakning endast ska utgöra ett komplement till andra åtgärder, särskilt brottsförebyggande åtgärder. Kameraövervakning ska således inte ses som ett hjälpmedel som ska användas i stället för andra säkerhetsåtgärder eller förebyggande insatser. För att uppnå brottsförebyggande effekter är det viktigt att övervakningsutrustning används tillsammans med andra förebyggande åtgärder. Om kompletterande säkerhetsfrämjande åtgärder har försummats, kan det komma att påverka bedömningen av behovet av kameraövervakning. När det gäller behandling och bevarande av bilder (bildinspelning) ökar riskerna för intrång i enskildas personliga integritet. Det innebär att kameraövervakning inte regelmässigt ska innefatta bildinspelning, utan behovet av inspelning måste kunna påvisas i det enskilda fallet. Datainspektionens bedömning Av utredningen i ärendet framgår att allmänheten inte har tillträde till de miljörum där kameror är uppsatta. Det innebär att kameraövervakningen ska bedömas enligt kameraövervakningslagens bestämmelser om övervakning av platser dit allmänheten inte har tillträde och att det är Datainspektionen som är behörig tillsynsmyndighet. Concordia har uppgett att föreningen följer kameraövervakningslagen. Mot bakgrund av att föreningen inte stödjer sin behandling på samtycke krävs att föreningen har stöd i 23 kameraövervakningslagen.

6 Datainspektionen Diarienr (11) Concordia har vidare uppgett att syftet med den aktuella kameraövervakningen är att skydda föreningen från personer som inte har i föreningens miljörum att göra, samt att hålla ordning i miljörummen så att föreningen inte drabbas av extra kostnader på grund av att någon kastar fel saker där. Datainspektionen anser att Concordias kameraövervakning sker för ett berättigat ändamål. För att övervakningen ska vara laglig krävs dock att Concordia kan visa att övervakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Övervakningen avser ett gemensamt utrymme i en flerfamiljsfastighet. Datainspektionen anser att kameraövervakning av sådana utrymmen generellt sett innebär ett intrång i de boendes personliga integritet. De utrymmen som det är fråga om i ärendet är också platser där människor måste uppehålla sig för att kunna utföra sitt arbete. Risken för integritetsintrång ökar dessutom av att kameraövervakningen innebär att bilder behandlas och bevaras (bildinspelning) och inte heller har begränsats i tid utan pågår dygnet runt. Å andra sidan avser övervakningen utrymmen där de personer som utför sitt arbete på platsen endast uppehåller sig under kortare tidsperioder. Även för de boende rör det sig om utrymmen som används i begränsad omfattning. Det är heller inte fråga om utrymmen som boende måste använda sig av för att komma till sin bostad. Därmed minskar integritetsintresset väsentligt. Concordia har haft problem med att föreningens medlemmar har slarvat genom att slänga saker som inte ska slängas i miljörummen. Föreningen har även haft problem med att personer som inte ska ha tillgång till utrymmena har slängt saker som inte ska slängas där. Enligt Concordia inträffar problem med att personer kastar fel saker flera gånger per vecka. Concordia har inte dokumenterat de aktuella incidenterna, men av föreningens hemsida framgår att föreningen vid upprepade tillfällen publicerat information om gällande regler med anledning av incidenter i miljörummen. Av informationen framgår att föreningen haft återkommande problem med att personer ställt bl.a. blomkrukor, täcken, filtar, krukor, tavlor, kuddar, väskor, mattor och möbler i miljörummen. Av informationen på föreningens hemsida framgår även att föreningens oordning i miljörummen medför kostnader för föreningen.

7 Datainspektionen Diarienr (11) Av utredningen i ärendet framgår att Concordia förutom kameraövervakningen, försökt komma till rätta med problemen genom informationsinsatser, både riktade skriftligen till föreningens medlemmar och vid möten. Datainspektionen finner inte skäl att ifrågasätta att Concordia har haft problem med sin sopsortering i den omfattning som föreningen har uppgett eller att dessa slag av problem medför kostnader. Sammantaget anser Datainspektionen att Concordias övervakningsintresse väger tyngre än de enskildas intresse att inte bli övervakade i miljörummen med hänsyn till den aktuella problembilden, att det rör sig om ett utrymme som boende och arbetstagare endast uppehåller sig i under kortare tidsperioder samt de alternativa åtgärder man vidtagit för att försöka komma till rätta med problemen. Kameraövervakningen med bildinspelning i miljörummen får således anses förenlig med 23 kameraövervakningslagen. Upplysningsplikt Rättsliga utgångspunkter Vid kameraövervakning ska enligt 25 kameraövervakningslagen upplysning om kameraövervakning lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Upplysning ska också lämnas om vem som bedriver kameraövervakningen om det inte framgår av förhållandena på platsen. Från integritetssynpunkt är det viktigt att den som övervakas får kännedom om övervakningen. Datainspektionens bedömning I yttrandet har Concordia anfört att föreningen inte har någon skyldighet att informera de leverantörer som får tillgång till aktuella utrymmen på uppdrag av VA SYD. Av yttrandet i ärendet framgår dock att det sitter en större skylt på väggen mot garageporten samt vid ingången till porten. Vidare anges att det finns ytterligare en skylt till vardera ingång till respektive miljörum. Utöver skyltar lämnar föreningen information på sin hemsida om att områdena kameraövervakas samt informerar nya medlemmar om kameraövervakningen på ett personligt möte. Mot bakgrund av att skyltar är uppsatta till respektive utrymme som övervakas har Datainspektionen inget att erinra mot den upplysning som föreningen lämnar i samband med kameraövervakningen.

8 Datainspektionen Diarienr (11) Utlämnande av uppgift som inhämtats genom kameraövervakning; tystnadsplikt och finalitetsprincip gäller Rättsliga utgångspunkter Lydelsen rörande tystnadsplikt i kameraövervakningslagen är densamma som i den tidigare gällande lagen om allmän kameraövervakning (1998:150). I samband med införandet av kameraövervakningslagen stärkte dock lagstiftaren sekretessen för uppgifter som inhämtas genom offentliga aktörers kameraövervakning. I offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser som reglerar under vilka förutsättningar myndigheter kan lämna ut inspelat material. I 32 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) anges numera att det råder sekretess för uppgifter som inhämtas genom kameraövervakning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detta innebär att det numera råder en presumtion för sekretess. Enligt den numera gällande bestämmelsen om tystnadsplikt i 37 kameraövervakningslagen får den som tar befattning med en uppgift som har inhämtats genom kameraövervakning inte obehörigen röja eller utnyttja det som han eller hon på detta sätt har fått veta om någon enskilds personliga förhållanden. Paragrafen reglerar tystnadsplikt för uppgift om enskildas personliga förhållanden som inhämtats genom kameraövervakning. Möjligheterna att lämna ut uppgifter om enskildas personliga förhållanden som inhämtats genom kameraövervakning regleras såvitt avser myndigheter i offentlighetsoch sekretesslagen och när det gäller enskilda kameraövervakare såsom i det nu förevarande fallet i bestämmelsen om tystnadsplikt i 37 kameraövervakningslagen. Sådana uppgifter får enligt bestämmelsen lämnas ut av enskilda under förutsättning att det inte sker obehörigen. Obehörighetsrekvisitet är avsett att tolkas på så sätt att uppgiftslämnande som är tillåtet enligt sekretessregleringen inte är att betrakta som ett obehörigt utlämnande (prop. 2005/06:161 s. 93). Det innebär att ett utlämnande som är tillåtet enlig den sekretessbrytande bestämmelsen i 32 kap. 3 a offentlighets- och sekretesslagen också är tillåtet enligt tystnadspliktsregleringen i 37 kameraövervakningslagen. Enskilda kameraövervakare får alltså lämna ut inspelat material till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket,

9 Datainspektionen Diarienr (11) Kustbevakningen eller Skatteverket, om uppgiften behövs för att utreda ett brott för vilket fängelse är föreskrivet eller för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket fängelse är föreskrivet. Sådant utlämnande får också ske till en kommun eller en myndighet som ansvarar för räddningstjänst enlig lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, om uppgiften behövs för att förebygga en hotande olycka eller för att begränsa verkningarna av en redan inträffad olycka (se prop. 2012/13:115 s. 160). Offentlighets- och sekretesslagen innehåller också andra sekretessbrytande bestämmelser som tillåter ett utlämnande och som har betydelse för tolkningen av obehörighetsrekvisitet i 37 kameraövervakningslagen. Det kan exempelvis avse ett tillåtet utlämnande enligt generalklausulen i 10 kap. 27 offentlighets- och sekretesslagen som anger att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen har att skydda. Enligt 10 kap. 28 offentlighets- och sekretesslagen hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Den som sekretessen skyddar kan också enligt bestämmelserna i 12 kap. offentlighets- och sekretesslagen normalt häva sekretessen. Det bör dock framhållas att den enskilde endast kan häva sekretessen för uppgifter som rör honom eller henne själv. Ett utlämnande av inspelat material förutsätter också att det är tillåtet enligt finalitetsprincipen såsom den kommer till uttryck i 28 i kameraövervakningslagen. Den innebär att bild- och ljudmaterial från övervakningen inte får användas för något ändamål som är oförenligt med det som bestämts från början. Bestämmelsen anger att den som bedriver kameraövervakningen inte får behandla bild- och ljudmaterial från övervakningen för något ändamål som är oförenligt med det som materialet samlades in för. Ett utlämnande som utförs under de förutsättningar som anges i 32 kap. 3 a offentlighets- och sekretesslagen får enligt lagstiftaren anses förenligt med bestämmelsen om finalitetsprincipen i 28, eftersom hänsyn tagits till finalitetsprincipen vid utformningen av 32 kap. 3 a offentlighets- och sekretesslagen (se prop. 2012/13:115 s. 160).

10 Datainspektionen Diarienr (11) Datainspektionens bedömning Concordias ordförande har fått kännedom om att personal vid tömning av matavfallet har kastat ut sopor på golvet. Ordföranden har tagit kontakt med sin avtalspart som då velat få del av det inspelade materialet för att se om det var dennes personal som kastat soporna på golvet. Bilder från det inspelade materialet har därefter skrivits ut för att sedan scannas in och skickas per e- post till avtalsparten. Utlämnandet av bilderna har skett i syfte att kontrollera om en person som haft i uppdrag att tömma föreningens sopor utfört sitt arbete på ett korrekt sätt. Om föreningen vid utlämnandet hade gjort en prövning av obehörighetsrekvisitet i 37 kameraövervakningslagen i ljuset av sekretessregleringen i 32 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen torde det inte stått klart för föreningen att den enskilde inte skulle kunna drabbas av någon form av men med anledning av bildernas utlämnande. Det är snarare något som legat i farans riktning. Concordia hävdar att föreningen med stöd av 12 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen har lämnat ut bilder från kameraövervakningen. Den ende som kan häva sekretess enligt 12 kap. 1 offentlighet och sekretesslagen är de enskilda vars uppgifter som man avser att lämna ut. Det har dock inte framkommit i ärendet att så har skett. Något stöd för utlämnandet i 12 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen har Concordia därför inte haft. Utlämnandet motsvarar heller inte någon av de situationer som räknas upp i 32 kap. 3 a offentlighets- och sekretesslagen som enligt förarbetena till tystnadspliktsbestämmelsen är behöriga utlämnanden även för enskilda kameraövervakare. Vad som kommit fram i ärendet visar inte heller att Concordias utlämnade på någon annan grund kan anses behörigt i den mening som avses i 37 kameraövervakningslagen. Datainspektionen förelägger därför Concordia att se över sina rutiner för att säkerställa att uppgift om någon enskilds personliga förhållanden som inhämtas genom kameraövervakning inte obehörigen röjs eller utnyttjas.

11 Datainspektionen Diarienr (11) Hur man överklagar Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Datainspektionen. Ange i skrivelsen vilket beslut som överklagas och den ändring som ni begär. Överklagandet ska ha kommit in till Datainspektionen senast tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Datainspektionen sänder överklagandet vidare till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning om inspektionen inte själv ändrar beslutet på det sätt ni har begärt. Detta beslut har fattats av generaldirektören Kristina Svahn Starrsjö efter föredragning av Ulrika Bergström. Vid den slutliga handläggningen har även chefsjuristen Hans-Olof Lindblom och enhetschefen Catharina Fernquist deltagit. Kristina Svahn Starrsjö Ulrika Bergström Kopia till: Klagande (för kännedom)