5 Behandling av resultat i bokslutet 2015 KA 2016/153

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 21 april 2016 kl Plats Ordförande Folkets Hus Kungshamn Peter Hemlin OBS! Distribution av handlingar sker endast DIGITALT. Kallelsen får du via e-post. Behöver du hjälp så hör av dig till kansliavdelningen/anna-lena, Astrid och Lena Extra Kommunstyrelsemöte kl Ärende 1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justering 2 Allmänhetens frågestund 3 4 Bokslut och årsredovisning 2015 Ekonomichef Jörgen Karlsson medverkar Revisionsberättelse 2015 Revisionen medverkar KA 2016/153 KA 2016/153 5 Behandling av resultat i bokslutet 2015 KA 2016/153 6 Ansvarsprövning Kommunstyrelsen - Utbildningsnämnden - Omsorgsnämnden - Byggnadsnämnden - Valnämnden - Miljönämnden i mellersta Bohuslän - IT-nämnden - Lönenämnden 7 Begäran om kommunal borgen, Sotenäs Golfklubb KA 2015/983 8 Ägardirektiv Sotenäsbostäder AB KA 2015/464 9 Äldreomsorgsplan , Strategi för utveckling av äldreomsorgen i Sotenäs kommun 10 Detaljplan för Johannesviks camping, Vägga 4:9 utsändes separat KA 2016/193 KA 2011/ Exploateringsavtal för Ödby 1:2 m fl KA 2011/38 12 Detaljplan för Ödby 1:2 m fl utsändes separat KA 2011/38 13 Motion insamling av matavfall KA 2015/330 \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\kf\2016\kf \001 KF kallelse doc Sida: 1(2)

2 Kallelse Motion - om lokal strategi för att minska plast och skräp på stränder och i hav KA 2015/ Medborgarförslag Grevevallen på Smögen KA 2015/ Medborgarförslag förbättringar på lekplatsen, Änggatan Kungshamn Medborgarförslag hastighetsdämpande åtgärder på Hasselösundsvägen, Smögen KA 2015/195 KA 2015/ Medborgarförslag Namn på Malmön KA 2016/99 19 Medborgarförslag om klätterleder KA 2014/ Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag KA 2016/ Policy mot muta, bestickning och jäv KA 2016/ Ledningsplan vid extraordinär händelse KA 2015/ Styrdokument för kommunens krisberedskap , ök med MSB och SKL 24 Valärenden KA 2016/ Inkomna interpellationer och frågor Inkomna medborgarförslag och motioner - Motion om ett renare Sotenäs - Motion om ökad polisnärvaro i Sotenäs kommun - Motion om markanvisningspolicy - Motion gällande föryngring/tillskott av förtroendevalda i Sotenäs kommun 26 - Motion för att förstärka det kulturella utbudet i Sotenäs kommun - Motion ang badmöjligheter för personer med funktionsnedsättningar - Medborgarförslag ang tillgängligheten för hörselskadade i kommunen. 27 Kommunkansliets redovisning av ärenden under beredning till KF 28 Meddelanden Samtliga handlingar är digitala och finns på hemsidan \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\kf\2016\kf \001 KF kallelse doc Sida: 2(2)

3 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 70 KA 2016/153 Bokslut och årsredovisning för 2015 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat bokslut för verksamhetsåret För närvarande pågar arbetet med att ta fram en årsredovisning som omfattar förvaltningsberättelse, ekonomisk redogörelse, samt redovisning från kommunens verksamheter och bolag års bokslut för Sotenäs kommun visar ett resultat på 13,3 mkr. För koncernen uppgår resultatet till 24,2 mkr. I koncernen ingår förutom kommunen även Sotenäsbostäder AB (100 %), Smögens Fiskauktion AB, (100 %), Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun (100 %), Sotenäs RehabCenter AB (50 %), och Rambo AB (20 %) Koncernbalansräkningen omsluter 1 503,5 mkr och kommunens balansräkning 936,2 mkr. Soliditeten i koncernen är 37 % och i kommunen 49 %. Kommunen Årets resultat uppgår till 13,3 mkr vilket är 27,7 mkr bättre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen med undantag för 2014, visat överskott sedan I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 5,9 mkr. Möjlig avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår till 1,1 Mkr. Efter avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår balanskravsresultatet till 4,8 mkr vilket innebär att resterande underskott från föregående, 0,1 mkr, kan täckas. Den skattefinansierade verksamheten visar ett resultat på 13,3 mkr, vilket är 9,3 mkr sämre än budgeterat. Resultatet för VA-verksamheten uppgår till 0,0 mkr. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 461,0 mkr, medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 475,6 mkr. Finansnettot är negativt, 1,3 mkr. Investeringsutgifterna uppgår till 50,6 mkr. Investeringsbidrag uppgår till 0,7 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår alltså till 49,9 mkr. Koncernen Årets resultat uppgår till 24,2 mkr (f. år -10,9 mkr). Finansnettot utgör -16,0 mkr mot -18,2 mkr Långfristig upplåning minskade med 2,4 mkr och uppgår till 672,9 mkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(28)

4 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 70 Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkanden Mikael Sternemar (L) yrkar att ekonomichefen får i uppdrag att se över de mål som diskuterates vid mötet och göra lämpliga korrigeringar vad avser fastigheternas markeringar. Proposition Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) yrkande och finner att kommunstyrelsen antagit detsamma. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att av årets överskott efter balanskravsutredning, tkr, avsätta tkr till kommunens resultatutjämningsreserv som därefter uppgår till tkr. Kommunfullmäktige beslutar fastställa resultaträkning, balansräkning samt förvaltningsberättelse och i övrigt godkänna årsredovisningen för Kommunstyrelsens beslut Ekonomichefen får i uppdrag att se över de mål som diskuterades vid mötet och göra lämpliga korrigeringar vad avser fastigheternas markeringar. Skickas till Kommunfullmäktige Ekonomichefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(28)

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 62 KA 2016/153 Bokslut och årsredovisning 2015 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat bokslut för verksamhetsåret För närvarande pågar arbetet med att ta fram en årsredovisning som omfattar förvaltningsberättelse, ekonomisk redogörelse, samt redovisning från kommunens verksamheter och bolag års bokslut för Sotenäs kommun visar ett resultat på 13,3 mkr. För koncernen uppgår resultatet till 24,2 mkr. I koncernen ingår förutom kommunen även Sotenäsbostäder AB (100 %), Smögens Fiskauktion AB, (100 %), Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun (100 %), Sotenäs RehabCenter AB (50 %), och Rambo AB (20 %) Koncernbalansräkningen omsluter 1 503,5 mkr och kommunens balansräkning 936,2 mkr. Soliditeten i koncernen är 37 % och i kommunen 49 %. Kommunen Årets resultat uppgår till 13,3 mkr vilket är 27,7 mkr bättre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen med undantag för 2014, visat överskott sedan I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 5,9 mkr. Möjlig avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår till 1,1 Mkr. Efter avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår balanskravsresultatet till 4,8 mkr vilket innebär att resterande underskott från föregående, 0,1 mkr, kan täckas. Den skattefinansierade verksamheten visar ett resultat på 13,3 mkr, vilket är 9,3 mkr sämre än budgeterat. Resultatet för VA-verksamheten uppgår till 0,0 mkr. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 461,0 mkr, medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 475,6 mkr. Finansnettot är negativt, 1,3 mkr. Investeringsutgifterna uppgår till 50,6 mkr. Investeringsbidrag uppgår till 0,7 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår alltså till 49,9 mkr. Koncernen Årets resultat uppgår till 24,2 mkr (f. år -10,9 mkr). Finansnettot utgör -16,0 mkr mot -18,2 mkr Långfristig upplåning minskade med 2,4 mkr och uppgår till 672,9 mkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(38)

6 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 62 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att av årets överskott efter balanskravsutredning, tkr, avsätta tkr till kommunens resultatutjämningsreserv som därefter uppgår till tkr. Kommunfullmäktige beslutar fastställa resultaträkning, balansräkning samt förvaltningsberättelse och i övrigt godkänna årsredovisningen för Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(38)

7 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 1(2) Bokslut och årsredovisning 2015 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat bokslut för verksamhetsåret För närvarande pågar arbetet med att ta fram en årsredovisning som omfattar förvaltningsberättelse, ekonomisk redogörelse, samt redovisning från kommunens verksamheter och bolag års bokslut för Sotenäs kommun visar ett resultat på 13,3 mkr. För koncernen uppgår resultatet till 24,2 mkr. I koncernen ingår förutom kommunen även Sotenäsbostäder AB (100 %), Smögens Fiskauktion AB, (100 %), Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun (100 %), Sotenäs RehabCenter AB (50 %), och Rambo AB (20 %) Koncernbalansräkningen omsluter 1 503,5 mkr och kommunens balansräkning 936,2 mkr. Soliditeten i koncernen är 37 % och i kommunen 49 %. Kommunen Årets resultat uppgår till 13,3 mkr vilket är 27,7 mkr bättre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen med undantag för 2014, visat överskott sedan I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 5,9 mkr. Möjlig avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår till 1,1 Mkr. Efter avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår balanskravsresultatet till 4,8 mkr vilket innebär att resterande underskott från föregående, 0,1 mkr, kan täckas. Den skattefinansierade verksamheten visar ett resultat på 13,3 mkr, vilket är 9,3 mkr sämre än budgeterat. Resultatet för VA-verksamheten uppgår till 0,0 mkr. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 461,0 mkr, medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 475,6 mkr. Finansnettot är negativt, 1,3 mkr. Investeringsutgifterna uppgår till 50,6 mkr. Investeringsbidrag uppgår till 0,7 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår alltså till 49,9 mkr. Koncernen Årets resultat uppgår till 24,2 mkr (f. år -10,9 mkr). Finansnettot utgör -16,0 mkr mot -18,2 mkr Långfristig upplåning minskade med 2,4 mkr och uppgår till 672,9 mkr. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

8 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 2(2) Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att av årets överskott efter balanskravsutredning, tkr, avsätta tkr till kommunens resultatutjämningsreserv som därefter uppgår till tkr. Kommunfullmäktige beslutar fastställa resultaträkning, balansräkning samt förvaltningsberättelse och i övrigt godkänna årsredovisningen för Skickas till Revisionen Maria Vikingsson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

9 ÅRSREDOVISNING 2015 SOTENÄS KOMMUN ÅRET I SAMMANDRAG Årets resultat blev ett överskott på 13,3 Mkr Kommunen investerade netto för 50 Mkr Kommunens låneskuld uppgår till 191 Mkr Den totala pensionsskulden är 252 Mkr Soliditeten uppgår till 49 % (23 % inkl samtliga pensionsåtaganden) Verksamhetens nettokostnader inkl avskrivningar uppgår till 461 Mkr Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 476 Mkr Nämndernas verksamhetsresultat ger ett överskott gentemot budget med1,4 Mkr Antalet årsarbetare är 860, en ökning med 29 sedan föregående år Medelåldern bland de anställda är 48 år

10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommentar från kommunstyrelsens ordförande 3 Demokrati och inflytande 5 Förvaltningsberättelse Omvärld 6 Övergripande mål 8 God ekonomisk hushållning 9 Kvalitetsredovisning 11 Sammanfattande finansiell analys - kommun och koncern 14 Kommunala jämförelser 18 Kommunen som arbetsgivare 21 Kommunen - verksamhet Byggnation och boende 23 Tillväxt och utveckling 24 Kultur och fritid 26 Barnomsorg och grundskola 28 Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet 30 Äldreomsorg och social service 32 Teknisk service 35 Räddning och säkerhet 37 Gemensam verksamhet 39 Vatten- och avloppsverksamhet 40 Miljö 41 Folkhälsa välfärdsredovisning 46 Jämställdhet 49 Kommunen ekonomisk redovisning Redovisningsmodell och redovisningsprinciper 50 Resultaträkning och analys 52 Kassaflödesrapport och analys 53 Balansräkning och analys 54 Notförteckning 56 Driftredovisning med kommentar om nämndernas ekonomiska utfall 61 Investeringsredovisning 64 Kommunala företag verksamhet och ekonomi Sotenäsbostäder AB 65 Stiftelsen Industrihus i Sotenäs 65 Smögens Fiskauktion AB 66 Sotenäs RehabCenter AB 66 Rambo AB 67 Sammanställd redovisning 68 Fem år i sammandrag år återblick i räkenskaperna 74 Revisionsberättelse 76 Sotenäs kommuns årsredovisning 2015 Sotenäs kommuns årsredovisning är kommunstyrelsens redovisning över verksamheten för det gångna året. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens medborgare samt externa intressenter. Årsredovisningen bygger på nämnder och bolags verksamhetsberättelser och för den som önskar fördjupad information hänvisas till respektive nämnds och bolags redovisning. 2

11 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Årsredovisning 2015 Det ekonomiska resultatet för 2015 är 13,3 mkr vilket är 27,7 mkr bättre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen med undantag för 2014, visat överskott sedan I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår därför till 5,9 mkr. Efter avsättning till resultatutjämningsreserven uppgår balanskravsresultatet till 4,8 mkr vilket innebär att resterande underskott från föregående år, 0,1 mkr, kan täckas. Den skattefinansierade verksamheten visar ett resultat på 13,3 mkr, vilket är 9,3 mkr bättre än budgeterat. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 461,0 mkr, medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 475,6 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår till 49,9 mkr. Koncernens resultat uppgår till 24,2 mkr. Långfristig upplåning minskade med 2,4 mkr och uppgår till 672,9 mkr. Viktiga händelser under året Utbildningsnämnden: Betygsresultatet för eleverna som lämnade grundskolan ligger även under året högt över snittet för rikets kommuner. Fokusområden för både grundskolans och förskolans utvecklingsarbete har under året varit IKT, Information-Kommunikation-Teknik. Grundskolan har även arbetat med matematiklyftet samt läsoch språkprojekt. Förskolan har under året utöver IKT fokuserat på värdegrundsarbete, naturvetenskap och teknik. Beslut fattades under året om att en ny förskola ska byggas i Kungshamn. Den gamla förskolan rivs och kommer att ge plats åt den nya. Bibliotekets arbete med meröppet har fortskridit och tillgängligheten är nu större. Fritidsverksamheten har under 2015 fortsatt att arbeta med KEKS, Kvalitet och Kompetens i Samverkan. Utvärdering visar att satsningen varit lyckad då ungdomarnas upplevelse av delaktighet ökat. Omsorgsnämnden: En stor utmaning för Sotenäs kommun är att möta det ökande behovet av vård och omsorg utan att kvaliteten går förlorad. Ett omfattande arbete har lagts ner på att planera hur den fortsatta ökningen skall mötas. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat avsevärt under 2015 och beräknas fortsätta under Kommunen har hittills lyckats väl med mottagandet och merkostnaderna har till stor del täckts av statsbidrag Behov av hemtjänst och hemsjukvård har ökat trots att en avdelning på Kvarnberget öppnades våren 2014 och en avdelning på Bankeberg under våren På särskilt boende har grundbemanningen behövt förstärkas på grund av hög vårdtyngd. Miljönämnden i mellersta Bohuslän: Inom miljöområdet har all avgiftsfinansierad tillsyn utförts och är i balans. Undantag för tidigare kontrollskuld inom livsmedel som ska utföras enligt plan. Verksamheten har under 2015 stabiliserats och avdelningens utvecklingsarbete efter sammanslagningen fortgår. En revision av nämnden påbörjades Det miljöstrategiska arbetet prioriteras med antagande av miljöpolicy och införande av miljöledningssystem. Byggnadsnämnden Målsättningen för 2015 var att arbeta fram ett relevant bostadsförsörjningsprogram, men planeras nu att bli presenterat under Detaljplanarbetet för gamla Smögen och Hunnebostrand påbörjades och fortsätter som beslutat. Byggnadsnämnden har genomgått en omfattande revision mot slutet av året, som blir ett bra stöd i arbetet med en ny samhällsbyggnadsförvaltning. Kommunstyrelsen: Under 2015 anställdes tre viktiga befattningar. En ny kommunchef, en näringslivsutvecklare samt en besöksnäringsansvarig. Våren 2015 startades ett nytt Näringslivsråd med olika representanter och ett antal välbesökta företagarfrukostar och företagsbesök utfördes under året. Sotenäs har placerat sig högt i Sverige när det gäller nyföretagande. Symbioscenter på Hagaberg invigdes och blev uppstarten för utvecklingsarbetet i samverkan med näringslivet. Avtal tecknades med Telia för utbyggnad av fiber till kommunens tätorter Gång- och cykelväg från norra Väjern till infarten vid Solviks camping invigdes i samverkan med Trafikverket. Arbetet med en ny överföringsledning för spillvattenavlopp startades mellan Malmön och Omholmens reningsverk på Smögen. 3

12 Kommunen har prioriterat och genomfört öppna och raka dialoger med medborgarna genom ett antal medborgarmöten inom olika viktiga samhällsfrågor som t ex äldreomsorg, integration, byggnation och detaljplaner, miljö, företagsutveckling m fl. Undertecknad noterar med stor tillfredställelse att trenden nu sedan ett par år vänt och vi noterar ett ökande invånarantal med 75 personer under det gångna året. Bostadsbyggandet är åter uppe i nivåer vi inte sett på många år med ca 300 bostäder under färdigställande under Kommunens eget bolag, Sotenäsbostäder redovisar för 2015 ett mycket gott resultat samtidigt som man nu bygger ett trygghetsboende i Hunnebostrand och förbereder byggnation av ytterligare mindre lägenheter i Väjern med inriktning mot ungdomar. Jag vill tacka all kommunens personal och förtroendevalda för ett gott arbete under det gångna året. Mats Abrahamsson (M) Kommunstyrelsens ordförande 4

13 DEMOKRATI OCH INFLYTANDE Allmänna val Valnämnden ansvarar för genomförandet av val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet samt nationella och lokala folkomröstningar. Under året har det inte förrättats några allmänna val. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Fullmäktige fastställer mål och riktlinjer för verksamheterna samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. I fullmäktige finns 31 ledamöter och 22 ersättare. Kommunfullmäktiges sammansättning bestäms av invånarna i Sotenäs vid allmänna val. Fullmäktige leds av ett presidium som består av en ordförande, en 1:e vice ordförande och en 2:e vice ordförande. Kommunalt partistöd utgår med ett grundbidrag till varje parti i kommunfullmäktige och ett bidrag per mandat. Kommunfullmäktige består under mandatperioden av 31 ledamöter. Mandatfördelningen är: Moderata Samlingspartiet 11, Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 10, Liberalerna 3, Centerpartiet 2, Sverigedemokraterna 2, Vänsterpartiet 1, Miljöpartiet de gröna 1, Kristdemokraterna 1. Fullmäktige hade sex möten under Sammanträdena hölls i Folkets Hus i Kungshamn utom mötet i juni som ägde rum i Folkets Hus på Malmön. Mot ioner och medborgarförslag Motioner Medborgarförslag Antalet inlämnade medborgarförslag ökade betydligt under 2014 och ligger även 2015 på en nivå betydligt över tidigare år. Kommunala nämnder Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. För nämnderna i Sotenäs kommun finns dels regler som talar om vilket ansvarsområde varje nämnd har, dels regler som är gemensamma för alla. Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer i sin verksamhet, som fullmäktige har beslutat om. Verksamheten skall bedrivas inom de ekonomiska ramar, som fullmäktige angivit. Nämnderna är också skyldiga att se till att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De ansvariga gentemot fullmäktige skall därför regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige. Kommunfullmäktige Valnämnd Valberedning Revision Överförmyndare Kommunstyrelsen Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Byggnadsnämnd Miljönämnden i mellersta Bohuslän IT-nämnd Lysekil / Munkedal / Sotenäs Lönenämnd Lysekil / Munkedal / Sotenäs 5

14 Förvaltningsberättelse BLOCK 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLD Internationell ekonomi Enligt SKL:s senaste rapport om det samhällsekonomiska läget beskrivs att den internationella återhämtningen har, totalt sett, varit relativt trög. Ett undantag är USA där ekonomin växer i hygglig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. Även i Storbritannien och Tyskland utvecklas arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag, så även i Kina. Bortemot tre fjärdedelar av den svenska exporten avsätts i Europa. Problemtyngda länder som Brasilien och Ryssland tar emot mindre än 3 procent av svensk varuexport. Utanför Europa ligger den viktigaste avsättningsmarknaden för svensk export i USA, dit närmare 7 procent av den svenska varuexporten går. Utvecklingen, inte minst för Sveriges tunga exportmarknader i Europa, beror i mycket hög grad på hur det går i USA samt tillväxtländerna. Dessvärre finns det fortsatt mycket som skulle kunna se bättre ut. I USA pressas industrin av den starka dollarn men det ser bättre ut för den inhemska efterfrågan. Bostadsinvesteringarna är på väg upp och tjänstesektorn går relativt starkt. Utvecklingen i Kina beräknas däremot fortsatt att försvagas. En väsentlig del i detta är en svagare utveckling av byggnadsinvesteringarna, vilket härrör från osäkerhet på bostadsmarknaden. Ryssland och Brasilien är två råvaruexporterande länder som drabbats hårt av det prisfall som skett på råvaror. I båda fallen bidrar också inhemska faktorer till den svaga utvecklingen. BNP beräknas sammantaget minska under prognosåren i både Ryssland och Brasilien. Låga priser på olja och gas har också en negativ inverkan på våra grannländer. För Norge, som är en betydande exportör av olja och gas, dras nu offshoreinvesteringarna ner väsentligt. Nedgången är kännbar för norsk ekonomi och tillväxten i BNP reduceras högst väsentligt. Finland påverkas indirekt av prisfallet på olja och gas genom den svaga utvecklingen i Ryssland och fallet i den betydelsefulla exporten dit. Finsk BNP beräknas växa relativt svagt under För Danmarks del förväntas BNP-tillväxten gradvis förbättras under 2016, vilket sammantaget för våra grannländer innebär en något bättre BNPtillväxt under 2016 jämfört med För Norden beräknas BNP-tillväxten öka från 0,9 procent 2015 till 1,6 procent 2016 Utvecklingen är mer positiv i övriga Europa. Tillväxten i Storbritannien ligger stabilt på 2,5 procent och tillväxten i en rad väst- och centraleuropeiska länder är på väg upp mot 2 procent. I Tyskland, som vid sidan av Norge är vår viktigaste exportmarknad, beräknas BNP öka med 1,7 procent i år och 2,0 procent nästa år. Svensk ekonomi I svensk ekonomi har tillväxttakten ökat. Under fjolåret ökade BNP med nästan 4 procent. I år beräknas tillväxten bli i stort sett lika stor. Den svenska ekonomin utvecklas för närvarande betydligt starkare än ekonomin de flesta andra länder. En starkt bidragande faktor är en mycket stark utveckling och då inte minst investeringarna i nya byggnader och anläggningar. Särskilt bostadsbyggandet har under de senaste två åren ökat mycket kraftigt. Den relativt svaga utvecklingen i omvärlden gör att den svenska exporten får en betydligt måttligare utveckling. Hushållens konsumtionsutgifter ökade dock under slutet av fjolåret. I år bedöms exporten och hushållens konsumtion växa i ungefär samma takt som under Tillväxten i investeringarna antas mattas något, men uppvisar ändå fortsatt höga tal. Mest anmärkningsvärt för 2016 är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt. Sammantaget beräknas ökningen i år uppgå till drygt 5 procent vilket är det högsta ökningstalet sedan Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. Kommunernas ekonomi De preliminära boksluten för kommunsektorn visar en kostnadsökning på drygt 5 procent. Intäkterna har också ökat, bland annat ersättningarna från Migrationsverket som ökat kraftigt. Som en effekt av att svensk ekonomi utvecklas positivt ökar även skatteintäkterna med drygt fem procent. Det är den snabbaste ökningstakten sedan finanskrisen Det sammantagna resultatet för kommunsektorn är drygt 12 miljarder vilket är i nivå med Med anledning av stora investeringar ökar skulderna för andra året med över 10 procent, eller drygt 50 miljarder. När skatteintäkterna nu ökat betydligt snabbare än på väldigt många år är det oroande att så många som 26 kommuner ändå 6

15 redovisar underskott. Utmaningarna är stora framöver, både med avseende på befolkningsökningen och allt större andel äldre personer. Dessutom är investeringsbehoven fortsatt stora. Därför skulle sektorn ha behövt ett större överskott för att klara kommande år. Befolkning Invånarantalet Sotenäs uppgick till 9 006, en ökning med 75 personer från föregående år. Antalet nyfödda barn 2014 uppgick till 67 (föregående år 62). Födelseunderskottet uppgick till -42 vilket uppvägs av större inflyttning än utflyttning. Befolkningen karaktäriseras av att andelen personer 65 år och äldre är mycket hög. Medelåldern hos kommuninnevånarna 2015 uppgick till 49,1 år, en ökning med 0,2 år jämfört med Detta placerar Sotenäs högst bland kommunerna i Västra Götaland och på tredje plats i riket. Näringsliv och arbetsmarknad Sotenäs är starkt beroende av att basnäringarna har en trygg tillgång på arbetskraft, råvaror och kommunikationer. I kommunen finns ca arbetsställen, de flesta knutna till orterna Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern, Hovenäset och Bohus-Malmön. De flesta arbetstillfällen återfinns inom tillverkningsindustrin (26 procent), vilket är dubbelt så stor andel som genomsnittet i riket. Därefter kommer handel med 15 procent samt vård och omsorg med 14 procent. Sotenäs kommun är en utpendlingskommun. Nettoutpendlingen 2014 uppgick till 56 personer jämfört med 148 och 59 personer för respektive 2012 och Bland kvinnor är inpendlingen störst, 47 personer, och bland männen är det 103 personer fler som pendlar ut ur kommunen. Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden. Under 2015 har antalet öppet arbetslösa ökat med 17 personer men andelen arbetslösa ligger fortfarande betydligt lägre än både länet och riket. I december 2015 var andelen arbetslösa eller sökande i program i ålder år 3,7 procent. Att jämföra med 5,6 procent i länet och 6,3 procent i riket. Källor: SCB, SKL och AMS. 7

16 Förvaltningsberättelse ÖVERGRIPANDE MÅL Vision 2020 Det goda kustnära livet som förenar tradition med förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål Kommunfullmäktige har antagit sju stycken inriktningsmål. Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande En attraktiv besökskommun Alla finner sitt önskade boende Ett rikt fritids- och kulturutbud Ett livslångt lärande Ett gott liv i Sotenäs Allt fler människor lockas av det goda livet i Sotenäs. Under 2015 ökade invånarantalet med 75 personer. Eftersom födelsenettot är negativt så beror ökningen på en betydande inflyttning till kommunen. Det goda livet speglas också av att Sotenäs kommun ligger 13 procent över den genomsnittliga kommunen när det gäller indikatorer för en god folkhälsa. Hållbar utveckling Valdeltagandet vid de allmänna val som genomfördes under 2014 var högre än vid föregående valtillfälle. Antalet inlämnade medborgarförslag har de senaste två åren legat betydligt över tidigare år. Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden och antalet arbetslösa ligger betydligt under genomsnittet i såväl regionen som riket. Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd är fortsatt lågt. Sotenäs kommun har en stabil ekonomi och invånarnas medelinkomster ligger i nivå med genomsnittet i riket. Sotenäs kommun erbjuder en i många avseenden unik miljö. Kommunen deltar aktivt för att skapa en bättre havsmiljö och är ledande i projektet Ren kustlinje. Andra exempel på arbete för att bevara miljövärden är den fördjupade översiktsplanen över Åbyfjorden samt de kulturhistoriska inventeringar som är genomförda i samband med detaljplanerna för gamla Smögen och Hunnebostrand. Goda betingelser för företagande Under 2015 kom kommunen på plats 15 i Sverige vad avser antalet företag per innevånare och placerade sig även bland Sveriges 9 bästa kommuner vad gäller antalet nyföretagare per innevånare. I 2015 års undersökning om det lokala företagsklimatet, som genomförs av Svenskt Näringsliv, har Sotenäs dock ytterligare försämrat sin placering till plats 262 av 290. Rankingen bygger bland annat på en enkät till företagare som gjordes under hösten Ett stort arbete för att vända utvecklingen har inletts under 2015 med bland annat företagsbesök, företagsfrukostar och inrättandet av näringslivsråd. Kommunen har fått mycket bra resultat i kundmätning för hantering av serveringstillstånd och livsmedelskontroller. En attraktiv besökskommun 2015 blev ett rekordår när det gäller övernattningar på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser i Sotenäs kommun och allt fler är internationella gäster. Den preliminära ökningen för antal gästnätter 2015 är 22 procent på campingplatser och 16 procent på hotell. Gästhamnarnas beläggning på gästande båtar under 2015 är dock en liten minskning med 3 procent från Alla finner sitt önskade boende Arbete pågår med att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram med fokus på helårsboende Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall 150 åretruntbostäder tillkomma under mandatperioden. Mindre och prisvärda bostäder för unga och äldre skall prioriteras Ett rikt fritids- och kulturutbud Sotenäs kommun erbjuder bland annat genom fritidsgårdar, bibliotek, musikarrangemang och Soteleden ett varierat fritids- och kulturutbud. Därtill arbetar kommunen kontinuerligt med att förbättra och effektivisera lokaler och anläggningar för att föreningslivet ska kunna utvecklas. Genom olika föreningsbidrag erbjuds föreningar stöd att förbättra prioriterade områden såsom barn- och ungdomsverksamhet. Genom föreningsbesök och dialog med representanter för de olika föreningarna inhämtas kunskap och information om hur föreningslivet kan utvecklas. Ett livslångt lärande En viktig faktor i det livslånga lärandet är väl fungerande och flexibel vuxenutbildning. Kompetenscentrum har under hösten planerat utbildningsinsatser tillsammans med lokala företag för att kunna höja kompetensen för befintlig personal, vilket i längden ska leda fram till reguljära yrkesutbildningar. Även för personer som idag står utanför arbetsmarknaden kommer utbildningar att genomföras för att underlätta ett inträde på arbetsmarknaden. 8

17 Förvaltningsberättelse GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas. Enligt kommunallagen skall i budget anges finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiellt perspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen skall ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. Verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att driva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Föra att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning skall, med utgångspunkt från vision och inriktningsmål, omfatta både kommungemensamma mål och mål för kommunens olika verksamhetsområden. Målen anges i budget för varje budgetår. Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning skall ske både i delårsrapport och årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen utvärderar uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen skall även göra en samlad bedömning huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att kommunstyrelsen skall kunna göra denna bedömning har kommunfullmäktige angett en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning skall ha uppnåtts. Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer krävs för att under räkenskapsåret ha uppnått god ekonomisk hushållning att: Samtliga finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret En övervägande del av verksamhetsmålen har uppfyllts under året eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen Samlad bedömning av måluppfyllelse Utifrån kommunfullmäktiges riktlinjer gör kommunstyrelsen bedömningen att god ekonomisk hushållning har uppnåtts under räkenskapsåret. Båda de finansiella målen är uppfyllda och verksamhetsmålen visar en mycket god måluppfyllnad. Sammanfattning av måluppfyllelse I tabellen nedan redovisas en samlad bild av måluppfyllelsen. Detaljerade analyser finns under respektive avsnitt längre fram i årsredovisningen. Målet har uppnåtts eller prognostiseras uppnås under den tidsperiod som anges i målformuleringen Målet har inte uppnåtts eller prognostiseras att inte uppnås under den tidsperiod som anges i målformuleringen Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Resultat Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 mkr (1,2 procent av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2 procent. Investeringar Investeringsvolymen skall i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet. 9

18 Förvaltningsberättelse Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Demokrati och samhälle Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Personal Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete. Energi Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 procent i förhållande till Fastigheter Kvaliteten i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv. Samarbete Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. Nämndspecifika verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret skall skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering. Kollektivtrafik Kommunen skall fortsatt verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken. Hälsoråd Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Räddningstjänst Räddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun. Hamnar Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar. Anläggningar Kommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Väghållning Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. Kost- och städ Verksamheten skall tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer för att främja hälsa och välbefinnande. Vatten och avlopp Verksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Gymnasieskola Arbeta för en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig gymnasieutbildning. Arbetsbefrämjande åtgärder Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Grundskola Utbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses. Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Kultur Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar. Äldreomsorg Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön. LSS-verksamhet Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Byggverksamhet Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av nämndens verksamheter Miljöverksamhet Miljöhänsyn och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning i nämndens verksamhet 10

19 KVALITETSREDOVISNING Kommunens Kvalitet i Korthet Sotenäs deltar tillsammans med 240 andra kommuner i ett nationellt kvalitetsprojekt; Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Projektet administreras och samordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Inom ramen för projektet görs jämförelser mellan kommunerna inom fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Projektet utgår från befintliga nationella nyckeltal som kompletteras med mätningar som görs i den egna kommunen. Sotenäs samlade resultat ligger något över genomsnittet. Nyckeltal som är grönmarkerade är områden där Sotenäs får betyg som är bättre än genomsnittet medan rödmarkerade områden är sådana där Sotenäs betyg är väsentligt sämre än genomsnittet. Under 2014 och 2015 har det inte genomförts någon medborgarenkät i kommunen vilket innebär att det saknas nyckeltal över medborgarnas känsla av trygghet, uppfattning om möjlighet till inflytande och hur de uppfattar kommunen som en plats att bo på. En medborgarenkät kommer att genomföras 2016? Tillgänglighet Tillgänglighet via e-post har försämrats jämfört med 2014 och Sotenäs får ett resultat som är betydligt lägre än genomsnittet. Möjligheten för medborgarna att nå tjänstemän och politiker i kommunen via telefon har blivit något bättre än vid föregående års undersökning och kommunen får ett bra resultat i jämförelse med andra kommuner. Även om bemötandet vid telefonkontakt har förbättrats något jämfört med 2014 är resultatet lägre än genomsnittet. Öppethållandetiderna för bibliotek, simhall och återvinningsstation ligger kvar på en fortsatt hög nivå infört Meröppet biliotek som gör det möjlig att besöka biblioteket utanför ordinarie öppettider. Av de som erbjuds plats inom förskolan har 100 % fått plats på önskat datum vilket är en avsevärd förbättring från Väntetider och handläggningstider inom individ- och familjeomsorg är betydligt kortare än genomsnittligt. Däremot har väntetiden för en plats på äldreboende ökat betydligt jämfört med tidigare år. Sammantaget får Sotenäs ett betyg betydligt över genomsnittet inom området tillgänglighet. Tillgänglighet Värde 2014 Värde 2015 Trend Jämförelse med andra Tillgänglighet e-post, kommunen, andel (%) svar inom två dagar Tillgänglighet via telefon, andel (%) direkt svar på enkel fråga Gott bemötande vid telefonkontakt, % Utökat öppethållande huvudbiblioteket, simhall och återvinningsstation (utöver vardagar Plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum, % Väntetid inom förskoleverksamheten, antal dagar Väntetid för plats på äldreboende, antal dagar Handläggningstid ekonomiskt bistånd, antal dagar Trygghet En hemtjänsttagare får under en 14-dagarsperiod i genomsnitt besök av 11 olika vårdare vilket är betydligt lägre än genomsnittet i undersökningen och klar förbättring jämfört med föregående år. Inom förskolan är det planerade antalet barn per personal jämförelsevis lågt och det faktiska antalet vid mätningstillfället bland det lägsta i landet vilket indikerar en hög trygghetsfaktor. Sammantaget får Sotenäs högt betyg inom området Trygghet. Trygghet Värde 2014 Värde 2015 Trend Jämförelse med andra Antal olika vårdare som besöker en person med hemtjänst på 14 dagar Barn per personal inom förskolan, planerat 5,0 4,9 5 Barn per personal inom förskolan, faktiskt 3,4 3,7 5 11

20 Förvaltningsberättelse Information och delaktighet Sotenäs hemsida, sotenas.se, får ett genomsnittligt betyg när det gäller informationsgivning till medborgarna och resultatet har förbättrats något jämfört med Medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling ligger betydligt över genomsnittet. Information och delaktighet Värde 2014 Värde 2015 Trend Jämförelse med andra Röstdeltagande i senaste kommunvalet, % 85, Information på hemsida, % av maxpoäng Medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling, % av maxpoäng Effektivitet Inom perspektivet effektivitet ryms olika nyckeltal som visar bland annat brukarnöjdhet, kostnadsnivå, tjänsteutbud och verksamhetsresultat. Inom barnomsorg och grundskola har kostnaderna i Sotenäs ökat något snabbare än genomsnittet vilket innebär att kommunen tappat placeringar. Resultatet för nationella prov inom årskurs 3 har förbättrats jämfört med 2014 och Sotenäs får en topplacering bland landets kommuner. För årskurs 6 är resultatet oförändrat jämfört med 2014 och Sotenäs får en genomsnittlig placering. Andelen behöriga till gymnasiet har försämrats jämfört med 2014 men Sotenäs resultat är ändå betydligt över genomsnittet. Kommunens serviceutbud inom särskilda boenden är lågt i jämförelse med övriga kommuner, även om utbudet har förbättrats något jämfört med 2014, medan kostnaderna ligger betydligt över genomsnittet. När det gäller nöjd brukarindex inom särskilda boenden har årets värde försämrats något jämfört med 2014 men resultatet ligger ändå i nivå med genomsnittet. Serviceutbudet inom hemtjänsten har, i jämförelse med övriga kommuner, förbättrats och Sotenäs får ett resultat i nivå med genomsnittet däremot har kostnaderna ökat och får ett sämre resultat en genomsnittet. Andelen brukare som var Mycket nöjda eller Ganska nöjda ökat från 81 till 93 procent och då variationen mellan kommunerna i jämförelsen är liten innebär detta att Sotenäs inom detta område får en avsevärt förbättrad placering. Serviceutbudet inom LSS har försämrats jämfört med fjolårets undersökning. När det gäller måttet andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning redovisar Sotenäs ett försämrat värde jämfört med föregående år. Effektivitet Värde 2014 Värde 2015 Trend Jämförelse med andra Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan, tkr Resultat nationella prov årskurs 3, % Resultat nationella prov årskurs 6, % Andel behöriga elever till något nationellt gymnasieprogram, % 95,8 90,7 4 Elevers syn på skolan och undervisningen årskurs Kostnad per betygspoäng, årskurs 9, kr Andel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år, % ,2 2 Kostnad per elev som inte fullföljer gymnasieskolan, tkr ,8 1 Serviceutbud inom särskilt boende, äldreomsorg (genomsnittlig andel av utbud), % Kostnad per plats i särskilt boende, äldreomsorg, tkr Nöjd brukarindex, särskilt boende äldreomsorg % Serviceutbud hemtjänst, (genomsnittlig andel av utbud), % Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten, tkr Nöjdbrukarindex, hemtjänsten % Serviceutbud grupp- och serviceboende, LSS (genomsnittlig andel av utbud), % Andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning (IFO)

21 Kommunen som samhällsutvecklare Inom området presenteras nyckeltal som både visar på förhållanden i den geografiska kommunen och Sotenäs kommun som organisation. Sotenäs har sedan lång tid tillbaka en sysselsättningsgrad som ligger över genomsnittet i både länet och riket även om 2015 års värde har försämrats något. Låg arbetslöshet är en starkt bidragande orsak till att andelen personer som är i behov av försörjningsstöd ligger lägre än flertalet kommuner i jämförelsen. Nyföretagandet i Sotenäs har ökat betydligt sedan förra mätningen och ligger på en hög nivå. Sjukpenningtalet har ökat jämfört med föregående år och Sotenäs får en försämrad placering som ligger under genomsnittet i mätningen. När det gäller miljönyckeltalen ligger kommunens värden under eller mycket under genomsnittet bland deltagande kommuner. Samhällsutveckling Värde 2014 Värde 2015 Trend Jämförelse med andra Kommunens sysselsättningsgrad, andel förvärvsarbetande, % 79,8 79,6 3 Andel invånare som erhållit försörjningsstöd, % 2, Nystartade företag per invånare, första halvåret 7, Sjukpenningtal bland kommunens invånare, dagar per år 9, Andel återvunnet material från hushållsavfall, % Andelen kommunala miljöbilar, % Andelen ekologiska livsmedel, % Sammanfattning De samlade resultatet i jämförelsen visar att Sotenäs kommun hävdar sig väl i jämförelse med övriga deltagande kommuner inom områdena tillgänglighet, trygghet samt information och delaktighet. Jämförelsen visar även att det finns flera områden att analysera och förbättra framförallt inom effektivitet där Sotenäs får ett lägre resultat än genomsnittet. De områden som framstår som möjliga att förbättra är; Tillgänglighet avseende e-post, bemötande avseende telefon, kostnadseffektivitet inom förskola, särskilda boenden och hemtjänst, kostnad per elev som inte fullföljer gymnasieskolan, serviceutbud inom LSS samt nyckeltalen inom miljö. 13

22 Förvaltningsberättelse SAMMANFATTANDE FINANSIELL ANALYS KOMMUNEN OCH KONCERNEN Den finansiella analysen som redovisas i detta avsnitt skall ses som en sammanfattning av den finansiella utvecklingen och ställningen i kommunen och koncernen. Ytterligare analyser finns i block tre och fyra längre fram i årsredovisningen. Kommunen Årets resultat Årets resultat uppgår till 13,3 Mkr vilket är 9,3 Mkr bättre än budgeterat och 27,7 Mkr bättre än föregående års resultat. I årets resultat ingår en engångsintäkt i form av återbetalda premier från AFA Försäkring motsvarande 4,4 Mkr. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 7,4 Mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 5,9 Mkr. Möjlig avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår till 1,1 Mkr. Resultatet från nämndverksamheten visar en positiv avvikelse från budget med 1,4 Mkr vilket är en försämring med 0,9 Mkr jämfört med Balanskravsutredning Belopp i tkr 2015 Årets resultat Avgår realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Avsättning till resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Balanskravsunderskott från tidigare år -73 Balanskravsresultat att reglera inom 3 år 0 Nettokostnadsutveckling För en stabil ekonomisk utveckling kan inte verksamhetsresultatet (nettokostnaderna) tillåtas att öka i snabbare takt än skatter och utjämning. Intäkter och kostnader, förändring från föreg. år (%) Verksamhetsresultat (nettokostnader) 5,6 5,7-0,5 Skatter- och utjämning 2,5 2,2 5,5 Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen till 3,6 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 3,4 procent. Nettokostnadernas förhållande till skatter och statsoch utjämningsbidragen är viktigt för kommunens ekonomi. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och utjämning som den löpande driften tar i anspråk. Om andelen överstiger 100 procent så innebär det att skatteintäkterna inte räcker till att finansiera den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatter och utjämningsbidrag (%) Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 mkr (1,2 procent av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2 procent. Under 2013 och 2014 har resultatmålet inte uppfyllts. Inför 2015 höjdes kommunalskatten med 0,68 procentenheter vilket i väsentlig grad ökade förutsättningarna för att uppnå målet. Enligt budget uppgick dock årets resultat endast till 4,0 Mkr. Årets resultat för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 13,3 Mkr vilket innebär att resultatmålet är uppfyllt. Investeringsvolymen skall i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet. Under de senaste åren har investeringsvolymen legat på en nivå betydligt över avskrivningsutrymmet. Budgeterade investeringar för 2015 i den skattefinansierade verksamheten uppgick till 43,0 mkr vilket var 14,4 Mkr högre än avskrivningsutrymmet. Investeringsvolymen 2015 i den skattefinansierade verksamheten stannade på 21,1 Mkr vilket är lägre än avskrivningarna och innebär att investeringsmålet är uppfyllt. Totala nettoinvesteringar inklusive VA-verksamheten uppgår till 49,9 Mkr att jämföra med totala avskrivningar på 42,1 Mkr. Investeringar Kommunen investerade netto under året för 49,9 Mkr i materiella tillgångar vilket är 2,4 Mkr högre än under Inkomster från fastighetsförsäljning uppgick till 14,0 Mkr. Drygt 58 procent av investeringsvolymen avser VA-verksamheten. De senaste åren har självfinansieringsgraden av investeringarna legat betydligt under 100 procent och under perioden har kommunen därför tvingats ta upp nya lån på sammanlagt 150 Mkr. Under 2015 har självfinansieringsgraden förbättrats avsevärt tack vare det positiva resultatet och inkomster från fastighetsförsäljning. Investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten uppgick 2015 till 5 procent av nettokostnaderna vilket betraktas som en normal investeringsvolym för landets kommuner. Självfinansieringsgrad Avskrivningar 39,5 43,3 42,1 Försäljning av fastigheter, inkl exploatering 6,9 10,4 14,0 Årets resultat exkl. resultat från fastighetsförsäljning -5,8-18,1 3,1 Utrymme för självfinansiering 40,6 35,6 59,2 Nettoinvesteringar 90,0 47,5 49,9 Självfinansieringsgrad (%) Investeringsvolym skattefinansierad vht / nettokostnader %

23 Förvaltningsberättelse Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar, som finansierats utan lån. Soliditeten enligt balansräkningen är 49 procent vilket är en minskning med 1 procentenhet från Minskningen beror på den ökade balansomslutningen. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden är oförändrad tack vare lägre pensionsskuld. Soliditet (%) Soliditet enligt balansräkningen Soliditet inkl pensionsåtaganden Kommunalskatt Skattesatsen till kommunen 2015 var 21,99 procent vilket innebär en höjning från 2014 med 0,68 procentenheter. Sotenäs kommuns inkomster av skatt, kommunal utjämning och fastighetsavgift uppgick till 475,6 Mkr eller 71 procent av de totala intäkterna. Den högre skattesatsen 2015 innebär ökade skatteintäkter med 12,7 Mkr. Kommunalskatt (%) Primärkommunalskatt 21,31 21,31 21,99 Total kommunal skatt, kommun och region 32,19 32,44 33,47 Likviditet Under 2015 har likviditeten förbättrats avsevärt vilket i huvudsak beror på det positiva resultatet, inkomster från fastighetsförsäljning och det tillfälliga stödet från staten avseende flyktingverksamheten. Checkkrediten, som utnyttjas sporadiskt, uppgår till 20 Mkr. Likviditet Likvida medel Mkr Tillgängliga medel Mkr Kassalikviditet % Kassalikviditeten, som bör uppgå till 100 procent, visar hur likvida tillgångar och fordringar förhåller sig till kortfristiga skulder, det vill säga betalningsförmågan på kort sikt. Ränterisk Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. En ökning av räntan med 0,5 procent på de långfristiga lånen, skulden till VA-kollektivet (periodiserade anslutningsavgifter) och hyres-/leasingavtal skulle medföra ökade kostnader med 1,5 Mkr. Kommunen har inga utlandslån och löper därmed ingen valutarisk. Budgetföljsamhet Budgetavvikelsen totalt 2015 för den skattefinansierade verksamheten är 9,3 Mkr och motsvarar 1,4 procent av kommunens omsättning. Budgetavvikelse, skattefinansierad verksamhet (Mkr) Nämndernas verksamhet -14,0 2,3 1,4 Skatte- och bidragsintäkter 1,9-3,6-1,5 Årets resultat -3,5-6,4 9,3 Borgensåtaganden Kommuninvest Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Se not 22 i block 3. Borgen för bostadsänd amål Kommunens borgensåtaganden för Sotenäsbostäder AB omfattar 492,8 Mkr och förlustansvar för privatpersoners bostadslån omfattar 0,1 Mkr. Övriga b orgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden för Sotenäs RehabCenter AB uppgår till 2,1 Mkr och övriga borgensåtaganden 6,5 Mkr. Pensionsåtagande Kommunen har ett omfattande pensionsåtagande. Den större delen av pensionsskulden, pensionsförpliktelser äldre än 1998, redovisas utanför balansräkningen bland ansvarsförbindelser. Ur risksynpunkt är det totala pensionsåtagandet viktigt att analysera. En detaljerad redovisning över kommunens pensionsåtagande finns i not 18 i block 3. Känslighetsanalys Invånara nta l Invånarantalet påverkar bland annat skatteintäkter och utjämningsbidrag. Minskar invånarantalet 100 personer betyder det minskade skatteintäkter med 4,5 Mkr. Löneökningar I budgeten för 2016 har löneökningarna beräknats till 3,2 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en ökning av personalkostnaderna med 4,0 Mkr. Utjämningssystemet För 2016 erhåller kommunen ersättning för inkomstutjämning med 50,0 Mkr. Kommunens egna skattekraft beräknas 2016 ligga i nivå med medelskattekraften i riket. Kommunen är därmed inte så känslig för förändringar i inkomstutjämningssystemet. 15

24 Förvaltningsberättelse Sammanfattning och framåtblick Inom den kommunala sektorn används ofta en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella perspektiv; finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Resulta t och kapacitet Sotenäs kommun har under ett antal år visat en trend av obalans mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Resultaten har visserligen varit positiva under en följd av år men nettokostnaderna har i hög utsträckning påverkats positivt av intäkter från fastighetsförsäljning, exploateringsverksamhet och affärsdrivande verksamhet. Under 2015 ändrades bilden till det bättre framför allt tack vare en skattehöjning. Resultatet i den löpande verksamheten uppgick då till 3,1 Mkr. I överskottet ingår dock en engångspost i form av återbetalda premier från AFA Försäkring motsvarande 4,4 Mkr. När det gäller investeringsvolymen har årets investeringar 2015 för första gången sedan 2007 kunnat finansieras med egna medel fullt ut. Självfinansieringsgraden, som de senaste åren i genomsnitt legat kring 60 procent förbättrades till 119 procent. Likviditeten har förbättrats avsevärt under 2015 och kommunen har inte heller behövt ta upp några nya lån. Betalningsberedskapen på kort sikt har förbättrats under 2015 och ligger nu på en godtagbar nivå. Kommunens långsiktiga kapacitet har stadigt försämrats under de senaste åren. Under 2015 har soliditeten visserligen minskat något men då detta beror på en ökning av kortfristiga fordringar och skulder är läget bättre än under föregående år. I jämförelse med landets övriga kommuner uppvisar dock Sotenäs en bra soliditet. Skattesatsen ligger över genomsnittet i riket och länet men något under grannkommunernas nivåer vilket medför att läget är relativt gynnsamt. Risk och kontroll Kommunen har en måttlig skuldsättning och har därför inte varit exponerad för någon större ränterisk. Borgensåtagandet för det egna bostadsbolaget är relativt stort men bedöms inte innebära någon förlustrisk. Budgetföljsamheten för nämnderna förbättrades ytterligare under Framåtblick Resultatet i 2016 års budget uppgår till 6,6 Mkr vilket är något över det finansiella målet på lägst 5,0 Mkr. I resultatet ingår dock beräknade vinster i exploateringsverksamheten på 6,0 Mkr vilket innebär en knapp marginal mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Kommunens investeringsbehov har dämpats samtidigt som likviditeten har stärkts. Detta bör ge en möjlighet till amortering av en del av låneskulden och därmed förbättrad soliditet. De senaste årens stora negativa budgetavvikelser i omsorgsverksamheten förbättrades 2015 till ett relativt måttligt budgetöverskridande. Det är viktigt att hålla fast vid denna förändring så att negativa budgetavvikelser inte blir regel. En god budgetdisciplin är grunden för rätt resursfördelning och rättvisa prioriteringar. 16

25 Förvaltningsberättelse Koncernen Sotenäs kommun bedriver verksamhet i både förvaltningsform och genom andra juridiska personer. I kommunkoncernen ingår förutom Sotenäs kommun även Sotenäsbostäder AB, Smögens Fiskauktion AB, Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun, Sotenäs RehabCenter AB och Rambo AB. Verksamheten i Stiftelsen Industrihus är vilande. Årets resultat Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 24,2 Mkr vilket är 35,1 Mkr bättre än Det förbättrade resultatet, jämfört med de två närmast föregående åren, beror till största delen på kommunens resultat men även Sotenäsbostäders resultat har förbättrats betydligt. Av de kommunala företagen redovisar Sotenäsbostäder, Smögens Fiskauktion och Rambo överskott medan Sotenäs RehabCenter och redovisar underskott. Resultatmått Mkr Resultat före finansnetto 21,6 8,4 42,2 Resultat före skatt 4,8-9,8 26,1 Årets resultat 3,9-10,9 24,2 Bolagens andel av resultatet Det av kommunen helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB har haft en stabil resultatnivå de senaste åren. Bolaget som har en relativt stor låneskuld har gynnats av det låga ränteläget. Den kraftiga resultatförbättringen under 2015 kan till stora delar förklaras med förändrade redovisningsprinciper Det helägda bolaget Smögens Fiskauktion AB har från 2013 tagit över fiskauktionsverksamheten från kommunen. Sotenäs RehabCenter AB, som ägs till 50 procent av Sotenäs kommun, har under de senaste åren visat ett resultat i nivå med budget. Underskottet i verksamheten täcks via driftbidrag från Sotenäs kommun. Rambo AB ägs till drygt 20 procent av Sotenäs kommun. Övriga delägare är kommunerna: Lysekil, Tanum och Munkedal. Rambo AB har allt sedan bolaget startade 1981 haft en mycket stabil resultatutveckling med en god soliditet som följd. Resultat efter finansnetto i förhållande till ägd andel Mkr Sotenäsbostäder AB (100%) 2,9 4,8 11,6 Smögens Fiskauktion AB (100%) 0,4-0,3 0,1 Sotenäs RehabCentar AB (50%) -0,7-0,7-0,8 Rambo AB (20 %) 0,3 0,3 1,5 Investeringar Kommunkoncernens totala nettoinvesteringar för 2015 uppgår till 65,8 Mkr varav bolagen svarar för 15,8 Mkr. Sotenäsbostäder svarar för den största andelen av bolagens investeringar, 11,9 Mkr. Nyckeltal % Kassalikviditet Soliditet Den förbättrade likviditeten beror till största delen på överskott i den löpande verksamheten samt försäljning av anläggningstillgångar. Sotenäsbostäder är den enhet i koncernen som har lägst soliditet, 15 procent. De övriga bolagen har hög soliditet och betalningsförmågan på lång sikt i koncernen bedöms som god. 17

26 Förvaltningsberättelse KOMMUNALA JÄMFÖRELSER Kommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna Befolkning Kommunerna norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Strömstad har under en rad av år visat en stabil ökning av antalet invånare men även övriga kommuner utom Munkedal visar stigande befolkningstal. Antal invånare 31/ Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Finansiella jämförelser Kommunalskatt Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög kommunalskatt om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Kommunalskatt 2015 (%) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 21,99 22,46 22,68 21,91 21,56 Resultat Samtliga kommuner har 2013 och 2015 erhållit återbetalning av premier från AFA Försäkring vilket förstärkt resultaten. De stora variationerna mellan kommunerna och mellan åren förklaras till stor del av vinster i exploateringsverksamheten. Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen i Sotenäs till 3,6 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 3,4 procent. Kostnadsutveckling % Sotenäs 5,6 5,7-0,5 Lysekil 2,1 3,7 0,6 Munkedal 3,7 7,1 3,6 Strömstad 2,9 9,4 3,9 Tanum 9,2 5,2 3,1 Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital. Sotenäs och Strömstad tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden(%) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Årets resultat Mkr Sotenäs 1,4-14,4 13,3 Lysekil 3,8 13,5 35,7 Munkedal 10,7-1,9 0,2 Strömstad 33,7 12,5 14,4 Tanum 9,0 9,1 6,0 18

27 Förvaltningsberättelse Barnomsorg Kostnad per vistelsetimme i förskolan Sotenäs kommun redovisar den högsta kostnaden inom förskolan med 274 kronor per timme. Sotenäs har förhållandevis bra vuxentäthet inom förskolan, och högre personalkostnader vilket ger en högre kostnad per vistelsetimme. Kostnad per vistelsetimme 2015, förskola Kr/tim Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Grundskola Lärar- och elevassistenttäthet Sotenäs, Lysekil och Strömstad har minskat personaltätheten i grundskolan. Munkedal har gått från lägst till högst personaltäthet under de senaste tre åren. Sotenäs kommun har medvetet satsat på fler lärare i förhållande till elevassistenter. Lärar- och elevassistenttäthet/100 elever Sotenäs 9,6 10,0 9,5 Lysekil 9,5 10,7 9,9 Munkedal 8,8 9,3 10,5 Strömstad 10,2 9,9 9,9 Tanum 9,5 9,5 9,4 Godkänt i alla ämnen årskurs 9 Sotenäs kommun har de senaste åren visat mycket bra resultat vad avser andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 9. Under 2015 försämrades resultatet men Sotenäs har trots detta det högsta värdet i jämförelsen med övriga kommuner. Samtliga kommuner visar relativt stora variationer under treårsperioden. Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Sotenäs kommun har de senaste åren haft en låg kostnadsutveckling. Samtliga kommuner i jämförelsen, har högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Äldreomsorg, kostnad per invånare 80-w år tkr Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Inom ramen för SKL:s kvalitetsprojekt Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK) jämförs bland annat kvalitetsaspekter och serviceutbud inom äldreomsorgen. I jämförelse med övriga kommuner i norra Bohuslän ligger Sotenäs näst sist när det gäller kvalitet och serviceutbud inom hemtjänst och särskilt boende. Individ- och familjeomsorg Sotenäs och Strömstad utmärker sig som kommuner med låga kostnader i jämförelse med de övriga kommunerna i gruppen. Samtliga kommuner i jämförelsen, utom Strömstad, har högre kostnader för hela individ- och familjeomsorgsverksamheten än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Kostnad för försörjningsstöd, kr/invånare Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Godkänt i alla ämnen år 9(%) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Riket

28 Förvaltningsberättelse VA-verksamhet VA-taxa Tabellen nedan visar VA-taxan 2015 för en villa med normal förbrukning. Samtliga kommuner har en hög taxa jämfört med riksgenomsnittet och Tanum har en av landets högsta taxor. Alla kommunerna i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Genomsnittstaxan i riket, för kommuner i storlek invånare, var kr för VA-taxa, årskostnad villa 2015 (kr) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Personal Sjukfrånvaro Samtliga kommuner i jämförelsen redovisar ökad sjukfrånvaro under de senaste åren. Munkedals kommun har den lägsta ökningstakten av sjukfrånvaron under perioden 2013 till Sysselsättningsgradkvinnor Sotenäs kommun har sedan länge haft som mål att ha en hög sysselsättningsgrad för anställda inom omsorgen. Bland kommunerna i norra Bohuslän intar Strömstad en särställning medan övriga kommuner är relativt lika. % 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 7,5 32,9 Sysselsättningsgrad kvinnor 23,0 17,8 22,0 23,6 59,6 55,0 58,6 8,0 19,0 73,0 17,6 35,9 46,5 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Heltid Deltid 75-99% Deltid 0-74% Sjukfrånvaro, % av avtalad tid Sotenäs 6,2 6,8 7,4 - varav långtidssjukfrånvaro 2,7 3,7 4,2 Lysekil, total 6,5 7,8 8,1 - varav långtidssjukfrånvaro 2,8 4,6 4,6 Munkedal 7,4 7,9 7,5 - varav långtidssjukfrånvaro 3,8 4,5 4,2 Strömstad 5,1 6,1 6,2 - varav långtidssjukfrånvaro 2,2 3,2 3,2 Tanum 5,8 6,1 6,4 - varav långtidssjukfrånvaro 3,2 2,9 3,3 20

29 Förvaltningsberättelse KOMMUNEN SOM ARBETSGIVARE Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens personal- och lönepolitik, medan ansvaret för löpande personalfrågor det vill säga anställningsoch ledighetsfrågor med mera ligger på respektive verksamhetsansvarig. Kommunen har en personalintensiv verksamhet. Ungefär 60 procent av kommunens kostnader är personalkostnader. Året som gått Lönekartläggning har genomförts under året med handlingsplan för ingenjörer, elevassistent och skolvärd samt habiliteringsassistenter. Projektet Heltid en rättighet deltid en möjlighet bedrevs under året inom tre omsorgsverksamheter. Ett ledarskapsprogram för samtliga chefer inom kommunen har startats. Ett UGL baserat ledarskapsprogram (i samarbete med Tanums kommun) har genomförts. Fyra chefer från Sotenäs deltog. De interna ledardagarna samt en gemensam utbildningsdag i systematiskt arbetsmiljöarbete har genomförts för samtliga chefer. All tillsvidareanställd personal, månadsvikarier samt timanställda som beräknas vara anställda under minst tre månader med minst 40 % tjänstgöringsgrad, har erbjudits friskvårdsrabatt på kr per år, vilket cirka 400 anställda har nyttjat. Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda uppgår till 785 personer. Kommunen har också ett stort antal visstidsanställda medarbetare med månadslön. Vid årsskiftet uppgick de 127 personer vilket är en ökning mot föregående år. Anledningen till visstidsanställning kan bero på vikariat på grund av föräldraledighet, sjukdom eller annan ledighet samt att det under 2015 anställdes ett flertal medarbetare inom BUV-verksamheten med tidsbegränsad anställning. Medelåldern för tillsvidareanställda är 48,2 år. Medelåldern har sänkts med 0,6 år i jämförelse med föregående år. Åldersfördelning bland t illsvidareanst ällda Ålder Totalt Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Inom verksamhetsmålet attraktivare arbetsgivare har vi infört en avslutningsenkät som skickas hem till alla som avslutat sin tillsvidareanställning. Syftet är att skapa en bild av orsaken till att man slutar samt fånga upp åsikter om hur vi kan förbättra oss som arbetsgivare. Av 38 inkomna svar anges följande alternativ som orsak till avslut, 18 st. pension, 13 st. annat jobb, 1 st. flytt till annan ort, 2 st. problem på arbetsplatsen och 4 st. annan orsak. Antalet kvalificerande sökande per utannonserad tjänst har mätts för att se om Sotenäs kommun är en attraktiv arbetsgivare att ansöka till, samt vilka yrken som ligger inom riskzon med få sökande. Av 138 ansökningar var 12 % utan kvalificerade sökande, 46 % med 1-5 kvalificerade och 42 % med 5 eller fler kvalificerade sökande. Mätningen visar också att de tjänster med minst antal kvalificerade sökanden var visstidsanställningar, främst inom läraryrket. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska Sjukfrånvaron totalt 2015 uppgår till 7,4 procent - en ökning från 6,8 procent Cirka 50 procent av dessa är långtidssjukskrivna med mer än 60 dagar. Personalvårdsrond med chefer har utförts med fokus på att minska ohälsan samt göra bra handlingsplaner för de med lång sjukskrivning. Personalavdelningen har ett utökat samarbete med handläggare vid Försäkringskassan kring de individer med lång sjukskrivning för att gemensamt finna bra lösningar. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete Personalavdelningen har under året genomfört utbildningsinsatser i stödsystem för att underlätta chefernas vardag och ge dem bra verktyg och förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Personalavdelningen genomför fortsatt introduktionsdagar med all nyanställd personal vid tre tillfällen under året. 21

30 Förvaltningsberättelse Tillsvidareanst ällda, fördelning per verksamhet % Tillsvidareanställda, fördelning per verksamhet 60 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat i jämförelse med år Andelen långtidssjuka (över 60 dagar) har ökat medan korttidsfrånvaron har minskat Sjukfrånvaro (%) Kom munled ningsf. Utbild ningsfö rvaltn Om sorgsfö rvaltn Hela kommu nen KS Allmän / tekninsk Omsorg Utbildning Miljö- & bygg Personalvolym I jämförelse med år 2014 har antalet årsarbetare ökat med 29 st. Av 860 årsarbetare (tillgänglig tid) var 84 årsarbetare timanställda, fyllnadstiden motsvarar 5 årsarbetare och övertiden motsvarade 4 årsarbetare. Den arbetade tiden uppgick till 77 procent av den tillgängliga arbetstiden. Medellön Medellönen för tillsvidareanställda medarbetare var vid årets slut kr/mån, vilket innebär en ökning med 2,8 procent i jämförelse med Löner och arvoden Utbetalning av löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till 384,3 Mkr vilket är en ökning med 3,9 procent från Löneutbetalningarna har ökat i första hand på grund av avtalsenliga löneökningar. Löner och arvoden Arvoden Löner Personalomkostnader exkl. pensionsutbetaln Totalt Kvinnor och män en jämförelse Kommunens verksamhet är mycket kvinnodominerad. 84 procent av alla tillsvidareanställda är kvinnor. Av alla chefer på olika nivåer utgörs 60 procent av kvinnor vilket är en liten ökning mot föregående år. Total sjukfrånvarotid 4,96 5,13 9,78 7,44 - varav långtidsfrånv. 2,68 3,13 5,43 4,15 Sjukfrånvaro, kvinnor 6,04 6,31 10,6 8,34 Sjukfrånvaro, män 3,26 3,4 4,8 4,09 Sjukfrånv. ålder -29 2,3 1,46 9,13 6,08 Sjukfrånv. ålder ,17 3,85 10,22 7,61 Sjukfrånv. ålder 50-4,67 6,53 9,54 7,54 Sjukfrånvaron skiljer sig mellan heltids- och deltidsanställda. För heltidsanställda är sjukfrånvaron 6,1 procent medan den för deltidsanställda är 9,9 procent. Under 2015 hade 34,4 procent av alla medarbetare inte någon sjukfrånvaro alls under året vilket är en minskning mot 36 procent Företagshälsovård Kommunen har idag avtal med Avonova Kinnekullehälsan AB men under 2016 görs en gemensam upphandling med SML-kommunerna av företagshälsovård. Under året har 153 besök genomförts och den totala kostnaden uppgick till 672 tkr. Det tre mest använda kontaktorsakerna är i nämnd ordning arbetsmiljöutveckling, hälsovård och rehabilitering samt psykosocial problematik. Besök på grund av psykosocial problematik har fördubblats sedan förra året och kostnaden har ökat med cirka 100 tkr för denna typ av ärenden. Företagshälsovården har under året deltagit i utbildningen Systematiskt arbetsmiljö för chefer och skyddsombud. Beräknade pensionsavgångar Beräknat på ålderspension vid 65 år. (exkl. brandmän) Personalomsättning och rekrytering Personalomsättning i kommunen ligger på 10 procent. Under året har 75 personer slutat sin tillsvidareanställning varav 26 har gått i pension. 22

31 Kommunen - verksamhet BLOCK 2 KOMMUNEN - VERKSAMHET BYGGNATION OCH BOENDE Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område. Det helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB skall i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs. Verksamhetens mål Ett av kommunens sju inriktningsmål fastslår att i Sotenäs kommun skall alla finna sitt önskade boende. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall 150 åretruntbostäder tillkomma under mandatperioden. Ett bostadsförsörjningsprogram med fokus på helårsboende skall finnas. Mindre och prisvärda bostäder för unga och äldre skall prioriteras. Måluppfyllelse Målsättningen för 2015 var att arbeta fram ett relevant bostadsförsörjningsprogram och påbörja planarbetet för gamla Smögen och Hunnebostrand. Arbetet med ett bostadsförsörjningsprogram samt planarbetet för gamla Smögen och Hunnebostrand har påbörjats och förväntas vara klart kring årsskiftet 2016/2017. Sotenäsbostäder AB har under året inlett byggnationen av ett trygghetsboende med 16 lägenheter i Hunnebostrand. Årets verksamhet Verksamhetsåret 2015 har på grund av en hög personalomsättning inneburit ett stort arbete med rekrytering nya medarbetare. Liksom för många andra små kommuner är det svårt att hitta och rekrytera kompetent och rätt utbildad personal. Ett arbete för att effektivisera enhetens arbete har påbörjats genom bland annat en övergång till digitala ansökningar för bygglov samt uppgradering av verksamhetssystemet Vision. En person har också anställts för att öka tillsynen. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av nämndens verksamheter. Arbetet med uppgradering av detaljplanerna för gamla Smögen och Hunnebostrand har påbörjats. Riktade möten med allmänheten har genomförts. Resultaten i form av planförslag kommer under Detta är ett viktigt led i att bevara kulturhistoriska värden. Åren som kommer Klimatanpassningen och höjningen av havsnivån kommer att förändra planeringsförutsättningarna för Sotenäs kommun nu och i framtiden. Ökad digitalisering av verksamheten behövs för en effektivare ärendehandläggning Information kopplat till karta kommer att öka framgent vilket tydliggör information på ett annorlunda sätt än idag. Ett samarbete med kommunerna i norra Bohuslän gällande digitala kartor är ett led i detta arbete. Statistik Lämnade positiva planbesked Genomförda programsamråd Genomförda samråd Granskning / utställning Antagna planer Planer som vunnit laga kraft Antal planärenden Antal byggärenden Antal tomtförsäljningar

32 Kommunen - verksamhet TILLVÄXT OCH UTVECKLING Tillväxt- och utvecklingsavdelningen (TUA) verksamhet omfattar tillväxtfrågor, näringslivsklimat, inflyttning, utveckling på kommunledningsnivå, besöksnäring och delårsboende. Verksamhetens mål Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda goda betingelser för företagande och vara en attraktiv besökskommun. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall kommunen ge förutsättningar för att befintliga företag har möjlighet att växa i storlek och erbjuda fler arbetstillfällen. Antalet arbetstillfällen inom kunskapsintensiv verksamhet skall öka och kommunen skall vara attraktiv för etablering av nya företag. IT-infrastrukturen ska vara väl utbyggd och likvärdig i samhällen och på landsbygden samt ge stora möjligheter att verka på distans. Måluppfyllelse Under 2015 kom kommunen på plats 15 i Sverige vad avser antalet företag per innevånare och placerade sig även bland Sveriges 9 bästa kommuner vad gäller antalet nyföretagare per innevånare. I 2015 års undersökning om det lokala företagsklimatet, som genomförs av Svenskt Näringsliv, har Sotenäs dock ytterligare försämrat sin placering till plats 262 av 290. Rankingen bygger bland annat på en enkät till företagare som gjordes under hösten Kommunen har fått mycket bra resultat i kundmätning för hantering av serveringstillstånd och livsmedelskontroller blev ett rekordår när det gäller övernattningar på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser i Sotenäs kommun och allt fler är internationella gäster. Den preliminära ökningen för antal gästnätter 2015 är 22 procent på campingplatser och 16 procent på hotell. Årets verksamhet Näringsliv Under året startades ett nytt Näringslivsråd med representanter för Företagarna, Kusthandlarna, Turistföreningen, LRF, samt kommunens 5 största företag. Företagarfrukostar har anordnats med syfte att under enkla former träffas och diskutera företagarnas förutsättningar samt ge möjlighet till informationsutbyte. Ett 50-tal företagsbesök har genomförts av näringslivsutvecklaren och i slutet av året påbörjades planerade företagsbesök med kommunchef, KS presidium samt näringslivsutvecklaren. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Samarbete Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. Kommunen deltar aktivt i samverkansarbetet med de övriga kommunerna i norra Bohuslän inom de områden där det bedöms att ökad effektivitet och bättre kvalitet kan uppnås. Ett utvecklat samarbete pågår inom ITverksamhet, lönehantering samt miljö- och hälsoskydd. Ett annat exempel är inköps- och upphandlingssamarbetet med kommunerna i norra Bohuslän samt Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg. Detta ger Sotenäs kommun bättre inköpsavtal genom att kommunerna tillsammans blir en större part på marknaden. Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag Under året har ett näringslivsråd bildats med fyra företagarföreningar och representanter för kommunens 5 största företag. Målet för rådet är ett mer positivt företagsklimat och fler arbetstillfällen. Kommunen har även startat upp med företagsfrukostar för att träffas, lära känna och lära av varandra. Under hösten 2015 påbörjades arbetet med att ta fram en näringslivsstrategi med handlingsplan. Aktiviteter skall kopplas till handlingsplanen och prioriteras i nära samråd med näringslivet. För att kommunen skall bli bättre på att förstå näringslivets förutsättningar samt förenkla och förbättra ärendehandläggningen fortsätter det arbete som inleddes med projektet Förenkla helt enkelt. För att föreslå förbättringar behöver företagsklimatet mätas. Enligt Svenskt Näringsliv ranking av företagsklimat ligger Sotenäs på plats 262. Kommunens mål är att placeringen förbättras årligen med 10 procent. Kommunen deltar även i SKLs Insiktsmätning som mäter kvalitén på kommunens ärendehantering. Dessa båda mätningar ger kunskap kring vilka insatser som bör prioriteras. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv Arbetet med Symbioscentrum fortgår. Kompetenscentrum erbjuder uppdragsutbildningar till företagen. Kommunen skall fortsatt verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken Kommunen har i dialogmöten med Västtrafik påtalat kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt. Kommunen arbetar för att få snabbare bussförbindelser till pendlingsorter. Närtrafik och fria bussresor för pensionärer över 75 år har införts under året. 24

33 Kommunen - verksamhet Under sommaren fick TUA ansvar för att ge villor, företag och flerfamiljshus i tätorterna möjlighet till fiberanslutning för TV, telefon och internet. Under december skrevs ett samverkansavtal med Telia för detta ändamål och projektet beräknas pågå till sommaren Genom aktiva företagarföreningar, i samarbete med kommunen, genomfördes en mycket lyckad konferens (Riskkapitaldag) på Smögens Havfsbad under juni, en minst lika lyckad Oktobermässa med över 140 deltagande företag och de årliga fyrverkerierna på nyårsafton. Besöksnäring Under verksamhetsåret har fokus legat på att initiera och utveckla reseanledningar. Några av dessa är: Fiskarens Marknad som är en kunskapoch upplevelsemarknad i syfte att öka kunskapen om och intresset för sjömat. Ett koncept för graniten i Sotenäs har tagits fram och en digital utveckling av informationsmaterial och kartor över Soteleden har inletts. En handlingsplan för husbilsturismen är under framtagning. I juli fick Kungshamn besök av Ostindiefararen Götheborg. Trots dåligt väder besökte cirka personer skeppet under de tre dagarna som det låg vid kaj. I december stod Sotenäs kommun som värd för en konferens med alla kommuner i Bohuslän som är med i samarbetet kring Ett enat Bohuslän. Temat var; Hur kan man beakta besöksnäringsperspektivet i översiktsplaner och detaljplaner. Cirka 50 personer deltog och konferensen fick stor uppmärksamhet i media. En viktig del i arbetet är att utbilda, informera och inspirera säljledet till att paketera och sälja resor till Sotenäs. Under året har kommunen haft besök av säljledsrepresentanter från bland annat Turkiet, Tyskland, Kina och USA togs beslutet i Stiftelsen Sotenäs Turism att dela upp verksamheten mellan kommunen och Turistföreningen och under 2015 har diskussioner. pågått gällande hur man på bästa sätt ska hantera den fortsatta driften i stiftelsen. I december 2015 togs beslutet att en strategisk och målstyrd plan arbetas fram för det fortsatta arbetet inom besöksnäringen. Planen ska beskriva strategiska mål, operativa mål samt vilka aktiviteter som behöver genomföras för att nå visionen med besöksnäringen inom Sotenäs kommun. Sotenäs Symbioscenter På Sotenäs Symbioscentrum bedrivs ett antal projekt som är finansierade av EU och VGregionen: I projektet Industriell Symbios har Sotenäs kommun vidareutvecklat det lokala symbiosarbetet. Arbetet startades officiellt med en invigning under december månad Den viktigaste effekten i processarbetet har varit att symbioser mellan befintliga aktörer stärkts och nya aktörer har lockats till att etablera sig i kommunen tex Fouriertransform, Europlan, Innovatum och Högskolan Väst. Åren som kommer Näringslivsklimatet skall förbättras genom nära samverkan mellan kommun och företagare. Det kommer att åstadkommas genom ett engagerat samarbete kring näringslivets förutsättningar och möjligheter att driva, utveckla och starta företag i Sotenäs kommun. En ökning av antalet arbetstillfällen i kommunen har en hög prioritet. Vad gäller turistutvecklingen har Sotenäs historiskt främst varit känd som en sommardestination. Nu är fokus på att förlänga säsongen och bli en destination året om.. Att skapa nya och utveckla befintliga reseanledningar är därför ett prioriterat område. Genom att i samverkan öka insatserna för hållbar kvalitetsutveckling, affärsutveckling och innovation har Sotenäs kommun stor potential att attrahera fler besökare, förlänga turistsäsongen och öka tillväxten. 25

34 Kommunen - verksamhet KULTUR OCH FRITID Verksamheten omfattar, bibliotek samt kultur- och fritidsverksamhet. Verksamheten riktar sig dels direkt till kommunens föreningar och invånare dels till kommunala verksamheter, till exempel skolan. Verksamhetens mål Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda ett rikt fritidsoch kulturutbud. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall Sotenäs kommun bidra till att bevara, dokumentera och synliggöra vårt kulturarv. Medborgarna skall vara delaktiga och ha inflytande över utbudet av fritidsaktiviteter. Måluppfyllelse Verksamheten har en god måluppfyllelse. På Kungshamns bibliotek har både besök och utlåning ökat under 2015, dock har besök och utlåning minskat på biblioteksfilialen i Hunnebostrand. Ungdomsverksamheten har, med gott resultat, arbetat med delaktighet och inflytande. 72 % av de tillfrågade deltagarna upplever att man kan var med och påverka verksamheten, vilket är en ökning med 4 procentenheter sedan 2013 (68 %). Under året har projekt Munkhögen genomförts. Målet har varit att synliggöra vårt kulturarv längs Soteleden. Arbetet har inneburit att en bronsåldersgrav och hällristningar har gjorts tillgänglig och synliggjorts med informationstavlor. En parkeringsplats har skapats intill platsen. Årets verksamhet Bibliotek Kommunbiblioteket är ett meröppet bibliotek vilket innebär att låntagare med särskild behörighet kan komma in under vissa tider då personal inte finns på plats. Denna utveckling av biblioteksverksamheten har slagit väl ut med enbart positiva reaktioner. Det har även medfört att tillgängligheten för biblioteket har ökat från 28 timmar per vecka till 78 timmar per vecka. Samtliga nyckeltal nedan har ökat jämfört med Biblioteket har under året haft följande arrangemang för vuxna; läsecirkel för daglediga, författarbesök av Lasse Berg, Kura skymning i samarbete med Kungshamns hembygdsförening, samt biblioteksvisningar för SFI och Produktionsskolan. För barn och unga har det arrangerats sångstunder, bokprat, studiebesök, biblioteksvisningar, föräldramöte, bokprat på familjecentralen, och Kura gryning för årskurs 0-3 på Hunnebostrands skola. Under året har flera konstutställningar genomförts i bibliotekets lokaler. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Ett samarbete med flera kulturaktörer pågår för att stärka graniten som utvecklingsfaktor i regionen. Projektet är tänk att genomföras i hela norra Bohuslän. Lokalfrågan är ett prioriterat område med översyn av föreningsbidrag och lokalutnyttjande. Kulturarrangemang Genom barn- och ungdomskulturgruppen sker en kontinuerlig samverkan på kulturområdet mellan kultur och fritid, teaterföreningen, biblioteket, musikskolan och grundskolan. Alla barn från förskoleklass till årskurs nio har fått uppleva minst ett professionellt kulturarrangemang under året. Konstvandring i Ranrike, KVIRR, är ett återkommande arrangemang där konstnärer i norra Bohuslän öppnar sina ateljéer för besökare under påskhelgen. Årets basutställning genomfördes i Solhems lokaler. Kultur- och fritidsverksamheten har via bidrag stöttat ett flertal aktiviteter och utställningar under året. Soteleden med kulturmiljöer Soteleden utgör en betydelsefull bas för såväl besöksnäringen som för invånarnas möjligheter till ett rörligt friluftsliv av hög kvalitet. Arbetet under året har varit inriktat på att höja kvaliteten på leden. Soteleden har använts till flera arrangemang under året, det största var Icebug Experiense med cirka 250 deltagare från hela världen. Verksamheten har genomfört ett projekt som handlar om att synliggöra kulturminnen i anslutning till lederna, detta genom projektet Munkhögen i Tossene. Arbetet har inneburit att tillgängliggöra en bronsåldersgrav och hällristningar med informationstavlor och parkeringsplats. Under hösten har ett arbete med att utveckla Sotenäs kommun som besöksdestination för outdoor -upplevelser påbörjat, detta genom ett samarbete med tillväxtoch utvecklingsavdelningen. Arbetet innebär att titta över möjligheten att göra utbudet av vandringsinformation och nya digitala kartplattformar attraktiva för framtidens friluftsbesökare. Ungdomsverksamhet - fritidsgårdar Ungdomsverksamheten bedrivs genom två fritidsgårdar i kommunen. Fritidsgårdarna är mötesplatser för ungdomar i kommunen där de ska känna trygghet, gemenskap, respekt och värna om värderingar som att slå vakt om demokratiska 26

35 rättigheter och skyldigheter, samt människors lika värde oavsett kön, ras och religion. Under året har verksamheten arbetat med ungdomars delaktighet och inflytande med ett gott resultat. Följande aktiviteter har genomförts: musikarrangemang, matlagning, LAN (Local Area Network), Lisebergsresa, samt speciella aktiviteter i samband med skolloven. Uthyrningsverksamhet Uthyrningen av idrotts- och samlingslokaler har ökat under året. Beläggningen i Sotenäs Idrottshall har ökat, men beläggningen varierar under året, idrottshallen har varit värd för flera träningsläger och tävlingar under sensommaren och flera föreningar står i kö för läger. Fritid och föreningsverksamhet Kultur- och fritidsverksamheten arbetar kontinuerligt med att förbättra och effektivisera lokaler och anläggningar för att föreningslivet ska kunna utvecklas. Genom olika föreningsbidrag erbjuds föreningar stöd att förbättra prioriterade områden såsom barn- och ungdomsverksamhet. Genom föreningsbesök och dialog med representanter för de olika föreningarna inhämtas kunskap och information om hur föreningslivet kan utvecklas. Priser och utmärkelser Sotenäs kulturpris 2015 tilldelades Janolof Bengtsson, Bjällarne, med följande motivering; med naturen som inspirationskälla lyckas Janolof med sina färgkompositioner locka betraktaren till egna tolkningar. Janolof har med sitt kunnande och engagemang lyft fram konstens betydelse i Sotenäs kommun. Sotenäs idrotts- och fritidspris 2015 tilldelades Sotenäs Fältrittklubb med följande motivering; med hög kvalité och stort engagemang ger föreningens verksamhet ungdomar och vuxna möjlighet till en meningsfylld fritid som ger många ett livslångt intresse. Med hästen i centrum har föreningen skapat en mötesplats som sträcker sig över generationsgränserna i Sotenäs Kommun. för att minska den så kallade digitala analfabetismen. En skolbibliotekarie kommer att förstärka samarbetet med skolan. Ungdomsverksamheten kommer att fortsätta jobba med ungdomars möjlighet till delaktighet och inflytande. Soteleden med kulturmiljöer kommer att fortsätta att utveckla för att synliggöras och vara tillgängliga. Fritids- och föreningsverksamheten kommer under året ta fram nya bidragsnormer och bidrag som svarar upp mot framtidens föreningsverksamhet. Fakta och nyckeltal Fritidsgårdar besök/kväll Fritidsgård i Kungshamn Fritidsgård i Hunnebostrand Avvikelse från jämn könsfördelning % % Föreningar - aktivitetstillfällen Ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bibliotek Besök Utlån % Åren som kommer Under 2016 kommer verksamheten utveckla former för att medverka till att öka integrationen i samhället. Kungshamns bibliotek står inför flera pensionsavgångar. Arbetet pågår med att rekrytera medarbetare med nya kompetensområden för att utveckla framtidens bibliotek och för att möta besökarnas förväntningar. Biblioteket kommer att öka arbetet med digitala frågor, såsom sociala medier, lästips på nätet och att genomföra introduktionskurser i data och internet för de som inte vet något eller har liten kunskap om datorer. Detta 27

36 BARNOMSORG OCH GRUNDSKOLA Verksamheten omfattar förskola och familjedaghem, grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem, särskola samt musikskola. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall förskolor, fritidshem och skolor ha en hög kvalitet och skolresultaten skall vara bland de 10 bästa i nationella mätningar. All personal skall ha formell behörighet och det skall finnas förstelärare inom alla ämnesområden. En plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Det ska finnas valfrihet i förskola och skola avseende både utförare och pedagogik. Sotenäs skolor ska ha en trygg miljö för elever och personal. Varje elev syns utifrån sina egna förutsättningar och utvecklas utifrån dessa. Det skall råda nolltolerans mot droger, kränkande behandling, mobbning och klotter. Måluppfyllelse Verksamheten uppvisar god måluppfyllelse på i stort sett samtliga områden. Ett av verksamhetens mål när det gäller lärande och kunskaper är att andelen elever som når målen skall öka jämfört med tidigare år års resultat visar att 91 procent av eleverna har nått målen i samtliga ämnen vilket är en försämring jämfört med 96 procent året innan, och även en försämring jämfört med genomsnittet de senaste tre åren. Andelen behöriga till gymnasieskolan 2015 är 91 procent vilket är lägre än snittet de senaste tre åren. Andelen behöriga i Sotenäs ligger ändå betydligt högre än riksgenomsnittet. När det gäller andelen elever som når målen ligger Sotenäs fortfarande bland de bästa kommunerna i landet. Sotenäs hamnar på tionde plats av Sveriges 290 kommuner utifrån ett medelvärde ifrån fyra jämförelser gjorda av; Föräldraalliansen, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och SKL. Både grundskola och förskola har satsat aktivt på arbetssätt och metoder för att förbättra det förebyggande arbete som motverkar trakasseri och förtryck. I den senaste V8-enkäten från hösten 2015 har Sotenäs bland de högsta värdena av kommunerna både då det gäller elevernas trivsel i skolan och frågan om känsla av trygghet i skolan. Inom arbetsmiljö och hälsa kan noteras att frisknärvaron har minskat med 3,6 procentenheter mellan 2014 och 2015, från 43,0 till 39,4 procent. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Utbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses. Förvaltningen har i uppdrag att bedriva grundskola vid fem enheter; Kungshamn-Åsen, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand och Sotenässkolan. Bedömningen är att utbildningen är likvärdig, vilket grundar sig på resultat på nationella prov i årskurs tre, sex och nio, samt i enkäter om trygghet och trivsel i årskurs fem och åtta. Resursfördelning sker dels baserat på antal elever dels med en del som är kriteriestyrd och behovsprövad. Utöver detta finns budgeterat för extraordinära insatser, särskild undervisningsgrupp. Den ekonomiska fördelningen stäms av kontinuerligt under året. I SKL:s senaste kvalitetsmätning öppna jämförelser placerar sig Sotenäs på plats 13 av 290. Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Andelen elever som nått målen i årskurs nio har minskat något under 2015 och uppgår nu till 91 procent, jämfört med 94 procent som är genomsnittet för de tre senaste åren. Vid en analys av resultatet är förvaltningen trots allt relativt nöjd. Vid nationella prov skrivna av samma elever tre år tidigare var måluppfyllelsen runt 50 procent. Vi ser därför att de insatser som är gjorda efter årskurs sex gett god effekt. Genom det systematiska kvalitetsarbete som görs i verksamheten analyseras resultat och verksamhet. Nya prioriteringar görs utifrån aktuell situation vilket redovisas till utbildningsnämnden och kommunfullmäktige varje år i september med uppföljningar i november och mars. Årets verksamhet Hösten har präglats av tillströmningen av nyanlända barn och elever. 85 nya elever har tillkommit vilket i procent innebär 11,5 %. Därutöver har det kommit ett 40-tal barn i förskoleålder. En helt ny organisation har byggts upp för att möta dessa elever, vilken finansierats med hjälp av riktade statsbidrag. Att rekrytera behöriga lärare till våra skolor har under året visat sig mycket svårt. Ett stort antal ungdomar är engagerade inom musikskolans verksamheter. Musikskolan har, i samarbete med Fyrbodals danspedagogpool, även under detta år erbjudit kommunens barn och ungdomar dansundervisning vilket slagit väldigt väl ut. Alla elever har fått delta i uppvisningar under året som gått. 28

37 Åren som kommer IKT-frågan är fortsatt ett prioriterat område för 2016 och åren framåt. Under 2016 fortsätter förvaltningens ledningsgrupp att arbeta med kollegialt lärande och lärande samtal. Vi kommer att arbeta med PRIO, ett verktyg SKL tagit fram för att effektivisera skolans inre arbete. Detta ska genomföras på alla enheter inom kommunens grundskolor. Förskolan ska fortsätta att utveckla arbetssätten runt barn med annat modersmål än svenska samt arbetssätten inom naturvetenskap och teknik. Verksamheten fortsätter även med arbetet runt värdegrunden. Inom grundskolan ligger fokus fortsatt på läsförståelse och värdegrundsarbete. Ett prioriterat område att utveckla är övergångar mellan verksamheter och stadier. Under kommande år kommer vi även arbeta för att utveckla olika typer av samarbeten med föräldrar. 29

38 GYMNASIESKOLA, VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSEN HET Verksamheten omfattar ungdomsgymnasiet, gymnasiesärskolan, vuxenutbildning, vuxensärskola, yrkeshögskola, högskoleutbildningar, forskning och utveckling samt företagsutbildning Verksamhetens mål Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda möjligheter till ett livslångt lärande. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall kommunens ungdomar vara trygga, lita på sin egen förmåga och inse betydelsen av studier för att sedan kunna försörja sig själva. En plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov. Måluppfyllelse Under året har vuxenutbildningen arbetat med kvalitetssäkring där ett av målen är att de studerande ska erhålla den kompetens som behövs för vidare studier och yrkesliv, samt att innehållet styrs av arbetslivets och/eller individens efterfrågan av kompetens. Ett andra mål är att förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal. I detta ingår inte bara kännedom om sina kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för andras situation och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Under året genomförs medarbetarsamtal med alla anställda, vilket bland annat avser kompetensutveckling där man utgår från verksamhetens behov och en plan utarbetas. Årets verksamhet Den med Lysekil gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden upphörde den 1 juli Samverkansavtal med Lysekil och Uddevalla har tecknats, vilket inneburit en lägre kostnad och en bättre kostnadskontroll. Efter den gemensamma nämndens upphörande har Sotenäs gymnasieungdomars möjlighet att själv välja skola ökat. Totalt antal elever inom gymnasieskolan uppgår till 339 stycken varav 11 elever går språkintroduktion i Sotenäs, 153 elever går på Gullmarsgymnasiet, 89 elever i Uddevalla kommun och 86 elever går i andra kommunala skolor och friskolor, varav sex elever läser inom gymnasiesärskolan. Antal studerande inom vuxenutbildningen har under året varit cirka 300 elever. 220 elever på gymnasial nivå, 42 elever inom yrkes-vux, 34 elever inom svenska för invandrare, nio elever på grundläggande utbildning för vuxna och fyra elever inom särskild utbildning för vuxna. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Gymnasieverksamhet Arbeta för en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig gymnasieutbildning. Under året har Sotenäs kommun arbetat aktivt med att analysera och ifrågasätta gymnasieverksamhetens interkommunala ersättningar. Under hösten har Sotenäs kommun startat upp en del av det gymnasiala introduktionsprogrammen med namn språkintroduktion (för barn utan vårdnadshavare) vilket på sikt blir mer kostnadseffektivt än att skicka elever till andra kommuner. Arbetsbefrämjande åtgärder Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsenheten samarbetar med individ- och familjeomsorgen samt arbetsförmedlingen och erbjuder insatser till långtidsarbetslösa. Överenskommelse har även gjorts med arbetsförmedlingen om insatser i inom jobboch utvecklingsgarantin, och nyanländas språkpraktik i etableringsuppdraget från AF Etablering. Möjlighet till arbetsträning finns genom arbetsförmedlingen, försäkringskassan och FINSAM. Under året har vuxenutbildningen arbetat med målen i läroplanen vux 12. Verksamheten har även arbetat för att kunna erbjuda flexibla kursstarter. Kompetenscentrum har också under hösten planerat utbildningsinsatser tillsammans med lokala företag för att kunna kompetenshöja redan befintlig personal, vilket i längden ska leda fram till reguljära yrkesutbildningar på Kompetenscentrum. Sotenäs vuxenutbildning har under många år haft ett gemensamt kursutbud med vuxenutbildningen i Munkedal och Lysekil vilket medfört att vi kunnat erbjuda kommuninvånare ett bredare kursutbud att välja på. Vuxenutbildningen har också haft elever som studerat bland annat på Dingle naturbruksgymnasium och på vuxenutbildningen i Uddevalla. Vuxenutbildningen har en skattefinansierad verksamhet som består av: Grundläggande vuxenutbildning grundskolenivå för vuxna Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särskola för vuxna Sotenäs har en verksamhet inom SFI och en gymnasial verksamhet där deltagarna kan välja att gå i Munkedal, Lysekil eller Sotenäs. Vuxenutbildningen har en externfinansierad verksamhet som kan delas in i fyra delar: 30

39 Yrkes-vux. Gymnasiala yrkeskurser för vuxna som baserar sig på gymnasieskolan yrkesprogram. Lärling en utbildningsform där 70 procent av undervisningen ska vara förlagd på arbetsplatsen. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning för företag och andra förvaltningar i kommunen. Då arbetslösheten är hög beviljas i regel högre statsbidrag till vuxenutbildningen och tvärt om. Volymerna kan vara mycket stora när lågkonjunkturen är djup. Den externfinansierade verksamheten är till sin natur projektorienterad och behöver flexibla lokallösningar. Arbetsmarknadsenhetens uppdrag är att tillhandahålla anpassade anställningar åt personer med nedsatt arbetsförmåga och erbjuda praktik och arbetsträning till långtidsarbetslösa. Sammantaget under 2015 aktualiserades och anvisades 108 ärenden till exempel praktikanter, åtgärdsanställningar och nyanlända. Arbetsförmedlingen är verksamhetens viktigaste samarbetspartner. Målsättningen enligt överenskommelsen om insatser för arbetslösa ungdomar är att minst 20 procent av de anvisade ungdomarna skall vara i arbete eller i studier senast tre månader efter avslutad insats. För 2015 var resultatet 78 procent. Arbetsmarknadsenheten har dessutom ansvar för mottagande och integration av nyanlända flyktingar. Sotenäs kommun tog under 2015 emot 21 nyanlända genom kommunanvisning (8 vuxna och 13 barn). Två personer tillhörande etableringen flyttade till kommunen på egen hand. Genom etableringen omfattas man under 24 månader av en etableringsplan som hanteras av arbetsförmedlingen med insatser från kommunen. Ingen person tillhörande etableringen flyttade ifrån kommunen under 2015, vilket är ett trendbrott för Sotenäs kommuns del som tidigare år har haft en hög grad av utflyttning. Aktiveringsinsatser för personer med försörjningsstöd anvisade från IFO, utifrån politiskt beslut där arbetsmarknadsenheten ska erbjuda sysselsättning, har minskat under 2015 till 17 personer i förhållande till 2014 då 26 var i insatser. Under året har 26 personer varit inom jobb- och utvecklingsgarantin, varav tio ungdomar. 13 personer var i aktivitet genom arbetsträning vilket är en ökning från tidigare år beroende på att FAS 3 kommer att upphöra. Antalet åtgärdsanställningar har uppgått till 24 personer vilket är en minskning med 5 personer från Åren som kommer Ungdomarnas val till gymnasiet bygger på att de själva väljer sin egen skola. Under de kommande åren kan man se ett ökande elevunderlag från grundskolan som ska söka till gymnasiet. Ökningen beror på att antalet barn utan vårdnadshavare har ökat markant under hösten. Under de närmaste åren kommer språkintroduktionsprogrammet få en tillökning av elever. Verksamheten ser stora utmaningar komma de närmsta åren då stora pensionsavgångar väntar, både inom offentliga verksamheter och det privata näringslivet. I förlängningen kommer det då ställas krav på att vuxenutbildningen skapar utbildningar med anpassat innehåll, för att kunna tillgodose både det offentliga och privata näringslivet med arbetskraft, men också att kompetenshöja redan befintlig personal. Vad man också kan se de närmsta åren är att antalet nyanlända kommer att öka vilket kommer att ställa krav på SFI-undervisning anpassade arbetsmarknadsåtgärder. En ny lag om mottagande av nyanlända för bosättning träder i kraft 1 mars 2016 och den medför bland annat att kommunerna på anvisning från Migrationsverket kommer bli skyldiga att ta emot och anordna bosättning för nyanlända familjer och personer över 18 år. Vid fördelning av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och det sammantagna mottagandet av nyanlända. Hänsyn kommer inte att tas till huruvida det finns lediga bostäder eller inte. Sotenäs kommun har fått preliminär prognos för 2016 om 46 anvisningsbara platser, men den nya lagen kan innebära att antalet anvisade platser blir betydligt högre. Tanken med den nya lagen är att mottagandet av nyanlända ska ske snabbare och bli mer proportionerligt fördelat i landet. 31

40 ÄLDREOMSORG OCH SOCIAL SERVICE Verksamheten omfattar vård av och omsorg om äldre, funktionshindrade och människor i behov av särskilt stöd och service. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring ska Sotenäs kommun erbjuda trygg och respektfull omvårdnad med utgångspunkt i den enskildes behov med valfrihet avseende både utförare och insatser. Ideella krafter ska i stor omfattning medverka i omsorgsverksamheten. Alla som arbetar inom vård och omsorg ska ha relevant kompetens en plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personalen utifrån verksamhetens behov. Måluppfyllelse Vård och omsorg i riket är föremål för nationella och delregionala jämförelser som publiceras fortlöpande. Kostnader per brukare och upplevd kvalitet inom omsorgsverksamheten i Sotenäs kommun står sig relativt väl i jämförelser med andra kommuner. I Socialstyrelsens öppna jämförelser finns förbättringsområden som förvaltningen arbetar aktivt med. Personalkontinuiteten inom hemtjänsten har ökat i både norr och söder. Årets verksamhet Under 2015 har 692 ärenden handlagts av myndighetsavdelningen för insatser enligt Socialtjänstlagen och LSS (Lagen om särskilt stöd och service). Insatserna är bland annat hemtjänst, boendestöd, korttidsboende, trygghetslarm, dagverksamhet, varuhemsändning, matdistribution, gruppboende och särskilt boende. Det är fortsatt en generell ökning av ärenden och ett ökat behov av insatser. Ökningen avser främst korttidsboende, särskilt boende och hemtjänst och har sin grund i att platser på särskilt boende inte har motsvarat behovet, vilket lett till en ökning av andra insatser för t.ex. hemtjänst och korttidsboende i väntan på plats på särskilt boende. Den 31 december 2015 väntade 20 personer på att få flytta till särskilt boende och av dem hade 15 personer väntat i mer än tre månader. Handläggningen av ensamkommande barn har handlagts av ett gemensamt team för flera kommuner där Tanum varit arbetsgivare för handläggarna. Teamet har för Sotenäs del handlagt cirka 70 ärenden. Verksamheten beräknas öka i omfattning. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Individ- och familjeomsorg (IFO) IFO skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar.. Individ- och familjeomsorgen arbetar förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd. För att minska antalet placeringar erbjuds förebyggande och behandlande insatser av både generell och riktad karaktär till personer med missbruksproblematik. Verksamheten erbjuder också riktade behandlingsinsatser till barn och deras föräldrar. Genom familjecentralen anordnas stödjande föräldrar cirklar och på familjecentralen fångar verksamheten upp behov av stöd och hjälp. Äldreomsorg Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön. Insatser inom hemtjänst i samverkan med hemsjukvård, korttidsvård, dagverksamhet, bostadsanpassning och insatser från Kommunrehab bidrar till att den enskilde har stora förutsättningar att bo kvar i det egna hemmet. Införandet av kundval och tre vårdgivare ger den enskilde möjligheten att välja vårdgivare. LSS-verksamhet Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv Gruppbostad och servicebostad finns i kommunen. Det finns behov av nya boendelösningar främst för yngre personer med funktionsnedsättning. Arbete pågår med att hitta nya lösningar. Meningsfull daglig verksamhet för yngre funktionsnedsatta personer behöver utvecklas. Samarbete med café i kommunhuset har utökat möjligheten till samhällsintegrerad sysselsättning. Bryggans dagliga verksamhet har också i samarbete med Kvarnbergets äldreboende startat tvätteri där verksamheten ansvarar för att tvätta bland annat arbetskläder. Samarbete finns också med andra arbetsgivare för att skapa meningsfull sysselsättning Anhörigstödet syftar till att underlätta för personer som vårdar eller stödjer närstående. Stödet kan innefatta bemötande, information, kunskap, råd, avlösning, hjälpmedel samt hemtjänst. I dagsläget finns det en anhöriggrupp för äldre som träffas en gång i veckan på Kvarnbergets äldreboende. Deltagarna i gruppen är aktiva och deltar i planeringen av träffarna. Under hösten 2015 har en ny anhörigsamordnare anställts och en utveckling av anhörigstödet initierats. En revidering av handlingsplanen för anhörigstöd har påbörjats och genom beviljade medel från folkhälsorådet har ekonomiska förutsättningar skapats för att ansluta Sotenäs kommun till det rikstäckande, webbaserade anhörigstödet En bra plats. 32

41 Kundval, LOV (lagen om valfrihet) har nu varit igång sedan 1 april Kundval kan ske inom verksamheten hemtjänst. Tre företag har ingått avtal med kommunen om att bedriva hemtjänst utifrån LOV avseende både service och omvårdnad. De tre privata utförarna har under 2015 fått en minskning av uppdrag med 2 procentenheter och utför cirka 8 procent av beviljade insatstimmar. Inom individ- och familjeomsorgen (IFO) har samverkan på individ- och övergripande nivå med framför allt skola, barnomsorg, barnpsykiatri och fritid varit i fokus under året. Arbetet med att stötta familjer och utsatta barn har hög prioritet. En övergripande samverkan på chefsnivå mellan IFO, utbildningsförvaltningen och folkhälsosamordnaren har etablerats. Vuxenhandläggarna arbetar i huvudsak med utredning, stöd och behandling av vuxna med beroende- och bostadsproblematik liksom med våld i nära relationer. Bostadsbristen är ett påtagligt problem i Sotenäs kommun. Personer som har svårt att få och klara av ett boende utan riktat stöd ökar. Droganvändningen är utbredd i kommunen och verksamheten kommer allt mer i kontakt med personer som använder legala droger; narkotikaklassade läkemedel och nätdroger som ännu inte narkotikaklassats. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är fortsatt låga i jämförelse med riket, men antalet hushåll i behov av stöd har ökat något. Hemtjänstens verksamhet har ökat under året både i norr och i söder. Insatser ges i hemmet till många som är multisjuka och har omfattande behov av kvalificerad vård och omsorg. Verksamheten har arbetat med att minska antalet personer som besöker brukarna för att få en bättre kontinuitet. Grupperna har med stöd av projektmedel från Folkhälsorådet fått utbildning i etik och bemötande. En mätning av hemtjänstens effektivitet är genomförd och visar på en hög effektivitet i jämförelse med andra kommuner. Kvarnbergets äldreboende har i dag 90 boendeplatser och tio nya platser skapades våren Det innebär ett effektivt resursutnyttjande av de lägenheter som finns på Kvarnbergets äldreboende. Hunnebohemmet har 31 boendeplatser som alla har demensinriktning. Bankeberg har 13 boendeplatser. En utbildningssatsning har genomförts på alla särskilda boenden under året för att öka kompetensen kring äldres psykiska hälsa som fallit väl ut. Kommunrehab arbetar ständigt med att förbättra hjälpmedelsförsörjningen utifrån kvalitet och kostnad. Uppföljningar av förskrivna hjälpmedel har stått i fokus under året. Sjuksköterskeorganisationen har medverkat i Samverkande sjukvård tillsammans med primärvården, NU-sjukvården och sjukvårdsrådgivningen. Personer med hemsjukvårdsinsatser har ökat från föregående år. Den vård som utförs i kommunerna blir alltmer sjukvårdstekniskt avancerad och vårdtagarna allt sjukare. Det tillkommer nya grupper av vårdtagare och en större omsättning av patienter i hemsjukvården. Vårdgivaransvaret har förändrats och verksamheten bedriver avancerad sjukhusvård i hemmen. Inom LSS har under 2015 ett fortsatt habiliteringsarbete pågått där anpassning av miljö och bemötande varit i fokus. Den dagliga verksamheten har café i kommunhuset. Ett arbete pågår med att hitta meningsfull sysselsättning för nya målgrupp med yngre personer med funktionsnedsättning. Verksamheterna är eftertraktade arbetsplatser för de yngre nya brukarna. Inom personlig assistans verkställs hälften av de tjugo ärenden som har personlig assistans av privata utförare. Dagverksamheten inom psykiatrin präglas av ett arbete med aktiviteter för att främja psykisk och fysisk hälsa. En skrivarkurs har utmynnat i en kokbok med inslag av bilder från tidigare konstprojekt. Samverkan kring ensamkommande flyktingbarn i norra Bohuslän har fallit väl ut. För ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd ger kommunen insatser i boendet. Kommunen har även tagit emot asylsökande ungdomar direkt till boendet och avtalet med Migrationsverket har utökats. Verksamheten har under hösten 2015 mer än fördubblats med anledning av den rådande flyktingsituationen. Sjukfrånvaron inom förvaltningen har ökat och ett arbete pågår för att ge medarbetare stöd att återgå i arbetet. Åren som kommer Nya brukare med funktionsnedsättning väntas behöva ökade insatser kring boende och meningsfull sysselsättning. Det kräver investeringar, utbildningssatsningar och utveckling för att kunna ge stöd till personer med nya diagnoser och för en yngre målgrupp med andra behov. Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier i flertalet av förvaltningens verksamheter som ett led i ständiga förbättringar. Det sammanfaller med arbetet att möta de nationella krav på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som drivs av Socialstyrelsen. Under 2015 har ett intensivt arbete pågått med en ny Äldreomsorgsplan. Fokusgrupper och medborgardialoger har genomförts för att tillvarata medborgarnas synpunkter. Planen beräknas antas i kommunfullmäktige våren Sotenäs kommun har en stor utmaning i att skapa en välfungerande 33

42 äldreomsorg. Behovet av fler boenden för äldre är stort och framförallt inriktningen på trygghetsboende. De särskilda boenden som finns i norra delen behöver anpassas efter dagens standard och korttidsboendet behöver utvecklas och anpassas efter de olika målgruppernas behov. En stor utmaning i framtidens äldreomsorg är att tillsammans med andra vårdgivare ge trygghet i det egna boendet för de mest sjuka äldre. Detta ställer stora krav på hög kompetens och flexibilitet i hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. En ny utmaning för verksamheten är att ge stöd till ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl och som fått permanent uppehållstillstånd. Adekvata lokaler behövs och personal i verksamheten behöver kompetensutveckling. Fakta och n yckeltal Äldreomsorg Belagda platser särskilt boende /12 Bruttokostnad / belagd plats (tkr) Individ och familjeomsorg Antal hushåll med försörjningsstöd Kostnad per hushåll (tkr)

43 TEKNISK SERVICE Teknisk service omfattar markförvaltning, fastighetsförvaltning, väghållning, hamnar, parker, lekplatser, utomhusbad samt kommunens samlade kost- och städverksamhet. I verksamheten ingår också genomförande av kommunala exploateringar, samt kontroll av privata exploateringar där underhållet för gator, allmän platsmark, hamnanläggningar m.m. skall förvaltas av kommunen. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring ska kommunens infrastruktur stödja en tillväxt av företag och befolkning. Kommunen ska verka för att trafikverket förbättrar och säkerställer tillfartsvägarna. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar ska genomföras vid våra tätorter. Gästhamnarna används under längre tid på året och ger ett positivt bidrag till kommunens ekonomi. Kommunens gästhamnar bedrivs i entreprenadform. I kommunstyrelsens styrande verksamhetsmål för 2015 anges att kommunen skall effektivisera sin lokalförsörjning genom att bland annat försälja fastigheter och förbättra trafiksituationen genom att ta fram fler parkeringsplatser utanför tätorterna. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för hamnar och anläggningar samt kost- och städverksamheten är god. För fastigheter och väghållningen återstår en del arbete för att målen skall anses uppfyllda. Årets verksamhet Anläggningspersonalen har utfört årsplanerat arbete enligt schema för park, badplatser, lekplatser och hamn vilket upptagit större delen av arbetstiden. Därtill utfördes ytterligare arbeten på grund av stormskador på skog. Personalen utför också vissa planerade renoverings- och investeringsarbeten. År 2015 genomfördes bland annat återplantering av växter på Södra kajen i Hunnebostrand samt renovering av spångar och bryggor på ett antal platser. Småbåtshamnar härbärgerar idag cirka båtar inom hamnområdena och övriga kommunägda vatten. Det finns idag ett underskott på större båtplatser i vissa hamnar och ett överskott på små båtplatser. Gästhamnarnas beläggning minskade med 3 % i jämförelse med 2014 till gästande båtar. Trenden går mot större båtar i hamnarna. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Fastigheter Kvaliteten i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Kvaliteten på fastighetsbeståndet har ökat. Större underhållsarbeten har utförts på fastigheterna Gammelgården i Hunnebostrand, Hunnebostrands skola och Folkets hus, Hasselösunds förskola, Smögens skola samt Sotenässkolan i Kungshamn. Nybyggnation av Solhagens förskola har upphandlats med byggstart Arbete med energieffektiviseringar pågår enligt plan. En solcellsanläggning har installerats på kommunhusets tak med förväntad årsproduktion motsvarande cirka 5 procent av kommunhusets elbehov. En målinriktning är att renodla fastighetsbeståndet och under året har försäljning genomförts av ett antal fastigheter. Hamnar Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar. Säsongen 2015 infördes en betalningsapp för betalning av gästhamnsavgiften i gästhamnarna i Hunnebostrand och på Malmön. Appen är ett komplement till betalningsautomaterna och syftar till att öka servicen för besökare. Under året har renovering och utbyte av Y-bommar, elskåp, säkerhetsutrustning med mera skett inom alla hamnanläggningar. Nybyggnad av träbrygga har genomförts vid Flundrebosand på Smögen. Anläggningar Kommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Reparationsarbete pågår kontinuerligt för att anläggningarna ska hållas säkra. Under året har nyplantering skett på Södra kajen i Hunnebostrand och miljön vid nedlagda lekplatser har iordningsställts. Ett antal offentliga toaletter är i stort behov av renovering. Väghållning Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. Prioriteringsordning vid asfaltering är att genomfartsgator och större gator ges högre prioritet än mindre gator och villagator. Övrigt underhåll, som snöröjning, halkbekämpning och sopning, görs utifrån behov. Under 2015 färdigställdes 900 meter gång- och cykelväg från norra utfarten från Väjern fram till avfarten till Solviks camping vilket ger förbättrade kommunikationer för gående och cyklister. Kommunens samarbete med Trafikverket fortgår för att utöka antalet gång- och cykelvägar. 35

44 Under året har nybyggnation av Solhagens förskola i Kungshamn projekterats och upphandlats med byggstart i februari Fastigheterna Hälsans hus i Kungshamn samt Länklokalen och Villa framtiden i Hunnebostrand har sålts. Fastigheters personal har även lagt ned arbetstid på att lösa behovet av boendeplatser till ensamkommande. Två nya boenden har startats. Beläggningsarbete av kommunala gator sker dels efter VA-saneringsarbete dels utifrån status på befintlig beläggning. Under 2015 har bland annat Klevenvägen på Smögen belagts med ny asfalt. Gatubeläggningsstandarden på vägar, gator samt gång- och cykelvägar blir tyvärr sämre för varje år då behovet är större än budgeten. Under året färdigställdes en gång- och cykelväg från Väjern till infarten vid Solviks camping. Samarbetet mellan Trafikverket och kommunen vad gäller gång- och cykelvägar fortgår. För närvarande pågår projektering av två sträckor, en norr om Bovallstrand och en norr om Hunnebostrand. Kost- och städ Kost- & städverksamheten skall tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer för att främja hälsa och välbefinnande. Med utgångspunkt i kommunens kostpolicy finns fyra målområden Näring, Kvalité, Måltidsmiljö, Hållbar utveckling. För att säkra näringen i de tillagade måltiderna används De svenska näringsrekommendationerna och Livsmedelsverkets rekommendationer för Bra mat i förskola, skola och äldreomsorg. Varmhållningstiden för de tillagade måltiderna är upp till tre timmar. Rekommendationen är max två timmar. Miljöenheten kontrollerar kökens egenkontrollprogram som är en viktig del i kvalitetssäkringen. Kostråd finns för förskolor, skolor samt särskilt boende. Genom att kontinuerligt uppdatera portionsantal, recept och inköpsmängder hålls matsvinnet nere. I nuvarande budget finns ett begränsat utrymme för ekologiska och rättvisemärkta livsmedelsinköp. Färsk fisk serveras regelbundet. Åren som kommer Arbetet med att inrätta en samhällsbyggnadsförvaltning har påbörjats och en samhällsbyggnadschef har rekryterats. I samhällsbyggnadsförvaltningen ska nuvarande miljö- och byggförvaltning och tekniska verksamheter ingå. Hamnverksamheten har stor betydelse för kommunen och turismen. Eftersom gästande båtar ökar i storlek medan gästhamnarna är av samma storlek som tidigare stagnerar ökningen av antalet gästnätter eftersom färre båtar får plats. En inventering av sten- och betongkajerna i kommunen har påbörjats i syfte att kvantifiera det framtida underhållsbehovet. Det är fortfarande två samhällen som saknar en större lekplats, Bovallstrand och Ulebergshamn. För 2016 kan utbyggnad ske i Ulebergshamn. Arbetet med att föryngra Tångenparken i Kungshamn genom nyplantering av träd kommer att pågå under ytterligare ett antal år. Inom fastigheter kommer arbetet med energieffektiviseringar att prioriteras. Mer omfattande åtgärder än att byta värmeproduktionssystem kommer att krävas för att kunna uppnå de uppsatta målen. För att komma till rätta med det eftersatta fastighetsunderhållet och framledes ha rätt nivå på planerat underhåll blir en viktig parameter att komma fram till det optimala fastighetsbeståndet för framtiden. Nya krav kommer på flyktingboenden samt på att hjälpa omsorgen med fastigheter som är rätt anpassade för verksamheten. Osäkerhet gäller för framtida krav från skolans och omsorgens verksamhet. 36

45 RÄDDNING OCH SÄKERHET Verksamheten har som övergripande uppgifter att svara för räddningstjänst inom kommunen, enligt lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarlig och explosiva varor och av kommunfullmäktige antagna handlingsprogram för skydd mot olyckor. Verksamhetens mål Räddningstjänsten skall verka för att alla människor som bor, verkar och vistas i kommunen skall ha en säker och trygg miljö. Då en olycka inträffar skall räddningstjänsten på ett säkert och professionellt sätt ingripa i kommunen och dess närhet. Måluppfyllelse Inom kommunens geografiska område utövar räddningstjänsten tillsyn av efterlevnaden utifrån Lagen (2003:788) om skydd mot olyckor (LSO) samt Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Genom tillsyn, råd och information har verksamheten bedrivits för att höja nivån på skyddet så att ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor uppnåtts. Räddningstjänsten styrs utifrån människors behov och önskemål. Verksamheten har bedrivits i enlighet med lagstiftning som reglerar räddningstjänstens verksamhet och därtill handlingsprogrammets mål förutom att planerade tillsyner ej kunnat genomföras under hösten 2015 på grund av omfördelning av resurser till följd av flyktingsituationen Årets verksamhet Under 2015 genomfördes 45 tillsyner med stöd av lagen om skydd mot olyckor vilket är färre än planerat. Vid gemensamma tillsyner med skattemyndigheten, polis, alkoholandläggare och miljöinspektörer har 18 tillsyner på krogar och restauranger utförts under sen kväll och nattetid. Med stöd av lagen om brandfarliga och explosiva varor har 13 tillsyner utförts. Räddningstjänsten är delaktig i bygglovsärenden, detaljplaner och har en roll som sakkunnig till byggnadsnämnden. Antalet ärenden har ökat på grund av ett ökat antal bygglovsansökningar. Som remissinstans till Polismyndigheten och Alkoholhandläggaren har det lämnats 70 yttranden. Den gemensamma befälsledningen som finns med Tanum och Strömstad fortlöper och utvecklas. Arbetet med revideringen av handlingsprogrammet för lagen om skydd mot olyckor har påbörjats och likställs på de punkter som inte är kommunspecifika för de tre kommunerna I länet sker samverkan fortlöpande med tillsynsgrupper och räddningschefer. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Räddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun. Som ett led i arbetet med att skapa en trygg och säker kommun finns en lokal samverkansgrupp för tillsynsverksamheten. På träffarna planeras gemensam tillsyn av exempelvis offentliga lokaler och restauranger. Målsättningen med gruppen är bland annat samsyn och förståelse för varandras verksamheter, lagar och regler. Gruppen har möte varje månad och veckovis under våren, då belastningen är hög. De som deltar i gruppen är i nuläget: räddningstjänst, polis, miljöförvaltning, alkoholhandläggare, sotare, tekniska avdelningen (mark), turistchef och näringslivsutvecklare. Räddningstjänsterna i Sotenäs, Tanum och Strömstad samverkar operativt med ledningsstöd/insatsledare. När det gäller förebyggande arbete finns möjlighet att genomföra gränslös tillsyn över de tre samverkande kommunerna. Även i arbetet kring riskanalyser, brandskyddsstrategier och handlingsprogram sker samverkan. Samverkan sker också med Västra Götalandsregionen när det gäller akutsjukvård. Räddningstjänsterna ska få ersättning för vissa larm, till exempel hjärtstopp, i väntan på ambulans. Brandskyddstrategin för Gamla Smögen är antagen av kommunfullmäktige och arbetet med de punkter som skulle göras för år 2015 är klara. Utryckningarna under 2015 är likt tidigare år. I Väntan På Ambulans Larm (IVPA) är fortfarande högfrekventa, framför allt under sommarhalvåret. Ett nytt avtal för hela VG-regionen är under framtagande och kommer att vara klart under första halvåret 2016, då ska kommunerna få ersättning för hjärtstoppslarm. Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har pågått under året, den är under politisk behandling och förväntas antas av kommunfullmäktige Åren som kommer Räddningstjänsten skall arbeta för att utveckla organisationen så att den i större utsträckning styrs utifrån människors behov och önskemål. Verksamheten skall fortsätta att utveckla samarbetet med kommunens övriga enheter samt med polis och skorstensfejare. Tillsynsverksamheten bör utökas då handläggningen är komplex och tidskrävande. Vidare skall räddningstjänsten verka för att Sotenäs kommun skall kunna certifieras enligt konceptet Säker och trygg kommun i framtiden. En oro finns om att fordonsparken är ålderstigen, utbytesplanen av släckfordon har ej antagits på flera år och investeringsbehoven ökar därmed hela tiden miljoner i bara fordon inom de närmaste 5 åren är nuvarande fordonsplan. 37

46 För att möta kraven från medborgare och omvärlden kommer verksamheten att tillgodose personalens behov av fortbildning och kompetensutveckling. I dialog med arbetsgivare, anställda och fackliga organisationer utvecklas goda relationer för bästa tänkbara arbetsmiljö och resultat.. 38

47 Kommunen - verksamhet GEMENSAM VERKSAMHET I den gemensamma verksamheten ingår den centrala administrationen samt de med Lysekil och Munkedal gemensamma enheterna för IT och lönehantering. Central administration Kommunstyrelsens förvaltning har under året fortsatt arbetet med att kvalitetssäkra ärendehanteringen genom att bland annat redovisa antalet pågående medborgarförslag och motioner. Vidare ska den som skickar in en skrivelse till kommunen snarast få svar om vem som handlägger ärendet och vilket diarienummer ärendet har tilldelats. Under året slutfördes flytten av arkivmaterial till nytt arkiv i kommunhuset. I samarbete med flera föreningar i kommunen arrangerades under året Arkivens Dag. Antalet diarieförda ärenden under året ligger kvar på samma nivå som Antalet diarieförda ärenden, KS Antalet diarieförda ärenden, ON Antalet diarieförda ärenden, UN Under året har kansliavdelningen digitaliserat nämndadministrationen för kallelser och protokoll. Flera utbildningsdagar anordnades för att implementera en digitaliserad hantering. Kansliet arbetar med att verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken genom dialogmöten med Västtrafik och Västra Götalandsregionen. Närtrafik och fria bussresor för pensionärer över 75 år (Seniorkort) har införts under året. Under året har Servicecenter öppnat med målet att förbättra tillgängligheten för medborgarna genom En väg in. Här kan allmänheten ställa frågor direkt och få svar både via telefon, besök eller e-post. Lönehantering Hantering av kommunens löner utförs av den med Lysekil och Munkedal gemensamma löneenheten. Verksamheten är organiserad inom Munkedals kommun. Processen för införande av E-lön till alla anställda är igång och skall införas under första halvåret E-lön kommer att gälla alla anställningskategorier förutom uppdragstagare. IT-verksamhet Kommunens tidigare IT-avdelning ingår i den med Lysekil och Munkedal gemensamma ITenheten. Verksamheten är organiserad inom Lysekils kommun. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Demokrati och samhälle Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier för kommunen. Det sker dock ingen systematisk uppföljning av hur väl kvalitets-garantierna är kända bland invånarna, vilka effekter som uppnåtts eller om garantierna beaktas i verksamhetsplaneringen. Ett led i kommunens övriga kvalitetsarbetet är att Sotenäs kommun deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), ett kvalitetsprojekt i SKL:s regi. Varje år tas det fram en rapport över resultatet i jämförelserna vilken presenteras för kommunstyrelsen. Förvaltningarna har i uppdrag att arbeta med de förbättringsområden som framkommer av rapporten. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Beaktas i samband med detaljplanering och bygglov genom av kommunfullmäktige fastslagna riktlinjer samt framtagna kulturhistoriska inventeringar. Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret skall skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering. Kansliavdelningen följer fastställda kvalitetsgarantier för hantering av ärenden och lämnar en bekräftelse på att ett ärende är registrerat samt uppgifter om diarienummer och handläggare inom fyra arbetsdagar. Samtliga medarbetare följer fastställda rutiner för ärendehantering. Under perioden har beslut tagits om införande av digitala handlingar för politiska möten. Övergång till läsplattor sker under hösten. Detta är ett steg i riktning mot e-förvaltning. Arbetet med att uppdatera kommunens dokumenthanteringsplaner har påbörjats. Ekonomiavdelningen har aktivt medverkat i framtagande av centrala anvisningar och internkontrollplaner för nämnderna samt genomfört kontroller och uppdaterat eller skapat specifika rutinbeskrivningar för den interna kontrollen. Under året har även skett en uppdatering av anvisningar för inköp och direktupphandling. Under året övertog IT-enheten ansvar för telefoni och växelsystem. Upphandling av trygghetslarm med annan teknisk utrustning har genomförts med nio andra kommuner, där IT-enheten svarat för teknikstöd för att underlätta för personalen inom omsorgsverksamheten 39

48 VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET Verksamheten omfattar förvaltning och utveckling av kommunens VA-anläggningar; vattenverk, avloppsreningsverk samt ledningsnät med pump- och tryckstegringsstationer. Ekonomi Resultaträkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Finansnetto Resultat efter finansnetto Förändring resultatfond Periodens resultat Avsättning till investeringsfond Balansräkning Belopp i Tkr Tillgångar Anläggningar Kundfordringar Avräkning kommunen Summa tillgångar Skulder o eget kapital Ingående eget kapital Avsättn investeringsfond Upplösn. Investeringsfond Utgående eget kapital Kommunlån Periodiserade anslutningsavgifter Resultatfond Summa skulder och eget kapital Inför 2015 beslutade kommunfullmäktige att höja brukningstaxan med 8 %. I jämförelse med 2014 har kostnaderna för avloppsreningsverk och ledningsnät ökat. För avloppsreningsverken har bland annat personalkostnaderna och kostnaderna för kemikalier ökat. För ledningsnät har kostnader för anläggningsentreprenader ökat. Det positiva resultatet efter finansnetto beror på att kostnaderna för vattenverket samt ledningsnätet inte kommer upp i budgeterad nivå. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Vatten- och avloppsverksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Verksamheten är självfinansierad. Energieffektiviseringstanken finns med i varje åtgärd som görs men det kan ändå bedrivas mer kostnadseffektivt. I dagsläget räcker organisationen inte till för att arbeta effektivt med långtidsplanering, målstyrning och uppföljning av verksamheten. Årets verksamhet Verksamheten omfattar förvaltning och utveckling av kommunens VA-anläggningar Vattenverk Dale Råvattentäkt Tåsteröd och Lilla Dale vatten Avloppsreningsverk Omholmen, Hunnebostrand, Malmön och Todderöd Överföringsledningar, pumpstationer, tryckstegringsstationer, huvudledningar, kvartersledningar, serviser, bräddavlopp mm. Intrimning av kväverening på Omholmens avloppsreningsverk har gett bra resultat och verket klarar givna tillståndsvärden. Läcksökning av vattenläckor har gjorts i omgångar under året och gett resultat. Rekordmånga vattenläckor har lagats. Under året har ett antal pumpar bytts ut i avloppspumpstationer, tryckstegringsstationer med mera. Arbete med VA-saneringsplanen pågår. Åren som kommer Utbyggnad för förbättring av dricksvattnets smak och lukt beräknas ske inom de närmaste åren. En plan för utbyggnad av VA-ledningar inom områden som idag inte är anslutna till allmänt VAnät kommer att arbetas fram. Arbetet med att renovera anläggningar och ledningsnät pågår kontinuerligt Diskussioner om hur VA-verksamheten ska organiseras pågår. 40

49 Kommunen verksamhet MILJÖ Samtliga kommunens förvaltningar har i uppdrag att ta fram mål och metoder för att kommunens miljöarbete skall vara övergripande och borga för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter. Energi- och miljöarbete De kommunala verksamheterna påverkar miljön. Beroende på energiförbrukningens omfattning, val av energikälla och material påverkas miljön i olika stor utsträckning. Ett av inriktningsmålen som kommunfullmäktige antagit i Vision 2020 är Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Samtliga förvaltningar har fått uppdraget att ta fram mål och metoder för att kommunens miljöarbete ska bli övergripande för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter I miljömålsarbetet har det tagits fram ett flertal detaljerade miljömål för att främja kommunens arbete i de olika verksamheterna. Det handlar bland annat om att sprida information, att miljömålsanpassa tillsynsverksamheten samt att ta fram underlag för att kunna främja kommunens olika miljöer. Kommunens antagna strategi för energieffektivisering omfattar kommunala byggnader, transporter, gatu- och parkbelysning, dricksvattenförsörjning, gästhamnar och fritidsanläggningar. Måluppfyllelse Årets totala energiförbrukning inom kommunens verksamheter exklusive transporter, uppgår till MWh. Den totala energiförbrukningen har ökat med 3 procent från föregående år och minskat med 4 procent i jämförelse med Den totala energiförbrukningen i de kommunägda byggnaderna, har ökat med 6 procent från föregående år och minskat med 25 procent i jämförelse med Det finns 12 hybridfordon i kommunens fordonspark. Plan finns på inköp av el-cyklar till kommunhusets personal. Även inköp av en elbil är planerad. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 procent i förhållande till Den totala energiförbrukningen inom kommunens verksamheter exklusive transporter, har endast minskat med 4 procent i jämförelse med Strategi för energieffektivisering som antogs av kommunstyrelsen 2011 består av en nulägesanalys avseende 2009, mål för 2014 och 2020 avseende byggnader och transporter, en handlingsplan för att målen ska nås samt vilka åtgärder i Förordningen om energieffektiva åtgärder för myndigheter (2009:893) som Sotenäs kommun valt att genomföra. Produktionen från den solcellsanläggning som installerades på kommunhusets tak under hösten 2014 används i sin helhet inom byggnaden. Solcellsanläggningen har en förväntad årsproduktion motsvarande cirka 5 procent av kommunhusets elbehov. Under kortare tider i april 2015 har anläggningen visat sig stå för nästan halva kommunhusets effektbehov. % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Energiförbrukning inom kommunens verksamheter (MWh) Energi- och klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivningen i Sotenäs kommun är sedan flera år en del av Miljö- och byggförvaltningens verksamhet och finansieras genom ett statligt bidrag. Uppgiften är att förmedla kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan i lokaler, bostäder och transporter av personer och gods. Målgrupperna är hushåll, företag och organisationer. Rådgivningen anpassas till den rådsökandes situation samt lokala och regionala förhållanden. All rådgivning är kostnadsfri, opartisk och fri från kommersiella intressen. Olja El Pellets Fastigheter I de lokala miljömålen (för 2014) som antagits av KF anges att energianvändningen i kommunens fastigheter ska minimeras och användningen av miljöanpassad och förnybar energi ska prioriteras. 41

50 Kommunen ska främja användningen av förnyelsebar energi genom att installera minst 100 kvm solceller för kommunens fastigheter per år. I kommunens energistrategi anges att målet för minskad energianvändning i kommunägda byggnader är 10 procent fram till år 2014 och 25 procent fram till år Strategin anger även att all eldning av fossil olja skall ha upphört i maj Jämförelseår är I och med strategins framtagande finns underlag för ett systematiskt och planerat arbete då det gäller energisparåtgärder i det kommunala fastighetsbeståndet. Arbetet med energieffektiviseringar kommer att prioriteras, men det kommer att ställas krav på mer omfattande åtgärder än att byta värmeproduktionssystem för att kunna uppnå de uppsatta målen. Årets energiförbrukning i de kommunala byggnaderna uppgår totalt till MWh, varav oljeförbrukning motsvarar MWh, elförbrukningen, MWh och pelletsförbrukningen MWh. Jämfört med år 2009 har den totala energiförbrukningen i byggnaderna sänkts med 25 procent och i jämförelse med 2014 en ökning med 6 procent. % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Oljeförbrukningen 2015 ökade med 65 procent jämfört med föregående år. Jämfört med år 2009 har oljeförbrukningen minskat med 68 procent samtidigt som pelletsförbrukningen ökat med 192 procent. Flera av de kvarvarande oljepannorna används idag endast som spetsvärme, eller som beredskap vid långvariga strömavbrott. m Energiförbrukning i kommunala byggnader (MWh) Oljeförbrukning fastigheter Olja El Pellets Gatubelysning Sedan 2011 är samtliga ljuspunkter med gammal kvicksilverbelysning utbytta till energisnålare högtrycksnatrium. Gatubelysningen förbrukade MWh el under 2015, viket är en sänkning med 81 MWh (6 procent) från föregående år. I jämförelse med år 2009 då förbrukningen uppgick till MWh är minskningen 605 MWh (32 procent). Elkostnaden för gatubelysningen har jämfört med år 2009 minskat med 39 procent från knappt 2,4 Mkr år 2009 till 1,4 Mkr år Jämfört med 2014 minskade elkostnaderna med cirka 152 tkr eller 10 procent. Vatten och avlopp Ny överföringsledning för spillvattenavlopp är anlagd mellan Malmön och Omholmens reningsverk på Smögen. Det gamla reningsverket på Malmön stängs för gott. Intrimning av kväverening på Omholmens avloppsreningsverk har gett bra resultat och processen klarar givna tillståndsvärden. År 2015 var elförbrukningen inom vatten och avlopp MWh och oljeförbrukningen 119 MWh (12 m³) vilket i jämförelse med 2014 är minskning för el (-73 MWh) och en ökning för olja (40 MWh). Transporter I de lokala miljömålen anges att transporter inom den kommunala verksamheten skall ske på ett miljöanpassat sätt och de transporter som sker ska genomföras så att miljöpåverkan minimeras. I kommunens energistrategi anges att målet för minskad energianvändning gällande transporter är 10 procent fram till år 2014 och 25 procent fram till år Jämförelseår är Samordning och styrning av kommunens fordonspark ligger under en gemensam fordonsenhet. Drivmedelskostnaden har minskat med cirka 1 procent jämfört med föregående år. Det finns 12 hybridfordon i kommunens fordonspark. Fordonsenheten arbetar ständigt med de miljömål som är satta i riktning mot hybrid- och icke fossildrivna fordon. Plan finns på inköp av elcyklar till kommunhusets personal, detta anses som ett billigt och hälsosamt sätt att få ett nytänkande i miljöarbetet. Även inköp av en elbil är planerad. Under året färdigställdes gång- och cykelväg från norra Väjern till infart vid Solviks camping i samverkan med Trafikverket. Samarbetet mellan Trafikverket och kommunen vad gäller gång- och cykelvägar fortgår. För närvarande pågår projektering av två sträckor, en norr om Bovallstrand och en norr om Hunnebostrand. 42

51 Kost För att minska matsvinnet sker uppföljning kontinuerligt av tillagad mängd mat och åtgång, justering av recept och livsmedelsinköp utifrån planerade menyer och recept. Inköp av nötkött har minskat till förmån för fläskkött. Grönsaker säsongsanpassas. Baljväxter används i ökad omfattning. Inköp av ekologiska livsmedel görs i den mån ekonomin tillåter. Till Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 rapporterades en ökning av andelen ekologiska livsmedel från 7 procent 2014 till 11 procent Renhållning Verksamheten har i uppdrag att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering där målet är att minimera och begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall så långt det är möjligt. Upphandling I de lokala miljömålen anges att miljöhänsyn skall tas i samband med samtliga inköp och all upphandling inom den kommunala verksamheten. Användning av miljöanpassade material och råvaror skall prioriteras. Kommunens inköpspolicy anger att miljöhänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet som utförs av kommunen, samt att produkter och tjänster som medför så liten klimat - och miljöpåverkan som möjligt med bibehållen funktion ska användas, då det är ekonomiskt försvarbart. Kommunen ska även sträva efter att leverantörer ska ha god miljökunskap och bedriva ett systematiskt miljöarbete. Under året har miljökrav ställts i ett flertal av de upphandlingar som publicerats. Däribland upphandling av fyra minibussar, sommar- och vinterdäck till kommunens personbilar, AV-produkter för vuxenutbildningens nya lokaler vid Symbioscentrum, och cirkulationstvätt avseende bad- och bäddtextilier för vårdtagare inom äldreomsorgen Miljö I de lokala miljömålen står bland annat: Hållbar utveckling ska integreras i undervisningen så att elevernas förståelse för den egna påverkan på miljön ökar. Som effektmål anges att: Skolverksamheten ska införa ett system för ett aktivt miljömålsarbete. Alla verksamheter förmedlar vikten av ekologiskt kretslopp. All undervisning skall genomsyras av hållbar utveckling. Främst ingår det i skolans samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. Under året har skolan arbetat aktivt runt en giftfri miljö vid projekteringen av den nya förskolan.. 43

52 Kommunen verksamhet Myndighetsutövning Miljönämnden i mellersta Bohuslän ansvarar för livsmedels- miljö- och hälsoskyddsfrågor inom de tre samverkande kommunerna Sotenäs (värdkommun), Munkedal och Lysekil. Nämnden svarar för myndighetsutövning inom ramen för gällande lagstiftning inom dessa områden och skall stödja och samordna det miljöstrategiska arbetet. Verksamhetens mål I verksamhetsplanen för 2015 återfinns mål för den verksamhet som Miljönämnden i mellersta Bohuslän (MimB) ansvarar för. Från tiden före bildandet av den gemensamma nämnden finns flera lokala miljömål från de samverkande kommunerna som den nya nämnden har att arbeta med. MimB har dessutom antagit produktionsmål som är riskbaserade och som prioriterar tillsynen samt verksamhetsmål med fokus på att optimera den nya sammanslagna organisationen. Måluppfyllelse Samtliga lokala miljömål för MimB har inte kunnat prioriteras, främst förebyggande arbete. Målen är därför delvis uppfyllda En revidering av miljömål pågår. Produktionsmålen uppfylls delvis. Miljömålsarbetet har genomförts i planerad omfattning. Planerad tillsyn och löpande inkommande ärenden har utförts enligt tillsynsplan. En stor del av förebyggande tillsyn och övrigt arbete har dock utförts i mindre omfattning. Verksamhetsmålen styr det interna utvecklingsarbetet., som pågår fortlöpande. Till del saknas nyckeltal men önskvärt läge vid årets slut har uppfyllts. Årets verksamhet De två senaste åren har präglats av hög personalomsättning. Återrekrytering har skett till totalt 16 handläggartjänster, som motsvarar personalstyrkan före sammanslagningen. Denna nivå bedöms även motsvara behovet utifrån befintligt uppdrag. På årsbasis har personalstyrkan varit cirka två handläggare färre än budgeterat. Planerad tillsyn och löpande inkommande ärenden har prioriterats och utförts. Övrig förebyggande tillsyn och övrigt arbete har dock utförts i mindre omfattning. En tillsynsskuld på ca 1000 timmar sedan 2014 kvarstår, men planeras att inarbetas Miljömålsarbetet, som påbörjades fortgår för de tre kommunerna och har genomförts i planerad omfattning. Det innebär en utökning med 0,75 tjänst. Ett miljöledningssystem har tagits fram och en revidering av de detaljerade miljömålen pågår. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Miljöhänsyn och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning i nämndens verksamhet Miljöhänsyn och resurshushållning och att arbeta för miljöförbättring utgör miljönämndens primära uppdrag, både som myndighet och i uppdraget att samordna medlemskommunernas miljömålsarbete. De miljömål som åligger nämndens verksamhet har delvis påbörjats, bland annat deltagande i upprättande av gemensam Blå ÖP samt sanering av enskilda avlopp som för närvarande sker inom Munkedals kommun. Tillsyn av marina verksamheter har påbörjats. Mål som hittills inte har prioriterats av nämnden är kemikalie- och strandskyddstillsyn, samt att motverka otillåten eldning. Inom nämndens egna arbete, där det i stort sett endast tjänsteresor som är miljöpåverkande, optimeras inspektioner och bilresor i största möjliga mån. Det interna utvecklingsarbetet fortgår aktivt fortlöpande. Alla praktiska förutsättningar fungerar tillfredsställande, tillsynstaxorna är jämställda och personalomsättningen är nu normal. Åren som kommer En tydlig målstyrning och noggrann tillsynsplanering med kontinuerlig verksamhetsuppföljning är grund för att uppfylla MimB:s uppdrag med god kvalitet. För nämnden finns en planering; med verksamhetsplan, prioriteringsordning, miljö- samt verksamhetsmål, nyckeltal, etc. Dessa styr såväl det interna utvecklingsarbetet som tillsynsbehovet. Prioriteringen för miljönämnden utgår generellt ifrån att uppfylla nämndens uppdrag från de tre kommunerna samt att utföra den tillsyn som finns enligt den årliga tillsynsplanen. De faktorer som är helt dominerande för miljöenhetens ekonomi är personalkostnader och avgiftsintäkter. Dessa hänger intimt samman. De åtgärder som prioriteras inför 2016 är att utföra den planerade årliga avgiftsfinansierade tillsynen och inkommande ärenden. Enheten har ju även ett övrigt myndighetsansvar samt åtaganden och uppdrag enligt beslutat reglemente som kräver resurser. Prioritering ska ske av det fortsatta arbetet med att utveckla och optimera verksamhetsplanering, tillsynsplan, handläggningstider, arbetssätt, gemensamma rutiner, etc. för att uppnå uppställda mål och lagkrav. Likaså att utveckla samarbetsformer mellan den gemensamma miljönämnden och respektive kommuners verksamheter. Det strategiska miljömålsarbetet, där miljönämnden har ett samordnade ansvar bör öka i de tre kommunerna. Goda förutsättningar finns via gemensamt miljöledningssystem.. 44

53 Fakta och nyckeltal Antal genomförda inspektioner (andel av planerat) inom: - Livsmedel - Miljöskydd - Hälsoskydd ) 90) Antal värmepumpsanmälningar Antal livsmedelsregistreringar Antal enskilda avloppsärende Antal strandskyddsdispensärende Antal diarieförda ärende totalt Andel avslutade ärenden i förhållallande till inkomna: anm) - Enskilda avlopp 89 % 86 % 68 % - Värmepumpsanmälningar 84 % 94 % 97 % - Miljöskyddsärende 73 % 82 % - Strandskyddsdispenser 95 % 68 % 82 % Andel produktionstid av arbetad 54 % 49 % 60 % Täckningsgrad ekonomisk 56 % 51 % 58 % 45

54 FOLKHÄLSA - VÄLFÄRDSREDOVISNING Alla kommuner vill skapa förutsättningar för en god livsmiljö och levnadsvillkor för sina invånare. En god arbetsmarknad, bra bostadsmiljöer, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer och tillgång till vård, omsorg och bra utbildning är alla faktorer som påverkar människors hälsa. Ett aktivt folkhälsoarbete med väl avvägda hälsofrämjande och förebyggande insatser ger både mänskliga och ekonomiska besparingar samt bidrar till en positiv samhällsutveckling. Målsättning Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Sotenäs är Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Prioriterade områden under 2015 har varit: trygga och goda uppväxtvillkor goda levnadsvanor trygg, säker och tillgänglig kommun åldrande med livskvalitet Basfakta för Sotenäs En kommuns befolkningsutveckling och åldersfördelning har tillsammans med utbildningsnivå och tillgång på arbete stor betydelse för folkhälsans utveckling och människors hälsa. Sotenäs har den äldsta befolkningen bland kommunerna i Västra Götaland och tredje äldsta i Sverige. Befolkningens åldersfördelning har betydelse för hur folkhälsan utvecklas och andelen vuxna i fertil ålder skulle behöva öka för att säkra en god befolkningsutveckling föddes 67 barn medan 109 personer avled. Utbildningsnivån för den vuxna befolkningen i Sotenäs är något lägre än i riket, förhållandet ser likadant ut för både män och kvinnor. Sotenäselevernas behörighet till gymnasieskolan ligger på en hög nivå, 91 procent att jämföra med rikets 87 procent. Andelen arbetslösa i Sotenäs är låg i jämförelse med riket. I december 2015 var andelen arbetslösa, år i Sotenäs, 1,9 procent jämfört med rikets 3,2 procent. Största andelen arbetslösa återfinns i gruppen år. Andelen hushåll med ekonomiskt bistånd är fortsatt låg i Sotenäs. Den upplevda hälsan hos Sotenäsborna är god. Enligt senaste nationella folkhälsoenkäten uppger 72 procent att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Mål fö r god eko nomi sk hush åll nin g Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Hälsorådet avsätter årligen medel att fördela till främjande och förebyggande insatser i syfte att skapa goda förutsättningar för en ökad hälsa hos Sotenäs befolkning. Nämnder och förvaltningar kan ansöka om utvecklingsmedel för folkhälsoinsatser. Under 2015 har utvecklingsmedel fördelats till sju projekt samt ett antal mindre insatser. Varje förvaltning följer upp det egna folkhälsoarbete samt rapporterar om resultatet av beviljade projekt till Hälsorådet. Varje år tas ett index fram vilket ger en bild över folkhälsan i Sotenäs. Indexet baseras på 16 indikatorer, alla med betydelse för folkhälsans utveckling. Index för 2015 är 113, vilket innebär att Sotenäs är 13 procent bättre än riket utifrån ingående indikatorer. Index för 2015 är bättre än tidigare år. Trygga och goda uppväxtvillkor Att ha en trygg och säker uppväxt är bland det viktigaste i livet. En bra skola, en meningsfull fritid och trygga familjeförhållanden är viktiga indikatorer på välbefinnande. De allra flesta elever trivs bra med livet och uppger sig ha stöd och hjälp när de behöver från föräldrar, andra vuxna och i skolan. Flickor anger däremot generellt sett oftare ett sämre välbefinnande och en sämre hälsa. Hälsoproblem är vanligare i socialt utsatta grupper. En knapp ekonomi begränsar många gånger barns möjlighet till att ta del av sådant som de själva upplever som viktigt. Enligt den senaste rapporten om Barnfattigdom som varje år tas fram av Rädda barnen lever 8 procent av barnen i Sotenäs mellan 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Motsvarande siffra för riket är 12 procent. Levnadsvanor Ett av de stora folkhälsoproblemen är vår allt mer stillasittande fritid och den stora andelen män och kvinnor med övervikt och fetma. Användandet av olika droger i samhället ökar och sjunker allt längre ned i åldrarna Tidig rökdebut är en stor riskfaktor varför förebyggande insatser är viktiga. Andelen dagligrökare, bland flickor i årskurs 9 i har minskat men ligger ändå över genomsnittet för länet och riket. 46

55 Andelen alkoholkonsumenter bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet har gått ned men ligger i jämförelse med riket högt och har så gjort under många år. Sotenäs har också en betydligt större andel intensivkonsumenter av alkohol bland ungdomar än i övriga regionen. Den nationella folkhälsoenkäten 2015 visar också på en kraftig ökning av andelen riskkonsumenter av alkohol hos den vuxna befolkningen. Andelen vuxna i Sotenäs som är fysiskt aktiva minst 30 min/dag och andelen med övervikt och fetma är oförändrad enligt senaste nationella folkhälsoenkäten medan andelen med riskabla spelvanor har ökat något. Trygghet och säkerhet Att känna sig trygg och säker i det samhälle man lever i har betydelse för den enskilde individens hälsa och är också en viktig faktor i ett välfärdssamhälle. Sotenäs kommun arbetar aktivt mot ökad säkerhet och trygghet. Arbete pågår med förebyggande insatser mot bland annat fallskador, våld i nära relationer, brottförebyggande arbete samt insatser kring trafiksäkerhet. Sotenäs har liksom tidigare år färre anmälda brott är snittet för både riket och länet. Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd. Den vanligaste olyckstypen som leder till sjukhusvård är fallolyckor. Andelen diagnosticerade höftledsfrakturer har minskat under de senaste åren. Att kunna simma är en viktig kunskap i en kommun vid kusten där mycket friluftsliv sker i och på vattnet. Så gott som alla elever i årskurs 6, läsåret 2015/2016, kan simma och klarar det kunskapskrav som ställs enligt kursplanen. Insatser under 2015 Hälsorådet avsätter årligen medel att fördela till främjande och förebyggande insatser i syfte att skapa goda förutsättningar för en ökad hälsa hos Sotenäs befolkning. Under 2015 har folkhälsomedel fördelats till sju projekt samt till ett antal mindre och korta insatser. DISA utbildning av handledare i metoden DISA, en metod för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Tobaksfri skoltid förebyggande arbete mot tobaksbruk hos ungdomar. Bemötande med livskvalité utbildningsinsats riktad till hemtjänstpersonal i syfte att ge god kvalitet i vården när det gäller bemötande och etik. Ett lättare liv insats riktad till överviktiga och inaktiva vuxna i syfte att öka välmående och hälsa samt förebygga sjukdom. Hälsolyft 2.0 friskvårdsinsats till långtidsarbetslösa och deltidssjukskrivna. Författarverkstan utbildning i skrivandet som en hälsofrämjande aktivitet i syfte att erbjuda författarverkstäder för utveckling av personlig utveckling och hälsa. Våld i nära relation arbete inom omsorgsförvaltningen med att öka kunskapen om våld i nära relationer och med att ta fram handlingsplaner och riktlinjer som stöd i arbetet. Hälsorådet har också bidragit till bland annat framtagande och tryck av en kokbok, till införande av en skolmatsapp samt till utbildning i jämställdhetsarbete. En fortsatt utveckling av vattensäkerhetsarbetet har pågått genom underhåll och utveckling av kommunens flytvästdepåer. På familjecentralen erbjuds stöd för föräldrar och deras barn i samverkan med Västra Götalandsregionen. Hälsorådet delar årligen ut ett folkhälsopris års pris gick till Gunilla Lysell för hennes mångåriga och hängivna arbete med att leda gymnastikgrupper för pensionärer både i vatten och på land. Hälsorådets ledamöter har genomgått utbildning i folkhälsa tillsammans med övriga folkhälsoråd och kommuner i norra Bohuslän. Nämndernas folkhälsoarbete Genom att paketera och utveckla nya produkter och reseanledningar så skapas ett rikare fritids- och kulturutbud både för innevånare och besökare. Satsningen på utveckling av Soteleden är ett sådant exempel. Här skapas ett digitalt fönster i syfte att underlätta för vandrare och göra leden mer tillgänglig. Speciellt rekommenderade vandringsleder för barn tas fram. Att cykla bidrar till förbättrad folkhälsa. Ökat cyklande är ur många aspekter bra för individen, orten och samhället i stort samt bidrar till att nå politiskt antagna mål för bättre miljö, ökad folkhälsa och hållbar transportförsörjning. Mot denna bakgrund ingår Sotenäs kommun i några olika nätverk som syftar till att utveckla cykelleder i kommunen. Grundskolan, och främst elevhälsoteamet, har ett nationellt uppdrag när det gäller förebyggande hälsoarbete och folkhälsa. Under året har folkhälsorådet stöttat två projekt, tobaksfri DUO och DISA - en metod för att förebygga stress och nedstämdhet hos tonåringar. Arbetsmarknadsenhetens (AME) hälsoprojekt har syftat till att öka individens arbetsförmåga och uthållighet genom förbättrad hälsa och på verksamhetsnivå kunna erbjuda effektivare rehabilitering. På individnivå är det möjligt att se en 47

56 positiv skillnad i medvetenhet och attityd till friskvård och egen hälsa. För den enskilde deltagaren ger det en ökad förståelse för hälsoaspekten en stärkt medvetenhet angående hälsa och återgång till arbete samt en social integration med en gemensam aktivitet som sker utanför arbetsplatsen. För de nyanlända familjer som ingått i etableringen har AME haft utbildningsinsatser för att främja ett tryggare liv i form av simskola och säkerhetsundervisning i trafiken. Omsorgsverksamheten har beviljats projektmedel av folkhälsorådet för ett arbete med våld i nära relationer som är ett folkhälsoproblem och även en jämställdhetsfråga. Se nedan under rubriken Jämställdhet. Folkhälsoindex Diagrammet jämför Sotenäs med riket som helhet enligt den senast tillgängliga statistiken, och visar 16 indikatorer, alla med betydelse för folkhälsans utveckling. Ett värde över 1 betyder att kommunens värde är bättre än riket. Index för 2015 är 113, vilket innebär att Sotenäs ligger 13 procent bättre än riket utifrån ingående indikatorer. Index för 2015 är bättre än tidigare år. Index 2015 Sotenäs Riket Självskattad bra eller mycket bra hälsa Intensivkonsumenter av alkohol åk 9 Dagligrökare åk 9 Fysiskt aktiva Medellivslängd 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Öppet arbetslösa Valdeltagande riksdag Barnfattigdom Behörighet till gymnasiet Övervikt och fetma vuxna Sjukpenningtalet Biståndmottagare Självmord Dödlighet i skador och Anmälda brott förgiftningar Inlagd på sjukhus pga skada 48

57 JÄMSTÄLLDHET Det är i vardagen som jämställdhet och ojämställdhet - skapas och upprätthålls. Det sker i möten mellan människor, både i arbetslivet och privat, där beslut fattas och drivs igenom, liksom i våra sätt att organisera samhällets verksamheter och institutioner. Sotenäs kommun möter genom sina verksamheter kommuninvånarna i deras vardag och i livets olika skeden och här därför en viktig och unik roll i arbetet för jämställdhet. Kommunen arbetar sedan ett par år tillbaka med jämställdhet i syfte att säkerställa en jämställd och jämlik service till alla kommuninvånare. Under 2015 antogs en handlingsplan för kommunens jämställdhetsarbete. Målet med jämställdhetsarbetet är att åstadkomma; En jämställd verksamhet - Kommunens tjänster skall vara till för alla; kvinnor, män, pojkar och flickor Jämställda beslut - Genusperspektiv i alla beslut En jämställd organisation - Sotenäs kommun som arbetsgivare skall vara en jämställd organisation enligt antagen Mångfald och jämställdhetsplan Arbetet under året har inriktats på att ta fram verksamhetsmål och konkreta insatser för ökad jämställdhet. Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp och personal på IFO har tagit del av en halvdags utbildning i jämställdhet. I samtliga förvaltningar finns en stödperson med uppgift att stötta förvaltningen i arbetet och bidra med kunskap och samordning. Dessa stödpersoner bildar tillsammans en arbetsgrupp med uppgift att samordna, stödja och föreslå utveckling och utbildningsinsatser för kommunens verksamheter Kommunen deltar i Länsstyrelsens kommunnätverk för jämställdhetsintegrering där stöd, ny kunskap och erfarenhetsutbyte erbjuds. Nämndernas jämställdhetsarbete Byggnadsnämnden har beslutat att nämnden har en mycket viktig uppgift att, inom ramen för detaljplanearbetet, speciellt beakta utformningen av bebyggelse, transporter och planeringen av offentliga anläggningar sett utifrån ett genusperspektiv. Processen kring dialoger och samråd utgör här ett viktigt forum. Kultur- och fritidsverksamheten har under året arbetat med att ta fram verksamhetsmål och nyckeltal för att möta målen i kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan. En kartläggning pågår över hur utbetalning av föreningsbidrag förhåller sig till jämställdhet. Besöksstatistik för bibliotek och fritidsgårdar skall redovisas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Inom barnomsorg och grundskola är fördelningen av tid och uppmärksamhet mellan pojkar och flickor ett område som varit aktuellt under året. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Gymnasieskolans, vuxenutbildningens och arbetsmarknadsenhetens arbete präglas av att samarbeta kring individen. Det är behovet hos individen som styr. Verksamheten ska ge utrymme för anställda, deltagare och elever att pröva och utveckla förmåga och intresse oberoende av könstillhörighet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Där igenom skapa möjligheter för kvinnor och män att göra otraditionella yrkesval. Omsorgsverksamheten har beviljats projektmedel av folkhälsorådet för ett arbete med våld i nära relationer som är ett folkhälsoproblem och en jämställdhetsfråga då våldet i de flesta fall drabbar kvinnor. Det är av stor vikt att arbetet sker förebyggande. Tidig upptäckt och snabba insatser är nödvändiga. Ett arbete är påbörjat för ökad kunskap där riktlinjer och rutiner kommer att arbetas fram och en utbildningssatsning genomföras. Våld i nära relationer innebär ofta många myndighetskontakter och samordning och samverkan är nödvändig. Vid rekrytering av deltidsbrandmän uppmanas kvinnor att söka då det är en mansdominerad arbetsplats. Fakta och nyckeltal Kvinnor Män Antal ledamöter i kommunfullmäktige st 15 st Antal ledamöter i kommunfullmäktige st 18 st Antal chefer i kommunens verksamhet 27 st 15 st Befolkning i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 2015 Antal år 124 st 65 st Ekonomiskt bistånd antal hushåll, ensamstående med barn (2014) 19 st 0 st Behörighet till gymnasieskolan i % % 87 % Uttag av föräldrapenning, % 21 % Sammanräknad förvärvsinkomst i kr 2014, medianvärde Jämställdhet handlar om rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Tabellen ovan visar ett antal nyckeltal som ger indikationer på jämställdhet mellan kvinnor och män. Skillnaden mellan könen när det gäller uttag av föräldrapenning, VAB och medianinkomst är stora i Sotenäs och över riksgenomsnittet. När det gäller beslutande organ och ledande befattningar ser fördelningen något bättre ut. 49

58 BLOCK 3 KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING REDOVISNINGSMODELL OCH REDOVISNINGSPRINCIPER Den kommunala redovisningslagen reglerar den externa redovisningen. Årsredovisningen skall enligt lagen innehålla resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen skall årsredovisningen även omfatta koncernredovisning, utgörande sammanställda resultat- och balansräkningar för kommunen och de bolag, som kommunen har betydande inflytande i. Finansiell analys I anslutning till resultaträkning, kassaflödesrapport och balansräkning görs en analys av kommunens finansiella läge och utveckling. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper, som skapar det normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: principen om pågående verksamhet försiktighets- och matchningsprincipen principen om öppenhet Den kommunala redovisningen utgår från synsättet att verksamheten skall fortsätta att bedrivas inom överskådlig tid. Värderingen skall präglas av försiktighet; tillgångar får aldrig övervärderas, skulder får aldrig undervärderas, förluster skall alltid föregripas och vinster får aldrig föregripas. Vidare gäller att redovisningen skall ske på ett öppet sätt. Tillämpning av redovisningsprinciper I 2015 års bokföring och bokslut har den kommunala redovisningslagens bestämmelser i allt väsentligt tillämpats. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Nedan följer en kort beskrivning av vissa väsentliga principer som påverkar bokslut och redovisning. Skatteintäkter Redovisning av kommunala skatteintäkter sker enligt rekommendation om redovisning av skatteintäkter från Rådet för kommunal redovisning. Detta innebär att skatteintäkter baseras på decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt den blandade modellen. Pensionsåtaganden, som uppkommit före 1998, redovisas inklusive löneskatt som ansvarsförbindelse. Den pensionsskuld, som uppkommit därefter, redovisas som avsättning i balansräkningen. Den årliga förändringen av avsättningen redovisas i verksamhetsresultatet. Intjänad pension 2015 (individuell del) är inklusive löneskatt kostnadsförd och redovisad som kortfristig skuld och skall betalas i mars Lånekostnader vid investeringar Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Räntekostnader under investeringstiden räknas inte in i anläggningstillgångens anskaffningsvärde utan belastar resultatet för den period de hänför sig till. Avskrivningar Avskrivning på kommunens anläggningstillgångar beräknas enligt metoden rak nominell avskrivning på historiska anskaffningsvärden. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade nyttjandeperiod. De nya avskrivningsreglerna gällande komponentavskrivning tillämpas på nya och befintliga anläggningar från När det gäller anläggningar anskaffade före 2015 har en avgränsning gjorts till att omfatta objekt med ett bokfört värde över tkr och betydande återstående nyttjandeperiod. Denna förändrade redovisningsprincip innebär att tillgångarnas ingående värde 2015 har justerats mot eget kapital med tkr. Kommunens bedömning av vad som anses vara inventarier är satt till ett halvt basbelopp och en beräknad nyttjandeperiod på minst tre år. 50

59 Kommunen ekonomisk redovisning Investeringsbidrag Från 2015 redovisas investeringsbidrag som en långfristig skuld i balansräkningen. Jämförelsetalen för de två närmast föregående åren i balansräkning och därtill hörande noter har räknats om. Leasing Hyresavtal för specialanpassade lokaler, nämligen Kvarnbergshemmet, Stenhuggaregatans gruppboende och brandstationen redovisas enligt RKR:s rekommendation och upptas i balansräkningen. Exploateringsfastigheter Färdigställda osålda industri- och bostadstomter i exploateringsområden redovisas som omsättningstillgångar. Anslutningsavgifter Av anslutningsavgifter i VA-verksamheten intäktsförs 10 procent första året och resterande belopp periodiseras på 30 år. Den ekonomiska redovisningen i VA-verksamheten följer riktlinjerna i Lagen om allmänna vattentjänster som trädde i kraft 1 januari Återställningskostnader Inom avfallshanteringen har den totala återställningskostnaden för deponianläggningen på Hogenäs beräknats till 16,2 Mkr. Hittills har betalats 1,4 Mkr för återställning vilket innebär att återstående utbetalningar uppgår till 14,8 Mkr. I balansräkningen uppgår avsättningen till 14,6 Mkr vilket är en nuvärdeberäkning av kommande utbetalningar till och med 2018 då återställningen beräknas vara klar. Den diskonteringsränta som använts i beräkningen uppgår till 1,2 procent. 51

60 Kommunen ekonomisk redovisning RESULTATRÄKNING Kommunen Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Skatteintäkter Kommunal utjämning / fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Årets resultat Årets resultat Årets resultat uppgår till 13,3 Mkr vilket är 27,7 Mkr bättre än föregående år. Kommunens resultat har, med undantag för 2014, visat överskott sedan I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 7,4 Mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 5,9 Mkr. Möjlig reservering av medel till kommunens resultatutjämningsreserv uppgår till 1,1 Mkr vilket innebär att årets balanskravsresultat kan bestämmas till 4,8 Mkr. Verksamhetsresultat Verksamhetens resultat eller nettokostnad uppgår till -461,0 Mkr vilket är en minskning från 2014 med 0,5 procent. Årets verksamhetsresultat har förbättrats med överskott i exploateringsverksamhet och reavinster samt en engångspost i form av återbetalda premier från AFA Försäkring. Om dessa poster räknas bort i jämförelsen med föregående år har nettokostnaderna för den rent skattefinansierade verksamheten ökat 1,6 procent. vilket är lägre än ökningen av skatte- och bidragsintäkter som uppgår till 2,6 procent (se nästa rubrik). För att långsiktigt bibehålla en hållbar ekonomi i kommunen är det viktigt att nettokostnaderna inte ökar snabbare än skatte- och bidragsintäkter. Verksamhetens intäkter har ökat 13,2 Mkr jämfört med föregående år. Intäktsökningen beror främst på högre intäkter från fastighetsförsäljning, 6,0 Mkr och återbetalda premier från AFA Försäkring, 4,4 Mkr. Statsbidrag och övriga bidrag har ökat 3,4 Mkr. Intäkterna för skattefinansierad verksamhet uppgår till 141,7 Mkr och utgörs till största delen av statsbidrag, hyresintäkter samt barnomsorgs- och äldreomsorgsavgifter. Intäkter i VA- verksamheten uppgår till 48,5 Mkr, eller 26 procent. Kostnaderna har, ökat med 12,1 Mkr eller 2,0 procent från Personalkostnaderna, exklusive pensionskostnader, har ökat 17,1 Mkr eller 4,9 procent vilket beror dels på avtalsenliga löneökningar dels på ökad omfattning av verksamheten till följd av det stora antalet nyanlända. I övrigt har kostnaderna minskat 5,0 Mkr vilket beror på lägre pensionskostnader. Avskrivningarna har minskat vilket beror på försäljning av fastigheter och övergång till komponentavskrivning. Skatteintäkter, kommunal utjämning och fastighetsavgift Skatteintäkter, kommunal utjämning och fastighetsavgift har ökat 24,6 Mkr från Ökningen beror dels på höjd kommunalskatt som medfört ökade skatteintäkter med 12,8 Mkr dels på ökat skatteunderlag till följd av ökade löner och ökad sysselsättning. Jämfört med föregående år har skatte- och bidragsintäkterna, exklusive effekten av den höjda skatten, ökat med 2,6 procent. Sotenäs eget skatteunderlag uppgick för taxeringsåret 2015 till 101 procent av medelskattekraften bland landets kommuner. Via det statliga utjämningssystemet kompenseras kommuner med låg skattekraft vilket innebär att ökad skattekraft motsvaras av minskad inkomstutjämning. Det som är avgörande för kommunens skatteintäkter är antalet invånare. Minskat invånarantal från 2013 till 2014 innebar att skatteintäkterna 2015 blev 1,2 Mkr lägre än vid oförändrat antal invånare. Finansnetto Kommunens finansnetto har förbättrats vilket beror på lägre räntekostnader. 52

61 Kommunen ekonomisk redovisning KASSAFLÖDESRAPPORT Kommunen Belopp i tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten KAPITALBINDNING Förändring av förråd mm Förändring korta fordringar Förändring korta skulder Omklassificering av tillgångar Förändring av kapitalbindning INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Försäljning av fastigheter Placering i / Försäljning av värdepapper Investeringsnetto FINANSIERING Återbetald utlåning Långfristig upplåning Finansieringsnetto Årets kassaflöde Kassa och bank (likvida medel) vid årets början Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut Årets kassaflöde De likvida medlen har under året ökat och uppgick vid årets slut till 51,3 Mkr. Löpande verksamhet Kommunens resultat exklusive intäkter i exploateringsverksamheten samt avskrivningar och andra ej likviditetspåverkande poster ger ett positivt kassaflöde med 43,3 Mkr. Om kommunen vill undvika upplåning är det överskott i den löpande verksamheten som långsiktigt utgör utrymmet för investeringsverksamhet exklusive exploatering. Kapitalbindning Förändringar i kapitalbindning, det vill säga kortfristiga tillgångar och skulder, kan skifta betydligt mellan åren beroende på hur betalningar från kunder och till leverantörer faller ut runt årsskiftet. Under året har likviditeten förbättrats främst genom ökade korta skulder. Investeringsverksamhet Kommunens nettoinvesteringar i materiella tillgångar under 2015 uppgick till 49,9 Mkr. Med avdrag för inkomster från fastighetsförsäljning uppgick det negativa kassaflödet till 35,9 Mkr det vill säga under kassaflödet från den löpande verksamheten. Under de närmast föregående åren har nettoflödet i investeringsverksamheten i genomsnitt legat på cirka 70 Mkr vilket inte har motsvarats av kassaflödet i den löpande verksamheten. Finansiering Återbetald utlåning avser slutamortering från BRF Ljungberget på Malmön avseende det banklån som kommunen övertog från föreningen och sedan återlånade till föreningen. Under året har kommunen inte tagit upp några lån från kreditinstitut utan långfristig upplåning avser periodiserade anslutningsavgifter och fonderat överskott i VA-verksamheten. 53

62 Kommunen ekonomisk redovisning BALANSRÄKNING Kommunen Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn. anl Pågående ny- och ombyggnad Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Lager Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital varav resultatutjämningsreserv varav övrigt eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Övriga ansvarsförbindelser Anläggningstillgångar Kommunens materiella anläggningstillgångar har minskat med 1,3 Mkr och uppgår till 787,5 Mkr. Av dessa anläggningar avser 323,3 Mkr VAverksamhet och hamnanläggningar. Värdet på anläggningar i övrig verksamhet uppgår till 449,2 mkr varav 93,3 Mkr utgörs av hyrda fastigheter som skall redovisas i balansräkningen. Omsättningstillgångar Kommunens ökade fordringar beror främst på ökad skattefordran. De likvida medlen (kassa och bank) har ökat med 38,8 Mkr under 2015 och uppgick vid bokslutet till 51,1 Mkr. Ökningen beror i huvudsak på inkomster från fastighetsförsäljning, 14,0 Mkr, bidrag från staten avseende flyktingverksamhet, 9,8 Mkr (bidraget avser 2015 och 2016 men betalades ut i december 2015) samt återbetalning av lån från BRF Ljungberget på Malmön 6,6 Mkr. Kommunens checkräkningskredit uppgår till 20,0 Mkr. Eget kapital Kommunens egna kapital uppgår till 463,0 Mkr vilket innebär att soliditeten enligt balansräkningen är 49 procent vilket är en minskning med en procentenheter från Minskningen beror på den ökade balansomslutningen. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden är oförändrad, 23 procent, tack vare lägre pensionsskuld. 54

63 Kommunen ekonomisk redovisning Avsättningar Kommunens avsättning för pensioner avser pensioner enligt PA-KL och efterlevandepension. Övriga avsättningar avser beräknade återställningskostnader för avfallsanläggningen vid Hogenäs. Avsättningen är en nuvärdeberäkning av återstående utbetalningar. Skulder Kommunens låneskuld förändrades inte under året. Samtliga lån har tagits upp hos Kommuninvest i Sverige AB. Skulden för hyrda fastigheter har minskat 6,3 Mkr, till följd av årets hyresbetalningar. De kortfristiga skuldernas ökning beror i huvudsak på ökade leverantörsskulder och statsbidragsförskott. 55

64 Kommunen - Ekonomisk redovisning NOTFÖRTECKNING Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljning av varor och tjänster Vatten- och renhållningsavgifter Hamnavgifter Förrättnings- och granskningsavgifter Barnomsorgsavgifter Äldre- och handikappomsorgsavgifter Bostadshyror (äldre- och handikappomsorg) Övriga lokal- och bostadshyror Markhyror och arrenden Statsbidrag, EU-bidrag Återbetalning av premier, AFA Försäkring Försäljning av verksamhet Tomtförsäljning Vinster vid försäljning av anläggningstillgångar Övr. bidrag och intäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Pensionskostnader Köp av verksamhet Bidrag, transfereringar Övriga varor och tjänster Summa Not 3 Avskrivningar Balanserade utgifter och goodwill Byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteinbetalningar för inkomståret Prognos slutavräkning för inkomståret Definitiv slutavräkning för föregående år Summa Not 5 Kommunal utjämning / fastighetsavgift Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift LSS-utjämning, avgift/bidrag Regleringsbidrag Strukturbidrag Tillfälligt stöd för flyktingmottagande Kommunal fastighetsavgift Summa Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter Borgensavgift Sotenäsbostäder Utdelning, aktier och andelar Övriga finansiella intäkter Summa

65 Kommunen - Ekonomisk redovisning Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader, lån Räntekostnader, pensionsavsättning Övriga finansiella kostnader Summa Not 8 Ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Reavinster Pensionsavsättning Avsättning återställande av avfallstipp Upplösning av investeringsbidrag Återförda anslutningsavgifter Summa Not 9 Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Försäljningar / utrangeringar -849 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar / utrangeringar 849 Årets avskrivningar 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 10 Mark, byggnader och tekn. anläggn Markreserv och pågående exploateringsomr Verksamhetsfastigheter Förvaltningsfastigheter Skolfastigheter Förskolor Servicehus Fritidsanläggningar Övriga verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Hamnanläggningar VA- anläggningar Publika fastigheter Gator och vägar Toaletter och hygienvårdsanläggningar Parker och badplatser Fastigheter för annan verksamhet Industrilokaler Hyresfastigheter Föreningslokaler mm Summa

66 Kommunen - Ekonomisk redovisning Not 10 Mark, byggnader och tekn. anläggn Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Årets anskaffningar Överfört från pågående arbete Försäljningar / utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar / utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Leasing/hyresavtal, fastigheter Summa mark, byggnader och tekn. anläggn Not 11 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten Anskaffningsvärde Bokfört värde Not 12 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Årets anskaffningar Försäljningar / utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar / utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Leasing/hyresavtal Summa maskiner och inventarier Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, stiftelsekapital i koncernföretag Övriga aktier, andelar och värdepapper Långfristig utlåning Summa Not 14 Lager Förråd och lager Bostadstomter i exploateringsområden Industritomter Summa

67 Kommunen - Ekonomisk redovisning Not 15 Fordringar VA-avgifter Övriga kundfordringar Moms Övriga kortfristiga fordringar Upplupna skatteintäkter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 16 Kassa och bank Kassa Bank Bank, förvaltade medel Summa Not 17 Övrigt eget kapital Enligt förslag till resultatdisposition: Investeringsfond, VA Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Övrigt anläggnings- och rörelsekapital Summa övrigt eget kapital Not 18 Pensionsåtagande Avsättningar för pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Förändring löneskatt Övrigt Summa Ansvarsförbindelse för pensioner Ingående värde Utbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Förändring löneskatt Sänkt diskonteringsränta Övrigt Summa Totala pensionsförpliktelser Finansiell placeringar avseende pensioner Återlånade medel Del av förpliktelsen tryggad genom försäkring Utredningsgrad 99 % 99 % 99 % Överskottsfond hos KPA Överskottsfond hos Skandia

68 Kommunen - Ekonomisk redovisning Not 19 Övriga avsättningar Ing. avsättn. för återställande av avfallstipp Årets avsättning Årets utgifter för återställning Summa övriga avsättningar Not 20 Långfristiga skulder Lån från Kommuninvest varav bindningstid mindre än 1 år varav bindningstid mellan 1 och 5 år Skuld för statliga investeringsstöd Långfristig leasingskuld Resultatfond VA-verksamhet Periodiserade VA-anslutningsavgifter O. Hasslöfs fond Övriga långfristiga skulder Summa Not 21 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna löner, dec / retroaktiva löner Personalens källskatt, dec Arbetsgivaravgift, dec Semesterlöneskuld Pensionskostnad individuell del inkl löneskatt Uppl. Särskild löneskatt Förutbetalda skatteintäkter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övrigt Summa Not 22 Övriga ansvarsförbindelser Borgensåtaganden för: Sotenäsbostäder AB Förlustansvar för bostadslån Övriga borgensåtaganden Summa Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt avtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på dels de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest dels medlemskommunernas insatskapital. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sotenäs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till tkr och totala tillgångar till tkr. Sotenäs kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till tkr. 60

69 Kommunen - Ekonomisk redovisning DRIFT REDOVISNING Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Budget Avvikelse Kommunfullmäktige och partistöd Revisionen Valnämnden Överförmyndare Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Teknisk verksamhet Arbetsmarknadsenhet Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet Totalt kommunstyrelsen IT-nämnden Lönenämnden Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden i mellersta Bohuslän Summa skattefinansierad verksamhet Affärsdrivande verksamhet Summa nämndverksamhet Pensionsutbetalningar / personalomkostnader Förvaltningsgemensamt Driftbidrag Exploateringsverksamhet Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Eliminering interna poster Summa verksamhet Planenliga avskrivningar Summa efter avskrivningar Skatteintäkter Kommunal utjämning och fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Årets resultat uppgår till 13,3 Mkr vilket är 9,3 Mkr bättre än budgeterat. Resultatet från nämndverksamheten visar en positiv avvikelse från budget med 1,4 Mkr vilket är en försämring med 0,9 Mkr jämfört med föregående år. Årets pensionskostnader blev 3,4 Mkr lägre än budgeterat och av potten för löneökningar återstår 1,0 Mkr. I förvaltningsgemensamma intäkter och kostnader ingår en återbetalning av premier från AFA Försäkring med 4,4 Mkr. Exploateringsverksamheten avviker negativt från budget då försäljningen av bostadstomter inte nått upp till budgeterad nivå. Vinster från försäljning av anläggningstillgångar har förbättrat resultatet med 7,4 Mkr. Avskrivningarnas avvikelse från budget beror på att budgeten inte i tillräckligt hög grad anpassats till de senaste årens höga investeringsvolym. Skatteintäkterna ger ett överskott mot budget med 0,3 Mkr. Skatteintäkterna för 2015 beräknas till 1,0 Mkr lägre än budget medan slutavräkningen för 2014 uppgår till -0,7 Mkr. Kommunal utjämning visar ett underskott mot budget med 1,4 Mkr. Fastighetsavgiften blir 0,4 Mkr lägre än beräknat. De finansiella intäkternas negativa avvikelse från budget beror på det låga ränteläget vilket även förklarar den positiva avvikelsen på de finansiella kostnaderna. 61

70 Kommunen - Ekonomisk redovisning Nämndernas ekonomiska utfall Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Resulta träkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Ökade intäkter beror i huvudsak på att projektet Industriell Symbios startats under året. Ökade kostnader beror dels på avtalsenliga löneökningar dels på att sekreterartjänster flyttats till kansliavdelningen samt att turisttjänster övertagits från turiststiftelsen. Den allmänna verksamheten redovisar ett underskott på 1,3 Mkr. Avvikelsen beror främst på att budgeterade intäkter i EU-projekt inom tillväxt- och utvecklingsavdelningen inte uppnåtts Övriga avdelningar redovisar relativt små avvikelser från budget. Teknisk verksam het Resulta träkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Intäkterna för de tekniska verksamheterna har ökat i jämförelse med 2014 Intäktsökningen beror främst på ökade interna ersättningar till tekniska avdelningen för utfördelad personal, ökade hyresintäkter för fastigheter samt ökade intäkter från måltider för kostoch städverksamheten. Även kostnaderna har ökat i jämförelse med Personalkostnaderna har ökat till följd av avtalsenliga löneökningar. El- och bränslekostnaderna blev lägre tack vare en mild vinter och låga energipriser för bland annat eldningsolja. Interna kostnader har ökat främst beroende på ökade kostnader för personalen som fördelas ut från teknisk avdelning till övriga verksamheter. Det positiva resultatet är framförallt hänförligt till fastigheter, väghållning samt kost- och städ. Fastigheter har haft lägre personal- och energikostnader än budgeterat på grund av en vakant tjänst samt en mild vinter och låga oljepriser. Det milda vädret har även bidragit till lägre kostnader för vinterväghållning än vad som budgeterats. Kost och städ har haft lägre livsmedelskostnader än budgeterat. VA-verksamhet VA-verksamhetens ekonomiska utfall redovisas i block 2. Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet Resulta träkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Årets intäkter är 3,7 Mkr lägre än för AMS-bidragen inom arbetsmarknadsenheten har minskat under Inom gymnasie- och vuxenutbildning har erhållna EU-bidrag minskat. Under 2013 och 2014 vidarefakturerades dessutom kostnader till Lysekil avseende den gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Årets kostnader har minskat med knappt 3,7 Mkr jämfört med föregående år. Kostnaderna inom arbetsmarknadsenheten har minskat med knappt 1,3 Mkr medan kostnaderna för gymnasieoch vuxenutbildningen har minskat med 2,4 Mkr jämfört med Årets resultat för arbetsmarknadsenheten tillsammans med gymnasial verksamhet och den kommunala vuxenutbildningen uppgår till knappt 1,4 Mkr jämfört med kommunbidraget. Arbetsmarknadsenheten bidrar till årets resultat med 890 tkr, medan den gymnasiala verksamheten och den kommunala vuxenutbildningen bidrar med 374 tkr respektive 91 tkr. IT-nämnden Resulta träkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital 0 0 Från och med 2013 ingår kommunens tidigare IT-avdelning i den med Lysekil och Munkedal gemensamma IT-enheten. Verksamheten är organiserad inom Lysekils kommun. Vissa kostnader för datakommunikation ligger kvar i Sotenäs kommun och för denna del redovisas ett underskott mot budget på 0,4 Mkr. Avvikelsen beror på att kostnader inte fördelats till kommunens övriga verksamheter i samma utsträckning som budgeterats. 62

71 Kommunen - Ekonomisk redovisning Lönenämnden Resulta träkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital 0 0 Från och med 2014 ingår hantering av kommunens löner i den med Lysekil och Munkedal gemensamma löneenheten. Verksamheten är organiserad inom Munkedals kommun. Avvikelsen mot budget beror på att Sotenäs kommun inte anpassat sin budget till den gemensamma nämndens budget. Omsorgsnämnden Resulta träkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Omsorgsnämnden redovisar ett underskott på 1,5 Mkr vilket motsvarar mindre än en procent av den totala nettobudgeten. Avvikelse mot budget finns inom flera områden men i huvudsak har kostnaderna ökat då allt fler haft behov av hemtjänstinsatser och hemsjukvård. Dubbelbemanning hos enskilda brukare inom hemtjänst med omfattande omsorgsinsatser har också bidragit till underskottet. På särskilt boende har kostnaderna ökat något då grundbemanningen behövt förstärkas på grund av hög vårdtyngd. Verksamheten särskilt boende har fått 1,5 mkr i stadsbidrag för att öka grundbemanningen. Även inom individ och familjeomsorgen har kostnaderna ökat. Främst avseende institutionsplaceringar för både barn, ungdomar och vuxna. Förvaltningen har efter beslut i omsorgsnämnden hållit nere kostnaderna genom att avsluta anställningar där det varit möjligt samt varit restriktiva avseende inköp och utbildningar under hela året. Ökade intäkter och kostnader jämfört med föregående år är i huvudsak hänförliga till den snabbt växande verksamheten med ensamkommande barn och ungdomar. Utbildningsnämnden Resulta träkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Årets resultat visar ett överskott på 1,1 Mkr jämfört med kommunbidraget. Det positiva resultatet beror i huvudsak på lägre personalkostnader än budget beroende på avveckling av en avdelning på förskolan samt ändringar i grundskolans organisation; ledningsresurser och elevhälsa. Jämfört med föregående år är intäkterna lägre vilket beror på att projektet Kulturarvslyftet avslutats. Kostnader har ökat jämfört med föregående år och kostnadsökningen ligger framför allt inom grundskolan och avser IT-kostnader och telekommunikation samt på ökade kostnader för förbrukningsinventarier. Byggnadsnämnden Resulta träkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Resultatet för 2015 visar på ett underskott av cirka 100 tkr jämfört med budget. Underskottet förklaras delvis av att kontoret befinner sig i en övergång mellan två olika kartmiljöer med dubbla driftskostnader som följd. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Resulta träkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat (Sotenäs del) Eget kapital 0 0 Miljönämnden visar ett positivt resultat på 0,4 Mkr för Sotenäs andel. Avvikelsen beror till största delen på vakanta tjänster. 63

72 Kommunen - Ekonomisk redovisning INVESTERINGSREDOVISNING Belopp i tkr Utgifter Inkomster Summa Budget Maskiner och inventarier Kommunledningsförvaltning Fordon och maskiner Räddningstjänst / Totalförsvar Äldre- och handikappomsorg Skolor och förskolor Summa maskiner och inventarier Anläggningar Fastighetsköp/försäljning Hamnverksamhet Industriområden Exploateringområden m m Fastighetsprojekt Väghållning Fritidsanl. Och parker Upprustning / Utbyggnad VA Överföringsledn. Malmön-Omholmen Vattenverk, AR-verk Summa fastigheter och anläggningar Summa investeringsverksamhet Varav: Försäljning, inventarier Försäljning fastigheter, exploatering Försäljning fastigheter, övriga Bruttoinvesteringar Investeringsbidrag/delfinansiering 689 Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 49,9 Mkr vilket är 2,4 Mkr högre än föregående år. Inventarier Under 2015 har anskaffning av inventarier och fordon gjorts med 3,9 Mkr. Inköpen avser bland annat IT-investeringar, båt till räddningstjänsten samt ny buss till omsorgsverksamheten. Fastigheter Investeringar i kommunens fastigheter uppgår under året till 7,2 Mkr varav cirka hälften avser förbättrad inomhusmiljö i verksamhetslokaler till exempel ny ventilation på Smögens skola. Projektering för ny förskola i Kungshamn har pågått under året och utgifter för detta uppgår till 1,4 Mkr. Väghållning Inom väghållning har det under året investerats 4,4 Mkr varav utgifter för den nya gång- och cykelvägen mellan Väjern och Solvik uppgår till 2,7 Mkr. VA-anläggningar Utgifter för upprustning av VA-nätet uppgår till 2,3 Mkr. Årets utgifter för överföringsledningen mellan Malmön och Omholmens reningsverk på Smögen uppgår till 24,0 Mkr och totalt beräknas utgifterna i projektet uppgå till 33 Mkr Fastighetsförsäljning Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 11,0 Mkr och inkomster från försäljning av småhus- och industritomter i färdigställda områden uppgår för året till 3,0 Mkr. 64

73 Kommunala företagens verksamhet BLOCK 4 KOMMUNALA FÖRETAGEN VERKSAMHET OCH EKONOMI Sotenäsbostäder AB Sotenäsbostäder AB är ett av Sotenäs kommun helägt bostadsbolag. Bolaget skall i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs. Bolaget skall erbjuda boende i Sotenäs med hög livskvalitet, nära havet, kusten och naturen. Bolaget har idag lägenheter. Ekonomi Belopp i tkr Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner och skatt Årets resultat Låneskuld Investeringar Soliditet, % Resultat efter finansiella poster uppgår till 11,6 Mkr, vilket är 8,2 Mkr bättre än budgeterat. Den stora avvikelsen i resultat mellan utfall och budget kan till stora delar förklaras med förändrade redovisningsprinciper. Intäkterna för helåret är 2,3 Mkr högre än budgeterat vilket kan förklaras med att fler fastigheter sålts för högre pris än vad som budgeterats. Hyresintäkterna har ökat i jämförelse med 2014 främst på grund av en hyreshöjning om 0,71 procent på kallhyrorna samt hyresintäkter från det nyproducerade område på Tullstigen/Ringen. Fastighetskostnaderna för året är 5,0 Mkr lägre än föregående år vilket beror på förändrad redovisning av underhållskostnader som från 2015 räknas som investeringsutgifter. Räntekostnaderna har minskat jämfört med föregående år vilket beror på ett lägre ränteläge. Investeringar i fastigheter uppgår till 11,9 Mkr. Soliditeten uppgår till 14,6 procent. Enligt ägardirektiven är målsättningen att soliditeten skall uppgå till minst 18 procent år Verksamheten under året Under 2015 påbörjades byggnation av 16 lägenheter på Skolgatan 7 i Hunnebostrand. Lägenheterna blir ett så kallat trygghetsboende med en minimiålder på hyresgästerna på 70 år. Inflyttning är beräknad till oktober Bolaget har under året nyttjat det fortsatt låga ränteläget till att utöka ett redan omfattande underhållsarbete Under året har arbetet med radonmätningar i fastigheterna fortsatt. En åtgärdsplan har utarbetats för lägenheter med förhöjda värden och åtgärder har vidtagits. Sotenäsbostäder har sedan början av 2000-talet arbetat med konvertering av uppvärmningssystemen från olja och el till bergvärme och idag är cirka 50 procent av bostäderna oberoende av olja eller el som primär uppvärmningsskälla. Bolaget har under 2015 startat ett projekt vars mål är att inom en tioårsperiod vara helt oberoende av fossila bränslen för uppvärmning av fastigheterna. Åren som kommer Sotenäsbostäder räknar med att efterfrågan på lägenheter kommer att öka betydligt under 2016, mycket beroende på den invandring som nu sker till Sverige. Hyrorna höjs med 0,45 % enligt 2016 års hyresförhandlingar vilket är i linje eller något lägre än andra jämförbara SABO-bolag. Arbetet med att planera nya attraktiva områden har fortsatt prioritet. Sotenäsbostäder skall särskilt beakta ungdomars och äldres behov av bostäder och arbeta aktivt för att finna boendekoncept för mindre och billigare boende. Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun Stiftelsen grundades av kommunen för tillhandahållande av lokaler, främst för industriändamål. Stiftelsen har under 2015 inte innehavt några lokaler och verksamheten är vilande. 65

74 Kommunala företagens verksamhet Smögens Fiskauktion AB Smögens Fiskauktion AB, har från 2013 tagit över fiskauktionsverksamheten från kommunen. Bolaget skall bedriva fiskauktionsverksamhet med därtill hörande handel samt bedriva härmed förenlig verksamhet. Ekonomi Belopp i tkr Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner och skatt Årets resultat Investeringar Soliditet, % Årets nettoomsättning har minskat med 15,7 Mkr jämfört med Minskningen beror på att föregående år ingick i omsättningen även försäljning av fisk och skaldjur från fångster landade på Strömstads Fiskauktion till ett värde av 22 Mkr. Verksamheten under året Antalet båtar som landar vid fiskhamnskajen på Smögen, är jämförbart med förgående år; ca 30 st. Antalet köpare har ökat från 57 till 63 under De utländska kunderna står för endast en liten del av inköpen men har ökat i antal under året. Året har till stor del präglats av att WWF (Världsnaturfonden) i mars presenterade sin Fiskeguide 2015, där man genom sitt ljussättningssystem gav Nordhavsräkan ett fortsatt rött ljus, vilket innebär att WWF ger rekommendationer till konsument att inte äta Nordhavsräkor. I oktober blev det svenska fisket efter nordhavsräkan (Smögenräkan) MSC certifierat. Effekten av detta är att WWF kommer sätta grönt ljus på nordhavsräkan och priset på nordhavsräkorna ökade något för det svenska fisket under senare delen av Åren som kommer Det är svårt att på lång sikt bedöma fiskets utveckling, men vår bedömning är att 2016 kommer vara ett år fullt av utmaningar, med det nya EUdirektivet om landningsskyldighet och de nya regelverken kring uthyrningsbara räkkvoter. Av ägardirektivet för Smögens Fiskauktion framgår att bolagets verksamhet på ett avgörande sätt är viktigt för såväl fiskerinäring som besöksnäring. Under 2016 kommer bolaget att fortsatt jobba aktivt med personlig försäljning mot sina kunder och arbeta för att få fler nya kunder. Dessutom kommer fortsatta ansträngningar göras för att öka tillförsel av varor till fiskauktionen. Det kommer även att anordnas guidade turer för turister från Bolagets långsiktiga utveckling skall ske med inriktning mot en ökande volym av hantering av fisk och skaldjur via internetauktionen. Detta skall ske genom en ökning av antalet leverantörer och kunder samt samverkan med andra parter på marknaden. Fiskauktionen kommer aktivt arbeta för att hjälpa till i rekryteringsprocessen för att få in nya yrkesmän och yrkeskvinnor i fiskarkåren. Sotenäs RehabCenter AB Sotenäs RehabCenter AB ägs av Sotenäs kommun (50 procent), Abbas Personalstiftelse (49,6 procent) samt Abba Seafood AB (0,4 procent). Bolaget driver bad-, konferens-, och rehabiliteringsanläggningen Tumlaren i Väjern. Målsättningen är att skapa förutsättningar för besökarna att delta i olika badaktiviteter, att ge företag och organisationer möjlighet till förbyggande rehabiliteringsåtgärder samt att ge rehab-aktörer och organisationer möjlighet att bredda sin verksamhet med motion i olika former kombinerat med utbildningsverksamhet. Ekonomi Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat före ägartillskott Investeringar Soliditet, % Årets nettoomsättning uppgår till 8,1 Mkr vilket är en ökning med 2,9 procent sedan föregående år. Årets faktiska underskott, som täcks av Sotenäs kommun i form av driftbidrag, uppgår till 1,6 Mkr, vilket är en ökning med 0,2 Mkr jämfört med föregående år. Årets investeringar uppgår till 0,3 Mkr. Bolagets balansomslutning uppgår till 11,1 Mkr. Verksamheten under året Antalet besök till anläggningen ökade under 2015 med 8 procent och uppgick till Antalet badbesök under sommarperioden, vilket är starkt beroende av vädret, ökade under året med 13 procent jämfört med Simskoleverksamheten har under året omfattat cirka 14 grupper med olika kunskapsnivåer och täcker alla åldrar. Intäkterna från simskoleverksamheten ligger i nivå med föregående år. 66

75 Kommunala företagens verksamhet Inom styrketräning har antalet besökare till gymlokal och aktivitetspass inte förändrats nämnvärt jämfört med Under midsommarhelgen skedde ett haveri i källaren där avloppspumparna slutade att fungera. Detta resulterade i översvämning i källaren vilket i sin tur medförde att hela elförsörjningen slogs ut. Efter tio dagar anläggningen åter i fullt bruk. Kostnader för reparation och inkomstbortfall täcktes av bolagets försäkring. Anläggningen som är drygt 20 år kommer inom de närmaste åren kräva omfattande underhållsåtgärder, bland annat byte av ytskikt i bassängen. Rambo AB Rambo, Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän, bidades 1981 och är samägt av de fyra kommunerna Lysekil, Sotenäs, Tanum och Munkedal. Sotenäs ägarandel uppgår till 20,6 procent. Rambo har i uppdrag att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering. Målsättningen är att minimera och begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall från företag och invånare i Rambo-regionen så långt det är möjligt. Ekonomi Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner och skatt Årets resultat Investeringar Soliditet, % Nettoomsättningen uppgår till 156,5 Mkr. Den högre omsättningen jämfört med föregående år en följd av att intäkterna för inkommande avfall har ökat. Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 7,3 Mkr. Det strategiska beslutet att avyttra delar av transportverksamheten har inneburit en resultatförbättring både i form av reavinster och genom att icke lönsam verksamhet har upphört. Årets investeringar, 17,0 Mkr, har finansierats med egna medel och soliditeten är fortsatt god och uppgår till 58 procent Rambo finansierar sin verksamhet med taxor och ersättningar. För avfall som mottagits på anläggningarna har Rambo differentierade priser som är avsedda att premiera källsortering. Priserna varierar beroende på avfallsslag. Verksamheten under året Rambo driver fyra avfallsanläggningar och sju återvinningscentraler. Dessutom finns ett tiotal miljöstationer och mer än 60 återvinningsstationer. Rambo har under året hanterat drygt ton avfall från hushåll, företag och andra verksamheter. Detta är en minskning jämfört med 2014 vilket bland annat beror på minskade mängder av massor för deponisluttäckning. Av den stora avfallsmängden går endast knappt 1 procent till deponi. I början av 2015 stod vindkraftverket vid Tyft Återvinningsanläggning i Tanums kommun klart. Denna satsning tillsammans med de fem andra vindkraftverk Rambo är delägare i gör att företaget nu är självförsörjande på el. Sedan 2013 har 487 hushåll i Lysekil testat Hemsortering i fyrfackskärl med gott resultat. Testet är avslutat och kundundersökningar visar att kunderna uppskattar servicen att kunna sortera och slänga tidningar och förpackningar i det egna hemmet. Utvärderingen visar också på god arbetsmiljö och en kraftigt ökad utsortering till återvinning om 80 procent. Under 2015 påbörjades en dialog med Munkedal, Sotenäs och Tanum om vilket insamlingssystem kommunerna önskar för framtiden. Åren som kommer Sluttäckning av deponin på Hogenäs fortsätter under Mer ambitiösa mål om materialåtervinning och insamling av matavfall väntas framöver. Under 2014 avlades en regeringsförklaring som innebär att det kan bli kommunernas uppgift att organisera insamlingen av förpackningar och tidningar. I mars 2016 är utredningen klar hur en eventuell övergång ska ske. 67

76 Kommunala företagens verksamhet SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen Sotenäs kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. I koncernredovisningen för 2015 ingår Sotenäsbostäder AB, Smögens Fiskauktion AB och Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun till 100 procent. Sotenäs RehabCenter AB till 50 procent och Rambo AB till 20 procent. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Utgångspunkten för koncernbokslutet är balansoch resultaträkningarna för kommunen och dotterföretagen. Interna mellanhavanden mellan enheterna i koncernen har i allt väsentligt eliminerats. Tillämpning av redovisningsprinciper Kommunens redovisningsprinciper tillämpas vid upprättande av koncernredovisning med följande tillägg: Obeskattade reserver Dotterbolagens obeskattade reserver betraktas i koncernbalansräkningen som eget kapital (78 procent) och skatteskuld (22 procent). Lånekostnader vid investeringar Lånekostnader i samband med investeringar belastar antingen resultatet eller anskaffningsvärdet. RESULTATRÄKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Skatteintäkter Kommunal utjämning / fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Uppskjuten skattekostnad Aktuell skatt Årets resultat

77 Kommunala företagens verksamhet KASSAFLÖDESRAPPORT SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen Belopp i tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten KAPITALBINDNING Förändring av förråd / lager Förändring korta fordringar Förändring korta skulder Omklassificering av tillgångar Förändring av kapitalbindning INVESTERINGAR Inköp av immateriella tillgångar Inköp av materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Placeringar i / försäljning av värdepapper Investeringsnetto FINANSIERING Utlåning / återbetald utlåning Långfristig upplåning / amortering Finansieringsnetto Årets kassaflöde Kassa och bank (likvida medel) vid årets början Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut

78 Kommunala företagens verksamhet BALANSRÄKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn. Anl Pågående ny- och ombyggnad Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Lager, småhus- och industritomter Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv RUR Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

79 Kommunala företagens verksamhet NOTFÖRTECKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen Not 23 Verksamhetens intäkter Försäljning av varor och tjänster Taxor och avgifter Hyror och arrenden Statsbidrag, EU-bidrag Övr. bidrag och intäkter Summa Not 24 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Pensionskostnader Köp av verksamhet Bidrag, transfereringar Övriga varor och tjänster Summa Not 25 Avskrivningar Balanserade utgifter och goodwill Byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Nedskrivningar Summa Not 26 Finansiella intäkter Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa Not 27 Finansiella kostnader Räntekostnader, lån Övriga finansiella kostnader Summa Not 28 Ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Reavinster Upplösning av investeringsbidrag Återförda anslutningsavgifter Avsättningar Summa

80 Kommunala företagens verksamhet Not 29 Immateriella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 30 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade av- och nedskrivningar Bokfört värde Not 31 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten Anskaffningsvärde Bokfört värde Not 32 Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 33 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristig utlåning Summa Not 34 Fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 35 Övriga avsättningar Avsättning för återställande av avfallstipp Avsättning för omhändertagande av WWT-slam Summa Not 36 Långfristiga skulder Anläggningslån Lån från kreditinstitut varav bindningstid mindre än 1 år varav bindningstid mellan 1 och 5 år varav bindningstid mer än 5 år Långfristig leasingskuld Övriga långfristiga skulder Summa lån Not 37 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Not 38 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Företagsinteckningar Borgensåtaganden Övriga ansvarsförbindelser Summa

81 FEM ÅR I SAMMANDRAG Belopp i Mkr Resultaträkning Verksamhetens intäkter 223,8 245,1 187,8 177,0 190,2 Verksamhetens kostnader -599,0-622,4-586,6-597,2-609,2 Avskrivningar -35,0-37,8-39,5-43,3-42,0 Verksamhetsresultat efter avskrivningar -410,2-415,1-438,3-463,5-461,0 Skatteintäkter 369,0 363,8 372,4 378,9 411,8 Skatteutjämningsbidrag 59,1 66,8 68,8 72,1 63,7 Finansnetto -0,3-0,2-1,5-1,9-1,2 Extraordinära poster Årets resultat 17,5 15,3 1,4-14,4 13,3 " exkl. affärsdrivande verksamhet 17,3 8,5-3,1-15,4 13,3 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar 708,4 776,9 837,5 823,4 815,4 Förråd / lager 9,4 8,4 7,7 7,6 7,1 Fordringar 44,3 64,1 57,3 53,4 62,6 Likvida medel 30,1 27,0 18,2 12,3 51,1 Summa till gångar 792,2 876,4 920,8 896,7 936,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 449,7 465,0 464,0 449,7 463,0 Avsättningar 17,1 18,2 18,1 23,4 23,6 Lån från kreditinstitut 110,8 150,8 170,8 190,8 190,8 Övriga långfristiga skulder 125,3 135,5 142,0 124,3 139,3 Kortfristiga skulder 89,4 106,9 107,9 90,5 119,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 792,2 876,4 920,8 896,7 936,2 Investeringar Nettoinvesteringar i materiella tillgångar 87,6 104,1 90,0 47,5 49,9 Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 88,5 113,8 92,3 55,1 50,6 Nyckeltal Verksamhetsresultat / skatte- & bidragsintäkter 96 % 96 % 99 % 103 % 97 % Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 100 % 100 % 100 % 102 % 101 % Soliditet 57 % 53 % 50 % 50 % 49 % Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 27 % 26 % 24 % 23 % 23 % Utdebitering (kr/skattekrona) 21,74 21,31 21,31 21,31 21,99 Antal invånare 31/

82 20 ÅR ÅTERBLICK I RÄKENSKAPERNA Belopp i Mkr Resultaträkning Verksamhetens intäkter 163,8 111,7 211,3 223,7 190,2 Verksamhetens kostnader -377,9-380,3-542,8-595,0-609,2 Avskrivningar -14,5-18,2-23,7-33,6-42,0 Verksamhetsresultat efter avskrivningar -228,6-286,8-355,3-404,9-461,0 Allmän kommunalskatt 171,3 228,3 297,3 356,9 411,8 Skatteutjämningsbidrag 61,7 69,9 62,4 59,0 63,7 Finansnetto -9,3 0,6 1,4-0,3-1,2 Extraordinära poster 100, Årets resultat 95,5 12,0 5,9 10,7 13,3 " exkl. affärsdrivande verksamhet 101,7 9,7 2,9 6,9 13,3 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar 398,7 371,7 456,0 637,9 815,4 Förråd / lager - 14,1 11,1 14,0 7,1 Fordringar 40,7 33,7 20,3 29,1 62,6 Likvida medel 75,3 55,3 30,9 4,9 51,1 Summa till gångar 514,7 474,8 520,3 685,9 936,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 302,7 400,4 387,4 432,2 463,0 Avsättningar - 3,0 2,5 13,2 23,6 Lån från kreditinstitut 73,6-30,8 30,8 190,8 Övriga långfristiga skulder 85,0 1,5 21,4 103,1 139,3 Kortfristiga skulder 53,4 69,9 78,2 106,6 119,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 514,7 474,8 520,3 685,9 936,2 Investeringar Nettoinvesteringar i materiella tillgångar 35,9 26,2 51,8 70,6 49,9 Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 39,9 29,9 52,0 70,8 50,6 Nyckeltal Verksamhetsresultat / skatte- & bidragsintäkter 98 % 96 % 99 % 97 % 97 % Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 89 % 91 % 96 % 100 % 101 % Soliditet 59 % 84 % 74 % 63 % 49 % Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 59 % 54 % 44 % 31 % 23 % Utdebitering (kr/skattekrona) 19,77 20,74 21,74 21,74 21,99 Antal invånare 31/

83 Återblick I översikten redovisas kommunens ekonomiska ställning och utveckling under en 20-årsperiod. Siffermaterialet är taget direkt från redovisningen respektive år och inte justerat för förändringar i organisation, redovisningsprinciper eller omfattningen av den kommunala verksamheten. För att få en mer komplett bild av utvecklingen över åren krävs därför en kommentar: Resultaträkningen Intäktsminskningen mellan 1995 och 2000 beror till stor del på att kommunen 1995 sålde sitt elverk vilket innebar minskade intäkter och kostnader med cirka 60 Mkr. Den stora ökningen av intäkter och kostnader mellan 2000 och 2005 beror till stor del på att från 2003 bruttoredovisas fiskauktionens omsättning i stället för som tidigare då endast provisionen räknades som intäkt. Från 2013 drivs verksamheten vid Smögens fiskauktion i bolagsform vilket innebär minskade intäkter och kostnader med cirka 80 Mkr. Avskrivningarna har ökat kraftigt under perioden vilket hör samman med den omfattande investeringsvolymen. Skatteintäkterna under perioden har ökat beroende på flera faktorer. Skatteväxlingar och skattehöjningar (se nedan under nyckeltal) höjdes skatten med 0,35 kr och 2002 med 1,00 kr. Ökat skatteunderlag beroende på dels att den egna skattekraften har förstärkts dels att det totala skatteunderlaget ökat som en naturlig del av ökade löner. I samband med elverksförsäljningen 1995 kunde kommunen betala tillbaka sina lån vilket förklarar att finansnettot därefter varit positivt ända fram till Årets resultat har under perioden påverkats av resultatet från den affärsdrivande verksamheten. Balansräkningen Anläggningstillgångarnas ökning beror till största delen på den stora investeringsvolymen. Knappt 100 Mkr av ökningen beror dock på att från 2006 redovisas långfristiga hyres- och leasingavtal som tillgång respektive skuld vilket i balansräkningen 2015 uppgår till 87,0 Mkr tog kommunen över ett banklån från Brf Ljungberget på Bohus- Malmön vilket i sin tur lånades ut till föreningen Detta ökade tillgångarna med 30,8 Mkr och de långfristiga skulderna med 40,8 mkr. Skulden amorterades 2005 med 10,0 Mkr. Under perioden 2011 till 2015 har kommunen tagit upp nya lån motsvarande 160,0 Mkr Före år 1998 redovisades inte färdiga småhustomter som omsättningstillgång vilket förklarar att lager inte tagits upp till något belopp De likvida medlen, har från 1995, då elverket såldes, fram till 2014 försämrats betydligt. Under 2015 förbättrades dock likviditeten markant. Ökade avsättningar beror på reserv för återställningskostnader för avfallstippen på Hogenäs. Pensionsskulden har under perioden redovisats på olika sätt. Fram till och med 1990 redovisades den inte alls. Därefter redovisades hela pensionsåtagandet som en skuld fram till 1998 då den så kallade blandmodellen infördes bestod därför posten övriga långfristiga skulder till största delen av pensionsskulden och 2015 består samma post till stor del av leasing- och hyresskuld. Investeringar Investeringsvolymen har under hela perioden varit hög och har de flesta år legat betydligt över utrymmet årets resultat plus avskrivningar. Finansiering har från 1995 och fram till och med 2010 kunnat ske utan upplåning genom en ingående hög likviditet och inkomster från fastighetsförsäljning. Nyckeltal Verksamhetsresultatet som en andel av skatteoch bidragsintäkter har under större delen av perioden legat kring 98 procent vilket räknas som en maximinivå för en kommun med liten låneskuld. Den egna skattekraften har förbättrats under perioden vilket medför högre skatteintäkter men samtidigt lägre inkomstutjämning. Soliditeten under perioden har påverkats av det förändrade sättet att redovisa pensionsskuld samt leasing- och hyresskuld. Under perioden 1990 till 1999 genomfördes ett antal skatteväxlingar med landstinget på totalt 4,39 kronor vilket innebar ökade skatteintäkter. År 2000 gjordes en skattehöjning med 35 öre och 2002 med 1,00 kr. Vid utgången av 1995 uppgick antalet invånare till personer. Fram till 2014 minskade invånarantalet stadigt men de två senaste åren har det skett en liten ökning. 75

84 REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse för år 2015 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer/revisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och förskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och årsredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och förskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövts för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Enligt kommunallagen ska det i årsredovisningen finnas en uppföljning av målen som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Av redovisningen kan vi konstatera att samtliga finansiella mål och en övervägande andel av de verksamhetsmässiga målen är uppfyllda. Därtill framgår att balanskravet är uppfyllt. Vi bedömer att byggnadsnämnden inte har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Genomförd granskning visar på bristande styrning och ledning. Vår bedömning är att byggnadsnämnden inte har säkerställt en ändamålsenlig, likvärdig och rättssäker bygglovsprocess. Vi bedömer att Miljönämnden i mellersta Bohuslän inte har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Genomförd granskning visar på bristande styrning och ledning. Vår bedömning är att nämnden inte har säkerställt en ändamålsenlig, likvärdig och rättssäker tillsynsprocess. Vi bedömer att styrelse, övriga nämnder och beredningar i Sotenäs kommun i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens, nämndernas och beredningarnas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi bedömer därför att god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Däremot bedömer vi att kommunstyrelsen bör utveckla analysen av de verksamhetsmässiga målen. Vi riktar anmärkning mot byggnadsnämnden för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för Håkan Axelsson har p.g.a. jäv inte deltagit i granskningen av rättssäkerhet i bygglovsprocessen. Kungshamn den 14 april 2016 Reine Karlsson Håkan Axelsson Rune Rohdin Ordförande Vice ordförande Börje Appelqvist Veikko Larsson 76

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 71 KA 2016/153 Behandling av resultat i bokslutet 2015 Beskrivning av ärendet Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper, reviderade av fullmäktige skall nämndernas resultat i bokslutet avslutas mot eget kapital (balanserat resultat). Principen är att 100 procent av resultatet avslutas mot nämndens eget kapital, under förutsättning att verksamheten skett i överensstämmelse med angivna mål och riktlinjer. Det resultat som förs över skall vara hänförligt till den ordinarie och planerade verksamheten, och inte föranledd av t ex mindre volym, lägre kvalitet eller från intäkter som inte hör till den planerade och ordinarie verksamheten. Kommunfullmäktige beslutar om eventuella tolkningar och undantag. Underskott skall amorteras inom fem år. En nämnd som redovisar negativt resultat (underskott) under tre år i följd kan på initiativ av kommunstyrelsen och i dialog med berörd nämnd bli föremål för en särskild genomgång/analys och beslut om särskilda åtgärder. Om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) skall nämnden redovisa och kommentera detta i budgetförslaget. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen redovisar i bokslutet ett överskott på tkr varav allmän verksamhet tkr, teknisk verksamhet tkr, arbetsmarknadsenheten +890 tkr samt gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet +460 tkr. IT-nämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -371 tkr. Lönenämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -172 tkr. Omsorgsnämnden redovisar i bokslutet ett underskott på tkr. Utbildningsnämnden redovisar i bokslutet ett överskott på tkr. Byggnadsnämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -116 tkr. Sotenäs kommuns andel, av den med Lysekils och Munkedals kommuner gemensamma Miljönämnden i mellersta Bohusläns verksamhet, redovisar i bokslutet ett överskott på +396 tkr. Affärsdrivande verksamhet VA-verksamheten redovisar ett resultat på 0 tkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(28)

102 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 71 Kommunstyrelsens förslag 1. Kommunfullmäktige beslutar att den skattefinansierade verksamhetens över- och underskott gentemot budget behandlas enligt följande: Skattefinansierad verksamhet Till kommunstyrelsens egna kapital överförs ett överskott på tkr avseende allmän och teknisk verksamhet samt arbetsmarknadsenhet och gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet. Kommunstyrelsens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. IT-nämndens underskott på -371 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Lönenämndens underskott på -172 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Till omsorgsnämndens egna kapital överförs ett underskott på tkr. Omsorgsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr Till utbildningsnämndens egna kapital överförs ett överskott på tkr. Utbildningsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. Till byggnadsnämndens egna kapital överförs ett underskott på 116 tkr. Byggnadsnämnden samlade egna kapitalet uppgår därefter till -849 tkr. Miljönämnden i mellersta Bohusläns överskott på 396 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Investeringsverksamhet 2. Kommunfullmäktige beslutar att av uppkomna över- och underskott i investeringsredovisningen 2015, föra över ,2 tkr till investeringsbudgeten 2016, enligt följande sammanfattning. Nytt anslag för 2016 uppgår därmed till ,8 tkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(28)

103 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Projekt Belopp tkr Budget 2016 Nytt anslag 2016 Markköp / 0001/06 markreglering Fastighetsförsäljning , , , Hamnförvaltning 2 839, , ,40 01 Industriområden , ,50 02 Exploateringsområden , ,70 03 Fastighetsprojekt , ,10 04 Väghållning 2 530, ,60 05 Fritidsanläggningar , ,10 10 Utbildningsförvaltningen 604, ,20 11 Omsorgsförvaltningen 7, ,1 Miljö- och byggförvaltningen 381, ,3 009 Konst 8, ,7 12 Räddningstjänsten 205, ,3 Inventarier KS / Oförutsett 5 177, , , VA-verksamhet , ,00 Summa , , ,80 Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(28)

104 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 63 KA 2016/153 Behandling av resultat i bokslutet 2015 Beskrivning av ärendet Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper, reviderade av fullmäktige skall nämndernas resultat i bokslutet avslutas mot eget kapital (balanserat resultat). Principen är att 100 procent av resultatet avslutas mot nämndens eget kapital, under förutsättning att verksamheten skett i överensstämmelse med angivna mål och riktlinjer. Det resultat som förs över skall vara hänförligt till den ordinarie och planerade verksamheten, och inte föranledd av t ex mindre volym, lägre kvalitet eller från intäkter som inte hör till den planerade och ordinarie verksamheten. Kommunfullmäktige beslutar om eventuella tolkningar och undantag. Underskott skall amorteras inom fem år. En nämnd som redovisar negativt resultat (underskott) under tre år i följd kan på initiativ av kommunstyrelsen och i dialog med berörd nämnd bli föremål för en särskild genomgång/analys och beslut om särskilda åtgärder. Om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) skall nämnden redovisa och kommentera detta i budgetförslaget. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen redovisar i bokslutet ett överskott på tkr varav allmän verksamhet tkr, teknisk verksamhet tkr, arbetsmarknadsenheten +890 tkr samt gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet +460 tkr. IT-nämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -371 tkr. Lönenämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -172 tkr. Omsorgsnämnden redovisar i bokslutet ett underskott på tkr. Utbildningsnämnden redovisar i bokslutet ett överskott på tkr. Byggnadsnämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -116 tkr. Sotenäs kommuns andel, av den med Lysekils och Munkedals kommuner gemensamma Miljönämnden i mellersta Bohusläns verksamhet, redovisar i bokslutet ett överskott på +396 tkr. Affärsdrivande verksamhet VA-verksamheten redovisar ett resultat på 0 tkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(38)

105 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 63 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunfullmäktige beslutar att den skattefinansierade verksamhetens över- och underskott gentemot budget behandlas enligt följande: Skattefinansierad verksamhet Till kommunstyrelsens egna kapital överförs ett överskott på tkr avseende allmän och teknisk verksamhet samt arbetsmarknadsenhet och gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet. Kommunstyrelsens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. IT-nämndens underskott på -371 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Lönenämndens underskott på -172 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Till omsorgsnämndens egna kapital överförs ett underskott på tkr. Omsorgsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr Till utbildningsnämndens egna kapital överförs ett överskott på tkr. Utbildningsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. Till byggnadsnämndens egna kapital överförs ett underskott på 116 tkr. Byggnadsnämnden samlade egna kapitalet uppgår därefter till -849 tkr. Miljönämnden i mellersta Bohusläns överskott på 396 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(38)

106 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 63 Investeringsverksamhet 2. Kommunfullmäktige beslutar att av uppkomna över- och underskott i investeringsredovisningen 2015, föra över ,2 tkr till investeringsbudgeten 2016, enligt följande sammanfattning. Nytt anslag för 2016 uppgår därmed till ,8 tkr. Projekt Belopp tkr Budget 2016 Nytt anslag 2016 Markköp / 0001/06 markreglering Fastighetsförsäljning , , , Hamnförvaltning 2 839, , ,40 01 Industriområden , ,50 02 Exploateringsområden , ,70 03 Fastighetsprojekt , ,10 04 Väghållning 2 530, ,60 05 Fritidsanläggningar , ,10 10 Utbildningsförvaltningen 604, ,20 11 Omsorgsförvaltningen 7, ,1 Miljö- och byggförvaltningen 381, ,3 009 Konst 8, ,7 12 Räddningstjänsten 205, ,3 Inventarier KS / Oförutsett 5 177, , , VA-verksamhet , ,00 Summa , , ,80 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(38)

107 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 75 KA 2015/983 Begäran om kommunal borgen, Sotenäs Golfklubb Sammanfattning Sotenäs Golfklubb har inkommit med en begäran om kommunal borgen. Beskrivning av ärendet Sotenäs Golfklubb drabbades av en brand under försommaren 2015 vilket medförde att klubbhuset brann ner. Ersättningen från försäkringsbolaget täcker inte hela kostnaden för ett nytt utvidgat klubbhus utan det kommer att krävas att klubben tar ett nytt lån. Jäv Roland Mattsson (M) och Annica Erlandsson (S) anmäler jäv och deltar inte i behandling av, och beslut i ärendet. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 68 Yrkanden Olof Börjesson (C) och Britt Wall (S) yrkar avslag. Proposition Ordföranden ställer proposition och finner att kommunstyrelsen beslutat föreslå kommunfullmäktige att avslå borgen. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå begäran om kommunal borgen. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 19(28)

108 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 68 KA 2015/983 Begäran om kommunal borgen, Sotenäs Golfklubb Sammanfattning Sotenäs Golfklubb har inkommit med en begäran om kommunal borgen. Beskrivning av ärendet Sotenäs Golfklubb drabbades av en brand under försommaren 2015 vilket medförde att klubbhuset brann ner. Ersättningen från försäkringsbolaget täcker inte hela kostnaden för ett nytt utvidgat klubbhus utan det kommer att krävas att klubben tar ett nytt lån. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå begäran om kommunal borgen. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 33(38)

109 Ämne: SV: Kom. borgen Sotenäs Golfklubb Hej Jörgen! Ja, det är riktigt. Vi skall bygga ett större klubbhus än det gamla. I princip bygger vi upp det gamla klubbhuset på 1:a vån. Och så bygger vi en andra våning med övernattningsrum. Det är att bygga en modern golf-idrottsanläggning.(fullserviceanläggning) Vi säljer inte rum för uthyrning utan vi erbjuder golfpaket som består av helheten under ett antal dagar. Detta ger även möjligheter till att arrangera golfskola, träningsläger, junior- och elitsammankomster för träning och utveckling av golfsporten. Öppnar även flera andra möjligheter. Hur som helst så har vi inte ansökt om kommunal borgen för hela investeringen som är på 22 milj.kr. Vi söker begränsad borgen för 14 milj. Och det är i stort sett vad det hade kostat att bygga 1 vån. Alltså gamla klubbhuset. Sotenäs golfklubb kommer att bygga klubbhuset samt för framtiden äga det. Klubben kommer att hyra ut delar av lokalerna till aktiebolaget enligt sep. avtal. Vi bildade ett bolag förra hösten som gör att vi är momsredovisare i denna del och gör att vi kan lyfta momsen på en del av våra utgifter! Detta är ett förfarande som de flesta golfklubbar/idrottsklubbar tillämpar, vi var ganska sena med att göra detta! Kommuner gör ju också så! Fastighetsbolag, driftsbolag rening, värme, el etc. Du kan behålla mina ex. av Önnabladet så länge Du har behov av dem och sedan kan Du meddela mig så hämtar jag dem. Ingen brådska! Vi avvaktar Ert svar med stort intresse (gemensamt) då detta är en förutsättning för vidare disk. med banken. Betänk att vi är kommunens absolut största idrottsförening med nästan medlemmar och med bortåt besökare varje år. Vi vet också att en hel del inflyttning till kommunen endast kommer att ske om kommunen har en fungerande golfklubb. Det här var svaret på Dina direkta frågor. Vill Du ha ytterligare förklaringar är Du välkommen med frågor. Vill Du se anläggningen på plats och få en redogörelse för våra planer så ställer vi naturligtvis upp när som helst! Mvh. Sotenäs golfklubb Lennart Hansson Kassör Från: Jörgen Karlsson Skickat: den 1 mars :16 Till: Rita o Lennart Hansson Ämne: SV: Kom. borgen Sotenäs Golfklubb Hej! Vi behöver ett förtydligande kring bygget av nytt klubbhus, vad jag förstod skulle det byggas ett större klubbhus än det gamla med hotellverksamhet? Kommunen ger endast bidrag till idrottslig verksamhet. Kommunen kan gå in med kommunal borgen till föreningar men inte bolag. Ni har ett nystartat bolag 2015? Där behöver vi också ett förtydligande för att kunna ta ställning. Återkom gärna till mig kring dessa frågor via mail eller telefon. Jag har era exemplar av Önnabladet 2014 och 2015 samt resultatrapport hos mig, vad jag förstod tyvärr de exemplaren som var kvar efter branden. Med vänlig hälsning Jörgen Karlsson Ekonomichef

110 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 1(2) Begäran om kommunal borgen Sotenäs golfklubb Sammanfattning Sotenäs Golfklubb har inkommit med en begäran om kommunal borgen. Beskrivning av ärendet Sotenäs golfklubb drabbades av en brand under försommaren 2015 vilket medförde att klubbhuset brann ner. Ersättningen från försäkringsbolaget täcker inte hela kostnaden för nytt klubbhuset utan det kommer att krävas att klubben tar ett nytt lån. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Genomgång av Sotenäs golfklubbs räkenskaper för 2014 visar att föreningen har en stabil ekonomi. Föreningens betalningsförmåga bedöms tillräcklig för att klara räntor och amorteringar på planerad upplåning. Lånets löptid kommer maximalt att uppgå till 25 år. Kommunens möjligheter till upplåning för egen del påverkas inte av ett borgensåtagande gentemot en förening. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Sotenäs golfklubbs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 14 Mkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevets ursprungliga lånebelopp. Skickas till Sotenäs golfklubb Ekonomiavdelningen Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

111 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 2(2) Maria Vikingsson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

112

113

114 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 76 KA 2015/464 Ägardirektiv Sotenäsbostäder AB Bakgrund För alla kommunala bolag finns det bolagsordning och ägardirektiv som är antagna av kommunfullmäktige. Bolagsordningen är aktiebolagens regelverk, som tillsammans med lagstiftning anger ramarna för verksamheten. Ägardirektivet fungerar som ett komplement till bolagsordningen. Av ägardirektivet framgår ägarens förväntningar och krav på bolaget. Beskrivning av ärendet De nya reglerna i kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 innebär att om en kommun lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlig- och sekretesslagen. Beslutsunderlag Tf Kommunchefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Ekonomichefens tjänsteskrivelse Jäv Ronald Hagbert (M) deltar inte i handläggning i, eller beslut av ärendet. Yrkanden Roland Mattsson (M) yrkar att kommunchefen får följande uppdrag: Utreda hur kommunens dotterbolag kan implementera Kommunstyrelsens beslut , 44 ang prövning av att ställa krav på praktikplatser vid upphandling. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 20(28)

115 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Utreda hur kommunens dotterbolag kan delta i kommunens ang gestaltning av offentlig miljö I planerade investeringar ska 1 % av budgeten vara ett mål för åtgärder som ger ett mervärde i det offentliga rummet (interiöra och exteriöra) och som säkerställer en hög kvalitet i den fysiska miljön Utreda hur kommunkoncernen kan samordnas vad gäller upphandlingar av ramavtal. Arbeta fram ett förslag till finanspolicy för kommunkoncernen. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer ägardirektiv för Sotenäsbostäder enligt tjänsteskrivelse daterad Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ger kommunchefen följande uppdrag Utreda hur kommunens dotterbolag kan implementera Kommunstyrelsens beslut , 44 ang prövning av att ställa krav på praktikplatser vid upphandling. Utreda hur kommunens dotterbolag kan delta i kommunens ang gestaltning av offentlig miljö I planerade investeringar ska 1 % av budgeten vara ett mål för åtgärder som ger ett mervärde i det offentliga rummet (interiöra och exteriöra) och som säkerställer en hög kvalitet i den fysiska miljön Utreda hur kommunkoncernen kan samordnas vad gäller upphandlingar av ramavtal. Arbeta fram ett förslag till finanspolicy för kommunkoncernen. Skickas till Kommunfullmäktige Ekonomichefen Kommunchefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(28)

116 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 12 KA 2015/464 Ägardirektiv Sotenäsbostäder AB Sammanfattning För alla kommunala bolag finns det bolagsordning och ägardirektiv som är antagna av kommunfullmäktige. Bolagsordningen är aktiebolagens regelverk, som tillsammans med lagstiftning anger ramarna för verksamheten. Ägardirektivet fungerar som ett komplement till bolagsordningen. Av ägardirektivet framgår ägarens förväntningar och krav på bolaget. De nya reglerna i kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 innebär att om en kommun lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlig- och sekretesslagen. Beslutsunderlag Tf Kommunchefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens protokoll Reviderat förslag Ägardirektiv Yrkande Britt Wall (S) yrkar att följande ska finnas med i ägardirektivet: Sotenäs bostäder ska följa kommunfullmäktiges beslut , 44, ang prövning av att ställa krav på praktikplatser vid upphandling. I ägardirektiven till Sotenäs Bostäder skall kommunstyrelsens beslut angående Gestaltning av offentlig miljö ingå. - I planerade investeringar skall 1% av Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 18(28)

117 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 12 budgeten vara ett mål för åtgärder som ger ett mervärde i de offentliga rummet (interiöra och exteriöra) och som säkerställer en hög kvalitet på den fysiska miljön. Lars-Erik Knutsson (S), Mikael Sternemar (L) och Roland Mattsson (M) yrkar 8,4:e stycket ändras så att stycket för följande lydelse: All upplåning (även konvertering) ska överenskommas med kommunen. Och att 24 ändras och ska ha följande lydelse: Bolaget skall vid upphandling följa bestämmelserna i Lagen om offentlig upphandling (LOU). Vid upphandlingar av ramavtal av större dignitet ska samordning med kommunen ske Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) förslag och Lars-Erik Knutssons (S), Mikael Sternemars (L) och Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar dessa. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige fastställer ägardirektiv för Sotenäsbostäder ägardirektiv daterad med följande ändringar: Sotenäs bostäder ska följa kommunfullmäktiges beslut , 44, ang prövning av att ställa krav på praktikplatser vid upphandling. I ägardirektiven till Sotenäs Bostäder skall kommunstyrelsens beslut angående Gestaltning av offentlig miljö ingå. - I planerade investeringar skall 1% av budgeten vara ett mål för åtgärder som ger ett mervärde i de offentliga rummet (interiöra och exteriöra) och som säkerställer en hög kvalitet på den fysiska miljön. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 19(28)

118 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts KSAU 12 8, 4:e stycket ändras så att stycket för följande lydelse: All upplåning (även konvertering) ska överenskommas med kommunen. 24 ändras och får följande lydelse: Bolaget skall vid upphandling följa bestämmelserna i Lagen om offentlig upphandling (LOU). Vid upphandlingar av ramavtal av större dignitet ska samordning med kommunen ske. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 20(28)

119 Ägardirektiv för Sotenäsbostäder Kommunfullmäktige Förslag x KA 2015/464 Sid 1/6 Ägardirektiv Sotenäsbostäder AB 1 Bolaget som del av den kommunala organisationen Bolaget ingår som en del i den kommunala organisationen. Bolaget skall utföra sin verksamhet på ett sådant sätt att bolaget främjar tillväxten i kommunen genom att bidra till att göra Sotenäs till en attraktivplats att bo och leva i. Bolaget skall erbjuda de boende variation i standard och boendeformer. Bolaget står i sin verksamhet under uppsikt av kommunstyrelsen enligt 6 kap 1 i kommunallagen. Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunen genom: - Gällande bolagsordning, - Gällande ägardirektiv, - Av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen utfärdade särskilda direktiv, - Eventuella förekommande avtal mellan kommunen och bolaget I händelse av bristande överensstämmelse mellan i föregående stycke angivna dokument skall dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. 2 Kommunens direktivrätt Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv om de ej står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. 3 Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen och kommunstyrelsen utövar kommunens styrningsfunktion över bolaget i de avseenden som följer av kommunallagen samt i de avseenden som följer av utfärdade direktiv. Kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolaget styrelse. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt 6 kap 1 a kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Föreligger på grund av lagstiftad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägaren får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

120 Ägardirektiv för Sotenäsbostäder Kommunfullmäktige Förslag x KA 2015/464 Sid 2/6 4 Föremålet för bolagets verksamhet Bolaget är ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag enligt lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Bolaget skall som sådant: - Främja bostadsförsörjningen i kommunen - Främja integration och social sammanhållning - Skapa trygga och hållbara boendemiljöer. Bolaget skall - ha till föremål för sin verksamhet att förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder och lokaler. - erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande i bolaget. - bolaget äger på motsvarande sätt förvärva, förvalta och försälja aktier och andelar i bolag som har anknytning till fastighets sektorn. Bolaget får ej driva verksamhet eller vidtaga åtgärder som inte är förenliga med den kommunala kompetensen. 5 Syftet med bolagets verksamhet Syftet med bolagets verksamhet är att det på ett effektivt och aktivt sätt skall tillhandahålla goda bostäder och lokaler för boende och verksamma i Sotenäs kommun. Bolaget skall dessutom fullgöra de uppgifter och åligganden som överlämnas till bolaget från ägaren. Därvid skall - om så påkallas av någondera parten - särskilt avtal träffas om villkoren m m för sådant uppdrag. Bolagets verksamhet skall vara lokaliserad till affärsmässiga lägen. 6 Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets ändamål och mål tillgodoses. Bolagets verksamhet skall drivas enligt affärsmässiga principer och marknadsorienterade grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av bolagsordningen och dessa direktiv. 7 Fullmäktiges ställningstagande Kommunfullmäktige skall innan beslut fattas av Bolaget beredas möjlighet att ta ställning till ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

121 Ägardirektiv för Sotenäsbostäder Kommunfullmäktige Förslag x KA 2015/464 Sid 3/6 8 Ekonomi Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalande ska vara utformat så att det kan läggas till grund för lekmannarevisorns granskning liksom för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap 1 och 1 a kommunallagen. Bolaget ska bedriva verksamheten så att en långsiktig värdetillväxt av fastighetskapitalet i bolaget tryggas. Avkastningen på bolagets fastighetsbestånd ska vara affärsmässigt och långsiktigt i nivå med jämförbara bostadsföretag och uppgå till 5,0 % på totalt kapital. Så som definition på avkastning på totalt kapital har nedanstående formel använts: Avkastning på Totalt kapital = Resultat före finansiella poster och avskrivningar/bokfört värde på bolagets tillgångar Vid all upplåning (även konvertering) ska samråd ske med kommunen. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Sotenäs kommun för att till den del de ej motsvaras av tillskjutet kapital användas till de ändamål för vars främjande bolaget bildades. 9 Lån och borgen Bolaget skall till kommunen betala marknadsmässig borgensavgift på lån med kommunal borgen. 10 Budget- och handlingsprogram Bolaget skall årligen fastställa budget och verksamhetsplan. Budget skall delges kommunstyrelsen. 11 Underlag för "koncernredovisning" Bolaget skall enligt tidsplaner för kommunkoncernens bokslutsarbete årligen tillhandahålla kommunstyrelsen det underlag styrelsen begär för att upprätta av kommunens årsredovisning enligt 8 kap 17 kommunallagen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

122 Ägardirektiv för Sotenäsbostäder Kommunfullmäktige Förslag x KA 2015/464 Sid 4/6 12 Årsstämma Bolaget skall senast under maj månad varje år hålla årsstämma varvid de ärenden som följer av aktiebolagslagen, bolagsordningen och ägardirektiv skall behandlas. Till årsstämman skall bolagets styrelse kalla kommunens ombud. 13 Informationsskyldighet Bolaget ska fortlöpande hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet. Det åligger bolaget att till kommunstyrelsen snarast översända a) Protokoll från årsstämma och bolagsordning b) Protokoll från styrelsesammanträde c) Delårsrapporter, inklusive balans- och resultatrapport d) Bolagets årsredovisning e) Revisionsberättelse f) Annan handling av särskild betydelse för kommunstyrelsens tillsynsplikt och styrningsfunktion i kommunen Bolaget ska informera kommunstyrelsen om förslag till årsredovisning för bolaget innan årsredovisningen fastställs av bolaget styrelse. Utöver vad aktiebolagslagen stadgar i detta avseende ska bolagets styrelse i förvaltningsberättelserna redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala ändamålet med verksamheten. 14 Ägarsamråd Kommunen och bolaget skall löpande och vid behov hålla ägarsamråd kring bolagets verksamhet och utveckling. 15 Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Bolaget skall tillhandahålla allmänna handlingar i överensstämmelse med de regler som följer av kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagstiftning, bolagsordning och dessa ägardirektiv. Frågan om utlämnande av allmän handling avgörs av verkställande direktören eller efter dennes bestämmande. Vägran att utlämna handling skall på sökandens begäran prövas av bolagets styrelse. 16 Arbetsordning för styrelsen Styrelsen skall årligen utarbeta och fastställa en skriftlig arbetsordning. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

123 Ägardirektiv för Sotenäsbostäder Kommunfullmäktige Förslag x KA 2015/464 Sid 5/6 17 Styrelsearbetet Ersättning till förtroendevalda styrelseledamöter utgår enligt beslut på årsstämman. Bolagets styrelse har rätt att besluta om öppna styrelsesammanträden. 18 Suppleanters inträde m.m Suppleant skall alltid kallas till styrelsesammanträde. Suppleant har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesammanträde även om denne inte ersätter ledamot. För suppleants inträde i styrelsen gäller den ordning som tillämpas för ersättares tjänstgöring i kommunens nämnder. Närvarande suppleant som inte ersätter ledamot har att iakttaga motsvarande tystnadsplikt som gäller för ledamot. 19 Lekmannarevisorer Lekmannarevisorerna har rätt att anlita biträde och har rätt till ersättning för sitt eget och för biträdes arbete. Bolagsstämman fastställer varje år ersättning för lekmannarevisorerna och dess biträde. Det åligger bolagets lekmannarevisorer att årligen i sin granskningsrapport särskilt yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. 20 Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar skall utformas skriftligt i instruktion för verkställande direktören. Styrelsen skall tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. 21 Arkiv Bolaget ska i sin verksamhet tillämpa kommunens arkivreglemente. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

124 Ägardirektiv för Sotenäsbostäder Kommunfullmäktige Förslag x KA 2015/464 Sid 6/6 22 Personalpolitik Bolaget ska tillämpa de personalpolitiska riktlinjer som fastställt för kommunen i programförklaringen för mandatperioden Bolaget ska även i tillämpliga delar tillämpa Personalpolicy i Sotenäs kommun. Bolaget skall teckna branschspecifika kollektivavtal. Rekrytering och upphörande av anställning av verkställande direktör sker efter samråd med kommunstyrelsen. 23 Extraordinär händelse och höjd beredskap Enligt lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner, har Krisledningsnämnden rätt att överta hela eller delar av verksamhetsområden i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. I tillämpliga delar ska denna möjlighet till övertagande också gälla för bolaget. 24 Upphandling Bolaget skall vid upphandling följa bestämmelserna i Lagen om offentlig upphandling (LOU). Vid upphandlingar av ramavtal av större dignitet ska samordning där så är möjlig, ske med kommunen. 25 Särskilt ägardirektiv Kommunen kan komma att utfärda särskilda ägardirektiv. 26 Revision Bolagets revisorer skall utöver vad aktiebolagslagen stadgar - mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet - pröva om denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

125 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 157 KA 2015/464 Ägardirektiv Sotenäsbostäder AB Bakgrund För alla kommunala bolag finns det bolagsordning och ägardirektiv som är antagna av kommunfullmäktige. Bolagsordningen är aktiebolagens regelverk, som tillsammans med lagstiftning anger ramarna för verksamheten. Ägardirektivet fungerar som ett komplement till bolagsordningen. Av ägardirektivet framgår ägarens förväntningar och krav på bolaget. Beskrivning av ärendet De nya reglerna i kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 innebär att om en kommun lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlig- och sekretesslagen. Beslutsunderlag Tf Kommunchefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Britt Wall (S) och Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Roland Mattsson (M) föreslår att ärendet ska återremitteras för göra en översyn av texten och hålla ytterligare dialog med parterna. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(39)

126 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 157 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet för göra en översyn av texten och hålla ytterligare dialog med parterna. Jäv Ronald Hagbert (M) deltar inte i handläggning eller beslut av ärendet pga jäv. Skickas till Ekonomichefen Kommunchefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(39)

127 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 158 KA 2015/464 Ägardirektiv Sotenäsbostäder AB Bakgrund För alla kommunala bolag finns det bolagsordning och ägardirektiv som är antagna av kommunfullmäktige. Bolagsordningen är aktiebolagens regelverk, som tillsammans med lagstiftning anger ramarna för verksamheten. Ägardirektivet fungerar som ett komplement till bolagsordningen. Av ägardirektivet framgår ägarens förväntningar och krav på bolaget. Beskrivning av ärendet De nya reglerna i kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 innebär att om en kommun lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlig- och sekretesslagen. Beslutsunderlag Tf Kommunchefs tjänsteutlåtande Yrkande Britt Wall (S) föreslår att i ägardirektiven till Sotenäs Bostäder skall kommunstyrelsens beslut angående Gestaltning av offentlig miljö ingå. - I planerade investeringar skall 1% av budgeten vara ett mål för åtgärder som ger ett mervärde i de offentliga rummet (interiöra och exteriöra) och som säkerställer en hög kvalitet på den fysiska miljön. Lars-Erik Knutssons yrkar bifall ang 24 enligt förvaltningens förslag. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(35)

128 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Wall (S) förslag och Lars-Erik Knutssons (S) förslag finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar båda förslagen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige fastställer ägardirektiv för Sotenäsbostäder AB enligt bifogat förslag med följande ändringar. 24 ska ha lydelse enligt förvaltningens förslag Följande tillförs ägardirektiven: Gestaltning av offentlig miljö I planerade investeringar skall 1% av budgeten vara ett mål för åtgärder som ger ett mervärde i de offentliga rummet (interiöra och exteriöra) och som säkerställer en hög kvalitet på den fysiska miljön.. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 27(35)

129 Kommunstyrelsens förvaltning Jörgen Karlsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 1(2) Ägardirektiv Sotenäsbostäder AB Bakgrund För alla kommunala bolag finns det bolagsordning och ägardirektiv som är antagna av kommunfullmäktige. Bolagsordningen är aktiebolagens regelverk, som tillsammans med lagstiftning anger ramarna för verksamheten. Ägardirektivet fungerar som ett komplement till bolagsordningen. Av ägardirektivet framgår ägarens förväntningar och krav på bolaget. Beskrivning av ärendet De nya reglerna i kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 innebär att om en kommun lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlig- och sekretesslagen Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer ägardirektiv för Sotenäsbostäder AB enligt bifogat förslag Bilaga/Bilagor Ägardirektiv för Sotenäsbostäder AB Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

130 Kommunstyrelsens förvaltning Jörgen Karlsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 2(2) Skickas till Revisionen Sotenäsbostäder Jörgen Karlsson Tf Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

131 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 77 KA 2016/193 Äldreomsorgsplan (Strategi för utveckling av äldreomsorgen i Sotenäs kommun) Omsorgsförvaltningen har under 2015 haft i uppdrag att omarbeta nuvarande antagen Äldreomsorgsplan med anledning av att antalet äldre ökar i Sotenäs kommun och därmed behovet av insatser från Omsorgsförvaltningen. Arbetet har genomförts i dialog med medborgarna i form av medborgardialoger, fokusgrupper och i samråd med intresseorganisationer. Personal i verksamheten har haft möjlighet att få information, lämna synpunkter och vara delaktiga tillsammans med närmast ansvarig enhetschef. Förvaltningens ledningsgrupp för äldreomsorgen har deltagit aktivt i arbetet. Äldreomsorgsplanen har även under arbetet funnits tillgänglig på kommunens hemsida. Möjlighet har också funnits att lämna remissyttranden. Planens syfte Äldreomsorgsplanen är ett instrument för att styra, förändra, förbättra och utveckla kommunens äldreomsorg. Planen ska för perioden vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten och finnas med i det dagliga arbetet. Beslutsunderlag Omsorgsnämndens beslut, Förslag till äldreomsorgsplan. Yrkande Nils-Olof Bengtsson (M) föreslår - att kommunfullmäktige antar den föreslagna strategin för utveckling av äldreomsorgen i Sotenäs kommun och att genomförandet ska ske etappvis i den takt som tilldelade ekonomiska ramar medger. - Kommunchefen får i uppdrag att utreda hur antalet boendeplatser kan utökas på Hunnebohemmet och Kvarnbergshemmet så att sammanlagt minst 164 boendeplatser skapas. - Vidare utreda vilka investeringar och andra åtgärder som krävs för detta. Uppdragen redovisas till Kommunstyrelsen senast den 19 oktober Olof Börjesson (C ) föreslår att följande stycken tillförs planen: Sidan 8 under Ekonomi, stycke 2 Ambitionsnivån för kostnadseffektiviteten för hemtjänst och särskilt boende ska vara att ligga i nivå med riksgenomsnittet i öppna jämförelser utan att ge avkall på kvalitén. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(28)

132 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts KS 77 Avsnitt 16:2, näst sista punkten Ambitionsnivån för kostnadseffektiviteten för hemtjänst och särskilt boende ska vara att ligga i nivå med riksgenomsnittet i öppna jämförelser utan att minska kvalitén Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Nils-Olof Bengtssons(M) och Olof Börjessons (C ) yrkanden och finner att kommunstyrelsen bifaller båda. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar äldreomsorgsplan Genomförandet ska ske etappvis i den takt som tilldelade ekonomiska ramar medger. Kommunstyrelsens beslut Kommunchefen får i uppdrag att utreda hur antalet boendeplatser kan utökas på Hunnebohemmet och Kvarnbergshemmet så att sammanlagt minst 164 boendeplatser skapas. Vidare att utreda vilka investeringar och andra åtgärder som krävs för detta. Uppdragen redovisas till Kommunstyrelsen senast den 19 oktober Skickas till Kommunfullmäktige Kommunchefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(28)

133 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 16 ON 2014/105 Äldreomsorgsplan Omsorgsförvaltningen har under 2015 haft i uppdrag att omarbeta nuvarande antagen Äldreomsorgsplan med anledning av att antalet äldre ökar i Sotenäs kommun och därmed behovet av insatser från Omsorgsförvaltningen. Arbetet har genomförts i dialog med medborgarna i form av medborgardialoger, fokusgrupper och i samråd med intresseorganisationer. Personal i verksamheten har haft möjlighet att få information, lämna synpunkter och vara delaktiga tillsammans med närmast ansvarig enhetschef. Förvaltningens ledningsgrupp för äldreomsorgen har deltagit aktivt i arbetet. Äldreomsorgsplanen har även under arbetet funnits tillgänglig på kommunens hemsida. Möjlighet har också funnits att lämna remissyttranden. Planens syfte Äldreomsorgsplanen är ett instrument för att styra, förändra, förbättra och utveckla kommunens äldreomsorg. Planen ska för perioden vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten och finnas med i det dagliga arbetet. Yrkande Birgitta Granström (S) och Kristina Frigert (M): Antar förlag till Äldreomsorgsplan Kenny Thärnström (L): Antar förslag till Äldreomsorgsplan med tillägg att ambitionsnivån för kostnadseffektiviteten för hemtjänst och särskilt boende ska vara att ligga under riksgenomsnittet i öppna jämförelser utan att minska kvalitén. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Birgitta Granströms (S), Kristina Frigerts (M) och Kenny Thärnströms (L) yrkande och finner att omsorgsnämnden antar Birgitta Granströms (S), Kristina Frigerts (M) yrkande. Omröstning begärs. Nämnden godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för Birgitta Granströms (S) och Kristina Frigerts (M) yrkande. Nej-röst för Kenny Thärnströms (L) yrkande. \\ks.internt\dfs\hemma\lenvil001\desktop\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(14)

134 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Forts ON 16 ON 2014/105 Omröstningsresultat Med 4 ja-röster för Birgitta Granströms (S) och Kristina Frigerts (M) yrkande mot 3 nej-röster för Kenny Thärnströms (L) yrkande antar nämnden Birgitta Granströms (S) och Kristina Frigerts (M) yrkande. Se omröstningsbilaga. Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta redovisad Äldreomsorgsplan Skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige \\ks.internt\dfs\hemma\lenvil001\desktop\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(14)

135 Äldreomsorgsplan Strategi för utveckling av äldreomsorgen i Sotenäs kommun Antagen av Kommunfullmäktige

136 Sidan 2/28 Innehållsförteckning Begrepp... 4 Sammanfattning Inledning Varför en äldreomsorgsplan? Uppdragsbeskrivning Mål & visioner Vilka behöver vård och omsorg? Vård och omsorg till personer med demenssjukdom Mest sjuka äldre Vård i livets slutskede Förebyggande arbete Folkhälsoarbete Säker, trygg och tillgänglig kommun Uppsökande hembesök Mötesplatser & sociala aktiviteter Intresse- och frivilligorganisationer Styrande lagstiftning Att ansöka om vård och omsorg Äldres behov i centrum (ÄBIC) Vårdplanering Utskrivningsklara Samverkan mellan region och kommun Hälso- och sjukvård för äldre Hälso- sjukvårdslagen Hemsjukvård Rehabilitering av äldre Boende för äldre i Sotenäs kommun Eget boende med insatser Bostadsanpassning Seniorboende med förstärkta trygghetsinsatser Trygghetsboende Vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende Korttidsboende Dagverksamhet Sociala aktiviteter Serviceinsatser till äldre i eget boende Matdistribution Varuhemsändning Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

137 Sidan 3/ Trygghetstelefon Välfärdsteknik Anhörigstöd Resande för person med funktionsnedsättning Vad betalar den enskilde för att få äldreomsorg? Alternativa driftsformer LOV (lagen om valfrihet) Äldreomsorgens utvecklingsområden Checklista över befintliga styrdokument Framtidens äldreomsorg Personal- och kompetensförsörjning Framtida kostnader Ökande kostnader för rikets kommuner Ökande kostnader för äldreomsorgen i Sotenäs kommun Investeringar Från plan till handling Bilagor Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

138 Sidan 4/28 Begrepp Dubbelbemanning - insats som utförs av två personer samtidigt. Hemsjukvård - hälso- och sjukvård i bostaden. Enskilda som av hälsoskäl inte kan ta sig till sjukvårdsinrättningar kan vara berättigade till hemsjukvård. Inom hemsjukvården arbetar sjuksköterskor, fysioterapeuter, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Vård och omsorgspersonal/undersköterskor utför hälso- och sjukvårdsinsatser på delegation. Hemtjänst - utförs utifrån beställning då den enskilde fått beviljat en eller flera insatser, i hemtjänst ingår en servicedel och en omvårdnadsdel. Intraprenad - verksamhet inom offentlig förvaltning som på uppdrag bedrivs självständigt av en grupp anställda (i stället för att läggas ut på entreprenad). Kognitiv funktionsnedsättning - innebär svårigheter att till exempel ta emot, bearbeta och förmedla information, vilket betyder att det krävs längre tid att förstå och lära sig saker. Ett annat begrepp som används är intellektuell funktionsnedsättning. Mest sjuka äldre - personer 65 år och äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Multisjuk - innebär att en person har två eller fler sjukdomar samtidigt. När det gäller äldre och multisjuklighet talar man om äldre med sammansatta och komplexa behov, eller de mest sjuka äldre. Omvårdnad/omsorg - innebär att utifrån socialtjänstlagen få stöd och hjälp i vardagen med det den enskilde inte klarar själv. Eget boende - boendeform för enskild eller ett hushåll. Eget boende med insatser - boendeform för enskild eller ett hushåll, där en eller flera ansökt och fått beviljat insatser utifrån sina behov med utgångspunkt i social-tjänstlagen och/eller hälso- och sjukvårdslagen. Eget boende i vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende boendeform för enskild som utifrån ansökan och beviljande erhåller en bostad samt tillgång till stöd och insatser hela dygnet. Rehabilitering - stödja personer med sjukdomar eller funktionsnedsättningar att återvinna eller uppnå bästa möjliga funktion och förmåga samt att förbättra förutsättningarna för delaktighet i samhällslivet. Service - hemtjänstens service innebär praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt, inköp, matdistribution samt varuhemssändning. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

139 Sidan 5/28 Somatisk vård - vård och omsorg om personer med fysiska sjukdomar. Välfärdsteknik - digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Äldreboende/särskilt boende - samma som eget boende i vård- och omsorgs-boende. Öppna jämförelser - ett analysverktyg framtaget av Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader med rikets kommuner inom bland annat verksamhetsområdet äldreomsorg. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

140 Sidan 6/28 Sammanfattning Planens syfte Äldreomsorgsplanen är ett instrument för att styra, förändra, förbättra och utveckla kommunens äldreomsorg. Planen ska för perioden vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten och finnas med i det dagliga arbetet. Förebyggande insatser Mot bakgrund av en snabbt växande andel äldre är hälsofrämjande åtgärder och förebyggande insatser viktiga. Förebyggande insatser riktade mot äldre personer kan medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för såväl individen som samhället. Framtida behov Vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende Behov av äldreboende har av SCB prognosticerats till 143 platser år Prognosen bygger på förväntat antal invånare i kommunen. Med hänsyn till för-hållandena i Sotenäs kommun med hög medelålder, hög andel 65 år och äldre samt inflyttning av äldre, bedöms behovet av platser vara 150 stycken. Utöver 150 platser krävs sannolikt även framöver 14 korttidsplatser. Det ger ett totalbehov om 164 platser. Hemtjänst Tendensen att allt fler väljer att bo kvar längre hemma, gör att trycket på hemtjänsten kommer att öka. Avdelningen för myndighetsutövning utreder och beviljar behovsanpassat bistånd. Antalet beställda insatser till hemtjänsten som utför insatserna förväntas öka. Utöver beställning från myndighetsutövning tillkommer beställda insatser från hemsjukvården (2015, ca beställda timmar) samt behov av dubbelbemanning. Boendeformer De olika boendeformerna för äldre som omfattas av äldreomsorgsplanen är: Eget boende inklusive senior-/trygghetsboende med insatser av hemtjänst och hemsjukvård. Eget boende i vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende med inriktning mot somatisk vård Eget boende i vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende med inriktning mot demensvård. Rehabilitering/ växelboende/vård i livets slut på korttidsenhet. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

141 Sidan 7/28 Fastigheternas nyttjande Det aktuella kommunala fastighetsbeståndet för boende till äldre ska nyttjas enligt följande: Hunnebohemmet eget boende i vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende med inriktning mot demensvård samt en korttidsenhet. Kvarnberget eget boende i vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende med inriktning mot demensvård och/eller somatisk vård samt korttidsplatser i den mån det är möjligt att utveckla. Kvarnberget planerad tillbyggnad senior-/trygghetsboende. Bankeberg senior-/trygghetsboende. Läkarvillan (f.d. Villa Framtiden) senior-/trygghetsboende. Befintliga fastigheter behöver renoveras/byggas om för att anpassas till det föreslagna nyttjandet. Det innebär att Hunnebohemmets och Kvarnbergets äldreboendes olika utrymmen behöver ses över för att undersöka möjligheten att utöka antalet platser i befintliga fastigheter. Bankeberg byggs om till senior-/trygghetsboende. Antalet tillagningskök i kommunen bör utredas och deras placering bestämmas som en del i projekteringsarbetet. Två så kallade äldrecentrum etableras i kommunen, ett i norr Hunnebohemmet och ett i söder Kvarnbergets äldreboende. Driftsformer Förutom drift av de olika verksamheterna i kommunal regi och utförare enligt lagen om valfrihet (LOV) ska det finnas möjlighet till personalkooperativ, intraprenad, kooperativ hyresrätt och privata utförare. Planen förordar inget specifikt alternativ men ger utrymme för att överväga olika alternativ under planperioden. Personalförsörjning Äldreomsorgens viktigaste resurs är personalen. Det innebär att Sotenäs kommun ska erbjuda en attraktiv arbetsplats och garanti för personlig och kompetensmässig utveckling. I kommunens personalförsörjningsplan ska fastställas de anställdas utbildnings- och fortbildningsbehov. Välfärdsteknik Det nationella målet med användningen av välfärdsteknik är högre kvalitet och effektivitet i vård och omsorg på samhällsnivå. Förvaltningen är i behov av en handlingsplan för införande av välfärdsteknik och permanenta olika digitala tjänster såsom exempelvis GPSlarm, digitala signeringslistor, tillsynskamera etc. Kvalitetsutveckling Äldreomsorgen ska bedrivas med konstant bevakning av den kvalitativa utvecklingen, där fysisk och psykisk hälsa, trygghet och bemötande ska vara grundstenar. Kvalitetsutvecklingen har direkt bäring på kompetensutveckling hos personalen. Det innebär en stark koppling mellan personal- och kvalitetsutvecklingsarbete. För vård av personer med demenssjukdomar föreslås en särskild handlingsplan. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

142 Sidan 8/28 Kvalitetsmål för planperioden är att Sotenäs ska ligga över riksgenomsnittet beträffande kvalitetskriterierna i SKL:s öppna jämförelser. Ekonomi Den föreslagna ökningen av antalet platser för eget boende i vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende bedöms kräva en utökad driftsbudget med ca 9 miljoner från och med år Antalet beställda insatser från myndighetsutövningen och hemsjukvården beräknas öka vilket medför behov av ökad budget även inom hemtjänst. Ersättningssystemet för kommunala och privata utförare bör ses över. Framför allt behöver ersättningen för utförd hemsjukvård och dubbelbemanning regleras så att full ersättning utgår. Ambitionsnivån för kostnadseffektiviteten för hemtjänst och särskilt boende ska vara, att ligga i nivå med riksgenomsnittet i öppna jämförelser utan att minska kvalitén. De föreslagna åtgärderna för renovering och om- och tillbyggnad av befintliga fastigheter (Hunnebohemmet, Kvarnberget, Bankeberg) kommer att kräva betydande investeringar. Investeringarna kommer att belasta andra förvaltningar än omsorgs-förvaltningen och måste tas i beaktande vid beslut om äldreomsorgsplanen. 1 Inledning Äldreomsorgsplanen beskriver inriktningen för utvecklingen av kommunens äldre-omsorg fram till och med Planen påvisar utvecklingsområden men anger inte hur själva genomförandet ska gå till, den är indelad i ett huvuddokument och tre bilagor. Planarbetet har varit förankrat hos politiker, anställda och medborgare. Under plan-arbetet har tre medborgardialoger genomförts och en fokusgrupp med deltagande från pensionärsråd, folkhälsoråd och tillgänglighetsråd. Äldreomsorgsplanen har varit ute på remiss och en sammanfattning av remissvaren finns som bilaga. Remissvaren i sin helhet finns att läsa på kommunens hemsida. Planen anger omfattande investerings-behov för utveckling av äldreomsorgen de närmaste åren, investeringar som inte anges i faktiska kostnader. Omsorgsnämnden vill påtala att investeringskostnader är en fråga som kvarstår att lösa. 2 Varför en äldreomsorgsplan? Av Socialtjänstlagen framgår att kommunen skall planera sina insatser för äldre. Planeringen skall göras i samverkan med hälso- och sjukvården samt andra samhällsorgan och involvera brukarorganisationer. Äldreomsorgsplanen är ett instrument för att styra, förändra, förbättra och utveckla kommunens äldreomsorg. Den ska redovisa kommunens ambitioner med uppsatta mål och konkreta aktiviteter för äldreomsorgen. Grunden utgörs av de politiska målen, visioner och uppdrag som antagits av kommunfullmäktige och omsorgsnämnden. Planen ska under perioden 2016 till 2020 vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten, men också finnas med i det dagliga arbetet. Planen ska styra verksamheternas utveckling de närmaste åren. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

143 Sidan 9/ Uppdragsbeskrivning Kommunfullmäktige beslutade utifrån förvaltningschefens tjänsteutlåtande och omsorgs- och socialutskottets protokoll om en revidering av äldreomsorgsplanen. Uppdragshandlingen tar utgångspunkt i aktuella fakta om kommunens befolkningsutveckling och långsiktiga ekonomiska bärkraft avseende åtaganden inom välfärdsområdet. Utredningen ska ge underlag för politiska prioriteringsbeslut inom äldreomsorgens områden. Planen ska innehålla en demografisk beskrivning till år 2020 baserad på uppgifter från SCB och en beskrivning av äldreomsorgens verksamheter i Sotenäs. 2.2 Mål & visioner Nationella mål Kommunens åtagande för äldre regleras främst i socialtjänstlagen. Den inledande portalparagrafen om respekt för människors självbestämmande och integritet ska genomsyra dagliga möten med kommunens äldre. Socialtjänstens omsorger om äldre ska inriktas på att äldre människor får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den nationella äldrepolitiken berör också flera områden såsom hälso- och sjukvård, folkhälsa och bostadspolitik Nationell värdegrund Enligt ett tillägg i Socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det är den enskilde som avgör vad det innebär. Personal inom äldreomsorgen ska därför fråga den enskilde om dennes synpunkter och önskemål. Det är den enskildes behov som styr den vård och omsorg som ges utifrån hur den enskilde vill och kan leva Kommunens vision Äldreomsorgsplanen utgår från kommunens vision om ett gott liv i Sotenäs Kommunens värdegrund Äldreomsorgsplanen utgår ifrån kommunens antagna gemensamma värdegrund med ledorden Helhetssyn - Öppenhet Delaktighet Kommunens värdighets- och kvalitetsgarantier Sotenäs kommun har antagna kvalitets- och värdighetsgarantier 1 inom äldreomsorgsområdet för anhörigstöd, dagverksamhet, hemtjänst, myndighetsutövning, hälso- och sjukvård och för vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende. Äldreomsorgsplanen utgår från gällande värdighets- och kvalitetsgarantier vilka finns att läsa på kommunens hemsida f93a5413ea81ba28f5913.html Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

144 Sidan 10/ Antagna inriktningsmål för åren Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde 2. Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt 3. Goda betingelser för företagande 4. En attraktiv besökskommun 5. Alla finner sitt önskade boende 6. Ett rikt fritids- och kulturutbud 7. Ett livslångt lärande Programförklaring (KF) För området vård och omsorg har följande programförklaring antagits fram till och med år 2018 av Kommunfullmäktige (KF). Sotenäs erbjuder trygg och respektfull omvårdnad med utgångspunkt i den enskildes behov med valfrihet avseende både utförare och insatser. Det finns två äldrecentrum, ett i södra och ett i norra kommundelen. Ideella krafter medverkar i stor omfattning i omsorgsverksamheten. Omsorgstagarna upplever trygghet och respekt. Alla som arbetar inom vård och omsorg har relevant kompetens. En plan finns för fortbildning och kompetensutveckling för personalen utifrån verksamhetens behov. Näringsriktig och god mat serveras till alla omsorgstagare Antagna verksamhetsmål 2016 Jämställdhet Öka kunskapen om våld i nära relationer Myndighetsutövning Minst 85 % av biståndsbedömda personer/anhöriga ska ha uttryckt nöjdhet med resultatet av och sin delaktighet i utredningsprocessen Hemtjänst Antalet personer som ger planerade insatser till den enskilde ska inte överstiga riksgenomsnittet i öppna jämförelser Äldreomsorg Utveckla två äldrecentrum, ett i norra kommundelen och befintligt äldrecentrum i södra kommundelen Hälso- och sjukvård Antalet fallolyckor inom omsorgsverksamhetens ansvarsområden ska minska Värdet i öppna jämförelser för fallolyckor ska minska från 49 till 46 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

145 Sidan 11/28 Vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende Boende och närstående ska ha uttryckt graden av nöjdhet med boendet avseende trygghet Värdet i öppna jämförelser för trygghet i vård- och omsorgsboende/ äldreboende/särskilt boende ökar från 53 till minst 58 Värdet i öppna jämförelser ska som helhet i vård- och omsorgsboende/ äldreboende/särskilt boende öka från 83 till minst 88 3 Vilka behöver vård och omsorg? På nationell nivå görs löpande framtidsstudier i syfte att beräkna olika målgruppers behov av offentliga insatser. Den demografiska utvecklingen ställer behoven av omsorg om äldre i fokus. Olika scenarier baseras på antaganden om antalet äldre, deras medel-livslängd, hälsoutveckling och beräknade vårdbehov. Den medicintekniska utvecklingen har hittills styrkt antaganden att Sveriges åldrande befolkning kan leva fler friska år under en ökande medellivslängd. Många äldre Sotenäsbor lever ett rikt och omväxlande liv med god hälsa, förändringar i hälsotillstånd kan leda till behov av vård och omsorg. 3.1 Vård och omsorg till personer med demenssjukdom För Sotenäs kommun finns ett statistiskt uträknat tal för nya personer som insjuknat i demenssjukdom över tid, om c:a 30 personer per år, vilket med stor sannolikhet kommer att öka. Insjuknande i demenssjukdom har ett direkt samband med befolkningens åldersprofil. Hunnebohemmets äldreboende deltog (2015) i det nationella kvalitetsregistret för demenssjukdomar, en utredningsmodell för att kartlägga och beskriva symtom. Sotenäs kommun har i dagsläget en sjuksköterska med specialistkompetens inom demensområdet. Demenssjuksköterskans uppdrag är riktat till patienter inskrivna i hemsjukvården. Det finns 65 boendeplatser (2015) för personer med demenssjukdom. Det finns ingenting som tyder på att trenden ska minska. Med tanke på kommunens höga åldersprofil ser förvaltningen (2015) ett ökat behov av platser för personer med demenssjukdomar inom vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende och avlastningsinsatser för anhöriga. Kommunen har ett ansvar att ge stöd och insatser till personer både under och över 65 år med demenssjukdom. Det innebär att det finns behov för en särskild handlingsplan utifrån nationella riktlinjer för vård och omsorg till personer med demenssjukdom oavsett ålder och utifrån nationella rekommendationer om ett multiprofessionellt teambaserat arbete. Handlingsplanen bör ange beräknad prognos för antalet diagnostiserade och odiagnostiserade personer med demenssjukdom, platsbehov och dess kostnader. Plan för kommunens demensvård bör ange mål, metoder och kompetensförsörjning för utveckling och kvalitetssäkring utifrån nationella riktlinjer. Planen bör även ange hur vård och omsorg planeras för äldre personer med kognitiva funktionsnedsättningar och demenssjukdom. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

146 Sidan 12/28 Vård och omsorg om äldre med psykiska sjukdomar Äldre med psykisk ohälsa är en grupp inom äldreomsorgen som särskilt bör beaktas. För att tillgodose insatser av vård och omsorg till äldre med psykisk ohälsa behöver kommunen säkerställa att det finns personal med kompetens för denna grupp. 3.2 Mest sjuka äldre Den vård och omsorg som utförs i kommunerna blir alltmer sjukvårdstekniskt avancerad. Delar av det som tidigare var slutenvård flyttar ut från sjukhusen till ordinärt boende, Vården flyttar hem. En brukare med tre eller fler diagnoser definieras som multisjuk. Vårdgivaransvaret har förändrats och verksamheten bedriver avancerad sjukhusvård både i det egna hemmet och på vård- och omsorgsboende/äldreboende/ särskilt boende. Anställda behöver ständig kompetensförsörjning för att utföra allt mer avancerade insatser av vård och omsorg. 3.3 Vård i livets slutskede Vid livets slutskede är målet för kommunens vård och omsorg att tillgodose den enskildes och anhörigas behov i möjligaste mån. Den enskilde har möjlighet att få vård- och omsorgsinsatser i sitt hem, även anhöriga kan få stöd och avlastning. Sotenäs kommun antog 2016 en riktlinje för vård i livets slut som utarbetats inom omsorgsförvaltningen. 3.4 Förebyggande arbete Mot bakgrund av en snabbt växande andel äldre är hälsofrämjande åtgärder och förebyggande insatser viktiga. Förebyggande insatser riktade mot äldre personer kan medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för såväl individen som samhället. De kan motverka uppkomsten av skador och ohälsa. Att vara socialt aktiv och ha en meningsfull uppgift har inte bara betydelse för välbefinnandet, utan även för risken att drabbas av psykisk ohälsa och att utveckla demens. Ansvaret för hälsofrämjande och förebyggande arbete ligger såväl hos kommunen som Västra Götalandsregionen. 3.5 Folkhälsoarbete I Sotenäs är äldres hälsa ett prioriterat område inom folkhälsoarbetet. I kommunens folkhälsoplan finns utmaningar, antagna mål och strategier för arbetet. Målet är att bevara och stärka hälsan hos den äldre befolkningen i Sotenäs och att erbjuda ett lättillgängligt stöd för alla 65 år och äldre när det gäller boende och fritid. Genom kommunens Hälsoråd erbjuds samverkan och möjligheter till stöd för hälsofrämjande insatser i syfte att förbättra äldres hälsa. Hälsorådet, är namnet på folkhälsorådet i Sotenäs, ett samverkansforum och rådgivande organ. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

147 Sidan 13/ Säker, trygg och tillgänglig kommun Mål och syfte med en trygg, säker och tillgänglig kommun är en samhällsplanering som skapar trygga och säkra bostadsområden, en säker trafikmiljö med möjlighet att cykla och gå, en god tillgänglighet till allmänna lokaler och platser. Säker, trygg och tillgänglig kommun ska dessutom motverka ensamhet och våld samt minska antalet skador och olyckor i Sotenäs. 3.7 Uppsökande hembesök I dagsläget (2016) bedrivs inga uppsökande hembesök, men det har skett tidigare år. Verksamheten är viktig då det är ett led i att främja hälsa för äldre personer. Förvaltningen avser att återuppta den uppsökande verksamheten för personer 75 år och äldre som inte har hemtjänst och/eller hemsjukvård. Besöken ska vara frivilliga och ske på den enskildes villkor. Syftet ska vara att skapa trygghet för den enskilde. 4 Mötesplatser & sociala aktiviteter Sociala aktiviteter behöver utvecklas för att minska ensamhet och social isolering hos äldre. Mötesplats Kvarnberget utvecklades i ett projekt kallat En våg av omsorg. Förutom en inbjudande entré för boende, anhöriga och besökare finns här information om omsorg och social service. Här finns också en permanent hjälpmedelsutställning för ökade kunskaper om vardagshjälpmedel. Ett utvecklingsområde är att öka antal mötesplatser, och då i första hand på Hunnebohemmet utifrån att det bör vara ett av kommunens äldrecenter. 4.1 Intresse- och frivilligorganisationer Kommunens intresse- och frivilligorganisationer utgör en tillgång inom omsorgsnämndens verksamheter och samarbetet skulle kunna utvecklas mer. Under planarbetet har förfrågningar ställts till dessa, om intresse finns att i samarbete med förvaltningen arbeta med trygghetsskapande aktiviteter i befintliga bostadsbestånd, där flera äldre bor. Planen förordar en samordnande funktion mellan verksamheter och organisationer för att tillgodose behovet av sociala aktiviteter. 5 Styrande lagstiftning Socialtjänstlagen (2001:453) och socialtjänstförordningen (2001:937) styr i huvudsak såväl myndighetsutövning av insatser som utförande av insatser. I socialtjänstlagen (SoL) finns bestämmelser om både ekonomiskt och socialt stöd. De insatser som ges enligt socialtjänstlagen kallas bistånd. Biståndet ska utformas så att det stärker möjligheter till ett självständigt liv. Förutsättningen är att den enskilde har behov av stöd och hjälp, eller att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Lagen anger att självbestämmande och integritet ska respekteras. Vad den enskilde behöver hjälp med bedöms av biståndshandläggare i delaktighet och med inflytande av den enskilde. Rätten till stöd regleras i SoL 4 kapitel 1. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

148 Sidan 14/28 Utöver socialtjänstlagen finns ett stort antal lagar som påverkar äldres villkor i samband med behov av vård och omsorg. Bland dessa kan nämnas Hälso- och sjukvårdslagen, Bostadsanpassningslagen, Lagen om valfrihetssystem, Patientsäkerhetslagen. Uppgifter kring den enskilde skyddas enligt offentlighets- och sekretesslagen. 5.1 Att ansöka om vård och omsorg Biståndsbeslutet utgör socialtjänstens rättsliga grund. Kravet i lagen är att den enskilde ansöker om insatser för att uppnå skälig levnadsnivå, ett begrepp som under åren omvärderats och fyllts med innehåll till följd av prejudicerande rättsfall. Hemtjänstens uppdrag uttrycks i antagna riktlinjer och kommunens förfrågningsunderlag enligt Lagen om valfrihet. Hemsjukvård och rehabilitering erbjuds på medicinsk grund som en följd av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. Personer med tillfällig vistelse från andra kommuner, vilka beviljats insatser i form av hemtjänst i sin hemkommun, har rätt att få insatser när de tillfälligt vistas i Sotenäs kommun. Handläggningsprocessen innebär ansökan, anmälan, uppföljning eller omprövning och kräver en utredning samt en bedömning. För att kunna göra en rättssäker bedömning måste i utredningen finnas ett underlag som till exempel hembesök och läkarutlåtande Riktlinjer Det finns lokala riktlinjer som anger kriterier för att kunna beviljas insatser utifrån biståndsprövning enligt socialtjänsten. Riktlinjerna föreslås ses över för att ytterligare främja målsättningen för att invånare i Sotenäs kommun ska få sitt önskade boende, trygg och respektfull omvårdnad med utgångspunkt i den enskildes behov och med valfrihet avseende hemtjänstutförare Rätten att åldras tillsammans/parboende Enligt socialtjänstlagen (2001:453), får äldre makar och sammanboende som varaktigt har levt tillsammans rätt att fortsätta att bo tillsammans även när endast den enes behov kräver eget boende på vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskild boende. En förutsättning för att bestämmelsen ska vara tillämplig är att paret innan ansökan varaktigt har bott tillsammans eller, om den ena parten redan bor i ett i vård- och omsorgsboende/ äldreboende/särskilt boende, att paret innan de skildes åt varaktigt bodde tillsammans. Omsorgsnämnden har lokala riktlinjer för hur lagen tillämpas i Sotenäs kommun. 5.2 Äldres behov i centrum (ÄBIC) Kommunstyrelsen beslutade att införa arbetsmetodiken Äldres behov i centrum (ÄBIC). Metodiken är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt som ger möjlighet till strukturerad dokumentation. Syftet är att tydliggöra behoven och genom detta utveckla arbetet med den enskilde. Beviljad insats beskriver den enskildes behov och beställning görs av insatsen till hemtjänsten. I samråd med den enskilde görs en genomförandeplan som beskriver hur utföraren av hemtjänst ska utföra beviljad insats utifrån den enskildes behov. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

149 Sidan 15/ Vårdplanering För att underlätta övergången mellan olika vårdgivare runt en person med behov av både medicinska och sociala insatser skall företrädare för region och kommun genomföra vårdplanering tillsammans med den enskilde. 5.4 Utskrivningsklara Äldre personer dominerar inom sjukhusens slutenvård. Kommunen ansvarar enligt betalningsansvarslagen för utskrivningsklara patienter i länssjukvård som kvarligger på sjukhus trots avslutad behandling. Orsaken kan vara bristande resurser i hemkommunen eller valet att låta patienten stanna kvar på sjukhus, till exempel utifrån en bedömning av humanitära skäl. Sotenäs kommun lägger ner ett omfattande arbete på samordnad vårdplanering för att så snabbt som möjligt erbjuda vård- och omsorgsinsatser. 5.5 Samverkan mellan region och kommun Det övergripande målet för vård och omsorg är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Patienten ska uppleva trygghet i vård och behandling. Vården ska vara lättillgänglig och uppfylla patientens behov av kontinuitet och samordning och bygga på respekt för patientens självbestämmande. Vården och omsorgen ska vara jämlik, samordnad och sammanhållen. Det innebär att kommunal hemsjukvård, kommunal äldreomsorg, regionens primärvård och regionens länssjukvård måste samverka för att tillgodose behoven. Information och vägledning till befolkningen ska vara lättillgänglig, samordnad och enhetlig från region och kommun. 6 Hälso- och sjukvård för äldre 6.1 Hälso- sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen är den lag som reglerar hälso- och sjukvård som ges till patienten i det egna boendet och på vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende. Lagen gäller även för personer som vistas på dagverksamhet. Kommunen har också ett hälso- och sjukvårdsansvar för vuxna personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostad. Lagområdet reglerar även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. 6.2 Hemsjukvård Hemsjukvård är insatser i eget boende och i vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende som ges av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut, syn- och hörselinstruktör och omvårdnadspersonal. Under 2015 hade 386 personer hemsjukvård i eget boende eller på vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende i Sotenäs kommun. Källa: Magna Cura verksamhetssystem Omvårdnadspersonal utför hemsjukvård på delegation/ordination efter genomgången utbildning som ges av hemsjukvårdens personal. Den vård som utförs i kommunerna blir alltmer sjukvårdstekniskt avancerad. Det tillkommer nya grupper av patienter och en större omsättning av patienter i hemsjukvården. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

150 Sidan 16/28 Delar av det som tidigare var slutenvård flyttar ut från sjukhusen till patientens egna hem, vården flyttar hem. Vårdgivaransvaret har förändrats och verksamheten bedriver avancerad vård i hemmen. En stor utmaning för framtiden är att öka och utveckla kunskapen som finns inom hemsjukvården, samt att arbeta för att patienten ska känna sig trygg med att avancerad vård ges i hemmet. För att i framtiden kunna försörja kommunen med kompetent personal, bör det i kommunens personal- och försörjningsprogram finnas en strategi för kompetensutveckling av anställda inom hemsjukvården. 6.3 Rehabilitering av äldre I kommunens hälso- och sjukvårdsansvar ingår rehabilitering och habilitering på basnivå. Syftet med insatserna är att återvinna, bevara eller utveckla funktionsförmågan och klara det dagliga livet så gott som möjligt. Exempel på insatser kan vara funktions- bedömning, rehabilitering, förskrivning av hjälpmedel och instruktion och handledning av personal, anhöriga eller annan person. Förskrivning av hjälpmedel är reglerat av ett samverkansavtal med Västra Götalandsregionen. Arbetsterapeut och fysioterapeut/ sjukgymnast förskriver utifrån en behovsbedömning. Dagrehabilitering erbjuds till personer med omfattande behov av rehabilitering. Kommunens syn- och hörsel-instruktör instruerar och vägleder personer med syn- och hörselnedsättning. 7 Boende för äldre i Sotenäs kommun Omsorgsnämndens förslag om prioriterad ordning utifrån antagna mål för enskild med biståndsbedömda insatser: 1. Eget boende med insatser 2. Eget boende med insatser och sociala aktiviteter på trygghets- och seniorboende 3. Eget boende på vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende med tillgång till omvårdnadsinsatser hela dygnet 7.1 Eget boende med insatser Antalet personer som beviljats hemtjänst ökar i Sverige. Även i Sotenäs ökar både omfattning av insatser och antal personer som beviljats hemtjänst Hemtjänstinsatser Utifrån Socialtjänstlagen, utredning och bedömning är ambitionen att den enskilde ska ges möjlighet att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt, vilket också är Sotenäs kommuns mål enligt programförklaring Utifrån biståndsbedömning ges hjälp i hemmet med personlig omvårdnad och hushållssysslor. Personlig omvårdnad innebär hjälp för att kunna äta, klä sig, förflytta sig och sköta personlig hygien. Dessutom utförs insatser för att bryta social isolering och känna trygghet och säkerhet i det egna hemmet. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

151 Sidan 17/ Ökar eller minskar beviljade insatser i hemtjänsten? Sotenäs kommuns invånare kommer med största sannolikhet att ha ett ökande behov av vård och omsorg fram till Tendensen att allt fler väljer att bo kvar längre hemma är en tydlig indikation på att trycket på hemtjänsten kommer att öka. Svårigheten är att uppskatta behovet av omvårdnads- och serviceinsatser samt dubbelbemanning. Antalet beställda insatser enligt socialtjänstlagen förväntas öka dessutom tillkommer beställda insatser från hemsjukvården. Kostnad tillkommer för en ökning av dubbelbemanning (två anställda krävs för att utföra en insats), då fler och fler personer med omfattande omvårdnadsbehov ges insatser i det egna hemmet. Ersättningsmodellen för att utföra beställningar bör ses över för att ge kostnadstäckning till utförare av hemtjänst. Behovet är svårt att förutsäga, vilket differensen i tabell nedan påvisar. År Antal biståndsbedömda insatser i timmar Utveckling Källa: Bokslut Bostadsanpassning En person som på grund av bestående funktionsnedsättning behöver få sin bostad anpassad eller ombyggd kan söka bostadsanpassningsbidrag (BAB). Bidraget är till för att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet till ett självständigt liv i sitt eget hem. Om man bor permanent i sin bostad kan man få bidrag för att anpassa bostadens fasta funktioner för att till exempel ta sig in och ur bostaden, förflytta sig i bostaden, laga mat och sköta sin hygien. Ett samverkansavtal finns mellan Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommun, som har en gemensam handläggare anställd. Det är svårt att ställa en prognos om ansökningar till bostadsanpassning kommer att minska eller öka. Behovet påverkas starkt av tillgången på alternativa boendeformer på den ordinarie bostadsmarknaden. 7.3 Seniorboende med förstärkta trygghetsinsatser Seniorboende är ett samlingsbegrepp för olika former av eget boende i flerfamiljshus som utmärks av god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler. Viss uppnådd ålder kan krävas för att få flytta in. De ingår i ett breddat utbud av bostäder och tjänster inom den ordinarie bostadsmarknaden och ligger inom kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

152 Sidan 18/28 Sotenäsbostäder AB tillhandahåller ett drygt hundratal lägenheter i äldreanpassat boende som kan definieras som seniorbostäder. Dessa finns i Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand och Malmön. Samtliga fastigheter är byggda på 1980-talet. Lägenheter förmedlas via hyresvärdens kösystem. Exempel på aktiviteter som skulle kunna erbjudas i ovan nämnda flerfamiljehus är tillgång till trygghetsvärd och social gemenskap, även så kallade fixartjänster skulle kunna ingå. Förstärkta trygghetsskapande insatser i befintliga boendeformer skulle vara ett sätt att uppfylla människors önskemål om att kunna bo kvar hemma. Det finns möjlighet till olika lösningar av vem som organiserar och driver verksamheten. Det kan vara kommunen, bostadsbolaget och/eller intresseorganisationer. Syftet är att den boende upplever en trygg och god livsmiljö som senarelägger eller aldrig ger upphov till en ansökan om boende på vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende. Forskning visar att människor i allt större utsträckning vill bo kvar i det egna hemmet. 7.4 Trygghetsboende Trygghetsboende är en boendeform för äldre som under vissa förutsättningar stöds av statliga investeringsbidrag. Det finns för närvarande inget trygghetsboende i kommunen. Förslagsvis byggs totalt tre trygghetsboende under de närmaste åren. Byggande pågår för ett trygghetsboende utan statligt stöd i Hunnebostrand på den plats där Villa Framtiden tidigare var belägen. Trygghetsboendet förväntas vara inflyttningsklart under 2016 och omfattar ett 15-tal lägenheter och blir kommunens första trygghetsboende. Sotenäsbostäder har i uppdrag av Kommunstyrelsen att projektera för en fastighet, på en närliggande tomt till Kvarnbergets äldreboende. Planen förordar att Sotenäsbostäder bygger ett trygghetsboende. Fastigheten där Bankebergs äldreboende inryms är i dåligt skick enlig tekniska förvaltningen (2016), och i behov av omfattande renovering. Tidigare utredning visar att det skulle kunna bli stycken boendeplatser med en adekvat standard gällande boende- och arbetsmiljö. Ett lågt antal boendeplatser ger dock höga hyreskostnader för den enskilde och är inte kostnadseffektivt att driva för kommunen. Bankeberg förordas därför att utvecklas till trygghetsboende för äldre i kommunen Trygghetsboende i kommunen Planen förordar tre trygghetsboende placerade på följande platser: Hunnebostrand och beläget på f.d. Villa Framtidens tomt Hunnebostrand och beläget på Bankebergs äldreboende Kungshamn och beläget intill Kvarnbergets äldreboende Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

153 Sidan 19/ Verksamhet på trygghetsboende För att få statligt investeringsstöd för trygghetsbostäder måste det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby, rekreation och personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. Det finns flera möjligheter att uppnå ovan givna kriterier gällande verksamhetsinnehåll på ett trygghetsboende. Trygghets- och gemensamhetsskapande aktiviteter kan utföras av fastighetsägare, kommun och/ eller intresseorganisation. I samband med projektering bör dialog föras och beslut tas om hur verksamheten på trygghetsboende bör organiseras och drivas. 7.5 Vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende Det finns ett inriktningsbeslut om två äldrecentrum i kommunen. Ett beläget i norra kommundelen i Hunnebostrand, på Hunnebohemmet och ett beläget i den södra kommundelen i Kungshamn, på Kvarnbergets äldreboende. Det finns tre vård- och omsorgsboenden/äldreboenden/särskilda boenden för äldre i Sotenäs kommun: Kvarnbergets äldreboende, Hunnebohemmet och Bankeberg om totalt 132 platser (2015). Alla drivs i egen regi av kommunen. Bilden visar antal befintliga platser och hur de nyttjades under 2015 samt fördelning mellan kvinnor och män. Vård- och omsorgsboende/ äldreboende/ särskilt boende Möjliga boendeplatser i fastigheten Boendeplatser som nyttjas för annan verksamhet eller inte nyttjas alls. Antal boende, 2015 Varav kvinnor Varav män Kvarnberget Hunnebohemmet Bankeberg Totalt Beräkningsmodell med prognosutfall Statistiska centralbyråns prognos i tabellen nedan är framtagen utifrån åldersstruktur och tar inte hänsyn till inflyttningen av äldre personer. Sotenäs kommuns prognos är högre och anger ett behov av 150 boendeplatser med anledning av inflyttningen av 65 år och äldre. Behov av vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende beräknas av omsorgsförvaltningen i Sotenäs kommun för respektive år, och enligt antagande om 16 % för äldre personer än 80 år och 1,5 % i åldersgruppen år. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

154 Sidan 20/ år 80 år och äldre Totalt 65 år och äldre År Prognos antal personer Beräknat behov av antal platser på äldreboende Prognos antal personer Beräknat behov av antal platser på äldreboende Prognos antal personer Totalt Beräknat behov av antal platser på äldreboende Prognos av antal invånare i kommunen Källa: SCB:s beräkningsmodell 7.6 Korttidsboende På Hunnebohemmets äldreboende finns kommunens korttidsenhet med 14 platser år Vistelse där sker under en kortare period och ger insatser inom områdena rehabilitering, växelboende, väntan på annat boende samt vård i livets slutskede. I samband med översyn av vård- och omsorgsboende/äldreboende/ särskilt boende bör även korttidsenheten ses över. Prognos för behovet fram till år 2020 är 14 platser under förutsättning att föreslagna boendeformer och utökning av boendeplatser genomförs. Kommunens korttidsenhet fungerar inte tillfredställande med anledning av att personer med olika typer av behov vistas där samtidigt. Omsorgsförvaltningen förordar att inriktningar som rehabilitering/ växelboende och vård i livets slut verkställas i olika lokaler, så att exempelvis enbart personer med demenssjukdom vistas tillsammans. Detta för att uppnå en god kvalitet i omvårdnaden. 7.7 Dagverksamhet För att ta del av dagverksamhet krävs en ansökan och beslut från kommunens biståndshandläggare. Dagverksamhet är en social träffpunkt som erbjuder stimulans och förströelse genom olika aktiviteter. Den är till för personer som har svårt att delta i det allmänna aktivitetsutbudet i samhället och som behöver bryta ensamhet och finna meningsfullhet i vardagen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

155 Sidan 21/ Sociala aktiviteter Ett förbättringsområde för kommunens äldreomsorg är utbudet av sociala aktiviteter på vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende. Det har visat sig vara önskvärt i de svar som lämnats av brukare i Öppna jämförelser. Det finns behov av ett kvalitetsledningssystem som bland annat säkerställer att enskilda upplever en god kvalité av utbudet av sociala aktiviteter. 8 Serviceinsatser till äldre i eget boende 8.1 Matdistribution Den som inte kan laga egen mat kan få hjälp med att få lagad mat distribuerad. Detta innebär att lokalt producerad kyld mat levereras till den enskildes bostad. Den som inte klarar att värma maten i mikrovågsugn eller ugn kan få hjälp av hemtjänsten. Kyld mat ger den enskilde valmöjligheten att äta på valfri tid. Programförklaringen anger att näringsriktig och god mat serveras till alla omsorgstagare. Kommunstyrelsen har gett omsorgsförvaltningen i uppdrag att under 2016, utreda möjligheten utifrån beviljat bistånd att få tillagning av måltider i det egna hemmet. 8.2 Varuhemsändning Den som inte klarar att gå till affär eller att bära hem sina varor kan utifrån ansökan få hjälp genom serviceinsatsen varuhemsändning. Hemtjänsten utför serviceinsatsen utifrån biståndsbeslut och verkställer stöd för inköpslista, plockning av varor, hemkörning samt upplockning av varor. 8.3 Trygghetstelefon Trygghetstelefon är ett bistånd som den enskilde ansöker om vid upplevd otrygghet och installeras av personal från hemtjänsten. Trygghetstelefon ersätter inte 112 utan är ett sätt att kunna tillkalla hjälp för vardagliga situationer. Drygt 300 personer i Sotenäs kommun har ansökt och fått beviljat insatsen trygghetstelefon. Sveriges kommuner står inför ett teknikskifte och måste gå från analog till digital teknik, när det gäller trygghetstelefon. Sotenäs kommun har under 2015 upphandlat digital teknik och uppnår regeringens mål om att innan 2016 års utgång ha digitaliserat kommunens trygghetstelefoner. Det sker mycket innovativ utveckling inom välfärdstjänster, vilket sannolikt kommer att ge den enskilde fler möjligheter till att få upplevd trygghet i hemmet. En teknik som efterfrågas av brukare och anhöriga är trygghetsprodukter utanför det egna hemmet, ex. positioneringslarm (GPS). 9 Välfärdsteknik Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser. Produkten kan användas av personen själv, en närstående, personal eller någon annan i personens närhet. Produkten kan ges som bistånd, förskrivas som hjälpmedel för det dagliga livet eller köpas på konsumentmarknaden. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

156 Sidan 22/28 Nationellt mål med användningen av välfärdsteknik är högre kvalitet och effektivitet i vård och omsorg på samhällsnivå. Kommunfullmäktige beslutade 2013 att gå med i den nationella digitala agendan, där välfärdsteknik är en del av flera digitala tjänster. Omsorgsförvaltningen ingår i den kommunövergripande styrgruppen för utveckling av kommunens digitalisering. Äldreomsorgen deltar aktivt (2015) i projekt såsom digitala signeringslistor, distansmöte via Skype, handlingsplan för service, trygghet och delaktighet i hemmet samt övergång till digitala trygghetstelefoner. Förvaltningen arbetar med pilotprojekt för användande av GPSlarm till enskilda, mobil dokumentation för kommunens nattorganisation med hjälp av Ipad /surfplatta och tillsyn via webbkamera. Att införa och permanenta olika digitala tjänster som exempelvis ovan nämnda, är en förutsättning enligt flera forskare för en kostnadseffektiv vård och omsorg i framtiden. Förvaltningen är i behov av en handlingsplan för införande av välfärdsteknik och permanenta olika digitala tjänster 10 Anhörigstöd Sotenäs kommun hade ca 120 anhörigvårdare år En anhörigvårdare är en person som är mantalsskriven på samma adress som den som är i behov av stöd och insatser. Fokusområden för anhörigstödet är flera, som exempel kan nämnas avlösning, stödjande samtal och förebygga våld i nära relation. Kommunfullmäktige antog 2012 en plan för kommunens anhörigstöd som avser alla åldrar och som gäller till och med Under 2016 avses planen att revideras. 11 Resande för person med funktionsnedsättning Kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland reglerar den anropsstyrda trafiken som särskild kollektivtrafik utgör. Trafiken regleras utifrån avtal med Västtrafik. Nuvarande avtal går ut kvartal 2 år Färdtjänst är en kommunalt subventionerad trafikservice för funktionsnedsatta. Färdtjänsten skall kompensera att den enskilde till följd av sitt funktionshinder inte kan nyttja allmänna kommunikationer. Enligt lagen om färdtjänst och kommunens generella regler beviljas färdtjänst när den enskilde på grund av ett funktionshinder av varaktig karaktär (minst sex månader) inte utan väsentliga svårigheter kan förflytta sig på egen hand eller åka med allmänna kommunikationer. Resor som görs utanför kommunens färdtjänstområde men inom Sverige kallas Riksfärdtjänst. Den enskilde ska göra en ansökan hos färdtjänsthandläggare som prövar varje enskilt ärende mot gällande lagstiftning. Om den enskilde beviljas dagverksamhet enligt Socialtjänstlagen, kan omsorgsresor till och från dagverksamheterna beviljas av dagverksamhetens enhetschef, om den enskilde inte på egen hand kan ombesörja resan Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

157 Sidan 23/28 12 Vad betalar den enskilde för att få äldreomsorg? Riksdagen har infört en maxtaxa för vård, omsorg och service i Sverige. Av lagtexten framgår vilka uppgifter kommunen måste ha tillgång till för att fastställa en avgift. Vad den högsta avgiften är varje år, samt värdet av det schabloniserade förbehållsbeloppet bestäms av prisbasbeloppet. 13 Alternativa driftsformer Förutom drift av de olika verksamheterna i kommunal regi ska det finnas möjlighet till personalkooperativ, intraprenad, kooperativ hyresrätt och privata utförare. Planen förordar inget specifikt alternativ men ger utrymme för att överväga olika alternativ under planperioden LOV (lagen om valfrihet) LOV infördes 2011 och kan ske inom verksamheten hemtjänst. Tre företag har ingått avtal med kommunen om att bedriva hemtjänst utifrån LOV avseende både service och omvårdnad. Ett företag erbjuder endast serviceinsatser. Enskilda i Sotenäs kommun väljer till 90 % Sotenäs kommun som utförare. Över tid har företagen haft ungefär 10 % av marknaden och det finns inget som tyder på att invånare skulle öka sitt val av privata aktörer. Förfrågningsunderlaget för LOV är i behov av översyn och det behövs en uppföljningsplan. 14 Äldreomsorgens utvecklingsområden Omsorgsnämnden ansvarar för genomförandet av den av kommunfullmäktige antagna programförklaringen, äldreomsorgens samtliga verksamhetsområden och dess interna kontroll. Äldreomsorgen har ett flertal kända utvecklingsområden. Under kommande år avser omsorgsnämnden förbättra och utveckla följande områden: Anhöriga Revidering av antagen anhörigplan Demensområdet Handlingsplan för demensområdet Hemtjänst Översyn och reglering av ersättningssystem av beställda insatser Översyn av hemtjänstorganisationen Kvalitetsarbete Systematik och kvalitetssäkring av samtliga verksamhetsområden Resultat av Öppna Jämförelser för samtliga områden ska överstiga riksgenomsnittet Användande av nationella kvalitetsregister Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

158 Sidan 24/28 Kundval enligt LOV Uppföljning av förfrågningsunderlaget enligt lagen om valfrihet Översyn av ersättningen av beställda insatser till utförare Myndighetsutövning Översyn av riktlinjer för biståndsbedömning Implementering av äldres behov i centrum (ÄBIC) Utredning om tillagning av måltid i det egna hemmet utifrån fastställt uppdrag Samtliga utförare av äldreomsorg Förebygga och motverka våld i nära relationer Utveckling och implementering av genomförandeplaner Utveckling av anställdas kontaktmannaskap för den enskilde Samtliga verksamma i äldreomsorg Jämställdhetsarbete Trygghetsboende & Seniorboende Aktivt deltagande i projektering av trygghetsboende Utredning om förstärkta trygghetsskapande aktiviteter i det befintliga bostadsbeståndet Uppsökande hembesök Medel för återinförande och fastställande av verksamhetens innehåll där behov om samordningsfunktion för sociala aktiviteter i befintligt bostadsbestånd beaktas Utbildning Aktivt deltagande i kommunens personal- och kompetensförsörjningsplan Kompetenshöjning utifrån nationell värdegrund Kompetenshöjning inom specifika områden, t. ex demenssjukdom Vård i livets slutskede Implementering av antagen riktlinje för vård i livets slutskede Vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende Grundbemanning Aktivt deltagande av projektering för ombyggnation Utredning om annan driftsform Utbud av sociala aktiviteter Välfärdsteknik Handlingsplan för välfärdteknik Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

159 Sidan 25/ Checklista över befintliga styrdokument 2016 Övergripande för hela förvaltningen Brand Internkontroll Kvalitetsledningssystem Organisationsschema Plan - Anhörigstöd Plan - Hot & Våld Checklista Hot & Våld Reglemente Riktlinje Dödsboförvaltning Riktlinjer Genomförandeplan Riktlinje Social dokumentation Riktlinje Rättighetsförklaring Interna rutiner utifrån lagstiftning Hälso- och sjukvårdsverksamhet Riktlinje palliativ vård i livets slut Riktlinje patientansvarig sjuksköterska Vaccinationsplan Verksamhetsplan Kommun rehab Patientsäkerhetsberättelse Äldreomsorg Förfrågningsunderlag -LOV Riktlinjer Biståndsbedömning Riktlinjer Korttidsvistelse Riktlinje Parboende Riktlinje vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende Äldreomsorgsplan Kvalitets- och värdighetsgarantier Kvalitets- & värdighetsgaranti_anhörigstöd Kvalitets- & värdighetsgaranti_hemtjänst Kvalitets- & värdighetsgaranti_hälso- & sjukvård Kvalitets- & värdighetsgaranti_myndighetsutövning Kvalitets- & värdighetsgaranti_ vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

160 Sidan 26/28 15 Framtidens äldreomsorg En av Sotenäs kommuns utmaningar är att skapa en välfungerande äldreomsorg. Behovet av fler boenden för äldre är stort och framförallt inriktningen på trygghetsboende. Kommunens vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende behöver anpassas till aktuell standard (2016). Korttidsboendet behöver utvecklas och anpassas efter de olika målgruppernas behov. Allt mer utvecklingsarbete kan komma att ske i samverkan med våra grannkommuner, vilket stärker kompetensförsörjning och samsyn. För att utveckla och uppfylla nationella krav krävs ett ökat utvecklingsarbete inom äldreomsorgen. Kommunfullmäktige har fastställt kvalitets- och värdighetsgarantier som omfattar hela äldreomsorgen. I kommunens kvalitets- och värdighetsgarantier ställs krav på att genomförandeplaner skall utformas tillsammans med nya brukare inom två arbets-veckor. Genomförandeplanerna och äldres behov i centrum (ÄBIC) måste utvecklas innehållsmässigt och bli ett levande dokument som grund för insatsernas utformning. En utmaning för framtidens äldreomsorg är att tillsammans med andra vårdgivare ge trygghet i det egna boendet för de mest sjuka äldre (personer med tre eller fler diagnoser under 12 månader). Det ställer stora krav på hög kompetens och flexibilitet i hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. För eget boende på vård- och omsorgsboende/ äldreboende/särskilt boende behöver grundbemanningen ses över och utökas för att kunna uppfylla nationella riktlinjer Personal- och kompetensförsörjning Befolkningsprognoserna pekar entydigt på färre invånare i yrkesverksam ålder under de kommande åren. Kommunens mål är att vara en attraktiv arbetsgivare. Omsorgsnämnden anser att kompetensförsörjning är ett av det mest angelägna områdena att utveckla de närmaste åren. Målet är att anställda ska kompetensutvecklas för en professionell och kvalitetssäker vård och omsorg. Lokal satsning på omvårdnads-utbildning görs i samarbete med kommunens vuxenutbildning de närmaste åren, vilket ger underlag för att anställa kvalificerad personal inom vård och omsorg. 16 Framtida kostnader 16.1 Ökande kostnader för rikets kommuner Sveriges kommuner och landsting (SKL) har prognos om att äldreomsorgens kostnader kommer att öka med 14 % fram till 2020 för rikets kommuner Ökande kostnader för äldreomsorgen i Sotenäs kommun Med anledning av en ökande äldre befolkning förväntas kostnaderna att öka för samtliga verksamhetsområden inom äldreomsorgen fram till år Framtidens äldreomsorg kommer att kräva ekonomiska åtaganden i en kommun med en hög åldersprofil. Ekonomiska beräkningar om äldreomsorgens kostnader under planperioden fram till och med 2020 är följande: Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

161 Sidan 27/28 Ansökan och beviljade av insatser förväntas öka inom äldreomsorgen utifrån ställda prognoser. Införandet av äldre behovs i centrum (ÄBIC) ökar omfattningen i handläggningsprocessen. Det innebär med största sannolikhet att det kommer behövas ett ökat antal biståndshandläggare motsvarande cirka 1-2 heltider. Insatser som ska utföras i eget boende förväntas öka i form av hemtjänst, hemsjukvård och dubbelbemanning. Förfrågningsunderlaget enligt LOV reglerar ersättningen och bör ses över. Storleken på kostnadsökningen är beroende på hur ersättningen regleras. För eget boende på vård- och omsorgboende/äldreboende/särskilt boende är prognosen ett behov av 150 boendeplatser fram till 2020 vilket innebär att den beräknade driftskostnaden ökar med ca 9 miljoner per år. Grundbemanningen är låg i förhållande till riket. Det behövs utredning, kostnadsberäkning samt politiskt beslut om vilken grundbemanning som ska gälla. För att frigöra yta för fler boendeplatser krävs ombyggnad samt en omdisponering av andra verksamheter. Tekniska förvaltningen föreslås ta fram investeringsbehov för 150 boendeplatser med en tillfredställande boende- och arbetsmiljöstandard samt kostnad för att flytta verksamheter som exempelvis hemtjänst och administrativ personal till andra lokaler. Medel för utveckling av välfärdsteknik bör avsättas varje år fram till år För att utveckla och kostnadseffektivisera äldreomsorgen behöver förvaltningen förstärkas med resurser för ledning, utveckling och administration. Ambitionsnivån för kostnadseffektiviteten för hemtjänst och särskilt boende ska vara att ligga i nivå med riksgenomsnittet i öppna jämförelser utan att minska kvalitén. Resurser bör skapas för att återuppta uppsökande verksamhet för äldre Investeringar De föreslagna åtgärderna för renovering och om- och tillbyggnad av befintliga fastigheter (Hunnebohemmet, Kvarnberget, Bankeberg) kommer att kräva betydande investeringar. Investeringarna kommer att belasta andra förvaltningar än omsorgsförvaltningen, men måste tas i beaktande vid beslut om äldreomsorgsplanen. 17 Från plan till handling Efter att beslut tagits om äldreomsorgsplanen behöver en detaljplanering utformas utifrån angivna utvecklingsområden i planen. Prioriteringar, tids- och aktivitetsplan behöver göras utifrån verksamhetens behov och ekonomiska förutsättningar. En översyn av kommunens äldreomsorgsplan bör ske en gång per mandatperiod för att kunna anpassa utbudet till den omfattande kunskapsutveckling som präglar äldreomsorgen. Både planering och implementering bör ske i nära samverkan med invånare och deras organisationer. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

162 Sidan 28/28 18 Bilagor Bilaga 1: Demografi Bilaga 2: Definitioner boendeformer Bilaga 3: Sammanfattning av remissyttrande Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

163 Bilaga 1 Datum: Sida 1 Demografi Förväntad livslängd i Sverige Sverige har idag en bland världens äldsta befolkningar. År 2014 var medellivslängden för kvinnor 83,7 år, och för män 80,1 år. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos är många personer friska i hög ålder. Många personer över 65 år fortsätter att arbeta och de flesta är fram till 80-årsåldern oberoende och klarar sig på egen hand. Förutsättningar för ett gott åldrande ser dock olika ut bland äldre personer. Förutom ålder beror skillnader även på om personen har en funktionsnedsättning eller inte. Riket och Sotenäs kommun Befolkningspyramiderna visar rikets respektive Sotenäs kommuns åldersfördelning för Källa: SCB Riket Sotenäs kommun Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

164 Bilaga 1 Datum: Sida 2 Den äldre befolkningen ökar Tabellen visar SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) demografiska prognos över hur invånare 80 år och äldre kommer att öka i förhållande till resten av befolkningen under åren Befolkningen i Sotenäs Befolkningsmixen som förväntas på nationell nivå om ca; 25 % över 65 år under talet har Sotenäs redan uppnått Andelen 65 år och äldre var år 2015, 30,17% i Sotenäs befolkning är bland de äldsta i landet. Den demografiska utvecklingen i Sotenäs medför en hög andel äldre invånare. Allt för få barn föds i relation till antalet som avlider. En prognos för alla åldersgrupper i femårsklasser pekar på minskande befolkning i väsentligen alla åldrar under 50 år. Kommunen har förutom en åldrande befolkning även en minskande befolkning i förvärvsarbetande ålder att förhålla sig till. Personalförsörjningen inom vård och omsorg kan därför bli en utmaning att upprätthålla i framtiden. För att få aktuella siffror åldersfördelning av invånare i Sotenäs kommun har manuellt uttag från Befolkningsregister gjorts, med anledning av att statistiska centralbyrån (SCB) vid planens publicerande ännu inte redovisat 2015 års siffror. Ålder Män Kvinnor Totalt Källa: Befolkningsregister (BFR) Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

165 Bilaga 1 Datum: Sida 3 Befolkningsutveckling 65 år och äldre Andelen äldre i befolkningen kommer att öka i Sotenäs. År 2020 förväntas 33,6% av befolkningen vara 65 år och äldre. Enligt SCB beräknas befolkningen i Sotenäs år 2020 ha minskat till personer. 16,7 % av befolkningen är år 2015 mellan år och drygt 13 % av befolkningen är 75 år och äldre. Äldre som flyttade till Sotenäs kommun 2015 Sotenäs kommun är Sveriges populäraste inflyttningskommun för personer över 55 år. Under de senaste åren ( ) har 29,6 % av alla inflyttade till Sotenäs varit över 55 år. Förvaltningen bör göra en avstämning per kvartal för att ha god kännedom om inflyttningen av äldre i kommunen. För att få aktuella siffror gällande inflyttning och åldersfördelning till Sotenäs kommun har manuellt uttag från Befolkningsregister gjorts, med anledning av att SCB vid planens publicerande ännu inte redovisat 2015 års siffror. Ålder Män Kvinnor Totalt Källa: Befolkningsregister (BFR) Blir vi fler eller färre över 80 år? Den siste december 2015 har Sotenäs 845 invånare som är 80 år och äldre, prognosen enligt SCB är en minskning med 93 personer som är över 80 år fram till Sotenäs kommun bör kontinuerligt följa befolkningsutvecklingen och inflyttningen av äldre, kommunens prognos pekar mer åt en ökning av äldre, än SCB:s prognos om en minskning fram till år Slutsats Utifrån den demografiska utvecklingen och för att tillgodose invånarnas och besökarnas behov av vård och omsorgsinsatser har förvaltningen gjort en prognos i äldreomsorgsplanen med en volymberäkning fram till och med år Behovet beräknas vara 150 stycken boendeplatser i vård- och omsorgsboende/ äldreboende/särskilt boende, 14 platser för korttidsvistelse och en ökning med beviljade biståndsinsatser i eget boende. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

166 Bilaga 2 Datum: Definitioner av boendeformer Eget boende Alla boendeformer för enskild eller ett hushåll Seniorbostäder Begreppet seniorbostäder används för bostäder avsedda avsedda för personer över en viss ålder, t.ex. +55 år och äldre och som inte inrättas med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och inte förutsätter beslut enligt SoL eller LSS. Bostäderna är ofta utformade utifrån äldres behov av tillgänglighet. På vissa seniorboenden finns en gemensamhetslokal för olika aktiviteter som de boende i första hand själva ska svara för. Det kan också finnas kök och matsal för gemensam matlagning och umgänge. Källa: Boverket Trygghetsbostäder Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit för att ge äldre som önskar det tillgång till större gemenskap och trygghet. För att flytta in i en trygghetsbostad behövs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runt om i landet, vissa byggs med statligt investeringsstöd andra utan statligt investeringsstöd. För att få statligt investeringsstöd för trygghetsbostäder måste det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt Eget boende i vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende En boendeform för äldre som omfattas av rätten till bistånd enligt 5:e kapitlet i socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt. Boendet kräver en behovsbedömning och beslut från kommunen. Den enskilde hyr med andrahandskontrakt en lägenhet och i beslutet från kommunen ingår vård- och omsorgsinsatser utifrån den enskildes behov hela dygnet. I riktlinjerna anges att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom bostad i småskaligt vård- och omsorgsboende, specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Socialtjänsten bör även verka för att boendets miljö är personligt utformad, hemlik och berikad och att de personer som har behov av utevistelse ges möjlighet till detta. Socialtjänsten bör också, enligt riktlinjerna, verka för en psykosocial boendemiljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där personen med demenssjukdom kan få meningsfullt innehåll i vardagen. Källa: Socialstyrelsen

167 Bilaga 2 Korttidsboende En form av tidsbegränsat boende inom vård- och omsorgsboende för äldre. Boendet är avsett för till exempel rehabilitering eller eftervård efter sjukhusvistelse. Korttidsboende kan även ges till personer i livets slutskede. Korttidsboende kräver en biståndsprövning och beslut från kommunen. Korttidsboende i form av växelvård kan även ges till personer som vårdas hemma av anhörig, och som ibland behöver avlastning Källa: Socialstyrelsen Datum:

168 Bilaga 3 Sammanställning av remissvar för Äldreomsorgsplan Sammanställt av Kenny Thärnström, Omsorgsnämndens au

169 Remissvarare Syfte Prognos Säbo Prognos hemtjänst Boendeformer Fastigheternas utnyttjande Sammanfattning ÄOP Äldreomsorgsplanen är ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. Planen ska för perioden vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten och finnas med i det dagliga arbetet. Tendensen att allt fler väljer att bo kvar längre hemma, gör att trycket på hemtjänsten kommer att öka. Det gäller hemtjänst i s k vanligt boende och i trygghetsboende. De olika boendeformerna för äldre som omfattas av äldreomsorgsplane n är: - Boende ( inkl trygghetsboende) med hemtjänst.. - Särskilt boende för somatik, - Särskilt boende för demens. - Särskilt boende för korttidsinsatser. Behov av särskilt boende har av SCB prognosticerats till 143 platser år Denna prognos bygger på förväntat antal invånare i kommunen. Med hänsyn till de speciella förhållandena i Sotenäs kommun med hög medelålder, hög andel 65 år och äldre samt betydande inflyttning av äldre, bedöms behovet av platser behöva sättas till 150. Utöver detta krävs i nuläget och sannolikt även framöver 14 korttidsplatser. Detta ger ett totalbehov om 164 platser. Det aktuella kommunala fastighetsbeståndet för äldreboende ska utnyttjas enligt följande: - Hunnebohemmet särskilt boende demens och korttid. - Kvarnberget särskilt boende demens, somatik och korttid. - Kvarnberget planerad tillbyggnad trygghetsboende. - Bankeberg trygghetsboende. - Villa Framtiden / Läkarvillan trygghetsboende. Befintliga fastigheter ska renoveras/byggas om för att anpassas till det föreslagna utnyttjandet. Detta innebär bl a, att Hunnebohemmets och Kvarnbergets olika utrymmen ska disponeras om, för att utöka antalet platser för särskilt boende, samt att Bankeberg byggs om till anpassat trygghetsboende. Antalet tillagningskök i kommunen bör utredas och deras placering bestämmas som en del i detta ombyggnadsarbete. Två s k äldrecentrum etableras i kommunen, ett i norr Hunnebohemmet och ett i söder Kvarnberget.

170 Remissvarare Syfte Prognos Säbo Prognos hemtjänst Boendeformer Fastigheternas utnyttjande Pensionärsorganisationerna Inga synpunkter Ökat behov av säbo + 10, ÄOP föreslår +7 Inga synpunkter PRO OK Nya Moderaterna Inga synpunkter OK Inga synpunkter OK plus anpassat trygghetsboende. Överväg även landsbygdlokalisering. Liberalerna OK OK OK - Glöm inte att räkna med olika timmar, vanliga, dubbelbemanning och hemsjukvård. Precisera klarare de olika boendeformerna. Bilagedefinitionen och texten bör överensstämma. Centern Inga synpunkter Inga synpunkter Inga synpunkter Trygghetsboende 65 + Säbo / korttid eget rum och egen toalett. OK OK Socialdemokraterna Miljöpartiet Struktur 1. Planunderlag 2. Verksamhetsutvec kling Målbild OK men specificera alla handlingsplaner. Fler platser utan biståndsbedömning om de önskar. Inga synpunkter Vokabulär precisera boendeformerna, t ex trygghetsboende som boende för äldre. 70+, etc. Inga synpunkter Inga synpunkter Korttidsboende ska kategoriseras. Seniorboende på landsbygden med goda kommunikationer. Inga synpunkter Inga synpunkter Hälsorådet Inga synpunkter Inga synpunkter Inga synpunkter Inga synpunkter Inga synpunkter

171 Remissvarare Syfte Prognos Säbo Prognos hemtjänst Boendeformer Fastigheternas utnyttjande Studiecirkel OK men bör kompletteras med ett värdegrundsavsnitt/- dokument. OK men olika timformer bör tas med, vanlig, dubbelbemanning, sjukvård. Precisera klart de olika boendeformerna. OK men de äldre bör få välja själva efter en viss ålder, ökar behovet av platser. Testboende önskvärt. MAS Formalia Formalia Formalia Formalia Formalia OK Tänk över möjlighet till innegårdar vid ombyggnad. Övernattningsrum för anhöriga.

172 Remissvarare Driftsformer Personalförsörjning Teknisk utveckling Kvalitetsutveckling Ekonomi Sammanfattning ÄOP Förutom drift av de olika boendena i kommunal regi ska finnas möjlighet till personalkooperativ, intraprenad, kooperativ hyresrätt och privata utförare. Planen förordar inget specifikt alternativ men ger utrymme för att överväga olika alternativ under planperioden. Äldreomsorgens viktigaste resurs är personalen. Detta innebär att Sotenäs ska erbjuda en attraktiv arbetsplats och garanti för personlig och kompetensmässig utveckling. I kommunens personalförsörjningspl an ska fastställas de anställdas utbildningsoch fortbildningsbehov. Med hänsyn till omfattningen och hastigheten i den tekniska utvecklingen ska området e-hälsa vara en levande utvecklingskraft i äldreomsorgsarbetet. En särskild handlingsplan för e- Hälsa ska utarbetas. Välfärdstekniken ska bejakas. Äldreomsorgen ska bedrivas med konstant bevakning av den kvalitativa utvecklingen, där fysisk och psykisk hälsa, trygghet och bemötande ska vara grundstenar. Kvalitetsutvecklingen har direkt bäring på kompetensutveckling hos personalen. Detta innebär en stark koppling mellan personalutvecklingspla nen och kvalitetsutvecklingsarbe tet. För demensvården föreslås en särskild handlingsplan. Kvalitetsmålet för planperioden är att Sotenäs ska ligga över riksgenomsnittet beträffande kvalitetskriterierna i SKLs öppna jämförelser. Den föreslagna ökningen av antalet platser för särskilt boende bedöms kräva utökad budget med ca 9 milj fr o m De föreslagna åtgärderna för renovering och omoch tillbyggnad av befintliga fastigheter (Hunnebohemmet, Kvarnberget, Bankeberg) kommer att kräva betydande investeringar. Dessa kommer att belasta annan verksamhet än omsorgsförvaltningen men måste tas i beaktande vid beslut om äldreomsorgsplanen.

173 Remissvarare Driftsformer Personalförsörjning Teknisk utveckling Kvalitetsutveckling Ekonomi Pensionärsorganisationerna Nya Moderaterna Inga synpunkter. Mindre områden inom hemtjänsten. Olika driftsformer i både hemtjänst och säbo/ trygghetsboende. Ökad grundbemanning måste utredas, är kostnaderna relevanta med föreslagen utökning? Ökad kvalitet ska vidmakthållas, sjukfrånvaron ska minska, bemanning för att klara uppdraget utifrån verksamhetens behov. Kompetensutveckling viktig- inte sparmål. Inga synpunkter. E-hälsa positivt. Utgå från den enskildes behov och önskemål. Utveckla om det förebyggande arbetet. Hembesök till alla över en viss ålder t ex 75+. Utifrån den enskildes behov och önskemål. Prioritera förebyggande Ökade personalkostnader? Inga synpunkter. Liberalerna Olika alternativ för både hemtjänst och trygghetsboende, säbo. OK OK OK Investeringsnivån bör anges. Budgetproceduren för hemtjänst bör beakta olika timmar. Centern Alternativa driftsformer viktigt. Inga synpunkter. Inga synpunkter. Mat bör vara olika för barn och gamla. Ange ambitionsnivån Mål att vara kostnadsmässigt lägre än riksgenomsnittet. Socialdemokraterna Kooperativ hyresrätt för Bankeberg. LOV avvecklas. Enbart kommunal verksamhet för Säbo, intraprenad OK. Specifik personalutvecklingsplan för ON bör utarbetas och beaktas Inga synpunkter. Konkretisera olika korttidsboenden. Revidering av riktlinjer för palliativ vård önskvärd. Hembesök till alla 70+. Förebyggande arbete viktigt. Investeringar bör ses i ett längre perspektiv 2025 Investeringsnivån bör beräknas och redovisas.

174 Remissvarare Driftsformer Personalförsörjning Teknisk utveckling Kvalitetsutveckling Ekonomi Miljöpartiet Seniorboende som OK spara inte på Inga synpunkter. Förebyggande insatser Inga synpunkter. boendeform på landsbygden bondekooperativ. personalen. Sök upp nyanlända med kompetens inom omsorgsområdet. Samverka med externa vårdutbildningar. viktiga. Ta tillvara den idéburna sektorns medverkan. Hälsorådet Inga synpunkter. Inga synpunkter. Inga synpunkter. Jämställdhetsperspektivet saknas. Särskilj män och kvinnor i planen. Beakta våld i nära relationer. Inga synpunkter. Studiecirkel Mindre enheter i hemtjänsten. Intraprenad i hemtjänsten. LOV kvar i hemtjänsten. Olika former för trygghets- och särskilt boende, intraprenad, personalkooperativ, kooperativ hyresrätt, privat. Personalförsörjningsplan viktig. OK med ökad bemanning. OK OK, viktigt att utgå från den enskildes, önskemål och behov. Sociala aktiviteter med idéburna sektorn, samordnas av kommunen MAS Formalia. Formalia. Formalia. Formalia. Formalia. Investeringsnivån bör anges. För hemtjänsten bör hänsyn tas till olika timmar. Fokusgruppen Öppna jämförelser ska användas för att styra kvaliteten. I trygghetsboende ska finnas möjlighet att gemensamhetsutrymm en bekostas och styrs av hyresgästerna. Öppna jämförelser ska användas för att styra ekonomin.

175 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 79 KA 2011/38 Exploateringsavtal för Ödby 1:2 m fl Byggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till detaljplan för Ödby 1:2 mfl fastigheter. Förslaget skapar förutsättningar för utbyggnad av campingstugor, husbilscamping, vandrarhem mm samt sex nya byggrätter för friliggande hus. Ett exploateringsavtal har upprättats för att reglera ansvar och kostnader mellan exploatören/fastighetsägaren och kommunen. Exploateringsområdet kommer att anslutas till kommunalt VA genom att exploatören anlägger ledningsnät inom exploateringsområdet samt mellan området och förbindelsepunkten på Lökholmen i Hunnebostrand. I anslutning till planområdet kommer väg 174 samt del av Ödbyvägen att byggas om. För ombyggnaden av väg 174, ett vänstersvängfält, kommer ett avtal att upprättas mellan Trafikverket och kommunen. Kommunens förpliktelser enligt detta avtal har i exploateringsavtalet överförts till exploatören/fastighetsägaren. Exploatören/fastighetsägaren ska ställa en bankgaranti som säkerhet för åtgärder i exploateringsavtalet. Beslutsunderlag Upprättat exploateringsavtal Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 41. Kommunstyrelsens protokoll , 60. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige godkänner exploateringsavtalet. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(28)

176

177

178

179

180

181

182 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 60 KA 2011/38 Exploateringsavtal för Ödby 1:2 m fl Byggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till detaljplan för Ödby 1:2 mfl fastigheter. Förslaget skapar förutsättningar för utbyggnad av campingstugor, husbilscamping, vandrarhem mm samt sex nya byggrätter för friliggande hus. Ett exploateringsavtal har upprättats för att reglera ansvar och kostnader mellan exploatören/fastighetsägaren och kommunen. Exploateringsområdet kommer att anslutas till kommunalt VA genom att exploatören anlägger ledningsnät inom exploateringsområdet samt mellan området och förbindelsepunkten på Lökholmen i Hunnebostrand. I anslutning till planområdet kommer väg 174 samt del av Ödbyvägen att byggas om. För ombyggnaden av väg 174, ett vänstersvängfält, kommer ett avtal att upprättas mellan Trafikverket och kommunen. Kommunens förpliktelser enligt detta avtal har i exploateringsavtalet överförts till exploatören/fastighetsägaren. Exploatören/fastighetsägaren ska ställa en bankgaranti som säkerhet för åtgärder i exploateringsavtalet. Beslutsunderlag Upprättat exploateringsavtal Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 41. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner exploateringsavtalet med följande ändringar. Punkt 22 skall kompletteras med följande text: Fastighetsägaren skall iakta aktsamhet så att skador undviks på befintlig väg, naturmark enligt Detaljplanen och mark utanför planområdet. Skador som uppkommer i samband med åtgärder utförda av Fastighetsägaren eller dennes entreprenör, ska återställas snarast möjligt. Exploateringsavtalet tas åter upp vid kommunstyrelsens sammanträde den 6 april. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 34(37)

183 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 41 KA 2011/38 Exploateringsavtal för Ödby 1:2 mfl Byggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till detaljplan för Ödby 1:2 mfl fastigheter. Förslaget skapar förutsättningar för utbyggnad av campingstugor, husbilscamping, vandrarhem mm samt sex nya byggrätter för friliggande hus. Ett exploateringsavtal har upprättats för att reglera ansvar och kostnader mellan exploatören/fastighetsägaren och kommunen. Exploateringsområdet kommer att anslutas till kommunalt VA genom att exploatören anlägger ledningsnät inom exploateringsområdet samt mellan området och förbindelsepunkten på Lökholmen i Hunnebostrand. I anslutning till planområdet kommer väg 174 samt del av Ödbyvägen att byggas om. För ombyggnaden av väg 174, ett vänstersvängfält, kommer ett avtal att upprättas mellan Trafikverket och kommunen. Kommunens förpliktelser enligt detta avtal har i exploateringsavtalet överförts till exploatören/fastighetsägaren. Exploatören/fastighetsägaren ska ställa en bankgaranti som säkerhet för åtgärder i exploateringsavtalet. Beslutsunderlag Upprättat exploateringsavtal Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige godkänner upprättat förslag till exploateringsavtal avseende Ödby 1:2 mfl fastigheter. Godkännandet förutsätter att kommunfullmäktige antar detaljplanen. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(30)

184 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans KF Dnr KA Sida 1 Exploateringsavtal för Ödby 1:2 mfl Byggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till detaljplan för Ödby 1:2 mfl fastigheter. Förslaget skapar förutsättningar för utbyggnad av campingstugor, husbilscamping, vandrarhem mm samt sex nya byggrätter för friliggande hus. Ett exploateringsavtal har upprättats för att reglera ansvar och kostnader mellan exploatören/fastighetsägaren och kommunen. Exploateringsområdet kommer att anslutas till kommunalt VA genom att exploatören anlägger ledningsnät inom exploateringsområdet samt mellan området och förbindelsepunkten på Lökholmen i Hunnebostrand. I anslutning till planområdet kommer väg 174 samt del av Ödbyvägen att byggas om. För ombyggnaden av väg 174, ett vänstersvängfält, kommer ett avtal att upprättas mellan Trafikverket och kommunen. Kommunens förpliktelser enligt detta avtal har i exploateringsavtalet överförts till exploatören/fastighetsägaren. Exploatören/fastighetsägaren ska ställa en bankgaranti som säkerhet för åtgärder i exploateringsavtalet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner upprättat förslag till exploateringsavtal avseende Ödby 1:2 mfl fastigheter. Bilaga/Bilagor Exploateringsavtal Skickas till Rolf Christensson, Ödby 40, Hunnebostrand Mats Tillander Tf Teknisk chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

185 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 56 KA 2015/330 Motion om insamling av matavfall Tina Ehn, miljöpartiet de gröna i Sotenäs, yrkar i en motion att det införs system med sortering för insamling av matavfall. Syftet är att bättre ta till vara energi och näringsinnehåll i organiskt avfall. Rambo AB svarar på kommunens uppdrag för insamling av avfall. Rambo driver sedan något år ett större försök med hushållsnära insamling av åtta (8) fraktioner, bla matavfall, i Lysekil. Försöket har utvärderats och är nu på väg att införas i stor skala i Lysekils kommun. Rambo kommer under 2016 att komma med förslag till övriga Rambo-kommuner om införande av hushållsnära insamling. Kommunerna kommer att få diskutera och ta ställning till insamlingssystem, regelverk (avfallsföreskrifter) samt taxor för att finansiera insamlingssystemet och omhändertagandet av aktuella fraktioner. När kommunen valt insamlingssystem och beslutat om taxor är information till fastighetsägare en viktig del. Rambo och upphandlad entreprenör kommer att svara för detta. Att på ett bättre sätt omhänderta avfallet stämmer väl med kommunens miljömål. Beslutsunderlag Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll , 16. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige besvarar motionen med att kommunen ska utreda ett system med sortering för insamling av matavfall. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 30(37)

186 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 16 KA 2015/330 Motion insamling av matavfall Tina Ehn, miljöpartiet de gröna i Sotenäs, yrkar i en motion att det införs system med sortering för insamling av matavfall. Syftet är att bättre ta till vara energi och näringsinnehåll i organiskt avfall. Rambo AB svarar på kommunens uppdrag för insamling av avfall. Rambo driver sedan något år ett större försök med hushållsnära insamling av åtta (8) fraktioner, bla matavfall, i Lysekil. Försöket har utvärderats och är nu på väg att införas i stor skala i Lysekils kommun. Rambo kommer under 2016 att komma med förslag till övriga Rambo-kommuner om införande av hushållsnära insamling. Kommunerna kommer att få diskutera och ta ställning till insamlingssystem, regelverk (avfallsföreskrifter) samt taxor för att finansiera insamlingssystemet och omhändertagandet av aktuella fraktioner. När kommunen valt insamlingssystem och beslutat om taxor är information till fastighetsägare en viktig del. Rambo och upphandlad entreprenör kommer att svara för detta. Att på ett bättre sätt omhänderta avfallet stämmer väl med kommunens miljömål. Beslutsunderlag Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige besvarar motionen med att kommunen ska utreda ett system med sortering för insamling av matavfall. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(16)

187 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans KF Dnr KA Sida 1 Motion insamling av matavfall Tina Ehn, miljöpartiet de gröna i Sotenäs, yrkar i en motion att det införs system med sortering för insamling av matavfall. Syftet är att bättre ta till vara energi och näringsinnehåll i organiskt avfall. Rambo AB svarar på kommunens uppdrag för insamling av avfall. Rambo driver sedan något år ett större försök med hushållsnära insamling av åtta (8) fraktioner, bla matavfall, i Lysekil. Försöket har utvärderats och är nu på väg att införas i stor skala i Lysekils kommun. Rambo kommer under 2016 att komma med förslag till övriga Rambo-kommuner om införande av hushållsnära insamling. Kommunerna kommer att få diskutera och ta ställning till insamlingssystem, regelverk (avfallsföreskrifter) samt taxor för att finansiera insamlingssystemet och omhändertagandet av aktuella fraktioner. När kommunen valt insamlingssystem och beslutat om taxor är information till fastighetsägare en viktig del. Rambo och upphandlad entreprenör kommer att svara för detta. Att på ett bättre sätt omhänderta avfallet stämmer väl med kommunens miljömål. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen Skickas till Motionären Mats Tillander Tf teknisk chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

188 Motion om insamling av matavfall Det är dags för Sotenäs kommun att börja med insamling av matavfall. Att sortera och samla in matavfall är en miljövinst på många sätt. Allt organiska avfall innehåller näringsämnen såsom bland annat fosfor och kväve. Näringsämnen som när det slängs kan hamna på fel ställe i kretsloppet. Näringsämnen och energi som finns i organiskt restavfall i form av matavfall ses ofta som ett problem, men är egentligen en resurs. När mat produceras förbrukas energi, vatten, och resurser i form av näringsämnen. Vi vet att vår livsstil innebär ett stort slöseri i många led, så även inom matproduktion, förädling och distribution. Och även hos konsumenter. Det är spill i alla led, från jord till bord. Vi behöver minska slöseriet och öka återanvändning och återvinning. Ett viktigt steg är att sortera matavfall och inte blanda det med annat restavfall. I Sotenäs kommun finns ingen insamling av matavfall. Det som finns är möjlighet till hemkompostering, vilket kan vara bra och ett alternativ för den som vill. I våra grannkommuner Lysekil och Tanums kommuner har man möjlighet att insamla matavfall. Matavfallet transporteras vidare till en rötningsanläggning i Vänersborg, där omvandlas avfallet till biogas och gödsel. Biogasen har flera möjliga användningsområden, ett sådant är när den uppgraderas till fordonsbränsle. Gödseln som blir från resterna går i dag tillbaka till jordbruket. I handlingsplanen för miljömålen i mellersta Bohuslän finns uppsatta mål, om att senast 2018 ska minst 50% av matavfallet från hushåll, storkök, butiker, och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäringen kan tillvaratas, där minst 40% behandlas så att även energi tas tillvara. I handlingsplanen står det även att 35% av allt matavfall från hushåll, storkök m.fl. inom Rambo-kommunerna ska återvinnas genom biologisk behandling före utgången av 2014! Som exempel vill vi nämna att: Ett ton rötat matavfall ger 100 m2 biogas vilket motsvarar 110 liter bensin! (källa Avfall Sverige) Det är dags för Sotenäs kommun att sortera ut matavfallet för att kunna nyttja energin, och näringsinnehållet samt restprodukter på ett för miljön och klimatet smartare sätt. Yrkande: Att det inom Sotenäs kommun införs system med sortering för insamling av matavfall. För miljöpartiet de gröna i Sotenäs Tina Ehn

189 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 65 KA 2015/339 Motion - om lokal strategi för att minska plast och skräp på stränder och i hav Tina Ehn (MP) föreslår i en motion att vid revidering av avfallsplanen ska en strategi arbetas fram som involverar åtgärder mot nedskräpning i enlighet med motionen. Beskrivning av ärendet Nedskräpningen av havet och våra kuster är ett allvarligt problem. Förutom nedskräpningen i sig utgör såväl flytande skräp som ilandflutet skräp en stor miljöpåverkan, främst beroende på den stora andelen plast. Plasten bryts ned i allt mindre partiklar och benämns mikroplast vid kornstorlek < några millimeter. Mikroplaster tillförs havet även via avloppsutsläpp och vattendrag. Ansvaret för och frågan om ekonomiska resurser för strandstädning har under en lång tid diskuterats. Den städning som utförs för närvarande är inte alls tillräcklig. Sotenäs kommun har under många år arbetat med frågan på olika sätt. Frågan är i allra högsta grad aktuell för närvarande, då Sotenäs (som huvudman) nyligen har fått EU-medel för projektet Ren kustlinje. Det är ett treårigt projekt i en tre-nationerssamverkan, Sverige Norge Danmark. Projektet kommer bland annat att utveckla gemensamma forskningsmetoder, hitta nya metoder för att minska marint skräp och för att implementera dessa metoder i de offentliga förvaltningarna. En del i åtgärder för att minska skräpet är givetvis minskning vid källan. Kopplingen till avfallsplanen kan då vara en åtgärd. Oavsett denna koppling håller nämnden med motionären om att framtagandet av en kommunal strategi är positivt. Att ta fram en ny avfallsplan är ett samarbete mellan Rambo och kommunen. Nu gällande avfallsplan antogs Kommande avfallsplan bör få ett avsnitt om maritimt skräp och innehålla förslag till åtgärder för att minska detta. Beslutsunderlag Miljöchefens tjänsteutlåtande Miljönämndens protokoll Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(28)

190 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 56 KA 2015/339 Motion - om lokal strategi för att minska plast och skräp på stränder och i hav Tina Ehn (MP) föreslår i en motion att vid revidering av avfallsplanen ska en strategi arbetas fram som involverar åtgärder mot nedskräpning i enlighet med motionen. Beskrivning av ärendet Nedskräpningen av havet och våra kuster är ett allvarligt problem. Förutom nedskräpningen i sig utgör såväl flytande skräp som ilandflutet skräp en stor miljöpåverkan, främst beroende på den stora andelen plast. Plasten bryts ned i allt mindre partiklar och benämns mikroplast vid kornstorlek < några millimeter. Mikroplaster tillförs havet även via avloppsutsläpp och vattendrag. Ansvaret för och frågan om ekonomiska resurser för strandstädning har under en lång tid diskuterats. Den städning som utförs för närvarande är inte alls tillräcklig. Sotenäs kommun har under många år arbetat med frågan på olika sätt. Frågan är i allra högsta grad aktuell för närvarande, då Sotenäs (som huvudman) nyligen har fått EUmedel för projektet Ren kustlinje. Det är ett treårigt projekt i en tre-nationerssamverkan, Sverige Norge Danmark. Projektet kommer bland annat att utveckla gemensamma forskningsmetoder, hitta nya metoder för att minska marint skräp och för att implementera dessa metoder i de offentliga förvaltningarna. En del i åtgärder för att minska skräpet är givetvis minskning vid källan. Kopplingen till avfallsplanen kan då vara en åtgärd. Oavsett denna koppling håller nämnden med motionären om att framtagandet av en kommunal strategi är positivt. Att ta fram en ny avfallsplan är ett samarbete mellan Rambo och kommunen. Nu gällande avfallsplan antogs Kommande avfallsplan bör få ett avsnitt om maritimt skräp och innehålla förslag till åtgärder för att minska detta. Beslutsunderlag Miljöchefens tjänsteutlåtande Miljönämndens protokoll Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(38)

191 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 56 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(38)

192 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans KF Dnr KA Sida 1 Remiss motion om lokal strategi för att minska plast och skräp på stränder och i hav Miljöpartiet de gröna i Sotenäs, genom Tina Ehn, föreslår i en motion att vid revidering av avfallsplanen arbeta fram en strategi som involverar åtgärder mot nedskräpning i enlighet med motionen. Motionen har behandlats av Miljönämnden Nedskräpningen av havet och våra kuster är ett allvarligt problem. Förutom nedskräpningen i sig utgör såväl flytande skräp som ilandflutet skräp en stor miljöpåverkan, främst beroende på den stora andelen plast. Plasten bryts ned i allt mindre partiklar och benämns mikroplast vid kornstorlek < några millimeter. Mikroplaster tillförs havet även via avloppsutsläpp och vattendrag. Ansvaret för och frågan om ekonomiska resurser för strandstädning har under en lång tid diskuterats. Den städning som utförs för närvarande är inte alls tillräcklig. Sotenäs kommun har under många år arbetat med frågan på olika sätt. Frågan är i allra högsta grad aktuell för närvarande, då Sotenäs (som huvudman) nyligen har fått EU-medel för projektet Ren kustlinje. Det är ett treårigt projekt i en tre-nationerssamverkan, Sverige Norge Danmark. Projektet kommer bland annat att utveckla gemensamma forskningsmetoder, hitta nya metoder för att minska marint skräp och för att implementera dessa metoder i de offentliga förvaltningarna. En del i åtgärder för att minska skräpet är givetvis minskning vid källan. Kopplingen till avfallsplanen kan då vara en åtgärd. Oavsett denna koppling håller nämnden med motionären om att framtagandet av en kommunal strategi är positivt. Att ta fram en ny avfallsplan är ett samarbete mellan Rambo och kommunen. Nu gällande avfallsplan antogs Kommande avfallsplan bör få ett avsnitt om maritimt skräp och innehålla förslag till åtgärder för att minska detta. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Skickas till: Rambo AB, Miljönämnden och Samhällsbyggnadsförvaltningen Mats Tillander Tf Teknisk chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

193 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans KF Dnr KA Sida 1 Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

194 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sammanträdesprotokoll MN 12 Dnr MimB 2015/685 Remiss Motion om lokal strategi för att minska plast och skräp på stränder och i hav, Sotenäs kommun Miljönämnden i mellersta Bohuslän har erhållit rubricerad remiss från kommunstyrelsen i Sotenäs kommun. Motionen är ställd till kommunfullmäktige Sotenäs kommun, med begäran om miljönämndens yttrande. Miljönämndens synpunkter Nämnden håller med om att nedskräpningen av havet och våra kuster är ett allvarligt problem. Förutom nedskräpningen i sig utgör såväl flytande skräp som ilandflutet skräp en stor miljöpåverkan, främst beroende på den stora andelen plast. Plasten bryts ned i allt mindre partiklar och benämns mikroplast vid kornstorlek < några millimeter. Mikroplaster tillförs havet även via avloppsutsläpp och vattendrag. Ansvaret för och frågan om ekonomiska resurser för strandstädning har under en lång tid diskuterats. Den städning som utförs för närvarande är inte alls tillräcklig, vilket nämnden anser vara oacceptabelt. Frågan är i allra högsta grad aktuell för närvarande, då Sotenäs (som huvudman) nyligen har fått EU-medel för projektet Ren kustlinje. Det är ett treårigt projekt i en tre-nationerssamverkan mellan Sverige Norge Danmark. Projektet kommer bland annat att utveckla gemensamma forskningsmetoder, hitta nya metoder för att minska marint skräp och för att implementera dessa i de offentliga förvaltningarna. En del i minskat skräp är givetvis minskning vid källan. Kopplingen till avfallsplanen kan då vara en åtgärd. Oavsett denna koppling håller nämnden med motionären om att framtagandet av en kommunal strategi är positivt. Beslutsunderlag Miljöchefens tjänsteutlåtande Miljönämnden i mellersta Bohusläns arbetsutskotts beredningsprotokoll Miljönämnden i mellersta Bohusläns beslut Miljönämnden i mellersta Bohuslän beslutar att lämna yttrande till kommunstyrelsen i Sotenäs kommun, enligt tjänsteskrivelsen daterad Skickas till Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\miljö och Byggförvaltningen\ADMINISTRATION\Nämnder\Miljönämnden\Samm anträden\2016\ \kallelser & Protokoll\MN protokoll docx Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(16)

195 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Tjänsteutlåtande Dnr Sida 1 av 2 Miljö- och byggförvaltningen Per Olsson , per.olsson@sotenas.se Remiss Motion om lokal strategi för att minska plast och skräp på stränder och i hav, Sotenäs kommun. Beskrivning av ärendet Miljönämnden i mellersta Bohuslän har erhållit rubricerad remiss från kommunstyrelsen i Sotenäs kommun. Motionen är ställd till kommunfullmäktige Sotenäs kommun, med begäran om miljönämndens yttrande. Miljönämndens synpunkter Nämnden håller med om att nedskräpningen av havet och våra kuster är ett allvarligt problem. Förutom nedskräpningen i sig utgör såväl flytande skräp som ilandflutet skräp en stor miljöpåverkan, främst beroende på den stora andelen plast. Plasten bryts ned i allt mindre partiklar och benämns mikroplast vid kornstorlek < några millimeter. Mikroplaster tillförs havet även via avloppsutsläpp och vattendrag. Ansvaret för och frågan om ekonomiska resurser för strandstädning har under en lång tid diskuterats. Den städning som utförs för närvarande är inte alls tillräcklig, vilket nämnden anser vara oacceptabelt. Frågan är i allra högsta grad aktuell för närvarande, då Sotenäs (som huvudman) nyligen har fått EU-medel för projektet Ren kustlinje. Det är ett treårigt projekt i en trenationerssamverkan mellan Sverige Norge Danmark. Projektet kommer bland annat att utveckla gemensamma forskningsmetoder, hitta nya metoder för att minska marint skräp och för att implementera dessa i de offentliga förvaltningarna. En del i minskat skräp är givetvis minskning vid källan. Kopplingen till avfallsplanen kan då vara en åtgärd. Oavsett denna koppling håller nämnden med motionären om att framtagandet av en kommunal strategi är positivt. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

196 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Tjänsteutlåtande Dnr Sida 2 av 2 Förslag till beslut Miljönämnden i mellersta Bohuslän beslutar att lämna yttrande enligt tjänsteskrivelsen. Bilaga/Bilagor Bilaga: Motion om lokal strategi för att minska plast och skräp på stränder och i hav. Beslutet skickas till - Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun. Bo Hallgren Förvaltningschef Per Olsson Miljöchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

197 Motion till Kommunfullmäktige Om lokal strategi för att minska plast och skräp på stränder och hav. Nedskräpningen av våra hav och kuster är ett allvarligt problem. Nedskräpningen förfular miljön men ännu värre orsakar det skador på flera sätt, för både människor och djur- och växtliv. Skräp påverkar våra stränder med lager av ihopblandade material, plast i olika storlekar och former tillsammans med tång, träbitar, oljespill och andra material, genom åren bildas det lager av detta i vikar och på stränder. Skräp hamnar i magen på fåglar och andra djur, som i värsta fall leder till att djuren dör. Skräpet i våra hav kommer från när och fjärran. Det transporteras hit via vindar och strömma, åtgärder kräver ett arbete på europeisk nivå och genom internationellt samarbete. Samtidigt finns det fakta som pekar på att mycket av skräpet går att härleda från den nationella och lokala nivån. Nedskräpningen pågår trots att det är förbjudet att skräpa ned enligt 29 kap 9 miljöbalken. Enligt miljöbalken är det även förbjudet att dumpa avfall inom Sveriges sjöterritorium. Och även inom internationella konventioner som bland annat Oslo-Pariskonventionen (Ospar) som Helsingforskonventionen (Helcom) är nedskräpning och dumpning förbjudet. Vi har i Sverige arbetat med frågor runt nedskräpning länge och vi har även ställt oss bakom gemensamma överenskommelser, en sådan överenskommelse är avseende förpackningsdirektivet om att minska nyttjandet av tunna plastkassar. Det för att minska förbrukningen av plast och därmed nedskräpning av haven. Vi människor vill inte ha skräpet i badvikarna och på stränderna och det finns dessutom yrkesgrupper som påverkas direkt i sin yrkesroll, Skador av marint

198 skräp på fiskeredskap och fartyg kostar de svenska västkustfiskarna flera miljoner kronor varje år. På havs och vattenmyndighetens hemsida står att läsa: Så mycket skräp har svenska kustkommuner plockat. Mellan åren 1992 och 2006 som organiserad strandstädning genomfördes i Bohuslän (en gemensam satsning av länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, Västkuststiftelsen och kustkommunerna i Bohuslän) hittades omkring 2100 oljedunkar varje år och totalt under de fjorton år som oljedunkar räknades togs liter olja om hand. Längs med den bohuslänska kusten samlade Västkuststiftelsen under 2006 ihop säckar skräp och fiskelådor samt oljedunkar som innehöll liter olja. (Källa: Västkuststiftelsen) Kommunen i Sotenäs kommun plockade under år 2011 upp 40 ton skräp (400 kubik). Kostnaden låg på ca 1,5 miljon. (Källa: Per-Joel Andersson, Sotenäs kommun) Eftersom Sotenäs kommun under många år varit aktiv runt frågor om marin nedskräpning finns det anledning att ytterligare ta täten i kampen mot nedskräpning. Havets liv och hälsotillstånd är oerhört viktigt för en kustkommun som Sotenäs, det är något av grunden för att människor vill besöka kommunen, och för att leva och bo här. Upptäckterna runt det skräp i havet, som vi inte kan se med blotta ögat de mycket små partiklarna oftast av plast, som kommit att kallas Mikroplast, uppmärksammats allt mer. Frågan om varifrån de kommer och åtgärder hur vi förhindrar att det kommer ut i havet kräver mer kunskap. Vad vi vet är att det är genom våra mänskliga aktiviteter som plasten sprids. Plast som hamnar i havet bryts inte ner utan finfördelas till mycket små partiklar. Mycket små plast partiklar verkar dra till sig giftiga ämnen, havsvatten filtreras av havets organismer, de i sin tur blir föda längre upp i näringskedjan. Miljögifter anrikas och förs vidare upp i näringskedjan. Så småningom finns det även i vår mat på bordet. En del av mikroplasten är sådant som kommer via avloppen som i sin tur passerar reningsverken. Där passerar de i dag, troligtvis

199 utan att fångas upp. Material från kläder, textiler och hygienprodukter verkar vara en del av orsaken till mikroplasten, men även när plastprodukter nöts och slits sker sönderdelning av större plast till allt mindre fragment. Städkampanjer om att hålla rent i naturen är något som behöver vara återkommande. Kampanjer och information tillsammans med olika aktörer i samhället har genomförts och genomförs i Sotenäs vilket är både viktigt och bra. Exempel som skräpdyk som genomförts i regi tillsammans med Rambo. Eller projekt som "Vac from the sea", När Produktionsskolan och Sotenäs kommun i projektet tillsammans med Electrolux uppmärksammade plasten i havet och möjligheten att återanvända returplast. Eller de mycket betydelsefulla skräpplockardagarna som sker tillsammans med olika organisationer utmed kusten. Man kan konstatera att Sotenäs kommun sen länge arbetar med och uppmärksamheten kring nedskräpningen inte minst problemen från skräpet som flyter i land på våra stränder. Å andra sidan kan man inte slå sig till ro. Konsumtionen ökar och skapar ökade mängder avfall. Vi behöver arbeta än mer med frågan, och allt mer förebyggande, för att minska flödet av skräp. I Naturvårdsverkets dokument Strategiskt arbete för minskad nedskräpning vägledning för kommunerna finns ett antal förslag att utgå från för att minska mängden avfall i förebyggande syfte. Man föreslår bland annat: Att i arbetet med den kommunala avfallsplanen komplettera med åtgärder mot nedskräpning. Det innebär att man flyttar fokus mer till att satsa på förebyggande arbete mot nedskräpning, vilket i förlängningen kan minska kostnader som i dag genereras vid nedskräpning. Yrkande: Att vid revidering av avfallsplanen arbeta fram en strategi som involverar åtgärder mot nedskräpning i enlighet med motionen. För miljöpartiet de gröna i Sotenäs kommun Tina Ehn

200 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 51 KA 2015/394 Medborgarförslag Grevevallen på Smögen Henrik Andreasson, Smögen, föreslår i ett medborgarförslag att Grevevallen på Smögen rustas upp med något hårt underlag tex betong eller asfalt så att området blir lättare att utnyttja för barn besvarades ett medborgarförslag med ett liknande innehåll. En ev satsning på hårdgjord yta bedöms nu kosta ca 200 tkr. Det finns inget anslag för en sådan satsning. Beslutsunderlag Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll , 11. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för förslaget men beslutar att avslå medborgarförslaget om en satsning på Grevevallen på Smögen. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(37)

201 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 11 KA 2015/394 Medborgarförslag Grevevallen på Smögen Henrik Andreasson, Smögen, föreslår i ett medborgarförslag att Grevevallen på Smögen rustas upp med något hårt underlag tex betong eller asfalt så att området blir lättare att utnyttja för barn besvarades ett medborgarförslag med ett liknande innehåll. En ev satsning på hårdgjord yta bedöms nu kosta ca 200 tkr. Det finns inget anslag för en sådan satsning. Under året görs en omfattande satsning på skateboard, bollsport mm vid idrottshallen i Kungshamn. Avsikten är att denna satsning ska komma barn och ungdomar i hela kommunen till del. Beslutsunderlag Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för förslaget men beslutar att avslå medborgarförslaget om en satsning på Grevevallen på Smögen. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(16)

202 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans KF Dnr KA Sida 1 Medborgarförslag Grevevallen på Smögen Henrik Andreasson, Smögen, föreslår i ett medborgarförslag att Grevevallen på Smögen rustas upp med något hårt underlag tex betong eller asfalt så att området blir lättare att utnyttja för barn besvarades ett medborgarförslag med ett liknande innehåll. En ev satsning på hårdgjord yta bedöms nu kosta ca 200 tkr. Det finns inget anslag för en sådan satsning. Under året görs en omfattande satsning på scateboard, bollsport mm vid idrottshallen i Kungshamn. Avsikten är att denna satsning ska komma barn och ungdomar i hela kommunen till del. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå medborgarförslaget om en satsning på Grevevallen på Smögen Bilaga/Bilagor Medborgarförslaget Skickas till Henrik Andreasson, Smögen Mats Tillander Tf teknisk chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

203

204 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 52 KA 2015/195 Medborgarförslag lekplatsen på Änggatan Sammanfattning Maria Henriksson, Kungshamn, föreslår i ett medborgarförslag att satsningar görs på lekplatsen på Änggatan. Lekplatsen har stor potential men är lite utnyttjad och eftersatt. Beskrivning av ärendet Maria Henriksson föreslår en satsning på en rörrutschkana, karusell, volträcke, hinderbana mm. Det finns inga investeringsmedel anslagna för en satsning på den aktuella lekplatsen. För att göra lekplatsen något mer inbjudande kommer några nya belysningspunkter att sättas upp inom området. Lekplatsen underhålls i normal omfattning. Beslutsunderlag Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll , 12. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för förslaget men beslutar att avslå medborgarförslaget om en satsning på lekplatsen på Änggatan i Kungshamn. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(37)

205 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 12 KA 2015/195 Medborgarförslag lekplatsen på Änggatan Sammanfattning Maria Henriksson, Kungshamn, föreslår i ett medborgarförslag att satsningar görs på lekplatsen på Änggatan. Lekplatsen har stor potential men är lite utnyttjad och eftersatt. Beskrivning av ärendet Maria Henriksson föreslår en satsning på en rörrutschkana, karusell, volträcke, hinderbana mm. Det finns inga investeringsmedel anslagna för en satsning på den aktuella lekplatsen. För att göra lekplatsen något mer inbjudande kommer några nya belysningspunkter att sättas upp inom området. Lekplatsen underhålls i normal omfattning. Den stora satsningen i kommunen sker vid idrottshallen anläggningar för skateboard, bollsport mm kommer att göras under året. Beslutsunderlag Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för förslaget men beslutar att avslå medborgarförslaget om en satsning på lekplatsen på Änggatan i Kungshamn. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(16)

206 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans KF Dnr KA Sida 1 Medborgarförslag lekplatsen på Änggatan Bakgrund Maria Henriksson, Kungshamn, föreslår i ett medborgarförslag att satsningar görs på lekplatsen på Änggatan. Lekplatsen har stor potential men är lite utnyttjad och eftersatt. Beskrivning av ärendet Maria Henriksson föreslår en satsning på en rörrutschkana, karusell, volträcke, hinderbana mm. Det finns inga investeringsmedel anslagna för en satsning på den aktuella lekplatsen. För att göra lekplatsen något mer inbjudande kommer några nya belysningspunkter att sättas upp inom området. Lekplatsen underhålls i normal omfattning. Den stora satsningen i kommunen sker vid idrottshallen anläggningar för scateboard, bollsport mm kommer att göras under året. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå medborgarförslaget om satsning på lekplatsen på Änggatan Bilaga/Bilagor Medborgarförslaget Skickas till Maria Henriksson, Kungshamn Mats Tillander Tf Teknisk chef Maria Vikingsson Kommunchefchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

207

208 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 53 KA 1015/819 Medborgarförslag - hastighetsdämpande åtgärder på Hasselösundsvägen Sammanfattning Carin Henningsson, Smögen, föreslår i ett medborgarförslag att åtgärder vidtas på Hasselösundsvägen så att hastigheten dämpas och trafiksäkerheten förbättras. Gatan är hastighetsreglerad till 40 km per timme. Under december 2015 genomfördes en hastighetsmätning på den aktuella sträckan som visar att medelhastigheten är 44 km per timme. Sotenäs kommun är ansvarig väghållare. Utefter gatan ligger en kommunal förskola och gatan används även som skolväg för barn i området. Personal från tekniska avdelningen har studerat situationen utefter gatan och gör bedömningen att hastighetsdämpande åtgärder bör genomföras. Beslutsunderlag Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll , 13. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för förslaget och meddelar att trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder på Hasselösundsvägen är under utredning. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(37)

209 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 13 KA 2015/819 Medborgarförslag hastighetsdämpande åtgärder på Hasselösundsvägen Sammanfattning Carin Henningsson, Smögen, föreslår i ett medborgarförslag att åtgärder vidtas på Hasselösundsvägen så att hastigheten dämpas och trafiksäkerheten förbättras. Gatan är hastighetsreglerad till 40 km per timme. Under december 2015 genomfördes en hastighetsmätning på den aktuella sträckan som visar att medelhastigheten är 44 km per timme. Sotenäs kommun är ansvarig väghållare. Utefter gatan ligger en kommunal förskola och gatan används även som skolväg för barn i området. Personal från tekniska avdelningen har studerat situationen utefter gatan och gör bedömningen att hastighetsdämpande åtgärder bör genomföras. Beslutsunderlag Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för förslaget och beslutar att bifalla medborgarförslaget och vidta trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder på Hasselösundsvägen. Medel tas ur befintlig driftsbudget. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(16)

210 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans KF Dnr KA Sida 1 Medborgarförslag hastighetsdämpande åtgärder på Hasselösundsvägen Carin Henningsson, Smögen, föreslår i ett medborgarförslag att åtgärder vidtas på Hasselösundsvägen så att hastigheten dämpas och trafiksäkerheten förbättras. Gatan är hastighetsreglerad till 40 km per timme. Under december 2015 genomfördes en hastighetsmätning på den aktuella sträckan som visar att medelhastigheten är 44 km per timme. Sotenäs kommun är ansvarig väghållare. Utefter gatan ligger en kommunal förskola och gatan används även som skolväg för barn i området. Personal från tekniska avdelningen har studerat situationen utefter gatan och gör bedömningen att hastighetsdämpande åtgärder bör genomföras. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att med vad som ovan anförts anse medborgarförslaget besvarat. Bilaga/Bilagor Medborgarförslag Skickas till Carin Henningsson Mats Tillander Tf teknisk chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

211

212

213

214 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 66 KA 2016/99 Medborgarförslag om namn på Malmön Stig Olsson, Malmön, uppmanar i ett medborgarförslag Sotenäs kommun att verka för att Malmön enligt Lantmäteriets meddelande kallas för Malmön och inte för Bohus-Malmön. Kommunen bör, enligt förslagsställaren, anmoda Trafikverket, Posten, Västtrafik samt föreningen Bohus-Malmön att byta namnet. Enligt Lantmäteriets meddelande ( ) är namnet Malmön. Det som ska tillämpas. Andra namn kan förklaras med en vilja att inte förväxlas med en större ort i Skåne. Lantmäteriet rekommenderar att namnet Malmön används för orten och ön i alla sammanhang. Sotenäs kommun bör tillskriva Trafikverket, Posten, Västtrafik, föreningen Bohus-Malmön samt ev andra om att namnet Malmön ska användas som benämning på orten och ön. Beslutsunderlag Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll Skrivelse Skrivelse Yrkande Britt Wall (S), med instämmande av Roland Mattsson(M), Hilbert Eliasson(S) och Mikael Sternemar (L) yrkar att medborgarförslaget avslås. Ortsnamnet är Malmön, vilket kommunen kommer att använda. I övrigt får var och en använda det namn som är ändamålsenligt. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Wall m fl yrkande och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för förslaget och beslutar att avslå detsamma. Ortsnamnet är Malmön, vilket kommunen kommer att använda. I övrigt får var och en använda det namn som är ändamålsenligt. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(28)

215

216

217

218

219

220

221

222 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 14 KA 2016/99 Medborgarförslag namn på Malmön Stig Olsson, Malmön, uppmanar i ett medborgarförslag Sotenäs kommun att verka för att Malmön enligt Lantmäteriets meddelande kallas för Malmön och inte för Bohus-Malmön. Kommunen bör, enligt förslagsställaren, anmoda Trafikverket, Posten, Västtrafik samt föreningen Bohus-Malmön att byta namnet. Enligt Lantmäteriets meddelande ( ) är namnet Malmön. Det som ska tillämpas. Andra namn kan förklaras med en vilja att inte förväxlas med en större ort i Skåne. Lantmäteriet rekommenderar att namnet Malmön används för orten och ön i alla sammanhang. Sotenäs kommun bör tillskriva Trafikverket, Posten, Västtrafik, föreningen Bohus-Malmön samt ev andra om att namnet Malmön ska användas som benämning på orten och ön. Beslutsunderlag Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för förslaget och beslutar att bifalla medborgarförslaget och kommer att tillskriva Trafikverket, Posten, Västtrafik, föreningen Bohus- Malmön om att namnet Malmön ska användas som benämning på orten och ön. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(16)

223 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans KF Dnr KA Sida 1 Medborgarförslag namn på Malmön Stig Olsson, Malmön, uppmanar i ett medborgarförslag Sotenäs kommun att verka för att Malmön enligt Lantmäteriets meddelande kallas för Malmön och inte för Bohus Malmön. Kommunen bör, enligt förslagsställaren, anmoda Trafikverket, Posten, Västtrafik samt föreningen Bohus-Malmön att byta namnet. Enligt Lantmäteriets meddelande ( ) är namnet Malmön. Det som ska tillämpas. Andra namn kan förklaras med en vilja att inte förväxlas med en större ort i Skåne. Lantmäteriet rekommenderar att namnet Malmön används för orten och ön i alla sammanhang. Sotenäs kommun bör tillskriva Trafikverket, Posten, Västtrafik, föreningen Bohus- Malmön samt ev andra om att namnet Malmön ska användas som benämning på orten och ön. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att med vad som ovan anförts anse medborgarförslaget besvarat. Bilaga/Bilagor Medborgarförslaget Skickas till Stig Olsson Mats Tillander Tf teknisk chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 55 KA 2014/717 Medborgarförslag om klätterleder Sammanfattning Carl -Johan Starck, Hunnebostrands Samhällsförening, har inkommit med ett medborgarförslag om att tillåta etablering av 3-4 klätterleder i norra änden av Udden området i Hunnebostrand. Beskrivning av ärendet Bohuslän är av naturliga skäl ett av Sveriges allra bästa och populäraste klätterområden med klättrare på besök i Bohuslän per år. Förslagsställaren tycker att en naturlig utveckling borde vara att kunna erbjuda klättrare att få komma hit och uppleva kombinationen med hav och klätterberg i fritids och kulturparken på Udden i Hunnebostrand. Enligt Bohusläns Klätterklubb finns förutsättningar att anlägga en eller flera klätterleder på berget vid Udden i Hunnebostrand. Vid införande av klätterleder beskrivs möjliga leder både via nätet och på plats. Man kan erbjuda olika nivåer på en klätterled, allt ifrån endast dokumentation av leden till hjälpmedel så som förankringar och bultning i berget. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet för ytterligare beredning. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsansvarigs tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag , 17 Utbildningsnämndens protokoll Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll, , 15. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för medborgarförslaget och besvarar förslaget med att en ny detaljplan för Uddens framtida utveckling ska starta under mandatperioden med arbetsmetodiken Cultural Planning och att då även frågan om klätterleder utreds. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 29(37)

234 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 15 KA 2014/717 Medborgarförslag om klätterleder Sammanfattning Carl -Johan Starck, Hunnebostrands Samhällsförening, har inkommit med ett medborgarförslag om att tillåta etablering av 3-4 klätterleder i norra änden av Udden området i Hunnebostrand. Beskrivning av ärendet Bohuslän är av naturliga skäl ett av Sveriges allra bästa och populäraste klätterområden med klättrare på besök i Bohuslän per år. Förslagsställaren tycker att en naturlig utveckling borde vara att kunna erbjuda klättrare att få komma hit och uppleva kombinationen med hav och klätterberg i fritids och kulturparken på Udden i Hunnebostrand. Enligt Bohusläns Klätterklubb finns förutsättningar att anlägga en eller flera klätterleder på berget vid Udden i Hunnebostrand. Vid införande av klätterleder beskrivs möjliga leder både via nätet och på plats. Man kan erbjuda olika nivåer på en klätterled, allt ifrån endast dokumentation av leden till hjälpmedel så som förankringar och bultning i berget. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet för ytterligare beredning. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsansvarigs tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag , 17 Utbildningsnämndens protokoll Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för medborgarförslaget och besvarar förslaget med att en ny detaljplan för Uddens framtida utveckling ska starta under mandatperioden med arbetsmetodiken Cultural Planning och att då även frågan om klätterleder utreds. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(16)

235 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans KF Dnr KA 2014/717 Sida 1 Medborgarförslag om klätterleder Sammanfattning Carl -Johan Starck, Hunnebostrands Samhällsförening, har inkommit med ett medborgarförslag om att tillåta etablering av 3-4 klätterleder i norra änden av Udden området i Hunnebostrand. Beskrivning av ärendet Bohuslän är av naturliga skäl ett av Sveriges allra bästa och populäraste klätterområden med klättrare på besök i Bohuslän per år. Förslagsställaren tycker att en naturlig utveckling borde vara att kunna erbjuda klättrare att få komma hit och uppleva kombinationen med hav och klätterberg i fritids och kulturparken på Udden i Hunnebostrand. Enligt Bohusläns Klätterklubb finns förutsättningar att anlägga en eller flera klätterleder på berget vid Udden i Hunnebostrand. Vid införande av klätterleder beskrivs möjliga leder både via nätet och på plats. Man kan erbjuda olika nivåer på en klätterled, allt ifrån endast dokumentation av leden till hjälpmedel så som förankringar och bultning i berget. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet för ytterligare beredning. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för medborgarförslaget och besvarar förslaget med att en ny detaljplan för Uddens framtida utveckling ska starta under mandatperioden med arbetsmetodiken Cultural Planning och att då även frågan om klätterleder utreds. Skickas till Motionären Mats Tillander Tf teknisk chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

236 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 67 KA 2014/717 Medborgarförslag om klätterleder Sammanfattning Carl -Johan Starck, Hunnebostrands Samhällsförening, har inkommit med ett medborgarförslag om att tillåta etablering av 3-4 klätterleder i norra änden av Udden området i Hunnebostrand. Beskrivning av ärendet Bohuslän är av naturliga skäl ett av Sveriges allra bästa och populäraste klätterområden med klättrare på besök i Bohuslän per år. Förslagsställaren tycker att en naturlig utveckling borde vara att kunna erbjuda klättrare att få komma hit och uppleva kombinationen med hav och klätterberg i fritids och kulturparken på Udden i Hunnebostrand. Enligt Bohusläns Klätterklubb finns förutsättningar att anlägga en eller flera klätterleder på berget vid Udden i Hunnebostrand. Vid införande av klätterleder beskrivs möjliga leder både via nätet och på plats. Man kan erbjuda olika nivåer på en klätterled, allt ifrån endast dokumentation av leden till hjälpmedel så som förankringar och bultning i berget. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsansvarigs tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag , 17 Utbildningsnämndens protokoll Yrkande Birgitta Albertsson (S) och Roland Mattsson (M) föreslår att ärendet återremitteras för ytterligare beredning. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition Birgitta Albertssons (S) och Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet för ytterligare beredning. Skickas till Kommunchefen Miljö- och byggförvaltningen Tekniska avdelningen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 54(62)

237 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll UN 31 UN 2015/43 Medborgarförslag om klätterleder Sammanfattning Carl -Johan Starck, Hunnebostrands Samhällsförening, har inkommit med ett medborgarförslag om att tillåta etablering av 3-4 klätterleder i norra änden av Udden området i Hunnebostrand. Beskrivning av ärendet Bohuslän är av naturliga skäl ett av Sveriges allra bästa och populäraste klätterområden med klättrare på besök i Bohuslän per år. Förslagsställaren tycker att en naturlig utveckling borde vara att kunna erbjuda klättrare att få komma hit och uppleva kombinationen med hav och klätterberg i fritids och kulturparken på Udden i Hunnebostrand. Enligt Bohusläns Klätterklubb finns förutsättningar att anlägga en eller flera klätterleder på berget vid Udden i Hunnebostrand. Vid införande av klätterleder beskrivs möjliga leder både via nätet och på plats. Man kan erbjuda olika nivåer på en klätterled, allt ifrån endast dokumentation av leden till hjälpmedel så som förankringar och bultning i berget. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsansvarigs tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag , 17. Yrkande Jeanette Loy (M) yrkar på följande tillägg. Bifalla medborgarförslaget "under förutsättning att detsamma inte medför några ekonomiska åtaganden för kommunen." Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att utbildningsnämnden beslutat enligt detsamma. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget under förutsättning att detsamma inte medför några ekonomiska åtaganden för kommunen. H:/UN/Protokoll/2015/UN Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(22)

238 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Forts UN 31 Skickas till Kommunfullmäktige H:/UN/Protokoll/2015/UN Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(22)

239 Utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll UNAU 17 UN 2015/43 Medborgarförslag om klätterleder Sammanfattning Carl -Johan Starck, Hunnebostrands Samhällsförening, har inkommit med ett medborgarförslag om att tillåta etablering av 3-4 klätterleder i norra änden av Udden området i Hunnebostrand. Beskrivning av ärendet Bohuslän är av naturliga skäl ett av Sveriges allra bästa och populäraste klätterområden med klättrare på besök i Bohuslän per år. Förslagsställaren tycker att en naturlig utveckling borde vara att kunna erbjuda klättrare att få komma hit och uppleva kombinationen med hav och klätterberg i fritids och kulturparken på Udden i Hunnebostrand. Enligt Bohusläns Klätterklubb finns förutsättningar att anlägga en eller flera klätterleder på berget vid Udden i Hunnebostrand. Vid införande av klätterleder beskrivs möjliga leder både via nätet och på plats. Man kan erbjuda olika nivåer på en klätterled, allt ifrån endast dokumentation av leden till hjälpmedel så som förankringar och bultning i berget. Slutsats Sotenäs Kommun har möjligheten att anlägga klätterleder på en attraktiv plats som gör att man har möjlighet att bredda turistutbudet, då klättring har utvecklas till en stor aktivitet i området. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsansvarigs tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. Skickas till Utbildningsnämnden H:/UNAU/Protokoll/2015/UNAU Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(22)

240 Utbildningsförvaltningen Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: staffan.karlander@sotenas.se Tjänsteutlåtande KF Dnr KA 2014/717 Sida 1(2) Medborgarförslag från Carl-Johan Starck, för Hunnebostrands Samhällsförening, om klätterleder Sammanfattning Carl -Johan Starck, Hunnebostrands Samhällsförening har inkommit med ett medborgarförslag om att tillåta etablering av 3-4 klätterleder i norra änden av Udden området i Hunnebostrand. Beskrivning av ärendet Bohuslän är av naturliga skäl ett av Sveriges allra bästa och populäraste klätterområden med klättrare på besök i Bohuslän per år. Förslagsställaren tycker att en naturlig utveckling borde vara att kunna erbjuda klättrare att få komma hit och uppleva kombinationen med hav och klätterberg i fritids och kulturparken på Udden i Hunnebostrand. Enligt Bohusläns Klätterklubb finns förutsättningar att anlägga en eller flera klätterleder på berget vid Udden i Hunnebostrand. Vid införande av klätterleder beskrivs möjliga leder både via nätet och på plats. Man kan erbjuda olika nivåer på en klätterled, allt ifrån endast dokumentation av leden till hjälpmedel så som förankringar och bultning i berget. Koppling till vision, programförklaring och mål Att möjliggöra klätterleder har en tydlig koppling till fullmäktiges inriktningsmål med ett rikt kultur o fritidsliv i kommunen. Ekonomi Medborgarförslaget innebär inga ekonomiska åtagande. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

241 Utbildningsförvaltningen Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: staffan.karlander@sotenas.se Tjänsteutlåtande KF Dnr KA 2014/717 Sida 2(2) Slutsats Sotenäs Kommun har möjligheten att anlägga klätterleder på en attraktiv plats som gör att man har möjlighet att bredda turistutbudet, då klättring har utvecklas till en stor aktivitet i området. Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden ställer sig positiv till medborgarförslaget. Bilaga/Bilagor Skickas till Kommunstyrelsen Datum Staffan Karlander Kultur o Fritidsansvarig Lars Bennersten Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

242 Sotenäs kommun Medborgarförslag Förslag att tillåta etablering av 3-4 klätterleder Bohusläns är av naturliga skäl ett av Sveriges allra bästa och populäraste klätterområden. Uppskattningsvis så kommer klättrare på besök i Bohuslän per år. En naturlig utveckling borde vara att kunna erbjuda klättrare att få komma hit och uppleva kombinationen med hav och klätterberg i fritids och kulturparken på Udden i Hunnebostrand. Förslag: att i norra ändan av Udden området tillåta etableringen av3-4 klätterleder. Carl-Johan Starck För Hunnebostrands Samhällsförening Kontakt: kontakt@hunnebostrand.eu

243 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 47 KA 2016/123 Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag Fullmäktiges ledamöter har initiativrätt genom möjligheten att väcka motioner. Motionen ska, enligt kommunallagen, beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid ska detta, och vad som framkommit vid beredningen, anmälas till kommunfullmäktige. Fullmäktige får då avskriva motionen utan vidare handläggning. Samma hantering gäller för medborgarförslag. Vid genomgång finns för närvarande 12 motioner och 12 medborgarförslag. Beslutsunderlag Administrativ chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll, , 34. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tar del av redovisningen av pågående motioner och medborgarförslag Skickas till Kommunfullmäktige. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 19(37)

244 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 34 KA 2016/123 Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag Fullmäktiges ledamöter har initiativrätt genom möjligheten att väcka motioner. Motionen ska, enligt kommunallagen, beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid ska detta, och vad som framkommit vid beredningen, anmälas till kommunfullmäktige. Fullmäktige får då avskriva motionen utan vidare handläggning. Samma hantering gäller för medborgarförslag. Vid genomgång finns för närvarande 12 motioner och 12 medborgarförslag. Beslutsunderlag Administrativ chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tar del av redovisningen av pågående motioner och medborgarförslag Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 17(30)

245 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: KA 2016/123 Sida 1(1) Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag 2016 Fullmäktiges ledamöter har initiativrätt genom möjligheten att väcka motioner. Motionen ska, enligt kommunallagen, beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid ska detta, och vad som framkommit vid beredningen, anmälas till kommunfullmäktige. Fullmäktige får då avskriva motionen utan vidare handläggning. Samma hantering gäller för medborgarförslag. Vid genomgång finns för närvarande 12 motioner och 12 medborgarförslag. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tar del av redovisningen av pågående motioner och medborgarförslag Anna-Lena Höglund Administrativ chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

246 Ärendelista - [KA/KAAHÖ] Sid: 1 Datum: Tid: 16:29 ka Sign: KAAHÖ Diarienr Ink/utg Avsändare/Mottagare Beskrivning 2014/ Ulla Christensson-Ljunglide (M), Mats Abrahamsson (M) Motion om utredning av möjligheter att skapa ett fiskemuseum och göra en dokumentation av fiske och fiskberedning till grund för muséets verksamhet 2014/ Britt Wall (S) Motion om Regler och riktlinjer för uppförande av staket, plank samt däck 2014/ Elving Claesson (S) Motion till Sotenäs Fullmäktige att samtliga avgångsklasser i grundskolan anordnar en obligatorisk studieresa till Auschwitz för kunskapsinhämtande och att fullmäktige ställer ekonomiska medel till Utbildningsnämndens förfogande 2014/ Mikael Sternemar (FP) Motion till Kommunfullmäktige i Sotenäs angående vårt kulturarv 2014/ Miljöpartiet de Gröna Motion till Sotenäs kommunfullmäktige om Tina Ehn (MP) arbete mot rasism och främlingsfientlighet 2015/ Birgitta Albertsson (S), Motion om förbättrad integration och Lars-Erik Knutsson (S) mottagande av nyanlända 2015/ Lars-Erik Knutsson (S) Motion om översyn av kommunens allmänna lokala ordningsföreskrifter 2015/ Lars-Erik Knutsson (S) Motion om lokal mobilisering (lokala utvecklingsgrupper) 2015/ Birgitta Albertsson (S) Motion om ändring av anställningsmyndighet 2016/ Centerpartiet Motion att arrangera kulturvecka i Sotenäs kommun 2016/ Socialdemokraterna, B. Motion angående ersättning till personer med Granström, A. psykiska funktionsnedsättningar som Erlandsson, G. Berlin arbetstränar 2016/ Daniel Nordström (M), Motion, ställplatser för husbilar Roland Mattsson (M), Kajsa Åkesson (M), Nils Olof Bengtsson (M) Antal rader: 12 Handläggare Staffan Karlander Bo Hallgren Lars Bennersten Staffan Karlander Lars Bennersten Petra Svensson Anna-Lena Höglund Staffan Karlander Erika Hassellöv Staffan Karlander Nina Roos Chatrine Fritzell \\KSSYS123.ks.internt\Share\Sotenas\Classic32\SYSTEM\RAPPORT\aren3.qrp

247 Ärendelista - [KA/KAAHÖ] Sid: 1 Datum: Tid: 12:51 ka Sign: KAAHÖ Diarienr Ink/utg Avsändare/Mottagare Beskrivning 2014/ Tossene Byalag Medborgarförslag att postadressen ändras till Tossene för boende på Tossene landsbygd 2014/ Kerstin Starck Medborgarförslag angående Villa Framtiden och gamla folkskolan i Hunnebostrand 2014/ Ann Simson Medborgarförslag att färdtjänstpriset sänks 2014/ Stig Olsson Medborgarförslag - uppsättning av tydliga skyltar ang campingförbud 2015/ Bengt Arne Ljung Medborgarförslag, Sotenäs kommun ansöker hos Posten AB att Hovenäset blir egen postort. 2015/ Helen Moberg Medborgarförslag att ge 4 vuxna ungdomar en utbildning i Parkour 2015/ Helen Moberg Medborgarförslag om actionsporten Laserdome 2015/ Carl-Johan Starck Medborgarförslag - Låt hela kommunen leva 2015/ Carl-Johan Starck Medborgarförslag från Carl-Johan Starck om offentlig skötsel- och utvecklingsplan för våra gemensamma ytor 2016/ Gunnel Holm Medborgarförslag om byggande av sjöbodar för åretruntboende på Hovenäset 2016/ Anneli Antonsson Medborgarförslag om plats för odlingslotter 2016/ Jan-Åke Rödström Medborgarförslag om nya sjöbodstomter i Kungshamn 2016/ Stig Olsson Medborgarförslag Ortsnamn Malmön Antal rader: 13 Handläggare Anna-Lena Höglund Amanda Jansson Mariann Lundin Ann-Marie Erlandsson Anna-Lena Höglund Staffan Karlander Staffan Karlander Astrid Edström Mats Tillander Mats Tillander Mats Tillander Mats Tillander Mats Tillander \\KSSYS123.ks.internt\Share\Sotenas\Classic32\SYSTEM\RAPPORT\aren3.qrp

248 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 63 KA 2016/178 Policy mot muta, bestickning och jäv Sammanfattning Muta och bestickning Som medarbetare eller förtroendevald kan man bli utsatt för påverkan av olika slag, och det är viktigt att veta var gränsen går mellan en otillbörlig och tillbörlig förmån. För all offentlig verksamhet är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet grundläggande värden. Jäv Situationer kan uppstå som inte är enkla att bedöma utifrån lagstiftningen och där handläggaren/den förtroendevalda, inte på ett tydligt sätt kan anses vara jävig men där omständigheter såsom förhållanden, bindningar eller intressekonflikter kan bilda en gråzon. I dessa situationer bör man tillämpa en försiktighetsprincip och ändå avstå från att handlägga frågan. Bakgrund Allmänhetens förtroende är utgångspunkten för alla anställda i kommunen och i de kommunala bolagen. Allmänheten ska veta att kommunens pengar används för invånarnas bästa och att anställda inom den kommunala verksamheten aldrig låter sig påverkas av otillåtna förmåner. En förutsättning för att allmänheten ska ha förtroende för tjänstemän och förtroendevalda i Sotenäs kommun är att vårt arbete utförs med gott omdöme, enligt lagar och regler och med god etik och hög moral. Beslutsunderlag Kvalitetssamordnarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Roland Mattsson (M) och Mikael Sternemar (L) och Mats Abrahamsson (M) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Mats Abrahamsson (M) föreslår att kommunchefen får i uppdrag att ta fram riktlinjer för hantering av policyn. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattsson m fl bifallsyrkande och finner att kommunstyrelsen antar detta. Ordföranden ställer sedan proposition på Mats Abrahamssons (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(28)

249 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts Ks 63 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta föreliggande förslag till policy mot muta, bestickning och jäv i Sotenäs kommun. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar för egen del tillämpa av arbetsutskottet föreslagna riktlinjer för hantering av policyn. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(28)

250 Miljö- och byggförvaltningen Kvalitetssamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2016/178 Sida 1(3) Policy mot muta, bestickning och jäv Sammanfattning Muta och bestickning: Som medarbetare eller förtroendevald kan man bli utsatt för påverkan av olika slag, och det är viktigt att veta var gränsen går mellan en otillbörlig och tillbörlig förmån. För all offentlig verksamhet är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet grundläggande värden. Jäv: Situationer kan uppstå som inte är enkla att bedöma utifrån lagstiftningen och där handläggaren/den förtroendevalda, inte på ett tydligt sätt kan anses vara jävig men där omständigheter såsom förhållanden, bindningar eller intressekonflikter kan bilda en gråzon. I dessa situationer bör man tillämpa en försiktighetsprincip och ändå avstå från att handlägga frågan. Bakgrund Allmänhetens förtroende är utgångspunkten för alla anställda i kommunen i de kommunala bolagen. Allmänheten skall veta att kommunens pengar används för invånarnas bästa och att anställda inom den kommunala verksamheten aldrig låter sig påverkas av otillåtna förmåner. En förutsättning för att allmänheten ska ha förtroende för tjänstemän och förtroendevalda i Sotenäs kommun är att vårt arbete utförs med gott omdöme enligt lagar och regler och med god etik och hög moral. Beskrivning av ärendet Ett förslag till Policy mot muta, bestickning och jäv för Sotenäs kommun föreligger. Konsekvensbeskrivning av ärendet Det är viktigt att kommunens anställda och de förtroendevalda inte missbrukar sin ställning och att integriteten inte behöver ifrågasättas. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

251 Miljö- och byggförvaltningen Kvalitetssamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2016/178 Sida 2(3) Regelverk Lagregler om tagande och givande av muta i 10 kap. brottsbalken (BrB). De omfattar alla arbetstagare och uppdragstagare, oavsett om de är anställda i offentlig eller privat tjänst och oberoende av befattning eller anställningsform. Reglerna omfattar även förtroendevalda. Regler om åtal finns även i 20 kap. BrB och brottet tagande av otillbörlig förmån vid röstning finns i 17 kap. BrB. 10 kap. Brottsbalken 20 kap. 5 Brottsbalken. 17 kap 7 respektive 20 kap 2 Brottsbalken. 6 kap Kommunallagen (Jäv). SKL:s cirkulär 2006:30 Om mutor och jäv- en vägledning Organisation och personal För att stärka det preventiva skyddet mot korruption, muta och jäv är det av största vikt att alla delar i kommunen, anställda som förtroendevalda, löpande identifierar riskområden samt för diskussion i de berörda frågorna. Medborgarperspektiv Som anställd och förtroendevald i kommunen arbetar man på medborgarnas och den enskildes uppdrag och i deras intresse. Grundläggande för kommunens tjänsteutövning är att den ska vara saklig och objektiv. Slutsats Vi har alla ett ansvar mot våra uppdragsgivare medborgarna att bekämpa korrupt beteende var det än må förekomma. På så sätt försvarar vi och stärker rättssamhället. Korruption får inte förekomma, det är lätt att rasera förtroendet för verksamheten och svårt att bygga upp det igen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

252 Miljö- och byggförvaltningen Kvalitetssamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2016/178 Sida 3(3) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun föreslår Kommunfullmäktige att anta föreliggande förslag till policy mot muta, bestickning och jäv i Sotenäs kommun. Bilaga/Bilagor Policy mot muta, bestickning och jäv Skickas till Kommunstyrelsen Akten Maria Vikingsson Kommunchef Bo Hallgren Förvaltningschef Monika Eriksson Kvalitetssamordnare Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

253 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 53 KA 2016/178 Policy mot muta, bestickning och jäv Sammanfattning Muta och bestickning Som medarbetare eller förtroendevald kan man bli utsatt för påverkan av olika slag, och det är viktigt att veta var gränsen går mellan en otillbörlig och tillbörlig förmån. För all offentlig verksamhet är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet grundläggande värden. Jäv Situationer kan uppstå som inte är enkla att bedöma utifrån lagstiftningen och där handläggaren/den förtroendevalda, inte på ett tydligt sätt kan anses vara jävig men där omständigheter såsom förhållanden, bindningar eller intressekonflikter kan bilda en gråzon. I dessa situationer bör man tillämpa en försiktighetsprincip och ändå avstå från att handlägga frågan. Bakgrund Allmänhetens förtroende är utgångspunkten för alla anställda i kommunen och i de kommunala bolagen. Allmänheten ska veta att kommunens pengar används för invånarnas bästa och att anställda inom den kommunala verksamheten aldrig låter sig påverkas av otillåtna förmåner. En förutsättning för att allmänheten ska ha förtroende för tjänstemän och förtroendevalda i Sotenäs kommun är att vårt arbete utförs med gott omdöme, enligt lagar och regler och med god etik och hög moral. Beslutsunderlag Miljö- och byggchefens tjänsteutlåtande Yrkande Mikael Sternemar (L) föreslår bifall till förslaget. Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att vissa textredigeringar görs. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) och Lars-Erik Knutssons (S) förslag finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta föreliggande förslag till policy mot muta, bestickning och jäv i Sotenäs kommun. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(38)

254 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 53 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(38)

255 Policy och riktlinje mot mutor och jäv Kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Policy och riktlinje mot mutor och jäv för Sotenäs kommun Utgåva I.1 Upprättad och utfärdad av: KS Kungshamn DNR nr: KA 2016/178 Antagen av Fullmäktige:Datum: 1

256 Policy och riktlinje mot mutor och jäv Kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Innehållsförteckning POLICY MOT MUTOR FÖR SOTENÄS KOMMUN... 3 RIKTLINJE MOT MUTOR FÖR SOTENÄS KOMMUN... 4 Allmänt... 4 SYFTE... 4 Informationskrav... 4 MUTA OCH BESTICKNING... 4 Exempel och riktlinjer... 5 Måltider... 5 Kundträffar... 5 Gåvor... 6 Gåvor och testamenten inom kommunens hälso- och sjukvård samt socialtjänst... 6 Testamentariskt förfarande... 6 Tjänster... 6 Anlitande av anställdas egna företag... 6 Rabatter och lån... 7 Övriga erbjudanden, bonuspoäng... 7 Rutiner då korruptionsbrott misstänks eller upptäcks... 7 JÄV... 7 Rutiner gällande Jäv!... 7 Aktivt förhållningssätt... 7 Bedömning av Jäv... 8 Verkan av Jäv... 8 Referenser:

257 Policy och riktlinje mot mutor och jäv Kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Policy mot mutor för Sotenäs kommun Korruption är den samlade benämningen för mutbrott, trolöshet mot huvudman och otillbörligt utnyttjande av ställning för egen eller annans vinning. Det som betecknar en muta är att den innebär en fördel som mottagaren annars inte skulle ha fått. Mutan kan vara i form av pengar, varor eller andra förmåner, eller en kombination av dessa. Som mutbrott räknas både att ge och ta emot mutor. Policyn innebär att Anställda och förtroendevalda i Sotenäs kommun verkar på kommunmedlemmarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i sin tjänsteutövning. Anställda och förtroendevalda ska därför handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen i sitt arbete, t ex genom att ta emot otillbörliga gåvor eller förmåner från företag eller privatpersoner som de har att göra med i tjänsten. I alla sammanhang ska ett sådant förhållningssätt iakttas att det inte kan förekomma risk för att företrädare för kommunen gör sig skyldiga till givande eller tagande av muta. Den som är offentliganställd bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. Varje förvaltning, bolag och stiftelse där Sotenäs kommun är förvaltare eller utser majoriteten av styrelsen ansvarar för att denna policy efterlevs. 3

258 Policy och riktlinje mot mutor och jäv Kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Riktlinje mot mutor för Sotenäs kommun Denna riktlinje syftar till att konkretisera policyn. Allmänt Du som är anställd eller förtroendevald inom Sotenäs kommun eller dess bolag har ett personligt ansvar att agera på ett sådant sätt att allmänheten och media inte får anledning att misstänka att du i din tjänsteutövning eller i ditt uppdrag låter dig påverkas av otillbörliga förmåner. Frågor som du alltid bör ställa dig om du erbjuds något av en utomstående part är: Är detta en förmån? Varför erbjuds den mig? Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? Om förmånen betingar ett visst värde för dig som mottagare, och den är kopplad till din tjänsteutövning eller uppdraget, är det bestickning och tackar du ja har du gjort dig skyldig till mutbrott. Tillsammans med de kommunala bolagen bedrivs verksamheter inom flera områden i Sotenäs kommun. Som medarbetare eller förtroendevald kan du bli utsatt för påverkan av olika slag, och det är viktigt att veta var gränsen går mellan en otillbörlig och tillbörlig förmån. För all offentlig verksamhet är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet grundläggande värden. Det är viktigt att kommunens anställda och förtroendevalda inte missbrukar sin ställning och att integriteten inte behöver ifrågasättas. Korruption får inte förekomma, det är lätt att rasera förtroendet för verksamheten och svårt att bygga upp det igen. Syfte Sotenäs kommun vill med denna policy tydliggöra gränsdragningen mellan tillbörlig och otillbörlig förmån för medarbetare och förtroendevalda i Sotenäs kommun och de kommunala bolagen. Policyn ska vara ett stöd för samtliga och ska också tydliggöra för leverantörer vad som gäller i Sotenäs kommun. Informationskrav Samtliga anställda och förtroendevalda ska ta del av riktlinjerna i denna policy. Närmaste chef ansvarar för att systematiskt informera vid introduktion av en nyanställd, informationen skall ingå i checklista för nyanställd personal. Information skall även ske återkommande men minst 1 ggr/ år på arbetsplatsträffar samt hos nämnder, styrelser och kommunfullmäktige där innebörden av policyn skall tydliggöras. Muta och bestickning Alla anställda och förtroendevalda och dess bolag omfattas av lagreglerna om muta och bestickning. Lagreglerna gäller både offentlig och privat verksamhet. Kraven är dock högre på anställda och förtroendevalda i offentlig verksamhet eftersom rättssäkerhet och förtroende mot den enskilde är ett grundläggande krav. 4

259 Policy och riktlinje mot mutor och jäv Kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Korruptionsbrott faller i dessa sammanhang under allmänt åtal, 20 kap. 5 brottsbalken. Allmän åklagare har därför rätt och skyldighet att väcka åtal för sådant brott. Korruptionsbrotten bestickning och muta regleras i 17 kap 7 respektive 20 kap 2 Brottsbalken. Bestickning föreligger om någon lämnar, utlovar eller erbjuder en muta eller annan otillbörlig belöning till arbets- eller uppdragstagare för dennes tjänsteutövning. Mutbrott begås när en arbetstagare i privat eller offentlig tjänst tar emot, låter sig utlova eller begär en muta eller otillbörlig förmån för sig själv eller annan för sin tjänsteutövning. En muta kan till exempel bestå av pengar, varor och tjänster, besök på restaurang, sportevenemang, resor, kurser och konferenser. Ibland kan även en gåva utan ekonomiskt värde för givaren framstå som så attraktiv för mottagaren att den kan tänkas påverka dennes tjänsteutövning. Om du i ditt arbete/uppdrag upplever att du blir utsatt för försök till bestickning ska du genast meddela detta till din chef. Du ska också tacka nej till sådan förmån, med hänvisning till denna policy. Gränsen mellan tillbörlig och otillbörlig förmån, gränsen mellan en tillbörlig och otillbörlig förmån kan växla från tid till annan, och mellan olika verksamhetsområden. Som anställd inom Sotenäs kommun eller dess bolag ställs höga krav på att uppträdandet inte på något sätt kan uppfattas/tolkas som korrupt. Några typiska situationer där du bör tänka dig för är inför erbjudande om gåvor, testamentsförordnanden, rabatter, provisioner, måltider, konferenser, resor, fritidserbjudanden, tjänster eller krediter, men även vid erbjudanden om mer dolda förmåner som exempelvis inköp till självkostnadspris ska stor försiktighet iakttas. Ett bra sätt att undvika svårigheterna med gränsdragning är att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner. Exempel och riktlinjer Här ges exempel på situationer där erbjudandet av en förmån från en extern part bör hanteras med extra stor försiktighet. Samtliga exempel gäller anställda och förtroendevalda i Sotenäs kommun och dess bolag. Måltider I relationen till en leverantör bör du tacka nej till att bli bjuden på alla typer av måltider av en utomstående, om inte måltiden har ett naturligt samband med uppdraget. Måltider i samband med uppdraget kan vara en normal arbetslunch, det vill säga dagens rätt eller liknande. Det är aldrig tillåtet att låta sig bjudas i samband med upphandling av vara eller tjänst, oavsett vilken roll du har i upphandlingsprocessen. Att bli bjuden på alkohol till måltiden är alltid en otillbörlig förmån. Kundträffar Om ett utomstående företag som kommunen handlar av bjuder på någon form av förtäring i samband med en kundträff är det normalt tillåtet att delta om huvudsyftet med träffen är att utbyta information. Även i samband med kundträffar är alkohol till måltiden en otillbörlig förmån. Studieresor, kurser, seminarier och resor som har ett naturligt samband med tjänsteutövningen/förtroendeuppdraget är det oftast tillåtet att delta i, om de omfattar en 5

260 Policy och riktlinje mot mutor och jäv Kommunfullmäktige 2016-XX-XX X dag. Om resan inkluderar övernattning ska kommunen själv stå för kostnaden. Man bör alltid diskutera längre studieresor med sin chef. Gåvor I princip ska du aldrig ta emot gåvor från utomstående. Särskild restriktivitet gäller för den som utövar myndighetsutövning. Tillbörlig förmån kan vara mindre varuprover, enklare prydnadsföremål och minnesgåvor. En gåva kan anses som otillbörlig även om värdet är ringa. Särskilt viktigt är att gåvan inte förknippas med viss prestation. Gåvor och testamenten inom kommunens hälso- och sjukvård samt socialtjänst För att förtroendet för kommunens hälso- och sjukvård samt socialtjänst inte ska kunna ifrågasättas är det av yttersta vikt att du som anställd beaktar kravet på lika vård och rättigheter för alla utan att förvänta dig några särskilda förmåner för din tjänsteutövning. Du får aldrig ta emot gåvor av en vårdtagare eller brukare om det kan ge upphov till misstanke om särbehandling av vårdtagaren. Penninggåvor ska aldrig accepteras även om det rör sig om små belopp. Även när det gäller andra slags gåvor bör stor försiktighet iakttas och för gåvor med ett realiserbart värde såsom smycken, konstverk etc. så gäller samma förhållningssätt som för penninggåvor. När det gäller gåvor utan realiserbart ekonomiskt värde där t ex en vårdtagare vill ibland visa sin tacksamhet genom att bjuda på en tårta, choklad, köpa blommor etc. Sådana gåvor bör kunna accepteras utan att det ska anses vara otillbörligt. Däremot är det olämpligt att ta emot flera gåvor från en och samma vårdtagare även om värdet av gåvorna är ringa. Testamentariskt förfarande Vårdpersonal får inte ta emot ett testamentariskt förordnande från en vårdtagare. Inte heller får personalen påverka en vårdtagare att upprätta ett testamente till förmån för någon annan. I Socialstyrelsens broschyr Om gåvor och testamenten finns mer information om erbjudanden om gåvor, ersättningar eller andra förmåner från vårdtagare eller anhöriga till vårdtagare. Tjänster En muta kan bestå i sidoleveranser av varor och tjänster från leverantör, t.ex. att få en tjänst utförd. Som exempel kan nämnas ombyggnad av hus etc. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam mot bestickningar från leverantörer när du som privatperson begär in offerter från företag som du samtidigt har en relation till i din tjänsteutövning. Anlitande av anställdas egna företag Det är inte tillåtet att för kommunens räkning anlita arbets- eller uppdragstagares eller närståendes egna företag utan att en upphandling enligt LOU genomförts. Företaget ska konkurrensutsättas med minst två andra leverantörer. Tydliga utvärderingskriterier och en väl dokumenterad upphandlingsprocess krävs. Den som godkänner och beslutar om upphandlingen får inte ha ovan nämnda koppling till företaget. 6

261 Policy och riktlinje mot mutor och jäv Kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Rabatter och lån Anställda eller förtroendevalda får inte ta emot rabatter, följderbjudanden eller lån som kan kopplas till den anställdes tjänsteutövning eller den förtroendevaldas uppdrag. Övriga erbjudanden, bonuspoäng Ibland förekommer det att anställda och förtroendevalda får erbjudanden i tjänsten/uppdraget om att fritt eller till subventionerat pris delta i olika evenemang på fritiden. Det kan vara en resa, lån av sportstuga/segelbåt eller aktiviteter som till exempel golftävlingar. Tacka alltid nej till sådana erbjudanden. Bonuserbjudanden i form av bonuspoäng i samband med exempelvis flygresor, övernattningar på hotell etc., ska alltid tillfalla arbetsgivaren när detta är lämpligt, annars tackar du nej till ett sådant erbjudande. Rutiner då korruptionsbrott misstänks eller upptäcks Om du har frågor om vad som är en otillbörlig förmån eller gåva eller har fått ett erbjudande av någon utomstående ska du ta upp detta med din närmaste chef, som därefter kan föreslå åtgärder. Misstänker du som anställd att någon inom kommunen är utsatt för/tackat ja till muta, ska du anmäla detta till närmaste chef, eller dennes chef. Om en belöning, gåva eller förmån bedöms som otillbörlig kommer arbetsrättsliga åtgärder att vidtas och polisanmälan att göras. Detta görs av närmast överordnad chef. Jäv Det är av stor vikt att arbetstagare i Sotenäs kommun som i sin befattning har att handlägga ärenden inte utsätts för jävsituationer. Att vara anställd i Sotenäs kommun innebär ett särskilt ansvar att agera opartiskt och objektivt. Som anställd och förtroendevald i kommunen arbetar man på medborgarnas och den enskildes uppdrag och i deras intresse. Grundläggande för kommunens tjänsteutövning är att den ska vara saklig och objektiv. Tjänsteutövningen ska därför inte påverkas av släktskap, vänskap eller andra privata relationer. För vissa verksamheter gäller särskilda regler om jäv. Rutiner gällande Jäv Aktivt förhållningssätt För att motverka att tjänsteman/förtroendevald är involverad i ett ärende där denne är jävig, krävs att Sotenäs kommun arbetar aktivt för att informera om reglerna kring jäv. I Sotenäs kommun skall därför följande arbetssätt tillämpas: Regler för jäv skall inför mandatperiod samt vid årlig genomgång med nämnder och kommunfullmäktige ske i dialog. Reglerna för jäv skall även med regelbundenhet gås igenom och diskuteras på APTmöten i verksamheterna. Det är varje arbetstagares ansvar att för egen del fortlöpande reflektera över huruvida en jävsituation kan föreligga- 7

262 Policy och riktlinje mot mutor och jäv Kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Chefer skall verka för ett öppet klimat där frågor som rör jäv med enkelhet kan diskuteras på arbetsplatsen. Vid tveksamma fall skall en försiktighetshetsprincip tillämpas. Det är bättre att anmäla jäv en gång för mycket än en gång för lite. Bedömning av Jäv Ett tydligt fall: Om man handlägger/ beslutar i ett ärende där man själv eller någon närstående är sökande i ärendet eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för en själv eller en närstående. En anställd/förtroendevald kan också vara jävig om det finns någon annan särskild omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för dennes opartiskhet som handläggare/förtroendevald. Denna situation kan vara aktuell om man som tjänsteman/förtroendevald är: Vän eller ovän med någon som är part i ärendet Ekonomiskt beroende av en part eller intressent Engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. Situationer kan uppstå som inte är enkla att bedöma utifrån lagstiftningen och där handläggaren/den förtroendevalda inte på ett tydligt sätt kan anses vara jävig men där omständigheter såsom förhållanden, bindningar eller intressekonflikter kan bilda en gråzon. I dessa situationer bör man tillämpa en försiktighetsprincip och ändå avstå från att handlägga frågan. Verkan av Jäv Om en tjänsteman/förtroendevald är jävig skall denne inte deltaga i hanteringen av ärendet. Den jävige tjänstemannen får då inte vidta någon åtgärd i ärendet överhuvudtaget. Den som är jävig får heller inte närvara vid det kommunstyrelse- eller nämndsammanträde när ärendet behandlas eller beslutas. Om tjänsteman/förtroendevald deltar i handläggningen eller beslutandet trots att det föreligger jäv kan ärendet försenas på grund av att beslutet i sådant fall kan överklagas. Referenser: 20 kap. 5 Brottsbalken. 17 kap 7 respektive 20 kap 2 Brottsbalken. 6 kap Kommunallagen SKL:s cirkulär 2006:30 Om mutor och jäv- en vägledning 8

263 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 45 KA 2015/900 Ledningsplan vid extraordinär händelse för Sotenäs kommun Sammanfattning Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska Kommuner och Landsting vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter och risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser. Följande bilagor ingår i till ledningsplanen; 1) Reglementet för krisledningsnämnden i Sotenäs kommun, 2) Kriskommunikationsplan för Sotenäs kommun, 3) larmplan för krisledning i Sotenäs kommun, samt 4) överskikt organisationen vid extraordinär händelse i Sotenäs kommun. Beslutsunderlag Säkerhetssamordarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 31. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar ledningsplan vid extra ordinära händelser för mandatperioden Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 17(37)

264 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 31 KA 2015/900 Ledningsplan vid extraordinär händelse för Sotenäs kommun Sammanfattning Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska Kommuner och Landsting vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter och risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser. Följande bilagor ingår i till ledningsplanen; 1) Reglementet för krisledningsnämnden i Sotenäs kommun, 2) Kriskommunikationsplan för Sotenäs kommun, 3) larmplan för krisledning i Sotenäs kommun, samt 4) överskikt organisationen vid extraordinär händelse i Sotenäs kommun. Beslutsunderlag Säkerhetssamordarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) yrkar på bifall till förslaget med revidering av texten. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutssons (S) förslag finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige antar Ledningsplan vid extra ordinära händelser för mandatperioden Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(30)

265

266 1 Datum: Ledningsplan vid extraordinär händelse Fastställd av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun xxx-xx-xx Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

267 2 Datum: Innehållsförteckning Ledningsplan vid... 1 extraordinär händelse... 1 Fastställd av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun... 1 xxx-xx-xx... 1 Innehållsförteckning... 2 Beslutsförutsättningar... 4 Lagrum... 4 Områdesansvaret... 4 Extraordinära händelser definition... 4 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 Övergripande mål... 4 Befogenhet och delegering... 5 Befogenhet och delegering... 5 Krisledningsnämnden uppgifter och befogenheter... 5 Inkallande av krisledningsnämnden... 5 Överklagande... 5 Sekretess... 5 Bistånd mellan kommuner... 5 Återgång till normala förhållanden... 5 Tillsyn och ansvar... 5 Räddningstjänstlagstiftning... 6 Ledningsfunktionen... 6 Organisation... 6 Krisledningsnämnd... 6 Stabssgrupp... 6 Åtgärder vid avlösning... 7 Lokaler... 7 Arbetsrutiner... 7 Samband... 8 Övriga stabsresurser... 8 Utbildningar... 9 Bilagor till ledningsplanen... 9 Bilaga Reglemente för krisledningsnämnden i Sotenäs kommun Bilaga Kriskommunikationsplan Fastställd av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun Bakgrund Fastställande av kriskommunikationsplanen Syfte med kriskommunikationsplanen Informationsansvar Övning och utbildning Organisation Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

268 3 Datum: Inkallelse av personal Roller i Stabservice Info/analysgruppen Upplysningscentralen Webb- och mediabevakningsgruppen Stabsservices uppgifter Riktlinjer Målgrupper Information Intern information Extern information Facebook Andra kanaler VMA Viktigt meddelande till allmänheten Dokumentation av information om händelsen Lägesrapportering Lokaler och utrustning Säkerställa kommunikation Lokal för upplysningscentralen Lokal för pressinformation Utrustning Reservkraft Bilaga Larmplan för att starta krisledning Bilaga Översikt organisationen vid extraordinär händelse Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

269 4 Datum: Beslutsförutsättningar Lagrum Denna ledningsplan är upprättad i enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Områdesansvaret Genom denna lag åtar sig kommunen ett områdesansvar vid extraordinära händelser i kommunen. Områdesansvaret innebär inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas i en krissituation. Extraordinära händelser definition En extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala och innebär allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller överhängande risk för sådana störningar och kräver skyndsamma insatser från kommunen. Exempel på situationer och händelser där krisledningsnämnden skall verka kan vara: Svåra störningar i den tekniska infrastrukturen, såsom el- och vattenförsörjning, telekommunikationer Terrorism Allvarlig smitta Olycka med farligt gods som kräver utrymning Stor brand med många döda eller skadade Snöoväder Färjeolycka Risk- och sårbarhetsanalyser Risk- och sårbarhetsanalyser skall kontinuerligt uppdateras för varje verksamhet av respektive nämnd och för kommunen i sin helhet av kommunstyrelsen. Den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen skall antas i kommunfullmäktige inför varje ny mandatperiod. En årlig rapportering av händelser i enlighet med risk- och sårbarhetsanalysen skall utföras till Länsstyrelsen. Övergripande mål Målet med ledningsplanen är att kommunledningen skall ha en god beredskap för att kunna hantera en extraordinär händelse i fredstid. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

270 5 Datum: Befogenhet och delegering Krisledningsnämndens uppdrag och befogenhet framgår av reglementet. Krisledningsnämnden äger rätt att delegera beslutanderätten enligt kommunallagens bestämmelser om delegation. Befogenhet och delegering Krisledningsnämndens reglemente framgår av bilaga 1. Krisledningsnämnden uppgifter och befogenheter Krisledningsnämndens uppgifter och befogenheter framgår av reglementet. Nämnden har själv befogenhet att delegera beslut i nödvändig omfattning. Ordföranden kan fatta beslut i nämndens frånvaro. I ordförandens frånvaro finns regler om ersättare för denne. Inkallande av krisledningsnämnden Krisledningsnämnden kallas in efter ordförandens beslut eller beslut från den som ersätter honom. Överklagande Krisledningsnämndens beslut kan överklagas enligt kommunallagen. Sekretess Bestämmelser om sekretess i samband med krisledningsnämndens arbete återfinns i sekretesslagen. Beslut om att sekretessbelägga en uppgift fattas av nämnden eller dess delegat. Bistånd mellan kommuner Genom lag om extraordinära händelser i kommuner och landsting ges kommunerna möjlighet att lämna bistånd till annan kommun, eller att begära sådant bistånd från annan kommun. Beslut om sådant bistånd fattas av krisledningsnämnden eller dess delegat. Länsstyrelsen bistår vid behov i kontakterna mellan kommunerna eller andra samhällsorgan som kan vara aktuella. Återgång till normala förhållanden Återgång till normala förhållanden sker efter beslut i krisledningsnämnden eller kommunfullmäktige. Tillsyn och ansvar Tillsyn över kommunens arbete enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap sköts av länsstyrelsen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

271 6 Datum: Räddningstjänstlagstiftning All verksamhet som ryms inom begreppet räddningstjänst leds enligt särskilda bestämmelser som styr räddningstjänstens område och berörs inte av vad som tas upp i denna plan. Räddningschefen avgör om räddningstjänstläge föreligger. Ledningsfunktionen Organisation Strävan skall vara att kommunens organisation vid en extraordinär händelse i största möjliga utsträckning är den samma som vid ett normalläge. Behovet av snabba beslut och utökad samordning kan dock kräva avsteg från detta, detta sker i enlighet med krisledningsnämndens ordförandes direktiv. Krisledningsnämnd I kommunen skall finnas en krisledningsnämnd vald av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsens arbetsutskott är krisledningsnämnd. Stabssgrupp För att understödja krisledningsnämndens beslut skall en stabsgrupp bestående av tjänstemän finnas. Stabsgruppen består av följande funktioner: 1. Kommunchef, ordförande i stabsgruppen 2. Räddningschef 3. Ekonomichef 4. Samhällsbyggnadschef 5. Utbildningschef 6. Omsorgschef 7. Personalchef 8. Kost- och städchef 9. Säkerhetssamordnare 10. Informationsansvarig 11. IT-chef Vid behov förstärks stabsgruppen med personal som ordföranden bestämmer. Stabsgruppens sammansättning och tjänstgöring under en utdragen extraordinär händelse bestäms av ordföranden i stabsgruppen. Vid ordförandes frånvaro ersätts denne enligt ovanstående numrerade turordning. Till stabsgruppen knyts stödpersonal för t ex informationsarbete, dokumentation mm. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

272 7 Datum: Kansliavdelningen är sekreterare i krisledningsnämnden. Åtgärder vid avlösning För att stabsgruppsarbetet ska kunna bedrivas under lång tid indelas gruppens personal i två skift. Det skall genomföras en stabsorientering i samband med avlösning. Då får pågående skift en allmän orientering om läget i stort och inriktning av arbetet. Vid avlösning ansvarar avgående personal för att: lägeskartor, tablåer, pärmar och dagbok är aktuella, pågående personal orienteras om läget och om inriktningen av verksamheten på längre sikt med hänsyn till Krisledningsnämndens beslut i stort, pågående personal får detaljerad redovisning av förestående verksamhet samt planer och order inom sitt ansvarsområde, väsentliga delar av lägeskartor, tablåer, pärmar och dagbok gås igenom ärenden under handläggning och ärenden som skall bevakas överlämnas enligt kontrollista. Avgående personal ansvarar för tjänsten tills avlösning genomförts. Genomförd avlösning skall rapporteras till stabsgruppens ordförande alternativt dennes ersättare. Stabsgruppens ordförande anger när avgående skift får lämna ledningsplatsen. Lokaler Krisledningsnämnden sammanträder normalt i sammanträdesrum Uggenabben, kommunkontoret. Stabsgruppen disponerar sammanträdesrum Tryggö i kommunkontoret för ledning och samband. Posom-gruppen disponerar lokal Alvö, kommunkontoret. Vid behov kan idrottshallen disponeras som presscentrum. Alternativa lokaler för sammanträde, ledning och kommunikation är räddningstjänstens station i Kungshamn samt Kvarnbergshemmet. Är vistelse i Kungshamn av något skäl omöjligt är Hunnebohemmet, Räddningstjänstens station i Hunnebostrand och Kulturhuset Hav och Land i Hunnebostrand alternativa lokaler. Arbetsrutiner Stabsgruppens ordförande alternativt dennes ersättare fungerar normalt som länk mellan krisledningsnämnd och stabsgrupp. Samordnade möten arrangeras efter behov med de medlemmar som krävs av situationen. Vid dessa möten sker ledningsorientering och återrapportering. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

273 8 Datum: Handläggare och föredragande utses av Stabsgruppens ordförande alternativt dennes ersättare. Tjänstemännen deltar aldrig i besluten, men kan närvara efter krisledningsnämndens beslut. Samband Kommunens servicecenter (växel och reception) skall fortgå i normalläge i så stor mån som möjligt. Vid behov drar krisorganisationens upplysningscentral igång, kommunkontorets tjänstemän kan efter behov beordras svara i telefon för att möta allmänhetens behov av information. Kommunens mobiltelefoner kan på samma sätt nyttjas för in- och utgående kommunikation. Dataförbindelser och tillhörande utrustning kan anslutas vid samtliga ovan angivna ledningsplatser. Kommunikationsradio finns i begränsad omfattning genom räddningstjänstens försorg. Tillgängligheten beror på räddningstjänstens prioriterade behov. Övriga stabsresurser Kartor, i pappersform såväl som digitalt, kan hämtas ur arkiven samt från datorer/servrar på miljö- och byggkontoret och tekniska kontoret. Digitala kartor kan göras tillgängliga på storbild i sammanträdesrum och ledningsrum. Stationär reservkraft finns på kommunkontoret i Kungshamn, brandstationerna i Hunnebostrand och Kungshamn, Kvarnbergshemmet i Kungshamn, Vattenverket Dale och Hunnebohemmet i Hunnebostrand. Mobil reservkraft med inkopplingsutrustning finns tillgänglig för Hunnebostrands skola, Bankebergshemmet i Hunnebostrand samt Bovallstrands skola. Service och underhåll av teknisk materiel sköts i första hand av kommunens egen personal i form av kommunförråd och fastighetsavdelning samt IT-avdelningens tekniker. De kommunala verksamheterna ska göra risk och sårbarhetsanalyser samt ta fram handlingsplaner för de högsta rangordnade händelserna. TV, radio och inspelningsutrustningar finns tillgänglig på kommunkontoret och kan lätt användas på valfri plats i kommunen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

274 9 Datum: Utbildningar Berörda tjänstemän och politiker skall kontinuerligt ta till sig aktuell kunskap genom utbildningsinsatser. Kunskaper och färdigheter skall prövas och samordnas genom årliga övningar. Bilagor till ledningsplanen Till ledningsplanen skall biläggas kriskommunikationsplan, larmplan och andra handlingar som är nödvändiga för att krisledningsnämnden skall hantera en händelse. Checklistor, lednings- och stabsorientering, förteckningar över samverkande myndigheter m.m. finns i krishanteringspärmen. Kommunchefen ansvarar för att handlingarna upprättas och ajourhålles. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

275 10 Datum: Bilaga 1 Reglemente för krisledningsnämnden i Sotenäs kommun I Sotenäs är det Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) som är krisledningsnämnden och träder i kraft vid en extra ordinär händelse. Utöver vad som föreskrivs om krisledningsnämnden i kommunallagen, lagen om extraordinära händelser eller annan lagstiftning gäller bestämmelserna i detta reglemente. Krisledningsnämndens verksamhetsområde 1 Krisledningsnämnden ska fullgöra de uppgifter som ankommer på kommunen vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av kommunen. Krisledningsnämndens ikraftträdande 2 Krisledningsnämnden träder i funktion när ordföranden eller, om denne har förhinder förste eller andre vice ordföranden, bedömer att det inträffat en extraordinär händelse som medför att nämnden ska träda i funktion. Detta innebär att ett formellt beslut om att lagen om extraordinära händelser ska tillämpas. Befogenheter 3 Vid en extraordinär händelse får nämnden fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden för övriga nämnder och de styrelser i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Nämnden ska verka för att kommunfullmäktige i början av varje ny mandatperiod tillställs ett förslag till ledningsplan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Samråd 4 Innan krisledningsnämnden beslutar att överta hela eller delar av annan nämnds verksamhetsområde ska krisledningsnämnden samråda med berörd nämnd om det finns möjlighet och tiden så medger. När krisledningsnämnden fattat beslut om att överta verksamhet ska berörd nämnd skyndsamt underrättas om detta. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

276 11 Datum: Brådskande beslut 5 Ordföranden, eller i dennes frånvaro förste eller andre vice ordföranden, får fatta beslut å nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Ett sådant beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Rätt att bistå andra 6 Nämnden får på begäran besluta att bistå andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse. Nämnden får under den extraordinära händelsen lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskild som drabbats av händelsen. Återgång till normal verksamhet 7 Så snart omständigheterna medger det ska krisledningsnämnden besluta att de frågor som nämnden övertagit beslutanderätten i återlämnas till respektive nämnd. Kommunfullmäktige får besluta att krisledningsnämndens ansvar i en extraordinär händelse ska upphöra. Nämndens övriga uppgifter 8 Nämnden ansvarar för arkivvården inom sitt verksamhetsområde. Nämnden har ansvar för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL) i sin verksamhet. Nämnden har ansvar för information och kommunikation inom sitt ansvarsområde. Informationen ska ske i enlighet med kommunens övergripande riktlinjer för information och kommunikation. Nämnden är ansvarig för IT-verksamheten inom sitt område, inklusive de IT-system som finns till stöd för verksamheten. IT-verksamheten är gemensam för Sotenäs, Munkedal samt Lysekil. Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde. Ansvar och rapporteringsskyldighet 9 Krisledningsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de verksamhetsramar och den ledningsplan som kommunfullmäktige antagit, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

277 12 Datum: Krisledningsnämndens beslut ska anmälas till kommunfullmäktige vid närmast följande sammanträde. Då ska även en ekonomisk redovisning lämnas. Krisledningsnämndens arbetsformer Sammansättning 10 Krisledningsnämnden består av 5 ledamöter och 3 ersättare. Mandattiden räknas från och med årsskiftet närmast efter det år då val förrättats till och med årsskiftet efter att nästa val förrättats. Ordförande och vice ordförande väljs för samma period. Tidpunkt för sammanträdena 11 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden eller ordföranden bestämmer. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär det. Kallelse 12 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena och att den tillställs varje ledamot och ersättare på ett för situationen lämpligt sätt. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Om situationen tillåter bör kallelsen åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. När varken ordförande, förste eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste göra detta. Inkallande av ersättare 13 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv ansvara för att den ersättare som står i tur att tjänstgöra kallas. Ersättarnas tjänstgöring 14 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

278 13 Datum: En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Dock bör pågående ärende avgöras innan byte sker. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas bör en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Yttranderätt 15 En ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndens sammanträde och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Ersättare har rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Yrkande 16 För att yrkanden lättare ska hanteras på lämpligt sätt bör längre yrkanden lämnas in skriftligt. Ordföranden har rätt att begära att yrkanden lämnas skriftligt. Växeltjänstgöring jäv 17 En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Även om mötet är öppet ska ledamot eller ersättare lämna rummet vid jävssituation samt anmäla detta till ordföranden. Beslutsförhet 18 Nämnden får handlägga ärenden bara när minst hälften av ledamöterna är närvarande. Justering av protokoll 19 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot, företrädesvis ur minoritetsgrupperingen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

279 14 Datum: Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. En sådan paragraf bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation 20 En ledamot har rätt att reservera sig. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutats. Om en ledamot vill motivera reservationen kan ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till nämndens sekreterare före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. Ordföranden 21 Det åligger nämndens ordförande att - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling samt ta initiativ i dessa frågor - främja samverkan med övriga nämnder Förste vice ordförande 22 Förste vice ordföranden företräder majoritetsgruppen. Andre vice ordförande 23 Andre vice ordföranden företräder minoritetsgruppen. Presidiet 24 Ordföranden, förste vice ordföranden och andre vice ordföranden utgör nämndens presidium. Ersättare för ordföranden 25 Om varken ordförande, förste vice eller andre vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde öppnar den till åldern äldste ledamoten mötet för att välja tillfällig ordförande för mötet. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid tillämpas reglerna i reglementet för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Delgivning 26 Delgivning till nämnden sker med ordföranden, förste eller andre vice ordförande, kommunchefen eller sekreteraren eller annan anställd som nämnden bestämmer. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

280 15 Datum: Undertecknande av handlingar 27 Avtal, skrivelser och andra handlingar som beslutats av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid dennes förfall förste eller andre vice ordförande, och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

281 16 Datum: Bilaga 2 Kriskommunikationsplan Fastställd av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

282 17 Datum: Bakgrund Fastställande av kriskommunikationsplanen Kommunfullmäktige fastställer varje ny mandatperiod en kriskommunikationsplan för Sotenäs kommun i samband med att kommunens ledningsplan för extraordinära händelser samt höjd beredskap. Kommunfullmäktige godkänner även ändringar i kriskommunikationsplanens syfte. Övriga revideringar av Kriskommunikationsplanen under mandatperioden delegeras till kommunstyrelsen för fastställelse. Syfte med kriskommunikationsplanen Enligt kommunallagen åligger det kommunstyrelsen att ansvara för information under extraordinära händelser samt höjd beredskap. Kriskommunikationsplanen är en bilaga till kommunens ledningsplan och presenterar kommunens strategi i informationsfrågor vid extraordinära händelser samt vid höjd beredskap. Kriskommunikationsplanen ska även klarlägga, säkerställa och samordna behovet av erforderliga resurser för informationsverksamheten under extraordinära händelser samt höjd beredskap. Informationsansvar Kommunstyrelsens ordförande, tillika krisledningsnämndens ordförande, är ytterst ansvarig för kommunens insatser vid extraordinära händelser i fredstid. Kommunstyrelsens ordförande är även ytterst ansvarig för kommunens informationsinsatser. Följande funktioner rekommenderas att uttala sig å kommunens vägnar: krisledningsnämndens ordförande kommunchefen informationsansvarig berörd förvaltningschef säkerhetssamordnare Krisledningsnämnden eller stabsgruppen kan i vissa frågor uppdra åt annan än ovanstående att uttala sig å kommunens vägnar. Vid händelser som berör flera verksamheter måste de verksamhetsansvariga rådgöra med varandra innan de går ut med information eller kommunicerar med enskilda personer eller grupper. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

283 18 Datum: Övning och utbildning Regelbundet återkommande övningar är en förutsättning för att planen ska fungera i en verklig situation. Övning av kriskommunikationsplanens funktioner ska genomföras i samband med övningar av kommunens ledningsplan. I samband med att kommunen övar extraordinära händelser ska utvärdering av kriskommunikationsplanens funktionalitet och ändamålsenlighet göras. Planen ska därefter revideras om man vid utvärderingen finner detta nödvändigt. Tjänstemän är uttagna i samverkan med ledningsgruppen och ska utbildas till sina respektive uppgifter. Organisation översikt krisorganisationen, se bilaga 4 Det finns en informationspärm hos varje gruppansvarig, förvaltningschef, räddningschef, säkerhetssamordnare m fl i kommunens krisorganisation. I pärmen finns övergripande information om hur kommunen är organiserad och förbered inför en extra ordinär händelse. Handlingsplaner för olika scenario finns även i informationspärmen. Varje grupp i krisorganisation har även egna checklistor/mallar för sin verksamhet i krishantering. Inkallelse av personal Stabservice inkallas efter beslut av krisledningsnämndens ordförande eller kommunchef, alternativt dennes ersättare. Stabservice ska ha omedelbar förmåga att samordna informationen och skall kunna organiseras inom en timma och tjänstgöra dygnet runt. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

284 19 Datum: Roller i Stabservice Översikt Stabservice organisation Info/analysgruppen Arbetar mot stabsgruppen. Informationsfunktionen är en strategisk resurs för ledningen och ingår i beredningsgruppen. Beroende på händelsens art avgör informationsansvarig om övriga tjänstemän ska kallas in. Det är viktigt att all information går via informationsansvarig tjänsteman, d v s att kommunen, inklusive dess förvaltningar och personal, använder sig av en gemensam informationskanal. Detta för att stabsgruppen ska få en samlad bild av den information som sprids. Den informationsansvarige tar initiativ till samt godkänner allt material som ska ges till övriga inom och utom organisationen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

285 20 Datum: Upplysningscentralen Kommunens servicecenter (växel och reception)/ska fortgå i normalläge i så stor mån som möjligt. Servicecenter (växeln och reception) ska ta emot information och förmedla denna till Info/analysgruppen För att avlasta servicecenter (växel och reception)vid högre belastning drar krisorganisationens upplysningscentral igång, kommunkontorets tjänstemän kan efter behov beordras svara i telefon för att möta allmänhetens behov av information. Upplysningscentralen skall även ta emot information och förmedla denna till Info/analysgruppen. Webb- och mediabevakningsgruppen Lägger ut pressmeddelanden, protokoll, basfakta samt annan information på kommunens hemsida och intranät. Bevakar massmedias rapportering på Internet av händelsen samt sammanställer detta till stabsgruppen. Stabsservices uppgifter Riktlinjer Stabsservice har till främsta uppgift att inhämta, sammanställa och förmedla information till och från kommunledning, stabsgrupp, kommunala förvaltningar, kommuninvånare, myndigheter, media m fl. Information till berörda, drabbade och anhöriga ska ske via: Polisen Sjukvården Målgrupper En extraordinär händelse i fredstid samt höjd beredskap ställer oftast kommunen i fokus och kraven på kommunens roll gällande ledning, samverkan och information blir ofta mycket stora. Målgrupper för kommunens information är: Kommunmedlemmar (innevånare + delårsboende) kommunens personal kommunbesökare myndigheter organisationer näringslivet berörda/anhöriga medier Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

286 21 Datum: Informationen måste fungera både internt och externt samt vara anpassad till de olika målgruppernas särskilda behov av information eller särskilda krav på informationens utformning. Info/analysgruppen bör särskilt uppmärksamma behovet av särskild information till personer med funktionsnedsättning samt behovet av information på andra språk till de som inte är svensktalande. Info/analysgruppen utarbetar information till externa och interna målgrupper utifrån underrättelser från: Stabsgruppen Servicecenter (Växeln och reception) Upplysningscentralen Webb- och mediabevakningsgruppen Information Informationen som ges är den samma för både internt (personal) som externt (allmänheten) och ska: Varna människor vid akut fara Ge råd och anvisningar om hur människor ska agera Ge besked om vilka åtgärder kommunen vidtagit och/eller avser att vidta. Redovisa händelseförlopp, orsaker till det inträffade samt vilka konsekvenser detta får för berörda. Till massmedier utsänds pressmeddelande och om det anses nödvändigt ska det kallas till presskonferens så snart en överblick av situationen är möjlig. Om det finns behov av upprepade presskonferenser ska ett tidschema över dessa tas fram. Information vid en extraordinär händelse ska vara snabb, lättillgänglig, korrekt, saklig och entydig. Det är av stor vikt att informationen är trovärdig och utgår ifrån mottagarens situation och behov av information. Intern information I varje chefsuppdrag ingår ett informationsansvar gentemot medarbetarna. En väl informerad personal känner delaktighet, motivation och ansvar i sitt uppdrag. Berörda anställda ska om möjligt informeras innan information ges till allmänheten. Det ingår i varje anställds uppdrag att hålla sig informerad, att ta del av den information som ges och att söka den information man saknar. Allmän intern information finns på Sotenäs kommuns intranät, SoteNet. Sotenäs kommuns hemsida och kommunens officiella kanaler på sociala medier kan också fungera som informationskälla för anställda. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

287 22 Datum: Den grundläggande kanalen för interninformation är det personliga mötet mellan chefen och medarbetaren och mellan kollegor. Därutöver finns ett flertal olika kanaler för intern information, till exempel arbetsplatsträffar/avdelningsmöten. Det ingår också i varje anställds uppdrag att aktivt dela med sig av den information man själv har och som berör andra anställda. Extern information är kommunens officiella och primära informationskanal vid händelser. Spridning av information ska ske så snart som informationen är bekräftad, oavsett omfattning. Om möjligt ska besked ges när nästa informationstillfälle äger rum. Facebook Sotenäs kommun har lagt upp en Facebookkonto i beredskap för att via den kanalen snabbt få ut information. Många tjänstemän har ett Facebookkonto, de uppmanas att dela information ut till sina vänner. Andra kanaler Vi kan sprida och få information med/från andra kanaler som är tillgängliga och i möjligaste mån anpassade mot specifika målgrupper, t ex genom: E-post internt/externt Lokal- och närradio Pressmeddelande Presskonferenser Informationstavlor vid informationsställen Informationsblad till allmänheten Annonser och artiklar i lokalpressen Telefax för att exempelvis nå större arbetsplatser Upplysningscentralen besvarar och inhämtar information från allmänheten. Myndighetsmeddelande, VMA, ett myndighetsmeddelande ska sändas i radio, tv samt text-tv. Föreningar/frivilligorganisationer krisledningsgruppen kan vid behov be föreningar/frivilligorganisationer om hjälp i informationsspridning, lämpar sig exempelvis vid dörrknackningar etc. Information till större företags personalavdelningar som vidarebefordrar informationen inom sin arbetsplats. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

288 23 Datum: VMA Viktigt meddelande till allmänheten Enligt avtal mellan staten och Sveriges Radios olika programbolag kan pågående radiosändning vid större nödlägen avbrytas för varningsmeddelanden. Viktigt meddelande till allmänheten kan exempelvis sändas av Sveriges Radios lokala kanaler, Sotenäsradion, Sveriges Televisions kanaler, Text-TV samt TV4. Myndighetsmeddelanden finns på 2 nivåer: Varningsmeddelande Varningsmeddelande innehåller akut information och begärs vid omedelbar fara för liv eller överhängande risk för skada. Ett varningsmeddelande avbryter omedelbart all sändning och sänds i alla sändande kanaler. För vidare information hänvisas normalt till lokalradion. Före radiomeddelandet kan man på utomhusvarningssystemet utlösa signalen VIKTIGT MEDDELANDE. Insatsledaren, krisledningsnämndens ordförande och kommunchefen kan begära VMA, varningsmeddelande. Informationsmeddelande Informationsmeddelande begärs för att förebygga och begränsa skador på människor, egendom och miljö samt för att underlätta allmänhetens agerande och räddningstjänstens insatser. Det kan gälla vattenläckor, giftiga utsläpp, elavbrott, stängda skolor, avstängda gator, telefonväxlar som inte fungerar och mycket annat. Ett informationsmeddelande sänds om möjligt omgående och vid behov i alla sändande kanaler. Meddelandet upprepas och hänvisning sker till lokalradion. Informationsmeddelande kan kommunaltjänsteman begära. Utformning av VMA Viktigt meddelande till allmänheten Av meddelandet till allmänheten bör följande framgå: Vem som står bakom meddelandet Vad som inträffat Var nödläget inträffat När nödläget uppstod Konsekvenserna av det inträffade Vilka meddelandet riktar sig till Förhållningsorder till allmänheten Dokumentation av information om händelsen Webb- och mediabevakningsgruppen är ansvariga att dokumentera den information som kommunen lägger ut på hemsidan, intranätet och facebook. Sammanställer kontinuerligt informationen om händelsen som massmedia lägger ut i etern, samt vidare fodrar den till stabsgruppen, via info/analysgruppen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

289 24 Datum: Lägesrapportering Som samordningsansvarig måste stabsgruppen ständigt ha tillgång till sådan information som anger tillståndet i stort (nuläge och prognos) och hur det förändras inom alla viktiga samhällsfunktioner i kommunen. Information kan förmedlas omedelbart eller på bestämda tider. För att stämma av lägesbilden och ge stabsgruppen en sammanfattande bild av läget lämnas på i förväg bestämda tider en periodisk information. Denna förmedlas i form av olika rapporter, orienteringar m.m. Information som därutöver behövs kan inhämtas var som helst där den finns att få. Lokaler och utrustning Säkerställa kommunikation För att upplysningscentralen ska kunna fungera är det av yttersta vikt att kommunen har möjlighet att kommunicera med omvärlden, exempelvis har kommunen säkerhetsställt upprätthållning av hemsidan genom extern inloggning. Mobila tjänstetelefoner ska reserveras för kommunens informationscentral. I kommunens servicecenter (växel och reception) finns sambandslistor för telefon, fax och e-post till massmedia, samverkande myndigheter samt kommunens personal. Dessa finns elektroniskt samt i pappersform. Uppdatering sker kontinuerligt i ordinarie verksamhet. Lokal för upplysningscentralen Upplysningscentralen upprättas i fyra kontorsrum i den korridor som utbildningsförvaltningen sitter. Vid behov kan en upplysningscentral som tar emot besökare placeras på Tumlarens Rehabcenter i Väjern. Lokal för pressinformation Presskonferenser kan hållas i konferenslokalen Hållö i kommunhuset. Lokalen är placerad så att obehöriga inte kommer in i kommunhusets korridorer. Alternativt går det att hålla presskonferens i Idrottshallen och Folkets Hus i Kungshamn eller Kulturhuset Hav & Land i Hunnebostrand. Utrustning Det finns hurtsar för vissa specifika grupper såsom, Krisledningsnämnden, Dokumentation/Staben, Stabservice/Upplysningscentralen samt POSOM. Respektive gruppansvarig ansvarar för placering och innehållet i hurtsarna. För övrigt används befintlig utrustning i kommunhuset, ex: Datautrustning storbildskanoner smartboard Kopiatorer TV/Radio Faxar Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

290 25 Datum: Reservkraft Kommunhuset är försett med reservkraft. Driftsansvarig ska kallas in i händelse av driftsstörningar. Informationscentralen ska ändå gardera sig mot el-bortfall genom att upprätta manuella reservrutiner. Bilaga 3 Larmplan för att starta krisledning Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se