Kulturhuset Hav och Land, Folkets Hus, Hunnebostrand Peter Hemlin

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 2 juni 2016 kl Plats Ordförande Kulturhuset Hav och Land, Folkets Hus, Hunnebostrand Peter Hemlin OBS! Distribution av handlingar sker endast DIGITALT. Kallelsen får du via e-post. Behöver du hjälp så hör av dig till kansliavdelningen/anna-lena, Astrid och Lena OBS! Extra Kommunstyrelsemöte kl Ärende 1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justering 2 Allmänhetens frågestund 3 Bokslut och årsredovisning 2015 Ekonomichef Jörgen Karlsson medverkar KA 2016/153 4 Behandling av resultat i bokslutet 2015 KA 2016/ Revisionsberättelse 2015 Revisionen medverkar Ansvarsprövning Kommunstyrelsen - Utbildningsnämnden - Omsorgsnämnden - Byggnadsnämnden - Valnämnden - Miljönämnden i mellersta Bohuslän - IT-nämnden - Lönenämnden Budget 2017 Ekonomichef Jörgen Karlsson medverkar KA 2016/153 KA 2016/331 8 Delårsbokslut januari-mars 2016 KA 2016/330 9 Årsredovisning Sotenäsbostäder AB 2015 KA 2016/ Årsredovisning RAMBO AB 2015 KA 2016/ Smögens Fiskauktion AB, ej handling KA 2016/ Taxa 2017 Arrende för sjöbodstomt med eller utan vidbyggd brygga, egen brygga, båtplats vid egen brygga samt övrigt vattenarrende KA 2016/245 \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\kf\2016\kf \001 KF kallelse doc Sida: 1(2)

2 Kallelse Hemsjukvårdsavgift KA 2015/ Revidering av policy för inköp och upphandling KA 2016/ VA-utredning för Sotenäs kommun för ett övergående i Västvatten Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete KA 2015/392 KA 2016/ Motion -Ställplatser för husbilar KA 2016/78 18 Medborgarförslag att färdtjänstpriset sänks KA 2014/ Medborgarförslag Låt hela kommunen leva KA 2015/ Medborgarförslag om uppsättning av skyltar vid färjan till Malmön och på infarter till gamla stenbrott angående campingförbud eller att slopa campingförbud KA 2014/ Medborgarförslag sjöbodstomter i Hovenäset KA 2016/55 22 Medborgarförslag sjöbodstomter i Kungshamn KA 2016/75 23 Valärenden Inkomna interpellationer och frågor 24 Interpellation om tillgänglighetsdatabasen och tillgängligheten i Sotenäs. Inkomna medborgarförslag och motioner; Motion Flaggning under prideveckan 25 Motion Rör inte min kompis Motion om att arbeta för att Sotenäs kommun blir en Fairtrade certifierad kommun. 26 Kommunkansliets redovisning av ärenden under beredning till KF 27 Meddelanden Samtliga handlingar är digitala och finns på hemsidan \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\kf\2016\kf \001 KF kallelse doc Sida: 2(2)

3 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 70 KA 2016/153 Bokslut och årsredovisning för 2015 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat bokslut för verksamhetsåret För närvarande pågar arbetet med att ta fram en årsredovisning som omfattar förvaltningsberättelse, ekonomisk redogörelse, samt redovisning från kommunens verksamheter och bolag års bokslut för Sotenäs kommun visar ett resultat på 13,3 mkr. För koncernen uppgår resultatet till 24,2 mkr. I koncernen ingår förutom kommunen även Sotenäsbostäder AB (100 %), Smögens Fiskauktion AB, (100 %), Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun (100 %), Sotenäs RehabCenter AB (50 %), och Rambo AB (20 %) Koncernbalansräkningen omsluter 1 503,5 mkr och kommunens balansräkning 936,2 mkr. Soliditeten i koncernen är 37 % och i kommunen 49 %. Kommunen Årets resultat uppgår till 13,3 mkr vilket är 27,7 mkr bättre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen med undantag för 2014, visat överskott sedan I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 5,9 mkr. Möjlig avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår till 1,1 Mkr. Efter avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår balanskravsresultatet till 4,8 mkr vilket innebär att resterande underskott från föregående, 0,1 mkr, kan täckas. Den skattefinansierade verksamheten visar ett resultat på 13,3 mkr, vilket är 9,3 mkr sämre än budgeterat. Resultatet för VA-verksamheten uppgår till 0,0 mkr. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 461,0 mkr, medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 475,6 mkr. Finansnettot är negativt, 1,3 mkr. Investeringsutgifterna uppgår till 50,6 mkr. Investeringsbidrag uppgår till 0,7 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår alltså till 49,9 mkr. Koncernen Årets resultat uppgår till 24,2 mkr (f. år -10,9 mkr). Finansnettot utgör -16,0 mkr mot -18,2 mkr Långfristig upplåning minskade med 2,4 mkr och uppgår till 672,9 mkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(28)

4 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 70 Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkanden Mikael Sternemar (L) yrkar att ekonomichefen får i uppdrag att se över de mål som diskuterates vid mötet och göra lämpliga korrigeringar vad avser fastigheternas markeringar. Proposition Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) yrkande och finner att kommunstyrelsen antagit detsamma. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att av årets överskott efter balanskravsutredning, tkr, avsätta tkr till kommunens resultatutjämningsreserv som därefter uppgår till tkr. Kommunfullmäktige beslutar fastställa resultaträkning, balansräkning samt förvaltningsberättelse och i övrigt godkänna årsredovisningen för Kommunstyrelsens beslut Ekonomichefen får i uppdrag att se över de mål som diskuterades vid mötet och göra lämpliga korrigeringar vad avser fastigheternas markeringar. Skickas till Kommunfullmäktige Ekonomichefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(28)

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 62 KA 2016/153 Bokslut och årsredovisning 2015 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat bokslut för verksamhetsåret För närvarande pågar arbetet med att ta fram en årsredovisning som omfattar förvaltningsberättelse, ekonomisk redogörelse, samt redovisning från kommunens verksamheter och bolag års bokslut för Sotenäs kommun visar ett resultat på 13,3 mkr. För koncernen uppgår resultatet till 24,2 mkr. I koncernen ingår förutom kommunen även Sotenäsbostäder AB (100 %), Smögens Fiskauktion AB, (100 %), Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun (100 %), Sotenäs RehabCenter AB (50 %), och Rambo AB (20 %) Koncernbalansräkningen omsluter 1 503,5 mkr och kommunens balansräkning 936,2 mkr. Soliditeten i koncernen är 37 % och i kommunen 49 %. Kommunen Årets resultat uppgår till 13,3 mkr vilket är 27,7 mkr bättre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen med undantag för 2014, visat överskott sedan I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 5,9 mkr. Möjlig avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår till 1,1 Mkr. Efter avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår balanskravsresultatet till 4,8 mkr vilket innebär att resterande underskott från föregående, 0,1 mkr, kan täckas. Den skattefinansierade verksamheten visar ett resultat på 13,3 mkr, vilket är 9,3 mkr sämre än budgeterat. Resultatet för VA-verksamheten uppgår till 0,0 mkr. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 461,0 mkr, medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 475,6 mkr. Finansnettot är negativt, 1,3 mkr. Investeringsutgifterna uppgår till 50,6 mkr. Investeringsbidrag uppgår till 0,7 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår alltså till 49,9 mkr. Koncernen Årets resultat uppgår till 24,2 mkr (f. år -10,9 mkr). Finansnettot utgör -16,0 mkr mot -18,2 mkr Långfristig upplåning minskade med 2,4 mkr och uppgår till 672,9 mkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(38)

6 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 62 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att av årets överskott efter balanskravsutredning, tkr, avsätta tkr till kommunens resultatutjämningsreserv som därefter uppgår till tkr. Kommunfullmäktige beslutar fastställa resultaträkning, balansräkning samt förvaltningsberättelse och i övrigt godkänna årsredovisningen för Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(38)

7 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 1(2) Bokslut och årsredovisning 2015 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat bokslut för verksamhetsåret För närvarande pågar arbetet med att ta fram en årsredovisning som omfattar förvaltningsberättelse, ekonomisk redogörelse, samt redovisning från kommunens verksamheter och bolag års bokslut för Sotenäs kommun visar ett resultat på 13,3 mkr. För koncernen uppgår resultatet till 24,2 mkr. I koncernen ingår förutom kommunen även Sotenäsbostäder AB (100 %), Smögens Fiskauktion AB, (100 %), Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun (100 %), Sotenäs RehabCenter AB (50 %), och Rambo AB (20 %) Koncernbalansräkningen omsluter 1 503,5 mkr och kommunens balansräkning 936,2 mkr. Soliditeten i koncernen är 37 % och i kommunen 49 %. Kommunen Årets resultat uppgår till 13,3 mkr vilket är 27,7 mkr bättre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen med undantag för 2014, visat överskott sedan I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 5,9 mkr. Möjlig avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår till 1,1 Mkr. Efter avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår balanskravsresultatet till 4,8 mkr vilket innebär att resterande underskott från föregående, 0,1 mkr, kan täckas. Den skattefinansierade verksamheten visar ett resultat på 13,3 mkr, vilket är 9,3 mkr sämre än budgeterat. Resultatet för VA-verksamheten uppgår till 0,0 mkr. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 461,0 mkr, medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 475,6 mkr. Finansnettot är negativt, 1,3 mkr. Investeringsutgifterna uppgår till 50,6 mkr. Investeringsbidrag uppgår till 0,7 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår alltså till 49,9 mkr. Koncernen Årets resultat uppgår till 24,2 mkr (f. år -10,9 mkr). Finansnettot utgör -16,0 mkr mot -18,2 mkr Långfristig upplåning minskade med 2,4 mkr och uppgår till 672,9 mkr. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

8 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 2(2) Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att av årets överskott efter balanskravsutredning, tkr, avsätta tkr till kommunens resultatutjämningsreserv som därefter uppgår till tkr. Kommunfullmäktige beslutar fastställa resultaträkning, balansräkning samt förvaltningsberättelse och i övrigt godkänna årsredovisningen för Skickas till Revisionen Maria Vikingsson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

9 2015 ÅRSREDOVISNING SOTENÄS KOMMUN

10 Årsredovisning 2015 Sotenäs kommuns årsredovisning är kommunstyrelsens redovisning över verksamheten för det gångna året. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens medborgare samt externa intressenter. Årsredovisningen bygger på nämnder och bolags verksamhetsberättelser och för den som önskar fördjupad information hänvisas till respektive nämnds och bolags redovisning.

11 ÅRSREDOVISNING 2015 Innehållsförteckning Kommentar från kommunstyrelsens ordförande...4 Demokrati och inflytande...7 Förvaltningsberättelse Omvärld...8 Övergripande mål...10 God ekonomisk hushållning...12 Kvalitetsredovisning...15 Sammanfattande finansiell analys kommun och koncern...18 Kommunala jämförelser...22 Kommunen som arbetsgivare...24 Kommunen - verksamhet Byggnation och boende...27 Tillväxt och utveckling...28 Kultur och fritid...30 Barnomsorg och grundskola... Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet...34 Äldreomsorg och social service...36 Teknisk service...38 Räddning och säkerhet...40 Gemensam verksamhet...42 Vatten- och avloppsverksamhet...44 Miljönämnden i mellersta Bohuslän...46 Energi och miljö...48 Folkhälsa välfärdsredovisning...52 Jämställdhet...54 Kommunen - ekonomisk redovisning Redovisningsmodell och redovisningsprinciper...57 Resultaträkning och analys...58 Kassaflödesrapport och analys...59 Balansräkning och analys...60 Notförteckning...62 Driftredovisning...66 Investeringsredovisning...69 Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi Sotenäsbostäder AB...71 Smögens Fiskauktion AB...72 Sotenäs RehabCenter AB...73 Rambo AB...74 Sammanställd redovisning...75 Resultaträkning...76 Kassaflödesrapport...76 Balansräkning...77 Notförteckning...78 Fem år i sammandrag år återblick i räkenskaperna...82 Revisionsberättelse...84 J Wiklund/Scandinav Bildbyrå 2 3

12 ÅRSREDOVISNING 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 Kommentar från kommunalrådet Det ekonomiska resultatet för 2015 är 13,3 mkr vilket är 27,7 mkr bättre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen med undantag för 2014, visat överskott sedan I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår därför till 5,9 mkr. Efter avsättning till resultatutjämningsreserven uppgår balanskravsresultatet till 4,8 mkr vilket innebär att resterande underskott från föregående år, 0,1 mkr, kan täckas. Den skattefinansierade verksamheten visar ett resultat på 13,3 mkr, vilket är 9,3 mkr bättre än budgeterat. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 461,0 mkr, medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 475,6 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår till 49,9 mkr. Koncernens resultat uppgår till 24,2 mkr. Långfristig upplåning minskade med 2,4 mkr och uppgår till 672,9 mkr. Viktiga händelser under året Utbildningsnämnden Betygsresultatet för eleverna som lämnade grundskolan ligger även under året högt över snittet för rikets kommuner. Fokusområden för både grundskolans och förskolans utvecklingsarbete har under året varit IKT, Information-Kommunikation-Teknik. Grundskolan har även arbetat med matematiklyftet samt läsoch språkprojekt. Förskolan har under året utöver IKT fokuserat på värdegrundsarbete, naturvetenskap och teknik. Beslut fattades under året om att en ny förskola ska byggas i Kungshamn. Den gamla förskolan rivs och kommer att ge plats åt den nya. Bibliotekets arbete med meröppet har fortskridit och tillgängligheten är nu större. Fritidsverksamheten har under 2015 fortsatt att arbeta med KEKS, Kvalitet och Kompetens i Samverkan. Utvärdering visar att satsningen varit lyckad då ungdomarnas upplevelse av delaktighet ökat. Omsorgsnämnden En stor utmaning för Sotenäs kommun är att möta det ökande behovet av vård och omsorg utan att kvaliteten går förlorad. Ett omfattande arbete har lagts ner på att planera hur den fortsatta ökningen skall mötas. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat avsevärt under 2015 och beräknas fortsätta under Kommunen har hittills lyckats väl med mottagandet och merkostnaderna har till stor del täckts av statsbidrag Behov av hemtjänst och hemsjukvård har ökat trots att en avdelning på Kvarnberget öppnades våren 2014 och en avdelning på Bankeberg under våren På särskilt boende har grundbemanningen behövt förstärkas på grund av hög vårdtyngd. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Inom miljöområdet har all avgiftsfinansierad tillsyn utförts och är i balans. Undantag för tidigare kontrollskuld inom livsmedel som ska utföras enligt plan. Verksamheten har under 2015 stabiliserats och avdelningens utvecklingsarbete efter sammanslagningen fortgår. En revision av nämnden påbörjades Det miljöstrategiska arbetet prioriteras med antagande av miljöpolicy och införande av miljöledningssystem. Byggnadsnämnden Målsättningen för 2015 var att arbeta fram ett relevant bostadsförsörjningsprogram, men planeras nu att bli presenterat under Detaljplanarbetet för gamla Smögen och Hunnebostrand påbörjades och fortsätter som beslutat. Byggnadsnämnden har genomgått en omfattande revision mot slutet av året, som blir ett bra stöd i arbetet med en ny samhällsbyggnadsförvaltning. Kommunstyrelsen Under 2015 anställdes tre viktiga befattningar. En ny kommunchef, en näringslivsutvecklare samt en besöksnäringsansvarig. Våren 2015 startades ett nytt Näringslivsråd med olika representanter. Ett antal välbesökta företagarfrukostar och företagsbesök utfördes under året. Symbioscenter på Hagaberg invigdes och blev uppstarten för utvecklingsarbetet i samverkan med näringslivet. Sotenäs har placerat sig högt i Sverige när det gäller nyföretagande. Symbioscenter på Hagaberg invigdes och blev uppstarten för utvecklingsarbetet i samverkan med näringslivet. Avtal tecknades med Telia för utbyggnad av fiber till kommunens tätorter under 2016 och Gång- och cykelväg från norra Väjern till infarten vid Solviks camping invigdes i samverkan med Trafikverket. Arbetet med en ny överföringsledning för spillvattenavlopp startades mellan Malmön och Omholmens reningsverk på Smögen. Kommunen har prioriterat och genomfört öppna och raka dialoger med medborgarna genom ett antal medborgarmöten inom olika viktiga samhällsfrågor som t ex äldreomsorg, integration, byggnation och detaljplaner, miljö, företagsutveckling m fl. Undertecknad noterar med stor tillfredställelse att trenden nu sedan ett par år vänt och vi noterar ett ökande invånarantal med 75 personer under det gångna året. Bostadsbyggandet är åter uppe i nivåer vi inte sett på många år med ca 300 bostäder under färdigställande under Kommunens eget bolag, Sotenäsbostäder redovisar för 2015 ett mycket gott resultat samtidigt som man nu bygger ett trygghetsboende i Hunnebostrand och förbereder byggnation av ytterligare mindre lägenheter i Väjern med inriktning mot ungdomar. Jag vill tacka all kommunens personal och förtroendevalda för ett gott arbete under det gångna året. Mats Abrahamsson (M) Kommunstyrelsens ordförande Mats Abrahamsson (M) Gudrun Holm/Isoletta Foto 4 5

13 ÅRSREDOVISNING 2015 Demokrati och inflytande Allmänna val Valnämnden ansvarar för genomförandet av val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet samt nationella och lokala folkomröstningar. Under året har det inte förrättats några allmänna val. Motioner och medborgarförslag Antal Motioner Medborgarförslag Året i sammandrag. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 476 mkr. Kommunens låneskuld uppgår till 191 mkr. Nämndernas verksamhetsresultat ger ett överskott gentemot budget med 1,4 mkr. Den totala pensionsskulden är 252 mkr. Antalet årsarbetare är 860, en ökning med 29 sedan föregående år. Soliditeten uppgår till 49 % (23 % inkl samtliga pensionsåtaganden). Medelåldern bland de anställda är 48 år. 13,3 mkr årets resultat 50 mkr nettoinvesteringar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Fullmäktige fastställer mål och riktlinjer för verksamheterna samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. I fullmäktige finns 31 ledamöter och 22 ersättare. Kommunfullmäktiges sammansättning bestäms av invånarna i Sotenäs vid allmänna val. Fullmäktige leds av ett presidium som består av en ordförande, en 1:e vice ordförande och en 2:e vice ordförande. Kommunalt partistöd utgår med ett grundbidrag till varje parti i kommunfullmäktige och ett bidrag per mandat. Kommunfullmäktige består under mandatperioden av 31 ledamöter. Mandatfördelning Moderata Samlingspartiet 11 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 10 Liberalerna 3 Centerpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 1 Miljöpartiet de gröna 1 Kristdemokraterna 1 Fullmäktige hade sex möten under Sammanträdena hölls i Folkets Hus i Kungshamn utom mötet i juni som ägde rum i Folkets Hus på Malmön. Antalet inlämnade medborgarförslag ökade betydligt under 2014 och ligger även 2015 på en nivå betydligt över tidigare år. Kommunala nämnder För nämnderna i Sotenäs kommun finns dels regler som talar om vilket ansvarsområde varje nämnd har, dels regler som är gemensamma för alla. Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer i sin verksamhet, som fullmäktige har beslutat om. Verksamheten skall bedrivas inom de ekonomiska ramar som fullmäktige angivit. Nämnderna är också skyldiga att se till att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De ansvariga gentemot fullmäktige skall därför regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Överförmyndare Valnämnd Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Revision Valberedning Byggnadsnämnd J Wiklund/Scandinav Bildbyrå 461 mkr nettokostnader inklusive avskrivningar Utbildningsnämnd Gemensamma nämnder med Lysekil - Munkedal IT-nämnd Lönenämnd Omsorgsnämnd Miljönämnden i mellersta Bohuslän 6 7

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld Internationell ekonomi Enligt SKL:s senaste rapport om det samhällsekonomiska läget beskrivs att den internationella återhämtningen har, totalt sett, varit relativt trög. Ett undantag är USA där ekonomin växer i hygglig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. Även i Storbritannien och Tyskland utvecklas arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag, så även i Kina. BNP i EU ,5 % Bortemot tre fjärdedelar av den svenska exporten avsätts i Europa. Problemtyngda länder som Brasilien och Ryssland tar emot mindre än 3 procent av svensk varuexport. Utanför Europa ligger den viktigaste avsättningsmarknaden för svensk export i USA, dit närmare 7 procent av den svenska varuexporten går. Utvecklingen, inte minst för Sveriges tunga exportmarknader i Europa, beror i mycket hög grad på hur det går i USA samt tillväxtländerna. Dessvärre finns det fortsatt mycket som skulle kunna se bättre ut. I USA pressas industrin av den starka dollarn men det ser bättre ut för den inhemska efterfrågan. Bostadsinvesteringarna är på väg upp och tjänstesektorn går relativt starkt. Utvecklingen i Kina beräknas däremot fortsatt att försvagas. En väsentlig del i detta är en svagare utveckling av byggnadsinvesteringarna, vilket härrör från osäkerhet på bostadsmarknaden. Ryssland och Brasilien är två råvaruexporterande länder som drabbats hårt av det prisfall som skett på råvaror. I båda fallen bidrar också inhemska faktorer till den svaga utvecklingen. BNP beräknas sammantaget minska under prognosåren i både Ryssland och Brasilien. Låga priser på olja och gas har också en negativ inverkan på våra grannländer. För Norge, som är en betydande exportör av olja och gas, dras nu offshoreinvesteringarna ner väsentligt. Nedgången är kännbar för norsk ekonomi och tillväxten i BNP reduceras högst väsentligt. Finland påverkas indirekt av prisfallet på olja och gas genom den svaga utvecklingen i Ryssland och fallet i den betydelsefulla exporten dit. Finsk BNP beräknas växa relativt svagt under För Danmarks del förväntas BNP-tillväxten gradvis förbättras under 2016, vilket sammantaget för våra grannländer innebär en något bättre BNP-tillväxt under 2016 jämfört med För Norden beräknas BNP-tillväxten öka från 0,9 procent 2015 till 1,6 procent 2016 BNP i Norden 0,9 % Utvecklingen är mer positiv i övriga Europa. Tillväxten i Storbritannien ligger stabilt på 2,5 procent och tillväxten i en rad väst- och centraleuropeiska länder är på väg upp mot 2 procent. I Tyskland, som vid sidan av Norge är vår viktigaste exportmarknad, beräknas BNP öka med 1,7 procent i år och 2,0 procent nästa år. Svensk ekonomi I svensk ekonomi har tillväxttakten ökat. Under 2015 ökade BNP med nästan 4 procent. Under 2016 beräknas tillväxten bli i stort sett lika stor. Den svenska ekonomin utvecklas för närvarande betydligt starkare BNP i Sverige 3,8 % än ekonomin i de flesta andra länder. En starkt bidragande faktor är en mycket stark utveckling och då inte minst investeringarna i nya byggnader och anläggningar. Särskilt bostadsbyggandet har under de senaste två åren ökat mycket kraftigt. Den relativt svaga utvecklingen i omvärlden gör att den svenska exporten får en betydligt måttligare utveckling. Hushållens konsumtionsutgifter ökade dock under slutet av fjolåret. Under 2016 bedöms exporten och hushållens konsumtion växa i ungefär samma takt som under Tillväxten i investeringarna antas mattas något, men uppvisar ändå fortsatt höga tal. Mest anmärkningsvärt för 2016 är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt. Sammantaget beräknas ökningen 2016 uppgå till drygt 5 procent vilket är det högsta ökningstalet sedan Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. Kommunernas ekonomi De preliminära boksluten för kommunsektorn visar en kostnadsökning på drygt 5 procent. Intäkterna har också ökat, bland annat ersättningarna från Migrationsverket som ökat kraftigt. Som en effekt av att svensk ekonomi utvecklas positivt ökar även skatteintäkterna med drygt fem procent. Det är den snabbaste ökningstakten sedan finanskrisen Det sammantagna resultatet för kommunsektorn är drygt 12 miljarder vilket är i nivå med Med anledning av stora investeringar ökar skulderna för andra året med över 10 procent, eller drygt 50 miljarder. När skatteintäkterna nu ökat betydligt snabbare än på väldigt många år är det oroande att så många som 26 kommuner ändå redovisar underskott. Utmaningarna är stora framöver, både med avseende på befolkningsökningen och allt större andel äldre personer. Dessutom är investeringsbehoven fortsatt stora. Därför skulle sektorn ha behövt ett större överskott för att klara kommande år. Befolkning Invånarantalet Sotenäs uppgick till 9 006, en ökning med 75 personer från föregående år. Antalet nyfödda barn 2014 uppgick till 67 (föregående år 62). Födelseunderskottet uppgick till -42 vilket uppvägs av större inflyttning än utflyttning. Befolkningen karaktäriseras av att andelen personer 65 år och äldre är mycket hög. Medelåldern hos kommuninnevånarna 2015 uppgick till 49,1 år, en ökning med 0,2 år jämfört med Detta placerar Sotenäs högst bland kommunerna i Västra Götaland och på tredje plats i riket. Näringsliv och arbetsmarknad Sotenäs är starkt beroende av att basnäringarna har en trygg tillgång på arbetskraft, råvaror och kommunikationer. I kommunen finns ca arbetsställen, de flesta knutna till orterna Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern, Hovenäset och Malmön. De flesta arbetstillfällen återfinns inom tillverkningsindustrin (26 procent), vilket är dubbelt så stor andel som genomsnittet i riket. Därefter kommer handel med 15 procent samt vård och omsorg med 14 procent. Befolkningsutveckling Linnéa Pettersson/Scandinav Bildbyrå Sotenäs kommun är en utpendlingskommun. Nettoutpendlingen 2014 uppgick till 56 personer jämfört med 148 och 59 personer för respektive 2012 och Bland kvinnor är inpendlingen störst, 47 personer, och bland männen är det 103 personer fler som pendlar ut ur kommunen. Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden. Under 2015 har antalet öppet arbetslösa ökat med 17 personer men andelen arbetslösa ligger fortfarande betydligt lägre än både länet och riket. I december 2015 var andelen arbetslösa eller sökande i program i ålder år 3,7 procent. Att jämföra med 5,6 procent i länet och 6,3 procent i riket. Källor: SCB, SKL och AMS

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övergripande mål Vision Det goda kustnära livet som förenar tradition med förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål Kommunfullmäktige har antagit sju stycken inriktningsmål. Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande En attraktiv besökskommun Alla finner sitt önskade boende Ett rikt fritids- och kulturutbud Ett livslångt lärande Ett gott liv i Sotenäs Allt fler människor lockas av det goda livet i Sotenäs. Under 2015 ökade invånarantalet med 75 personer. Eftersom födelsenettot är negativt så beror ökningen på en betydande inflyttning till kommunen. Det goda livet speglas också av att Sotenäs kommun ligger 13 procent över den genomsnittliga kommunen när det gäller indikatorer för en god folkhälsa. Hållbar utveckling Valdeltagandet vid de allmänna val som genomfördes under 2014 var högre än vid föregående valtillfälle. Antalet inlämnade medborgarförslag har de senaste två åren legat betydligt över tidigare år. Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden och antalet arbetslösa ligger betydligt under genomsnittet i såväl regionen som riket. Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd är fortsatt lågt. Sotenäs kommun har en stabil ekonomi och invånarnas medelinkomster ligger i nivå med genomsnittet i riket. Sotenäs kommun erbjuder en i många avseenden unik miljö. Kommunen deltar aktivt för att skapa en bättre havsmiljö och är ledande i projektet Ren kustlinje. Andra exempel på arbete för att bevara miljövärden är den fördjupade översiktsplanen över Åbyfjorden samt de kulturhistoriska inventeringar som är genomförda i samband med detaljplanerna för gamla Smögen och Hunnebostrand. Goda betingelser för företagande Under 2015 kom kommunen på plats 15 i Sverige vad avser antalet företag per invånare och placerade sig även bland Sveriges 9 bästa kommuner vad gäller antalet nyföretagare per invånare. I 2015 års undersökning om det lokala företagsklimatet, som genomförs av Svenskt Näringsliv, har Sotenäs dock ytterligare försämrat sin placering till plats 262 av 290. Rankingen bygger bland annat på en enkät till företagare som gjordes under hösten Ett stort arbete för att vända utvecklingen har inletts under 2015 med bland annat företagsbesök, företagsfrukostar och inrättandet av näringslivsråd. Kommunen har fått mycket bra resultat i kundmätning för hantering av serveringstillstånd och livsmedelskontroller. En attraktiv besökskommun 2015 blev ett rekordår när det gäller övernattningar på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser i Sotenäs kommun och allt fler är internationella gäster. Den preliminära ökningen för antal gästnätter 2015 är 22 procent på campingplatser och 16 procent på hotell. Gästhamnarnas beläggning på gästande båtar under 2015 är dock en liten minskning med 3 procent från Alla finner sitt önskade boende Arbete pågår med att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram med fokus på helårsboende. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall 150 åretruntbostäder tillkomma under mandatperioden. Mindre och prisvärda bostäder för unga och äldre skall prioriteras. Ett rikt fritids- och kulturutbud Sotenäs kommun erbjuder bland annat genom fritidsgårdar, bibliotek, musikarrangemang och Soteleden ett varierat fritids- och kulturutbud. Därtill arbetar kommunen kontinuerligt med att förbättra och effek- Fabian Fogelberg/Scandinav Bildbyrå tivisera lokaler och anläggningar för att föreningslivet ska kunna utvecklas. Genom olika föreningsbidrag erbjuds föreningar stöd att förbättra prioriterade områden såsom barn- och ungdomsverksamhet. Genom föreningsbesök och dialog med representanter för de olika föreningarna inhämtas kunskap och information om hur föreningslivet kan utvecklas. Ett livslångt lärande En viktig faktor i det livslånga lärandet är väl fungerande och flexibel vuxenutbildning. Kompetenscentrum har under hösten planerat utbildningsinsatser tillsammans med lokala företag för att kunna höja kompetensen för befintlig personal, vilket i längden ska leda fram till reguljära yrkesutbildningar. Även för personer som idag står utanför arbetsmarknaden kommer utbildningar att genomföras för att underlätta ett inträde på arbetsmarknaden.en attraktiv besökskommun 2015 blev ett rekordår när det gäller övernattningar på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser i Sotenäs kommun och allt fler är internationella gäster. Den preliminära ökningen för antal gästnätter 2015 är 22 procent på campingplatser och 16 procent på hotell. Gästhamnarnas beläggning på gästande båtar under 2015 är dock en liten minskning med 3 procent från Alla finner sitt önskade boende Arbete pågår med att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram med fokus på helårsboende. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall 150 åretruntbostäder tillkomma under mandatperioden. Mindre och prisvärda bostäder för unga och äldre skall prioriteras. Ett rikt fritids- och kulturutbud Sotenäs kommun erbjuder bland annat genom fritidsgårdar, bibliotek, musikarrangemang och Soteleden ett varierat fritids- och kulturutbud. Därtill arbetar kommunen kontinuerligt med att förbättra och effektivisera lokaler och anläggningar för att föreningslivet ska kunna utvecklas. Genom olika föreningsbidrag erbjuds föreningar stöd att förbättra prioriterade områden såsom barn- och ungdomsverksamhet. Genom föreningsbesök och dialog med representanter för de olika föreningarna inhämtas kunskap och information om hur föreningslivet kan utvecklas. Ett livslångt lärande En viktig faktor i det livslånga lärandet är väl fungerande och flexibel vuxenutbildning. Kompetenscentrum har under hösten planerat utbildningsinsatser tillsammans med lokala företag för att kunna höja kompetensen för befintlig personal, vilket i längden ska leda fram till reguljära yrkesutbildningar. Även för personer som idag står utanför arbetsmarknaden kommer utbildningar att genomföras för att underlätta ett inträde på arbetsmarknaden

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Teckenförklaring Målet har uppnåtts eller prognostiseras uppnås under den tidsperiod som anges i målformuleringen Målet har inte uppnåtts eller prognostiseras att inte uppnås under den tidsperiod som anges i målformuleringen God ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas. Enligt kommunallagen skall i budget anges finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiellt perspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen skall ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. Verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att driva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning skall, med utgångspunkt från vision och inriktningsmål, omfatta både kommungemensamma mål och mål för kommunens olika verksamhetsområden. Målen anges i budget för varje budgetår. Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning skall ske både i delårsrapport och årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen utvärderar uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen skall även göra en samlad bedömning huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att kommunstyrelsen skall kunna göra denna bedömning har kommunfullmäktige angett en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning skall ha uppnåtts. Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer krävs för att under räkenskapsåret ha uppnått god ekonomisk hushållning att: Samtliga finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret. En övervägande del av verksamhetsmålen har uppfyllts under året eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen. Samlad bedömning av måluppfyllelse Utifrån kommunfullmäktiges riktlinjer gör kommunstyrelsen bedömningen att god ekonomisk hushållning har uppnåtts under räkenskapsåret. Båda de finansiella målen är uppfyllda och verksamhetsmålen visar en mycket god måluppfyllnad. Sammanfattning av måluppfyllelse I tabellen till höger redovisas en samlad bild av måluppfyllelsen. Detaljerade analyser finns under respektive avsnitt längre fram i årsredovisningen. Scandinav Bildbyrå Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Resultat Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 mkr (1,2 procent av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2 procent. Investeringar Investeringsvolymen skall i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet. Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Demokrati och samhälle Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Personal Energi Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs skall minska. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete. Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 procent i förhållande till Fastigheter Kvaliteten i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv. Samarbete Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndspecifika verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret skall skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering. Kollektivtrafik Kommunen skall fortsatt verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken Hälsoråd Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Räddningstjänst Räddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun. Hamnar Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar. Anläggningar Kommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Väghållning Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. Kost och städ Verksamheten skall tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer för att främja hälsa och välbefinnande. Vatten och avlopp Verksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Gymnasieskola Arbeta för en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig gymnasieutbildning. Arbetsbefrämjande åtgärder Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Grundskola Utbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses. Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Kultur Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar. Äldreomsorg Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön LSS-verksamhet Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Byggverksamhet Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av nämndens verksamheter Miljöverksamhet Miljöhänsyn och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning i nämndens verksamhet Kvalitetsredovisning Sotenäs deltar tillsammans med 240 andra kommuner i ett nationellt kvalitetsprojekt; Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Projektet administreras och samordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Inom ramen för projektet görs jämförelser mellan kommunerna inom fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Projektet utgår från befintliga nationella nyckeltal som kompletteras med mätningar som görs i den egna kommunen. Sotenäs samlade resultat ligger något över genomsnittet. Nyckeltal som är grönmarkerade är områden där Sotenäs får betyg som är bättre än genomsnittet medan rödmarkerade områden är sådana där Sotenäs betyg är väsentligt sämre än genomsnittet. Under 2014 och 2015 har det inte genomförts någon medborgarenkät i kommunen Tillgänglighet Tillgänglighet via e-post har försämrats jämfört med 2014 och Sotenäs får ett resultat som är betydligt lägre än genomsnittet. Möjligheten för medborgarna att nå tjänstemän och politiker i kommunen via telefon har blivit något bättre än vid föregående års undersökning och kommunen får ett bra resultat i jämförelse med andra kommuner. Även om bemötandet vid telefonkontakt har förbättrats något jämfört med 2014 är resultatet lägre än genomsnittet. Öppettiderna för bibliotek, simhall och återvinningsstation ligger kvar på en fortsatt hög nivå. Kommunen har infört Meröppet bibliotek som gör det möjlig att besöka biblioteket utanför ordinarie öppettider. Av de som erbjudits plats inom förskolan har 100 procent fått plats vilket innebär att det saknas nyckeltal över medborgarnas känsla av trygghet, uppfattning om möjlighet till inflytande och hur de uppfattar kommunen som en plats att bo på. En medborgarenkät är planerad att genomföras på önskat datum vilket är en avsevärd förbättring från Väntetider och handläggningstider inom individ- och familjeomsorg är betydligt kortare än genomsnittligt. Däremot har väntetiden för en plats på äldreboende ökat betydligt jämfört med tidigare år. Sammantaget får Sotenäs ett betyg betydligt över genomsnittet inom området tillgänglighet. Tillgänglighet Trend Jmf. Tillgänglighet e-post, kommunen, andel (%) svar inom två dagar Tillgänglighet via telefon, andel (%) direkt svar på enkel fråga Gott bemötande vid telefonkontakt, % Utökat öppethållande huvudbibliotek, simhall och återvinningsstation (utöver vardagar 8-17) Plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum, % Väntetid inom förskoleverksamheten, antal dagar Väntetid för plats på äldreboende, antal dagar Handläggningstid ekonomiskt bistånd, antal dagar

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen som samhällsutvecklare Inom området presenteras nyckeltal som både visar på förhållanden i den geografiska kommunen och Sotenäs kommun som organisation. Sotenäs har sedan lång tid tillbaka en sysselsättningsgrad som ligger över genomsnittet i både länet och riket även om 2015 års värde har försämrats något. Låg arbetslöshet är en starkt bidragande orsak till att andelen personer som är i behov av försörjningsstöd ligger lägre än flertalet kommuner i jämförelsen. Nyföretagandet i Sotenäs har ökat betydligt sedan förra mätningen och ligger på en hög nivå. Sjukpenningtalet har ökat jämfört med föregående år och Sotenäs får en försämrad placering som ligger under genomsnittet i mätningen. När det gäller miljönyckeltalen ligger kommunens värden under eller mycket under genomsnittet bland deltagande kommuner. Samhällsutveckling Trend Jmf. Kommunens sysselsättningsgrad, andel förvärvsarbetande, % 79,8 79,6 3 Andel invånare som erhållit försörjningsstöd, % 2,3 1,7 5 Nystartade företag per invånare, första halvåret 7,6 9,1 5 Effektivitet Inom perspektivet effektivitet ryms olika nyckeltal som visar bland annat brukarnöjdhet, kostnadsnivå, tjänsteutbud och verksamhetsresultat. Inom barnomsorg och grundskola har kostnaderna i Sotenäs ökat något snabbare än genomsnittet vilket innebär att kommunen tappat placeringar. Resultatet för nationella prov inom årskurs 3 har förbättrats jämfört med 2014 och Sotenäs får en topplacering bland landets kommuner. För årskurs 6 är resultatet oförändrat jämfört med 2014 och Sotenäs får en genomsnittlig placering. Andelen behöriga till gymnasiet har försämrats jämfört med 2014 men Sotenäs resultat är ändå betydligt över genomsnittet. Kommunens serviceutbud inom särskilda boenden är lågt i jämförelse med övriga kommuner, även om utbudet har förbättrats något jämfört med 2014, medan kostnaderna ligger betydligt över genomsnittet. När det gäller nöjd brukarindex inom särskilda boenden har årets värde försämrats något jämfört med 2014 men resultatet ligger ändå i nivå med genomsnittet. Serviceutbudet inom hemtjänsten har, i jämförelse med övriga kommuner, förbättrats och Sotenäs får ett resultat i nivå med genomsnittet däremot har kostnaderna ökat och får ett sämre resultat en genomsnittet. Andelen brukare som var Mycket nöjda eller Ganska nöjda har ökat från 81 till 93 procent och då variationen mellan kommunerna i jämförelsen är liten innebär detta att Sotenäs inom området får en avsevärt förbättrad placering. Serviceutbudet inom LSS har försämrats jämfört med fjolårets undersökning. När det gäller måttet andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning redovisar Sotenäs ett försämrat värde jämfört med föregående år. Sjukpenningtal bland kommunens invånare, dagar per år 9,2 11,4 2 Andel återvunnet material från hushållsavfall, % Andelen kommunala miljöbilar, % Andelen ekologiska livsmedel, % Effektivitet Trend Jmf. Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan, tkr Resultat nationella prov årskurs 3, % Resultat nationella prov årskurs 6, % Trygghet En hemtjänsttagare får under en 14-dagarsperiod i genomsnitt besök av 11 olika vårdare vilket är betydligt lägre än genomsnittet i undersökningen och klar förbättring jämfört med föregående år. Inom förskolan är det planerade antalet barn per personal jämförelsevis lågt och det faktiska antalet vid mätningstillfället bland det lägsta i landet vilket indikerar en hög trygghetsfaktor. Sammantaget får Sotenäs högt betyg inom området Trygghet. Trygghet Trend Jmf. Antal olika vårdare som besöker en person med hemtjänst på 14 dagar Barn per personal inom förskolan, planerat 5,0 4,9 5 Barn per personal inom förskolan, faktiskt 3,4 3,7 5 Andel behöriga elever till något nationellt gymnasieprogram, % 95,8 90,7 4 Elevers syn på skolan och undervisningen årskurs Kostnad per betygspoäng, årskurs 9, kr Andel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år, % 87,4 75,2 2 Kostnad per elev som inte fullföljer gymnasieskolan, tkr 14,7 32,8 1 Serviceutbud inom särskilt boende, äldreomsorg (genomsnittlig andel av utbud), % Kostnad per plats i särskilt boende, äldreomsorg, tkr Nöjd brukarindex, särskilt boende äldreomsorg % Serviceutbud hemtjänst, (genomsnittlig andel av utbud), % Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten, tkr Nöjdbrukarindex, hemtjänsten % Serviceutbud grupp- och serviceboende, LSS (genomsnittlig andel av utbud), % Andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning (IFO) Information och delaktighet Sotenäs hemsida, sotenas.se, får ett genomsnittligt betyg när det gäller informationsgivning till medborgarna och resultatet har förbättrats något jämfört med Medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling ligger betydligt över genomsnittet. Information och delaktighet Trend Jmf. Röstdeltagande i senaste kommunvalet, % 85, Information på hemsida, % av maxpoäng Medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling, % av maxpoäng Sammanfattning De samlade resultatet i jämförelsen visar att Sotenäs kommun hävdar sig väl i jämförelse med övriga deltagande kommuner inom områdena tillgänglighet, trygghet samt information och delaktighet. Jämförelsen visar även att det finns flera områden att analysera och förbättra framförallt inom effektivitet där Sotenäs får ett lägre resultat än genomsnittet. De områden som framstår som möjliga att förbättra är; Tillgänglighet avseende e-post, bemötande avseende telefon, kostnadseffektivitet inom förskola, särskilda boenden och hemtjänst, kostnad per elev som inte fullföljer gymnasieskolan, serviceutbud inom LSS samt nyckeltalen inom miljö

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Rebecka Rynefelt/Scandinav Bildbyrå Sammanfattande finansiell analys kommunen och koncernen Den finansiella analysen som redovisas i detta avsnitt skall ses som en sammanfattning av den finansiella utvecklingen och ställningen i kommunen och koncernen. Ytterligare analyser finns i block tre och fyra längre fram i årsredovisningen. Kommunen Årets resultat Årets resultat uppgår till 13,3 mkr vilket är 9,3 mkr bättre än budgeterat och 27,7 mkr bättre än föregående års resultat. I årets resultat ingår en engångsintäkt i form av återbetalda premier från AFA Försäkring motsvarande 4,4 mkr. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 5,9 mkr. Möjlig avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår till 1,1 mkr. Resultatet från nämndverksamheten visar en positiv avvikelse från budget med 1,4 mkr vilket är en försämring med 0,9 mkr jämfört med Balanskravsutredning Belopp i tkr 2015 Årets resultat Avgår realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Avsättning till resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Balanskravsunderskott från tidigare år -73 Balanskravsresultat att reglera inom 3 år 0 Nettokostnadsutveckling För en stabil ekonomisk utveckling kan inte verksamhetsresultatet (nettokostnaderna) tillåtas att öka i snabbare takt än skatter och utjämning. Intäkter och kostnader Förändring från föregående år (%) Verksamhetsresultat (nettokostnader) 5,6 5,7-0,5 Skatter- och utjämning 2,5 2,2 5,5 Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen till 3,6 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 3,4 procent. Nettokostnadernas förhållande till skatter och stats- och utjämningsbidragen är viktigt för kommunens ekonomi. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och utjämning som den löpande driften tar i anspråk. Om andelen överstiger 100 procent så innebär det att skatteintäkterna inte räcker till att finansiera den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatter och utjämningsbidrag % 96 % 99 % 103 % 97 % Investeringar Kommunen investerade netto under året för 49,9 mkr i materiella tillgångar vilket är 2,4 mkr högre än under Inkomster från fastighetsförsäljning uppgick till 14,0 mkr. Drygt 58 procent av investeringsvolymen avser VA-verksamheten. De senaste åren har självfinansieringsgraden av investeringarna legat betydligt under 100 procent och under perioden har kommunen därför tvingats ta upp nya lån på sammanlagt 150 mkr. Under 2015 har självfinansieringsgraden förbättrats avsevärt tack vare det positiva resultatet och inkomster från fastighetsförsäljning. Investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten uppgick 2015 till 5 procent av nettokostnaderna vilket betraktas som en normal investeringsvolym för landets kommuner. Självfinansieringsgrad Avskrivningar 39,5 43,3 42,1 Försäljning av fastigheter, inkl exploatering 6,9 10,4 14,0 Årets resultat exkl resultat från fastighetsförsäljning -5,8-18,1 3,1 Utrymme för självfinansiering 40,6 35,6 3,1 Nettoinvesteringar 90,0 47,5 59,2 Självfinansieringsgrad (%) Investeringsvolym skattefinansierad vht/nettokostnader (%) Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar, som finansierats utan lån. Soliditeten enligt balansräkningen är 49 procent vilket är en minskning med 1 procentenhet från Minskningen beror på den ökade balansomslutningen. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden är oförändrad tack vare lägre pensionsskuld. Soliditet % Soliditet enligt balansräkningen Soliditet inkl pensionsåtaganden Kommunalskatt Skattesatsen till kommunen 2015 var 21,99 procent vilket innebär en höjning från 2014 med 0,68 procentenheter. Sotenäs kommuns inkomster av skatt, kommunal utjämning och fastighetsavgift uppgick till 475,6 mkr eller 71 procent av de totala intäkterna. Den högre skattesatsen 2015 innebär ökade skatteintäkter med 12,7 mkr. Kommunalskatt (%) Primärkommunalskatt 21,31 21,31 21,99 Total kommunal skatt, kommun och region 32,19 32,44 33,47 Likviditet Under 2015 har likviditeten förbättrats avsevärt vilket i huvudsak beror på det positiva resultatet, inkomster från fastighetsförsäljning och det tillfälliga stödet från staten avseende flyktingverksamheten. Checkkrediten, som utnyttjas sporadiskt, uppgår till 20 mkr. Likviditet % Likvida medel mkr Tillgängliga medel mkr Kassalikviditet % Kassalikviditeten, som bör uppgå till 100 procent, visar hur likvida tillgångar och fordringar förhåller sig till kortfristiga skulder, det vill säga betalningsförmågan på kort sikt. Mål för god ekonomisk hushållning Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 mkr (1,2 procent av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2 procent. Under 2013 och 2014 har resultatmålet inte uppfyllts. Inför 2015 höjdes kommunalskatten med 0,68 procentenheter vilket i väsentlig grad ökade förutsättningarna för att uppnå målet. Enligt budget uppgick dock årets resultat endast till 4,0 mkr. Årets resultat för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 13,3 mkr vilket innebär att resultatmålet är uppfyllt. Investeringsvolymen skall i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet. Under de senaste åren har investeringsvolymen legat på en nivå betydligt över avskrivningsutrymmet. Budgeterade investeringar för 2015 i den skattefinansierade verksamheten uppgick till 43,0 mkr vilket var 14,4 mkr högre än avskrivningsutrymmet. Investeringsvolymen 2015 i den skattefinansierade verksamheten stannade på 21,1 mkr vilket är lägre än avskrivningarna och innebär att investeringsmålet är uppfyllt. Totala nettoinvesteringar inklusive VA-verksamheten uppgår till 49,9 mkr att jämföra med totala avskrivningar på 42,1 mkr

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ränterisk Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. En ökning av räntan med 0,5 procent på de långfristiga lånen, skulden till VA-kollektivet (periodiserade anslutningsavgifter) och hyres-/leasingavtal skulle medföra ökade kostnader med 1,5 mkr. Kommunen har inga utlandslån och löper därmed ingen valutarisk. Budgetföljsamhet Budgetavvikelsen totalt 2015 för den skattefinansierade verksamheten är 9,3 mkr och motsvarar 1,4 procent av kommunens omsättning. Budgetavvikelse, skattefinansierad verksamhet mkr Nämndernas verksamhet -14,0 2,3 1,4 Skatte- och bidragsintäkter 1,9-3,6-1,5 Årets resultat skattefinansierad verksamhet -3,5-6,4 9,3 Borgensåtaganden Kommuninvest Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Se not 22 i block 3. Borgen för bostadsändamål Kommunens borgensåtaganden för SotenäsBostäder AB omfattar 492,8 mkr och förlustansvar för privatpersoners bostadslån omfattar 0,1 mkr. Övriga borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden för Sotenäs RehabCenter AB uppgår till 2,1 mkr och övriga borgensåtaganden 6,5 mkr. Pensionsåtagande Kommunen har ett omfattande pensionsåtagande. Den större delen av pensionsskulden, pensionsförpliktelser äldre än 1998, redovisas utanför balansräkningen bland ansvarsförbindelser. Ur risksynpunkt är det totala pensionsåtagandet viktigt att analysera. En detaljerad redovisning över kommunens pensionsåtagande finns i not 18 i block 3. Känslighetsanalys Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat skatteintäkter och utjämningsbidrag. Minskar invånarantalet 100 personer betyder det minskade skatteintäkter med 4,5 mkr. Löneökningar I budgeten för 2016 har löneökningarna beräknats till 3,2 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en ökning av personalkostnaderna med 4,0 mkr. Utjämningssystemet För 2016 erhåller kommunen ersättning för inkomstutjämning med 50 mkr. Kommunens egna skattekraft beräknas 2016 ligga i nivå med medelskattekraften i riket. Kommunen är därmed inte så känslig för förändringar i inkomst-utjämningssystemet. Sammanfattning och framåtblick Inom den kommunala sektorn används ofta en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella perspektiv; finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Resultat och kapacitet Sotenäs kommun har under ett antal år visat en trend av obalans mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Resultaten har visserligen varit positiva under en följd av år men nettokostnaderna har i hög utsträckning påverkats positivt av intäkter från fastighetsförsäljning, exploateringsverksamhet och affärsdrivande verksamhet. Under 2015 ändrades bilden till det bättre framför allt tack vare en skattehöjning. Resultatet i den löpande verksamheten uppgick då till 3,1 mkr. I överskottet ingår dock en engångspost i form av återbetalda premier från AFA Försäkring motsvarande 4,4 mkr. När det gäller investeringsvolymen har årets investeringar 2015 för första gången sedan 2007 kunnat finansieras med egna medel fullt ut. Självfinansieringsgraden, som de senaste åren i genomsnitt legat kring 60 procent förbättrades till 119 procent. Likviditeten har förbättrats avsevärt under 2015 och kommunen har inte heller behövt ta upp några nya lån. Betalningsberedskapen på kort sikt har förbättrats under 2015 och ligger nu på en godtagbar nivå. Kommunens långsiktiga kapacitet har stadigt försämrats under de senaste åren. Under 2015 har soliditeten visserligen minskat något men då detta beror på en ökning av kortfristiga fordringar och skulder är läget bättre än under föregående år. I jämförelse med landets övriga kommuner uppvisar dock Sotenäs en bra soliditet. Skattesatsen ligger över genomsnittet i riket och länet men något under grannkommunernas nivåer vilket medför att läget är relativt gynnsamt. Risk och kontroll Kommunen har en måttlig skuldsättning och har därför inte varit exponerad för någon större ränterisk. Borgensåtagandet för det egna bostadsbolaget är relativt stort men bedöms inte innebära någon förlustrisk. Budgetföljsamheten för nämnderna förbättrades ytterligare under Framåtblick Resultatet i 2016 års budget uppgår till 6,6 mkr vilket är något över det finansiella målet på lägst 5,0 mkr. I resultatet ingår dock beräknade vinster i exploateringsverksamheten på 6,0 mkr vilket innebär en knapp marginal mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Kommunens investeringsbehov har dämpats samtidigt som likviditeten har stärkts. Detta bör ge en möjlighet till amortering av en del av låneskulden och därmed förbättrad soliditet. De senaste årens stora negativa budgetavvikelser i omsorgsverksamheten förbättrades 2015 till ett relativt måttligt budgetöverskridande. Det är viktigt att hålla fast vid denna förändring så att negativa budgetavvikelser inte blir regel. En god budgetdisciplin är grunden för rätt resursfördelning och rättvisa prioriteringar. Koncernen Sotenäs kommun bedriver verksamhet i både förvaltningsform och genom andra juridiska personer. I kommunkoncernen ingår förutom Sotenäs kommun även Sotenäsbostäder AB, Smögens Fiskauktion AB, Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun, Sotenäs RehabCenter AB och Rambo AB. Verksamheten i Stiftelsen Industrihus är vilande. Årets resultat Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 24,2 mkr vilket är 35,1 mkr bättre än Det förbättrade resultatet, jämfört med de två närmast föregående åren, beror till största delen på kommunens resultat men även Sotenäsbostäders resultat har förbättrats betydligt. Av de kommunala företagen redovisar Sotenäsbostäder, Smögens Fiskauktion och Rambo överskott medan Sotenäs Rehab- Center och redovisar underskott. Årets resultat mkr Resultat före finansnetto 21,6 8,4 42,2 Resultat före skatt 4,8-9,8 26,1 Årets resultat 3,9-10,9 24,2 Bolagens andel av resultatet Det av kommunen helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB har haft en stabil resultatnivå de senaste åren. Bolaget som har en relativt stor låneskuld har gynnats av det låga ränteläget. Den kraftiga resultatförbättringen under 2015 kan till stora delar förklaras med förändrade redovisningsprinciper Det helägda bolaget Smögens Fiskauktion AB har från 2013 tagit över fiskauktionsverksamheten från kommunen. Sotenäs RehabCenter AB, som ägs till 50 procent av Sotenäs kommun, har under de senaste åren visat ett resultat i nivå med budget. Underskottet i verksamheten täcks via driftbidrag från Sotenäs kommun. Fotograf Amanda Hedhman Rambo AB ägs till drygt 20 procent av Sotenäs kommun. Övriga delägare är kommunerna: Lysekil, Tanum och Munkedal. Rambo AB har allt sedan bolaget startade 1981 haft en mycket stabil resultatutveckling med en god soliditet som följd. Resultat efter finansnetto i förhållande till ägd andel mkr Sotenäsbostäder AB (100%) 2,9 4,8 11,6 Smögens Fiskauktion AB (100%) 0,4-0,3 0,1 Sotenäs RehabCentar AB (50%) -0,7-0,7-0,8 Rambo AB (20 %) 0,3 0,3 1,5 Investeringar Kommunkoncernens totala nettoinvesteringar för 2015 uppgår till 65,8 mkr varav bolagen svarar för 15,8 mkr. Sotenäsbostäder svarar för den största andelen av bolagens investeringar, 11,9 mkr. Den förbättrade likviditeten beror till största delen på överskott Nyckeltal % Kassalikviditet Soliditet i den löpande verksamheten samt försäljning av anläggningstillgångar. Sotenäsbostäder är den enhet i koncernen som har lägst soliditet, 15 procent. De övriga bolagen har hög soliditet och betalningsförmågan på lång sikt i koncernen bedöms som god

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunala jämförelser Kommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna i norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Strömstad har under en rad av år visat en stabil ökning av antalet invånare men även övriga kommuner utom Munkedal visar stigande befolkningstal. Antal invånare 31/ Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Finansiella jämförelser Kommunalskatt Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög kommunalskatt om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Kommunalskatt Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 21,99% 22,46% 22,68% 21,91% 21,56% Resultat Samtliga kommuner har 2013 och 2015 erhållit återbetalning av premier från AFA Försäkring vilket förstärkt resultaten. De stora variationerna mellan kommunerna och mellan åren förklaras till stor del av vinster i exploateringsverksamheten. Årets resultat mkr Sotenäs 1,4-14,4 13,3 Lysekil 3,8 13,5 35,7 Munkedal 10,7-1,9 0,2 Strömstad 33,7 12,5 14,4 Tanum 9,0 9,1 6,0 Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen i Sotenäs till 3,6 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 3,4 procent. Kostnadsutveckling % Sotenäs 5,6 5,7-0,5 Lysekil 2,1 3,7 0,6 Munkedal 3,7 7,1 3,6 Strömstad 2,9 9,4 3,9 Tanum 9,2 5,2 3,1 Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital. Sotenäs och Strömstad tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. Soliditet inkl samtliga pensionåtaganden (%) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 23% -20% -8% 25% 11% Barnomsorg Kostnad per vistelsetimme i förskolan Sotenäs kommun redovisar den högsta kostnaden inom förskolan med 274 kronor per timme. Sotenäs har förhållandevis bra vuxentäthet inom förskolan, och högre personalkostnader vilket ger en högre kostnad per vistelsetimme. Kostnad per vistelsetimme, förskola (kr/tim) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Grundskola Lärar- och elevassistenttäthet Sotenäs, Lysekil och Strömstad har minskat personaltätheten i grundskolan. Munkedal har gått från lägst till högst personaltäthet under de senaste tre åren. Sotenäs kommun har medvetet satsat på fler lärare i förhållande till elevassistenter. Lärar- och elevassistenttäthet per 100 elever Sotenäs 9,6 10,0 9,5 Lysekil 9,5 10,7 9,9 Munkedal 8,8 9,3 10,5 Strömstad 10,2 9,9 9,9 Tanum 9,5 9,5 9,4 Godkänt i alla ämnen årskurs 9 Sotenäs kommun har de senaste åren visat mycket bra resultat vad avser andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 9. Under 2015 försämrades resultatet men Sotenäs har trots detta det högsta värdet i jämförelsen med övriga kommuner. Samtliga kommuner visar relativt stora variationer under treårsperioden. Godkänt i alla ämnen årskurs 9 % Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Riket Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Sotenäs kommun har de senaste åren haft en låg kostnadsutveckling. Samtliga kommuner i jämförelsen, har högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Inom ramen för SKL:s kvalitetsprojekt Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK) jämförs bland annat kvalitetsaspekter och serviceutbud inom äldreomsorgen. I jämförelse med övriga kommuner i norra Bohuslän ligger Sotenäs näst sist när det gäller kvalitet och serviceutbud inom hemtjänst och särskilt boende. Äldreomsorg, kostnad per invånare 80-w tkr Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Individ- och familjeomsorg Sotenäs och Strömstad utmärker sig som kommuner med låga kostnader i jämförelse med de övriga kommunerna i gruppen. Samtliga kommuner i jämförelsen, utom Strömstad, har högre kostnader för hela individ- och familjeomsorgsverksamheten än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Kostnad för försörjningsstöd kr/invånare Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum VA-verksamhet VA-taxa Tabellen nedan visar VA-taxan 2015 för en villa med normal förbrukning. Samtliga kommuner har en hög taxa jämfört med riksgenomsnittet och Tanum har en av landets högsta taxor. Alla kommunerna i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Genomsnittstaxan i riket, för kommuner i storlek invånare, var kr för VA-taxa, årskostnad villa (kr) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Personal Sjukfrånvaro Samtliga kommuner i jämförelsen redovisar ökad sjukfrånvaro under de senaste åren. Munkedals kommun har den lägsta ökningstakten av sjukfrånvaron under perioden 2013 till Sysselsättningsgrad kvinnor Sotenäs kommun har sedan länge haft som mål att ha en hög sysselsättningsgrad för anställda inom omsorgen. Bland kommunerna i norra Bohuslän intar Strömstad en särställning medan övriga kommuner är relativt lika. Sysselsättningsgrad - kvinnor Sjukfrånvaro, total och andel långtid (%) Frånvaro - varav långtid Frånvaro - varav långtid Frånvaro - varav långtid Sotenäs 6,2 2,7 6,8 3,7 7,4 4,2 Lysekil 6,5 2,8 7,8 4,6 8,1 4,6 Munkedal 7,4 3,8 7,9 4,5 7,5 4,2 Strömstad 5,1 2,2 6,1 3,2 6,2 3,2 Tanum 5,8 3,2 6,1 2,9 6,4 3,3 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Heltid Deltid 75-99% Deltid 0-74% 22 23

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Löner och arvoden mkr Arvoden Löner Personalomkostnader exkl. pensionsutbetalningar Totalt Beräknade pensionsavgångar Beräknat på ålderspension vid 65 år (exkl.brandmän). Beräknade pensionsavgångar Kommunen som arbetsgivare Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens personal- och lönepolitik, medan ansvaret för löpande personalfrågor det vill säga anställnings- och ledighetsfrågor med mera ligger på respektive verksamhetsansvarig. Kommunen har en personalintensiv verksamhet. Ungefär 60 procent av kommunens kostnader är personalkostnader. Året som gått Lönekartläggning har genomförts under året med handlingsplan för ingenjörer, elevassistent och skolvärd samt habiliteringsassistenter. Projektet Heltid en rättighet deltid en möjlighet bedrevs under året inom tre omsorgsverksamheter. Ett ledarskapsprogram för samtliga chefer inom kommunen har startats. Ett UGL-baserat ledarskapsprogram (i samarbete med Tanums kommun) har genomförts. Fyra chefer från Sotenäs deltog. De interna ledardagarna samt en gemensam utbildningsdag i systematiskt arbetsmiljöarbete har genomförts för samtliga chefer. All tillsvidareanställd personal, månadsvikarier samt timanställda som beräknas vara anställda under minst tre månader med minst 40 procent tjänstgöringsgrad, har erbjudits friskvårdsrabatt på kr per år, vilket cirka 400 anställda har nyttjat. Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda uppgår till 785 personer. Kommunen har också ett stort antal visstidsanställda medarbetare med månadslön. Vid årsskiftet uppgick de 127 personer vilket är en ökning mot föregående år. Anledningen till visstids-anställning kan bero på vikariat på grund av föräldraledighet, sjukdom eller annan ledighet samt att det under 2015 anställdes ett flertal medarbetare inom BUV-verksamheten med tidsbegränsad anställning. Medelåldern för tillsvidareanställda är 48,2 år. Medelåldern har sänkts med 0,6 år i jämförelse med föregående år. Åldersfördelning bland tillsvidareanställda Ålder Totalt Tillsvidareanställda fördelning per verksamhet Kommunstyrelse Omsorg Utbildning Miljö- & bygg Personalvolym I jämförelse med år 2014 har antalet årsarbetare ökat med 29 st. Av 860 årsarbetare (tillgänglig tid) var 84 årsarbetare timanställda, fyllnadstiden motsvarar 5 årsarbetare och övertiden motsvarade 4 årsarbetare. Den arbetade tiden uppgick till 77 procent av den tillgängliga arbetstiden. Medellön Medellönen för tillsvidareanställda medarbetare var vid årets slut kr/mån, vilket innebär en ökning med 2,8 procent i jämförelse med Löner och arvoden Utbetalning av löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till 384,3 mkr vilket är en ökning med 3,9 procent från Löneutbetalningarna har ökat i första hand på grund av avtalsenliga löneökningar. Kvinnor och män en jämförelse Kommunens verksamhet är mycket kvinnodominerad. 84 procent av alla tillsvidareanställda är kvinnor. Av alla chefer på olika nivåer utgörs 60 procent av kvinnor vilket är en liten ökning mot föregående år. Personalomsättning och rekrytering Personalomsättning i kommunen ligger på 10 procent. Under året har 75 personer slutat sin tillsvidareanställning varav 26 har gått i pension. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat i jämförelse med år Andelen långtidssjuka (över 60 dagar) har ökat medan korttidsfrånvaron har minskat. Sjukfrånvaron skiljer sig mellan heltids- och deltidsanställda. För heltidsanställda är sjukfrånvaron 6,1 procent medan den för deltidsanställda är 9,9 procent. Under 2015 hade 34,4 procent av alla medarbetare inte någon sjukfrånvaro alls under året vilket är en minskning mot 36 procent Sjukfrånvaro % Kommunledning Utbildn. förvaltn. Omsorgsförvaltn. Totalt Sotenäs Kvinnor 6,04 6,31 10,6 8,34 Män 3,26 3,4 4,8 4,09 Ålder -29 2,3 1,46 9,13 6,08 Ålder ,17 3,85 10,22 7,61 Ålder 50-4,67 6,53 9,54 7,54 Totalt 4,96 5,13 9,78 7,44 -varav långtid 2,68 3,13 5,43 4,15 Företagshälsovård Kommunen har idag avtal med Avonova Kinnekullehälsan AB men under 2016 görs en gemensam upphandling med SML-kommunerna av företagshälsovård. Under året har 153 besök genomförts och den totala kostnaden uppgick till 672 tkr. Det tre mest använda kontaktorsakerna är i nämnd ordning arbetsmiljöutveckling, hälsovård och rehabilitering samt psykosocial problematik. Besök på grund av psykosocial problematik har fördubblats sedan förra året och kostnaden har ökat med cirka 100 tkr för denna typ av ärenden. Företagshälsovården har under året deltagit i utbildningen Systematiskt arbetsmiljö för chefer och skyddsombud. Mål för god ekonomisk hushållning Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Inom verksamhetsmålet attraktivare arbetsgivare har vi infört en avslutningsenkät som skickas hem till alla som avslutat sin tillsvidareanställning. Syftet är att skapa en bild av orsaken till att man slutar samt fånga upp åsikter om hur vi kan förbättra oss som arbetsgivare. Av 38 inkomna svar anges följande alternativ som orsak till avslut, 18 st. pension, 13 st. annat jobb, 1 st. flytt till annan ort, 2 st. problem på arbetsplatsen och 4 st. annan orsak. Antalet kvalificerande sökande per utannonserad tjänst har mätts för att se om Sotenäs kommun är en attraktiv arbetsgivare att ansöka till, samt vilka yrken som ligger inom riskzon med få sökande. Av 138 ansökningar var 12 procent utan kvalificerade sökande, 46 procent med 1-5 kvalificerade och 42 procent med 5 eller fler kvalificerade sökande. Mätningen visar också att de tjänster med minst antal kvalificerade sökanden var visstidsanställningar, främst inom läraryrket. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska. Sjukfrånvaron totalt 2015 uppgår till 7,4 procent - en ökning från 6,8 procent Cirka 50 procent av dessa är långtidssjukskrivna med mer än 60 dagar. Personalvårdsrond med chefer har utförts med fokus på att minska ohälsan samt göra bra handlingsplaner för de med lång sjukskrivning. Personalavdelningen har ett utökat samarbete med handläggare vid Försäkringskassan kring de individer med lång sjukskrivning för att gemensamt finna bra lösningar. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete Personalavdelningen har under året genomfört utbildningsinsatser i stödsystem för att underlätta chefernas vardag och ge dem bra verktyg och förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Personalavdelningen genomför fortsatt introduktionsdagar med all nyanställd personal vid tre tillfällen under året

23 KOMMUNEN - VERKSAMHET Byggnation och boende Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område. Det helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB skall i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs. Block 2, Kommunen - verksamhet, redovisar Sotenäs kommuns väsentliga verksamhetsområden presenterade ur ett medborgarperspektiv. Här beskrivs verksamheternas mål, deras måluppfyllelse, årets verksamhet samt en prognos inför framtiden. Fotograf Amanda Hedhman 539 st antal byggärenden 5:e plats NyföretagarBarometern 13 % högre folkhälsoindex än riket Göran Strand/Scandinav Bildbyrå Verksamhetens mål Ett av kommunens sju inriktningsmål fastslår att i Sotenäs kommun skall alla finna sitt önskade boende. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall 150 åretruntbostäder tillkomma under mandatperioden. Ett bostadsförsörjningsprogram med fokus på helårsboende skall finnas. Mindre och prisvärda bostäder för unga och äldre skall prioriteras. Måluppfyllelse Målsättningen för 2015 var att arbeta fram ett relevant bostadsförsörjningsprogram och påbörja planarbetet för gamla Smögen och Hunnebostrand. Arbetet med ett bostadsförsörjningsprogram samt planarbetet för gamla Smögen och Hunnebostrand har påbörjats och förväntas vara klart kring årsskiftet 2016/2017. Sotenäsbostäder AB har under året inlett byggnationen av ett trygghetsboende med 16 lägenheter i Hunnebostrand. Årets verksamhet Verksamhetsåret 2015 har på grund av en hög personalomsättning inneburit ett stort arbete med rekrytering av nya medarbetare. Liksom för många andra små kommuner är det svårt att hitta och rekrytera kompetent och rätt utbildad personal. Ett arbete för att effektivisera enhetens arbete har påbörjats genom bland annat en övergång till digitala ansökningar för bygglov samt uppgradering av verksamhetssystemet Vision. En person har också anställts för att öka tillsynen. Åren som kommer Klimatanpassningen och höjningen av havsnivån kommer att förändra planeringsförutsättningarna för Sotenäs kommun nu och i framtiden. Ökad digitalisering av verksamheten behövs för en effektivare ärendehandläggning Information kopplat till karta kommer att öka framgent vilket tydliggör information på ett annorlunda sätt än idag. Ett samarbete med kommunerna i norra Bohuslän gällande digitala kartor är ett led i detta arbete. Statistik Antal Lämnade positiva planbesked Genomförda programsamråd Genomförda samråd Granskning / utställning Antagna planer Planer som vunnit laga kraft Antal planärenden Antal byggärenden Antal tomtförsäljningar Mål för god ekonomisk hushållning Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av nämndens verksamheter. Arbetet med uppgradering av detaljplanerna för gamla Smögen och Hunnebostrand har påbörjats. Riktade möten med allmänheten har genomförts. Resultaten i form av planförslag kommer under Detta är ett viktigt led i att bevara kulturhistoriska värden

24 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Fotograf Succkie Gunnarsson Tillväxt och utveckling Tillväxt- och utvecklingsavdelningens (TUA) verksamhet omfattar tillväxtfrågor, näringslivsklimat, inflyttning, utveckling på kommunledningsnivå, besöksnäring och delårsboende. Verksamhetens mål Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda goda betingelser för företagande och vara en attraktiv besökskommun. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall kommunen ge förutsättningar för att befintliga företag har möjlighet att växa i storlek och erbjuda fler arbetstillfällen. Antalet arbetstillfällen inom kunskapsintensiv verksamhet skall öka och kommunen skall vara attraktiv för etablering av nya företag. IT-infrastrukturen ska vara väl utbyggd och likvärdig i samhällen och på landsbygden samt ge stora möjligheter att verka på distans. Måluppfyllelse Under 2015 kom kommunen på plats 15 i Sverige vad avser antalet företag per invånare och placerade sig även bland Sveriges 9 bästa kommuner vad gäller antalet nyföretagare per invånare. I 2015 års undersökning om det lokala företagsklimatet, som genomförs av Svenskt Näringsliv, har Sotenäs dock ytterligare försämrat sin placering till plats 262 av 290. Rankingen bygger bland annat på en enkät till företagare som gjordes under hösten Kommunen har fått mycket bra resultat i kundmätning för hantering av serveringstillstånd och livsmedelskontroller blev ett rekordår när det gäller övernattningar på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser i Sotenäs kommun och allt fler är internationella gäster. Den preliminära ökningen för antal gästnätter 2015 är 22 procent på campingplatser och 16 procent på hotell. Årets verksamhet Näringsliv Under året startades ett nytt Näringslivsråd med representanter för Företagarna, Kusthandlarna, Turistföreningen, LRF, samt kommunens 5 största företag. Företagarfrukostar har anordnats med syfte att under enkla former träffas och diskutera företagarnas förutsättningar samt ge möjlighet till informationsutbyte. Ett 50-tal företagsbesök har genomförts av näringslivsutvecklaren och i slutet av året påbörjades planerade företagsbesök med kommunchef, KS presidium samt näringslivsutvecklaren. Under sommaren fick TUA ansvar för att ge villor, företag och flerfamiljshus i tätorterna möjlighet till fiberanslutning för TV, telefon och internet. Under december skrevs ett samverkansavtal med Telia för detta ändamål och projektet beräknas pågå till sommaren Genom aktiva företagarföreningar, i samarbete med kommunen, genomfördes en mycket lyckad konferens (Riskkapitaldag) på Smögens Havfsbad under juni, en minst lika lyckad Oktobermässa med över 140 deltagande företag och de årliga fyrverkerierna på nyårsafton. Besöksnäring Under verksamhetsåret har fokus legat på att initiera och utveckla reseanledningar. Några av dessa är: Fiskarens Marknad som är en kunskap- och upplevelsemarknad i syfte att öka kunskapen om och intresset för sjömat. Ett koncept för graniten i Sotenäs har tagits fram och en digital utveckling av informationsmaterial och kartor över Soteleden har inletts. En handlingsplan för husbilsturismen är under framtagning. I juli fick Kungshamn besök av Ostindiefararen Götheborg. Trots dåligt väder besökte cirka personer skeppet under de tre dagarna som det låg vid kaj. Under 2015 kom kommunen på plats 15 i Sverige vad avser antalet företag per invånare I december stod Sotenäs kommun som värd för en konferens med alla kommuner i Bohuslän som är med i samarbetet kring Ett enat Bohuslän. Temat var; Hur kan man beakta besöksnäringsperspektivet i översiktsplaner och detaljplaner. Cirka 50 personer deltog och konferensen fick stor uppmärksamhet i media. En viktig del i arbetet är att utbilda, informera och inspirera säljledet till att paketera och sälja resor till Sotenäs. Under året har kommunen haft besök av säljledsrepresentanter från bland annat Turkiet, Tyskland, Kina och USA togs beslutet i Stiftelsen Sotenäs Turism att dela upp verksamheten mellan kommunen och Turistföreningen och under 2015 har diskussioner pågått gällande hur man på bästa sätt ska hantera den fortsatta driften i stiftelsen. I december 2015 togs beslutet att en strategisk och målstyrd plan arbetas fram för det fortsatta arbetet inom besöksnäringen. Planen ska beskriva strategiska mål, operativa mål samt vilka aktiviteter som behöver genomföras för att nå visionen med besöksnäringen inom Sotenäs kommun. Sotenäs Symbioscenter På Sotenäs Symbioscentrum bedrivs ett antal projekt som är finansierade av EU och VG-regionen: I projektet Industriell Symbios har Sotenäs kommun vidareutvecklat det lokala symbiosarbetet. Arbetet startades officiellt med en invigning under december månad Den viktigaste effekten i processarbetet har varit att symbioser mellan befintliga aktörer stärkts och nya aktörer har lockats till att etablera sig i kommunen tex Fouriertransform, Europlan, Innovatum och Högskolan Väst. Åren som kommer Näringslivsklimatet skall förbättras genom nära samverkan mellan kommun och företagare. Det kommer att åstadkommas genom ett engagerat samarbete kring näringslivets förutsättningar och möjligheter att driva, utveckla och starta företag i Sotenäs kommun. En ökning av antalet arbetstillfällen i kommunen har en hög prioritet. Vad gäller turistutvecklingen har Sotenäs historiskt främst varit känd som en sommardestination. Nu är fokus på att förlänga säsongen och bli en destination året om.. Att skapa nya och utveckla befintliga reseanledningar är därför ett prioriterat område. Genom att i samverkan öka insatserna för hållbar kvalitetsutveckling, affärsutveckling och innovation har Sotenäs kommun stor potential att attrahera fler besökare, förlänga turistsäsongen och öka tillväxten. Mål för god ekonomisk hushållning Samarbete - Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. Kommunen deltar aktivt i samverkansarbetet med de övriga kommunerna i norra Bohuslän inom de områden där det bedöms att ökad effektivitet och bättre kvalitet kan uppnås. Ett utvecklat samarbete pågår inom IT-verksamhet, lönehantering samt miljö- och hälsoskydd. Ett annat exempel är inköps- och upphandlingssamarbetet med kommunerna i norra Bohuslän samt Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg. Detta ger Sotenäs kommun bättre inköpsavtal genom att kommunerna tillsammans blir en större part på marknaden. Företagande - Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Under året har ett näringslivsråd bildats med fyra företagarföreningar och representanter för kommunens fem största företag. Målet för rådet är ett mer positivt företagsklimat och fler arbetstillfällen. Kommunen har även startat upp med företagsfrukostar för att träffas, lära känna och lära av varandra. Under hösten 2015 påbörjades arbetet med att ta fram en näringslivsstrategi med handlingsplan. Aktiviteter skall kopplas till handlingsplanen och prioriteras i nära samråd med näringslivet. För att kommunen skall bli bättre på att förstå näringslivets förutsättningar samt förenkla och förbättra ärendehandläggningen fortsätter det arbete som inleddes med projektet Förenkla helt enkelt. För att föreslå förbättringar behöver företagsklimatet mätas. Enligt Svenskt Näringsliv ranking av företagsklimat ligger Sotenäs på plats 262. Kommunens mål är att placeringen förbättras årligen med 10 procent. Kommunen deltar även i SKLs Insiktsmätning som mäter kvalitén på kommunens ärendehantering. Dessa båda mätningar ger kunskap kring vilka insatser som bör prioriteras. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv. Arbetet med Symbioscentrum fortgår. Kompetenscentrum erbjuder uppdragsutbildningar till företagen. Kommunen skall fortsatt verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken. Kommunen har i dialogmöten med Västtrafik påtalat kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt. Kommunen arbetar för att få snabbare bussförbindelser till pendlingsorter. Närtrafik och fria bussresor för pensionärer över 75 år har införts under året

25 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Jens Lindström/Scandinav Bildbyrå Kultur och fritid Verksamheten omfattar bibliotek-, kultur- och fritidsverksamhet. Verksamheten riktar sig dels till kommunens föreningar och invånare dels till kommunala verksamheter, till exempel skolan. Verksamhetens mål Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda ett rikt fritids- och kulturutbud. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall Sotenäs kommun bidra till att bevara, dokumentera och synliggöra vårt kulturarv. Medborgarna skall vara delaktiga och ha inflytande över utbudet av fritidsaktiviteter. Måluppfyllelse Verksamheten har en god måluppfyllelse. På Kungshamns bibliotek har både besök och utlåning ökat under 2015, dock har besök och utlåning minskat på biblioteksfilialen i Hunnebostrand. Ungdomsverksamheten har, med gott resultat, arbetat med delaktighet och inflytande. 72 procent av de tillfrågade deltagarna upplever att man kan var med och påverka verksamheten, vilket är en ökning med 4 procentenheter sedan 2013 (68 procent). Under året har projekt Munkhögen genomförts. Målet har varit att synliggöra vårt kulturarv längs Soteleden. Arbetet har inneburit att en bronsåldersgrav och hällristningar har gjorts tillgänglig och synliggjorts med informationstavlor. En parkeringsplats har skapats intill platsen. Årets verksamhet Bibliotek Kommunbiblioteket är ett meröppet bibliotek vilket innebär att låntagare med särskild behörighet kan komma in under vissa tider då personal inte finns på plats. Denna utveckling av biblioteksverksamheten har slagit väl ut med enbart positiva reaktioner. Det har även medfört att tillgängligheten för biblioteket har ökat från 28 timmar per vecka till 78 timmar per vecka. Antalet utlån har ökat jämfört med Biblioteket har under året haft följande arrangemang för vuxna; läsecirkel för daglediga, författarbesök av Lasse Berg, Kura skymning i samarbete med Kungshamns hembygdsförening, samt biblioteksvisningar för SFI och Produktionsskolan. För barn och unga har det arrangerats sångstunder, bokprat, studiebesök, biblioteksvisningar, föräldramöte, bokprat på familjecentralen, och Kura gryning för årskurs 0-3 på Hunnebostrands skola. Under året har flera konstutställningar genomförts i bibliotekets lokaler. Kulturarrangemang Genom barn- och ungdomskulturgruppen sker en kontinuerlig samverkan på kulturområdet mellan kultur och fritid, teaterföreningen, biblioteket, musikskolan och grundskolan. Alla barn från förskoleklass till årskurs nio har fått uppleva minst ett professionellt kulturarrangemang under året. Konstvandring i Ranrike, KVIRR, är ett återkommande arrangemang där konstnärer i norra Bohuslän öppnar sina ateljéer för besökare under påsk. Årets basutställning genomfördes i Solhems lokaler. Kultur- och fritidsverksamheten har via bidrag stöttat ett flertal aktiviteter och utställningar under året. Soteleden med kulturmiljöer Soteleden utgör en betydelsefull bas för såväl besöksnäringen som för invånarnas möjligheter till ett rörligt friluftsliv av hög kvalitet. Arbetet under året har varit inriktat på att höja kvaliteten på leden. Soteleden har använts till flera arrangemang under året, det största var Icebug Experience med ca 250 deltagare från hela världen. Verksamheten har genomfört ett projekt för att synliggöra kulturminnen i anslutning till lederna, detta genom projektet Munkhögen i Tossene. Arbetet har inneburit att tillgängliggöra en bronsåldersgrav och hällristningar med informationstavlor och parkeringsplats. Under hösten har ett arbete med att utveckla Sotenäs kommun som besöksdestination för outdoor -upplevelser påbörjat, detta genom ett samarbete med tillväxt- och utvecklingsavdelningen. Arbetet innebär att titta över möjligheten att göra utbudet av vandringsinformation och nya digitala kartplattformar attraktiva för framtidens friluftsbesökare. Ungdomsverksamhet - fritidsgårdar Ungdomsverksamheten bedrivs genom två fritidsgårdar i kommunen. Fritidsgårdarna är mötesplatser för ungdomar där de ska känna trygghet, gemenskap, respekt och värna om värderingar som att slå vakt om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt människors lika värde oavsett kön, ras och religion. Under året har verksamheten arbetat med ungdomars delaktighet och inflytande med ett gott resultat. Följande aktiviteter har genomförts: musikarrangemang, matlagning, LAN (Local Area Network), Lisebergsresa, samt speciella aktiviteter i samband med skolloven. Uthyrningsverksamhet Uthyrningen av idrotts- och samlingslokaler har ökat under året. Beläggningen i Sotenäs Idrottshall har ökat, men beläggningen varierar under året, idrottshallen har varit värd för flera träningsläger och tävlingar under sensommaren och flera föreningar står i kö för läger. Fritid och föreningsverksamhet Kultur- och fritidsverksamheten arbetar kontinuerligt med att förbättra och effektivisera lokaler och anläggningar för att föreningslivet ska kunna utvecklas. Genom olika föreningsbidrag erbjuds föreningar stöd att förbättra prioriterade områden såsom barn- och ungdomsverksamhet. Genom föreningsbesök och dialog med representanter för de olika föreningarna inhämtas kunskap och information om hur föreningslivet kan utvecklas. Priser och utmärkelser Sotenäs kulturpris 2015 tilldelades Janolof Bengtsson, Bjällarne, med följande motivering; med naturen som inspirationskälla lyckas Janolof med sina färgkompositioner locka betraktaren till egna tolkningar. Janolof har med sitt kunnande och engagemang lyft fram konstens betydelse i Sotenäs kommun. Sotenäs idrotts- och fritidspris 2015 tilldelades Sotenäs Fältrittklubb med följande motivering; med hög kvalité och stort engagemang ger föreningens verksamhet ungdomar och vuxna möjlighet till en meningsfylld fritid som ger många ett livslångt intresse. Med hästen i centrum har föreningen skapat en mötesplats som sträcker sig över generationsgränserna i Sotenäs kommun. Åren som kommer Under 2016 kommer verksamheten utveckla former för att medverka till att öka integrationen i samhället. Kungshamns bibliotek står inför flera pensionsavgångar. Arbetet pågår med att rekrytera medarbetare med nya kompetensområden för att utveckla framtidens bibliotek och för att möta besökarnas förväntningar. Biblioteket kommer att öka arbetet med digitala frågor, såsom sociala medier, lästips på nätet och att genomföra introduktionskurser i data och internet för de som inte vet något eller har liten kunskap om datorer. Detta för att minska den så kallade digitala analfabetismen. En skolbibliotekarie kommer att förstärka samarbetet med skolan. Ungdomsverksamheten kommer att fortsätta jobba med ungdomars möjlighet till delaktighet och inflytande. Soteleden med kulturmiljöer kommer att fortsätta att utvecklas för att synliggöras och vara tillgängliga. Fritids- och föreningsverksamheten kommer under året ta fram nya bidragsnormer och bidrag som svarar upp mot framtidens föreningsverksamhet. Fakta och nyckeltal FRITIDSGÅRDAR - BESÖK/KVÄLL Fritidsgård i Kungshamn Fritidsgård i Hunnebostrand Avvikelse från jämn könsfördelning 6% 2% 3% FÖRENINGAR - AKTIVITETSTILLFÄLLEN Ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar BIBLIOTEK Besök Utlån Mål för god ekonomisk hushållning Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Ett samarbete med flera kulturaktörer pågår för att stärka graniten som utvecklingsfaktor i regionen. Projektet är tänkt att genomföras i hela norra Bohuslän. Lokalfrågan är ett prioriterat område med översyn av föreningsbidrag och lokalutnyttjande

26 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Barnomsorg och grundskola Verksamheten omfattar förskola och familjedaghem, grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem, särskola samt musikskola. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall förskolor, fritidshem och skolor ha en hög kvalitet och skolresultaten skall vara bland de 10 bästa i nationella mätningar. All personal skall ha formell behörighet och det skall finnas förstelärare inom alla ämnesområden. En plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Det ska finnas valfrihet i förskola och skola avseende både utförare och pedagogik. Sotenäs skolor ska ha en trygg miljö för elever och personal. Varje elev syns utifrån sina egna förutsättningar och utvecklas utifrån dessa. Det skall råda nolltolerans mot droger, kränkande behandling, mobbning och klotter. Måluppfyllelse Verksamheten uppvisar god måluppfyllelse på i stort sett samtliga områden. Ett av verksamhetens mål när det gäller lärande och kunskaper är att andelen elever som når målen skall öka jämfört med tidigare år års resultat visar att 91 procent av eleverna har nått målen i samtliga ämnen vilket är en försämring jämfört med 96 procent året innan, och även en försämring jämfört med genomsnittet de senaste tre åren. Andelen behöriga till gymnasieskolan 2015 är 91 procent vilket är lägre än snittet de senaste tre åren. Andelen behöriga i Sotenäs ligger ändå betydligt högre än riksgenomsnittet. När det gäller andelen elever som når målen ligger Sotenäs fortfarande bland de bästa kommunerna i landet. Sotenäs hamnar på tionde plats av Sveriges 290 kommuner utifrån ett medelvärde ifrån fyra jämförelser gjorda av; Föräldraalliansen, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och SKL. Både grundskola och förskola har satsat aktivt på arbetssätt och metoder för att förbättra det förebyggande arbete som motverkar trakasseri och förtryck. I den senaste V8-enkäten från hösten 2015 har Sotenäs bland de högsta värdena av kommunerna både då det gäller elevernas trivsel i skolan och frågan om känsla av trygghet i skolan. Inom arbetsmiljö och hälsa kan noteras att frisknärvaron har minskat med 3,6 procentenheter mellan 2014 och 2015, från 43,0 till 39,4 procent. Årets verksamhet Hösten har präglats av tillströmningen av nyanlända barn och elever. 85 nya elever har tillkommit vilkett innebär en ökning med 11,5 procent. Därutöver har det kommit ett 40-tal barn i förskoleålder. En helt ny organisation har byggts upp för att möta dessa elever, vilken finansierats med hjälp av riktade statsbidrag. Att rekrytera behöriga lärare till våra skolor har under året visat sig mycket svårt. Ett stort antal ungdomar är engagerade inom musikskolans verksamheter. Musikskolan har, i samarbete med Fyrbodals danspedagogpool, även under detta år erbjudit kommunens barn och ungdomar dansun- Mattias Schläger/Sch-form dervisning vilket slagit väldigt väl ut. Alla elever har fått delta i uppvisningar under året som gått. Åren som kommer IKT-frågan är fortsatt ett prioriterat område för 2016 och åren framåt. Under 2016 fortsätter förvaltningens ledningsgrupp att arbeta med kollegialt lärande och lärande samtal. Vi kommer att arbeta med PRIO, ett verktyg SKL tagit fram för att effektivisera skolans inre arbete. Detta ska genomföras på alla enheter inom kommunens grundskolor. Förskolan ska fortsätta att utveckla arbetssätten runt barn med annat modersmål än svenska samt arbetssätten inom naturvetenskap och teknik. Verksamheten fortsätter även med arbetet runt värdegrunden. Inom grundskolan ligger fokus fortsatt på läsförståelse och värdegrundsarbete. Ett prioriterat område att utveckla är övergångar mellan verksamheter och stadier. Under kommande år kommer vi även arbeta för att utveckla olika typer av samarbeten med föräldrar. Mål för god ekonomisk hushållning Utbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses. Förvaltningen har i uppdrag att bedriva grundskola vid fem enheter; Kungshamn-Åsen, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand och Sotenässkolan. Bedömningen är att utbildningen är likvärdig, vilket grundar sig på resultat på nationella prov i årskurs tre, sex och nio, samt i enkäter om trygghet och trivsel i årskurs fem och åtta. Resursfördelning sker dels baserat på antal elever dels med en del som är kriteriestyrd och behovsprövad. Utöver detta finns budgeterat för extraordinära insatser, särskild undervisningsgrupp. Den ekonomiska fördelningen stäms av kontinuerligt under året. I SKL:s senaste kvalitetsmätning öppna jämförelser placerar sig Sotenäs på plats 13 av 290. Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Andelen elever som nått målen i årskurs nio har minskat något under 2015 och uppgår nu till 91 procent, jämfört med 94 procent som är genomsnittet för de tre senaste åren. Vid en analys av resultatet är förvaltningen trots allt relativt nöjd. Vid nationella prov skrivna av samma elever tre år tidigare var måluppfyllelsen runt 50 procent. Vi ser därför att de insatser som är gjorda efter årskurs sex gett god effekt. Genom det systematiska kvalitetsarbete som görs i verksamheten analyseras resultat och verksamhet. Nya prioriteringar görs utifrån aktuell situation vilket redovisas till utbildningsnämnden och kommunfullmäktige varje år i september med uppföljningar i november och mars

27 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Ulrika Kestere/Scandinav Bildbyrå Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet Verksamheten omfattar ungdomsgymnasiet, gymnasiesärskolan, vuxenutbildning, vuxensärskola, yrkeshögskola, högskoleutbildningar, forskning och utveckling samt företagsutbildning. Verksamhetens mål Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda möjligheter till ett livslångt lärande. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall kommunens ungdomar vara trygga, lita på sin egen förmåga och inse betydelsen av studier för att sedan kunna försörja sig själva. En plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov. Måluppfyllelse Under året har vuxenutbildningen arbetat med kvalitetssäkring där ett av målen är att de studerande ska erhålla den kompetens som behövs för vidare studier och yrkesliv, samt att innehållet styrs av arbetslivets och/ eller individens efterfrågan av kompetens. Ett andra mål är att förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal. I detta ingår inte bara kännedom om sina kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för andras situation och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Under året genomförs medarbetarsamtal med alla anställda, vilket bland annat avser kompetensutveckling där man utgår från verksamhetens behov och en plan utarbetas. Årets verksamhet Den med Lysekil gemensamma gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden upphörde den 1 juli Samverkansavtal med Lysekil och Uddevalla har tecknats, vilket inneburit en lägre kostnad och en bättre kostnadskontroll. Efter den gemensamma nämndens upphörande har Sotenäs gymnasieungdomars möjlighet att själv välja skola ökat. Totalt antal elever inom gymnasieskolan uppgår till 339 stycken varav 11 elever går språkintroduktion i Sotenäs, 153 elever går på Gullmarsgymnasiet, 89 elever i Uddevalla kommun och 86 elever går i andra kommunala skolor och friskolor, varav sex elever läser inom gymnasiesärskolan. Antal studerande inom vuxenutbildningen har under året varit cirka 300 elever. 220 elever på gymnasial nivå, 42 elever inom yrkes-vux, 34 elever inom svenska för invandrare, nio elever på grundläggande utbildning för vuxna och fyra elever inom särskild utbildning för vuxna. Under året har vuxenutbildningen arbetat med målen i läroplanen vux 12. Verksamheten har även arbetat för att kunna erbjuda flexibla kursstarter. Kompetenscentrum har också under hösten planerat utbildningsinsatser tillsammans med lokala företag för att kunna kompetenshöja redan befintlig personal, vilket i längden ska leda fram till reguljära yrkesutbildningar på Kompetenscentrum. Sotenäs vuxenutbildning har under många år haft ett gemensamt kursutbud med vuxenutbildningen i Munkedal och Lysekil vilket medfört att vi kunnat erbjuda kommuninvånare ett bredare kursutbud att välja på. Vuxenutbildningen har också haft elever som studerat bland annat på Dingle naturbruksgymnasium och på vuxenutbildningen i Uddevalla. Vuxenutbildningen har en skattefinansierad verksamhet som består av: Grundläggande vuxenutbildning grundskolenivå för vuxna Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särskola för vuxna Sotenäs har en verksamhet inom SFI och en gymnasial verksamhet där deltagarna kan välja att gå i Munkedal, Lysekil eller Sotenäs. Vuxenutbildningen har en externfinansierad verksamhet som kan delas in i fyra delar: Yrkes-vux. Gymnasiala yrkeskurser för vuxna som baserar sig på gymnasieskolan yrkesprogram. Lärling en utbildningsform där 70 procent av undervisningen ska vara förlagd på arbetsplatsen. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning för företag och andra förvaltningar i kommunen. Då arbetslösheten är hög beviljas i regel högre statsbidrag till vuxenutbildningen och tvärt om. Volymerna kan vara mycket stora när lågkonjunkturen är djup. Den externfinansierade verksamheten är till sin natur projektorienterad och behöver flexibla lokallösningar. Arbetsmarknadsenhetens uppdrag är att tillhandahålla anpassade anställningar åt personer med nedsatt arbetsförmåga och erbjuda praktik och arbetsträning till långtidsarbetslösa. Sammantaget under 2015 aktualiserades och anvisades 108 ärenden; som till exempel praktikanter, åtgärdsanställningar och nyanlända. Arbetsförmedlingen är verksamhetens viktigaste samarbetspartner. Målsättningen enligt överenskommelsen om insatser för arbetslösa ungdomar är att minst 20 procent av de anvisade ungdomarna skall vara i arbete eller i studier senast tre månader efter avslutad insats. För 2015 var resultatet 78 procent. Arbetsmarknadsenheten har dessutom ansvar för mottagande och integration av nyanlända flyktingar. Sotenäs kommun tog under 2015 emot 21 nyanlända genom kommunanvisning (8 vuxna och 13 barn). Två personer tillhörande etableringen flyttade till kommunen på egen hand. Genom etableringen omfattas man under 24 månader av en etableringsplan som hanteras av arbetsförmedlingen med insatser från kommunen. Ingen person tillhörande etableringen flyttade ifrån kommunen under 2015, vilket är ett trendbrott för Sotenäs kommuns del som tidigare år har haft en hög grad av utflyttning. Aktiveringsinsatser för personer med försörjningsstöd anvisade från IFO, utifrån politiskt beslut där arbetsmarknadsenheten ska erbjuda sysselsättning, har minskat under 2015 till 17 personer i förhållande till 2014 då 26 var i insatser. Under året har 26 personer varit inom jobb- och utvecklingsgarantin, varav tio ungdomar. 13 personer var i aktivitet genom arbetsträning vilket är en ökning från tidigare år beroende på att FAS 3 kommer att upphöra. Antalet åtgärdsanställningar har uppgått till 24 personer vilket är en minskning med 5 personer från Åren som kommer Ungdomarnas val till gymnasiet bygger på att de själva väljer sin egen skola. Under de kommande åren kan man se ett ökande elevunderlag från grundskolan som ska söka till gymnasiet. Ökningen beror på att antalet barn utan vårdnadshavare har ökat markant under hösten. Under de närmaste åren kommer språkintroduktionsprogrammet få en tillökning av elever. Verksamheten ser stora utmaningar komma de närmsta åren då stora pensionsavgångar väntar, både inom offentliga verksamheter och det privata näringslivet. I förlängningen kommer det då ställas krav på att vuxenutbildningen skapar utbildningar med anpassat innehåll, för att kunna tillgodose både det offentliga och privata näringslivet med arbetskraft, men också att kompetenshöja redan befintlig personal. Vad man också kan se de närmsta åren är att antalet nyanlända kommer att öka vilket kommer att ställa krav på SFI-undervisning och anpassade arbetsmarknadsåtgärder. En ny lag om mottagande av nyanlända för bosättning träder i kraft 1 mars 2016 och den medför bland annat att kommunerna på anvisning från Migrationsverket kommer bli skyldiga att ta emot och anordna bosättning för nyanlända familjer och personer över 18 år. Vid fördelning av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och det sammantagna mottagandet av nyanlända. Hänsyn kommer inte att tas till huruvida det finns lediga bostäder eller inte. Sotenäs kommun har fått preliminär prognos för 2016 om 46 anvisningsbara platser, men den nya lagen kan innebära att antalet anvisade platser blir betydligt högre. Tanken med den nya lagen är att mottagandet av nyanlända ska ske snabbare och bli mer proportionerligt fördelat i landet. Mål för god ekonomisk hushållning Gymnasieverksamhet - Arbeta för en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig gymnasieutbildning. Under året har Sotenäs kommun arbetat aktivt med att analysera och ifrågasätta gymnasieverksamhetens interkommunala ersättningar. Under hösten har Sotenäs kommun startat upp en del av det gymnasiala introduktionsprogrammen med namn språkintroduktion (för barn utan vårdnadshavare) vilket på sikt blir mer kostnadseffektivt än att skicka elever till andra kommuner. Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Arbetsbefrämjande åtgärder - Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsenheten samarbetar med individ- och familjeomsorgen samt arbetsförmedlingen och erbjuder insatser till långtidsarbetslösa. Överenskommelse har även gjorts med arbetsförmedlingen om insatser i inom jobb- och utvecklingsgarantin, och nyanländas språkpraktik i etableringsuppdraget från AF Etablering. Möjlighet till arbetsträning finns genom arbetsförmedlingen, försäkringskassan och FINSAM

28 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Äldreomsorg och social service Verksamheten omfattar vård av och omsorg om äldre, funktionshindrade och människor i behov av särskilt stöd och service. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring ska Sotenäs kommun erbjuda trygg och respektfull omvårdnad med utgångspunkt i den enskildes behov med valfrihet avseende både utförare och insatser. Ideella krafter ska i stor omfattning medverka i omsorgsverksamheten. Alla som arbetar inom vård och omsorg ska ha relevant kompetens en plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personalen utifrån verksamhetens behov. Måluppfyllelse Vård och omsorg i riket är föremål för nationella och delregionala jämförelser som publiceras fortlöpande. Kostnader per brukare och upplevd kvalitet inom omsorgsverksamheten i Sotenäs kommun står sig relativt väl i jämförelser med andra kommuner. I Socialstyrelsens öppna jämförelser finns förbättringsområden som förvaltningen arbetar aktivt med. Personalkontinuiteten inom hemtjänsten har ökat i både norr och söder. Årets verksamhet Under 2015 har 692 ärenden handlagts av myndighetsavdelningen för insatser enligt Socialtjänstlagen och LSS (Lagen om särskilt stöd och service). Insatserna är bland annat hemtjänst, boendestöd, korttidsboende, trygghetslarm, dagverksamhet, varuhemsändning, matdistribution, gruppboende och särskilt boende. Det är fortsatt en generell ökning av ärenden och ett ökat behov av insatser. Ökningen avser främst korttidsboende, särskilt boende och hemtjänst och har sin grund i att platser på särskilt boende inte har motsvarat behovet, vilket lett till en ökning av andra insatser för t.ex. hemtjänst och korttidsboende i väntan på plats på särskilt boende. Den 31 december 2015 väntade 20 personer på att få flytta till särskilt boende och av dem hade 15 personer väntat i mer än tre månader. Handläggningen av ensamkommande barn har handlagts av ett gemensamt team för flera kommuner där Tanum varit arbetsgivare för handläggarna. Teamet har för Sotenäs del handlagt cirka 70 ärenden. Verksamheten beräknas öka i omfattning. Anhörigstödet syftar till att underlätta för personer som vårdar eller stödjer närstående. Stödet kan innefatta bemötande, information, kunskap, råd, avlösning, hjälpmedel samt hemtjänst. I dagsläget finns det en anhöriggrupp för äldre som träffas en gång i veckan på Kvarnbergets äldreboende. Deltagarna i gruppen är aktiva och deltar i planeringen av träffarna. Under hösten 2015 har en ny anhörigsamordnare anställts och en utveckling av anhörigstödet initierats. En revidering av handlingsplanen för anhörigstöd har påbörjats och genom beviljade medel från folkhälsorådet har ekonomiska förutsättningar skapats för att ansluta Sotenäs kommun till det rikstäckande, webbaserade anhörigstödet En bra plats. Kundval, LOV (lagen om valfrihet) har nu varit igång sedan 1 april Kundval kan ske inom verksamheten hemtjänst. Tre företag har ingått avtal med kommunen om att bedriva hemtjänst utifrån LOV avseende både service och omvårdnad. De tre privata utförarna har under 2015 fått en minskning av uppdrag med 2 procentenheter och utför cirka 8 procent av beviljade insatstimmar. Inom individ- och familjeomsorgen (IFO) har samverkan på individ- och övergripande nivå med framför allt skola, barnomsorg, barnpsykiatri och fritid varit i fokus under året. Arbetet med att stötta familjer och utsatta barn har hög prioritet. En övergripande samverkan på chefsnivå mellan IFO, utbildningsförvaltningen och folkhälsosamordnaren har etablerats. Vuxenhandläggarna arbetar i huvudsak med utredning, stöd och behandling av vuxna med beroende- och bostadsproblematik liksom med våld i nära relationer. Bostadsbristen är ett påtagligt problem i Sotenäs kommun. Personer som har svårt att få och klara av ett boende utan riktat stöd ökar. Droganvändningen är utbredd i kommunen och verksamheten kommer allt mer i kontakt med personer som använder legala droger; narkotikaklassade läkemedel och nätdroger som ännu inte narkotikaklassats. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är fortsatt låga i jämförelse med riket, men antalet hushåll i behov av stöd har ökat något. Hemtjänstens verksamhet har ökat under året både i norr och i söder. Insatser ges i hemmet till många som är multisjuka och har omfattande behov av kvalificerad vård och omsorg. Verksamheten har arbetat med att minska antalet personer som besöker brukarna för att få en bättre kontinuitet. Grupperna har med stöd av projektmedel från Folkhälsorådet fått utbildning i etik och bemötande. En mätning av hemtjänstens effektivitet är genomförd och visar på en hög effektivitet i jämförelse med andra kommuner. Kvarnbergets äldreboende har i dag 90 boendeplatser och tio nya platser skapades våren Det innebär ett effektivt resursutnyttjande av de lägenheter som finns på Kvarnbergets äldreboende. Hunnebohemmet har 31 boendeplatser som alla har demensinriktning. Bankeberg har 13 boendeplatser. En utbildningssatsning har genomförts på alla särskilda boenden under året för att öka kompetensen kring äldres psykiska hälsa som fallit väl ut. Kommunrehab arbetar ständigt med att förbättra hjälpmedelsförsörjningen utifrån kvalitet och kostnad. Uppföljningar av förskrivna hjälpmedel har stått i fokus under året. Sjuksköterskeorganisationen har medverkat i Samverkande sjukvård tillsammans med primärvården, NU-sjukvården och sjukvårdsrådgivningen. Personer med hemsjukvårdsinsatser har ökat från föregående år. Den vård som utförs i kommunerna blir alltmer sjukvårdstekniskt avancerad och vårdtagarna allt sjukare. Det tillkommer nya grupper av vårdtagare och en större omsättning av patienter i hemsjukvården. Vårdgivaransvaret har förändrats och verksamheten bedriver avancerad sjukhusvård i hemmen. Inom LSS har under 2015 ett fortsatt habiliteringsarbete pågått där anpassning av miljö och bemötande varit i fokus. Den dagliga verksamheten har café i kommunhuset. Ett arbete pågår med att hitta meningsfull sysselsättning för nya målgrupp med yngre personer med funktionsnedsättning. Verksamheterna är eftertraktade arbetsplatser för de yngre nya brukarna. Inom personlig assistans verkställs hälften av de tjugo ärenden som har personlig assistans av privata utförare. Dagverksamheten inom psykiatrin präglas av ett arbete med aktiviteter för att främja psykisk och fysisk hälsa. En skrivarkurs har utmynnat i en kokbok med inslag av bilder från tidigare konstprojekt. Samverkan kring ensamkommande flyktingbarn i norra Bohuslän har fallit väl ut. För ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd ger kommunen insatser i boendet. Kommunen har även tagit emot asylsökande ungdomar direkt till boendet och avtalet med Migrationsverket har utökats. Verksamheten har under hösten 2015 mer än fördubblats med anledning av den rådande flyktingsituationen. Sjukfrånvaron inom förvaltningen har ökat och ett arbete pågår för att ge medarbetare stöd att återgå i arbetet. Åren som kommer Nya brukare med funktionsnedsättning väntas behöva ökade insatser kring boende och meningsfull sysselsättning. Det kräver investeringar, utbildningssatsningar och utveckling för att kunna ge stöd till personer med nya diagnoser och för en yngre målgrupp med andra behov. Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier i flertalet av förvaltningens verksamheter som ett led i ständiga förbättringar. Det sammanfaller med arbetet att möta de nationella krav på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som drivs av Socialstyrelsen. Under 2015 har ett intensivt arbete pågått med en ny äldreomsorgsplan. Fokusgrupper och medborgardialoger har genomförts för att tillvarata medborgarnas synpunkter. Planen beräknas antas i kommunfullmäktige våren Sotenäs kommun har en stor utmaning i att skapa en välfungerande äldreomsorg. Behovet av fler boenden för äldre är stort och framförallt inriktningen på trygghetsboende. De särskilda boenden som finns i norra delen behöver anpassas efter dagens standard och korttidsboendet behöver utvecklas och anpassas efter de olika målgruppernas behov. En stor utmaning i framtidens äldreomsorg är att tillsammans med andra vårdgivare ge trygghet i det egna boendet för de mest sjuka äldre. Detta ställer stora krav på hög kompetens och flexibilitet i hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. En ny utmaning för verksamheten är att ge stöd till ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl och som fått permanent uppehållstillstånd. Adekvata lokaler behövs och personal i verksamheten behöver kompetensutveckling. Fakta och nyckeltal ÄLDREOMSORG Belagda platser särskilt boende 31/ Bruttokostnad/belagd plats (tkr) INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Antal hushåll med försörjningsstöd Kostnad per hushåll (trk) Mål för god ekonomisk hushållning Individ- och familjeomsorg (IFO) - IFO skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar. Individ- och familjeomsorgen arbetar förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd. För att minska antalet placeringar erbjuds förebyggande och behandlande insatser av både generell och riktad karaktär till personer med missbruksproblematik. Verksamheten erbjuder också riktade behandlingsinsatser till barn och deras föräldrar. Genom familjecentralen anordnas stödjande föräldrar cirklar och på familjecentralen fångar verksamheten upp behov av stöd och hjälp.arbetsbefrämjande åtgärder - Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Äldreomsorg - Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön. Insatser inom hemtjänst i samverkan med hemsjukvård, korttidsvård, dagverksamhet, bostadsanpassning och insatser från Kommunrehab bidrar till att den enskilde har stora förutsättningar att bo kvar i det egna hemmet. Införandet av kundval och tre vårdgivare ger den enskilde möjligheten att välja vårdgivare. LSS-verksamhet - Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv Gruppbostad och servicebostad finns i kommunen. Det finns behov av nya boendelösningar främst för yngre personer med funktionsnedsättning. Arbete pågår med att hitta nya lösningar. Meningsfull daglig verksamhet för yngre funktionsnedsatta personer behöver utvecklas. Samarbete med café i kommunhuset har utökat möjligheten till samhällsintegrerad sysselsättning. Bryggans dagliga verksamhet har också i samarbete med Kvarnbergets äldreboende startat tvätteri där verksamheten ansvarar för att tvätta bland annat arbetskläder. Samarbete finns också med andra arbetsgivare för att skapa meningsfull sysselsättning

29 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Teknisk service Teknisk service omfattar markförvaltning, fastighetsförvaltning, väghållning, hamnar, parker, lekplatser, utomhusbad samt kommunens samlade kost- och städverksamhet. I verksamheten ingår också genomförande av kommunala exploateringar, samt kontroll av privata exploateringar där underhållet för gator, allmän platsmark, hamnanläggningar m.m. skall förvaltas av kommunen. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring ska kommunens infrastruktur stödja en tillväxt av företag och befolkning. Kommunen ska verka för att trafikverket förbättrar och säkerställer tillfartsvägarna. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar ska genomföras vid våra tätorter. Gästhamnarna används under längre tid på året och ger ett positivt bidrag till kommunens ekonomi. Kommunens gästhamnar bedrivs i entreprenadform. I kommunstyrelsens styrande verksamhetsmål för 2015 anges att kommunen skall effektivisera sin lokalförsörjning genom att bland annat försälja fastigheter och förbättra trafiksituationen genom att ta fram fler parkeringsplatser utanför tätorterna. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för hamnar och anläggningar samt kost- och städverksamheten är god. För fastigheter och väghållningen återstår en del arbete för att målen skall anses uppfyllda. Årets verksamhet Anläggningspersonalen har utfört årsplanerat arbete enligt schema för park, badplatser, lekplatser och hamn vilket upptagit större delen av arbetstiden. Därtill utfördes ytterligare arbeten på grund av stormskador på skog. Personalen utför också vissa planerade renoverings- och investeringsarbeten. År 2015 genomfördes bland annat återplantering av växter på Södra kajen i Hunnebostrand samt renovering av spångar och bryggor på ett antal platser. Småbåtshamnar härbärgerar idag cirka båtar inom hamnområdena och övriga kommunägda vatten. Det finns idag ett underskott på större båtplatser i vissa hamnar och ett överskott på små båtplatser. Gästhamnarnas beläggning minskade med 3 procent i jämförelse med 2014 till gästande båtar. Trenden går mot större båtar i hamnarna. Under året har nybyggnation av Solhagens förskola i Kungshamn projekterats och upphandlats med byggstart i februari Fastigheterna Hälsans hus i Kungshamn samt Länklokalen och Villa framtiden i Hunnebostrand har sålts. Fastighetsenheten har även arbetat med att lösa behovet av boendeplatser till ensamkommande. Två nya boenden har startats. Beläggningsarbete av kommunala gator sker dels efter VA-saneringsarbete dels utifrån status på befintlig beläggning. Under 2015 har bland annat Klevenvägen på Smögen belagts med ny asfalt. Gatubeläggningsstandarden på vägar, gator samt gång- och cykelvägar blir tyvärr sämre för varje år då förbättringsbehovet är större än utrymmet i budgeten. Under året färdigställdes en gång- och cykelväg från Väjern till infarten vid Solviks camping. Samarbetet mellan Trafikverket och kommunen vad gäller gång- och cykelvägar fortgår. För närvarande pågår projektering av två sträckor, en norr om Bovallstrand och en norr om Hunnebostrand. Åren som kommer Arbetet med att inrätta en samhällsbyggnads-förvaltning har påbörjats och en samhällsbyggnadschef har rekryterats. I samhällsbyggnadsförvaltningen ska nuvarande miljö- och byggförvaltning och tekniska verksamheter ingå. Hamnverksamheten har stor betydelse för kommunen och turismen. Eftersom gästande båtar ökar i storlek medan gästhamnarna är av samma storlek som tidigare stagnerar ökningen av antalet gästnätter eftersom färre båtar får plats. En inventering av stenoch betongkajerna i kommunen har påbörjats i syfte att kvantifiera det framtida underhållsbehovet. Det är fortfarande två samhällen som saknar en större lekplats, Bovallstrand och Ulebergshamn. För 2016 kan utbyggnad ske i Ulebergshamn. Arbetet med att föryngra Tångenparken i Kungshamn genom nyplantering av träd kommer att pågå under ytterligare ett antal år. Inom fastigheter kommer arbetet med energieffektiviseringar att prioriteras. Mer omfattande åtgärder än att byta värmeproduktionssystem kommer att krävas för att kunna uppnå de uppsatta målen. För att komma till rätta med det eftersatta fastighetsunderhållet och framledes ha rätt nivå på planerat underhåll blir en viktig parameter att komma fram till det optimala fastighetsbeståndet för framtiden. Nya krav kommer på flyktingboenden samt på att hjälpa omsorgen med fastigheter som är rätt anpassade för verksamheten. Osäkerhet gäller för framtida krav från skolans och omsorgens verksamhet. Marcus Lundstedt/Scandinav Bildbyrå Mål för god ekonomisk hushållning Fastigheter - Kvaliteten i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Kvaliteten på fastighetsbeståndet har ökat. Större underhållsarbeten har utförts på fastigheterna Gammelgården i Hunnebostrand, Hunnebostrands skola och Folkets hus, Hasselösunds förskola, Smögens skola samt Sotenässkolan i Kungshamn. Nybyggnation av Solhagens förskola har upphandlats med byggstart Arbete med energieffektiviseringar pågår enligt plan. En solcellsanläggning har installerats på kommunhusets tak med förväntad årsproduktion motsvarande cirka 5 procent av kommunhusets elbehov. En målinriktning är att renodla fastighetsbeståndet och under året har försäljning genomförts av ett antal fastigheter. Hamnar - Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar. Säsongen 2015 infördes en betalningsapp för betalning av gästhamnsavgiften i gästhamnarna i Hunnebostrand och på Malmön. Appen är ett komplement till betalningsautomaterna och syftar till att öka servicen för besökare. Under året har renovering och utbyte av Y-bommar, elskåp, säkerhetsutrustning med mera skett inom alla hamnanläggningar. Nybyggnad av träbrygga har genomförts vid Flundrebosand på Smögen. Anläggningar - Kommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Reparationsarbete pågår kontinuerligt för att anläggningarna ska hållas säkra. Under året har nyplantering skett på Södra kajen i Hunnebostrand och miljön vid nedlagda lekplatser har iordningsställts. Ett antal offentliga toaletter är i stort behov av renovering. Väghållning - Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. Prioriteringsordning vid asfaltering är att genomfartsgator och större gator ges högre prioritet än mindre gator och villagator. Övrigt underhåll, som snöröjning, halkbekämpning och sopning, görs utifrån behov. Under 2015 färdigställdes 900 meter gång- och cykelväg från norra utfarten från Väjern fram till avfarten till Solviks camping vilket ger förbättrade kommunikationer för gående och cyklister. Kommunens samarbete med Trafikverket fortgår för att utöka antalet gång- och cykelvägar

30 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Räddning och säkerhet Verksamheten har som övergripande uppgifter att svara för räddningstjänst inom kommunen, enligt lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarlig och explosiva varor och av kommunfullmäktige antagna handlingsprogram för skydd mot olyckor. Verksamhetens mål Räddningstjänsten skall verka för att alla människor som bor, verkar och vistas i kommunen skall ha en säker och trygg miljö. Då en olycka inträffar skall räddningstjänsten på ett säkert och professionellt sätt ingripa i kommunen och dess närhet. Måluppfyllelse Inom kommunens geografiska område utövar räddningstjänsten tillsyn av efterlevnaden utifrån Lagen (2003:788) om skydd mot olyckor (LSO) samt Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Genom tillsyn, råd och information har verksamheten bedrivits för att höja nivån på skyddet så att ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor uppnåtts. Räddningstjänsten styrs utifrån människors behov och önskemål. Verksamheten har bedrivits i enlighet med lagstiftning som reglerar räddningstjänstens verksamhet och därtill handlingsprogrammets mål förutom att planerade tillsyner ej kunnat genomföras under hösten 2015 på grund av omfördelning av resurser till följd av flyktingsituationen Årets verksamhet Under 2015 genomfördes 45 tillsyner med stöd av lagen om skydd mot olyckor vilket är färre än planerat. Vid gemensamma tillsyner med skattemyndigheten, polis, alkoholandläggare och miljöinspektörer har 18 tillsyner på krogar och restauranger utförts under sen kväll och nattetid. Med stöd av lagen om brandfarliga och explosiva varor har 13 tillsyner utförts. Räddningstjänsten är delaktig i bygglovsärenden, detaljplaner och har en roll som sakkunnig till byggnadsnämnden. Antalet ärenden har ökat på grund av ett ökat antal bygglovsansökningar. Som remissinstans till Polismyndigheten och Alkoholhandläggaren har det lämnats 70 yttranden. Den gemensamma befälsledningen som finns med Tanum och Strömstad fortlöper och utvecklas. Arbetet med revideringen av handlingsprogrammet för lagen om skydd mot olyckor har påbörjats och likställs på de punkter som inte är kommunspecifika för de tre kommunerna I länet sker samverkan fortlöpande med tillsynsgrupper och räddningschefer. Brandskyddstrategin för Gamla Smögen är antagen av kommunfullmäktige och arbetet med de punkter som skulle göras för år 2015 är klara. Utryckningarna under 2015 är likt tidigare år. I Väntan På Ambulans Larm (IVPA) är fortfarande högfrekventa, framför allt under sommarhalvåret. Ett nytt avtal för hela VG-regionen är under framtagande och kommer att vara klart under första halvåret 2016, då ska kommunerna få ersättning för hjärtstoppslarm. Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har pågått under året, den är under politisk behandling och förväntas antas av kommunfullmäktige Åren som kommer Räddningstjänsten skall arbeta för att utveckla organisationen så att den i större utsträckning styrs utifrån människors behov och önskemål. Verksamheten skall fortsätta att utveckla samarbetet med kommunens övriga enheter samt med polis och skorstensfejare. Tillsynsverksamheten bör utökas då handläggningen är komplex och tidskrävande. Vidare skall räddningstjänsten verka för att Sotenäs kommun skall kunna certifieras enligt konceptet Säker och trygg kommun i framtiden. En oro finns då fordonsparken är ålderstigen. Utbytesplanen av släckfordon har ej antagits på flera år och investeringsbehovet uppgår till mellan åtta och tio miljoner de närmaste fem åren. För att möta kraven från medborgare och omvärlden kommer verksamheten att tillgodose personalens behov av fortbildning och kompetensutveckling. I dialog med arbetsgivare, anställda och fackliga organisationer utvecklas goda relationer för bästa tänkbara arbetsmiljö och resultat. Mål för god ekonomisk hushållning Räddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun. Som ett led i arbetet med att skapa en trygg och säker kommun finns en lokal samverkansgrupp för tillsynsverksamheten. På träffarna planeras gemensam tillsyn av exempelvis offentliga lokaler och restauranger. Målsättningen med gruppen är bland annat samsyn och förståelse för varandras verksamheter, lagar och regler. Gruppen har möte varje månad och veckovis under våren, då belastningen är hög. De som deltar i gruppen är i nuläget: räddningstjänst, polis, miljöförvaltning, alkoholhandläggare, sotare, tekniska avdelningen (mark), turistchef och näringslivsutvecklare. Räddningstjänsterna i Sotenäs, Tanum och Strömstad samverkar operativt med ledningsstöd/insatsledare. När det gäller förebyggande arbete finns möjlighet att genomföra gränslös tillsyn över de tre samverkande kommunerna. Även i arbetet kring riskanalyser, brandskyddsstrategier och handlingsprogram sker samverkan. Samverkan sker också med Västra Götalandsregionen när det gäller akutsjukvård. Räddningstjänsterna ska få ersättning för vissa larm, till exempel hjärtstopp, i väntan på ambulans. Magnus Ström/Scandinav Bildbyrå 40 41

31 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Närtrafik och fria bussresor för pensionärer över 75 år har införts under året Gemensam verksamhet I den gemensamma verksamheten ingår den centrala administrationen samt de med Lysekil och Munkedal gemensamma enheterna för IT och lönehantering. Central administration Kommunstyrelsens förvaltning har under året fortsatt arbetet med att kvalitetssäkra ärendehanteringen genom att bland annat redovisa antalet pågående medborgarförslag och motioner. Vidare ska den som skickar in en skrivelse till kommunen snarast få svar om vem som handlägger ärendet och vilket diarienummer ärendet har tilldelats. Under året slutfördes flytten av arkivmaterial till nytt arkiv i kommunhuset. I samarbete med flera föreningar i kommunen arrangerades Arkivens Dag. Antalet diarieförda ärenden Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Antalet diarieförda ärenden under året ligger kvar på samma nivå som Under året har kansliavdelningen digitaliserat nämndadministrationen för kallelser och protokoll. Flera utbildningsdagar anordnades för att implementera en digitaliserad hantering. Kansliet arbetar med att verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken genom dialogmöten med Västtrafik och Västra Götalandsregionen. Närtrafik och fria bussresor för pensionärer över 75 år (Seniorkort) har införts under året. Under året har Servicecenter öppnat med målet att förbättra tillgängligheten för medborgarna genom En väg in. Här kan allmänheten ställa frågor direkt och få svar både via telefon, besök eller e-post. Lönehantering Hantering av kommunens löner utförs av den med Lysekil och Munkedal gemensamma löneenheten. Verksamheten är organiserad i Munkedals kommun. Processen för införande av E-lön till alla anställda är igång och skall införas under första halvåret E-lön kommer att gälla alla anställningskategorier förutom uppdragstagare. IT-verksamhet Kommunens tidigare IT-avdelning ingår i den med Lysekil och Munkedal gemensamma IT-enheten. Verksamheten är organiserad inom Lysekils kommun. Under året övertog IT-enheten ansvar för telefoni och växelsystem. Upphandling av trygghetslarm med annan teknisk utrustning har genomförts med nio andra kommuner, där IT-enheten svarat för teknikstöd för att underlätta för personalen inom omsorgsverksamheten. Mål för god ekonomisk hushållning Demokrati och samhälle - Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier för kommunen. Det sker dock ingen systematisk uppföljning av hur väl kvalitets-garantierna är kända bland invånarna, vilka effekter som uppnåtts eller om garantierna beaktas i verksamhetsplaneringen. Ett led i kommunens övriga kvalitetsarbetet är att Sotenäs kommun deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), ett kvalitetsprojekt i SKL:s regi. Varje år tas det fram en rapport över resultatet i jämförelserna vilken presenteras för kommunstyrelsen. Förvaltningarna har i uppdrag att arbeta med de förbättringsområden som framkommer av rapporten. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Beaktas i samband med detaljplanering och bygglov genom av kommunfullmäktige fastslagna riktlinjer samt framtagna kulturhistoriska inventeringar. Kommunledningskontoret - Kommunledningskontoret skall skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering. Kansliavdelningen följer fastställda kvalitetsgarantier för hantering av ärenden och lämnar en bekräftelse på att ett ärende är registrerat samt uppgifter om diarienummer och handläggare inom fyra arbetsdagar. Samtliga medarbetare följer fastställda rutiner för ärendehantering. Under året har beslut tagits om införande av digitala handlingar för politiska möten. Övergång till läsplattor har skett under hösten. Detta är ett steg i riktning mot e-förvaltning. Arbetet med att uppdatera kommunens dokumenthanteringsplaner har påbörjats. Ekonomiavdelningen har aktivt medverkat i framtagande av centrala anvisningar och internkontrollplaner för nämnderna samt genomfört kontroller och uppdaterat eller skapat specifika rutinbeskrivningar för den interna kontrollen. Under året har även skett en uppdatering av anvisningar för inköp och direktupphandling. Kentaroo Tryman/Scandinav Bildbyrå 42 43

32 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Vatten- och avloppsverksamhet Verksamheten omfattar förvaltning och utveckling av kommunens VA-anläggningar; vattenverk, avloppsreningsverk samt ledningsnät med pump- och tryckstegringsstationer. Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Finansnetto Resultat efter finansnetto Förändring resultatfond Periodens resultat Avsättning till investeringsfond Balansräkning Belopp i tkr Tillgångar Anläggningar Kundfordringar Avräkning kommunen Summa tillgångar Skulder och eget kapital Ingående eget kapital Avsättning investeringsfond Upplösn. investeringsfond Utgående eget kapital Kommunlån Periodiserade anslutningsavgifter Resultatfond Summa skulder och eget kapital Ekonomi Inför 2015 beslutade kommunfullmäktige att höja brukningstaxan med 8 procent. I jämförelse med 2014 har kostnaderna för avloppsreningsverk och ledningsnät ökat. För avloppsreningsverken har bland annat personalkostnaderna och kostnaderna för kemikalier ökat. För ledningsnät har kostnader för anläggningsentreprenader ökat. Det positiva resultatet efter finansnetto beror på att kostnaderna för vattenverket samt ledningsnätet inte kommer upp i budgeterad nivå. Årets verksamhet Verksamheten omfattar förvaltning och utveckling av kommunens VA-anläggningar. Vattenverk Dale Råvattentäkt Tåsteröd och Lilla Dale vatten Avloppsreningsverk Omholmen, Hunnebostrand, Malmön och Todderöd Överföringsledningar, pumpstationer, tryckstegringsstationer, huvudledningar, kvartersledningar, serviser, bräddavlopp mm. Intrimning av kväverening på Omholmens avloppsreningsverk har gett bra resultat och verket klarar givna tillståndsvärden. Läcksökning av vattenläckor har gjorts i omgångar under året och gett resultat. Rekordmånga vattenläckor har lagats. Under året har ett antal pumpar bytts ut i avloppspumpstationer, tryckstegringsstationer med mera. Arbete med VA-saneringsplanen pågår. Åren som kommer Utbyggnad för förbättring av dricksvattnets smak och lukt beräknas ske inom de närmaste åren. En plan för utbyggnad av VA-ledningar inom områden som idag inte är anslutna till allmänt VA-nät kommer att arbetas fram. Arbetet med att renovera anläggningar och ledningsnät pågår kontinuerligt. Diskussioner om hur VA-verksamheten ska organiseras pågår. Mål för god ekonomisk hushållning Vatten- och avloppsverksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Verksamheten är självfinansierad. I varje åtgärd som görs undersöks möjligheten till energieffektivisering och ökad kostnadseffektivitet. I dagsläget räcker organisationen inte till för att arbeta effektivt med långtidsplanering, målstyrning och uppföljning av verksamheten. Susanne Lindholm/Scandinav Bildbyrå 44 45

33 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Miljönämnden i mellersta Bohuslän Miljönämnden i mellersta Bohuslän ansvarar för livsmedels- miljö- och hälsoskyddsfrågor inom de tre samverkande kommunerna Sotenäs (värdkommun), Munkedal och Lysekil. Nämnden svarar för myndighetsutövning inom ramen för gällande lagstiftning inom dessa områden och skall stödja och samordna det miljöstrategiska arbetet. Verksamhetens mål I verksamhetsplanen för 2015 återfinns mål för den verksamhet som Miljönämnden i mellersta Bohuslän (MimB) ansvarar för. Från tiden före bildandet av den gemensamma nämnden finns flera lokala miljömål från de samverkande kommunerna som den nya nämnden har att arbeta med. MimB har dessutom antagit produktionsmål som är riskbaserade och som prioriterar tillsynen samt verksamhetsmål med fokus på att optimera den nya sammanslagna organisationen. Måluppfyllelse Samtliga lokala miljömål för MimB har inte kunnat prioriteras, främst förebyggande arbete. Målen är därför delvis uppfyllda. En revidering av miljömål pågår. Produktionsmålen uppfylls delvis. Miljömålsarbetet har genomförts i planerad omfattning. Planerad tillsyn och löpande inkommande ärenden har utförts enligt tillsynsplan. En stor del av förebyggande tillsyn och övrigt arbete har dock utförts i mindre omfattning. Verksamhetsmålen styr det interna utvecklingsarbetet, som pågår fortlöpande. Till viss del saknas nyckeltal men önskvärt läge vid årets slut har uppfyllts. Årets verksamhet De två senaste åren har präglats av hög personalomsättning. Återrekrytering har skett till totalt 16 handläggartjänster, som motsvarar personalstyrkan före sammanslagningen. Denna nivå bedöms även motsvara behovet utifrån befintligt uppdrag. På årsbasis har personalstyrkan varit cirka två handläggare färre än budgeterat. Planerad tillsyn och löpande inkommande ärenden har prioriterats och utförts. Övrig förebyggande tillsyn och övrigt arbete har dock utförts i mindre omfattning. En tillsynsskuld på ca 1000 timmar sedan 2014 kvarstår, men planeras att inarbetas Miljömålsarbetet, som påbörjades fortgår för de tre kommunerna och har genomförts i planerad omfattning. Det innebär en utökning med 0,75 tjänst. Ett miljöledningssystem har tagits fram och en revidering av de detaljerade miljömålen pågår. Det interna utvecklingsarbetet fortgår aktivt fortlöpande. Alla praktiska förutsättningar fungerar tillfredsställande, tillsynstaxorna är jämställda och personalomsättningen är nu normal. Åren som kommer En tydlig målstyrning och noggrann tillsynsplanering med kontinuerlig verksamhetsuppföljning är grund för att uppfylla MimB:s uppdrag med god kvalitet. För nämnden finns en planering; med verksamhetsplan, prioriteringsordning, miljö- och verksamhetsmål, nyckeltal, etc. Dessa styr såväl det interna utvecklingsarbetet som tillsynsbehovet. Prioriteringen för miljönämnden utgår generellt ifrån att uppfylla nämndens uppdrag från de tre kommunerna samt att utföra den tillsyn som finns enligt den årliga tillsynsplanen. De faktorer som är helt dominerande för miljöenhetens ekonomi är personalkostnader och avgiftsintäkter. Dessa hänger intimt samman. De åtgärder som prioriteras inför 2016 är att utföra den planerade årliga avgiftsfinansierade tillsynen och inkommande ärenden. Jens Lindström/Scandinav Bildbyrå Enheten har ju även ett övrigt myndighetsansvar samt åtaganden och uppdrag enligt beslutat reglemente som kräver resurser. Prioritering ska ske av det fortsatta arbetet med att utveckla och optimera verksamhetsplanering, tillsynsplan, handläggningstider, arbetssätt, gemensamma rutiner, etc. för att uppnå uppställda mål och lagkrav. Likaså att utveckla samarbetsformer mellan den gemensamma miljönämnden och respektive kommuners verksamheter. Det strategiska miljömålsarbetet, där miljönämnden har ett samordnade ansvar bör öka i de tre kommunerna. Goda förutsättningar finns via gemensamt miljöledningssystem. Fakta och nyckeltal Antal genomförda inspektioner (andel av planerat) inom: -Livsmedel Miljöskydd ) -Hälsoskydd ) Antal värmepumpsanmälningar Antal livsmedelsregistreringar Antal enskilda avloppsärende Antal strandskyddsdispensärende Antal diarieförda ärende totalt Andel avslutade ärenden i förhållande till inkomna: anm) -Enskilda avlopp 89 % 86 % 68 % -Värmepumpsanmälningar 84 % 94 % 97 % -Miljöskyddsärende 73 % 82 % -Strandskyddsdispenser 95 % 68 % 82 % Andel produktionstid av arbetad 54 % 49 % 60 % Täckningsgrad ekonomisk 56 % 51 % 58 % Mål för god ekonomisk hushållning Miljöhänsyn och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning i nämndens verksamhet Miljöhänsyn och resurshushållning och att arbeta för miljöförbättring utgör miljönämndens primära uppdrag, både som myndighet och i uppdraget att samordna medlemskommunernas miljömålsarbete. De miljömål som åligger nämndens verksamhet har delvis påbörjats, bland annat deltagande i upprättande av gemensam Blå ÖP samt sanering av enskilda avlopp som för närvarande sker inom Munkedals kommun. Tillsyn av marina verksamheter har påbörjats. Mål som hittills inte har prioriterats av nämnden är kemikalie- och strandskyddstillsyn, samt att motverka otillåten eldning. Inom nämndens egna arbete, där det i stort sett endast tjänsteresor som är miljöpåverkande, optimeras inspektioner och bilresor i största möjliga mån

34 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Apelöga/Scandinav Bildbyrå Energi och miljö Samtliga kommunens förvaltningar har i uppdrag att ta fram mål och metoder för att kommunens energi- och miljöarbete skall vara övergripande och borga för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter. Målsättning De kommunala verksamheterna påverkar miljön. Beroende på energiförbrukningens omfattning, val av energikälla och material påverkas miljön i olika stor utsträckning. Ett av inriktningsmålen som kommunfullmäktige antagit i Vision 2020 är Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Samtliga förvaltningar har fått uppdraget att ta fram mål och metoder för att kommunens miljöarbete ska bli övergripande för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter I miljömålsarbetet har det tagits fram ett flertal detaljerade miljömål för att främja kommunens arbete i de olika verksamheterna. Det handlar bland annat om att sprida information, att miljömålsanpassa tillsynsverksamheten samt att ta fram underlag för att kunna främja kommunens olika miljöer. Kommunens antagna strategi för energieffektivisering omfattar kommunala byggnader, transporter, gatu- och parkbelysning, dricksvattenförsörjning, gästhamnar och fritidsanläggningar. Måluppfyllelse Årets totala energiförbrukning inom kommunens verksamheter exklusive transporter, uppgår till MWh. Den totala energiförbrukningen har ökat med 3 procent från föregående år och minskat med 4 procent i jämförelse med Den totala energiförbrukningen i de kommunägda byggnaderna, har ökat med 6 procent från föregående år och minskat med 25 procent i jämförelse med Energiförbrukning, kommunens verksamheter (MWh) 100% 80% 60% 40% 20% Pellets El Olja Det finns 12 hybridfordon i kommunens fordonspark. Plan finns på inköp av el-cyklar till kommunhusets personal. Även inköp av en elbil är planerad. Energi- och klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivningen i Sotenäs kommun är sedan flera år en del av Miljö- och byggförvaltningens verksamhet och finansieras genom ett statligt bidrag. Uppgiften är att förmedla kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan i lokaler, bostäder och transporter av personer och gods. Målgrupperna är hushåll, företag och organisationer. Rådgivningen anpassas till den rådsökandes situation samt lokala och regionala förhållanden. All rådgivning är kostnadsfri, opartisk och fri från kommersiella intressen. Fastigheter I de lokala miljömålen (för 2014) som antagits av KF anges att energianvändningen i kommunens fastigheter ska minimeras och användningen av miljöanpassad och förnybar energi ska prioriteras. Kommunen ska främja användningen av förnyelsebar energi genom att installera minst 100 kvm solceller för kommunens fastigheter per år. I kommunens energistrategi anges att målet för minskad energianvändning i kommunägda byggnader är 10 procent fram till år 2014 och 25 procent fram till år Strategin anger även att all eldning av fossil olja skall ha upphört i maj Jämförelseår är I och med strategins framtagande finns underlag för ett systematiskt och planerat arbete då det gäller energisparåtgärder i det kommunala fastighetsbeståndet. Arbetet med energieffektiviseringar kommer att prioriteras, men det kommer att ställas krav på mer omfattande åtgärder än att byta värmeproduktionssystem för att kunna uppnå de uppsatta målen. Årets energiförbrukning i de kommunala byggnaderna uppgår totalt till MWh, varav oljeförbrukning motsvarar MWh, elförbrukningen, MWh och pelletsförbrukningen MWh. Energiförbrukning, kommunala byggnader (MWh) 100% 80% 60% 40% 20% Pellets El Olja Jämfört med år 2009 har den totala energiförbrukningen i byggnaderna sänkts med 25 procent och i jämförelse med 2014 en ökning med 6 procent. Oljeförbrukningen 2015 ökade med 65 procent jämfört med föregående år. Jämfört med år 2009 har oljeförbrukningen minskat med 68 procent samtidigt som pelletsförbrukningen ökat med 192 procent. Flera av de kvarvarande oljepannorna används idag endast som spetsvärme, eller som beredskap vid långvariga strömavbrott. Oljeförbrukning fastigheter Mål för god ekonomisk hushållning Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 procent i förhållande till Den totala energiförbrukningen inom kommunens verksamheter exklusive transporter, har endast minskat med 4 procent i jämförelse med Strategi för energieffektivisering som antogs av kommunstyrelsen 2011 består av en nulägesanalys avseende 2009, mål för 2014 och 2020 avseende byggnader och transporter, en handlingsplan för att målen ska nås samt vilka åtgärder i Förordningen om energieffektiva åtgärder för myndigheter (2009:893) som Sotenäs kommun valt att genomföra. Produktionen från den solcellsanläggning som installerades på kommunhusets tak under hösten 2014 används i sin helhet inom byggnaden. Solcellsanläggningen har en förväntad årsproduktion motsvarande cirka 5 procent av kommunhusets elbehov. Under kortare tider i april 2015 har anläggningen visat sig stå för nästan halva kommunhusets effektbehov

35 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Gatubelysning Sedan 2011 är samtliga ljuspunkter med gammal kvicksilverbelysning utbytta till energisnålare högtrycksnatrium. Gatubelysningen förbrukade MWh el under 2015, viket är en sänkning med 81 MWh (6 procent) från föregående år. I jämförelse med år 2009 då förbrukningen uppgick till MWh är minskningen 605 MWh (32 procent). Elkostnaden för gatubelysningen har jämfört med år 2009 minskat med 39 procent från knappt 2,4 mkr år 2009 till 1,4 mkr år Jämfört med 2014 minskade elkostnaderna med cirka 152 tkr eller 10 procent. Vatten och avlopp Ny överföringsledning för spillvattenavlopp är anlagd mellan Malmön och Omholmens reningsverk på Smögen. Det gamla reningsverket på Malmön stängs för gott. Intrimning av kväverening på Omholmens avloppsreningsverk har gett bra resultat och processen klarar givna tillståndsvärden. År 2015 var elförbrukningen inom vatten och avlopp MWh och oljeförbrukningen 119 MWh (12 m³) vilket i jämförelse med 2014 är minskning för el (-73 MWh) och en ökning för olja (40 MWh). Transporter I de lokala miljömålen anges att transporter inom den kommunala verksamheten skall ske på ett miljöanpassat sätt och de transporter som sker ska genomföras så att miljöpåverkan minimeras. I kommunens energistrategi anges att målet för minskad energianvändning gällande transporter är 10 procent fram till år 2014 och 25 procent fram till år Jämförelseår är Samordning och styrning av kommunens fordonspark ligger under en gemensam fordonsenhet. Drivmedelskostnaden har minskat med cirka 1 procent jämfört med föregående år. Det finns 12 hybridfordon i kommunens fordonspark. Fordonsenheten arbetar ständigt med de miljömål som är satta i riktning mot hybrid- och icke fossildrivna fordon. Plan finns på inköp av el-cyklar till kommunhusets personal, detta anses som ett billigt och hälsosamt sätt att få ett nytänkande i miljöarbetet. Även inköp av en elbil är planerad. Under året färdigställdes gång- och cykelväg från norra Väjern till infart vid Solviks camping i samverkan med Trafikverket. Samarbetet mellan Trafikverket och kommunen vad gäller gång- och cykelvägar fortgår. För närvarande pågår projektering av två sträckor, en norr om Bovallstrand och en norr om Hunnebostrand. Kost För att minska matsvinnet sker uppföljning kontinuerligt av tillagad mängd mat och åtgång, justering av recept och livsmedelsinköp utifrån planerade menyer och recept. Inköp av nötkött har minskat till förmån för fläskkött. Grönsaker säsongsanpassas. Baljväxter används i ökad omfattning. Inköp av ekologiska livsmedel görs i den mån ekonomin tillåter. Till Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 rapporterades en ökning av andelen ekologiska livsmedel från 7 procent 2014 till 11 procent Renhållning Verksamheten har i uppdrag att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering där målet är att minimera och begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall så långt det är möjligt. Upphandling I de lokala miljömålen anges att miljöhänsyn skall tas i samband med samtliga inköp och all upphandling inom den kommunala verksamheten. Användning av miljöanpassade material och råvaror skall prioriteras. Kommunens inköpspolicy anger att miljöhänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet som utförs av kommunen, samt att produkter och tjänster som medför så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt med bibehållen funktion ska användas, där det är ekonomiskt försvarbart. Kommunen ska även sträva efter att leverantörer ska ha god miljökunskap och bedriva ett systematiskt miljöarbete. Under året har miljökrav ställts i ett flertal av de upphandlingar som publicerats. Däribland upphandling av mejerivaror, fyra minibussar, sommar- och vinterdäck till kommunens personbilar, AV-produkter för vuxenutbildningens nya lokaler vid Symbioscentrum, och cirkulationstvätt avseende bad- och bäddtextilier för vårdtagare inom äldreomsorgen Miljöarbete i skolan I de lokala miljömålen står bland annat: Hållbar utveckling ska integreras i undervisningen så att elevernas förståelse för den egna påverkan på miljön ökar. Som effektmål anges att: Skolverksamheten ska införa ett system för ett aktivt miljömålsarbete. Alla verksamheter förmedlar vikten av ekologiskt kretslopp. All undervisning skall genomsyras av hållbar utveckling. Främst ingår det i skolans samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. Under året har skolan arbetat aktivt runt en giftfri miljö vid projekteringen av den nya förskolan. Marie Linnér/Scandinav Bildbyrå 50 51

36 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Folkhälsa - välfärdsredovisning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för en god livsmiljö och levnadsvillkor för sina invånare. En god arbetsmarknad, bra bostadsmiljöer, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer och tillgång till vård, omsorg och bra utbildning är alla faktorer som påverkar människors hälsa. Ett aktivt folkhälsoarbete med väl avvägda hälsofrämjande och förebyggande insatser ger både mänskliga och ekonomiska besparingar samt bidrar till en positiv samhällsutveckling. Målsättning Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Sotenäs är Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Prioriterade områden under 2015 har varit: trygga och goda uppväxtvillkor goda levnadsvanor trygg, säker och tillgänglig kommun åldrande med livskvalitet Basfakta för Sotenäs En kommuns befolkningsutveckling och åldersfördelning har tillsammans med utbildningsnivå och tillgång på arbete stor betydelse för folkhälsans utveckling och människors hälsa. Sotenäs har den äldsta befolkningen bland kommunerna i Västra Götaland och tredje äldsta i Sverige. Befolkningens åldersfördelning har betydelse för hur folkhälsan utvecklas och andelen vuxna i fertil ålder skulle behöva öka för att säkra en god befolkningsutveckling föddes 67 barn medan 109 personer avled. Utbildningsnivån för den vuxna befolkningen i Sotenäs är något lägre än i riket, förhållandet ser likadant ut för både män och kvinnor. Sotenäselevernas behörighet till gymnasieskolan ligger på en hög nivå, 91 procent att jämföra med rikets 87 procent. Andelen arbetslösa i Sotenäs är låg i jämförelse med riket. I december 2015 var andelen arbetslösa, år i Sotenäs, 1,9 procent jämfört med rikets 3,2 procent. Största andelen arbetslösa återfinns i gruppen år. Andelen hushåll med ekonomiskt bistånd är fortsatt låg i Sotenäs. Den upplevda hälsan hos Sotenäsborna är god. Enligt senaste nationella folkhälsoenkäten uppger 72 procent att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Trygga och goda uppväxtvillkor Att ha en trygg och säker uppväxt är bland det viktigaste i livet. Bra skola, meningsfull fritid och trygga familjeförhållanden är viktiga indikatorer på välbefinnande. De allra flesta elever trivs bra med livet och uppger sig ha stöd och hjälp när de behöver från föräldrar, andra vuxna och i skolan. Flickor anger däremot generellt sett oftare ett sämre välbefinnande och en sämre hälsa. Hälsoproblem är vanligare i socialt utsatta grupper. En knapp ekonomi begränsar många gånger barns möjlighet till att ta del av sådant som de själva upplever som viktigt. Enligt den senaste rapporten om Barnfattigdom som varje år tas fram av Rädda barnen lever 8 procent av barnen i Sotenäs mellan 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Motsvarande siffra för riket är 12 procent. Levnadsvanor Ett av de stora folkhälsoproblemen är vår allt mer stillasittande fritid och den stora andelen män och kvinnor med övervikt och fetma. Användandet av olika droger i samhället ökar och sjunker allt längre ned i åldrarna Tidig rökdebut är en stor riskfaktor varför förebyggande insatser är viktiga. Andelen dagligrökare, bland flickor i årskurs 9 har minskat men ligger ändå över genomsnittet för länet och riket. Andelen alkoholkonsumenter bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet har gått ned men ligger i jämförelse med riket högt och har så gjort under många år. Sotenäs har också en betydligt större andel intensivkonsumenter av alkohol bland ungdomar än i övriga regionen. Den nationella folkhälsoenkäten 2015 visar också på en kraftig ökning av andelen riskkonsumenter av alkohol hos den vuxna befolkningen. Andelen vuxna i Sotenäs som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag och andelen med övervikt och fetma är oförändrad enligt senaste nationella folkhälsoenkäten medan andelen med riskabla spelvanor har ökat något. Trygghet och säkerhet Att känna sig trygg och säker i det samhälle man lever i har betydelse för den enskilde individens hälsa och är också en viktig faktor i ett välfärdssamhälle. Sotenäs kommun arbetar aktivt mot ökad säkerhet och trygghet. Arbete pågår med förebyggande insatser mot bland annat fallskador, våld i nära relationer, brottförebyggande arbete samt insatser kring trafiksäkerhet. Sotenäs har liksom tidigare år färre anmälda brott är snittet för både riket och länet. Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd. Den vanligaste olyckstypen som leder till sjukhusvård är fallolyckor. Andelen diagnosticerade höftledsfrakturer har minskat under de senaste åren. Att kunna simma är en viktig kunskap i en kommun vid kusten där mycket friluftsliv sker i och på vattnet. Så gott som alla elever i årskurs 6, läsåret 2015/2016, kan simma och klarar det kunskapskrav som ställs enligt kursplanen. Insatser under 2015 Hälsorådet avsätter årligen medel att fördela till främjande och förebyggande insatser i syfte att skapa goda förutsättningar för en ökad hälsa hos Sotenäs befolkning. Under 2015 har folkhälsomedel fördelats till sju projekt samt till ett antal mindre och korta insatser. DISA utbildning av handledare i metoden DISA, en metod för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Tobaksfri skoltid förebyggande arbete mot tobaksbruk hos ungdomar. Bemötande med livskvalité utbildningsinsats riktad till hemtjänstpersonal i syfte att ge god kvalitet i vården när det gäller bemötande och etik. Ett lättare liv insats riktad till överviktiga och inaktiva vuxna i syfte att öka välmående och hälsa samt förebygga sjukdom. Hälsolyft 2.0 friskvårdsinsats till långtidsarbetslösa och deltidssjukskrivna. Författarverkstan utbildning i skrivandet som en hälsofrämjande aktivitet i syfte att erbjuda författarverkstäder för utveckling av personlig utveckling och hälsa. Våld i nära relation arbete inom omsorgsförvaltningen med att öka kunskapen om våld i nära relationer och med att ta fram handlingsplaner och riktlinjer som stöd i arbetet. Hälsorådet har också bidragit till bland annat framtagande och tryck av en kokbok, till införande av en skolmatsapp samt till utbildning i jämställdhetsarbete. En fortsatt utveckling av vattensäkerhetsarbetet har pågått genom underhåll och utveckling av kommunens flytvästdepåer. På familjecentralen erbjuds stöd för föräldrar och deras barn i samverkan med Västra Götalandsregionen. Hälsorådet delar årligen ut ett folkhälsopris års pris gick till Gunilla Lysell för hennes mångåriga och hängivna arbete med att leda gymnastikgrupper för pensionärer både i vatten och på land. Hälsorådets ledamöter har genomgått utbildning i folkhälsa tillsammans med övriga folkhälsoråd och kommuner i norra Bohuslän. Nämndernas folkhälsoarbete Genom att paketera och utveckla nya produkter och reseanledningar så skapas ett rikare fritids- och kulturutbud både för invånare och besökare. Satsningen på utveckling av Soteleden är ett sådant exempel. Här skapas ett digitalt fönster i syfte att underlätta för vandrare och göra leden mer tillgänglig. Speciellt rekommenderade vandringsleder för barn tas fram. Att cykla bidrar till förbättrad folkhälsa. Ökat cyklande är ur många aspekter bra för individen, orten och samhället i stort samt bidrar till att nå politiskt antagna mål för bättre miljö, ökad folkhälsa och hållbar transportförsörjning. Mot denna bakgrund ingår Sotenäs kommun i några olika nätverk som syftar till att utveckla cykelleder i kommunen. Grundskolan, och främst elevhälsoteamet, har ett nationellt uppdrag när det gäller förebyggande hälsoarbete och folkhälsa. Under året har folkhälsorådet stöttat två projekt, tobaksfri DUO och DISA - en metod för att förebygga stress och nedstämdhet hos tonåringar. Arbetsmarknadsenhetens (AME) hälsoprojekt har syftat till att öka individens arbetsförmåga och uthållighet genom förbättrad hälsa och på verksamhetsnivå kunna erbjuda effektivare rehabilitering. På individnivå är det möjligt att se en positiv skillnad i medvetenhet och attityd till friskvård och egen hälsa. För den enskilde deltagaren ger det en ökad förståelse för hälsoaspekten en stärkt medvetenhet angående hälsa och återgång till arbete samt en social integration med en gemensam aktivitet som sker utanför arbetsplatsen. För de nyanlända familjer som ingått i etableringen har AME haft utbildningsinsatser för att främja ett tryggare liv i form av simskola och säkerhetsundervisning i trafiken. Omsorgsverksamheten har beviljats projektmedel av folkhälsorådet för ett arbete med våld i nära relationer som är ett folkhälsoproblem och även en jämställdhetsfråga. Se mer under rubriken Jämställdhet. Folkhälsoindex Diagrammet jämför Sotenäs med riket som helhet enligt den senast tillgängliga statistiken, och visar 16 indikatorer, alla med betydelse för folkhälsans utveckling. Ett värde över 1 betyder att kommunens värde är bättre än riket. Index för 2015 är 113, vilket innebär att Sotenäs ligger 13 procent bättre än riket utifrån ingående indikatorer. Index för 2015 är bättre än tidigare år. Index 2015 Sotenäs Riket Intensivkonsumenter av alkohol åk 9 Dagligrökare åk 9 Fysiskt aktiva Övervikt och fetma, vuxna Biståndsmottagare Självskattad bra hälsa Anmälda brott Medellivslängd 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Inlagd på sjukhus pga skada Mål för god ekonomisk hushållning Arbetslöshet Valdeltagande riksdag Självmord Dödlighet i skador och förgiftningar Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Barnfattigdom Behörighet till gymnasiet Sjukpenningtal Hälsorådet avsätter årligen medel att fördela till främjande och förebyggande insatser i syfte att skapa goda förutsättningar för en ökad hälsa hos Sotenäs befolkning. Nämnder och förvaltningar kan ansöka om utvecklingsmedel för folkhälsoinsatser. Under 2015 har utvecklingsmedel fördelats till sju projekt samt ett antal mindre insatser. Varje förvaltning följer upp det egna folkhälsoarbete samt rapporterar om resultatet av beviljade projekt till Hälsorådet. Varje år tas ett index fram vilket ger en bild över folkhälsan i Sotenäs. Indexet baseras på 16 indikatorer, alla med betydelse för folkhälsans utveckling. Index för 2015 är 113, vilket innebär att Sotenäs är 13 procent bättre än riket utifrån ingående indikatorer. Index för 2015 är bättre än tidigare år

37 KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Jämställdhet handlar om rättvisa, demokrati och delaktighet Jämställdhet Det är i vardagen som jämställdhet och ojämställdhet - skapas och upprätthålls. Det sker i möten mellan människor, både i arbetslivet och privat, där beslut fattas och drivs igenom, liksom i våra sätt att organisera samhällets verksamheter och institutioner. Övergripande jämställdhetsarbete Sotenäs kommun möter genom sina verksamheter kommuninvånarna i deras vardag och i livets olika skeden och här därför en viktig och unik roll i arbetet för jämställdhet. Kommunen arbetar sedan ett par år tillbaka med jämställdhet i syfte att säkerställa en jämställd och jämlik service till alla kommuninvånare. Under 2015 antogs en handlingsplan för kommunens jämställdhetsarbete. Målet med jämställdhetsarbetet är att åstadkomma; En jämställd verksamhet - Kommunens tjänster skall vara till för alla; kvinnor, män, pojkar och flickor Jämställda beslut - Genusperspektiv i alla beslut En jämställd organisation - Sotenäs kommun som arbetsgivare skall vara en jämställd organisation enligt antagen Mångfald och jämställdhetsplan Arbetet under året har inriktats på att ta fram verksamhetsmål och konkreta insatser för ökad jämställdhet. Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp och personal på IFO har tagit del av en halvdags utbildning i jämställdhet. I samtliga förvaltningar finns en stödperson med uppgift att stötta förvaltningen i arbetet och bidra med kunskap och samordning. Dessa stödpersoner bildar tillsammans en arbetsgrupp med uppgift att samordna, stödja och föreslå utveckling och utbildningsinsatser för kommunens verksamheter Kommunen deltar i Länsstyrelsens kommun-nätverk för jämställdhetsintegrering där stöd, ny kunskap och erfarenhetsutbyte erbjuds. Nämndernas jämställdhetsarbete Byggnadsnämnden har beslutat att nämnden har en mycket viktig uppgift att, inom ramen för detaljplanearbetet, speciellt beakta utformningen av bebyggelse, transporter och planeringen av offentliga anläggningar sett utifrån ett genusperspektiv. Processen kring dialoger och samråd utgör här ett viktigt forum. Kultur- och fritidsverksamheten har under året arbetat med att ta fram verksamhetsmål och nyckeltal för att möta målen i kommunens jämställdhetsplan. En kartläggning pågår över hur utbetalning av föreningsbidrag förhåller sig till jämställdhet. Besöksstatistik för bibliotek och fritidsgårdar skall redovisas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kentaroo Tryman/Scandinav Bildbyrå Inom barnomsorg och grundskola är fördelningen av tid och uppmärksamhet mellan pojkar och flickor ett område som varit aktuellt under året. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Gymnasieskolans, vuxenutbildningens och arbetsmarknadsenhetens arbete präglas av att samarbeta kring individen. Det är behovet hos individen som styr. Verksamheten ska ge utrymme för anställda, deltagare och elever att pröva och utveckla förmåga och intresse oberoende av könstillhörighet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Där igenom skapa möjligheter för kvinnor och män att göra otraditionella yrkesval. Omsorgsverksamheten har beviljats projektmedel av folkhälsorådet för ett arbete med våld i nära relationer som är ett folkhälsoproblem och en jämställdhetsfråga då våldet i de flesta fall drabbar kvinnor. Det är av stor vikt att arbetet sker förebyggande. Tidig upptäckt och snabba insatser är nödvändiga. Ett arbete är påbörjat för ökad kunskap där riktlinjer och rutiner kommer att arbetas fram och en utbildningssatsning genomföras. Våld i nära relationer innebär ofta många myndighetskontakter och samordning och samverkan är nödvändig. Vid rekrytering av deltidsbrandmän uppmanas kvinnor att söka då det är en mansdominerad arbetsplats. Fakta och nyckeltal Kvinnor Män Antal ledamöter i kommunfullmäktige st 15 st Antal ledamöter i kommunfullmäktige st 18 st Antal chefer i kommunens verksamhet 27 st 15 st Befolkning i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 2015 Antal år 124 st 65 st Ekonomiskt bistånd antal hushåll, ensamstående med barn (2014) 19 st 0 st Behörighet till gymnasieskolan i % % 87 % Uttag av föräldrapenning, % 26 % Andel uttag av VAB, % 28 % Sammanräknad förvärvsinkomst i kr 2014, medianvärde Jämställdhet handlar om rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Tabellen ovan visar ett antal nyckeltal som ger indikationer på jämställdhet mellan kvinnor och män. Skillnaden mellan könen när det gäller uttag av föräldrapenning, VAB och medianinkomst är stora i Sotenäs och över riksgenomsnittet. När det gäller beslutande organ och ledande befattningar ser fördelningen något bättre ut

38 KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Den kommunala redovisningslagen reglerar den externa redovisningen. Årsredovisningen skall enligt lagen innehålla resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen skall årsredovisningen även omfatta koncernredovisning, utgörande sammanställda resultat- och balansräkningar för kommunen och de bolag, som kommunen har betydande inflytande i. Block 3, Kommunen - ekonomisk redovisning, summerar det gångna året i siffror. Avsnittet innehåller även en beskrivning av redovisningsmodell, analysmodell samt de viktigaste redovisningsprinciperna för kommunen. Anne Dillner/Scandinav Bildbyrå 23 % Soliditet inkl pensionsåtagande 95 % Kassalikviditet 119 % Självfinansieringsgrad Finansiell analys I anslutning till resultaträkning, kassaflödesrapport och balansräkning görs en analys av kommunens finansiella läge och utveckling. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper, som skapar det normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: principen om pågående verksamhet försiktighets- och matchningsprincipen principen om öppenhet Den kommunala redovisningen utgår från synsättet att verksamheten skall fortsätta att bedrivas inom överskådlig tid. Värderingen skall präglas av försiktighet; tillgångar får aldrig övervärderas, skulder får aldrig undervärderas, förluster skall alltid föregripas och vinster får aldrig föregripas. Vidare gäller att redovisningen skall ske på ett öppet sätt. Tillämpning av redovisningsprinciper I 2015 års bokföring och bokslut har den kommunala redovisningslagens bestämmelser i allt väsentligt tillämpats. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Nedan följer en kort beskrivning av vissa väsentliga principer som påverkar bokslut och redovisning. Skatteintäkter Redovisning av kommunala skatteintäkter sker enligt rekommendation om redovisning av skatteintäkter från Rådet för kommunal redovisning. Detta innebär att skatteintäkter baseras på decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt den blandade modellen. Pensionsåtaganden, som uppkommit före 1998, redovisas inklusive löneskatt som ansvarsförbindelse. Den pensionsskuld, som uppkommit därefter, redovisas som avsättning i balansräkningen. Den årliga förändringen av avsättningen redovisas i verksamhetsresultatet. Intjänad pension 2015 (individuell del) är inklusive löneskatt kostnadsförd och redovisad som kortfristig skuld och skall betalas i mars Lånekostnader vid investeringar Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Räntekostnader under investeringstiden räknas inte in i anläggningstillgångens anskaffningsvärde utan belastar resultatet för den period de hänför sig till. Avskrivningar Avskrivning på kommunens anläggningstillgångar beräknas enligt metoden rak nominell avskrivning på historiska anskaffningsvärden. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade nyttjandeperiod. De nya avskrivningsreglerna gällande komponentavskrivning tillämpas på nya och befintliga anläggningar från När det gäller anläggningar anskaffade före 2015 har en avgränsning gjorts till att omfatta objekt med ett bokfört värde över tkr tkr och betydande återstående nyttjandeperiod. Denna förändrade redovisningsprincip innebär att tillgångarnas ingående värde 2015 har justerats mot eget kapital med tkr. Kommunens bedömning av vad som anses vara inventarier är satt till ett halvt basbelopp och en beräknad nyttjandeperiod på minst tre år. Investeringsbidrag Från 2015 redovisas investeringsbidrag som en långfristig skuld i balansräkningen. Jämförelsetalen för de två närmast föregående åren i balansräkning och därtill hörande noter har räknats om. Leasing Hyresavtal för specialanpassade lokaler, nämligen Kvarnbergshemmet, Stenhuggaregatans gruppboende och brandstationen redovisas enligt RKR:s rekommendation och upptas i balansräkningen. Exploateringsfastigheter Färdigställda osålda industri- och bostadstomter i exploateringsområden redovisas som omsättningstillgångar. Anslutningsavgifter Av anslutningsavgifter i VA-verksamheten intäktsförs 10 procent första året och resterande belopp periodiseras på 30 år. Den ekonomiska redovisningen i VA-verksamheten följer riktlinjerna i Lagen om allmänna vattentjänster som trädde i kraft 1 jan Återställningskostnader Inom avfallshanteringen har den totala återställningskostnaden för deponianläggningen på Hogenäs beräknats till 16,2 mkr. Hittills har betalats 1,4 mkr för återställning vilket innebär att återstående utbetalningar uppgår till 14,8 mkr. I balansräkningen uppgår avsättningen till 14,6 mkr vilket är en nuvärdeberäkning av kommande utbetalningar till och med 2018 då återställningen beräknas vara klar. Den diskonteringsränta som använts i beräkningen uppgår till 1,2 procent

39 KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Kassaflödesrapport Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Skatteintäkter Kommunal utjämning/fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Årets resultat Årets resultat Årets resultat uppgår till 13,3 mkr vilket är 27,7 mkr bättre än föregående år. Kommunens resultat har, med undantag för 2014, visat överskott sedan I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 5,9 mkr. Möjlig reservering av medel till kommunens resultatutjämningsreserv uppgår till 1,1 mkr vilket innebär att årets balanskravsresultat kan bestämmas till 4,8 mkr. Verksamhetsresultat Verksamhetens resultat eller nettokostnad uppgår till -461,0 mkr vilket är en minskning från 2014 med 0,5 procent. Årets verksamhetsresultat har förbättrats med överskott i exploateringsverksamhet och reavinster samt en engångspost i form av återbetalda premier från AFA Försäkring. Om dessa poster räknas bort i jämförelsen med föregående år har nettokostnaderna för den rent skattefinansierade verksamheten ökat 1,6 procent. vilket är lägre än ökningen av skatte- och bidragsintäkter som uppgår till 2,6 procent (se nästa rubrik). För att långsiktigt bibehålla en hållbar ekonomi i kommunen är det viktigt att nettokostnaderna inte ökar snabbare än skatteoch bidragsintäkter. Verksamhetens intäkter har ökat 13,2 mkr jämfört med föregående år. Intäktsökningen beror främst på högre intäkter från fastighetsförsäljning, 6,0 mkr och återbetalda premier från AFA Försäkring, 4,4 mkr. Statsbidrag och övriga bidrag har ökat 3,4 mkr. Intäkterna för skattefinansierad verksamhet uppgår till 141,7 mkr och utgörs till största delen av statsbidrag, hyresintäkter samt barnomsorgs- och äldreomsorgsavgifter. Intäkter i VA- verksamheten uppgår till 48,5 mkr, eller 26 procent. Kostnaderna har, ökat med 12,1 mkr eller 2,0 procent från Personalkostnaderna, exklusive pensionskostnader, har ökat 17,1 mkr eller 4,9 procent vilket beror dels på avtalsenliga löneökningar dels på ökad omfattning av verksamheten till följd av det stora antalet nyanlända. I övrigt har kostnaderna minskat 5,0 mkr vilket beror på lägre pensionskostnader. Avskrivningarna har minskat vilket beror på försäljning av fastigheter och övergång till komponentavskrivning. Skatteintäkter, kommunal utjämning och fastighetsavgift Skatteintäkter, kommunal utjämning och fastighetsavgift har ökat 24,6 mkr från Ökningen beror dels på höjd kommunalskatt som medfört ökade skatteintäkter med 12,8 mkr dels på ökat skatteunderlag till följd av ökade löner och ökad sysselsättning. Jämfört med föregående år har skatte- och bidragsintäkterna, exklusive effekten av den höjda skatten, ökat med 2,6 procent. Sotenäs eget skatteunderlag uppgick för taxeringsåret 2015 till 101 procent av medelskattekraften bland landets kommuner. Via det statliga utjämningssystemet kompenseras kommuner med låg skattekraft vilket innebär att ökad skattekraft motsvaras av minskad inkomstutjämning. Det som är avgörande för kommunens skatteintäkter är antalet invånare. Minskat invånarantal från 2013 till 2014 innebar att skatteintäkterna 2015 blev 1,2 mkr lägre än vid oförändrat antal invånare. Finansnetto Kommunens finansnetto har förbättrats vilket beror på lägre räntekostnader. Belopp i tkr Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten Kapitalbindning Förändring av förråd / lager Förändring korta fordringar Förändring korta skulder Omklassificering av tillgångar Förändring av kapitalbindning Investeringar Inköp av materiella tillgångar Försäljning av fastigheter Placeringar i / försäljning av värdepapper Investeringsnetto Finansiering Återbetald utlåning Långfristig upplåning Finansieringsnetto Årets kassaflöde Kassa och bank (likvida medel) vid årets början Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut Årets kassaflöde De likvida medlen har under året ökat och uppgick vid årets slut till 51,3 mkr. Löpande verksamhet Kommunens resultat exklusive intäkter i exploateringsverksamheten samt avskrivningar och andra ej likviditetspåverkande poster ger ett positivt kassaflöde med 43,3 mkr. Om kommunen vill undvika upplåning är det överskott i den löpande verksamheten som långsiktigt utgör utrymmet för investeringsverk-samhet exklusive exploatering. Kapitalbindning Förändringar i kapitalbindning, det vill säga kortfristiga tillgångar och skulder, kan skifta betydligt mellan åren beroende på hur betalningar från kunder och till leverantörer faller ut runt årsskiftet. Under året har likviditeten förbättrats främst genom ökade korta skulder. Investeringsverksamhet Kommunens nettoinvesteringar i materiella tillgångar under 2015 uppgick till 49,9 mkr. Med avdrag för inkomster från fastighetsförsäljning uppgick det negativa kassaflödet till 35,9 mkr det vill säga under kassaflödet från den löpande verksamheten. Under de närmast föregående åren har nettoflödet i investeringsverksamheten i genomsnitt legat på cirka 70 mkr vilket inte har motsvarats av kassaflödet i den löpande verksamheten. Finansiering Återbetald utlåning avser slutamortering från BRF Ljungberget på Malmön avseende det banklån som kommunen övertog från föreningen och sedan återlånade till föreningen. Under året har kommunen inte tagit upp några lån från kreditinstitut utan långfristig upplåning avser periodiserade anslutningsavgifter och fonderat överskott i VA-verksamheten

40 KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn. anl Pågående ny- och ombyggnad Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Lager Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital varav resultatutjämningsreserv varav övrigt eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Anläggningstillgångar Kommunens materiella anläggningstillgångar har minskat med 1,3 mkr och uppgår till 787,5 mkr. Av dessa anläggningar avser 323,3 mkr VA-verksamhet och hamnanläggningar. Värdet på anläggningar i övrig verksamhet uppgår till 449,2 mkr varav 93,3 mkr utgörs av hyrda fastigheter som skall redovisas i balansräkningen. Omsättningstillgångar Kommunens ökade fordringar beror främst på ökad skattefordran. De likvida medlen (kassa och bank) har ökat med 38,8 mkr under 2015 och uppgick vid bokslutet till 51,1 mkr. Ökningen beror i huvudsak på inkomster från fastighetsförsäljning, 14,0 mkr, bidrag från staten avseende flyktingverksamhet, 9,8 mkr (bidraget avser 2015 och 2016 men betalades ut i december 2015) samt återbetalning av lån från BRF Ljungberget på Malmön 6,6 mkr. Kommunens checkräkningskredit uppgår till 20,0 mkr. Eget kapital Kommunens egna kapital uppgår till 463,0 mkr vilket innebär att soliditeten enligt balansräkningen är 49 procent vilket är en minskning med en procentenhet från Minskningen beror på den ökade balansomslutningen. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden är oförändrad, 23 procent, tack vare lägre pensionsskuld. Avsättningar Kommunens avsättning för pensioner avser pensioner enligt PA-KL och efterlevandepension. Övriga avsättningar avser beräknade återställningskostnader för avfallsanläggningen vid Hogenäs. Avsättningen är en nuvärdeberäkning av återstående utbetalningar. Skulder Kommunens låneskuld förändrades inte under året. Samtliga lån har tagits upp hos Kommuninvest i Sverige AB. Skulden för hyrda fastigheter har minskat 6,3 mkr, till följd av årets hyresbetalningar. De kortfristiga skuldernas ökning beror i huvudsak på ökade leverantörsskulder och statsbidragsförskott. SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN. OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Övriga ansvarsförbindelser Agnetha Tillnert/Scandinav Bildbyrå 60 61

41 KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Not 6 Finansiella intäkter Not 10 Mark, byggnader och tekn. anläggn. Belopp i tkr Belopp i tkr Kentaroo Tryman/Scandinav Bildbyrå Notförteckning Not 1 Verksamhetens intäkter Belopp i tkr Försäljning av varor och tjänster Vatten- och renhållningsavgifter Hamnavgifter Förrättnings- & granskningsavgifter Barnomsorgsavgifter Äldre- & handikappomsorgsavgifter Bostadshyror (äldre- och handikappomsorg) Övriga lokal- och bostadshyror Markhyror och arrenden Statsbidrag, EU-bidrag Återbetalning av premier, AFA Försäkring Försäljning av verksamhet Tomtförsäljning Vinst vid försälj. av anläggningstillg Övriga bidrag och intäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Belopp i tkr Personalkostnader Pensionskostnader Köp av verksamhet Bidrag, transfereringar Övriga varor och tjänster Summa Not 3 Avskrivningar Belopp i tkr Balanserade utgifter och goodwill Byggnader & tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Not 4 Skatteintäkter Belopp i tkr Preliminära skatteinbetalningar för inkomståret Prognos slutavräkning för inkomståret Definitiv slutavräkning för föregående år Summa Not 5 Kommunal utjämning / fastighetsavgift Belopp i tkr Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift LSS-utjämning, avgift/bidrag Regleringsbidrag Strukturbidrag Tillfälligt stöd för flyktingmottagande Kommunal fastighetsavgift Summa Ränteintäkter Borgensavgift Sotenäsbostäder Utdelning, aktier och andelar Övriga finansiella intäkter Summa Not 7 Finansiella kostnader Belopp i tkr Räntekostnader, lån Räntekostnader, pensionsavsättning Övriga finansiella kostnader Summa Not 8 Ej likviditetspåverkande poster Belopp i tkr Avskrivningar Reavinster Pensionsavsättning Avsättning återställande av avfallstipp Upplösning av investeringsbidrag Återförda anslutningsavgifter Summa Not 9 Immateriella anläggningstillgångar Belopp i tkr Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Försäljningar / utrangeringar -849 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar / utrangeringar 849 Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Markreserv och pågående exploateringsområden Verksamhetsfastigheter Förvaltningsfastigheter Skolfastigheter Förskolor Servicehus Fritidsanläggningar Övriga verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Hamnanläggningar VA- anläggningar Publika fastigheter Gator och vägar Toaletter och hygienvårdsanläggningar Parker och badplatser Fastigheter för annan verksamhet Industrilokaler Hyresfastigheter Föreningslokaler mm Summa Not 10 Mark, byggnader och tekn. anläggn. Belopp i tkr Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Årets anskaffningar Överfört från pågående arbete Försäljningar / utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar / utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Leasing/hyresavtal, fastigheter Summa

42 KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Not 18 Pensionsåtagande Not 21 Kortfristiga skulder Belopp i tkr Belopp i tkr Not 11 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten Belopp i tkr Anskaffningsvärde Bokfört värde Not 12 Maskiner och inventarier Belopp i tkr Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Årets anskaffningar Försäljningar / utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar / utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Leasing/hyresavtal, fastigheter Summa Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Belopp i tkr Aktier, stiftelsekapital i koncernföretag Övriga aktier, andelar & värdepapper Långfristig utlåning Summa Not 14 Lager Belopp i tkr Förråd och lager Bostadstomter i exploateringsomr Industritomter Summa Not 15 Fordringar Belopp i tkr VA-avgifter Övriga kundfordringar Moms Övriga kortfristiga fordringar Upplupna skatteintäkter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 16 Kassa och bank Belopp i tkr Kassa Bank Bank, förvaltade medel Summa Not 17 Övrigt eget kapital Belopp i tkr Enligt förslag till resultatdisposition: Investeringsfond, VA Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Övrigt anläggnings- och rörelsekapital Summa övrigt eget kapitall Avsättningar för pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Förändring löneskatt Övrigt Summa Ansvarsförbindelse för pensioner Ingående värde Utbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Förändring löneskatt Sänkt diskonteringsränta Övrigt Summa Totala pensionsförpliktelser Finansiella placeringar avseende pensioner Återlånade medel Del av förpliktelsen tryggad genom försäkring Utredningsgrad 99 % 99 % 99 % Överskottsfond hos KPA Överskottsfond hos Skandia Not 19 Övriga avsättningar Belopp i tkr Ingående avsättn. för återställande av avfallstipp Årets avsättning Årets utgifter för återställning Summa Not 20 Långfristiga skulder Belopp i tkr Lån från Kommuninvest varav bindningstid mindre än 1 år varav bindningstid mellan 1-5 år Skuld för statliga investeringsstöd Långfristig leasingskuld Resultatfond VA-verksamhet Periodiserade VA-anslutningsavg Olof Hasslöfs fond Övriga långfristiga skulder Summa Leverantörsskulder Upplupna löner, dec / retroaktiva löner Personalens källskatt, dec Arbetsgivaravgift, dec Semesterlöneskuld Pensionskostnad individuell del inkl löneskatt Uppl. Särskild löneskatt Förutbetalda skatteintäkter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övrigt Summa Not 22 Övriga ansvarsförbindelser Belopp i tkr BORGENSÅTAGANDEN FÖR: Sotenäsbostäder AB Förlustansvar för bostadslån Övriga borgensåtaganden Summa Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt avtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på dels de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest dels medlemskommunernas insatskapital. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sotenäs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till tkr och totala tillgångar till tkr. Sotenäs kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till tkr

43 KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Driftsredovisning Belopp i tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Kommunfullmäktige och partistöd Revisionen Valnämnden Överförmyndare Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Teknisk verksamhet Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet Totalt kommunstyrelsen IT-nämnden Lönenämnden Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden i mellersta Bohuslän Summa skattefinansierad verksamhet Affärsdrivande verksamhet Summa nämndverksamhet Pensionsutbetalningar / personalomkostnader Förvaltningsgemensamt Driftbidrag Exploateringsverksamhet Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Eliminering interna poster Summa verksamhet Planenliga avskrivningar Summa efter avskrivningar Skatteintäkter Kommunal utjämning och fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Årets resultat uppgår till 13,3 mkr vilket är 9,3 mkr bättre än budgeterat. Resultatet från nämndverksamheten visar en positiv avvikelse från budget med 1,4 mkr vilket är en försämring med 0,9 mkr jämfört med föregående år. Årets pensionskostnader blev 3,4 mkr lägre än budgeterat och av potten för löneökningar återstår 1,0 mkr. I förvaltningsgemensamma intäkter och kostnader ingår en återbetalning av premier från AFA Försäkring med 4,4 mkr. Exploateringsverksamheten avviker negativt från budget då försäljningen av bostadstomter inte nått upp till budgeterad nivå. Vinster från försäljning av anläggningstillgångar har förbättrat resultatet med 7,4 mkr. Avskrivningarnas avvikelse från budget beror på att budgeten inte i tillräckligt hög grad anpassats till de senaste årens höga investeringsvolym. Skatteintäkterna ger ett överskott mot budget med 0,3 mkr. Skatteintäkterna för 2015 beräknas till 1,0 mkr lägre än budget medan slutavräkningen för 2014 uppgår till -0,7 mkr. Kommunal utjämning visar ett underskott mot budget med 1,4 mkr. Fastighetsavgiften blir 0,4 mkr lägre än beräknat. De finansiella intäkternas negativa avvikelse från budget beror på det låga ränteläget vilket även förklarar den positiva avvikelsen på de finansiella kostnaderna. Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Ökade intäkter beror i huvudsak på att projektet Industriell Symbios startats under året. Ökade kostnader beror dels på avtalsenliga löneökningar dels på att sekreterartjänster flyttats till kansliavdelningen samt att turisttjänster övertagits från turiststiftelsen. Den allmänna verksamheten redovisar ett underskott på 1,3 mkr. Avvikelsen beror främst på att budgeterade intäkter i EU-projekt inom tillväxt- och utvecklingsavdelningen inte uppnåtts Övriga avdelningar redovisar relativt små avvikelser från budget. Teknisk verksamhet Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Intäkterna för de tekniska verksamheterna har ökat i jämförelse med 2014 Intäktsökningen beror främst på ökade interna ersättningar till tekniska avdelningen för utfördelad personal, ökade hyresintäkter för fastigheter samt ökade intäkter från måltider för kost- och städverksamheten. Även kostnaderna har ökat i jämförelse med Personalkostnaderna har ökat till följd av avtalsenliga löneökningar. El- och bränslekostnaderna blev lägre tack vare en mild vinter och låga energipriser för bland annat eldningsolja. Interna kostnader har ökat främst beroende på ökade kostnader för personalen som fördelas ut från teknisk avdelning till övriga verksamheter. Det positiva resultatet är framförallt hänförligt till fastigheter, väghållning samt kost- och städ. Fastigheter har haft lägre personaloch energikostnader än budgeterat på grund av en vakant tjänst samt en mild vinter och låga oljepriser. Det milda vädret har även bidragit till lägre kostnader för vinterväghållning än vad som budgeterats. Kost och städ har haft lägre livsmedelskostnader än budgeterat. VA-verksamhet VA-verksamhetens ekonomiska utfall redovisas i block 2. Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Årets intäkter är 3,7 mkr lägre än för AMS-bidragen inom arbetsmarknadsenheten har minskat under Inom gymnasieoch vuxenutbildning har erhållna EU-bidrag minskat. Under 2013 och 2014 vidarefakturerades dessutom kostnader till Lysekil avseende den gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Årets kostnader har minskat med knappt 3,7 mkr jämfört med föregående år. Kostnaderna inom arbetsmarknadsenheten har minskat med knappt 1,3 mkr medan kostnaderna för gymnasie- och vuxenutbildningen har minskat med 2,4 mkr jämfört med Årets resultat för arbetsmarknadsenheten tillsammans med gymnasial verksamhet och den kommunala vuxenutbildningen uppgår till knappt 1,4 mkr jämfört med kommunbidraget. Arbetsmarknadsenheten bidrar till årets resultat med 890 tkr, medan den gymnasiala verksamheten och den kommunala vuxenutbildningen bidrar med 374 tkr respektive 91 tkr. IT-nämnden Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Från och med 2013 ingår kommunens tidigare IT-avdelning i den med Lysekil och Munkedal gemensamma IT-enheten. Verksamheten är organiserad inom Lysekils kommun. Vissa kostnader för datakommunikation ligger kvar i Sotenäs kommun och för denna del redovisas ett underskott mot budget på 0,4 mkr. Avvikelsen beror på att kostnader inte fördelats till kommunens övriga verksamheter i samma utsträckning som budgeterats

44 KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Lönenämnden Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Från och med 2014 ingår hantering av kommunens löner i den med Lysekil och Munkedal gemensamma löneenheten. Verksamheten är organiserad inom Munkedals kommun. Avvikelsen mot budget beror på att Sotenäs kommun inte anpassat sin budget till den gemensamma nämndens budget. Omsorgsnämnden Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Omsorgsnämnden redovisar ett underskott på 1,5 mkr vilket motsvarar mindre än 1 procent av den totala nettobudgeten. Avvikelse mot budget finns inom flera områden men i huvudsak har kostnaderna ökat då allt fler haft behov av hemtjänstinsatser och hemsjukvård. Dubbelbemanning hos enskilda brukare inom hemtjänst med omfattande omsorgsinsatser har också bidragit till underskottet. På särskilt boende har kostnaderna ökat något då grundbemanningen behövt förstärkas på grund av hög vårdtyngd. Verksamheten särskilt boende har fått 1,5 mkr i statsbidrag för att öka grundbemanningen. Även inom individ- och familjeomsorgen har kostnaderna ökat. Främst avseende institutionsplaceringar för både barn, ungdomar och vuxna. Förvaltningen har efter beslut i omsorgsnämnden hållit nere kostnaderna genom att avsluta anställningar där det varit möjligt samt varit restriktiva avseende inköp och utbildningar under hela året. Ökade intäkter och kostnader jämfört med föregående år är i huvudsak hänförliga till den snabbt växande verksamheten med ensamkommande barn och ungdomar. Utbildningsnämnden Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Årets resultat visar ett överskott på 1,1 mkr jämfört med kommunbidraget. Det positiva resultatet beror i huvudsak på lägre personalkostnader än budget beroende på avveckling av en avdelning på förskolan samt ändringar i grundskolans organisation; ledningsresurser och elevhälsa. Jämfört med föregående år är intäkterna lägre vilket beror på att projektet Kulturarvslyftet avslutats. Kostnader har ökat jämfört med föregående år och kostnadsökningen ligger framför allt inom grundskolan och avser IT-kostnader och telekommunikation samt förbrukningsinventarier. Byggnadsnämnden Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Resultatet för 2015 visar på ett underskott om drygt 100 tkr jämfört med budget. Underskottet förklaras delvis av att kontoret befinner sig i en övergång mellan två olika kartmiljöer med dubbla driftskostnader som följd. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Miljönämnden visar ett positivt resultat om knappt 400 tkr för Sotenäs andel. Avvikelsen beror till största delen på vakanta tjänster. Investeringsredovisning Belopp i tkr Utgift Inkomst Summa Budget INVESTERINGSVERKSAMHET Maskiner och inventarier Kommunledningsförvaltning Fordon och maskiner Räddningstjänst / Totalförsvar Äldre- och handikappomsorg Skolor och förskolor Summa maskiner och inventarier Anläggningar Fastighetsköp/försäljning Hamnverksamhet Industriområden Exploateringområden m m Fastighetsprojekt Väghållning Fritidsanläggningar och parker Upprustning / Utbyggnad VA Överföringsledning Malmön-Omholmen Vattenverk, AR-verk Summa fastigheter och anläggningar SUMMA INVESTERINGSVERKSAMHET Varav: Försäljning, inventarier Försäljning fastigheter, exploatering Försäljning fastigheter, övriga Bruttoinvesteringar Investeringsbidrag/delfinansiering 689 Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 49,9 mkr vilket är 2,4 mkr högre än föregående år. Inventarier Under 2015 har anskaffning av inventarier och fordon gjorts med 3,9 mkr. Inköpen avser bland annat IT-investeringar, båt till räddningstjänsten samt ny buss till omsorgsverksamheten. Fastigheter Investeringar i kommunens fastigheter uppgår under året till 7,2 mkr varav cirka hälften avser förbättrad inomhusmiljö i verksamhetslokaler till exempel ny ventilation på Smögens skola. Projektering för ny förskola i Kungshamn har pågått under året och utgifter för detta uppgår till 1,4 mkr. Väghållning Inom väghållning har det under året investerats 4,4 mkr varav utgifter för den nya gång- och cykelvägen mellan Väjern och Solvik uppgår till 2,7 mkr. VA-anläggningar Utgifter för upprustning av VA-nätet uppgår till 2,3 mkr. Årets utgifter för överföringsledningen mellan Malmön och Omholmens reningsverk på Smögen uppgår till 24,0 mkr och totalt beräknas utgifterna i projektet uppgå till cirka 33 mkr Fastighetsförsäljning Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 11,0 mkr och inkomster från försäljning av småhus- och industritomter i färdigställda områden uppgår för året till 3,0 mkr

45 KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI Sotenäsbostäder AB Sotenäsbostäder AB är ett av Sotenäs kommun helägt bostadsbolag. Bolaget skall i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs och erbjuda boende i Sotenäs med hög livskvalitet, nära havet, kusten och naturen. SB AB har idag lägenheter. Block 4 - Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi. I Sotenäs kommun finns det 4 kommunala bolag: bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB, fiskauktionsverksamheten Smögens Fiskauktion AB, bad-, konferens- och rehabilteringsanläggningen Sotenäs RehabCenter AB, avfallsanläggningen Rambo AB samt den vilande stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun. Stiftelsen grundades av kommunen för tillhandahållande av lokaler, främst för industriändamål. Stiftelsen har under 2015 inte innehavt några lokaler och verksamheten är vilande. Därför redovisas inte stiftelsen i årets redovisning. 8 % Ökning antal besök, RehabCenter AB 9,9 mkr Årets resultat, Sotenäsbostäder AB 58 % Soliditet, Rambo AB Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner och skatt Årets resultat Låneskuld Investeringar Soliditet % Resultat efter finansiella poster uppgår till 11,6 mkr, vilket är 8,2 mkr bättre än budgeterat. Den stora avvikelsen i resultat mellan utfall och budget kan till stora delar förklaras med förändrade redovisningsprinciper. Intäkterna för helåret är 2,3 mkr högre än budgeterat vilket kan förklaras med att fler fastigheter sålts för högre pris än vad som budgeterats. Hyresintäkterna har ökat i jämförelse med 2014 främst på grund av en hyreshöjning om 0,71 procent på kallhyrorna samt hyresintäkter från det nyproducerade område på Tullstigen/Ringen. Fastighetskostnaderna för året är 5,0 mkr lägre än föregående år vilket beror på förändrad redovisning av underhållskostnader som från 2015 räknas som investeringsutgifter. Räntekostnaderna har minskat jämfört med föregående år vilket beror på ett lägre ränteläge. Investeringar i fastigheter uppgår till 11,9 mkr. Soliditeten uppgår till 14,6 procent. Enligt ägardirektiven är målsättningen att soliditeten skall uppgå till minst 18 procent år Verksamheten under året Under 2015 påbörjades byggnation av 16 lägenheter på Skolgatan 7 i Hunnebostrand. Lägenheterna blir ett så kallat trygghetsboende med en minimiålder på hyresgästerna på 70 år. Inflyttning är beräknad till oktober Bolaget har under året nyttjat det fortsatt låga ränteläget till att utöka ett redan omfattande underhållsarbete Under året har arbetet med radonmätningar i fastigheterna fortsatt. En åtgärdsplan har utarbetats för lägenheter med förhöjda värden och åtgärder har vidtagits. Sotenäsbostäder har sedan början av 2000-talet arbetat med konvertering av uppvärmningssystemen från olja och el till bergvärme och idag är cirka 50 procent av bostäderna oberoende av olja eller el som primär uppvärmningsskälla. Bolaget har under 2015 startat ett projekt vars mål är att inom en tioårsperiod vara helt oberoende av fossila bränslen för uppvärmning av fastigheterna. Åren som kommer Sotenäsbostäder räknar med att efterfrågan på lägenheter kommer att öka betydligt under 2016, mycket beroende på den invandring som nu sker till Sverige. Hyrorna höjs med 0,45 procent enligt 2016 års hyresförhandlingar vilket är i linje eller något lägre än andra jämförbara SABO-bolag. Arbetet med att planera nya attraktiva områden har fortsatt prioritet. Sotenäsbostäder skall särskilt beakta ungdomars och äldres behov av bostäder och arbeta aktivt för att finna boendekoncept för mindre och billigare boende. Foto: Eva Malm 70 71

46 KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI Fotograf Håkan Olsén Smögens Fiskauktion AB Smögens Fiskauktion AB, har från 2013 tagit över fiskauktionsverksamheten från kommunen. Bolaget skall bedriva fiskauktionsverksamhet med därtill hörande handel samt bedriva härmed förenlig verksamhet. Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner och skatt Årets resultat Låneskuld Investeringar Soliditet % Årets nettoomsättning har minskat med 15,7 mkr jämfört med Minskningen beror på att föregående år ingick i omsättningen även försäljning av fisk och skaldjur från fångster landade på Strömstads Fiskauktion till ett värde av 22 mkr. Verksamheten under året Antalet båtar som landar vid fiskhamnskajen på Smögen, är jämförbart med förgående år; ca 30 st. Antalet köpare har ökat från 57 till 63 under De utländska kunderna står för endast en liten del av inköpen men har ökat i antal under året. Året har till stor del präglats av att WWF (Världsnaturfonden) i mars presenterade sin Fiskeguide 2015, där man genom sitt ljussättningssystem gav Nordhavsräkan ett fortsatt rött ljus, vilket innebär att WWF ger rekommendationer till konsument att inte äta Nordhavsräkor. I oktober blev det svenska fisket efter nordhavsräkan (Smögenräkan) MSC certifierat. Effekten av detta är att WWF kommer sätta grönt ljus på nordhavsräkan och priset på nordhavsräkorna ökade något för det svenska fisket under senare delen av Åren som kommer Det är svårt att på lång sikt bedöma fiskets utveckling, men vår bedömning är att 2016 kommer vara ett år fullt av utmaningar, med det nya EU-direktivet om landningsskyldighet och de nya regelverken kring uthyrningsbara räkkvoter. Av ägardirektivet för Smögens Fiskauktion framgår att bolagets verksamhet på ett avgörande sätt är viktigt för såväl fiskerinäring som besöksnäring. Under 2016 kommer bolaget att fortsatt jobba aktivt med personlig försäljning mot sina kunder och arbeta för att få fler nya kunder. Dessutom kommer fortsatta ansträngningar göras för att öka tillförsel av varor till fiskauktionen. Det kommer även att anordnas guidade turer för turister från Bolagets långsiktiga utveckling skall ske med inriktning mot en ökande volym av hantering av fisk och skaldjur via internetauktionen. Detta skall ske genom en ökning av antalet leverantörer och kunder samt samverkan med andra parter på marknaden. Fiskauktionen kommer aktivt arbeta för att hjälpa till i rekryteringsprocessen för att få in nya yrkesmän och yrkeskvinnor i fiskarkåren. Sotenäs RehabCenter AB Sotenäs RehabCenter AB ägs av Sotenäs kommun (50 procent), Abbas Personalstiftelse (49,6 procent) samt Abba Seafood AB (0,4 procent). Bolaget driver bad-, konferens-, och rehabiliteringsanläggningen Tumlaren i Väjern. Målsättningen är att skapa förutsättningar för besökarna att delta i olika badaktiviteter, att ge företag och organisationer möjlighet till förbyggande rehabiliteringsåtgärder samt att ge rehab-aktörer och organisationer möjlighet att bredda sin verksamhet med motion i olika former kombinerat med utbildningsverksamhet. Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat före ägartillskott Investeringar Soliditet % Årets nettoomsättning uppgår till 8,1 mkr vilket är en ökning med 2,9 procent sedan föregående år. Årets faktiska underskott, som täcks av Sotenäs kommun i form av driftbidrag, uppgår till 1,6 mkr, vilket är en ökning med 0,2 mkr jämfört med föregående år. Årets investeringar uppgår till 0,3 mkr. Bolagets balansomslutning uppgår till 11,1 mkr. Verksamheten under året Antalet besök till anläggningen ökade under 2015 med 8 procent och uppgick till Antalet badbesök under sommarperioden, vilket är starkt beroende av vädret, ökade under året med 13 procent jämfört med Simskoleverksamheten har under året omfattat cirka 14 grupper med olika kunskapsnivåer och täcker alla åldrar. Intäkterna från simskoleverksamheten ligger i nivå med föregående år. Inom styrketräning har antalet besökare till gymlokal och aktivitetspass inte förändrats nämnvärt jämfört med Under midsommarhelgen skedde ett haveri i källaren där avloppspumparna slutade att fungera. Detta resulterade i översvämning i källaren vilket i sin tur medförde att hela elförsörjningen slogs ut. Efter tio dagar var anläggningen åter i fullt bruk. Kostnader för reparation och inkomstbortfall täcktes av bolagets försäkring. Anläggningen som är drygt 20 år gammal kommer inom de närmaste åren kräva omfattande underhållsåtgärder, bland annat byte av ytskikt i bassängen 72 73

47 KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI Rambo AB Rambo, Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän, bidades 1981 och är samägt av de fyra kommunerna Lysekil, Sotenäs, Tanum och Munkedal. Sotenäs ägarandel uppgår till 20,6 procent. Rambo har i uppdrag att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering. Målsättningen är att minimera och begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall från företag och invånare i Rambo-regionen så långt det är möjligt. Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner och skatt Årets resultat Investeringar Soliditet % Nettoomsättningen uppgår till 156,5 mkr. Den högre omsättningen jämfört med föregående år är en följd av att intäkterna för inkommande avfall har ökat. Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 7,3 mkr. Det strategiska beslutet att avyttra delar av transportverksamheten har inneburit en resultatförbättring både i form av reavinster och genom att icke lönsam verksamhet har upphört. Årets investeringar, 17,0 mkr, har finansierats med egna medel och soliditeten är fortsatt god och uppgår till 58 procent Rambo finansierar sin verksamhet med taxor och ersättningar. För avfall som mottagits på anläggningarna har Rambo differentierade priser som är avsedda att premiera källsortering. Priserna varierar beroende på avfallsslag. Verksamheten under året Rambo driver fyra avfallsanläggningar och sju återvinningscentraler. Dessutom finns ett tiotal miljöstationer och mer än 60 återvinningsstationer. Rambo har under året hanterat drygt ton avfall från hushåll, företag och andra verksamheter. Detta är en minskning jämfört med 2014 vilket bland annat beror på minskade mängder av massor för deponisluttäckning. Av den stora avfallsmängden går endast knappt 1 procent till deponi. I början av 2015 stod vindkraftverket vid Tyft Återvinningsanläggning i Tanums kommun klart. Denna satsning tillsammans med de fem andra vindkraftverk Rambo är delägare i gör att företaget nu är självförsörjande på el. Sedan 2013 har 487 hushåll i Lysekil testat Hemsortering i fyrfackskärl med gott resultat. Testet är avslutat och kundundersökningar visar att kunderna uppskattar servicen att kunna sortera och slänga tidningar och förpackningar i det egna hemmet. Utvärderingen visar också på god arbetsmiljö och en kraftigt ökad utsortering till återvinning om 80 procent. Under 2015 påbörjades en dialog med Munkedal, Sotenäs och Tanum om vilket insamlingssystem kommunerna önskar för framtiden. Åren som kommer Sluttäckning av deponin på Hogenäs fortsätter under Mer ambitiösa mål om materialåtervinning och insamling av matavfall väntas framöver. Under 2014 avlades en regeringsförklaring som innebär att det kan bli kommunernas uppgift att organisera insamlingen av förpackningar och tidningar. I mars 2016 är utredningen klar hur en eventuell övergång ska ske. Sammanställd redovisning Koncernen Sotenäs kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. I koncernredovisningen för 2015 ingår Sotenäsbostäder AB, Smögens Fiskauktion AB och Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun till 100 procent. Sotenäs RehabCenter AB till 50 procent och Rambo AB till 21 procent. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Utgångspunkten för koncernbokslutet är balans- och resultaträkningarna för kommunen och dotterföretagen. Interna mellanhavanden mellan enheterna i koncernen har i allt väsentligt eliminerats. Tillämpning av redovisningsprinciper Kommunens redovisningsprinciper tillämpas vid upprättande av koncernredovisning med följande tillägg: Obeskattade reserver Dotterbolagens obeskattade reserver betraktas i koncernbalansräkningen som eget kapital (78 procent) och skatteskuld (22 procent). Lånekostnader vid investeringar Lånekostnader i samband med investeringar belastar antingen resultatet eller anskaffningsvärdet. Christina Sundien/Scandinav Bildbyrå 74 75

48 KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI Resultaträkning Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Skatteintäkter Kommunal utjämning/fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Uppskjuten skattekostnad Aktuell skatt Årets resultat Kassaflödesrapport Belopp i tkr Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten Kapitalbindning Förändring av förråd / lager Förändring korta fordringar Förändring korta skulder Omklassificering av tillgångar Förändring av kapitalbindning Investeringar Inköp av immateriella tillgångar Inköp av materiella tillgångar Försäljning av fastigheter Placeringar i / försäljning av värdepapper Investeringsnetto Finansiering Återbetald utlåning Långfristig upplåning Finansieringsnetto Årets kassaflöde Kassa och bank (likvida medel) vid årets början Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn. anl Pågående ny- och ombyggnad Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Lager, småhus- och industrilokaler Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv - RUR Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

49 KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI Jörgen Schön/Scandinav Bildbyrå Notförteckning Not 30 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Belopp i tkr Not 35 Övriga avsättningar Belopp i tkr Not 23 Verksamhetens intäkter Belopp i tkr Not 26 Finansiella intäkter Belopp i tkr Ackumulerade anskaffningsvärden Ack. av- & nedskrivningar Bokfört värde Återställning av avfallstipp Omhändertagande av WWT-slam Summa Försäljning av varor och tjänster Taxor och avgifter Hyror och arrenden Statsbidrag, EU-bidrag Övr. bidrag och intäkter Summa Not 24 Verksamhetens kostnader Belopp i tkr Personalkostnader Pensionskostnader Köp av verksamhet Bidrag, transfereringar Övriga varor och tjänster Summa Not 28 Avskrivningar Belopp i tkr Balanserade utgifter och goodwill Byggnader & tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Nedskrivningar Summa Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa Not 27 Finansiella kostnader Belopp i tkr Räntekostnader, lån Övriga finansiella kostnader Summa Not 28 Ej likviditetspåverkande poster Belopp i tkr Avskrivningar Reavinster Upplösning av investeringsbidrag Återförda anslutningsavgifter Avsättningar Summa Not 29 Immateriella anläggningstillgångar Belopp i tkr Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 31 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten Belopp i tkr Anskaffningsvärden Bokfört värde Not 32 Maskiner och inventarier Belopp i tkr Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 33 Finansiella anläggningstillgångar Belopp i tkr Aktier och andelar Långfristig utlåning Summa Not 34 Fordringar Belopp i tkr Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 36 Långfristiga skulder Belopp i tkr Anläggningslån Lån från kreditinstitut varav bindningstid mindre än 1 år varav bindningstid 1-5 år varav bindningstid mer än 5 år Långfristig leasingskuld Övriga långfristiga skulder Summa lån Not 37 Kortfristiga skulder Belopp i tkr Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplup. kostn. & förutbet. intäkter Summa Not 38 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i tkr Pensionsförpliktelser Företagsinteckningar Borgensåtaganden Övriga ansvarsförbindelser Summa

50 ÅRSREDOVISNING år i sammandrag Belopp i mkr RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 223,8 245,1 187,8 177,0 190,2 Verksamhetens kostnader -599,0-622,4-586,6-597,2-609,2 Avskrivningar -35,0-37,8-39,5-43,3-42,0 Verksamhetsresultat efter avskrivningar -410,2-415,1-438,3-463,5-461,0 Skatteintäkter 369,0 363,8 372,4 378,9 411,8 Skatteutjämningsbidrag 59,1 66,8 68,8 72,1 63,7 Finansnetto -0,3-0,2-1,5-1,9-1,2 Extraordinära poster Årets resultat 17,5 15,3 1,4-14,4 13,3 exkl. affärsdrivande verksamhet 17,3 8,5-3,1-15,4 13,3 BALANSRÄKNING Tillgångar Anläggningstillgångar 708,4 776,9 837,5 823,4 815,4 Förråd / lager 9,4 8,4 7,7 7,6 7,1 Fordringar 44,3 64,1 57,3 53,4 62,6 Likvida medel 30,1 27,0 18,2 12,3 51,1 Summa tillgångar 792,2 876,4 920,8 896,7 936,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 449,7 465,0 464,0 449,7 463,0 Avsättningar 17,1 18,2 18,1 23,4 23,6 Lån från kreditinstitut 110,8 150,8 170,8 190,8 190,8 Övriga långfristiga skulder 125,3 135,5 142,0 124,3 139,3 Kortfristiga skulder 89,4 106,9 107,9 90,5 119,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 792,2 876,4 920,8 896,7 936,2 INVESTERINGAR Nettoinvesteringar i materiella tillgångar 87,6 104,1 90,0 47,5 49,9 Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 88,5 113,8 92,3 55,1 50,6 Kentaroo Tryman/Scandinav Bildbyrå NYCKELTAL Verksamhetsresultat/skatte- & bidragsintäkter 96 % 96 % 99 % 103 % 97 % Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 100 % 100 % 100 % 102 % 101 % Soliditet 57 % 53 % 50 % 50 % 49 % Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 27 % 26 % 24 % 23 % 23 % Utdebitering (kr/skattekrona) 21,74 21,31 21,31 21,31 21,99 Antal invånare 31/

51 ÅRSREDOVISNING 2015 ÅRSREDOVISNING år återblick i räkenskaperna I översikten redovisas kommunens ekonomiska ställning och utveckling under en 20-årsperiod. Siffermaterialet är taget direkt från redovisningen respektive år och inte justerat för förändringar i organisation, redovisningsprinciper eller omfattningen av den kommunala verksamheten. För att få en mer komplett bild av utvecklingen över åren krävs därför en kommentar. Resultaträkningen Intäktsminskningen mellan 1995 och 2000 beror till stor del på att kommunen 1995 sålde sitt elverk vilket innebar minskade intäkter och kostnader med cirka 60 mkr. Den stora ökningen av intäkter och kostnader mellan 2000 och 2005 beror till stor del på att från 2003 bruttoredovisas fiskauktionens omsättning i stället för som tidigare då endast provisionen räknades som intäkt. Från 2013 drivs verksamheten vid Smögens fiskauktion i bolagsform vilket innebär minskade intäkter och kostnader med cirka 80 mkr. Avskrivningarna har ökat kraftigt under perioden vilket hör samman med den omfattande investeringsvolymen. Skatteintäkterna under perioden har ökat beroende på flera faktorer. Skatteväxlingar och skattehöjningar (se nedan under nyckeltal) höjdes skatten med 0,35 kr och 2002 med 1,00 kr. Ökat skatteunderlag beroende på dels att den egna skattekraften har förstärkts dels att det totala skatteunderlaget ökat som en naturlig del av ökade löner. I samband med elverksförsäljningen 1995 kunde kommunen betala tillbaka sina lån vilket förklarar att finansnettot därefter varit positivt ända fram till Årets resultat har under perioden påverkats av resultatet från den affärsdrivande verksamheten. Balansräkningen Anläggningstillgångarnas ökning beror till största delen på den stora investeringsvolymen. Knappt 100 mkr av ökningen beror dock på att från 2006 redovisas långfristiga hyres- och leasingavtal som tillgång respektive skuld vilket i balansräkningen 2015 uppgår till 87,0 mkr tog kommunen över ett banklån från Brf Ljungberget på Bohus-Malmön vilket i sin tur lånades ut till föreningen Detta ökade tillgångarna med 30,8 mkr och de långfristiga skulderna med 40,8 mkr. Skulden amorterades 2005 med 10,0 mkr. Under perioden 2011 till 2015 har kommunen tagit upp nya lån motsvarande 160,0 mkr Före år 1998 redovisades inte färdiga småhustomter som omsättningstillgång vilket förklarar att lager inte tagits upp till något belopp De likvida medlen, har från 1995, då elverket såldes, fram till 2014 försämrats betydligt. Under 2015 förbättrades dock likviditeten markant. Ökade avsättningar beror på reserv för återställningskostnader för avfallstippen på Hogenäs. Pensionsskulden har under perioden redovisats på olika sätt. Fram till och med 1990 redovisades den inte alls. Därefter redovisades hela pensionsåtagandet som en skuld fram till 1998 då den så kallade blandmodellen infördes bestod därför posten övriga långfristiga skulder till största delen av pensionsskulden och 2015 består samma post till stor del av leasing- och hyresskuld. Investeringar Investeringsvolymen har under hela perioden varit hög och har de flesta år legat betydligt över utrymmet årets resultat plus avskrivningar. Finansiering har från 1995 och fram till och med 2010 kunnat ske utan upplåning genom en ingående hög likviditet och inkomster från fastighetsförsäljning. Nyckeltal Verksamhetsresultatet som en andel av skatte- och bidragsintäkter har under större delen av perioden legat kring 98 procent vilket räknas som en maximinivå för en kommun med liten låneskuld. Den egna skattekraften har förbättrats under perioden vilket medför högre skatteintäkter men samtidigt lägre inkomstutjämning. Soliditeten under perioden har påverkats av det förändrade sättet att redovisa pensionsskuld samt leasing- och hyresskuld. Under perioden 1990 till 1999 genomfördes ett antal skatteväxlingar med landstinget på totalt 4,39 kr vilket innebar ökade skatteintäkter. År 2000 gjordes en skattehöjning med 35 öre och 2002 med 1,00 kr. Vid utgången av 1995 uppgick antalet invånare till personer. Fram till 2014 minskade invånarantalet stadigt men de två senaste åren har det skett en liten ökning. Belopp i mkr RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 163,8 111,7 211,3 223,7 190,2 Verksamhetens kostnader -377,9-380,3-542,8-595,0-609,2 Avskrivningar -14,5-18,2-23,7-33,6-42,0 Verksamhetsresultat efter avskrivningar -228,6-286,8-355,3-404,9-461,0 Allmän kommunalskatt 171,3 228,3 297,3 356,9 411,8 Skatteutjämningsbidrag 61,7 69,9 62,4 59,0 63,7 Finansnetto -9,3 0,6 1,4-0,3-1,2 Extraordinära poster 100, Årets resultat 95,5 12,0 5,9 10,7 13,3 exkl. affärsdrivande verksamhet 101,7 9,7 2,9 6,9 13,3 BALANSRÄKNING Tillgångar Anläggningstillgångar 398,7 371,7 456,0 637,9 815,4 Förråd / lager - 14,1 11,1 14,0 7,1 Fordringar 40,7 33,7 20,3 29,1 62,6 Likvida medel 75,3 55,3 30,9 4,9 51,1 Summa tillgångar 514,7 474,8 520,3 685,9 936,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 302,7 400,4 387,4 432,2 463,0 Avsättningar - 3,0 2,5 13,2 23,6 Lån från kreditinstitut 73,6-30,8 30,8 190,8 Övriga långfristiga skulder 85,0 1,5 21,4 103,1 139,3 Kortfristiga skulder 53,4 69,9 78,2 106,6 119,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 514,7 474,8 520,3 685,9 936,2 INVESTERINGAR Nettoinvesteringar i materiella tillgångar 35,9 26,2 51,8 70,6 49,9 Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 39,9 29,9 52,0 70,8 50,6 NYCKELTAL Verksamhetsresultat/skatte- & bidragsintäkter 98 % 96 % 99 % 97 % 97 % Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 89 % 91 % 96 % 100 % 101 % Soliditet 59 % 84 % 74 % 63 % 49 % Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 59 % 54 % 44 % 31 % 23 % Utdebitering (kr/skattekrona) 19,77 20,74 21,74 21,74 21,99 Antal invånare 31/

52 ÅRSREDOVISNING 2015 Fotograf Håkan Olsén Revisionsberättelse Revisionsberättelse för år 2015 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer/revisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och förskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och årsredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och förskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövts för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Enligt kommunallagen ska det i årsredovisningen finnas en uppföljning av målen som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Av redovisningen kan vi konstatera att samtliga finansiella mål och en övervägande andel av de verksamhetsmässiga målen är uppfyllda. Därtill framgår att balanskravet är uppfyllt. Vi bedömer att byggnadsnämnden inte har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Genomförd granskning visar på bristande styrning och ledning. Vår bedömning är att byggnadsnämnden inte har säkerställt en ändamålsenlig, likvärdig och rättssäker bygglovsprocess. Vi bedömer att Miljönämnden i mellersta Bohuslän inte har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Genomförd granskning visar på bristande styrning och ledning. Vår bedömning är att nämnden inte har säkerställt en ändamålsenlig, likvärdig och rättssäker tillsynsprocess. Vi bedömer att styrelse, övriga nämnder och beredningar i Sotenäs kommun i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens, nämndernas och beredningarnas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi bedömer därför att god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Däremot bedömer vi att kommunstyrelsen bör utveckla analysen av de verksamhetsmässiga målen. Vi riktar anmärkning mot byggnadsnämnden för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för Håkan Axelsson har p.g.a. jäv inte deltagit i granskningen av rättssäkerhet i bygglovsprocessen. Kungshamn den 14 april 2016 Reine Karlsson Ordförande Håkan Axelsson Vice ordförande Rune Rohdin Börje Appelqvist Veikko Larsson 84

53 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn Tel: Fax: E-post:

54 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 71 KA 2016/153 Behandling av resultat i bokslutet 2015 Beskrivning av ärendet Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper, reviderade av fullmäktige skall nämndernas resultat i bokslutet avslutas mot eget kapital (balanserat resultat). Principen är att 100 procent av resultatet avslutas mot nämndens eget kapital, under förutsättning att verksamheten skett i överensstämmelse med angivna mål och riktlinjer. Det resultat som förs över skall vara hänförligt till den ordinarie och planerade verksamheten, och inte föranledd av t ex mindre volym, lägre kvalitet eller från intäkter som inte hör till den planerade och ordinarie verksamheten. Kommunfullmäktige beslutar om eventuella tolkningar och undantag. Underskott skall amorteras inom fem år. En nämnd som redovisar negativt resultat (underskott) under tre år i följd kan på initiativ av kommunstyrelsen och i dialog med berörd nämnd bli föremål för en särskild genomgång/analys och beslut om särskilda åtgärder. Om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) skall nämnden redovisa och kommentera detta i budgetförslaget. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen redovisar i bokslutet ett överskott på tkr varav allmän verksamhet tkr, teknisk verksamhet tkr, arbetsmarknadsenheten +890 tkr samt gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet +460 tkr. IT-nämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -371 tkr. Lönenämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -172 tkr. Omsorgsnämnden redovisar i bokslutet ett underskott på tkr. Utbildningsnämnden redovisar i bokslutet ett överskott på tkr. Byggnadsnämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -116 tkr. Sotenäs kommuns andel, av den med Lysekils och Munkedals kommuner gemensamma Miljönämnden i mellersta Bohusläns verksamhet, redovisar i bokslutet ett överskott på +396 tkr. Affärsdrivande verksamhet VA-verksamheten redovisar ett resultat på 0 tkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(28)

55 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 71 Kommunstyrelsens förslag 1. Kommunfullmäktige beslutar att den skattefinansierade verksamhetens över- och underskott gentemot budget behandlas enligt följande: Skattefinansierad verksamhet Till kommunstyrelsens egna kapital överförs ett överskott på tkr avseende allmän och teknisk verksamhet samt arbetsmarknadsenhet och gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet. Kommunstyrelsens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. IT-nämndens underskott på -371 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Lönenämndens underskott på -172 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Till omsorgsnämndens egna kapital överförs ett underskott på tkr. Omsorgsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr Till utbildningsnämndens egna kapital överförs ett överskott på tkr. Utbildningsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. Till byggnadsnämndens egna kapital överförs ett underskott på 116 tkr. Byggnadsnämnden samlade egna kapitalet uppgår därefter till -849 tkr. Miljönämnden i mellersta Bohusläns överskott på 396 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Investeringsverksamhet 2. Kommunfullmäktige beslutar att av uppkomna över- och underskott i investeringsredovisningen 2015, föra över ,2 tkr till investeringsbudgeten 2016, enligt följande sammanfattning. Nytt anslag för 2016 uppgår därmed till ,8 tkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(28)

56 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Projekt Belopp tkr Budget 2016 Nytt anslag 2016 Markköp / 0001/06 markreglering Fastighetsförsäljning , , , Hamnförvaltning 2 839, , ,40 01 Industriområden , ,50 02 Exploateringsområden , ,70 03 Fastighetsprojekt , ,10 04 Väghållning 2 530, ,60 05 Fritidsanläggningar , ,10 10 Utbildningsförvaltningen 604, ,20 11 Omsorgsförvaltningen 7, ,1 Miljö- och byggförvaltningen 381, ,3 009 Konst 8, ,7 12 Räddningstjänsten 205, ,3 Inventarier KS / Oförutsett 5 177, , , VA-verksamhet , ,00 Summa , , ,80 Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(28)

57 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 63 KA 2016/153 Behandling av resultat i bokslutet 2015 Beskrivning av ärendet Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper, reviderade av fullmäktige skall nämndernas resultat i bokslutet avslutas mot eget kapital (balanserat resultat). Principen är att 100 procent av resultatet avslutas mot nämndens eget kapital, under förutsättning att verksamheten skett i överensstämmelse med angivna mål och riktlinjer. Det resultat som förs över skall vara hänförligt till den ordinarie och planerade verksamheten, och inte föranledd av t ex mindre volym, lägre kvalitet eller från intäkter som inte hör till den planerade och ordinarie verksamheten. Kommunfullmäktige beslutar om eventuella tolkningar och undantag. Underskott skall amorteras inom fem år. En nämnd som redovisar negativt resultat (underskott) under tre år i följd kan på initiativ av kommunstyrelsen och i dialog med berörd nämnd bli föremål för en särskild genomgång/analys och beslut om särskilda åtgärder. Om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) skall nämnden redovisa och kommentera detta i budgetförslaget. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen redovisar i bokslutet ett överskott på tkr varav allmän verksamhet tkr, teknisk verksamhet tkr, arbetsmarknadsenheten +890 tkr samt gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet +460 tkr. IT-nämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -371 tkr. Lönenämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -172 tkr. Omsorgsnämnden redovisar i bokslutet ett underskott på tkr. Utbildningsnämnden redovisar i bokslutet ett överskott på tkr. Byggnadsnämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -116 tkr. Sotenäs kommuns andel, av den med Lysekils och Munkedals kommuner gemensamma Miljönämnden i mellersta Bohusläns verksamhet, redovisar i bokslutet ett överskott på +396 tkr. Affärsdrivande verksamhet VA-verksamheten redovisar ett resultat på 0 tkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(38)

58 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 63 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunfullmäktige beslutar att den skattefinansierade verksamhetens över- och underskott gentemot budget behandlas enligt följande: Skattefinansierad verksamhet Till kommunstyrelsens egna kapital överförs ett överskott på tkr avseende allmän och teknisk verksamhet samt arbetsmarknadsenhet och gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet. Kommunstyrelsens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. IT-nämndens underskott på -371 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Lönenämndens underskott på -172 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Till omsorgsnämndens egna kapital överförs ett underskott på tkr. Omsorgsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr Till utbildningsnämndens egna kapital överförs ett överskott på tkr. Utbildningsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. Till byggnadsnämndens egna kapital överförs ett underskott på 116 tkr. Byggnadsnämnden samlade egna kapitalet uppgår därefter till -849 tkr. Miljönämnden i mellersta Bohusläns överskott på 396 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(38)

59 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 63 Investeringsverksamhet 2. Kommunfullmäktige beslutar att av uppkomna över- och underskott i investeringsredovisningen 2015, föra över ,2 tkr till investeringsbudgeten 2016, enligt följande sammanfattning. Nytt anslag för 2016 uppgår därmed till ,8 tkr. Projekt Belopp tkr Budget 2016 Nytt anslag 2016 Markköp / 0001/06 markreglering Fastighetsförsäljning , , , Hamnförvaltning 2 839, , ,40 01 Industriområden , ,50 02 Exploateringsområden , ,70 03 Fastighetsprojekt , ,10 04 Väghållning 2 530, ,60 05 Fritidsanläggningar , ,10 10 Utbildningsförvaltningen 604, ,20 11 Omsorgsförvaltningen 7, ,1 Miljö- och byggförvaltningen 381, ,3 009 Konst 8, ,7 12 Räddningstjänsten 205, ,3 Inventarier KS / Oförutsett 5 177, , , VA-verksamhet , ,00 Summa , , ,80 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(38)

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2015 Januari 2016 Sotenäs kommun Granskning av rättssäkerhet i bygglovsprocessen

79 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Ansvarig nämnd samt avgränsningar Revisionskriterier Metod Organisation och kompetensförsörjning Organisation och ansvarsfördelning Prioritering och kompetensutveckling Personalförsörjning Vår bedömning Rutiner och arbetssätt Processbeskrivning och dokumenterade rutiner Arbetssätt Nämndens beslutsfattande Nämndens uppföljning av beslut och överklaganden Handläggningstider Vår bedömning Stickprovsgranskning Granskningens bakgrund och resultat Vår bedömning Samlad bedömning Bedömning utifrån revisionsfrågorna Slutsats...20 Bilaga 1: Revisionskriterier...22 Kommunallagen (1991:900)...22 Förvaltningslagen (1986:223)...22 Plan- och bygglagen (2010:900)...22 Reglemente för byggnadsnämnden (antaget av KF )...23 Bilaga 2: Källförteckning

80 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sotenäs kommun har EY granskat om kommunens bygglovsprocess är ändamålsenlig, det vill säga i enlighet med lagar, regler och fullmäktiges mål samt hur byggnadsnämnden säkerställer likvärdig bedömning i bygglovsärenden. Granskningen visar att byggnadsnämnden brister i sin styrning och uppföljning av bygglovsprocessen. I granskningen bedöms vidare att nämnden inte har säkerställt en ändamålsenlig, likvärdig och rättssäker bygglovsprocess. I granskningen bedöms att plan- och byggenheten saknar tillräckliga rutiner för bygglovshandläggningen. Otillräckliga rutiner för bygglovshandläggningen samt personalsituationen på bygglovsavdelningen gör att verksamheten riskerar att bli personberoende och innebär en risk att handläggning av olika ärenden skiljer sig åt. Granskningen visar också att det finns skillnader i handläggningen mellan handläggarna. Nämnden ska förhålla sig till de krav som följer av PBL, högst 70 dagars handläggningstid från det att ärendet är komplett. Det framgår att nämnden inte lever upp till de krav om handläggningstider som stipuleras i lagstiften samt att det saknas en plan för att begränsa handläggningstiderna. Bristande uppföljning av väsentliga delar av verksamheten ger nämnden begränsad möjlighet att säkerställa en ändamålsenlig bygglovsprocess. Det är vidare väsentligt att nämndens beslut inte påverkas av till exempel jäv och otillåtna bisysslor. Nämnden har i dagsläget inga rutiner för att hantera jäv och otillåtna bisysslor. Av granskningen framgår vidare att det finns brister i hur bygglovsprocessen tillämpas utifrån processkarta/rutinbeskrivning, lagstiftning samt nämndens delegationsordning. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Tillse att en analys och plan för nämndens kompetensförsörjning på lång såväl som kort sikt upprättas. Tillse att det finns riktlinjer och rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättssäker bedömning av bygglovsärenden. Säkerställa att mallar och rutiner är kända och följs. Säkerställa att delegationsordningen är aktuell och att det tydligt framgår på vilken nivå beslut ska fattas. Säkerställa att delegationsordningen är förankrad hos handläggarna samt att den efterlevs. Fastställa rutin för att anmäla och hantera jäv och otillåten bisyssla bland tjänstemän samt jäv bland nämndens ledamöter. Systematiskt följa upp och analysera väsentliga delar i verksamheten för att kunna vidta åtgärder och säkerställa kvalitet och effektivitet i bygglovsprocessen. Tillse att det upprättas en handlingsplan med åtgärder för att klara kraven i plan- och bygglagen. Utveckla tydligheten i beslut avseende beskrivningar av bedömningar samt hur beslut kan överklagas. 2

81 1. Inledning 1.1. Bakgrund Den 2 maj 2011 trädde den nya plan- och bygglagen i kraft. Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked prövas av byggnadsnämnden. Bestämmelserna i lagen syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Byggnadsnämnden i Sotenäs kommun fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet samt de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom dessa områden. Inom ramen för ansvaret bedriver nämnden myndighetsutövning 1, där beslut om bygglov utgör en central del. Bygglov är ett skriftligt tillstånd som krävs för att få uppföra nya byggnader och anläggningar, göra tillbyggnader eller för att helt eller delvis ändra användningen av en byggnad. I planoch bygglagen (PBL) anges när bygglov och bygganmälan krävs. Där finns också regler om tillsyn och kontroll. I 9 kap PBL regleras bestämmelser för hur kommunen ska hantera bygglov. Bland annat framgår att lov eller förhandsbesked ska avgöras inom 70 dagar från det att den fullständiga ansökan kom till nämnden. Av revisorernas granskning 2014 framkom att det inom byggnadsnämndens verksamhet upplevs finnas svårigheter med hög personalomsättning och besparingskrav. I nämndens delårsrapport 2014 uppgavs att besparingskrav och personalbrist fått konsekvenser för handläggningstid och service till allmänheten. Revisorerna har under 2015 även blivit uppmärksammade om ett bygglovsärende där ett beslut på delegation har ifrågasatts utifrån gällande lagstiftning och delegationsordning. Mot denna bakgrund har revisorerna i sin risk- och väsentlighetsanalys identifierat flera risker kopplat till bygglovsprocessen och bedömt det som väsentligt att genomföra en granskning av kommunens bygglovsprocess. Ansvarsgrunder som är relevanta i denna granskning är bland annat risken för förtroendeskada, obehörigt beslutsfattande, otillräcklig beredning av ärenden samt bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll från nämnden Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att bedöma om kommunens bygglovsprocess är ändamålsenlig, det vill säga i enlighet med lagar, regler och fullmäktiges mål samt hur nämnden säkerställer likvärdig bedömning i bygglovsärenden. Är bygglovsprocessen utformad för att säkerställa likvärdig och rättsäker bedömning av bygglovsärenden? Har byggnadsnämnden säkerställt att handläggare inom miljö- och byggförvaltningen har rätt kompetens för att säkerställa en rättssäker bedömning av bygglovsärenden? 1 Myndighetsutövning: Begreppet myndighetsutövning saknar en legal definition. I kommentarerna till 3 kap 13 kommunallagen görs tolkningen att gemensamt för all myndighetsutövning, är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. I fråga om definition av myndighetsutövning hänvisar regeringsformen och nu gällande förvaltningslag till förarbetena till den gamla förvaltningslagen. Där avsågs myndighetsutövning som utövning av befogenheter att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande. 3

82 Hur säkerställer nämnden att bygglovsärenden hanteras inom givna tidsramar, från inkommen ansökan till meddelat beslut? Tillämpas bygglovprocessen likvärdigt, rättsäkert samt utifrån gällande delegationsordning? Motiveras beslut i bygglovsärenden tydligt nog för att säkerställa transparens avseende beslutsgrunder samt bidra till förståelse för nämndens beslut? 1.3. Ansvarig nämnd samt avgränsningar Byggnadsnämnden ansvarar för bygglovsärenden i Sotenäs kommun. Granskningen avser endast bygglovsärenden och inte ärenden inom nämndens övriga ansvarsområden Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna för denna granskning kommer i huvudsak att utformas med utgångspunkt från följande: Kommunallagen (1991:900) 2 kap. 2, reglerar den så kallade likställighetsprincipen. 6 kap. 7 som reglerar styrelse och nämndernas uppdrag Plan- och bygglagen (2010:900) Främst 9 och 10 kap. Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer inom området Reglemente för byggnadsnämnden Revisionskriterierna beskrivs närmare i granskningens bilaga Metod Det inledande stadiet i granskningen har genomförts som en dokument- och intervjustudie. Relevanta styrdokument och rutinbeskrivningar har studerats. Intervjuer har genomförts med följande funktioner: Byggnadsnämndens presidium Förvaltningschef för miljö- och byggförvaltningen Enhetschef för Plan och bygg Bygglovshandläggare Kompletterande telefonintervju har även genomförts med registrator på miljö- och byggförvaltningen. Intervjuerna har genomförts individuellt med varje person. Intervjufrågor har utarbetats utifrån syftet och revisionsfrågorna. Därefter har en stickprovsgranskning av ett antal ärenden genomförts. Utgångspunkten har varit att bedöma ärendena utifrån granskningens revisionsfrågor. Stickprovsgranskningen har omfattat åtta utvalda ärenden där beslut har fattats under Stickproven avser såväl 4

83 positiva som negativa beslut, delegationsbeslut tagna av både arbetsutskott och tjänstemän, beslut av nämnd samt beslut om förhandbesked under 2015 (t.o.m. november). För stickprovsgranskningen har en checklista utarbetats utifrån gällande lagstiftning, styrdokument och rutiner. 5

84 2. Organisation och kompetensförsörjning I detta avsnitt ges inledningsvis en övergripande beskrivning av bygglovsverksamhetens organisation samt byggnadsnämndens ansvar. Därtill beskrivs vilka resurser som finns inom bygglovsenheten, personella samt ekonomiska, samt hur nämnden säkerställer verksamhetens kompetensförsörjning Organisation och ansvarsfördelning Byggnadsnämndens huvudsakliga uppdrag är enligt nämndens reglemente att fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet samt de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom dessa områden. Inom ramen för detta ingår frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov och andra liknande beslut. Källa: Miljö- och byggförvaltningen, Sotenäs kommun Byggnadsnämndens förvaltning i bygglovsfrågor är plan- och byggenheten som är en av två enheter inom miljö- och byggförvaltningen. Den andra enheten är miljöenheten som utgör förvaltning till Miljönämnden i mellersta Bohuslän. De två nämnderna har en gemensam förvaltning med en förvaltningschef. Direkt under förvaltningschefen finns en administrativ stab som arbetar mot de båda enheterna. Plan- och byggenheten leds från och med 2015 av en plan- och byggchef som har personalansvar för enheten. Enheten består i dagsläget av fyra bygglovshandläggare (motsvarande 3,5 heltidstjänster), tre planhandläggare och två som arbetar med kart- och mättjänster. Av genomförda intervjuer framgår att plan- och byggchefen tillsammans med nämnden ska ansvara för myndighetsutövningen. 6

85 2.2. Prioritering och kompetensutveckling Av samtliga intervjuer i granskningen framgår att handläggarna på bygglovsavdelningen har en hög arbetsbelastning. I Sotenäs uppges antalet ärenden uppgå till ca 120 ärenden per handläggare och år. Av kommunens årsredovisning framgår att det totala antalet bygglovsärenden uppgår till ca per år 2. Enligt uppgift från genomförda intervjuer har Sotenäs kommun Sveriges högsta andel av överklagade ärenden vilket har bidragit till den höga arbetsbelastningen. I intervjuerna framhålls att den höga arbetsbelastningen innebär att vissa arbetsuppgifter prioriteras bort och att mål för handläggningstider är svåra att nå. Av intervjuerna framgår att uppföljning och utvärdering är nedprioriterat till följd av arbetsbelastningen. Uppföljning och utvärdering behandlas i avsnitt 3. Vissa av de intervjuade uppger också att tillsyn avseende byggnation i strid med plan- och bygglagen är nedprioriterat och inte utförs i tillräcklig utsträckning. Enligt förvaltningen är det främst tillsyn inom anmälningsärenden som har nedprioriterats. Förvaltningschefen menar att det beror på att det har saknats rutiner för anmälningsärenden. Det har inneburit att det har kommit in ett stort antal ärenden till enheten som inte borde kommit in. Förvaltningen har under hösten 2015 tagit fram en rutin för klagomål- och anmälningsärenden. Enligt uppgift har byggnadsnämnden för 2015 tillsatt en tjänst för tillsyn av fasta tillsynsobjekt. Den fasta tillsynen har delvis utförts under Det framgår att den tillsyn som inte utförts beror på att kommunstyrelsen beordrade funktionen att under en period arbeta med kommunens flyktingmottagande. Flera av de intervjuade uppger även att kompetensutveckling är ett område som har nedprioriterats delvis med anledning av arbetsbelastningen. Detta avser kompetensutvecklingen för både nämndsledamöter och bygglovshandläggare. Avseende kompetensutvecklingen för nämndsledamöter framgår att plan- och byggchefen vid ett tillfälle har utbildat ledamöterna i samband med sammanträde. Enligt presidiet var tanken att utbildning i plan- och bygglagen skulle vara en stående punkt vid nämndens sammanträden men att detta inte har genomförts som planerat. Presidiet uppger att de vid enstaka tillfälle har deltagit i extern utbildning men att kompetensutvecklingen för ledamöterna sammantaget är begränsad. Kompetensutvecklingen för bygglovshandläggarna beskrivs av flera intervjuade som begränsad. Av intervjuerna framgår att det saknas en kompetensutvecklingsplan (eller likande dokument) för den strategiska kompetensutvecklingen. I dagsläget deltar bygglovshandläggarna sporadiskt i externa utbildningar. Det framgår att plan- och byggchefen utgör expertråd och stöd för handläggarna för att säkerställa kompetens i handläggningsprocessen. Av genomförda intervjuer framgår även att förvaltningschefen inhämtar prejudikat från Mark- och Miljödomstolen som översänds till handläggarna för att säkerställa kompetens. Enligt uppgift diskuteras även prejudikaten kontinuerligt på byggmöten som hålls varje vecka. Plan- och byggchefen ser det som ett viktigt utvecklingsområde att stärka kompetensutvecklingen och göra den strukturerad och kontinuerlig. Plan och-byggchefen framhåller att det nyligen införts en punkt på agendan vid byggmötena som handlar om att utvärdera genomförda bygglovsärenden. Detta för att utveckla handläggningen Personalförsörjning Av genomförda intervjuer framgår att det på plan- och byggenheten under en längre tid har varit en brist på handläggare, framförallt bygglovshandläggare. Enheten har under 2015 haft 2 Enligt kommunens årsredovisning uppgick antalet byggärenden till 485 år

86 hög personalomsättning. Av intervju med plan- och byggchefen framgår att ca 50% av personalen på enheten slutade under våren och sommaren, varav tre som arbetade med bygglov. Plan- och byggchefen uppger att det inom bygglovsverksamheten var ett stort antal ärenden i kombination med otydlig roll- och ansvarsfördelning som gjorde att flera personer slutade. Under hösten har enheten nya rekryteringar gjorts. Det framgår att enheten nu ses som fullbemannad. Flera av de intervjuade menar dock att det finns behov av ytterligare handläggare inom bygglov men att det är svårt att få igenom frågan i kommunen. Förvaltningen uppger att introduktionen av nyanställda har varit en brist. Under 2015 har plan- och byggenheten tillsammans med personalavdelningen tagit fram ett introduktionspaket för nyanställda. Även om enheten i dagsläget ses som fullbemannad framkommer av granskningens intervjuer att det upplevs som svårt att rekrytera personal med rätt kompetens till bygglovsverksamheten. Plan- och byggenheten såväl som miljö- och byggförvaltningen saknar dokumenterad plan för kompetensförsörjning. Enligt uppgift från förvaltningschefen saknas även en sådan plan på kommunövergripande nivå vilket framhålls som en brist Vår bedömning Byggnadsnämnden ansvarar enligt plan- och bygglagen 9 kap. 20, samt nämndens reglemente, för att handlägga ärenden om bygglov. Enligt 11 kap. är byggnadsnämnden även ålagd att utöva tillsyn samt ingripa eller besluta om påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt plan- och bygglagens bestämmelser. För att kunna säkerställa sina åtaganden enligt plan- och bygglagen är det enligt vår bedömning väsentligt att byggnadsnämnden säkerställt kompetensförsörjning på lång såväl som på kort sikt. Kompetensförsörjning avser både rekryteringsbehov och behov av vidareutbildning för befintlig personal. Vi bedömer det som positivt att nämnden har tillsett att enheten åter är fullbemannad avseende bygglovshandläggare samt att ett introduktionspaket för nyanställda tagits fram. Vår bedömning är däremot att byggnadsnämnden inte säkerställt kompetensförsörjningen på plan- och byggenheten. Den höga arbetsbelastningen och svårigheten att rekrytera rätt kompetens innebär enligt vår bedömning att verksamheten är utsatt för betydande risk vid till exempel personalomsättning eller längre frånvaro. Det framgår att kompetensutvecklingen för såväl ledamöter i nämnden som tjänstemän är begränsad. Det saknas även dokumenterade strategier för den strategiska kompetensförsörjningen. Vår bedömning är att nämnden bör stärka det långsiktiga och strategiska arbetet med kompetensförsörjning, exempelvis genom en kompetensförsörjningsplan där analys av kompetensbehov samt plan och strategier för framtida kompetensförsörjning framgår. Vi ser positivt till att det har tagits fram rutin för anmälningsärenden. Däremot bedömer vi det som en brist att väsentliga delar av verksamheten avseende tillsyn inte utförs i tillräcklig omfattning. Detta eftersom det är en väsentlig uppgift för att kunna säkerställa att byggherrar och fastighetsägare i Sotenäs kommun fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen samt anslutande föreskrifter. Enligt vår bedömning riskerar bristande tillsynsarbete att skada nämndens förtroende bland allmänheten. 8

87 3. Rutiner och arbetssätt I detta avsnitt behandlas vilka beskrivningar av bygglovsprocessen samt dokumenterade rutiner som finns i bygglovsverksamheten. Avsnittet behandlar även hur bygglovsavdelningen arbetar med den praktiska hanteringen av bygglov, hur nämnden arbetar med beslutsfattande och uppföljning samt hur nämnden följer upp- och arbetar med att begränsa handläggningstiderna Processbeskrivning och dokumenterade rutiner Inom bygglovsverksamheten finns övergripande tre typer av stöddokument: Processkarta och rutin för ärendegången Mallar för beslut, tjänsteskrivelser och yttranden med mera Delegationsordning Plan- och byggenheten har en processkarta som övergripande illustrerar hur en process avseende bygglov genomförs i verksamheten. Processkartan togs fram under 2015 av planoch byggchefen. Av intervju framgår att processkartan främst beskriver bygglovshandläggningen. Processkartan beskrivs vidare i avsnitt 3.2. Det stöd som finns för handläggarna i deras arbete består i huvudsak av ett antal mallar för beslut, tjänsteskrivelser och yttranden med mera. Av intervju med handläggare framgår att mallarna ger ett bra stöd och finns samlade i verksamhetens IT-system Vision där ärendehandläggningen sker. Mallarna innehåller färdiga texter som anpassas efter de enskilda ärendena. Intervjuad handläggare uppger att det främsta stödet i handläggning av bygglovsärenden utöver mallarna är detaljplanerna. Av genomförda intervjuer framgår att det saknas rutiner som stöd för själva handläggningen. De intervjuade menar att det finns ett behov av mer rutiner för bygglovsprocessen och handläggningen. Enligt uppgift från handläggare arbetar handläggarna på olika sätt i delar av processen, särskilt avseende tekniskt samråd, startbesked och slutbesked. Det uppges att avsaknaden av rutiner och stöddokument särskilt ses som en brist då det finns flera nyanställda. Det finns en risk att de nya kan få olika svar beroende på vilken kollega de frågar. Vidare uppges att det även medför en risk att handläggarna inte gör likvärdiga bedömningar. Plan- och byggchefen uppger även att det finns bristande kännedom om mallar och rutinen för ärendegången. Bland annat att det finns förbättringspotential om hur beslut ska formuleras. Enligt handläggaren och plan- och byggchefen har det påbörjats ett arbete för att ta fram rutiner för handläggningen men att arbetet är i ett tidigt skede. Flera av de intervjuade menar det finns ett behov av att revidera och förtydliga delegationsordningen. Bland annat framgår att plan- och byggchefen inte finns med i nuvarande delegationsordning. Vissa av de intervjuade framhåller att begreppet mindre avvikelser, som påverkar på vilken nivå beslut ska tas, inte är definierat. Vidare framgår även av intervjuad handläggare att handläggarna inte har blivit uppmärksammade på ändringar från tidigare delegationsordning vilket medfört att beslut på delegation har fattats i strid mot delegationsordningen. Även plan- och byggchefen menar att flera beslut har fattats i strid med delegationsordningen då den upplevs som inaktuell. Av nämndens protokoll framgår att förvaltningen har fått i uppdrag att se över delegationsordningen. 9

88 3.2. Arbetssätt Av förvaltningens fyra 3 handläggare som arbetar med bygglov deltar alla i hela byggprocessen, det vill säga arbetar med såväl bygglov som tekniskt samråd, startbesked samt slutbesked m.m. Det finns ingen ansvarsfördelning mellan handläggarna baserad på geografisk indelning eller typ av ärenden. Intervjuad handläggare uppger att den huvudsakliga handläggningen av ärenden sker i verksamhetens IT-system Vision. Systemet beskrivs som ett stöd för handläggningen där ärendena finns samlade tillsammans med mallar för bland annat beslut och tjänsteutlåtande. Enligt processkartan för bygglovsprocessen framgår att processen översiktligt kan delas in i fem steg. Det första steget (1) avser huvudsakligen registrering av ärenden, fördelning samt utskick av bekräftelse på inkommen ansökan. Enligt uppgift förekommer det att handläggarna inte skickar ut bekräftelse på inkommen ansökan eftersom detta inte har fungerat i systemet och upplevs som för tidskrävande att göra manuellt. Nyinkomna ärenden fördelas mellan handläggarna på veckovisa byggmöten. På mötena behandlas fördelade ärenden vidare i steg två (2) genom att säkerställa att handlingarna är kompletta. På mötena diskuteras även preliminära bedömningar och om beslut kan fattas på delegation eller av nämnden. Steg två omfattar även att eventuella remissinstanser ombeds kommentera ärenden. Om handlingarna inte bedöms som kompletta skickas en begäran om komplettering. Som framgår av avsnitt 2 i rapporten används även mötena för kunskapsöverföring då ärendehandläggningen utvärderas och prejudikat förmedlas. Av intervju framgår att det i samband med byggmötena ofta är för tidigt i processen att avgöra remissinstanser och var beslut bör fattas. Det tredje steget (3) avser handläggningen av ärendet, såsom granskning av ritningar, teknisk beskrivning, plangranskning och besiktning. Utformningen ska godkännas av kommunarkitekten/plan- och byggchefen. Vidare ska det enligt rutinen skickas ett mottagningsbevis på kompletta handlingar till sökanden och grannyttranden begärs in. Däremot framgår av handläggare och plan- och byggchef att det finns brister kring utskick av mottagningsbevis och att detta sällan görs. Det fjärde steget (4) ser olika ut beroende på om beslut fattas på delegation eller om beslut ska fattas av arbetsutskottet eller nämnden. Om beslut fattas på delegation avslutas processen i steg fyra med att handläggaren fattar beslut om bygglov. Detta görs efter avstämning med plan- och byggchef. Om beslut ska fattas av arbetsutskottet eller nämnden skriver handläggaren en tjänsteskrivelse som stäms av med plan- och byggchefen. Enligt rutinen ska både tjänsteskrivelsen och delegationsbeslutet innehålla en saklig kortfattad motivering med hänvisning till lagrum. Det används även mallar för tjänsteskrivelse och beslut. Plan- och byggchefen menar även att bakgrund och motiveringar till beslut skiftar i kvalitet men att det pågår ett arbete för att stärka kvaliteten. Det femte steget (5) avser i huvudsak beslutsfattande i utskottet och nämnden. I steg fem sker även expediering och fakturering. Enligt uppgift från intervju kungörs även bygglovsbesluten i Post- och Inrikes Tidningar. (1) Registrering och fördelning (2) Planeringsmöte och komplettering av handlingar (3) Handlägga ärende (4) Delegationsbeslut och tjänsteskrivelse (5) Beslut efter politisk behandling 3 Cirka tre och en halv heltidstjänst 10

89 3.3. Nämndens beslutsfattande De intervjuade menar att delegeringsordningen avseende bygglov är långtgående i Sotenäs kommun. Enligt intervjuade beslutas mellan % på delegation, av nämndens arbetsutskott eller av tjänstemän. Majoriteten av ärenden på delegation beslutas på tjänstemannanivå men flera av de intervjuade uppger att ett stort antal ärenden även beslutas i arbetsutskottet. Genomförda intervjuer visar att tjänstemännen sällan fattar beslut om avslag eller i ärenden där det har inkommit synpunkter från grannar och/eller andra instanser. Majoriteten av sådana beslut tas på politisk nivå, främst i arbetsutskottet. Flera av de intervjuade uppger att det är få ärenden som går hela vägen upp till nämnden. Nämnden tar främst beslut i ärenden där arbetsutskottet inte har kommit överens eller i ärenden av principiell art. Beslut av principiell art kan exempelvis avse det första beslutet inom ett ärendeområde eller i ärenden som ses som ovanliga. Nämnden fattar även beslut i alla ärenden som avser sanktionsavgifter och viten. Enligt vissa av de intervjuade är det för få ärenden som går upp till nämnden och det upplevs finnas behov av att tydligagöra i vilka fall beslut ska fattas på olika nivåer. Av intervjuer med nämndens presidium framgår att nämnden har tillgång till de beslutsunderlag som krävs för att fatta beslut. Nämndens ledamöter har tillgång till IT-systemet och får enligt uppgift underlagen i god tid innan sammanträde. I samtliga ärenden som nämnden beslutar formulerar tjänstemännen ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut. Tjänstemännen deltar och föredrar de aktuella ärendena på nämndens sammanträden. Intervjuer med presidiet visar att tjänstemännens utlåtanden ses som ett väsentligt underlag för nämndens beslut. Presidiet anser i huvudsak att tjänsteutlåtandena har god kvalitet. Däremot uttrycker en av ledamöterna att det finns behov av att utveckla dessa för att i samtliga ärenden vara trygg med tjänstemännens utlåtanden. Presidiet uppger att nämnden inte har någon dokumenterad eller fastställd rutin för att anmäla och hantera jäv för nämndens ledamöter. Det är följaktligen upp till respektive ledamot att hålla reda på om vederbörande är jävig. Presidiet uppger att det förekommer att ledamöter avstår från att delta i beslut med anledning av jäv Nämndens uppföljning av beslut och överklaganden Samtliga delegationsbeslut redovisas för nämnden i samband med dess sammanträden. Nämnden får en lista med delegationsbeslut och arbetsutskottets protokoll. Utöver att nämnden får del av delegationsbeslut görs viss uppföljning till bokslut. Avseende bygglov är det främst antal bygglovsärenden som följs upp. Samtliga genomförda intervjuer visar att uppföljning och utvärdering av nyckeltal och kvalitet i bygglovsprocessen ses som otillräcklig och som ett viktigt utvecklingsområde. I dagsläget görs ingen löpande uppföljning av nyckeltal utöver antalet bygglovsärenden. Bland annat saknas nyckeltal avseende handläggningstider, antal överklagade ärenden, andel överprövade beslut, typ av ärenden, andel beslut som tas på delegation, etc. Flera av de intervjuade menar att bristen på verksamhets- och kvalitetsuppföljning främst beror på att enheten har varit underbemannad samt att det under en längre tid har saknats ett fungerande verksamhetssystem. Kommunstyrelsen godkände 2012 inköp av IT-systemet Vision för miljö- och byggförvaltningen. Inköpet blev förskjutet och sattes i drift först 2014 men då främst för miljöenheten. IT-systemet används på plan- och byggenheten men fortfarande är under uppbyggnad. De intervjuade menar att IT-systemet kommer att möjliggöra uppföljning och analys av nyckeltal men åtgärderna i systemet har tagit längre tid än beräknat. Intervjuade verksamhetsföreträdare uppger att det sker ett löpande arbete med att utveckla och implemen- 11

90 tera IT-systemet men att de inte vet när det kommer vara redo för uppföljning och utvärdering. Det framhålls som viktigt att uppföljning och bevakning sker per automatik genom systemet eftersom det annars tar för mycket av handläggarnas tid i anspråk. Vissa av de intervjuade framhåller även att avsaknaden av uppföljning och utvärdering beror på att det saknas styrdokument och rutiner. Granskningen visar att viss uppföljning av bland annat nämndens riktlinjer och policydokument, handläggningstider och efterlevnad av delegationsordning, årligen görs inom ramen för den interna kontrollen. Kontroll av handläggningstider och delegationsordning görs genom stickprovsgranskning av ett antal ärenden. De intervjuade uppger att andelen överklagade beslut är en stor utmaning. Som framgår i avsnitt 2.2 har Sotenäs kommun enligt uppgift Sveriges högsta andel av överklagade ärenden. De intervjuade menar att det finns begränsad möjlighet att minska antalet överklagade beslut men att det är viktigt att minska andelen beslut som överprövas i högre instans. Förvaltningen har som mål att få rätt hos högre instans i 70 % av de ärenden som överklagas. Även om flera av de intervjuade menar att det finns ett behov av en mer systematisk uppföljning av överklagade beslut visar granskningen att det har genomförts ett arbete med att följa upp överklagade ärenden mellan Arbetet resulterade i en rapport med en sammanställning och analys av överklagade ärenden. Av rapporten framgår bland annat andel överklagade beslut som överprövats i högre instans inklusive fördelning av felkategorier och hur förvaltningen avser att arbeta för att minska antalet beslut som överprövas. Exempelvis framgår arbetet med att ta del av prejudikat som en del av arbetet. Sammanställningen redovisades för nämnden Granskningens intervjuer visar att det pågår ett arbete för att öka rättssäkerheten, bland annat genom att lära sig av och diskutera beslut som överprövats samt genom att löpande ta del av prejudikat från högre instans. Detta görs främst på de veckovisa byggmötena. Av intervjuer framgår att andelen överprövade beslut har minskat. Detta framgår även av sammanställningen som visar att målet om överprövade beslut nåddes under Handläggningstider Avseende handläggningstid för bygglovsärenden ska nämnden förhålla sig till de krav som följer av PBL, högst 70 dagars handläggningstid från det att ärendet är komplett. Av genomförda intervjuer framgår att det inte sker någon systematisk uppföljning av handläggningstider utöver den stickprovsgranskning som görs inom ramen för den interna kontrollen. De intervjuade uppger att nämnden inte klarar kraven om högst 70 dagars handläggningstid. Det saknas även information om den genomsnittliga handläggningstiden eftersom det inte görs någon löpande uppföljning. Vidare framgår att det finns begränsad möjlighet att följa upp handläggningstider eftersom IT-systemet inte möjliggör detta i dagsläget. De intervjuade menar att uppföljning kommer att möjliggöras i IT-systemet framöver. Enligt uppgift från handläggare framgår även att det sällan noteras när ansökan är komplett vilket försvårar uppföljning av handläggningstid. Flera av de intervjuade menar att de främsta anledningarna till att kravet inte klaras är på grund av den tidigare underbemanningen, den stora andelen överklagade ärenden samt ökade besöks- och telefontider. Vissa av de intervjuade menar även att det finns behov av ett effektivare arbetssätt och rutiner för bygglovsprocessen. Enligt de intervjuade är det väsentligt att enheten har bemannats upp för att kunna förbättra handläggningstiderna. Arbetet med att öka rättssäkerheten och minska andelen överprövade beslut ses också som viktigt. Det framgår att kommunen under 2015 inrättade ett servicecenter vilket under året innebar att växeln under hela dagen kopplade vidare samtal samt släppte in besök till plan- och byggenheten. Detta innebar mindre tid för handläggning och mer till service för allmänheten. Det anges som väsentligt att kommunledningen i januari 2016 gått till- 12

91 baka till de gamla rutinerna med telefon- och besökstid begränsat till färre antal timmar under dagen. Granskningen visar däremot att det inte finns någon dokumenterad strategi för att förbättra handläggningstiderna Vår bedömning Av kommunallagens 2 kap. 2 framgår att kommuner har ett ansvar att tillse att dess invånare behandlas likvärdigt. Nämndens uppdrag enligt kommunallagens 6 kap. 7 inkluderar vidare att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som gäller för verksamheten samt med tillräcklig intern kontroll. Byggnadsnämnden är av lagstiftning ålagd att säkerställa en viss grad av effektivitet i handläggningsprocessen. Plan och bygglagen anger att alla ärenden ska handläggas inom 70 dagar. För att kunna säkerställa likvärdigheten och rättssäkerheten i bygglovsärenden samt korta handläggningstider är det enligt vår bedömning väsentligt att handläggning sker utifrån ett strukturerat arbetssätt. Det är också väsentligt att nämnden löpande följer upp verksamheten och har en tillräcklig intern kontroll. Det finns en dokumenterad processbeskrivning och mallar för att skapa enhetliga formuleringar vilket vi bedömer som positivt. Däremot framgår att det saknas riktlinjer och rutiner för hur handläggningen ska utföras. Granskningens intervjuer visar att det finns ett behov av riktlinjer och rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättssäker bedömning av bygglovsärenden. Det framgår även att handläggarna arbetar på olika sätt i vissa steg i processen. Vi bedömer att det saknas tillräckliga rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättssäker handläggning av bygglovsärenden. Det är enligt vår bedömning väsentligt att nämnden tillser att det finns riktlinjer och rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättssäker bedömning av bygglovsärenden. Det finns en processkarta som beskriver vad som ska göras i de olika stegen i bygglovsprocessen. En del i processen är plan- och byggenhetens regelbundna möten för tilldelning av ansökningar samt där handläggarna tar del av prejudikat och diskuterar oklara ärenden med varandra. Enligt vår bedömning kan byggmötena bidra till att bygglovsärenden handläggs och beslutas på ett likvärdigt och rättsäkert sätt. Även om processen i huvudsak följs framgår att det finns brister i vissa steg. Bland annat framgår att det finns brister kring utskick av bekräftelse vid komplett ansökan. Vidare uppges att det finns en bristande kännedom om mallar och rutinen för ärendegången. Vi bedömer att nämnden bör säkerställa att mallar och rutiner är kända och följs. Granskningen visar att gällande delegationsordning inte är aktuellt i sin helhet. Det framgår även att flera intervjuade upplever att det är otydligt på vilken nivå vissa beslut ska tas. Detta eftersom vissa begrepp inte är definierade. Vidare framgår att delegationsordningen inte är helt förankrad hos handläggarna. Enligt uppgift har detta resulterat i att den i vissa fall inte följs. Vår bedömning är att nämnden bör säkerställa att delegationsordningen är aktuell och det tydligt framgår på vilken nivå beslut ska fattas. Vi bedömer även att nämnden bör säkerställa att delegationsordningen är förankrad hos handläggarna samt att den efterlevs. Att handläggare och nämndens ledamöter inte är jäviga eller har en otillåten bisyssla som kan påverka objektiviteten är en central fråga för handläggning av myndighetsärenden. Jäv diskuteras enligt nämndens presidium inom nämnden men det saknas tydlig rutin för hur det ska anmälas och hanteras. Enligt vår bedömning bör nämnden upprätta en rutin för att anmäla och hantera jäv och otillåten bisyssla bland tjänstemän samt jäv bland nämndens ledamöter. 13

92 Granskningen visar att nämnden har följt upp och analyserat förlorade överklaganden. Det framgår även att andelen förlorade överklagangen har minskat. Vi ser positivt på nämndens uppföljning och arbete avseende överklagade beslut. Granskningen visar däremot att det i dagsläget inte görs någon löpande uppföljning av nyckeltal i verksamheten utöver antalet bygglovsärenden. De intervjuade menar att uppföljning av nyckeltal kommer att möjliggöras i IT-systemet. Vår bedömning är mot bakgrund av ovan att nämnden brister i sin uppföljning av verksamheten. Nämnden bör systematiskt följa upp och analysera väsentliga delar i verksamheten för att kunna vidta åtgärder och säkerställa kvalitet och effektivitet i bygglovsprocessen. Granskningen visar att nämnden inte klarar kraven om högst 70 dagars handläggningstid. Det bedöms som väsentligt att enheten nu är fullbemannad för att korta handläggningstiderna. Granskningen visar däremot att det inte finns någon dokumenterad handlingsplan för att korta handläggningstiderna. Enligt vår bedömning bör nämnden tillse att det upprättas en handlingsplan med åtgärder för att klara kraven i plan- och bygglagen. 14

93 4. Stickprovsgranskning I detta avsnitt presenteras hur stickprovsgranskningen genomförts. Avsnittet behandlar även vilka frågor som besvarats samt vilka resultat som framkommit av stickproven Granskningens bakgrund och resultat Inom ramen för granskningen har en stickprovsgranskning av bygglovsärenden genomförts. Granskningen omfattar åtta ärenden där beslut fattats under I ett ärende avseende nybyggnation om två bostadshus har dock två separata beslut fattats, båda dessa beslut omfattas också av granskningen. Stickproven avser såväl positiva som negativa beslut, delegationsbeslut tagna av både arbetsutskott och tjänstemän, beslut av nämnd samt beslut om förhandbesked under 2015 (t.o.m. november). I stickprovsgranskningen har följande frågor besvarats: Understiger handläggningstiden 70 dagar? Har det skickats en bekräftelse på inkommen ansökan? Har det skickats mottagningsbevis för kompletta handlingar? Framgår det tydligt på vilka grunder beslut fattats? (motivering av beslut och hänvisning till lagrum) Har yttranden begärts in? Framgår det tydligt hur beslutet överklagas? Framgår till vilka beslutet skickas till? Är delegationsbeslut fattade i enlighet med delegationsordningen? I granskningen ingår inte att bedöma huruvida besluten i de enskilda ärendena är korrekta. Granskningens syfte är endast att bedöma hur bygglovsprocessen tillämpats. Stickprovsgranskning bygglovsärenden Inom 70 dagar 2/8 25 % Bekräftelse Inkommen ansökan 2/8 25 % Mottagningsbevis kompletta handlingar 0/9 0 % * Beslutsgrund 6/9 67 % * Yttranden 6/9 75 % Hur beslutet överklagas? 2/9 22 % * Beslut skickas till? 7/9 78 % * Delegationsbeslut 6/9 67 % * Enligt delegeringsordningen 6/9 67 % * * Avser 9 beslut (8 ärenden) Enligt 9 kap 27 ska lov eller förhandsbesked avgöras inom tio veckor. Då nämnden mottagit en fullständig ansökan skickas ett mottagningsbevis till sökanden och handläggningstiden inleds. Bekräftelse på inkommen ansökan har endast skickats i två av åtta ärenden. Mottag- 15

94 ningsbevis vid fullständig ansökan och bekräftelse på att handläggningstiden inleds har inte skickats i något av ärendena. I och med att mottagningsbevis vid fullständig ansökan inte har skickats har granskningen av handläggningstid gjorts från datum för senast inkommen handling fram till beslut. I alla ärenden utom två har handläggningstiden överstigit 70 dagar från senast inkommen handling. I tre fall överstiger handläggningstiden 100 dagar och i ett fall uppgår handläggningstiden till 157 dagar. Ärenden där handläggningstiden överstiger 70 dagar omfattar såväl nämndbeslut som delegationsbeslut och avser flera olika typer av ansökningar. I alla utom ett ärende framgår beslutsgrund i form av hänvisning till lagrum. Däremot visar stickprovsgranskningen att det i tre fall saknas en tydlig motivering till besluten. I dessa fall framgår det inte tydligt av beslutet vad ansökan avser eller varför en avvikelse från detaljplan accepteras eller varför ett yttrande inte fått någon effekt. Vidare framgår att det överlag varierar hur tydligt beslutsgrund framgår. I samtliga fall där så behövs har yttranden från grannar och andra remissinstanser begärts in. I de ärenden yttranden inte begärts in föreligger inget sådant krav enligt PBL. I sju beslut saknas information om hur besluten ska/kan överklagas. Samtliga av dessa beslut avser beviljade bygglov/förhandsbesked. Det framgår att det i ett av dessa ärenden inkommit remissutlåtande med önskan som inte tillgodosetts i beslutet. I ett annat framgår att en berörd granne inte lämnat något yttrande. Enligt uppgift från intervjuad handläggare är det beslutet som expedieras. Därav delges ingen separat information om hur beslut ska/kan överklagas. Avseende två ärenden framgår inte till vem/vilka som bygglovsbeslutet skickas. Det framgår endast av ett beslut att beslutet har skickats till ytterligare part än sökande. Stickprovsgranskningen visar att tre delegationsbeslut inte helt följer nämndens delegationsordning: I ett fall har beslut om bygglov avseende tillbyggnader på ett fritidshus med avvikelser från detaljplan tagits på tjänstemannanivå. Enligt delegationsordningen har endast arbetsutskottet delegerats beslutanderätt om bygglov med avvikelser inom ramen för PBL 9 kap I ett fall har nämndens ordförande beviljat ett tidsbegränsat bygglov. Enligt delegationsordningen har ordförande delegerats rätt att fatta beslut i juridiska ärenden som är så brådskande att byggnadsnämndens avgörande inte kan avvaktas. Av beslutsunderlaget och beslutet saknas motivering varför nämndens avgörande inte kan avvaktas. Stickprovsgranskningen visar att handläggningstiden för ärendet uppgår till 26 dagar från ansökan och en dag från senast inkommen handling. I förhållande till övriga ärenden som granskats inom ramen för stickprovsgranskningen är det otydligt varför detta ärende bedöms som brådskande. Det är därav tveksamt i förhållande till delegationsordningen. I ett fall har arbetsutskottet fattat beslut om avslag avseende tillbyggnad av fritidshus. Avslaget görs med hänvisning till kraven på varsamhet och förbud mot förvanskning enligt PBL 8 kap. 13. Enligt nämndens delegationsordning har endast tjänstemän delegerats beslutanderätt avseende PBL 8 kap Vår bedömning För att säkerställa en likvärdig bedömning och rättsäker behandling av bygglovsärenden är det enligt vår bedömning väsentligt att handläggning och beslut följer fastställt arbetssätt och de krav som föreligger i lagstiftning. Det är även centralt att de som berörs av beslut lätt kan förstå på vilka mandat och grunder dessa fattats samt vart de kan vända sig för att överklaga 16

95 ett beslut de upplever som felaktigt. Utifrån de granskade ärendena är vår bedömning att det finns brister i hur bygglovsprocessen tillämpas utifrån processkarta/rutinbeskrivning, lagstiftning samt nämndens delegationsordning. Vi bedömer att bekräftelse på inkommen ansökan och mottagningsbevis för kompletta handlingar bör i samtliga fall delges. Sådana bekräftelser ökar både transparensen i processen samt underlättar för uppföljning av handläggningstider. Vi bedömer, i enlighet med vad som bedöms i avsnitt 3.6, att nämnden bör vidta åtgärder för att korta handläggningstiderna för att nå kraven i plan- och bygglagen. I förvaltningslagen finns krav på att ett beslut ska vara motiverat. Detta för att det är viktigt att ärenden prövas omsorgsfullt, sakligt och enhetligt. Vi bedömer att ytterligare beskrivningar av lagens innehåll samt av skäl för bedömningar i flera fall skulle stärka beslutens transparens. En tydligare beskrivning av skäl för beslut kan vidare stärka allmänhetens förståelse för besluten, möjlighet att kontrollera om besluten är riktiga samt minska antalet förlorade överprövningar. Vi bedömer att nämnden bör säkerställa att det framgår hur beslut kan överklagas i samtliga beslut. Vi bedömer, i enlighet med vad som bedöms i avsnitt 3.6, att nämnden bör säkerställa att delegationsordningen följs. 17

96 5. Samlad bedömning 5.1. Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Hur säkerställer nämnden att handläggare inom stadsbyggnadsförvaltningen har rätt kompetens för att säkerställa en rättssäker bedömning av bygglovsärenden? Är bygglovsprocessen utformad för att säkerställa likvärdig och rättssäker bedömning av bygglovsärenden? Bedömning Vi bedömer det som positivt att nämnden har tillsett att enheten har bemannats upp avseende bygglovshandläggare samt att ett introduktionspaket för nyanställda tagits fram. Vår bedömning är däremot att byggnadsnämnden inte säkerställt att kompetensförsörjningen på plan- och byggenheten är tryggad. Den höga arbetsbelastningen och svårigheten att rekrytera rätt kompetens innebär enligt vår bedömning att verksamheten är utsatt för betydande risk vid till exempel personalomsättning eller längre frånvaro. Det framgår att kompetensutvecklingen för såväl ledamöter i nämnden som tjänstemän är begränsad. Det saknas även dokumenterade strategier för den strategiska kompetensförsörjningen. Nämnden bör stärka det långsiktiga och strategiska arbetet med kompetensförsörjning, exempelvis genom en kompetensförsörjningsplan där analys av kompetensbehov samt plan och strategier för framtida kompetensförsörjning framgår. Att väsentliga delar av verksamheten (till exempel tillsyn) inte utförs i tillräcklig omfattning bedömer vi som en brist. Granskningen visar att det saknas riktlinjer och rutiner för hur handläggningen ska utföras. Granskningens intervjuer visar att det finns ett behov av riktlinjer och rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättssäker bedömning av bygglovsärenden. Det framgår även att handläggarna arbetar på olika sätt i vissa steg i processen. Vi bedömer att det saknas tillräckliga rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättssäker handläggning av bygglovsärenden. Det är enligt vår bedömning väsentligt att nämnden tillser att det finns riktlinjer och rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättssäker bedömning av bygglovsärenden. Det finns en processkarta som beskriver vad som ska göras i de olika stegen i bygglovsprocessen. En del i processen är planoch byggenhetens regelbundna möten för tilldelning av ansökningar samt där att händläggarna tar del av prejudikat och diskuterar oklara ärenden med varandra. Enligt vår bedömning kan de byggmötena bidra till att bygglovsärenden handläggs och beslutas på ett likvärdigt och rättsäkert sätt. Även om processen i huvudsak följs framgår att det finns brister i vissa steg. Vi bedömer att nämnden bör säkerställa att mallar och rutiner är kända och följs. Granskningen visar att gällande delegationsordning inte är aktuellt i sin helhet. Flera intervjuade upplever att det är otydligt på vilken nivå vissa beslut ska tas. Vidare framgår att delegationsordningen inte är helt förankrad hos handläggarna. Enligt uppgift har detta resulterat i att den i vissa fall inte följs. Vår bedömning 18

97 är att nämnden bör säkerställa att delegationsordningen är aktuell och att det tydligt framgår på vilken nivå beslut ska fattas. Vi bedömer även att nämnden bör säkerställa att delegationsordningen är förankrad hos handläggarna samt att den efterlevs. Enligt vår bedömning bör nämnden upprätta en rutin för att anmäla och hantera jäv och otillåten bisyssla bland tjänstemän samt jäv bland nämndens ledamöter. Hur säkerställer nämnden att bygglovsärenden hanteras inom givna tidsramar, från inkommen ansökan till meddelat beslut? Tillämpas bygglovprocessen likvärdigt, rättsäkert samt utifrån gällande delegationsordning? Motiveras beslut i bygglovsärenden tydligt nog för att säkerställa transparens avseende beslutsgrunder samt bidra till förståelse för nämndens beslut? Vi ser positivt till nämndens uppföljning och arbete avseende överklagade beslut. Granskningen visar däremot att det i dagsläget inte görs någon löpande uppföljning av nyckeltal i verksamheten utöver antalet bygglovsärenden. Vår bedömning är att nämnden brister i sin uppföljning av verksamheten. Nämnden bör systematiskt följa upp och analysera väsentliga delar i verksamheten för att kunna vidta åtgärder och säkerställa kvalitet och effektivitet i bygglovsprocessen. Granskningen visar att nämnden inte klarar kraven om högst 70 dagars handläggningstid. Det bedöms som väsentligt att enheten har bemannats upp för att kunna förbättra handläggningstiderna. Granskningen visar däremot att det inte finns någon dokumenterad handlingsplan för att förbättra handläggningstiderna. Enligt vår bedömning bör nämnden tillse att det upprättas en handlingsplan med åtgärder för att klara kraven i plan- och bygglagen. Utifrån de granskade ärendena är vår bedömning att det finns brister i hur bygglovsprocessen tillämpas utifrån processkarta/rutinbeskrivning, lagstiftning samt nämndens delegationsordning. Vi bedömer att mottagningsbevis på inkommen ansökan och bekräftelse på kompletta handlingar bör i samtliga fall delges. Sådana bekräftelser kan både öka transparensen i processen samt underlätta för uppföljning av handläggningstider. Vi bedömer att nämnden bör säkerställa att delegationsordningen följs. Vi bedömer att ytterligare beskrivningar av lagens innehåll samt av skäl för bedömningar i flera fall skulle stärka beslutens transparens. En tydligare beskrivning av skäl för beslut kan vidare stärka allmänhetens förståelse för besluten, möjlighet att kontrollera om besluten är riktiga samt minska antalet förlorade överprövningar. Vi bedömer att nämnden bör säkerställa att det framgår hur beslut kan överklagas i samtliga beslut. 19

98 5.2. Slutsats Granskningen syfte har varit att bedöma om kommunens bygglovsprocess är ändamålsenlig, det vill säga i enlighet med lagar, regler och fullmäktiges mål samt hur nämnden säkerställer likvärdighet och rättssäkerhet i bygglovsärenden. Granskningen har också belyst hur byggnadsnämnden säkerställer rätt kompetens i bygglovsprocessen. Vår sammanfattande slutsats utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är att byggnadsnämnden brister i sin styrning och uppföljning av bygglovsprocessen. Vår bedömning är vidare att byggnadsnämnden inte har säkerställt en ändamålsenlig, likvärdig och rättssäker bygglovsprocess. Nämnden bör därför vidta åtgärder för att säkerställa bygglovsprocessens ändamålsenlighet samt att det sker likvärdig bedömning av ärenden. All verksamhet är beroende av att ha tillgång till rätt och tillräckligt med kompetens för att genomföra sitt uppdrag ändamålsenligt. Stöd i form av rutiner och arbetssätt är vidare centralt för en likvärdig och rättssäker behandling. Plan- och byggenheten saknar enligt vår bedömning tillräckliga rutiner för bygglovshandläggningen. Otillräckliga rutiner för bygglovshandläggningen samt personalsituationen på bygglovsavdelningen gör att verksamheten riskerar att bli personberoende och innebär en risk att handläggning av olika ärenden skiljer sig åt. Granskningens intervjuer visar också att det finns skillnader i handläggningen mellan handläggarna. Nämnden ska förhålla sig till de krav som följer av PBL, högst 70 dagars handläggningstid från det att ärendet är komplett. Det framgår att nämnden inte lever upp till de krav om handläggningstider som stipuleras i lagstiften samt att det saknas en plan för att begränsa handläggningstiderna. Bristande uppföljning av väsentliga delar av verksamheten ger nämnden begränsad möjlighet att säkerställa en ändamålsenlig bygglovsprocess. Det är vidare väsentligt för rättsäkerhet och likvärdighet att nämndens beslut inte påverkas av till exempel jäv och otillåtna bisysslor. Vidare framgår att det finns brister i hur bygglovsprocessen tillämpas utifrån processkarta/rutinbeskrivning, lagstiftning samt nämndens delegationsordning. Utifrån granskingens resultat rekommenderas byggnadsnämnden att: Tillse att en analys och plan för nämndens kompetensförsörjning på lång såväl som kort sikt upprättas. Tillse att det finns riktlinjer och rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättssäker bedömning av bygglovsärenden. Säkerställa att mallar och rutiner är kända och följs. Säkerställa att delegationsordningen är aktuell och att det tydligt framgår på vilken nivå beslut ska fattas. Säkerställa att delegationsordningen är förankrad hos handläggarna samt att den efterlevs. Fastställa rutin för att anmäla och hantera jäv och otillåten bisyssla bland tjänstemän samt jäv bland nämndens ledamöter. Systematiskt följa upp och analysera väsentliga delar i verksamheten för att kunna vidta åtgärder och säkerställa kvalitet och effektivitet i bygglovsprocessen. Tillse att det upprättas en handlingsplan med åtgärder för att klara kraven i plan- och bygglagen. Utveckla tydligheten i beslut avseende beskrivningar av bedömningar samt hur beslut kan överklagas. 20

99 Göteborg den 15 februari 2016 Christoffer Henriksson Verksamhetsrevisor Liselott Daun Certifierad kommunal yrkesrevisor 21

100 Bilaga 1: Revisionskriterier Kommunallagen (1991:900) Styrelsens och nämndernas uppdrag Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Likställighetsprincipen Kommunallagens 2 kap. 2 reglerar den så kallade likställighetsprincipen, det vill säga att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns särskilda skäl till något annat. Förvaltningslagen (1986:223) Handläggning I förvaltningslagen framgår krav på förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden. Bestämmelserna i 7 reglerar allmänna krav på handläggning av ärenden. Avvikande regler i annan lag, till exempel PBL, tar emellertid över förvaltningslagens bestämmelser. Jäv Av framgår olika grunder för jäv och att den som är jävig inte får handlägga ärenden. Plan- och bygglagen (2010:900) Den 2 maj 2011 trädde den nya plan- och bygglagen i kraft. Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked prövas av byggnadsnämnden. Bestämmelserna i lagen syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Bygglov är ett skriftligt tillstånd som krävs för att få uppföra nya byggnader och anläggningar, göra tillbyggnader eller för att helt eller delvis ändra användningen av en byggnad. I 9 kap. plan- och bygglagen (2010:900) regleras bestämmelser för hur kommunen ska hantera bygglov. I lagstiftningen anges vad ansökan ska innehålla, förutsättningarna för bygglov samt regler för handläggningen. Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked ska enligt 9 kap 20 prövas av kommunens byggnadsnämnd i enlighet med lagbestämmelserna. En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen. 9 kap 30 reglerar förutsättningar för bygglov. Här framgår bland annat att bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om åtgärden överensstämmer med detaljplanen, eller avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt vissa förutsättningar. Av 31 framgår under vilka förutsättningar bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan. 22

101 Enligt 9 kap 27 ska lov eller förhandsbesked avgöras inom tio veckor. Då nämnden mottagit en fullständig ansökan skickas ett mottagningsbevis till sökanden och handläggningstiden inleds. Byggnadsnämnden får därefter förlänga handläggningstiden en gång om det är nödvändigt på grund av utredningen, men den totala handläggningstiden får max uppgå till 20 veckor. Sedan 2011 har plan- och bygglagen förändrats vid ett flertal tillfällen, senast med i kraftträdande Ändringarna har bland annat avsett planförfarandet samt större möjlighet att ge bygglov med planavvikelse. Ett antal förändringar har vidare inneburit att ytterligare byggnader blivit bygglovsbefriade, bland annat de så kallade attefallshusen. Reglemente för byggnadsnämnden (antaget av KF ) Av reglementet framgår bland annat att nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Nämnden ansvarar för de uppgifter inom sitt område som åligger kommunen och som följer av lag eller annan författning som de förordningar och föreskrifter som meddelas med stöd av dessa lagar. Bland annat framgår att nämnden ska med uppmärksamhet följa utvecklingen inom detta område samt ta erforderliga initiativ till följd av detta. Vidare framgår att nämnden ska medverka till förslag till långsiktiga planer, fördela resurser samt sätta mål, följa upp och utvärdera verksamheten inom de ekonomiska ramarna och de av kommunfullmäktige fastställda målen. Nämnden ska även bereda och lämna förslag till kommunstyrelsen i organisationsfrågor och övergripande personalfrågor. 23

102 Bilaga 2: Källförteckning Intervjuer Byggnadsnämndens presidium Förvaltningschef för miljö- och byggförvaltningen Enhetschef för Plan och bygg Bygglovshandläggare Kompletterande telefonintervju har även genomförts med registrator på miljö- och byggförvaltningen. Dokument Reglemente för byggnadsnämnden. Fastställt av kommunfullmäktige Bokslut Byggnadsnämnden Budget samt flerårsplan Budgetramar antagna av kommunfullmäktige Bilaga 1 Internkontroll 2014 Bygg Internkontroll Bygg 2014 Rapport Internkontroll Bygg 2014 Utvärdering PM Internkontrollplan Miljö- och bygg Organisationsschema 2015 Miljö och bygg Rutin för introduktion av nya medarbetare Mallar - beslut och tjänsteskrivelser m.m. Delegationsordning Byggnadsnämnd. Fastställd Rutiner för bygglovshantering maj 2015 Delårsrapport januari-juni 2015 Delårsbokslut januari - september 2015 Delårsbokslut januari - september 2015 Granskade ärenden, stickprovsgranskning: BN BN BN BN BN BN BN BN

103

104

105 Datum: Sida 1 av 10 Strategisk Kompetensförsörjning Miljö & Byggförvaltningen Sotenäs kommun Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

106 Datum: Sida 2 av 10 Innehåll 1. Strategisk kompetensförsörjning Kompetensförsörjning rätt för handling och förändring Syfte Kompetensförsörjningsstrategi vid miljö & byggförvaltningen i Sotenäs kommun Miljö- och byggförvaltningens långsiktiga kompetensförsörjningsmål Definitioner Nulägesbeskrivning: april Kompetenskrav Personalförsörjning ur ett genusperspektiv Kompetensförsörjningsprocess Genomförande Upplägg Kompetenskartläggning - Medarbetarsamtal Utvärdering och uppföljning Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

107 Datum: Sida 3 av 10 Sammanfattning Mönstret är tydligt: förmågan att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens påverkar möjligheterna för organisationer att nå framgång och att utvecklas. För offentliga verksamheter handlar det om att kunna erbjuda medborgare, den enskilde, den service och de tjänster som krävs. Resurserna måste användas effektivt och i samklang med kraven på verksamhetens utveckling. Den höga förändringstakten ställer också krav på anpassningsförmåga och flexibilitet. Det behövs ett systematiskt tänkande för det strategiska arbetet med kompetensförsörjning för att kunna genomföra förvaltningens åtagande på ett rättssäkert sätt och möta medborgarnas behov. Arbetet i detta steg går ut på att vi beskriver hur vi ska skaffa den kompetens vi saknar. De individuella kompetensutvecklingsplanerna blir slutresultatet av arbetet med att planera förvaltningens kompetensutveckling vilket planeras mid de årliga medarbetas samtalen och skall vara gällande och planerade för en treårig period. Den används som en handlingsplan för våra utvecklingsinsatser. Kompetensförsörjningsplanen är ett övergripande dokument som beskriver vad miljö & byggförvaltningen ska förändra och varför. Individuella kompetensutvecklingsplaner är den naturliga fortsättningen för en rättssäker och hållbar grund för förvaltningen och den enskilde tjänstemannen. 1. Strategisk kompetensförsörjning Kommunfullma ktige Programförklaringen Kommunstyrelsen Miljo & byggkontoret Reg. Delegationsbeslut Individniva Medarbetarsamtal Nyanställning Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

108 Datum: Sida 4 av 10 Strategisk kompetensförsörjning innebär att miljö & byggförvaltningen i Sotenäs kommun arbetar med kompetensförsörjning ur ett strategiskt perspektiv, d.v.s. att långsiktigt planera för den kompetens som behövs i organisationen, planera aktiviteter för att nå den kompetensen, genomföra dessa och kontinuerligt förändra vid behov. För att möta framtidens utmaningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete för att säkra personalförsörjningen, därför skall förvaltningen ha en övergripande strategi för kompetensförsörjning. Kommunstyrelsen tillsammans med nämnderna tar med denna strategi ut riktningen med att på ett systematiskt, långsiktigt uppföljande sätt och i proaktivt syfte säkerställa det framtida behovet av kompetens till organisationen. Strategin ska varje år leda till att planer arbetas fram inom miljö & byggförvaltningen. Planerna ska innehålla prognoser och handlingsplaner för framtida behov och vad som behöver göras för att nå dit. 1.1 Kompetensförsörjning rätt för handling och förändring Vi lever i en föränderlig värld där ändrade behov och förutsättning ställer stora krav på verksamhetens anpassning. Nya arbetsuppgifter tillkommer och andra försvinner, vilket påverkar behovet av personal och kompetens. Miljö & byggförvaltningen i Sotenäs kommun skall sträva efter att ha en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens krav och behov. Utveckling av de anställdas kompetens är viktig för att för på ett bra sätt kunna anpassa verksamheten till den föränderliga världen. Utveckling och stimulans i arbetet är också betydande faktorer för att alla medarbetare ska ges möjlighet att utföra ett bra arbete. Möjlighet till individuell kompetensutveckling samt tillvaratagande av befintlig kompetens är viktiga faktorer för att göra miljö & byggförvaltningen i Sotenäs kommun till en attraktiv arbetsplats. 2. Syfte Syftet med kompetensförsörjningsstrategin är att utifrån analys och befintlig kompetens, tydliggöra kommande kompetensbehov och hur stort gapet är från befintlig kompetens i förhållande till verksamhetens mål på kort och på lång sikt. I praktisk handling utmynnar kompetensförsörjningsstrategin i form av kompetensförsörjningsplaner, d.v.s. individuella kompetensutvecklingsplaner. I kompetensutvecklingsutvecklingsplanerna skall de planerade åtgärderna som framkommit i de årliga medarbetarsamtalen, för att fylla kompetensbehovet beskrivas. Det kan innebära t ex hur man attraherar nya medarbetare, nyrekrytering, strategier för kompetensutveckling för att behålla medarbetare. En effektiv styrning och en genomtänkt kompetensförsörjning för miljö & byggförvaltningen i Sotenäs kommun bör ta sin utgångspunkt i det värde som ska skapas. Med ett sådant strategiskt perspektiv på verksamheten betonas betydelsen av att intressera sig för individens, gruppens och organisationens kompetens. Eftersom kompetens tar tid att bygga måste vi Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

109 Datum: Sida 5 av 10 redan i dag fundera på vilken kompetens vi behöver i morgon. Strategier för kompetensförsörjning är avgörande för att vara en framgångsrik, attraktiv arbetsgivare med engagerade medarbetare och därigenom nå förvaltningens mål- De måste utvecklas parallellt med övriga strategier och ingå som en naturlig del i verksamhetsplaneringen. 3. Kompetensförsörjningsstrategi vid miljö & byggförvaltningen i Sotenäs kommun Strategiska beslut som fattas i frågor om kompetensförsörjning eller brist på sådana beslut påverkar förvaltningen i hög grad och under lång tid. Rätt kompetens är avgörande för förmågan att uppnå goda resultat och för att utvecklas. Med den strategiska kompetensförsörjningen menar vi, en gemensam process för att fortlöpande säkerställa rätt kompetens för att nå förvaltningens mål, krav samt tillgodose dess behov. För att hålla ihop detta arbete och uppnå önskade effekter av våra kompetensförsörjningsåtgärder behövs både en gemensam kompetensstrategi och en tydlig intern roll- och ansvarsfördelning. Viktiga frågor för ledningen är därför hur förvaltningen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare genom ett medvetet, kontrollerat, uppföljande och systematiskt kompetensförsörjningsarbete. 3.1 Miljö- och byggförvaltningens långsiktiga kompetensförsörjningsmål Rätt kompetens för medarbetaren för att nå verksamhetsmålen och att möta de förändringar som utvecklingen i vår omvärld kräver. Vara en attraktiv arbetsgivare där alla medarbetare ska känna att de ges förutsättningar för engagemang, delaktighet och att de kan se sitt uppdrag i förhållande till helheten samt att de känner tillfredställelse i sitt arbete och får en möjlighet att utvecklas. 4. Definitioner Kompetens Förmåga erfarenhet, förståelse och omdöme att omsätta kunskaper och färdigheter Vilja attityd, engagemang, mod och ansvar Kunskap fakta och metoder att veta Färdigheter kunna utföra i praktiken Kompetensförsörjning Process inom förvaltningen för att fortlöpande säkerställa rätt kompetens för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

110 Datum: Sida 6 av 10 Kompetensförsörjningsplan Aktivitetsplan för en förvaltning som specificerar vilken kompetens som behöver attraheras, rekryteras, utvecklas och behållas för att uppfylla förvaltningens mål, hur dessa ska ske, när och vem som är ansvarig. Kompetenskartläggning Kartläggning av en individs eller en grupps befintliga kompetens. Sker oftast i form av självskattning, där medarbetaren själv uppskattar sin kompetens och detta sedan diskuteras med respektive chef vid medarbetarsamtal. Kompetensgap Skillnaden mellan kompetensbehov och befintlig kompetens Kompetensutveckling Aktiviteter för att bredda/höja individers och gruppers kompetens Kompetensmål Mål som gäller förändringar i kompetens, baserat på framtida behov och förändringar i verksamheten. Strategisk kompetensförsörjning Arbeta med kompetensförsörjning ur ett strategiskt perspektiv, d.s.v att långsiktigt planera för den kompetens som behövs inom förvaltningen, planera aktiviteter för att nå den kompetensen, genomföra dessa och kontinuerligt förändra vid behov. 5. Nulägesbeskrivning: april Kompetens är en färskvara som måste underhållas och fyllas på för att förvaltningen ska nå verksamhetsmålen och leva upp till förväntningarna som medborgarna ställer på oss att vi ska vara en rättssäker, effektiv och kompetent organisation. Miljö- och byggförvaltningen är en specialistorganisation där befattningarna kräver högskolekompetens med fokus på juridik. Kompetenskrav PBL MB AML Boverkets byggregler, Livsmedelsverkets kompetenskrav. Juridik regelbunden uppdatering. Lst; kurser; strandskydd t ex Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

111 Datum: Sida 7 av 10 VET INTE MER. BOSSE! Kompetensgap Vilken kompetens har vi i dag? Hur ser gapet ut? Enligt programförklaringen skall bygglov kunna handläggas för hus högre än tre våningar. Finns den kompetensen i dag? Enligt programförklaringen är förvaltningens verksamhet kvalitetssäkrad vilket kan anses tveksamt i dagsläget. Arbetet är dock påbörjat med att, till att börja med genomföra en mindre utredning av var behoven är som störst. JAG VET INTE: BOSSE!! Kvalitetsutveckling - Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring har ju sin styrka i att mäta, jämföra, använda nyckeltal och följa upp. Effektivitet t ex: Hur effektiva är handläggarna? Antal beslut per handläggare per år? Nyckeltal. 5.1 Personalförsörjning ur ett genusperspektiv Miljöenheten: Majoriteten av sökande till miljöenheten är kvinnor och miljöenheten har i dag x % kvinnor och x % män anställda vilket fokus därför bör vara att rekrytera fler män. Byggenheten: Tidigare har det varit en klar majoritet av manliga sökande till byggenheten, en trend som dock har vänt. Fler kvinnor har sökt tjänster varvid det har rekryterats fler kvinnor och högre grad av jämvikt har uppnåtts. I dag består byggenheten av: x % manliga samt x % kvinnligare handläggare. Medvetandet kring detta är stort bland cheferna som strävar efter att ha en jämställd arbetsplats med både män och kvinnor. Personalomsättning Personalomsättningen har under en längre tid varit relativt hög vid miljö- och byggförvaltningen. Såväl miljö- som byggenheten har under en längre tid haft vakanser som medfört att befintliga handläggare haft ökad arbetsbelastning. Det har dock nyligen rekryterats flera tjänster och enheterna är i dag fulltaliga. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

112 Datum: Sida 8 av 10 När det gäller ledningen, står det i dag klart att samtliga tre chefer på miljö- och byggförvaltningen slutar sin tjänstgöring inom åtta månader. Omorganisation har skett och organisationen övergår till en enhetlig enhet: samhälls- och där en ny chef har rekryterats med övergripande ansvar och träder i tjänst i april månad. Sittande förvaltningschef övergår därmed till andra arbetsuppgifter på egen begäran. Miljöchefen avgår i juli månad och övergår till annan tjänst vid annan organisation. Rekrytering av ny miljöchef är påbörjad. Plan- och byggchefen avslutar sitt förordnande i december månad. Rekrytering är ej påbörjad där- Den processen kunde det vara en fördel att påbörja redan i maj månad då: 1) Sommaren och semestrar är förestående då stiltje oftast råder 2) Vore en fördel om ny plan- och byggchef fick möjlighet att tjänstgöra parallellt någon/några månader innan nuvarande chef avgår, särskilt som nuvarande chef ej arbetar 100 %. Pensionsavgång Av miljö- och byggförvaltningens x medarbetare kommer x medarbetare att pensioneras inom 10 år och av dessa x medarbetare inom 5 år. Miljö- och byggförvaltningen bör de närmaste fem till 10 åren lägga fokus på att rekrytera erfarna handläggare. 6. Kompetensförsörjningsprocess Kompetensförsörjningsprocessen är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Målsättningen är att ha rätt kompetens på rätt plats i rätt tid. Strategisk kompetensförsörjning möjliggör en systematisk kartläggning ab behov av och tillgång på kompetens inom förvaltningen. Kompetensförsörjning handlar om att attrahera rätt medarbetare, rekrytera dessa genom en effektiv process, skapa möjligheter för utveckling på kort och lång sikt, behålla rätt medarbetare genom att vara en attraktiv arbetsplats samt avsluta anställningen på ett professionellt sätt. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

113 Datum: Sida 9 av 10 attrahera rekrytera avsluta utveckla behålla 6.1 Genomförande Upplägg Förvaltningens uppdrag Förvaltningens utmaningar Utvecklingsbehov /förbättringsbeh Förutsättning ar/aktiviteter Identifiering av utvecklings- och förbättringsbehov samt att definiera vilka aktiviteter som behöver genomföras för att åstadkomma önskad utveckling. Detta arbete bör i största möjliga mån genomföras inom ramen för befintliga mötesformer såsom ledningsgruppsmöten, arbetsplatsträffar och/eller utvecklingsdagar etc. 6.2 Kompetenskartläggning - Medarbetarsamtal Yttre förutsättningar ledarskap och arbetsklimat tekniskt stöd mångfald information tid och tillfälle fysisk miljö kontaktnät/nätverk Inre förutsättningar förståelse för uppdraget mål och den egna rollen kunskap erfarenheter formell behörighet egenskaper attityder, motivation hälsa m.m. I medarbetarsamtalen kartlägger cheferna medarbetarnas kompetens och får där fram ett underlag till kommande kompetensutvecklingsinsatser som stödjer verksamhetens mål, detta sker utifrån ett individperspektiv så att chefen får en samlad bild av förvaltningens kompetensresurser och kompetensgap. För att säkerställa att varje medarbetare arbetar med rätt arbetsuppgifter skall individuella mål- och kompetensutvecklingsplaner tas fram för alla medarbetare. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

114 Datum: Sida 10 av 10 Det finns alltid något område där kompetensen halkar efter. En kompetensutvecklingsplan måste säkerställa att sådana luckor identifieras innan de påverkar myndighetsutövningen. 6.3 Utvärdering och uppföljning Motivera, planera och följa upp utvecklingsinsatser Eftersom rätt person på rätt plats i rätt tid är viktigt för verksamhetens framgång ligger ansvaret för kompetensförsörjningen på chefen. Medarbetaren i sin tur ansvarar för sin anställningsbarhet genom att medverka i och ta sin del av ansvaret för sin egen kompetensutveckling. Genomförande av kompetensutvecklingsinsatser, tillämpning och tillvaratagande av nya kunskaper i det vardagliga arbetet skapar goda förutsättningar. För att veta om ställda kompetenskrav är uppnådda behöver insatserna utvärderas. Utvärderingen skall gälla insatsens innehåll och form men extra fokus skall läggas på hur tillämpningen av den nya kunskapen fungerat d.v.s. har den nya kunskapen tillämpats och i så fall på vilket sätt? Dessa erfarenheter får sedan ligga till grund för den fortsatta kompetensplaneringen och regelbunden uppföljning av befintlig kompetensförsörjningsplan. Referenser: Ellström, P-E & Hultman, G (2004) Lärande och förändring i organisationer. Pozkal: Studentlitteratur. Vedung, E. (1998) Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. Mall för individuell kompetensutvecklingsplan Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

115 Miljö- och byggförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunstyrelsen Dnr 2016/001 Sida 1(3) Åtgärdsförslag och kommentarer till genomförd revision av rättssäkerheten i bygglovsprocessen utförd av Ernst & Young daterad december 2015-januari Beskrivning av ärendet Kommunrevisionen efterfrågar utifrån Ernst & Youngs revisionsrapport vilka åtgärder byggnadsnämnden har för avsikt att genomföra för att åtgärda de brister som framkommer i rapporten. Svar skall vara inlämnat senast 29 maj Utomstående revision av den egna verksamheten är ofta en förutsättning för att föra verksamheten framåt och att den utvecklas och kvalitetssäkras. Detta till trots att byggnadsnämnden årligen genomför en ganska omfattande internkontroll. Miljö och byggkontoret välkomnar därför revisionen. Revisionsmetodiken bygger på intervjuer samt genomgång av relevanta styrdokument och rutiner. Vidare har en stickprovsgranskning genomförts av ett antal beslutsärenden. Kontentan av rapporten blir att revisionen identifierat vissa förbättringsområden som den kommunala revisionen kräver svar på hur byggnadsnämnden skall åtgärda. Redovisning av granskningsresultat och förslag till åtgärder Revisionens bedömning: Tillse att en analys och plan för nämndens kompetensförsörjning på lång som på kort sikt upprättas. Förslag till åtgärd: Revisionsrapporten anger överrubriken prioritering och kompetensutveckling och framförd brist påtalar kompetensförsörjning och innehållet behandlar enligt intervjuarna utebliven kompetensutveckling. Utifrån denna oklarhet tar miljö och byggkontoret fasta på kompetensutveckling både på allmän som individuell nivå. Redovisande vilka årliga utbildningar och träffar som finns samt behov av återkommande utbildning. Klart april Revisionens bedömning: Tillse att det finns riktlinjer och rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättssäker bedömning av bygglovsärenden. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

116 Miljö- och byggförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunstyrelsen Dnr 2016/001 Sida 2(3) Förslag till åtgärd: Rutiner för vad som skall utföras och hur det skall utföras kommer att införas. Däremot finns numer mallar för tekniskt samråd, startbesked och slutbesked. Fanns inte vid intervjutillfället. Klart april Revisionens bedömning: Säkerställa att mallar och rutiner är kända och följs Förslag till åtgärd: Utbildning beställd av EDP som är huvudleverantör av verksamhetssystemet (vision). Vidare ändras miljö och byggkontorets "mappstruktur" för att öka tydligheten.håller miljö och byggkontorets Revisionens bedömning: Säkerställa att delegationsordningen är förankrad hos handläggarna samt att den efterlevs. Förslag till åtgärd: Revidering påbörjad. Beträffande tjänstemannadelegationen och ärenden som förts vidare till arbetsutskottet för avgörande utan formell delegationsrätt är det ett förhållande som funnits sedan 2008 utan att upptäckas. Klart maj Revisionens bedömning: Fastställa rutin för att anmäla och hantera jäv och otillåten bisyssla bland tjänstemän samt jäv bland nämndens ledamöter. Förslag till åtgärd: Sotenäs kommun har redan regler och rutiner för bisyssla. Däremot saknas rutin för Sotenäs kommun som helhet när det gäller att hantera jäv och bestickning. Miljö och byggkontoret håller på att arbeta fram en sådan som omfattar hela kommunen inklusive miljö och byggkontoret. Påbörjat november 2015 klart. Revisionens bedömning: Systematiskt följa upp och analysera väsentliga delar i verksamheten för att kunna vidtaga åtgärder och säkerställa kvalitet och effektivitet i bygglovsprocessen Förslag till åtgärd: Tidigare miljö och byggnämnden numer byggnadsnämnden har under ett antal år äskat pengar för inköp av ett relevant verksamhetssystem. I Vårt fall vision som installerades Jämförelse kan göras med miljöavdelningen som är en avdelning inom miljö och byggkontoret och har kommit betydligt längre i detta arbete. Klart hösten Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

117 Miljö- och byggförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunstyrelsen Dnr 2016/001 Sida 3(3) Revisionens bedömning: Tillse att det upprättas en handlingsplan med åtgärder för att klara kraven i plan och bygglagen. Förslag till åtgärd: Förstår inte riktigt frågan och kravet på en handlingsplan. Vad skall den innehålla? Avser det när ett ärende är komplett eller inte? Kopplat till juridiska krav på den enskilde att komplettera och ett slutdatum för detta eller vad? Eller avser det att ha en plan för hur vi jobbar med ärenden som närmar sig slutet på 10 veckors regeln eller de 50 arbetsdagarna? Rutin för kvalitetssäkring klar maj Revisionens bedömning: Utveckla tydligheten i beslut avseende beskrivningar av bedömningar samt hur beslut överklagas. Förslag till åtgärd: Återkommer till det som framförts inledningsvis. Här hade det underlättat om det från revisionens sida påpekats vilken beslutsform det rör sig om. Antingen är bristen generell eller som kontoret misstänker, tjänstemannadelegationen. Internrevisionen utvisar detta. Överklagande påbörjat klart mars Beslutsmotivering april Avslutande kommentar Metodik är viktigt oavsett om det gäller arbetsmetodik eller revision. Olyckligt blir då om antalet slumpvis begärda delegationsbeslut omfattar samma handläggare. Olyckligt blir också om svaren från intervjuerna tas för intäkt att det motsvarar sanningen och blir en brist. Viktigt är också hur en revisionsrapport presenteras och hur bristerna åtgärdas. Här har vi alla mycket att lära. Förvaltningens förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar anta föreliggande tjänsteskrivelse och godkänna föreslagna åtgärder med anledning av internrevision Överlämna beslutet till kommunrevisionen samt till kommunstyrelsen för kännedom Bo Hallgren Förvaltningschef miljö och byggkontoret Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

118 Tjänsteutlåtande Miljönämnden i mellersta Bohuslän Dnr. 2016/ Sida 1(5) Miljöenheten Per Olsson miljöchef , per.olsson@sotenas.se Åtgärder med anledning av internrevision 2016 av Miljönämnden i mellersta Bohuslän Beskrivning av ärendet Kommunrevisionen för Sotenäs kommun har utfört en granskning av Miljönämnden i mellersta Bohusläns verksamhet under Granskningen är utförd av Ernst & Young AB på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna. Granskningen har utgått främst utifrån om verksamheten är ändamålsenlig samt hur nämnden säkerställer en effektiv arbetsorganisation samt en ändamålsenlig ärendehantering. Granskningen redovisas i en rapport enligt bilaga 1. Internrevisionen önskar ett svar på vilka åtgärder som miljönämnden ämnar vidta senast Föreliggande ärende redovisar förslag till åtgärder med avseende på granskningens resultat och rekommendationer. Redovisning av granskningsresultat och förslag till åtgärder En sammanställning av revisionens slutsatser samt miljöenhetens kommentarer och förslag till åtgärder redovisas i följande punkter: Säkerställning av ändamålsenlig verksamhetsstyrning Revisionens bedömning: - Miljönämnden har många olika mål, men målkedjan bedöms otydlig. - De nationella och lokala målen konkretiseras inte för verksamheten. Indikatorer bör formuleras. - Utvecklingen av miljömålsarbetet är positivt, men ett strukturerat arbete bör säkerställas. - Miljönämnden bör stärka uppföljning och analys av måluppfyllelsen. Miljönämnden rekommenderas att 1) säkerställa en tydlig målkedja och ett strukturerat arbete utifrån verksamhetens mål, 2) att stärka uppföljning och analys genom att löpande följa upp verksamhetens mål samt analysera måluppfyllelsen. Förslag till åtgärd: Miljönämnden har mål som är strukturerade utifrån Sotenäs kommuns nämndspecifika verksamhetsmål, Jämställdhetsmål, Lokala detaljerade miljömål, Miljönämndens produktionsmål samt Miljönämndens verksamhetsmål. Följande åtgärder med avseende på påtalade brister föreslås: Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

119 Tjänsteutlåtande Miljönämnden i mellersta Bohuslän Dnr. 2016/ Sida 2(5) - Målen är delvis överlappande och kan struktureras tydligare inför verksamhetsåret Nämndens nyckeltal för verksamhetsuppföljning är inte på ett tydligt sätt kopplade till målen, även om de separat tydligt åskådliggör verksamhetsresultaten. En komplettering med indikatorer anpassade till målen bör göras redan för delårsbokslutet Utvecklingen av miljömålsarbetet för de tre samverkande kommunerna pågår och struktureras i ett ledningssystem. Detta har beslutats i kommunerna och ingår i respektive förvaltnings verksamhetsplanering och -styrning inför Påtalat behov att säkerställa ett strukturerat miljömålsarbete bedöms därmed vara åtgärdat. - Analys av måluppfyllelse avses utföras fortlöpande i uppföljningen och redovisas för miljönämnden varje sammanträde samt samlat i bokslut och 2016 års verksamhetsberättelse. Internkontroll Revisionens bedömning: För internkontrollplanen 2015 finns brister. Det är positivt att miljönämnden för 2016 har antagit en plan och genomfört en dokumenterad riskanalys. Förslag till åtgärd: Brist åtgärdad inför Effektiv arbetsorganisation Revisionens bedömning: Brister har funnits sedan En kompetensförsörjningsplan har saknats. Dock bedrivs fr.o.m. våren 2015 ett omfattande utvecklingsarbete för att skapa en fungerande organisation och ett strukturerat arbetssätt, vilket bedöms positivt. Åtgärd: Vid en så stor organisationsförändring som denna nu genomförda är det många olika problemställningar som måste hanteras och lösas, såväl praktiska frågor och arbetsmetodik som personalanknutna frågor. Detta arbete, som inkluderar begreppet verksamhetsutveckling har sedan sammanslagningen bedrivits strukturerat enligt en fortlöpande plan. Problemställningar har hanterats enligt planen samt fortlöpande allteftersom de uppmärksammas. En förhöjd personalomsättning är normalt, även om den i miljönämndens fall har varit förhållandevis stor. Att det har funnits brister under resans gång är ju självklart. Det är nog ingen som förväntar sig att allt ska fungera till fullo från dag ett, utan en så stor förändring tar flera år att genomföra (vilket också tydligt anges i organisationsutredningen inför sammanslagningen). Ett sådant påpekande att det har funnits brister kan därför tyckas vara irrelevant, särskilt som det inte har angivits några som helst krav eller förväntningar på det pågående förändrings- och utvecklingsarbetet, varken från revisionen eller historiskt från ansvariga politiker eller kommunledningarna. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

120 Tjänsteutlåtande Miljönämnden i mellersta Bohuslän Dnr. 2016/ Sida 3(5) En kompetensförsörjningsplan är ett levande dokument som uppdateras fortlöpande utifrån gällande förutsättningar. Arbetet med framtagandet av en fullständig kompetensförsörjningsplan, såväl ur enhetsperspektiv som för de enskilda handläggarna pågår. Detta är ytterligare en aktivitet som ingår i det planerade utvecklingsarbetet efter sammanslagningen. Under våren 2016 är den färdigställd. Tillsynsskuld Revisionens bedömning: Kontrollskuld från 2014 kvarstår. Det finns en strategi för att arbeta in kontrollskulden och dokumentation pågår, vilket bedöms positivt. Det bedöms dock som en brist att arbetet ännu inte är dokumenterat och kommunicerat som en tydlig strategi. Miljönämnden rekommenderas att formulera och kommunicera en strategi för att arbeta av den kvarstående kontrollskulden. Åtgärd: Miljöenheten håller inte med revisionen att det är en brist att nämnden inte har dokumenterat eller kommunicerat strategin. En strategi för inarbetande av kontrollskulden har funnits sedan hösten 2015, som ingår i planeringen i verksamhetsplanen för Den beskrivs även i årsbokslut och i verksamhetsberättelse. Således är den dokumenterad och kommunicerad med och av nämnden. Kommunikation och förankring har även skett med Livsmedelsverket. För ett extra förtydligande har dock en strategi för att hantera kontrollskulden tagits fram, se bilaga 2. Det är ett felaktigt påstående från kommunrevisionen att det är 1000 st granskningar som man ligger efter med. En översiktlig tidigare beräkning uppskattade ca 1000 timmars kontrolltid som inte utförts under En noggrann genomgång visar nu att ca 200 st granskningar motsvarande 700 timmars kontrolltid kvarstår. Av dessa planeras 120 st granskningar att utföras 2016 och resterande 80 st under För detta finns resurser avsatta i budget. Ändamålsenlig ärendehantering Revisionens bedömning: Revisionen ser positivt på det pågående utvecklingsarbetet med det omfattande arbetet med framtagande av olika typer av stöd för tillsyn och kontroll. En bedömning är dock att nämnden inte i tillräcklig omfattning har säkerställt en ändamålsenlig ärendehantering för planerad tillsyn inom miljöskydd, hälsoskydd och naturvård och att dokumenterat stöd för ärendehantering bör prioriteras för de områden det råder störst osäkerhet. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

121 Tjänsteutlåtande Miljönämnden i mellersta Bohuslän Dnr. 2016/ Sida 4(5) Miljönämnden rekommenderas att 1) tillse att det inom samtliga tillsynsområden finns dokumenterat stöd för att säkerställa en likvärdig och rättssäker myndighetsutövning samt 2) upprätta rutiner för kvalitetssäkring. Åtgärd: Miljöenheten ställer sig något frågande till revisionens slutsats att miljönämnden inte har säkerställt en likvärdig och rättssäker myndighetsutövning genom att dokumenterat stöd för den planerade tillsynen inte bedöms finnas i tillräcklig omfattning. Ett intensivt arbete pågår genom processkartläggningar samt skapande av planer och rutiner för en effektiv och säker tillsyn och ärendehantering, med ett drygt 40-tal klara och ytterligare ett 20-tal pågående rutiner. Framtagande av flera rutiner för den planerade tillsynen har hittills inte prioriterats (förutom för livsmedelskontrollen), då behovet av dessa inte har bedömts vara så stort för en fungerande rättssäker planerad tillsyn. Det pågår dock arbete med att skapa flera rutiner inom både miljöskydd-, enskilda avlopps- och hälsoskyddstillsynen. Detta arbete planeras att genomföras under Samtidigt har en arbetsmetodik fastställts med månads- och veckomöten inom respektive arbetslag, där handläggarna samplanerar och samordnar den planerade tillsynen fortlöpande. Miljöenheten hävdar således att rättssäkerheten eller likabehandlingen inte riskeras i den nuvarande tillsynen. Miljönämnden bedriver för närvarande ingen aktiv planerad tillsyn vad gäller naturvården. Kvalitetssäkring pågår fortlöpande i miljönämndens arbete och det finns skrivningar i flertalet rutiner. En samlad rutin för kvalitetssäkring saknas dock som revisionen påpekar. Arbetet med denna har påbörjats och planeras vara klar före sommaren Sedan sammanslagningen 2013 har ett mycket stort arbete utförts för att lösa praktiska problem, arbetsmiljön, personalomsättning, effektivitetshöjning, rättssäkerhet, finansiering, etc. Kommunrevisionens slutsats att det har gått lite väl sakta bör motiveras tydligare och man bör också ange revisionens förväntningar på miljönämndens utvecklingsarbete för att ställa det i relation till uppnådda resultat. I miljönämndens verksamhetsberättelse för 2015 framgår nuläget för nämndens verksamhet. Förvaltningens förslag till beslut Miljönämnden i mellersta Bohuslän beslutar att: Anta föreliggande tjänsteskrivelse och godkänna föreslagna åtgärder med anledning av internrevision Överlämna beslutet till kommunrevisionen samt för kännedom till Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

122 Tjänsteutlåtande Miljönämnden i mellersta Bohuslän Dnr. 2016/ Sida 5(5) Bilaga/Bilagor Bilaga 1: Granskning av verksamhetsstyrning i Miljönämnden i mellersta Bohuslän. Bilaga 2: Strategi att hantera kontrollskulden inom livsmedelskontrollen, Miljönämnden i mellersta Bohuslän. Skickas till Kommunrevisionen i Sotenäs kommun Kommunstyrelsen i Sotenäs, Munkedal samt Lysekils kommuner Akten Bo Hallgren Förvaltningschef Miljö- och byggkontoret Per Olsson Miljöchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

123 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Dnr. 2016/ Sida 1(3) Tilläggsyttrande med anledning av internrevision 2016 av Miljönämnden i mellersta Bohuslän Miljönämnden i mellersta Bohusläns arbetsutskott yrkar att miljönämnden antar nedanstående tillägg till tidigare tjänsteskrivelse och arbetsutskottets beslut Tilläggsyttrande Före samgåendet 2012 Inför samgåendet 2012 utfördes en utredning som belyste förutsättningar, verksamheten, personal, ekonomi och genomförandet. Härvid pekades bl.a. på följande: De interna vinsterna bedömdes utgöras främst bl.a. av minskad sårbarhet och ökad flexibilitet, effektivitets och samordningsvinster, högre kompetens och lättare att rekrytera. De externa effekterna gentemot medborgare, brukare, politiker etc. var ökad tillgänglighet och service, hög kompetens/specialisering, möjlighet till mera operativt tillsynsarbete samt förstärkning av det miljöstrategiska arbetet. De allvarligaste riskerna bedömdes vara att nödvändiga förberedelser inte hinner genomföras före samgåendet, främst upphandling av nytt register- och verksamhetssystem. Även visst praktiskt arbete borde definitivt genomföras och fungera före, då det annars medförde stora svårigheter/ ineffektivitet/ inkörningsproblem efteråt. Stor betydelse ur effektivitetssynpunkt bedömdes även ha ny arbetsgivare och ny lokalisering, ändrade arbetslag, nya gruppsammansättningar och förändrade arbetsuppgifter, olika kulturer och handläggningsrutiner i de tre kommunerna. Risk bedömdes att viss personal skulle uppleva ökad påfrestning, med högre personalomsättning då personal väljer att inte gå med / slutar anställning. En av viktigaste åtgärderna att personalen var med från början samt känna ansvar för ändamålet och genomförandeprocessen. Teambildning hos personalen, gemensamma APT, gemensam planering, öppenhet och förankring av alla frågor från början i processen är viktiga framgångsfaktorer. Styrmedel bl.a. i form av reglemente, taxekonstruktion och timavgift, fördelningsprincip för kommunbidrag, lokala föreskrifter borde vara SMLgemensamma. Både förberedelser och genomförandet tar tidresurser i anspråk. Det bedömdes även bli direkta extrakostnader under genomförandetiden. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

124 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Dnr. 2016/ Sida 2(3) Samgåendeåret 2013 En gemensam nämnd och miljöenhet för Munkedals, Lysekils samt Sotenäs kommuner bildades Vid besluten om samgående (december 2012) fanns inte förutsättningar och erforderligt underlag för kostnadsfördelning, budget, verksamhetsplanering, arbetssätt, etc., vilket avsågs lösas under Först i slutet av 2013 togs de sista besluten om budgetutrymme, avgiftstaxa och kostnadsfördelningsprincip. En gemensam målformulering, nyckeltal, verksamhetsplan, etc. förelåg därför inte under Målsättningen var dock att den tillsyn som krävs för nämndens primärtillsyn och finansiering skulle genomföras års verksamhet präglades av sammanslagningen. Tillsynsverksamheten prioriterades och fungerade, men mycket kraft lades på att få ihop personalgrupperna, gemensam metodik och inspektionstekniker, mallar, verksamhetsplanering, etc. Särskilt fungerade It-tekniken mycket dåligt i samband med skapandet av gemensam IT-domän. Allt detta förklarar också varför måluppfyllelsen ej nåddes. Miljömålsarbetet påbörjades 2013 med antagande av lokala miljömål, samordnat för de tre kommunerna. Ett gemensamt verksamhetssystem saknades under hela Det ekonomiska utfallet var tkr. Verksamhetsåret 2014 Huvuduppgiften för 2014 var att fortsatt utveckla och optimera verksamhetsplanering, tillsynsplan, handläggningstider, arbetssätt, gemensamma rutiner etc. enligt genomförandeplan. Verksamheten präglades fortfarande av sammanslagningen mellan de tre kommunerna. Bl.a. infördes verksamhetsplanering och målstyrning till del. En samordnad livsmedelskontroll samt miljö- och hälsotillsyn utfördes, med en förändrad tillsynsmetodik. Införande och anpassning av ett nytt gemensamt verksamhetssystem Vision skedde med stora inkörningsproblem. Det ekonomiska utfallet var -13 tkr. Samtidigt var personalomsättningen förhållandevis hög, med 5 personer (35% av personalen) som slutade. Återanställning skedde med 4 personer. Verksamhetsåret 2015 Miljöenhetens utvecklingsarbete fortsatte efter sammanslagningen och verksamheten stabiliserades under All avgiftsfinansierad tillsyn utfördes och var i balans. Tidigare kontrollskuld inom livsmedelstillsynen inarbetades dock inte, men planeras att göras Vidare var måluppfyllnad av årets olika mål till största delen uppfylld. Det ekonomiska resultatet uppgick till + 1,6 Mkr. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

125 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Dnr. 2016/ Sida 3(3) Personalomsättningen fortsatte till del i början av Återanställning skedde fortlöpande under året med 5 nya anställningar. Härvid uppgick personalstyrkan till 16 handläggare, vilket motsvarar beräknat behov. Eva Abrahamsson Ordförande Miljönämnden i mellersta Bohuslän Per-Arne Brink 1:e vice ordförande Miljönämnden i mellersta Bohuslän Kent Carlsson 2:e vice ordförande Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155 Miljönämnden mellersta Bohuslän Datum: Strategi att hantera kontrollskulden inom livsmedelskontrollen, Miljönämnden i mellersta Bohuslän. Syfte Att planera återbetalning av kontrollskuld Bakgrund I samband med Miljönämndens bildande från 2013 t.o.m har nämnden inte klarat sitt uppdrag som åläggs nämnden enligt Livsmedelslagstiftningen. Tiden som den planerade kontrollen kräver har fått användas till andra arbetsuppgifter såsom verksamhetssystem och styrdokument. På grund av långtidssjukskrivning och personal som slutat har inte bemanningen varit fulltalig. Under dessa år har en kontrollskuld uppstått då anläggningarna betalat för kontroll som inte blivit genomförd. Planering och uppföljning av den planerade kontrollen för samtliga livsmedelsobjekt har tidigare skett via Excel-dokument, där handläggarna har registrerat utförd kontroll i relation till planerade. En uppskattning av underskott av utförd kontroll (kontrollskuld) gav ca 1000 kontrolltimmar. Från och med 2016 sker all planering och uppföljning via tillsynsregistret i vårt verksamhetssystem VISION. I samband med revidering av rutiner och framtagande av Kontrollplan 2016 skapades hösten 2015 s.k. PIMKO -tabeller för att utveckla en tydligare riskbaserad livsmedelskontroll. Dessa tabeller styr vilka kontrollpunkter som ska granskas vid kontroll. I relation till beslutad kontrolltid tas en 5-årig kontrollplan fram om hur ofta respektive objekt (totalt ca 450 anläggningar) ska erhålla besök. PIMKO är uppdelad på fem besök och tiden för att alla fem besök är utförda skiljer sig mellan anläggningarna, då vissa anläggningar besöks upp till 4 gånger / år medan andra ska erhålla besök vart tredje år. PIMKO -tabellerna är utformade utifrån typerna av de olika verksamheterna och samtliga kontrollpunkter ska kontrolleras inom en period av fem år. Arbetsgång För att skapa en bild av omfattningen på kontrollskulden har de planerade tillsynsbesöken lagts in i VISION. De objekt som nämnden har skuld till är markerade och ska ingå i den planerade kontrollen under , dock med tätare frekvens mellan besöken för att kompensera uteblivna besök och inte skapa ny tidsskuld. Listor på de objekt som nämnden har kontrollskuld till kan åskådliggöras via VISION. En komplikation är de sommarobjekt som har öppet kort tid under sommarsäsongen. Att lägga två besök under en så kort period är inte ändamålsenligt eller effektivt. I PIMKO -planeringen ingår även provtagning som en kontrollmetod /-parameter. Detta är ett utmärkt sätt att kombinera denna kontrollparameter med en effektiv kontroll. UPPRÄTTAD AV Livsmedelsgruppen Datum Sida 1/2 SENAST REVIDERAD AV Datum GODKÄND AV Per Olsson Datum

156 Miljönämnden mellersta Bohuslän Datum: För att genomföra provtagning inom den offentliga kontrollen krävs ett uttalat syfte. Genom bevakning av Livsmedelsverkets information har miljönämnden uppmärksammat en ökning av Ehec i vårt samhälle; en känd patogen som ofta drabbar barn. I samråd med Smittskyddsenheten har lämpliga livsmedel för analys av Ehec valts ut. För att provtagningen ska kunna sammanställas i ett resultat ska 80 prover samlas in, på 80 av 120 anläggningar som skuld finns. På övriga anläggningar kommer kontrollmetod inspektion eller revision att tillämpas. Omfattning En detaljerad beräkning utifrån inlagd kontrollplanering i VISION visar på en faktisk skuldtiden av ca 700 skuldtimmar. I enlighet med PIMKO kommer ca 500 timmar att hanteras under 2016 samt ca 200 timmar under Detta motsvara ca 120 st skuldtidsbesök under 2016 och ca 80 st under Under 2016 kommer 80 livsmedelsprov lämnas in för analys av Ehec och sammanställas genom ett projekt. Vid upphörande av verksamhet stryks eventuell kontrollskuld. Utrustning Utöver den utrustning som behövs vid planerad kontroll beställs provtagningsmaterial från Eurofins för att genomföra provtagningsprojektet. Dokumentation - Listor ur VISION visar vilka objekt det gäller. - PIMKO tabeller - Checklista för kontroll av livsmedelsanläggningar - Projektplan/rapport för analys av Ehec. Resurser Enligt behovsutredningen (inom Verksamhetsplan 2016) uppgår resursbehovet under 2016 till 4,0 årstjänster för livsmedelskontrollen. Nuvarande ordinarie resurs är 3,5 tjänster (på grund av långtidssjukskrivning 50% som kan minska under året). En extra årsresurs på 0,3 tjänst samt extra sommarpersonal planeras för arbetet med tidskulden inom livsmedel. UPPRÄTTAD AV Livsmedelsgruppen Datum Sida 2/2 SENAST REVIDERAD AV Datum GODKÄND AV Per Olsson Datum

157 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sammanträdesprotokoll MN 18 Dnr MimB 2016/001 Åtgärder med anledning av internrevision 2016 av Miljönämnden i mellersta Bohuslän Kommunrevisionen för Sotenäs kommun har utfört en granskning av Miljönämnden i mellersta Bohusläns verksamhet under Granskningen är utförd av Ernst & Young AB på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna. Granskningen har utgått främst utifrån om verksamheten är ändamålsenlig samt hur nämnden säkerställer en effektiv arbetsorganisation samt en ändamålsenlig ärendehantering. Granskningen redovisas i en rapport enligt bilaga 1. Internrevisionen önskar ett svar på vilka åtgärder som miljönämnden ämnar vidta senast Föreliggande ärende redovisar förslag till åtgärder med avseende på granskningens resultat och rekommendationer. Beslutsunderlag Miljöchefens tjänsteutlåtande Bilaga 1: Granskning av verksamhetsstyrning i Miljönämnden i mellersta Bohuslän. Bilaga 2: Strategi att hantera kontrollskulden inom livsmedelskontrollen, Miljönämnden i mellersta Bohuslän. Miljönämnden i mellersta Bohusläns arbetsutskotts beredningsprotokoll Tilläggsyttrande, Miljönämndens presidium Miljönämnden i mellersta Bohusläns beslut Miljönämnden i mellersta Bohuslän beslutar att: Anta föreliggande tjänsteskrivelse och godkänna föreslagna åtgärder med anledning av internrevision Anta föreliggande tilläggsyttrande från Miljönämnden i mellersta Bohusläns presidium Överlämna beslutet till kommunrevisionen samt för kännedom till Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner. Skickas till Kommunrevisionen i Sotenäs kommun Kommunstyrelsen i Sotenäs, Munkedal samt Lysekils kommuner \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\miljö och Byggförvaltningen\ADMINISTRATION\Nämnder\Miljönämnden\Samm anträden\2016\ \kallelser & Protokoll\MN protokoll docx Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(13)

158 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 1(3) Budget 2017 Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott, tillika budgetberedning, har i dialog med nämndernas presidier gått igenom de ekonomiska förutsättningar som finns för kommande budgetår och diskuterat om dessa förutsättningar gör det möjligt att uppnå nämndernas strategiska mål. Beskrivning av ärendet Övergripande förutsättningar Budgetförutsättningarna baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste prognoser för utveckling av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Bedömningen av skatteintäkter och utjämningsbidrag utgår från ett invånarantal på personer. Nämnderna kompenseras för prisökningar motsvarande en beräknad förändring av KPI och intäkterna räknas upp på motsvarande sätt. Lönekostnadsökningar täcks centralt. För att uppnå det finansiella målet, med ett resultat på 5,0 Mkr för den skattefinansierade verksamheten, kan verksamhetens nettokostnader, utöver ovan nämnda förutsättningar, ökas 7,7 Mkr jämfört med 2016 års budgetramar. Budgetberedningens behandling Nämnder och tekniska utskottet har för budgetberedningen redovisat ett omfattande och genomarbetat material över vilka områden som berörs av verksamhetsförändringar Budgetberedningen har därefter sammanvägt behov med tillgängliga resurser och arbetat fram ett förslag till budget för Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar driftbudgetramar 2017 enligt bilaga vilket innebär följande förändringar gentemot 2016 års budgetramar: Generella förutsättningar: Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

159 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 109 KA 2016/331 Budget 2017 Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott, tillika budgetberedning, har i dialog med nämndernas presidier gått igenom de ekonomiska förutsättningar som finns för kommande budgetår och diskuterat om dessa förutsättningar gör det möjligt att uppnå nämndernas strategiska mål. Beskrivning av ärendet Övergripande förutsättningar Budgetförutsättningarna baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste prognoser för utveckling av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Bedömningen av skatteintäkter och utjämningsbidrag utgår från ett invånarantal på personer. Nämnderna kompenseras för prisökningar motsvarande en beräknad förändring av KPI och intäkterna räknas upp på motsvarande sätt. Lönekostnadsökningar täcks centralt. För att uppnå det finansiella målet, med ett resultat på 5,0 Mkr för den skattefinansierade verksamheten, kan verksamhetens nettokostnader, utöver ovan nämnda förutsättningar, ökas 7,7 Mkr jämfört med 2016 års budgetramar. Budgetberedningens behandling Nämnder och tekniska utskottet har för budgetberedningen redovisat ett omfattande och genomarbetat material över vilka områden som berörs av verksamhetsförändringar Budgetberedningen har därefter sammanvägt behov med tillgängliga resurser och arbetat fram ett förslag till budget för Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott Yrkande Britt Wall (S) föreslår att ytterligare 500 tkr tillförs byggnadsnämnden vilket minskar resultatet med detsamma, vidare att 2 mkr avsätts för att påbörja införandet av heltidstjänster inom omsorgsförvaltningen, detta finansieras genom att LOV avskaffas. Vidare att en process startas med diskussioner om hur man åstadkommer en mera långsiktig hållbar ekonomi. Ewa Ryberg (V) föreslår bifall till Britt Walls (S) förslag. Mikael Sternemar (L), Olof Börjesson (C) föreslår bifall till arbetsutskottet förslag. Ulla Christensson Ljunglide (M) föreslår att mötet ajourneras. Ajournering Mötet ajourneras 5 min. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 38(51)

160 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 109 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets och Mikael Sternemars (L), Olof Börjessons (C) förslag mot Britt Walls (S) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottet förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar driftbudgetramar 2017 enligt bilaga vilket innebär följande förändringar gentemot 2016 års budgetramar: Generella förutsättningar: Nämndernas ramar justeras för prisökningar motsvarande en beräknad förändring av KPI med 2,0 % och intäkterna räknas upp på motsvarande sätt. Lönekostnadsökningar täcks centralt. Utöver de generella förutsättningarna gäller för respektive nämnd: Kommunstyrelsens anslag ökar med 500 tkr för den allmänna och tekniska verksamheten jämfört med den budget som gäller för 2016 vilket motsvarar en ökning med 0,9 % Kommunstyrelsens anslag för gymnasieverksamheten ökar med tkr jämfört med den budget som gäller för 2016 vilket motsvarar en ökning med 2,8 % Kommunstyrelsens ram för vuxenutbildningen är oförändrad jämfört med den budget som gäller för 2016 Kommunstyrelsens ram för arbetsmarknadsenheten är oförändrad jämfört med den budget som gäller för 2016 Omsorgsnämndens anslag ökar med tkr jämfört med den budget som gäller för 2016 vilket motsvarar en ökning med 2,5 % Utbildningsnämndens anslag ökar med tkr jämfört med den budget som gäller för 2016 vilket motsvarar en ökning med 1,8 % Byggnadsnämndens anslag ökar med 600 tkr jämfört med den budget som gäller för 2016 vilket motsvarar en ökning med 10,4 % Ramen för Miljönämnden i mellersta Bohuslän är oförändrad Ramen för IT-nämnden är oförändrad Ramen för Lönenämnden ökas med 200 tkr Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 39(51)

161 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 109 Kommunstyrelsens förslag innebär ökade ramar med 10,2 Mkr och ett budgeterat resultat på 2,5 Mkr Anslagsbindning sker på nämndansvarsnivå. Respektive nämnd skall anta internbudget inom given ram senast under oktober månad. Internbudget skall delges kommunstyrelsen för kännedom. Eventuell omdisposition av internbudgeten under verksamhetsåret skall anmälas till kommunstyrelsen. Investeringsanslagen upptas till tkr inom den skattefinansierade verksamheten och tkr inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Kommunstyrelsen har under år 2017 rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder under år 2017, med totalt kr. Kommunstyrelsen har under år 2017 rätt att omsätta lån det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år Ansvariga nämnder får i uppdrag att besluta om eventuell ändring av taxor så att budgeterade intäkter uppnås. Igångsättningstillstånd för projekt överstigande 2 000,0 tkr skall inhämtas från kommunstyrelsens arbetsutskott. Reservation Britt Wall (S) och Ewa Ryberg (V) reserverar sig mot beslutet. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 40(51)

162 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 2(3) Nämndernas ramar justeras för prisökningar motsvarande en beräknad förändring av KPI med 2,0 % och intäkterna räknas upp på motsvarande sätt. Lönekostnadsökningar täcks centralt. Utöver de generella förutsättningarna gäller för respektive nämnd: Kommunstyrelsens anslag ökar med 500 tkr för den allmänna och tekniska verksamheten jämfört med den budget som gäller för 2016 vilket motsvarar en ökning med 0,9 % Kommunstyrelsens anslag för gymnasieverksamheten ökar med tkr jämfört med den budget som gäller för 2016 vilket motsvarar en ökning med 2,8 % Kommunstyrelsens ram för vuxenutbildningen är oförändrad jämfört med den budget som gäller för 2016 Kommunstyrelsens ram för arbetsmarknadsenheten är oförändrad jämfört med den budget som gäller för 2015 Omsorgsnämndens anslag ökar med tkr jämfört med den budget som gäller för 2016 vilket motsvarar en ökning med 2,5 % Utbildningsnämndens anslag ökar med tkr jämfört med den budget som gäller för 2016 vilket motsvarar en ökning med 1,8 % Byggnadsnämndens anslag ökar med 600 tkr jämfört med den budget som gäller för 2016 vilket motsvarar en ökning med 10,4 % Ramen för Miljönämnden i mellersta Bohuslän är oförändrad Ramen för IT-nämnden är oförändrad Ramen för Lönenämnden ökas med 200 tkr Kommunstyrelsens förslag innebär ökade ramar med 10,2 Mkr och ett budgeterat resultat på 2,5 Mkr Anslagsbindning sker på nämndansvarsnivå. Respektive nämnd skall anta internbudget inom given ram senast under oktober månad. Internbudget skall delges kommunstyrelsen för kännedom. Eventuell omdisposition av internbudgeten under verksamhetsåret skall anmälas till kommunstyrelsen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

163 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 3(3) Investeringsanslagen upptas till tkr inom den skattefinansierade verksamheten och tkr inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Kommunstyrelsen har under år 2017 rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder under år 2017, med totalt kr. Kommunstyrelsen har under år 2017 rätt att omsätta lån det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år Ansvariga nämnder får i uppdrag att besluta om eventuell ändring av taxor så att budgeterade intäkter uppnås. Igångsättningstillstånd för projekt överstigande 2 000,0 tkr skall inhämtas från kommunstyrelsens arbetsutskott. Bilaga till kommunstyrelsens protokoll Kommunstyrelsens förslag till budget 2017 Skickas till Kommunfullmäktige Ekonomiavdelningen Nämnderna Maria Vikingsson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

164 Kommunstyrelsens förslag till BUDGET 2017 samt flerårsplan Innehåll: Nämnd- och förvaltningsorganisation 2 Vision och inriktningsmål 3 Programförklaring 3 Utvecklingsområden 5 God ekonomisk hushållning 6 Omvärldsbeskrivning 8 Personal 10 Ekonomisk utveckling 11 Kommunala jämförelser 12 Benchmarking i norra Bohuslän 12 Strukturkostnadsindex 13 Budgetförutsättningar Övergripande förutsättningar för arbetet med 2017 års budget 14 Resursberäkningar 15 Budget Resultatbudget 16 Kassaflödesbudget 16 Balansbudget 17 Investeringsbudget i sammandrag 17 Ekonomisk analys 18 Driftbudget 19 Specifikation av kommunbidrag (budgetramar) 19 Nämndsredovisning 20 Kommunfullmäktige, partistöd, revision, valnämnd och överförmyndare 20 Kommunstyrelsen 22 Allmän verksamhet 22 Teknisk verksamhet 24 Gymnasiet 26 Kommunal vuxenutbildning 28 Arbetsmarknadsenheten 29 Omsorgsnämnden 31 Utbildningsnämnden 34 Byggnadsnämnden 36 Miljönämnden i mellersta Bohuslän 38 Flerårsplanen Bilaga Ekonomiska styrprinciper 42 1

165 NÄMND- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION Kommunfullmäktige är kommunens beslutande församling. Kommunstyrelsen, ansvarar för allmän verksamhet som strategi- och utvecklingsfrågor, personal- och organisationsfrågor, översiktlig planering, exploatering, beredskapsplanering, räddningstjänst och totalförsvar, besöksnäring, näringslivsfrågor, information, konsumentrådgivning och kollektivtrafik, samt för teknisk verksamhet som markförsörjning, hamnar, fastighetsförvaltning, väghållning, parker, lekplatser, utomhusbad, kommunens samlade kost- och städverksamhet samt teknisk försörjning. Kommunstyrelsens ansvarar sedan 1 juli 2014 även för gymnasieverksamheten. Från maj 2015 ingår dessutom vuxenutbildningen och arbetsmarknadsenheten i kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunstyrelsen är också anställningsmyndighet för hela kommunens verksamhet. Omsorgsnämnden har, med hjälp av omsorgsförvaltningen, ansvaret för individ- och familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade samt färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag. Utbildningsnämnden har, med hjälp av utbildningsförvaltningen, ansvaret för barnomsorg, förskoleklasser och fritidshem, grundskola, särskola, musikskola, bibliotek och övrig kulturverksamhet, fritidsgårds- och övrig fritidsverksamhet. Byggnadsnämnden har ansvaret för planering, rådgivning, tillsyn och myndighetsutövning enligt bygglagstiftningen samt trafik- och trafiksäkerhetsfrågor. Miljönämnden i mellersta Bohuslän har ansvaret för planering, rådgivning, tillsyn och myndighetsutövning enligt miljölagstiftningen i de tre kommunerna Lysekil, Munkedal och Sotenäs. It-nämnd. Kommunens tidigare IT-avdelning ingår i den med Lysekil och Munkedal gemensamma ITenheten. Verksamheten är organiserad inom Lysekils kommun. Lönenämnd. Hantering av kommunens löner utförs av den med Lysekil och Munkedal gemensamma löneenheten. Verksamheten är organiserad inom Munkedals kommun 2

166 VISION OCH MÅL Vision 2020 Det goda kustnära livet som förenar tradition med förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål Kommunfullmäktige har antagit sju stycken inriktningsmål. Inriktningsmål: Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande En attraktiv besökskommun Alla finner sitt önskade boende Ett rikt fritids- och kulturutbud Ett livslångt lärande Programförklaring för mandatperioden Kommunfullmäktige har antagit en programförklaring för mandatperioden Kommunstyrelsen och nämnderna har fått i uppdrag att med utgångspunkt i programförklaringen ge förslag på inriktningsmål, mål för god ekonomisk hushållning och nämndernas styrande verksamhetsmål (prioritering, verksamhetsinriktning, verksamhetsuppdrag, indikatorer och nyckeltal). Ökad befolkningstillväxt är den viktigaste utmaningen för Sotenäs Kommun, då den ger grunden för fortsatt god infrastruktur och service för kommunens invånare och företag. Ordning och reda i kommunens ekonomi är en förutsättning för handlingsfrihet och nya investeringar Detta skall uppnås under mandatperioden : Näringsliv 2018 Befintliga företag har utvecklats och vuxit i storlek och antal arbetstillfällen. Företagen upplever att kommunen ger förutsättningar för en bra utveckling. Kommunens service mot näringslivet präglas av hög servicegrad och hög utvecklingstakt. Det finns fler arbetstillfällen inom kunskapsintensiv verksamhet jämfört med Sotenäs är attraktivt för etablering av nya företag. Det finns en långsiktig plan för utveckling av industriområden Boende 2018 God tillgång till bostäder för helårsboende med olika upplåtelseformer. Ett bostadsförsörjningsprogram finns med fokus på helårsboende. 150 nya bostäder har tillkommit för åretruntboende. Mindre och prisvärda bostäder för unga och äldre prioriteras. Handläggningstiden för bygglovsärenden uppfyller lagkrav och är kvalitetssäkrad. Planerna medger högre byggnader än 3 våningar. Ekonomi 2018 Antalet invånare har ökat till över 9000 och fortsätter att öka. Kommunalskatten har återställts till 2014 års nivå Kommunen har prioriterat kärnverksamheten Kostnadsmedvetande är alltid en ledstjärna vid nyinvesteringar och upphandlingar. Alla nyanställningar föregås av ett övervägande av möjligheten att utföra arbetsuppgifterna med befintlig personal. 3

167 Kommunens egna kapital har ökat och givet en handlingsfrihet avseende investeringar. Bundet kapital i fasta anläggningar har minskat och därmed har soliditeten förstärkts. Utbildning, Kultur & Fritid 2018 Sotenäs skolors huvuduppgift är ett livslångt lärande. Våra ungdomar är trygga, litar på sin egen förmåga och inser betydelsen av studier för att sedan kunna försörja sig själva. De har vilja och drivkraft att lägga ner det arbete som krävs för detta och för att delta i och bidra till samhällsutvecklingen. En plan finns för fortbildning och kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov. Sotenäs har förskolor, fritidshem och skolor med hög kvalitet. Skolresultaten är bland de 10 bästa i nationella mätningar All personal har formell behörighet Det finns förstelärare inom alla ämnesområden Vi har valfrihet i förskola och skola avseende både utförare och pedagogik Sotenäs skolor är en trygg miljö för elever och personal. Varje elev syns utifrån sina egna förutsättningar och utvecklas utifrån dessa Det råder nolltolerans mot droger, kränkande behandling, mobbning och klotter. De skolor som fanns 2014 finns kvar. God och näringsriktig mat serveras till våra elever. Sotenäs erbjuder goda förutsättningar för föreningslivet att utvecklas genom samverkan. Vi bidrar till att bevara, dokumentera och synliggöra vårt kulturarv. Medborgarna är delaktiga och har inflytande över utbudet av fritidsaktiviteter. Vård och Omsorg 2018 Sotenäs erbjuder trygg och respektfull omvårdnad med utgångspunkt i den enskildes behov med valfrihet avseende både utförare och insatser. Det finns två äldrecentrum, ett i södra och ett i norra kommundelen. Ideella krafter medverkar i stor omfattning i omsorgsverksamheten. Omsorgstagarna upplever trygghet och respekt. Alla som arbetar inom vård och omsorg har relevant kompetens. En plan finns för fortbildning och kompetensutveckling för personalen utifrån verksamhetens behov. Förebyggande insatser är viktiga i hälsoarbetet Familjecentralen och Elevhälsan fortsätter sin verksamhet i minst samma omfattning som Näringsriktig och god mat serveras till alla omsorgstagare. Infrastruktur och IT 2018 Kommunens infrastruktur stödjer en tillväxt av företag och befolkning. Trafikverket har förbättrat och säkerställt tillfartsvägarna. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar är genomförd vid våra tätorter. IT-infrastrukturen är likvärdig i samhällen och på landsbygden och har gett stora möjligheter att verka på distans. Infrastrukturen för IT är väl utbyggd och underlättar och höjer kvaliteten i den kommunala verksamheten. Kollektivtrafiken har bibehållits och förbättrats genom närtrafik. Gästhamnarna används under längre tid på året och ger ett positivt bidrag till kommunens ekonomi. Kommunens gästhamnar bedrivs i entreprenadform. 4

168 Miljö 2018 Sotenäs erbjuder en god och säker livsmiljö för nuvarande och kommande generationer Kommunen tillhandahåller dricksvatten av god kvalitet. Den marina nedskräpningen har minskat. Källsortering av hushållsavfallet har påbörjats. Uppvärmning av kommunens fastigheter sker med förnybar energi. Övergång till fossiloberoende fordon inom kommunen har inletts. Kommunen som arbetsgivare 2018 Sotenäs kommun är en attraktiv arbetsgivare. Sotenäs kommun har blivit en bättre arbetsgivare, vilket medfört lägre sjukskrivningstal. Kommunen tar ansvar för att all personal har adekvat kompetens för sin befattning. Ledarskapet inom kommunen skall präglas av helhetssyn, öppenhet och delaktighet. Utvecklingsområden Alternativa driftsformer För att nå målen om bemötande, service och tillgänglighet skall alternativa driftformer prövas i ökad omfattning. Nämnder och styrelser ges i uppdrag att aktivt pröva denna möjlighet genom olika entreprenadlösningar inom sina respektive verksamhetsområden. Övergripande miljöarbete Samtliga förvaltningar ges i uppdrag att ta fram mål och metoder för att kommunens miljöarbete skall bli övergripande för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter. Kvalitetsarbete Ett fortsatt betonade av kvalitetsarbetet när det gäller förtydligande av mål och implementering av dessa för samtliga förvaltningar. Hållbar ekonomi För att långsiktigt säkerställa en hållbar ekonomi samt en verksamhet som svarar mot medborgarens behov är det viktigt att utveckla ledning och styrning av den skattefinansierade verksamheten. 5

169 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen skall det för den kommunala verksamheten finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bl.a. att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen skall ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att driva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Föra att åstadkomma detta samband krävs bl.a. en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning Utifrån principen att varje generation själv skall bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är de finansiella målen för mandatperioden följande: Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 Mkr (1,2 % av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2 % ca 10,0 Mkr. Investeringsvolymen skall i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet inklusive årets resultat. Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning skall ske både i delårsrapport och årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen utvärderar uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen skall även göra en samlad bedömning huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att kommunstyrelsen skall kunna göra denna bedömning har kommunfullmäktige angett en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning skall ha uppnåtts. Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer krävs för att under räkenskapsåret ha uppnått god ekonomisk hushållning att: Samtliga finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret En övervägande del av verksamhetsmålen har uppfyllts under året eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Med utgångspunkt från vision och inriktningsmål utgörs mål för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv dels av 10 kommungemensamma mål dels av mål som kommunfullmäktige anger för kommunens olika verksamhetsområden och som återfinns i budgeten under respektive nämnds redovisning. Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Demokrati och samhälle Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. 6

170 Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Personal. Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete. Energi Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 % i förhållande till Fastigheter och anläggningar Kvalitén i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv. Samarbete Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. 7

171 OMVÄRLDSBESKRIVNING Internationell ekonomi Enligt SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) senaste rapport om det samhällsekonomiska läget beskrivs att världsekonomin under en följd av år utvecklats relativt svagt. I de länder med störst betydelse som mottagare av svensk export har BNP i genomsnitt årligen ökat med endast 1,5 procent under senaste fyra åren För 2016 och 2017 räknar SKL med något bättre tillväxttal, men ökningen av BNP i dessa länder stannar vid 2 procent, vilket är en svag utveckling. Låga råvarupriser pressar tillväxtmarknaderna medan osäkerheten om framtiden tynger de mer utvecklade ekonomierna. Utvecklingen blir fortsatt dämpad inte bara i EU-området utan också i USA. För svensk del har utvecklingen i våra grannländer stor betydelse eftersom dessa länder är mottagare av en stor del av vår export. Både den finska och den norska ekonomin brottas med omfattande problem till följd av låga oljeoch råvarupriser. Inte heller den Danska ekonomin går för närvarande särskilt bra. Sammantaget beräknas BNP i dessa tre nordiska länder grannländer endast öka med 1 procent i år. Nästa år blir utvecklingen något bättre och ökningen i BNP når då i Danmark och fastlands- Norge upp mot 2 procent. Tillväxten i den finska ekonomin väntas däremot bli fortsatt svag med en BNP-ökning på endast några tiondelar över 1 procent. Den relativt svaga utvecklingen i omvärlden gör också att utvecklingen av svensk export blir ganska dämpad. Mellan 2011 och 2014 växte den svenska exporten med svaga 1,2 procent i genomsnitt per år. Det kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 5,6 procent mellan 1990 och Under fjolåret blev det bättre fart på svensk export. En något förbättrad internationell konjunktur kombinerat med en betydande försvagning av den svenska kronan bidrog till detta. Exporten ökade 2015 med 5,9 procent. Mellan 2013 och 2015 försvagades den svenska kronan med över 10 procent. Under det senaste halvåret har kronan återhämtat sig något och bedömningen är att återhämtningen fortsätter. Den kronförsvagning som tidigare skett beräknas dock ha fortsatt positiv påverkan på utvecklingen för svensk export i år och i viss mån också nästa år. Den svenska exporten beräknas i år öka med 5,2 procent och nästa år med 4,0 procent. Svensk ekonomi Den svenska ekonomin utvecklades synnerligen starkt i fjol och BNP växte med omkring 4 procent. I år och nästa år blir tillväxten något lägre och BNP väntas växa med runt 3 procent. Den svenska ekonomin utvecklas mycket starkt trots relativt svag internationell tillväxt. Det hänger samman med en fortsatt mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna, inte minst byggnadsinvesteringarna, växer snabbt. Hushållens konsumtionsutgifter har under de senaste åren, trots ökad befolkningstillväxt, vuxit i ganska maklig takt. Detta också trots att hushållens inkomster, i stort utvecklats ganska väl. Ett i utgångsläget redan högt hushållssparande har därmed blivit ännu högre. Den starka sysselsättningsökningen i kombination med fortsatt måttliga prisökningar innebär att hushållens disponibla inkomster fortsätter att växa i relativt snabb takt i år och nästa år. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält till följd av den omfattande flyktinginvandringen. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skatteunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som normalt. Trots konjunkturell balans fortsätter staten visa betydande underskott Kommunsektorn Kommunernas resultat för 2015 uppgick till 12 miljarder och låg därmed något över sektorns tumregel för god ekonomisk hushållning. Endast 9 procent av kommunerna redovisade ett negativt resultat I dessa siffror ingår återbetalning från AFA Försäkring (3,5 miljarder kronor) och det tillfälliga stödet från staten för flyktingsituationen (0,9 miljarder kronor). 8

172 Justerat för dessa tillskott uppgår resultatet i stället till 1,6 procent av skatter och generella statsbidrag. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med i genomsnitt 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. En bra utveckling av skatteunderlaget 2016 och extra statligt stöd innebär att kommunerna klarar kostnadsökningar i nivå med kraftigt ökade behov i verksamheterna En sämre skatteunderlagstillväxt , i kombination med fortsatt höga behov väntas leda till sämre resultat. För att klara ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag krävs åtgärder motsvarande en skattehöjning på 1 krona Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Befolkning Invånarantalet Sotenäs uppgick till 9 006, en ökning med 75 personer från föregående år. Antalet nyfödda barn 2014 uppgick till 67 (föregående år 62). Födelseunderskottet uppgick till -42 vilket uppvägs av större inflyttning än utflyttning. Befolkningen karaktäriseras av att andelen personer 65 år och äldre är mycket hög. Medelåldern hos kommuninnevånarna 2015 uppgick till 49,1 år, en ökning med 0,2 år jämfört med Detta placerar Sotenäs högst bland kommunerna i Västra Götaland och på tredje plats i riket. Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern, Hovenäset och Bohus-Malmön. De flesta arbetstillfällen återfinns inom tillverkningsindustrin (26 procent), vilket är dubbelt så stor andel som genomsnittet i riket. Därefter kommer handel med 15 procent samt vård och omsorg med 14 procent. Sotenäs kommun är en utpendlingskommun. Nettoutpendlingen 2014 uppgick till 56 personer jämfört med 148 och 59 personer för respektive 2012 och Bland kvinnor är inpendlingen störst, 47 personer, och bland männen är det 103 personer fler som pendlar ut ur kommunen. Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden. Under 2015 har antalet öppet arbetslösa ökat med 17 personer men andelen arbetslösa ligger fortfarande betydligt lägre än både länet och riket. I december 2015 var andelen arbetslösa eller sökande i program i ålder år 3,7 procent. Att jämföra med 5,6 procent i länet och 6,3 procent i riket Källor: SCB, SKL och AMS Källa: SCB. Näringsliv och arbetsmarknad Sotenäs är starkt beroende av att basnäringarna har en trygg tillgång på arbetskraft, råvaror och kommunikationer. I kommunen finns ca arbetsställen, de flesta knutna till orterna 9

173 PERSONAL Sotenäs kommun har en samordnad personaladministration. Syftet är att kunna genomföra en gemensam personalpolitik i hela organisationen. Verksamheten ska även vara stöd till chefer i personalfrågor. Personalstrategi En av de viktigaste utmaningarna för Sotenäs kommun är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Dessa utmaningar ställer stora krav på det personalstrategiska arbetet. För att vara en attraktiv arbetsgivare fokuserar Sotenäs kommun på ledarskap och medarbetarskap, hälsa, kompetensförsörjning samt jämställdhet. Ledarskap och medarbetarskap Genom ett coachande ledarskap visar kommunens chefer att de har tillit till varje medarbetare och deras förmåga. För att främja ledarskapet samverkar kommunen med Tanums kommun i chefsutbildning. Kommunens chefer har genomgått eller kommer att genomgå denna utbildning. Kommunen har infört verksamhetsutvecklande lönesättning. Lönen ska vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Löneinstrumentet blir på detta sätt ett ledningsverktyg. Orsaken är att de centrala löneavtalen ställer krav på chefernas färdighet att genomföra lönesamtal, utarbetande av mål för verksamheten och lönekriterier samt metodik för genomförandet av samtalet. Utbildning sker kontinuerligt för nya chefer. Ett sätt att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet är samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Denna dialog förs via arbetsplatsträffar och centrala samverkansgrupper. Kommunen följer, genom en vart tredje år återkommande medarbetarenkät, aktivt upp hur medarbetare och chefer upplever sin arbetssituation och utveckling i arbetet. genomförts samt en handlingsplan för långsiktiga åtgärder. Resultat och utvärdering följs upp i respektive förvaltnings samverkansgrupp för att sedan rapporteras till respektive nämnd. Kompetensförsörjning (rekrytera, utveckla och behålla) Riktlinjer för rekrytering har tagits fram i syfte att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. Dessa riktlinjer är väl förankrade i organisationen. Rekrytering av chefer har under det senaste året företrädesvis varit enhetschefer och rektorer. Jämställdhet Mot bakgrund av att arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva åtgärder för att jämställdhet i arbetslivet ska uppnås har kommunen genomfört en systematisk lönekartläggning. Denna kartläggning genomförs kontinuerligt enligt gällande lag. Syftet med kartläggningen är att identifiera, utjämna och förhindra eventuella osakliga skillnader i löner mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Ständiga förbättringar Kommunen som arbetsgivare har kompletterat värdegrunden med kravet att ständigt förbättra verksamheten. Arbetsmiljö Kommunen har fastställt en arbetsmiljöpolicy. Denna policy medför att respektive chef årligen ska sammanställa vilka arbetsmiljöåtgärder som 10

174 EKONOMISK UTVECKLING Resultat Kommunens resultat för 2015 uppgick till 13,3 Mkr för den skattefinansierade verksamheten. I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 7,4 Mkr varför den egentliga verksamheten visar ett lägre resultat. Belopp i Mkr Årets resultat 17,5 15,3 1,4-14,4 13,3 Årets resultat skattefinansierad verksamhet 17,3 8,5-3,1-15,4 13,3 Årets resultat enligt balanskravet 3,7 13,5 0,0-0,1 5,9 Verksamhetens nettokostnader Den del av kommunens verksamheter, som finansieras med skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag kallas nettokostnader. Nettokostnaderna kan inte i ett längre perspektiv tillåtas öka mer än de angivna intäkterna. Mellan 2011 och 2015 ökade nettokostnaderna med 12,4 % medan skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade 11,1 %. Nettokostnadernas förhållande till skatte- och utjämningsbidrag bör ligga betydligt under 100 % så att det utrymme som då finns kvar kan användas för ev. amortering av lån, investeringar och/eller sparande. Budgetföljsamhet De senaste boksluten med undantag för 2014 har totalt för kommunen visat överskott. Nämndernas resultat har vänt efter att ha varit svaga under en följd av år. För både 2014 och 2015 visar nämnderna ett positivt resultat mot budget. Avvikelse i Mkr prog Nämndsverksamhet -2,7-14,0 2,3 1,4-6,1 Affärsdrivande vht 6,8 4,5 0,1 0,0 0,0 Gemensamma intäkter o kostnader 7,6 12,9-3,0 12,3 4,5 Skatte- och bidragsintäkter 0,2 1,9-3,6-1,5 4,5 Övrigt -1,8-4,3-0,7-2,9 1,2 Totalt 10,1 1,0-5,5 9,3 4,1 Investeringar Investeringsvolymen har legat på en hög nivå under hela 2000-talet. Tack vare en från början stark likviditet och intäkter från fastighetsförsäljning har kommunen ända fram till 2011 kunnat finansiera den höga investeringsvolymen utan upplåning. Låneskuld Kommunens låneskuld till kreditinstitut uppgår till 190,8 Mkr. Övrig låneskuld avser långfristig leasingskuld och periodiserade anslutningsavgifter inom VA-verksamheten. Soliditet Kommunens soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden har under perioden 2010 till 2015 försämrats från 31 % till 23 %. Större delen av den försämrade soliditeten beror på den ökade låneskulden. 11

175 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER Jämförelse (benchmarking) norra Bohuslän Kommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Strömstad har under en rad av år visat en stabil ökning av antalet invånare men även övriga kommuner utom Munkedal visar stigande befolkningstal Antal invånare 31/ Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Finansiella jämförelser Kommunalskatt Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög kommunalskatt om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen i Sotenäs till 3,6 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 3,4 procent Kommunalskatt (%) Sotenäs 21,31 21,31 21,99 Lysekil 22,06 22,46 22,46 Munkedal 22,83 22,83 22,68 Strömstad 21,91 21,91 21,91 Tanum 21,56 21,56 21,56 Resultat Samtliga kommuner har 2013 och 2015 erhållit återbetalning av premier från AFA Försäkring vilket förstärkt resultaten. De stora variationerna mellan kommunerna och mellan åren förklaras till stor del av vinster i exploateringsverksamheten. Soliditet Den långsiktiga finansiella styrkan, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital. Sotenäs och Strömstad tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. 12

176 Strukturkostnadsindex Källa: SCB:s skrift Vad kostar verksamheten i Din kommun. Att jämföra en kommuns kostnader med en annan utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. En annan metod är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Systemet utjämnar för kostnader i kommunen som beror på den egna strukturen, som t ex befolkningens sammansättning. Indextalen tas fram av SCB och presenteras i den årliga skriften Vad kostar verksamheten i Din kommun. Jämförelserna omfattar verksamhetsområdena barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. Indextalen ger en indikation på om kommunen har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen enligt kostnadsutjämningssystemet. Ett positivt värde innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, ett negativt värde visar det omvända. Avvikelsen kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Barnomsorg Sotenäs har under flera år legat under riksgenomsnittet vad gäller resursförbrukning och då dessutom kvaliteten är hög inom förskolan tyder detta på en effektiv organisation. Från 2010 har trenden vänt ligger Sotenäs kommuns kostnader 26,0 % över riksgenomsnittet vilket motsvarar 9,0 Mkr. Strukturkostnadsindex % Barnomsorg Sotenäs 10,2 15,6 26,0 Lysekil 4,9 7,1 8,8 Munkedal 26,7-5,4-3,8 Strömstad 11,9 3,4 9,9 Tanum 32,1 22,4 19,8 Grundskola Samtliga kommuner har högre kostnader för grundskola än vad som är motiverat utifrån kommunens befolkningsstruktur. Sotenäs har under ett antal år haft en hög ambitionsnivå inom grundskolan med bl. a en hög lärartäthet. För 2014 ligger Sotenäs kostnader 18,0 % över riksgenomsnittet, vilket motsvarar 15,5 Mkr Strukturkostnadsindex % Grundskola Sotenäs 18,8 19,5 18,0 Lysekil 5,2 0,7 7,1 Munkedal 5,6 2,6 4,3 Strömstad 16,7 11,4 6,0 Tanum 11,8 11,0 9,2 Gymnasieskola Lysekil och Strömstad har egna gymnasieskolor medan Sotenäs och Munkedal köper i princip samtliga gymnasieplatser från andra kommuner. Tanum köper merparten av sina gymnasieplatser men har en mindre gymnasieskola med ca 120 platser. Strömstad har väsentligt högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Strukturkostnadsindex % Gymnasieskola Sotenäs -0,7 7,0 9,6 Lysekil 2,3-1,3-4,7 Munkedal -6,4-8,1-10,0 Strömstad 26,1 29,2 41,7 Tanum 8,5 3,2 3,6 Äldreomsorg Samtliga kommuner har under en lång följd av år haft högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Sotenäs kommun har under perioden , relativt övriga kommuner, lägre kostnader för äldreomsorgen. Strukturkostnadsindex % Äldreomsorg Sotenäs -1,9 2,1 0,8 Lysekil 6,1 11,1 12,0 Munkedal 20,9 21,1 21,7 Strömstad 8,4 10,8 19,1 Tanum 9,8 7,7 10,5 Individ- och familjeomsorg Samtliga kommuner utom Strömstad har kostnader som ligger betydligt högre än vad som är motiverat utifrån strukturella förutsättningar. Strukturkostnadsindex % Individ- o familjeomsorg Sotenäs 44,8 14,7 28,1 Lysekil 62,6 19,2 18,7 Munkedal 43,7 29,0 63,5 Strömstad -18,6-1,6-14,3 Tanum 32,8 9,4 20,0 13

177 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 2017 Övergripande förutsättningar för arbetet med 2017 års budget Kommunfullmäktige antog i april 2012 ett förslag till ny budgetprocess och ekonomiska styrprinciper, som innebär att kommunfullmäktige antar budgetramar för kommande år i juni månad. Detta innebär att kommunstyrelsen skall lämna förslag till ramar under maj månad efter att under vintern/våren haft överläggningar med berörda nämnder. Budgetförslaget 2017 utgår från följande förutsättningar: Befolkning I flerårsplanen beräknades skatteoch bidragsintäkter utifrån ett invånarantal på personer och oförändrad befolkning per år. Antalet invånare påverkar skatteintäkterna och en ny kommuninnevånare betyder drygt 40 tkr i ökade skatteintäkter oavsett ålder eller inkomst. Aktuellt invånarantal uppgår till ca och nedanstående beräkningar utgår från ett invånarantal på Skatteintäkter och utjämningsbidrag Bedömning av skatteintäkter och utjämningsbidrag grundas på senaste prognoser från Sveriges Kommuner och Landsting. Via det statliga utjämningssystemet ges alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. En skattehöjning med 0,1 procentenheter ( 10 öre ) innebär ökade skatteintäkter med knappt 2,0 Mkr. Löner och personalomkostnader Lönekostnadsökningarna 2016 beräknades i flerårsplanen till 3,3 %. I SKL:s senaste prognos ligger timlöneutvecklingen på en något högre nivå. Lönekostnadsökningar i nedanstående beräkningar beräknas till högst 3,0 %. Löneökningarna täcks av en central pott och fördelas ut till respektive nämnd i takt med att avtalen blir klara. Prisökningar Nämnderna kompenseras generellt för prisökningar motsvarande den beräknade förändringen av konsumentprisindex (KPI) och intäkterna räknas upp på motsvarande sätt. KPIförändringen beräknas till 2,0 % och de interna ersättningarna ökar med 2,0 %. Investeringar/avskrivningar Enligt de finansiella målen skall investeringsvolymen för den skattefinansierade verksamheten uppgå till högst avskrivningsutrymmet inklusive årets resultat. Investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten uppgick under perioden till 162,3 Mkr. För 2016 har det, exklusive inkomster från fastighetsförsäljning, budgeterats 28,0 Mkr. Kommunstyrelsens förslag till investeringar uppgår till 31,0 Mkr i den skattefinansierade verksamheten och 12,2 Mkr i den avgiftsfinansierade verksamheten. Avskrivningarna, beräknas till 40,7 Mkr varav 28,5 Mkr avser den skattefinansierade verksamheten och det budgeterade resultatet beräknas till 2,5 Mkr Upplåning Kommunens låneskuld till kreditinstitut uppgår till 190,8 Mkr. Mot bakgrund dels av kommunens förbättrade likviditet beroende på lägre investeringstakt samt planerad amortering på befintliga lån föreslås en oförändrad ram för upptagande av nya lån på 30,0 Mkr (exkl. checkräkningskredit 20,0 Mkr). 14

178 Resursberäkningar Skatteintäkter och utjämningsbidrag Skatteintäkter och utjämningsbidrag uppgick i 2015 års bokslut till 71 % av de totala intäkterna. Detta är en ökning jämfört med tidigare år, vilket beror på verksamheten vid Smögens fiskauktion, vilken finansieras via egna intäkter, från 2013 drivs i bolagsform. Ökning av skatteunderlag och därmed skatteintäkter är i huvudsak kopplade till de allmänna löneökningarna i samhället. Kommunens egna skatteunderlag har ökat stadigt de senaste 10 åren och uppgick vid taxeringen 2015 till 101 % av riksgenomsnittet. Via den statliga inkomstutjämningen ges alla kommuner lika möjlighet att bedriva verksamhet oavsett egen skattekraft. Genom kostnadsutjämningssystemet utjämnas för strukturella skillnader (exempelvis befolkningsstruktur) mellan landets kommuner. Orsaker till skillnader i resultat skall alltså sökas i relationen mellan kommunens skattesats och ambitionsnivå/effektivitet. Utanför den ordinarie kostnadsutjämningen ligger en separat utjämning för olikheter gällande kommunens LSS-verksamhet. Skatteväxlingen med regionen, i samband med det överförda ansvaret för kollektivtrafiken förklarar en del av den låga ökningen på 0,6 % Om man justerar för den effekt som skatteväxlingen medförde blir den egentliga ökningen 1,4 %. För 2016 beräknas skatte- och bidragsintäkterna öka med 3,2 %. Inför 2015 höjdes kommunens utdebitering med 0,68 procentenheter Finansnetto Kommunens finansnetto har förbättras vilket beror på lägre räntekostnader. Under perioden 2011 till 2015 har likviditeten förbättras betydligt vilket gör att för 2017 beräknas ett finansnetto på 0,5 Mkr. Internränta från VA-kollektivet beräknas till 3,0 Mkr. Avskrivningar/Kapitalkostnader Avskrivningarna beräknas till 28,5 Mkr i den skattefinansierade verksamheten och de interna kapitalkostnaderna som ingår i nämndernas kommunbidrag beräknas till 38,7 Mkr. Löneökningar Utifrån ovan givna förutsättningar beräknas det centrala utrymmet för löneökningar 2017 till 13,6 Mkr. Pensionskostnader Kostnaden för årets intjänande av individuell del (cirka 4 % av årets lön) täcks av personalomkostnadspålägget (PO-pålägg). Utbetalning av pensioner samt premier för förmånsbestämd ålderspension täcks till viss del av PO-pålägget. Överskjutande del beräknas uppgå till 10,9 Mkr. Driftbidrag och riskkostnader För att fortsatt ge allmänheten möjlighet till bad för en rimlig avgift lämnas ett driftbidrag till Tumlaren som för 2017 beräknas till 1,5 Mkr. Försäkringspremier samt övriga gemensamma kostnader beräknas till 2,0 Mkr. 15

179 BUDGET 2017 Resultatbudget Bokslut Budget Förslag Belopp i Tkr Verksamhetens resultat exkl affärsdrivande verksamhet Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning m m Generellt statsbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Interna finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatteintäkter, utjämningsbidrag, finansnetto Resultat efter skatteintäkter och finansnetto för den skattefinansierade verksamheten Affärsdrivande verksamhet Årets resultat Avgår vinst vid försäljning av fastigheter Avsättning till resultatutjämningsreserv Disposition ur resultatutjämningsreserv (RUR) 0 Årets balanskravsresultat Kassaflödesbudget Bokslut Budget Förslag Belopp i Tkr Löpande verksamhet Årets resultat, skattefinansierad verksamhet Årets resultat, affärsdrivande verksamhet Avskrivningar, skattefinansierad verksamhet Avskrivningar, affärsdrivande verksamhet Övriga ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten Kapitalbindning Förändring kortfristiga fordringar/skulder Förändrad kapitalbindning Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar, skattefinansierad verksamhet Nettoinvesteringar, affärsdrivande verksamhet Fastighetsförsäljning Placering / Försäljning värdepapper Investeringsnetto Finansiering Återbetald utlåning Långfristig upplåning Amortering/avskrivning Finansieringsnetto Förändring likvida medel

180 Balansbudget Bokslut Budget Förslag Belopp i Tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar, lager Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Avsättningar för pensioner mm Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden (oförändrad omfattning antagen) Soliditet - enligt balansräkning 49,5% 50,3% 50,4% - inklusive samtliga pensionsförpliktelser 23,5% 24,1% 24,7% Investeringsbudget Sammandrag Bokslut Budget Förslag Belopp i Tkr Fastighetsköp, markreglering Fastighetsförsäljning Exploatering Hamnar Fastigheter Väghållning Fritidsanläggningar, parker, torg, lekplatser, utomhusbad Räddningstjänst, totalförsvar Fordon och maskiner Inventarier mm, kommunstyrelsens allmänna och tekniska vht Inventarier mm, omsorgsförvaltning Inventarier mm, utbildningsförvaltning Inventarier mm, miljö- och byggförvaltning 0 0 Oförutsett Delsumma skattefinansierad verksamhet VA-försörjning Delsumma avgiftsfinansierad verksamhet Summa nettoinvesteringar Försäljning, inventarier 42 0 Fastighetsförsäljning, exploateringsverksamhet Fastighetsförsäljning, befintliga fastigheter Summa investeringsverksamhet

181 Ekonomisk analys Resultatbudget Årets budgeterade resultat uppgår till 2,5 Mkr för den skattefinansierade verksamheten vilket innebär att det finansiella resultatmålet, 5,0 Mkr, inte kommer att infrias. Verksamhetens nettokostnader Totalt uppgår verksamhetens nettokostnader till 509,1 Mkr, vilket är en ökning jämfört med 2016 års budget med 23,4 Mkr (4,3 %). Förändringen förklaras av följande: (Mkr) Löneökningar 12,5 Prisökningar netto 0,2 Ökade avskrivningar 0,5 Utökade ramar 10,2 Summa 23,4 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Skatteintäkterna och utjämningsbidragen ökar med 17,6 Mkr (3,6 %) jämfört med budget 2016 och uppgår till 508,1 Mkr. Bakom förändringen ligger följande: Mkr Balansbudget Anläggningstillgångarna beräknas öka med 0,5 Mkr jämfört med budget för Kortfristiga fodringar beräknas minska med 2,0 Mkr och kortfristiga skulder beräknas vara oförändrade jämfört med I 2017 års budget finns ingen budgeterad förändring av låneskulden. Investeringsbudget Skattefinansierad verksamhet: Investeringsanslaget enligt antagen budget upptas till 31,0 Mkr. Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter har tidigare år beräknats till betydande belopp. Försäljningstakten har inte motsvarat beräkningarna varför årets budget endast innehåller inkomster från försäljning av fastigheter i exploateringsverksamheten. Förslaget till investeringsbudget är inte specificerad per projekt utan anslaget kommer att fördelas ut vid senare tillfälle. Avgiftsfinansierad verksamhet: De totala nettoinvesteringarna för VA-verksamheten under 2017 budgeteras till 12,2 Mkr. Ökat skatteunderlag 11,5 Förändrad utjämning 11,0 Förändrad kostnadsutjämning mm -9,7 Förändrad LSS-utjämning -6,0 Ökad intäkt fastighetsavgift 1,3 Generellt bidrag 9,5 Summa 17,6 Finansnetto Finansnettot budgeteras till 3,5 Mkr vilket är 1,7 Mkr högre än budget Ökningen beror på lägre kostnadsränta. Kassaflöde Enligt budget ökar de likvida medlen med 2,0 Mkr exklusive upplåning

182 Driftbudget, skattefinansierad verksamhet Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Kommunfullmäktige och partistöd Kommunrevisionen Valnämnd Överförmyndare Delsumma Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Teknisk verksamhet Arbetsmarknadsenhet Gymnasieskola och vuxenutbildning Totalt kommunstyrelsen IT-nämnden Lönenämnden Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden i mellersta Bohuslän Summa egentlig nämndsverksamhet Pensions- personalomkostnader Driftbidrag Tumlaren / Föreningen Hav och Land Förvaltningsgemensamt Utrymme för löneökningar och oförutsedda utgifter Utrymme för löneökningar och oförutsedda utgifter Exploateringsverksamhet Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Avgår kapitalkostnader Summa nämndsverksamhet Specifikation av kommunbidrag (budgetramar) Kommunstyrelsen, allmän och teknisk verksamhet, vux, ame gymn. tkr Ram budget Pris- och intäktsökningar, netto 735 Utökad Ram Summa ram budget Omsorgsnämnden tkr Ram budget Pris- och intäktsökningar, netto 75 Utökad ram Summa ram budget IT-nämnden tkr Ram budget Pris- och intäktsökningar löneök, netto 107 Effektiviseringskrav Utbildningsnämnden tkr Ram budget Pris- och intäktsökningar, netto 782 Utökad ram Summa ram budget Byggnadsnämnden tkr Ram budget Pris- och intäktsökningar, netto -55 Utökad ram 600 Summa ram budget Miljönämnden i mellersta Bohuslän tkr Ram budget Pris- och intäktsökningar löneök, netto Effektiviseringskrav Summa ram budget Lönenämnden Summa ram budget tkr Ram budget Pris- och intäktsökningar löneök, netto 40 Utökad ram 200 Summa ram budget

183 NÄMNDSREDOVISNING KOMMUNFULLMÄKTIGE, PARTISTÖD, REVISION, VALNÄMND OCH ÖVERFÖRMYNDARE Kommunfullmäktige och partistöd Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Resultat Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige består från och med mandatperioden av 31 ledamöter mot tidigare 41. Fullmäktige sammanträder vanligen 7 gånger per år. Mandatfördelningen är: Moderata Samlingspartiet 11, Arbetarepartiet- Socialdemokraterna 10, Folkpartiet liberalerna 3, Centerpartiet 2, Vänsterpartiet 1, Miljöpartiet de gröna 1, Sverigedemokraterna 2, Kristdemokraterna 1. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen, främst mål och riktlinjer för verksamheten samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Partistöd Anslaget för kommunalt partistöd i Sotenäs uppgår från 2011 till 18 % av basbeloppet gånger antalet mandat i kommunfullmäktige. 8 % av ett basbelopp utgår som grundbidrag till i kommunfullmäktige representerat parti. Återstoden av budgetanslaget fördelas jämnt per mandat i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förslag: För kommunfullmäktige föreslås ingen förändring av anslaget vilket innebär en budgetram på 795 tkr. Kommunrevisionen Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Resultat De kommunala revisorerna är 5 till antalet. Kommunrevisionen biträds av ett externt revisionsbolag. Uppdrag Revisorerna skall årligen granska om all verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, den ekonomiska hushållningen är god, styrningen effektiv, redovisningen tillförlitlig, förmögenhetsförvaltningen säker och om den interna kontrollen i övrigt är tillräcklig. Revisorerna skall också bedöma och uttala sig om resultatet, som det redovisas i delårsrapportens och årsredovisningens förvaltningsberättelse, är förenligt med av kommunfullmäktige fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål. Revisorerna har också, efter ändringar i kommunallagen, fått uppgiften att bevaka och agera vid misstanke om lagtrots samt fått utökade befogenheter att granska myndighetsutövningen om kommunen inte verkställer gynnande biståndsbeslut. De granskningsuppgifter som följer av lagen om God ekonomisk hushållning har, med nuvarande ambitionsnivå, inarbetats i befintlig budget. Genom införandet av transparensdirektivet har beslutats att kommunens revisorer, under vissa omständigheter, skall utfärda ett särskilt intyg. Detta intyg, som vid anfordran skall kunna uppvisas för konkurrensverket, ställer krav på en särskild granskning av räkenskaperna. Det är ännu oklart om regelverket kräver extra insatser av revisorerna, så och tills vidare avsätts inga särskilda resurser för uppgiften. 20

184 Mål Målen för den kommunala revisionen definieras i lagstiftning, reglemente och God revisionssed i kommuner. Utifrån en årlig analys av risk- och väsentlighet skall revisorerna genom sin granskning verka för att fullmäktiges mål och uppdrag genomförs och följs upp tillse att redovisningen är rättvisande försäkra sig om att nämnderna tar ett aktivt ansvar för styrning, uppföljning och kontroll av ekonomi och verksamhet Revisorernas granskning skall också vara stödjande och förebyggande. Genom öppenhet och god kommunikation med uppdragsgivare och revisionsobjekt skapas förtroende för revisionen och en bredare kunskap om revisorernas uppgift och arbetssätt. Kommunstyrelsens förslag: För revisionen föreslås ingen förändring av anslaget vilket innebär en budgetram på 584 tkr. Valnämnden Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Resultat Valnämndens uppdrag är att vara lokal valmyndighet i Sotenäs och ansvara för genomförandet av val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet samt nationella och lokala folkomröstningar. Valnämndens arbete styrs främst av vad som föreskrivs i vallagen. Överförmyndare Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Resultat Överförmynderiet omfattar följande verksamheter: Utredning av behov av godmanskap och förvaltarskap. Tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares löpande verksamhet. Granskning av årsredovisningar rörande förvaltad egendom. Granskning av vissa större förvaltningsåtgärder företagna av ställföreträdare mm. Administration och arkiv. Överförmyndaren har som sin huvuduppgift att kontrollera att förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap sköts på ett korrekt sätt. Överförmyndaren ansvarar direkt under kommunfullmäktige för sina uppgifter. Från och med 2011 utförs all handläggning av överförmyndarärenden av Uddevalla kommun enligt upprättat avtal. Kommunstyrelsens förslag: För överförmyndarverksamheten föreslås ingen förändring av anslaget vilket innebär en budgetram på 737 tkr. Kommunstyrelsens förslag: För valnämnden föreslås ingen förändring av anslaget vilket innebär en budgetram på 25 tkr. 21

185 KOMMUNSTYRELSEN, ALLMÄN, TEKNISK VERKSAMHET, GYMNASIE- OCH VUXENUTBILNING SAMT ARBETSMARKANDSENHETEN Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter. För beredning av ärenden till kommunstyrelsen svarar arbetsutskottet, personalutskottet och teknisk utskott. Resultaträkning, skattefinansierad verksamhet, allmän och teknisk vht. Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Uppdrag Kommunstyrelsen ansvarar för allmän verksamhet som strategi- och utvecklingsfrågor, personal- och organisationsfrågor, översiktlig planering, exploatering, beredskapsplanering, räddningstjänst och totalförsvar, besöksnäring, näringslivsfrågor, information, konsumentrådgivning och kollektivtrafik, samt för teknisk verksamhet som markförsörjning, hamnar, fastighetsförvaltning, väghållning, parker, lekplatser, utomhusbad, kommunens samlade kost- och städverksamhet samt teknisk försörjning. Kommunstyrelsens ansvarar sedan 1 juli 2014 även för gymnasieverksamheten. Från maj 2015 ingår dessutom vuxenutbildningen och arbetsmarknadsenheten i kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunstyrelsen är också anställningsmyndighet för hela kommunens verksamhet. ALLMÄN VERKSAMHET Resultaträkning Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Kommunledningskontoret skall skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering. Kommunen skall fortsatt verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken. Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Räddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun. 22

186 Ekonomi Kommunstyrelsens allmänna verksamhet har under den senaste treårsperioden redovisat underskott gentemot budget. Med få undantag har samtliga avdelningar visat god budgetföljsamhet. Prognosen för 2016 pekar mot en budget i balans. Verksamhet Allmänna förutsättningar Kansliavdelningen arbetar med att effektivisera och standardisera ärendehanteringsprocessen i samarbete med kringliggande kommuner. Kommunen medverkar i ett projekt som syftar till att införa e-arkiv tillsammans med flera andra kommuner. Inom TUA kommer arbetet med projekt Industriell symbios att intensifieras. Målet är att förbättra kommunens position i Svenskt Näringslivs ranking varje år. Näringslivsklimatet skall förbättras genom nära samverkan med kommunens företagare. Detta kommer att åstadkommas genom ett engagerat samarbete kring näringslivets förutsättningar och möjligheter att driva, utveckla och starta företag i Sotenäs kommun Genom att i samverkan öka insatserna för hållbar kvalitetsutveckling, affärsutveckling och innovation har Sotenäs kommun om än i hård konkurrens stor potential att attrahera fler besökare, förlänga turistsäsongen och öka tillväxten. Personalavdelningens fokus under det kommande året är att fortsätta driva rehabiliteringsarbetet tillsammans med berörda chefer för att minska ohälsotalet, samt komma med förslag på förebyggande insatser för att minska inflödet av sjukfall. förankrad i vetenskapliga studier och beprövad erfarenheten medarbetarundersökning för samtlig personal kommer genomföras under hösten Ett fördjupat arbete med kommunens värdegrund kommer att starta under 2016 för att vara klart under Avsikten är att medvetandegöra kommunens värdegrund för alla medarbetare i organisationen. Räddningstjänsten ska verka för samsyn och ta ett samlat grepp inom området trygghet och säkerhet, exempelvis genom att bli en del i det brottsförebyggande arbetet. Detta för att så framgångsrikt som möjligt nå resultat för dem som bor, vistas eller verkar i kommunen. Skyddet mot oönskade händelser styrs bäst som processer där man försöker förstå helheten och sambanden mellan delarna Nämndens styrande verksamhetsmål Sotenäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Minska sjukfrånvaron till högst 3 procent Kommunens näringsliv- och besöksnäringsklimat ska förbättras med 10 procent årligen Strategi för bostadsbyggande Ökad servicegrad för medborgare Kollektivtrafikresandet skall öka En god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor Energiförbrukningen ska 2020 minska med 25 procent i förhållande till 2009 Effektivisera kommunens lokalförsörjning En jämställd kommun Förbättra trafiksituationen Under året kommer en insatts kring ledarskapsutveckling startas upp med syfte att stärka samtliga chefer i deras roll. Utbildningen är baserad på kommunens värdegrund och 23

187 TEKNISK VERKSAMHET Skattefinansierad verksamhet Resultaträkning Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar. Kommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. Kost- och städverksamheten skall tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer för att främja hälsa och välbefinnande. VA-verksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Utveckling de senaste åren Allmän beskrivning Tekniska avdelningen har under de senaste åren fokuserat på ständiga förbättringar inom områdena felanmälan, återkoppling samt framtagande av skötsel- och underhållsplaner för olika områden inom teknisk verksamhet. Under det senaste året (2015) har arbetet fortsatt med förbättrad och kvalitetssäkrad hantering av arrendeavtal inom både mark- och vattenområden. Förbättringsarbeten har genomförts bland annat vad gäller bättre struktur vid avdelningens GIS-arbete (Geografiskt InformationsSystem) med arrendeytor, kartmaterial för VA-ledningar, inventering av gatubelysning samt uppdaterade register för kommunens VA-kunder. Inventering av byggnader etc. som är uppförda på kommunal mark utan avtal fortsätter inom kommunen. Kommunens fastigheter är överlag i stort behov av underhåll. Underhålls- och lokalförsörjningsplaner är framtagna, och upphandlingsunderlag för planerat underhåll är utarbetat. Att öka nivån på planerat underhåll är viktigt för att undvika kapitalförstöring. Avyttringstakten för fastigheter som saknar kommunal kärnverksamhet bör ökas betydligt. Under året har ett flertal investerings- och anläggningsprojekt genomförts. Ekonomi Det positiva resultatet för 2015 är framförallt hänförligt till fastigheter, väghållning samt kost och städ. Fastigheter har haft lägre personal- och energikostnader än budgeterat på grund av en vakant tjänst samt en mild vinter och låga oljepriser. Det milda vädret har även bidragit till lägre kostnader för vinterväghållning än vad som budgeterats. Kost och städ har haft lägre livsmedelskostnader än budgeterat. Prognosen för 2016 pekar på ett mindre överskott då kostnaderna för el och bränsle i nuläget ser ut att bli lägre än budgeterat. Det råder viss osäkerhet kring intäkter för arrenden avseende bryggor och sjöbodar. De senaste taxeändringarna har sänkt den totala intäktsnivån. Inventering pågår för att teckna avtal med samtliga som har bryggor, sjöbodar och båtplatser på kommunal mark och vatten. 24

188 Verksamhet Allmänna förutsättningar Tekniska avdelningen och Miljö- och byggförvaltningen kommer att slås samman till en Samhällsbyggnadsförvaltning under Såväl avdelning som förvaltning fokusera på de beslutade verksamhetsmålen och målen för god ekonomisk hushållning. Målen har omsatts till en handlingsplan som avdelningen kommer att arbeta efter för att nå uppsatta mål. Den beslutade samhällsbyggnadsförvaltningen bedöms leda till en bättre styrning av verksamheten och bättre samordning inom t ex exploateringsprocessen. Satsningar behövs med tanke på det uppdämda underhållsbehovet vad gäller väghållning, fastigheter och hamnanläggningar. I förlängningen kommer det att krävas ökade resurser för behovet av korrekta upphandlingar och kontroll vid genomförandet av det uppdämda underhållet, samt för genomförande av exploateringar inklusive uppföljning. Även de förväntningar som finns både vad gäller högre kvalitet och service till våra externa och interna kunder kräver fortsatt ökade arbetsinsatser, trots att styrning och tekniska hjälpmedel utvecklas. Ett mer konkret arbetsområde som påbörjats är att införa och förbättra rutiner för hantering av mark- och vattenarrenden. Att leverera måluppfyllelse på ett snabbare, bättre och mer resurseffektivt sätt än vad som har varit möjligt har påbörjats, men kräver en ständig fokusering på prioriterade arbetsuppgifter. Budgetberedningens behandling Förvaltningen har för budgetberedningen redovisat vilka områden som berörs av verksamhetsförändringar. Förslag till besparingar motsvarande 1 % har redovisats för budgetberedningen. Kommunstyrelsens förslag: Utöver generell uppräkning för prisförändringar och löneökningar föreslås att kommunstyrelsens ram för allmän och teknisk verksamhet höjs med 0,5 Mkr jämfört med året innan. 25

189 KOMMUNSTYRELSEN, GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING SAMT ARBETSMARKNADSENHET Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen består sedan september 2012 av 15 ledamöter. För beredning av ärenden till kommunstyrelsen svarar arbetsutskottet och personalutskottet. Sedan maj 2015 ingår Gymnasie- och Vuxenutbildning samt Arbetsmarknadsenheten (tidigare Arbetslivsenheten) i kommunstyrelsens ansvarsområde GYMNASIAL VERKSAMHET Resultaträkning Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Uppdrag Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda möjligheter till ett livslångt lärande. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall kommunens ungdomar vara trygga, lita på sin egen förmåga och inse betydelsen av studier för att sedan kunna försörja sig själva. En plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov. Utveckling de senaste åren Den med Lysekil gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden upphörde 30 juni Samverkansavtal med Lysekil och Uddevalla har tecknats som innebär lägre kostnader och bättre kostnadskontroll. Efter upphörande av den med Lysekil gemensamma gymnasie- och vuxentbildningsnämnden har valfriheten ökat för Sotenäs gymnasieungdomar. Under det senaste året har Sotenäs kommun startat upp språkintroduktionsprogrammet på gymnasial nivå. På språkintroduktionsprogrammet i Sotenäs går i dagsläget 19 elever och från hösten 2016 c:a 30 elever och i Lysekil 17 elever samt en elev i Uddevalla. Ekonomi Efter att under många år ha gått med ett underskott har den gymnasiala verksamheten sedan bokslut 2014 visat på ett positivt resultat. När budgetarbetet för 2016 gjordes så var det inte möjligt att förutse den flyktingvåg med ensamkommande barn och vuxna asylsökande under hösten Antalet ensamkommande barn som går på språkintroduktion våren 2016 är totalt 37 elever i Sotenäs, Lysekil och Uddevalla. Under hösten 2016 kommer denna siffra att öka till c:a 47, av dessa elever så har 8 elever fått sina fyra sista siffror i personnumret och ses då som en vanlig medborgare i Sotenäs kommun. En elev som går språkintroduktionsprogrammet kostar 140 tkr/år, multipliceras detta med 37 är det en kostnad på c:a 5,1 Mkr för helåret. Denna siffra kommer att 26

190 stiga med då c:a 10 elever börjar under hösten Summan kommer då att en ökning med ytterligare 0,7 Mkr, totalt 5,8 Mkr På intäktssidan så får kommunen bidrag från migrationsverket för alla elever som inte har de fyra sista siffrorna i personnumret. Bidraget är för tkr/år. I dagsläget har 29 elever inte fått de fyra sista siffrorna, vilket innebär 3,2 Mkr i bidrag från Migrationsverket. Den totala kostnaden som kommunen känner till idag uppgår till c:a 5,8 Mkr och intäktssidan uppgår till c:a 3,2 Mkr vilket ger en differens på c:a -2,6 Mkr för hela Dessa siffror är under förutsättning att antalet elever inte avviker från det beräknade antalet för året. Verksamhet Under de närmaste åren kommer elevantalet att öka eller möjligtvis vara oförändrad. De flesta elever som börjar inom språkintroduktionsprogrammet har en längre väg att gå för att uppnå målen och komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Ett antal kommer inte att uppnå målen. Under de närmaste åren kommer många att få sina sista siffror i personnumret och bli vanliga kommuninvånare i Sotenäs kommun. Förutsatt att en gymnasieutbildning är en förutsättning för arbete i Sverige innebär det att kostnaderna kommer att öka när etableringsersättningen inte längre finns från migrationsverket. Det är därför viktigt att kraftfullt stödja dessa personer att uppnå målen och ge de som inte lyckas en möjlighet till en relevant yrkesutbildning med en möjlighet till egen försörjning i framtiden. En uppskattning är att språkintroduktionsprogrammet som Sotenäs kommun bedriver i egen regi kommer att ha c:a 50 elever under Budgetberedningens behandling Förvaltningen har för budgetberedningen redovisat vilka områden som berörs av verksamhetsförändringar. Kommunstyrelsens förslag: Utöver generell uppräkning för prisförändringar och löneökningar föreslås att kommunstyrelsens ram för den gymnasiala verksamheten höjs med 1 Mkr jämfört med budget

191 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING Resultaträkning Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital inkl. Gymnasiet Utveckling de senaste åren Sotenäs kompetenscentrum har under flera år haft ett gemensamt kursutbud med vuxenutbildningen i Munkedal och Lysekil vilket har medfört att vi kunnat erbjuda kommuninvånare ett bredare kursutbud att välja på. Sotenäs kompetenscentrum har också haft elever som studerat bland annat på Dingle naturbruksgymnasiet och på vuxenutbildningen i Uddevalla. De senaste åren har antalet Studerande på SFI ökat. Ekonomi Det livslånga lärandet har en god ekonomisk resurshållning. Ekonomin är svår att förutsäga från år till år vilket beror på konjunkturläget, hur arbetslösheten utvecklas samt på hur myndigheters satsningar ser ut. Vårterminen 2015 studerade 26 elever SFI och under vårterminen 2016 var antalet uppe i 48 elever. Detta är nästan en fördubbling på ett år. Av dessa 48 elever så är c:a 10 inom etableringen (kommunen får bidrag för dessa). Här intern debiterar vuxenutbildningen arbetsmarknadsenheten 625: -/v och deltagare, vilket ger 10elever x 625kr x 40 veckor(utbildningstiden för ett år)= 250 tkr. Uträkningen är för att påvisa att intäkten inte täcker kostnaden ens för en SFI lärartjänst, som ligger på c:a 600 tkr. Under året kommer antalet SFI elever att öka markant vilket innebär att nya lärartjänster måste rekryteras. Många av de som studerar inom SFI, likaså de ensamkommande barnen i språkintroduktionsprogrammet kommer aldrig att läsa på gymnasial nivå. Redan idag kan man se att försörjningsstödet ökar. För att kunna integrera och få dessa elever i egenförsörjning bör man i Sotenäs kommun starta kortare yrkesutbildningar för att få dem anställningsbara. Detta är en ökad kostnad på kort sikt men en intäkt för Sotenäs kommun på lång sikt. Under 2016 kommer Vuxenutbildningen att göra ansökningar inom ESF för att försöka få medel till integration. En viktig del för att kunna lyckas med integration är den samverkan vuxenutbildningen har tillsammans med Arbetsmarknadsenheten och dess verksamheter. Personal Det livslånga lärandet arbetar med väldigt få egen anställd personal utan i stället med visstidsanställningar. Detta görs för att kunna hålla ett föränderligt kursutbud, utbildningar för att kunna tillgodose kommuninvånarnas önskemål och behov. Personalgruppen som måste förstärkas är SFI lärare då myndigheter ställer andra krav idag på undervisningen och flexibiliteten än tidigare år. Verksamhet Det livslånga lärandet kommer att vara spindeln i nätet för Sotenäs Symbioscenter för att utveckla den industriella och personella 28

192 symbiosen. Här kommer olika maritima utbildningsinslag och icketraditionella kompetensutbildningsinsatser att fodras. Det livslånga lärandet kommer också ha stora utmaningar de närmaste åren då man i statistik ser de stora pensionsavgångar både i det offentliga och privata näringslivet. Detta kommer att ställa krav på det livslånga lärandet att skapa utbildningar med rätt innehåll för att kunna tillgodose det offentliga och privata näringslivet med arbetskraft, men också att kompetenshöja redan befintlig personal. Vad man också kan se de närmaste åren är att antalet nyanlända kommer att öka markant vilket kommer att ställa krav på SFI undervisning och integration i arbetslivet kommer troligtvis SFI att öka från dagslägets 48 till närmare 100 elever. Under 2016 kommer 46 personer att bli anvisade till Sotenäs kommun, detta är både barn och vuxna kommer c:a 100 bli anvisade till Sotenäs kommun. Förutom dessa anvisningar kan vi redan idag se andra nyanlända flytta till kommunen till eget boende. Budgetberedningens behandling Förvaltningen har för budgetberedningen redovisat vilka områden som berörs av verksamhetsförändringar. Kommunstyrelsens förslag: Utöver generell uppräkning för prisförändringar och löneökningar föreslås att kommunstyrelsens ram för den kommunala vuxenutbildningen är oförändrad jämfört med ABETSMARKNADSENHETEN Resultaträkning Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Uppdrag Uppdraget för arbetsmarknadsenheten (AME) är att ansvara för kommunens roll i arbetsmarknadspolitiken och därmed samverka med arbetsförmedlingen samt andra aktörer som har en betydelse för den lokala arbetsmarknaden. AME har dessutom ett operativt och samordnande ansvar för mottagande och integration av nyanlända (flyktingar) i kommunen. Arbetslinjen ligger till grund för AME:s olika uppdrag och mål. Praktiska verksamheter (produktionsskolan) bör återspegla arbetsmarknadens krav för att undvika utförsäkring och försörjningsstöd för den enskilde personen. Det är kommunstyrelsen som har det politiska ansvaret för sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågorna 29

193 Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Utveckling de senaste Under senare år har arbetslösheten minskat i kommunen och de personer som är aktuella för anställning eller anvisning till Arbetsmarknadsenhetens verksamheter står längre från arbetsmarknaden än tidigare. Sen hösten 2015 har antalet asylsökande med permanent uppehållstillstånd ökat drastiskt. Under 2016 kommer antalet anvisade personer att öka från tidigare 20 till 46 efter länsstyrelsen fördelningstal. Ekonomi Arbetsmarknadsenheten har under en följd av år redovisat överskott i driftbudgeten. Den främsta orsaken är god kontroll på både intäkter och kostnader, samt en generell återhållsamhet i kostnadsutvecklingen. Med tanke på enhetens småskalighet är återkommande effektiviseringskrav sårbara för verksamhetens fortsatta uppdrag. Det finns svårigheter att hitta personer med lämplig kompetens att anställa genom åtgärdsanställningar eller som anvisas till verksamheten. Detta påverkar framförallt Snickeriet och gör att vi får allt svårare att åta oss vissa uppdrag vilket påverkar intäkterna negativt. Trenden förväntas vända under nästkommande år med ökat antal kommuninvånare. När det gäller integrationens verksamhet måste hänsyn tas till den fortsatt stora ökningen av nyanlända personer som kommer till kommunen, vilket i sin tur kräver mer personalresurser. Under 2016 har verksamheten utökats med en visstidsanställning som integrationsassistent, för att möta behovet. De initiala kostnaderna för en nyanländ kommuninvånare såsom försörjningsstöd kommer troligen att öka under året med ökat antal ensamhushåll och långa handläggningstider på Arbetsförmedling och Försäkringskassan. Dessa kostnader kan inte eftersökas från Migrationsverket utan tas från schablonersättningen. Verksamhet Behovet av anpassad sysselsättning för personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga kvarstår och här syns en tenderande ökning. Likaså syns ett ökat behov av motivations- och aktiveringsinsatser samt av åtgärdsanställningar. Fördelningen från Länsstyrelsen om mottagande av nyanlända flyktingar är för personer och för 2017 c:a 100 personer. För vet vi i dagsläget inget, men en uppskattning är att antalet kommer att vara betydande stort. En trend är att allt fler nyanlända väljer att flytta till kommunen på egen hand till eget boende. En av orsakerna är att de som bor på asylboendena i kommunen med barn i skolan väljer att avstå kommunanvisning och anordna eget boende. Stora delar av denna grupp står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsenheten kommer att få en betydande roll i arbetet med den arbetssökandes etablering i arbetslivet t.ex. genom validering, arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildning. En viktig del av arbetsmarknadsenheten uppdrag är att minska risken för utanförskap. De personer som av olika orsaker inte har möjlighet eller förmåga att ingå i etableringen kommer att behöva sysselsättning inom Arbetsmarknadsenheten, denna grupp kommer förmodligen kraftigt att öka med åren. I takt med att försörjningsstöd troligtvis ökar kommer antalet anvisade till Arbetsmarknadsenheten öka. Detta kommer att innebära att en personalförstärkning med bredare kompetens behöver rekryteras. Budgetberedningens behandling Förvaltningen har för budgetberedningen redovisat vilka områden som berörs av verksamhetsförändringar. Kommunstyrelsens förslag: Utöver generell uppräkning för prisförändringar och löneökningar föreslås att kommunstyrelsens ram för Kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet är oförändrad jämfört med budget

194 OMSORGSNÄMNDEN Resultaträkning Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Uppdrag Omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre och funktionshindrade, individ- och familjeomsorg och ensamkommande barn och ungdomar. De viktigaste lagområdena är SOL, LSS och HSL. Omsorgsnämnden har sju ledamöter och sju ersättare Omsorgsinsatserna ska präglas av kontinuitet och kompetens både vad avser innehåll och personal. Samtliga omsorgstagare ska utifrån sina egna livsvillkor bemötas med respekt. Den enskildes behov och integritet ska ligga till grund för insatserna. Den enskilde ska erbjudas god service och tillgänglighet Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Individ- och familjeomsorgen skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar. Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön. Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Styrande verksamhetsmål Jämställdhet: Öka kunskapen om våld i nära relationer Äldreomsorg: Utveckla två äldrecentrum, ett i norra kommundelen och befintligt äldrecentrum i södra kommundelen Hemtjänst: Antalet personer som ger planerade insatser till den enskilde ska vara högst 15 personer/vecka. Särskilt boende: Boende och anhöriga ska ha uttryckt graden av nöjdhet med boendet avseende trygghet. Värdet i ÖJ för trygghet på särskilt boende öka från 53 till minst 58. Värdet i ÖJ ska som helhet för särskilt boende öka från 83 till minst 88 LSS, socialpsykiatri och ensamkommande barn och ungdomar: Minst 75 % av respektive målgrupp ska ha uttryckt nöjdhet med sin livssituation. IFO: Antalet externa placeringar ska ha minskat med 30 % från föregående år, till förmån för hemmaplanslösningar. HSL: Antalet fallolyckor inom omsorgsverksamhetens ansvarsområden ska minska. Värdet i öppna jämförelser för fallolyckor ska minska från 49 till 46. Myndighetsavdelningen: Minst 85 % av biståndsbedömda personer/anhöriga ska ha uttryckt nöjdhet med resultatet av och sin delaktighet i utredningsprocessen 31

195 Utveckling de senaste åren Allmän beskrivning Omsorgsnämndens ansvarsområden omfattar vård och omsorg om kommunmedborgare i alla åldrar. I Sotenäs finns en stor andel äldre invånare vilket påverkar inriktning och prioriteringar i omsorgsverksamheten. Arbetet med utveckling av äldreomsorgen har satt sin prägel på omsorgsförvaltningens uppdrag. Under 2015 och 2016 har arbetet med en äldreomsorgsplan pågått. Planen beräknas antas i kommunfullmäktige under våren Nationella krav på större valfrihet, värdighet och välbefinnande för äldre ställer krav på verksamheternas kvalitet och innehåll. Allt fler äldre har behov av insatser i form av särskilt boende och hemtjänst. Inom LSS och socialpsykiatri är en utveckling av verksamheten nödvändig då nya målgrupper har behov av insatser. Kompetensutveckling, förnyelse och nya verksamheter behövs för att möta kommunmedborgarnas behov. Kommunens avtal avseende mottagande av ensamkommande barn och ungdomar kräver en utveckling av boende och insatser för målgruppen. Inom Individ och familjeomsorgen är en satsning på hemmaplanslösningar aktuell och ett ökat ansvar för myndighetsutövningen för ensamkommande barn och ungdomar ställer stora krav på IFO:s utveckling. Ekonomi Omsorgsverksamheten har under en följd av år redovisat underskott i driftbudgeten. De främsta orsakerna är volymökningar inom hemtjänstens område, ökad behov av platser i särskilt boende och extra insatser på särskilda boenden för personer med särskilda behov. Insatser på individnivå för funktionshindrade, individer och familjer har också ökat kostnaderna. Behovet av att köpa platser för personer med komplexa behov har ökat. Personal Förvaltningen bedriver en personalintensiv verksamhet. De allra flesta (91 %) anställda är kvinnor. Genomsnittsåldern bland de anställda är förhållandevis hög (48 år) och personalomsättningen låg. Undersköterskor är kommunens vanligaste yrkesgrupp, andelen anställda med adekvat yrkesutbildning är hög förutom inom verksamheterna ensamkommande barn och ungdomar samt inom myndighetsutövningen på IFO. Kommunen erbjuder personalen trygga anställningsförhållanden. De flesta arbetar deltid, 80 %. Ett heltidsprojekt har pågått inom äldreomsorgen och det kommer att utvärderas under Möjligheten till fortbildning av personalen har varit begränsad av kommunens ekonomi. När extern finansiering erbjudits, till exempel i form av statliga stimulansmedel har utbildning och fortbildning av personalen kunnat genomföras. Verksamheten har svårigheter att rekrytera utbildad personal inom flera yrkesområden, exempelvis undersköterskor, sjuksköterskor, biståndsbedömare och socialsekreterare. Ett jämställdhetsarbete har påbörjats och kommer att implementeras i alla verksamheter utifrån antagen jämställdhetsplan. Verksamhet Allmänna förutsättningar Omsorgsverksamheterna är starkt lagstyrda. Nationella politiska mål och krav från tillsynsmyndigheter har fått stor genomslagskraft gick 69 % av förvaltningens nettobudget till äldreomsorgens område. En tung åldersprofil i befolkningen medför hög prioritet på detta område även under kommande år. Den nationella äldrepolitiken har starkt fokus på satsningar för de mest sjuka äldre. Riksdagen har också lagstiftat om valfrihet, värdighet och välbefinnande som ökar kvalitetskraven i verksamheten. Riksdagen har infört rätten att bo tillsammans i särskilda boendeformer. Inom hemtjänstens område väntas antalet biståndsbedömda timmar fortsätta att öka. Omsorgsförvaltningen har behov av fler särskilda boendeplatser och de särskilda boenden som finns i norra kommundelen har behov av anpassningar för att möta de nationella krav som ställs på särskilt boende. Behoven beskrivs i äldreomsorgsplanen. Företagen som utför 32

196 hemtjänst och service insatser med stöd av LOV utgör 8 % av hemtjänstinsatserna. Samverkande sjukvård genom avtal med VGR ger förstärkt närsjukvård till gagn för invånarna. Den ställer höga krav på kompetens och tillgänglighet dygnet runt i kommunens hemsjukvård. Den samverkande sjukvården är välfungerande i Sotenäs kommun. Inom LSSområdet väntas en ökning av unga brukare som har behov av moderna lösningar på boendeformer och meningsfull daglig verksamhet. Förändringar krävs för att åstadkomma en anpassning till en yngre målgrupp inom LSSboenden och kring innehållet i daglig verksamhet. Ett arbete pågår och kommer att kräva utbildningssatsningar av personal för att kunna möta behovet av adekvat kompetens för den nya målgruppen. Inom individ och familjeomsorgen krävs en satsning på hemmaplanslösningar istället för institutionsplaceringar. Det kommer att öka kvaliteten för den enskilde och minska kostnaderna. Rekryteringen av personal med adekvat utbildning kommer att vara en utmaning. Investeringsbehov Utöka ramen av investeringsbudgeten med 500 tkr. Behov: Sängar Tekniska lösningar Inventarier Budgetberedningens behandling Omsorgsnämnden har för budgetberedningen redovisat ett omfattande och genomarbetat material över vilka områden som berörs av verksamhetsförändringar Förslag till besparingar på 2,1 Mkr motsvarande 1,0 % effektivisering har redovisats för budgetberedningen. Kommunstyrelsens förslag: Utöver generell uppräkning för prisförändringar och löneökningar föreslås att Omsorgsnämndens ram höjs med 5,4 Mkr jämfört med budget

197 UTBILDNINGSNÄMNDEN Resultaträkning Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Uppdrag Nämndens uppdrag och ansvarsområden är förskola, annan pedagogisk verksamhet, grundskola, fritidshem, musikskola samt kultur och fritidsverksamheten. Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Grundskola Utbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses. Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Kultur och fritid Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Allmän beskrivning Nämndens verksamheter håller över lag hög kvalitet. Grundskolan ligger stadigt bland de 10 % bästa kommunerna i SKL:s öppna jämförelser, plats 13 av 290 kommuner vid jämförelsen. De senaste åren har mycket av utvecklingsarbetet handlat om IKT. Vi har gått över till en annan plattform och i anslutning till det satsat på en dator per elev på Sotenässkolan, och en dator på tre elever på F-6. I förskolan har satsningen handlat om Ipad. Sotenäs kommun har deltagit i utvecklingsprojekt, bland annat i matematiklyftet på grundskolan, naturvetenskap och teknik samt flerspråkighet inom förskolan. Kommunen deltar även i SKLs projekt PRIO, som står för Prioritering, Initiativ, Resultat och Organisation. Inom kultur och fritid har vi genomfört organisation av mer öppet bibliotek och ökat tillgängligheten med 280 %. En ny kultur- och fritidsplan är framtagen. Musikskolan har förutom musikundervisning och ensemblespel erbjudit dansundervisning i samverkan med danspoolen i Vänersborg samt haft undervisning i konst i Gerlesborg, tillsammans med Tanums kommun. Detta innebär att vi uppfyller kriterierna för att skapa en Kulturskola om vi så önskar. Den stora utmaningen kom i slutet av 2015 och i början av 2016 med skapandet av en helt ny organisation för att möta det stora antal barn och elever med annat modersmål och olika bakgrund som kom till kommunen.. 34

198 Ekonomi Utbildningsnämnden/förvaltningen har byggt upp ett eget kapital på ungefär 4,6 Mkr; 0,6 Mkr under 2013, 2,4 Mkr under 2014 (utifrån av kommunstyrelsen givna anvisningar) och 1,0 Mkr under Under 2016 genererar åtaganden för nyanlända elever och förskolebarn ökade kostnader med 5,5 Mkr. Statsbidrag har erhållits med 2,5 Mkr. Ändring av den nationella timplanen i matematik genererar kostnader under 2016 med 0,25 Mkr. Personal En anpassning av personalstyrkan har genomförts både utifrån den demografiska förändringen, de nya åtagandena och det nya ekonomiska läget. Detta sker årligen vid resursfördelning och tjänsteplanering inom förskola och skola. Under 2016 har planeringsförutsättningarna förändrats avsevärt utifrån den nya situationen med många nya förskolebarn och elever, efter att budgetramarna tilldelats Verksamhet Allmänna förutsättningar Utbildningsnämnden står inför mycket stora utmaningar med många barn och elever med annat modersmål och olika bakgrund. Som det ser ut idag går vi in i 2017 med 91 nya elever och 40 nya förskolebarn, vilket innebär enligt beräkning ökade kostnader med 3,7 Mkr för grundskolan och 1,0 Mkr för förskolan, totalt 4,7 Mkr. En beredskap behövs för fler elever och barn på eventuellt nya asylboenden. En ny timplan i matematik för årskurs 4-6 genererar personalkostnad med en lärartjänst, 0,5 Mkr. Prognosen för 2016 är ett underskott jämfört med budget med 1,8 Mkr, vilket i sin helhet kan relateras till organisationen för nyanlända barn och elever. Att efter 2015 års ramminskning och de nya kraven som ställts på kommunen klara bibehållen ram eller ytterligare ramminskning, kommer att få mycket stora konsekvenser på verksamheterna och uppdraget att följa kommunfullmäktiges beslut och programförklaring. Närmast gäller det att skapa en trygg och stabil undervisning för nyanlända elever, som håller över tid. Att nå en plats bland de 10 bästa skolkommunerna i Sverige kräver kraftsamling och kontinuitet. Investeringsbehov Nämnden/förvaltningen har stora behov av investeringar, mycket av verksamhetens material är slitet och i behov av förnyelse. Det finns behov av att byta elevmöbler i tre klassrum per år för att ha en omloppstid på 20 år. Andra objekt som bör ingå i en återinvesteringscykel är bl.a. inventarier i bibliotek, fritidsgårdar och idrottshallar, fasta lekredskap på förskola och fritidshem samt maskinparken på skolorna krävs investeringsmedel beräknade till 2 Mkr för inventarier i det nybyggda Solhagen. Investeringsbehoven för 2017 är på 3,85 Mkr Väjerns förskola är redan med i planeringen av kommunens investeringar men behöver lyftas fram för att prioriteras - nuvarande enavdelningsförskola är en dyr verksamhet i ombyggda lägenheter och födslotalet i kommunen har ökat till 70 barn Budgetberedningens behandling Utbildningsnämnden har för budgetberedningen redovisat ett omfattande och genomarbetat material över vilka över vilka områden som berörs av verksamhetsförändringar Förslag till besparingar på 1,4 Mkr motsvarande 1 % effektivisering har redovisats för budgetberedningen. Kommunstyrelsens förslag: Utöver generell uppräkning för prisförändringar och löneökningar föreslås att Utbildningsnämndens ram höjs med 2,5 Mkr jämfört med

199 BYGGNADSNÄMNDEN Resultaträkning Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Uppdrag Byggnadsnämnden fullgör idag kommunens uppgifter inom plan och byggverksamheten samt de övriga uppgifter som enligt lag skall verkställas av nämnden. Nämnden fullgör också kommunens uppgifter i trafikfrågor enligt lagen om trafiknämnd. Kommunstyrelsen beslutar formellt i frågor rörande detaljplaner och översiktsplaner. Det innebär att byggnadsnämnden har ett utföraransvar för såväl planläggning av mark och vattenområden genom översiktsplaner ÖP, fördjupade översiktsplaner FÖP och detaljplaner samt lämplighetsprövning och beslut i bygglovsfrågor. Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Ett av kommunens sju inriktningsmål fastslås att alla finna sitt önskade boende i Sotenäs kommun Enligt kommunfullmäktiges programförklaring ska 150 åretruntbostäder byggas under mandatperioden. Ett bostadsförsörjningsprogram med fokus på helårsboende ska tas fram. Mindre och prisvärda bostäder för unga och äldre skall prioriteras Utveckling de senaste åren Allmän beskrivning Klimatanpassningen och höjningen av havsnivån är problemområden som radikalt förändrar planeringsförutsättningarna för Sotenäs kommun. Stor oklarhet råder i dagsläget när det kommer att ske och hur planeringen ska ske utifrån detta. Sotenäs kommun är oerhört komplex sett utifrån samhälls-strukturen med ett stort antal delårsboenden och många besökare under sommarsäsongen., Dessa förhållanden är komplext att hantera för en liten kommun. Sotenäs kommun behöver utveckla en effektivare ärendehantering i form av ökad digitalisering för att kunna lyfta använda resurserna till en effektivare handläggning av ärendena. Även då en digitalisering och effektivisering av ärendehanteringen är nödvändig kommer det också att innebära investeringar. Information kopplat till karta kommer att öka framgent vilket tydliggör informationen på ett helt annorlunda sätt än idag. Ekonomi För att leva upp till de krav som plan och bygglagen ställer behövs en utökad budgetram vilket har påpekats vid ett antal tillfällen. En viss budgetförstärkning har erhållits men enligt nämnden inte i tillräcklig omfattning för att säkerställa rättssäkerheten. Kommunbidraget ligger på 5641 tkr där totala personalkostnaden står för 82 %. Intäkterna är svåra att påverka och styrs av löpande inkomna ärenden. Viktigt i detta sammanhang är också att påpeka indragna statliga bidrag från energimyndigheten i realiteten har inneburit ett besparingskrav på 300 tkr 36

200 Personal För att utveckla kompetensen inom miljö och byggavdelningen kommer en kompetensutvecklingsplan att tas fram. I arbetet kommer en översyn av den kompetens som är nödvändig inom bygg och miljöområdet att ses över. Troligen behövs en bredare specialistkompetens för att klara framtidens utmaningar. I och med en digitalisering av ärendeflödet behöver även roller och ansvar inom avdelningen ses över. Investeringsbehov Miljö och byggkontoret såväl miljö- som bygglovsverksamheten avser att digitalisera arkivet. Digitaliseringen innebär en effektivisering och en ökad åtkomlighet för invånare och medborgare. En grov kostnadsuppskattning är beräknad till cirka 1.5 miljoner kronor Verksamhet Allmänna förutsättningar Sotenäs kommun och miljö och byggkontoret kommer att arbeta med att digitalisera ärendeflöde och se över roller och ansvar inom avdelningen. Ett bra exempel är självdeklarationen. Ett liknande arbetssätt skulle kunna användas även när det gäller att söka tillstånd eller bygglov hos kommunen. Det innebär en möjlighet till en ökad korrekthet i ansökningarna samtidigt som handläggnings-tiden kan effektiviseras Budgetberedningens behandling Företrädare för byggnadsnämnden har för budgetberedningen redovisat vilka områden som berörs av verksamhetsförändringar Nämnden har redovisat de nödvändiga förstärkningar som krävs för att upprätthålla myndighetskravet Kommunstyrelsens förslag: Utöver generell uppräkning för prisförändringar och löneökningar föreslås att byggnadsnämndens ram förstärks med 0,6 Mkr

201 MILJÖNÄMNDEN I MELLERSTA BOHUSLÄN Resultaträkning Bokslut Budget Förslag Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Uppdrag En gemensam nämnd och miljöenhet för miljö- och hälsoskyddsområdet i Munkedals, Lysekils samt Sotenäs kommuner bildades Sotenäs kommun är värdkommun och miljöenheten ligger organisatoriskt under miljö- och byggkontoret. Miljönämndens verksamhet kan sammanfattas enligt nedan: Tillsyn - Avgiftsfinansierad planerad tillsyn (inom främst livsmedelskontroll, miljöskydd och hälsoskydd). - Avgiftsfinansierade löpande tillsynsärenden (tillståndsprövning, anmälningar, vissa klagomål, etc.). - Ej avgiftsfinansierad löpande tillsyn (klagomål, överklaganden, olyckor, smittskydd, etc.) Ej avgiftsfinansierad myndighetsrelaterat arbete (information, råd, remisser, miljöövervakning). Deltagande i interna och externa projekt, arbetsgrupper och nätverk. Miljöstrategiskt arbete (med bl.a. lokala miljömål). Det är således en bred verksamhet, där myndighetsutövningen och myndighetsrelaterade arbeten utgör ca 60 % av den totala arbetstiden. Av denna beräknas 53 % utgöra debiterbar tid. Miljönämndens uppdrag i övrigt: Leda arbetet med och ansvara för att samordna utformningen av mål, riktlinjer och ramar för styrningen av nämndens verksamhet och göra framställningar i målfrågor till kommunfullmäktige. Övervaka att de av kommunfullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och förvaltningen handhas på ett rationellt och ekonomiskt Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Nämnden ska medverka till förslag till långsiktiga planer. Nämnden ska också fördela resurser samt sätta mål, följa upp och utvärdera verksamheten inom de ekonomiska ramarna och de av kommunfullmäktige fastställd målen. 38

202 Utveckling de senaste åren Allmän beskrivning Den fasta tillsynen inom livsmedels-, miljöskydds- samt hälsoskyddsområdena har prioriterats och utförts enligt verksamhetsplanen, likaså har ärendebalansen för den löpande tillsynen hållits. En kontrollskuld från 2014 har inte kunnat arbetas in under Det planeras att utföras Miljöenheten har sedan sammanslagningen pga. hög personalomsättning haft färre personal än beräknat behov. Prioritering av fast tillsyn och löpande tillsynsärenden har då skett på bekostnad av övrigt anslagsfinansierat arbete Det miljöstrategiska arbetet för de tre kommunerna har utvecklats med en samordnare och en miljöstrateg på deltid. Inom miljönämndens uppdrag samordnas de samverkande kommunerna i antagande 2016 av miljöpolicy, införande av miljöledningssystem samt revidering av detaljerade miljömålen. I övrigt har verksamheten under 2015 stabiliserats. Ett internt strukturerat utvecklingsarbete pågår med tillsynsmetodik, tillsynsplanering och -uppföljning, rutiner för handläggning och administration, m.m. Verksamhetssystemet Vision fungerar nu tillfredsställande och utvecklas för ökad automatisering och effektivisering samt förbättrad service Ekonomi Verksamheten är finansierad både genom kommunbidrag från de tre samverkande kommunerna samt avgifter från tillsynen och externa bidrag/uppdragsmedel. Fördelningen mellan anslagsfinansiering och övriga intäkter bedöms bli ungefärligen lika, dvs. en täckningsgrad av ca 50 %. Tillsynsintäkterna är beroende av hur mycket personal som avsätts för tillsyn, som i sin tur beror av verksamhetsplanering och tillgång på personal. Återrekrytering har skett i en takt som är möjlig, med avseende på kompetens och möjlighet att omhänderta de nya. Med en taxenivå med full kostnadstäckning påverkas den avgiftsfinansierade tillsynen inte av kommunbidragens storlek. En ökning av denna tillsyn och därmed en ökning av tillsynsavgifterna påverkar endast täckningsgraden positivt. Budgettilldelning av kommunbidrag är oförändrad de senaste åren. Den bedöms motsvara behovet utifrån nödvändig ej debiterbar myndighetsutövning och övrigt arbete enligt MimB: uppdrag. Då kostnaderna till övervägande del utgörs av personalkostnader är nettokostnaden proportionell mot personalstyrkan. Då denna har varierat och minskat sedan sammanslagningen 2013 har således kostnaderna minskat. Samtidigt har även produktiviteten varit låg och därmed även avgiftsintäkterna. Under 2015 har arbetet inom miljöenheten utförts utifrån en tydlig prioriteringsordning, där den planerade tillsynen samt inkommande anmälnings- och prövningsärenden har högst prioritering. Därmed har all denna tillsyn utförts med ökade avgiftsintäkter, trots personalbrist. Även en ökad insats av miljömålsarbetet har skett. Detta har då skett på bekostnad av andra anslagsfinansierade arbetsuppgifter som bör utföras (projektmedverkan förebyggande tillsyn, service, verksamhetsutveckling, etc.). Den under 2014 uppkomna kontrollskulden inom livsmedelstillsynen har inte kunnat arbetas in. Resultatet för MimB:s verksamhet 2015 visar på ett överskott av tkr. Jämfört med ekonomiska resultatet föregående år uppvisades 2013 ett underskott av -238 tkr och 2014 nära ett 0-utfall Personal Personalomsättningen har varit förhållandevis hög, där 5-6 handläggare omsattes Som vid all personalomsättning sker produktionsbortfall samt krävs introduktion, vilket kostar resurser. Små verksamheter, såsom miljöenheten är mycket känslig för även normal personalomsättning. Det medför förhållandevis mycket arbete med rekrytering, inskolning, etc. för ny personal. En budgetavsättning för inköp av externa tjänster som kompensation har därför gjorts för Under 2015 kunde den inte tas i bruk. 39

203 Vid ingången till 2016 är personalstyrkan i balans, med en utökning av 1,5 tjänst. Det innebär bedömd full behovstäckning för utförande av nämndens uppdrag enligt reglementet. Det medför också att personalkostnaden (som utgör över 85 % av miljöenhetens totala kostnad) ökar i motsvarande grad. Personalen är motiverad och mycket ansvarskännande. Sjukfrånvaron har varit ungefärligen oförändrad under senare år. Den är något lägre än kommunens genomsnitt (6,9 % av arbetad tid inklusive en halvtid långtidssjukskrivning). Investeringsbehov Miljönämnden har generellt ingen verksamhet med investeringsbehov. Dock för 2017 planeras en digitalisering av miljönämndens arkiv. Som myndighet med ca 2000 diarieförda ärenden per år finns en mycket stor mängd handlingar i nuvarande pappersarkiv, särskilt äldre handlingar. En uppbyggnad av digitalt arkiv och digitalisering av handlingar innebär ett stort arbete. Kostnaden kan uppskattas upp till ca 1 Mkr, beroende på vilka handlingar som omfattas samt samordningsmöjligheter med övriga kommunala verksamheter. Verksamhet Allmänna förutsättningar En tydlig målstyrning och noggrann tillsynsplanering med kontinuerlig verksamhetsuppföljning är grund för att uppfylla MimB:s uppdrag med god kvalitet. För nämnden finns en planering; med verksamhetsplan, prioriteringsordning, miljö- samt verksamhetsmål, nyckeltal, etc. Dessa styr såväl det interna utvecklingsarbetet som tillsynsbehovet. Prioriteringen för miljönämnden utgår generellt ifrån att uppfylla nämndens uppdrag från de tre kommunerna samt att utföra den tillsyn som finns enligt den årliga tillsynsplanen. De rörliga faktorer som är helt dominerande för miljöenhetens ekonomi är personalkostnader och avgiftsintäkter. Dessa hänger intimt samman. De åtgärder som prioriteras att utföras även under 2016 är den planerade årliga avgiftsfinansierade tillsynen och inkommande ärenden. Enheten har ju även ett övrigt myndighetsansvar samt åtaganden och uppdrag enligt beslutat reglemente som kräver resurser. En viktig uppgift fortsatt framöver är att fortsätta utveckla och optimera verksamhetsplanering, tillsynsplan, handläggningstider, arbetssätt, gemensamma rutiner etc. för att uppnå uppställda mål och lagkrav. Likaså att utveckla samarbetsformer mellan den gemensamma miljönämnden och respektive kommuners kommunstyrelser och övriga nämnder, däribland byggnadsnämnderna och näringslivsarbetet. Det strategiska miljömålsarbetet, där miljönämnden har ett samordnade ansvar ska utvecklas vidare i de tre kommunerna utifrån ett integrerat miljöledningssystem. En riskanalys har genomförts inom ramen för internkontrollen Den bedömt största risken för verksamheten är brist på kompetent personal och hög personalomsättning. Konsekvenserna av detta är lägre beslutskvalitet, bristande förtroende samt ineffektivitet. Det är därför viktigt att fokusera åtgärder för en nöjd och motiverad personal, såsom kompetensutveckling, gott arbetsklimat samt ett tydligt och coachande ledarskap. Sammanfattningsvis avses verksamheten fortsatt att utvecklas och effektiviseras. Målsättningen är en balanserad budget, en stabil verksamhet med normal personalomsättning samt ett resultat i enlighet med tillsynsplanen och måluppfyllnad i övrigt. Med bibehållen personalstyrka och oförändrat kommunbidrag bedöms att full behovstäckning uppnås. Budgetberedningens behandling Förvaltningen har för budgetberedningen redovisat vilka områden som berörs av verksamhetsförändringar. Kommunstyrelsens förslag: Utöver generell uppräkning för prisförändringar och löneökningar föreslås oförändrad ram för Miljönämnden i mellersta Bohuslän för

204 FLERÅRSPLAN Övergripande förutsättningar Budget Förslag Plan Plan Invånarantal Skattesats 21,99 % 21,99 % 21,99 % 21,99 % Löneökningar 3,2 % 3,0 % 3,0 % 3,0 % Prisutveckling 1,5 % 2,0 % 3,4 % 3,5 % Resultatplan Budget Förslag Plan Plan Belopp i Mkr Verksamhetens nettokostnader Personalkostnader (inkl. gymnasiet) -456,7-479,6-494,0-508,8 Övr. kostnader- intäkter, netto -1,0-1,0-1,1-1,1 Avskrivningar -28,0-28,5-28,7-28,8 Summa nettokostnader -485,7-509,1-523,7-538,7 Skatteintäkter 435,7 447,2 466,4 486,5 Inkomstutjämning 38,3 49,3 44,4 38,5 Generella bidrag 9,5 9,5 9,5 Kostnadsutjämning och fastighetsavgift 16,5 2,1-0,2-2,6 Finansnetto 1,8 3,5 3,5 3,5 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto för den skattefinansierade verksamheten 6,6 2,5-0,1-3,3 Affärsdrivande verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 6,6 2,5-0,1-3,3 Disposition ur resultatutjämningsreserv (RUR) 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 6,6 2,5-0,1-3,3 Kassaflödes-/investeringsplan Budget Förslag Plan Plan Belopp i Mkr Årets resultat 6,6 2,5-0,1-3,3 Avsättningar mm -6,0-6,0-6,0-6,0 Avskrivningar 40,2 40,7 40,9 41,0 Nettoinvesteringar -40,2-43,2-40,6-37,4 Fastighetsförsäljning 8,0 8,0 8,0 8,0 Upplåning/återbetald utlåning 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring likvida medel 8,6 2,0 2,2 2,3 Känslighetsanalys Plan Plan Belopp i Mkr Hur påverkas resultatet om: - invånarantalet minskar 50 personer per år -2,4-4,8 - lönerna ökar ytterligare 0,1% per år -0,5-1,0 - verksamheten ökar volymmässigt 1,0% per år -4,8-9,8 41

205 EKONOMISKA STYRPRINCIPER Budget allmänna förutsättningar Nämnden tilldelas ett kommunbidrag (budgetram) av kommunfullmäktige för verksamheten. Investeringsanslag fastställs av kommunfullmäktige för varje enskilt projekt. Nämndens uppgift under året är att inom kommunbidragets ram bedriva verksamhet enligt beslutade mål, strategier och verksamhetsplan. Kommunbidraget inkluderar även kapitalkostnader. Ansvarig nämnd äger rätt att fritt omdisponera resurser inom tilldelad budgetram. Anslagsbindningsnivån blir därmed respektive nämnd. Hänsyn ska tas till de mål och uppdrag som angivits av kommunfullmäktige för området. Tilldelat anslag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom tilldelad ram. Nämnden är skyldig att se till att inga beslut fattas som kräver ekonomiska resurser utan att finansieringen är klarlagd. Tilläggsanslag under löpande budgetår ges i princip endast då en nämnd eller styrelse får nya verksamhetsuppgifter. Beslutsunderlag för utökad eller förändrad verksamhet ska innehålla kostnadsredovisning både för inne-varande år och på längre sikt, t ex helårseffekt av driftkostnader. Budgetprocess Februari Nämnderna behandlar mål och verksamhetsförändringar inför nästkommande år samt tar fram förslag till investeringar för kommande treårsperiod. Mars - april Dialog kommunstyrelsens arbetsutskott och nämndernas/utskottens presidier om förutsättningar och verksamhetsförändringar inför nästkommande år. Dessa överläggningar samt preliminära resursberäkningar utgör underlag för kommunstyrelsens förslag till ramar. Maj Central samverkan om ramar. Kommunstyrelsen lägger förslag till budgetramar på nämndsnivå, flerårsplan, investeringsbudget och mål. Juni Kommunfullmäktige fastställer budgetramar på nämndsnivå, flerårsplan, investeringsbudget och mål. Juni oktober Förvaltningarna bereder förslag till internbudgetar. Dialog sker mellan nämnd och förvaltning samt dialog med lokala samverkansgrupper om riskbedömningar. Oktober Nämnder och utskott behandlar internbudget och styrande verksamhetsmål. Kommunstyrelsen behandlar förslag till utdebitering (skattesats). November Nämnder och utskott presenterar styrande verksamhetsmål och internbudget för kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fastställer utdebitering (skattesats). Budgetuppföljning och målavstämning Ekonomiavdelningen ansvarar för upprättande av budgetuppföljning och årsprognos per 31/3, 30/6, och 30/9. Rapporteringen omfattar dels respektive nämnds verksamhet dels hela kommunens verksamhet. Efter behandling i respektive nämnd överlämnas nämndernas uppföljningsrapporter till kommunstyrelsen. Varje nämnd ska i samband med behandling av budgetuppföljning ta aktiva beslut utifrån resultat och prognos. Det räcker alltså inte att lägga uppföljningen till handlingarna. Nämnden är ansvarig för att budgeterad eller i övrigt beslutad verksamhet kommer till utförande i enlighet med fastställd budget. Detta gäller såväl kostnads-, verksamhets-, prestations-, och kvalitetsmässigt. Åtgärder ska vidtas så snart en budgetavvikelse kan förutses. Förvaltningschef ska samordna och rapportera uppföljningen till nämnden och lämna förslag till åtgärder vid förväntad budgetavvikelse. Redovisade negativa budgetavvikelser ska i första hand täckas genom omdisposition inom nämndens budgetram (kommunbidrag). 42

206 Investeringsprojektens utgifts- och inkomstutveckling ska fortlöpande stämmas av mot investeringskalkyl och eventuella avvikelser rapporteras till kommunstyrelsen. Om överskridande inte kan undvikas kan kommunfullmäktige besluta om eventuella tilläggsanslag. Delårsrapport per 30/6 Kommunstyrelsen presenterar delårsrapport för perioden januari-juni. Rapporten innehåller delårsbokslut och årsprognos för kommunen och respektive nämnd. Rapporten innehåller dessutom en prognos avseende måluppfyllelse av kommunfullmäktiges mål. Samtidigt redovisas en sammanställning över investeringsverksamheten första halvåret. Delårsrapporten överlämnas till revisorerna för skriftlig bedömning samt till kommunfullmäktige för kännedom. Årsredovisning, bokslutsberedning Kommunens bokslut sammanställs i en årsredovisning som överlämnas till kommunfullmäktige. Årsredovisningen innehåller även en samlad redovisning av all den verk-samhet som Sotenäs kommun bedriver, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- aktiebolags- eller stiftelseform (s.k. sammanställd redovisning). De kommunala förvaltningarna, bolagen och stiftelserna ska följa den tidplan för bokslutet som kommunens ekonomiavdelning upprättar. Genomgång av nämndernas bokslut sker vid bokslutsberedningen där kommunledning och respektive nämnds ledning diskuterar det ekonomiska resultatet och verksamheten. Löpande ekonomisk rapportering Ekonomisk rapport presenteras för kommunstyrelsens arbetsutskott en gång per månad under perioden februari juni samt augusti december. Rapporteringen omfattar uppföljning av ekonomiskt utfall till och med närmast föregående månad samt jämförelse med budget för kommunstyrelsens och facknämndernas verksamheter. Rapporteringen omfattar även senaste prognoser avseende skatte- och bidragsintäkter samt andra händelser som kan påverka kommunens finansiella ställning och utveckling. Resultat Nämndernas resultat i bokslutet avslutas mot eget kapital (balanserat resultat). Principen är att 100 procent av resultatet avslutas mot nämndens eget kapital, under förutsättning att verksamheten skett i överensstämmelse med angivna mål och riktlinjer. Överskott som förs över ska vara hänförligt till den ordinarie och planerade verksamheten, och inte föranledd av t ex mindre volym, lägre kvalitet eller från intäkter som inte hör till den planerade och ordinarie verksamheten. Kommunfullmäktige beslutar om eventuella tolkningar och undantag. Överskott som förs över till nästa år får disponeras av respektive nämnd för den befintliga verksamheten. Det får däremot inte användas till utökning eller förändring som binder upp kommunen för nya åtaganden som kan komma att kräva ökade resurser i framtiden. Exempel på tillåten användning är strukturåtgärder, speciella projekt och tillfälliga satsningar, personalutbildning, tillfällig personalförstärkning, material och inventarier m.m. Den ordinarie verksamheten ska inrymmas inom det kommunbidrag som kommunfullmäktige anvisar för budgetåret. Undantag från detta ska redovisas och godkännas i samband med budgetarbetet. Underskott ska amorteras inom fem år. En nämnd som redovisar negativt resultat (underskott) under tre år i följd kan på initiativ av kommunstyrelsen och efter dialog med berörd nämnd bli föremål för en särskild genomgång/analys och beslut om särskilda åtgärder. I anslutning till bokslutsberedningen ska nämnden lämna en skriftlig analys och kommentar till resultatets uppkomst. Om årsresultatet är ett underskott och detta medför att det balanserade egna kapitalet blir negativt ska nämnden vid bokslutsöverläggningarna, eller vid annat tillfälle inom två månader, lämna kommunstyrelsen ett åtgärdsprogram där nämnden redovisar hur underskottet ska täckas. Om en nämnd planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) ska nämnden redovisa detta under den dialog med kommunstyrelsens arbetsutskott som föregår kommunstyrelsens förslag till budgetramar. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. 43

207 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 96 KA 2016/330 Delårsbokslut januari-mars 2016 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per siste mars samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 4,9 Mkr jämfört med 3,2 Mkr samma period föregående år. Periodens nettoinvesteringar efter investeringsbidrag uppgår till 13,4 Mkr (föregående år 5,1 Mkr). Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 0,7 Mkr. Totalt för kommunen pekar helårsprognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett resultat på 10,7 Mkr vilket är 4,1 Mkr bättre än budget. För den egentliga nämndverksamheten prognostiseras ett underskott på -6,1 Mkr. Det är omsorgsnämnden som svarar för den största delen av det prognostiserade underskottet. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Delårsbokslut januari-mars 2016 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner delårsbokslutet och överlämnar det till kommunfullmäktige för kännedom. Skickas till Nämnderna Kommunrevisionen Ekonomiavdelningen Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(51)

208 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 1(1) Delårsbokslut januari-mars 2016 Beskrivning av ärendet Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per siste mars samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 4,9 Mkr jämfört med 3,2 Mkr samma period föregående år. Periodens nettoinvesteringar efter investeringsbidrag uppgår till 13,4 Mkr (f år 5,1 Mkr). Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 0,7 Mkr Totalt för kommunen pekar helårsprognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett resultat på 10,7 Mkr vilket är 4,1 Mkr bättre än budget För den egentliga nämndsverksamheten prognostiseras ett underskott på -6,1 Mkr. Det är omsorgsnämnden som svarar för den största delen av det prognostiserade underskottet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner delårsbokslutet och överlämnar det till kommunfullmäktige för kännedom. Bilaga/Bilagor Delårsbokslut januari-mars 2016 Skickas till Nämnderna Kommunrevisionen Ekonomiavdelningen Maria Vikingsson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

209 DELÅRSBOKSLUT JANUARI - MARS 2016 RESULTATRÄKNING Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 41,4 51,8 Verksamhetens kostnader -146,5-162,5 Avskrivningar -10,1-10,1 Verksamhetens nettokostnader -115,2-120,8 Skatteintäkter 103,2 106,7 Generella statsbidrag och utjämning 15,7 19,2 Finansiella intäkter 0,6 0,5 Finansiella kostnader -1,1-0,7 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 3,2 4,9 Periodens resultat 3,2 4,9 BALANSRÄKNING Belopp i Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar - - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 727,8 730,6 Pågående ny- och ombyggnad 36,6 37,1 Maskiner och inventarier 23,2 23,2 Finansiella anläggningstillgångar 27,9 27,9 Summa anläggningstillgångar 815,5 818,8 Omsättningstillgångar Lager 7,0 7,0 Fordringar 62,6 61,8 Kassa och bank 51,1 38,9 Summa omsättningstillgångar 120,7 107,7 Summa tillgångar 936,2 926,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 463,0 467,9 därav periodens resultat 13,3 4,9 Avsättningar 23,6 23,6 Skulder Långfristiga skulder 330,1 331,5 Kortfristiga skulder 119,5 103,5 Summa skulder 449,6 435,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 936,2 926,5

210 Delårsbokslut Ekonomi Periodens resultat i den skattefinansierade verksamheten uppgår till 4,9 Mkr jämfört med 3,2 Mkr samma period föregående år. Verksamhetens intäkter som består av avgifter och ersättningar, hyror, arrenden, försäljning av varor och tjänster, specialdestinerade statsbidrag och andra bidrag, uppgår för perioden till 51,8 Mkr vilket är en ökning med 10,4 Mkr jämfört med föregående år. Hela ökningen beror på ökade statsbidrag. Bidragen från migrationsverket för det ökade antalet nyanlända har ökat 9,7 Mkr och bidrag från skolverket har ökat 1,5 Mkr. Verksamhetens kostnader har ökat med 16,0 Mkr. Personalkostnaderna har ökat med 10,2 Mkr varav 2,5 Mkr beror på avtalsenliga löneökningar och 5,0 Mkr beror på den ökade verksamheten med ensamkommande barn och ungdomar. Övriga kostnader har ökat 5,8 Mkr varav 3,3 Mkr är hänförligt till ensamkommande barn och ungdomar. Nettokostnaderna har ökat 4,9 procent jämfört med föregående år. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår för perioden till 95,9 procent, jämfört med 96,3 procent föregående år. Skatteintäkter och utjämningsbidrag för det första kvartalet utgör 125,9 Mkr, en ökning med 5,9 procent jämfört med föregående år varav det extra statsbidraget avseende flyktingverksamhet svarar för 1,9 procent. Finansnettot, skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, uppgår under perioden till -0,2 Mkr vilket är något bättre än föregående år. Resultat efter skatteintäkter och finansnetto uppgår för perioden till 4,9 Mkr (f år 3,2 Mkr). Överskottet inom VA-verksamheten, 1,3 Mkr, har skuldförts och påverkar inte periodens resultat. Periodens nettoinvesteringar efter investeringsbidrag uppgår till 13,4 Mkr (f år 5,1 Mkr). Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 0,7 Mkr. Inom exploateringsverksamheten har endast en småhustomt sålts. Av periodens investeringar avser 3,2 Mkr byggnation av ny förskola i Kungshamn och 5,6 Mkr VAanläggningar. Likvida medel uppgick vid periodens slut till 38,9 Mkr, en minskning från årsskiftet med 12,2 Mkr. Den försämrade likviditeten beror på minskning av kortfristiga skulder. Kommunens egna kapital ökade 4,9 Mkr under perioden. Soliditeten enligt balansräkningen uppgår till 50 procent vilket är en förbättring med 1 procentenhet sedan årsskiftet. Personal Antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön uppgick den 31/3 till 926 vilket är en ökning med 63 personer jämfört med den 31/ Andelen kvinnor uppgår till drygt 81 %. Total sjukfrånvaro för årets tre första månader utgjorde 9,4 procent, en ökning med 2,0 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Långtidssjukfrånvaron under perioden uppgick till 4,7 procent jämfört med 3,6 procent Kostnaden för timlön har ökat 1,0 Mkr (22 procent) jämfört med samma period föregående år och kostnaden för mertid/övertid har ökat 0,4 Mkr vilket är en fördubbling jämfört med samma period i fjol. Övervägande del av ökningen är hänförlig till verksamheten med ensamkommande barn.

211 Helårsöversikt RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Prognos Avvikelse Belopp i Mkr Nämnd / Verksamhet Kommunfullmäktige, revision, valnämnd och överförmyndarnämnd -2,3-2,1-2,0 0,1 Kommunstyrelsen Allmän verksamhet -35,2-36,2-35,8 0,4 Teknisk verksamhet -21,2-21,6-20,1 1,5 Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet -49,3-48,5-48,6-0,1 IT-nämnden -6,4-6,0-6,0 0,0 Lönenämnden -2,5-2,4-2,5-0,1 Omsorgsnämnden -216,4-211,7-217,7-6,0 Utbildningsnämnden -141,6-141,6-143,5-1,9 Byggnadsnämnden -5,3-5,8-5,8 0,0 Miljönämnden i mellersta Bohuslän -1,0-1,4-1,4 0,0 Summa nämndsverksamhet -481,3-477,3-483,4-6,1 Exploateringsverksamhet 2,8 6,0 2,3-3,7 Vinst vid försäljning av bef. fastigheter 7,4 0 8,5 8,5 Gemensamma kostnader och intäkter inkl. lönepott -3,4-25,9-25,4 0,5 Avgår interna kostnader 39,9 39,5 39,5 0,0 Avskrivningar -29,9-28,0-28,8-0,8 Verksamhetens nettokostnader -464,5-485,7-487,4-1,6 Skatteintäkter 411,8 435,6 427,0-8,6 Utjämningsbidrag och fastighetsavgift 63,3 54,9 68,1 13,1 Interna finansiella intäkter 3,9 3,5 3,0-0,5 Finansiella intäkter 2,6 2,8 2,3-0,5 Finansiella kostnader -3,8-4,5-2,3 2,2 Årets resultat. skattefinansierad verksamhet 13,3 6,6 10,7 4,1 Prognos Totalt för kommunen pekar prognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett årsresultat på 10,7 Mkr vilket är 4,1 Mkr bättre än budget. För den egentliga nämndsverksamheten prognostiseras ett underskott på 6,1 Mkr. Det är omsorgsnämnden som svarar för den största delen av det prognostiserade underskottet. Inom den gemensamma verksamheten bedöms kommunens pensionskostnader bli 0,5 Mkr lägre än budget. Skatteintäkterna beräknas ge ett underskott mot budget med 8,6 Mkr. Skatteintäkterna för 2016 beräknas till 9,3 Mkr lägre än budgeterat och för 2015 beräknas en positiv avvikelse på 0,7 Mkr. Den stora negativa avvikelsen på skatteintäkter kompenseras av ett beräknat överskott för inkomstutjämning på 11,7 Mkr. Den kommunala fastighetsavgiften beräknas ge ett överskott på 1,3 Mkr. Beräkningarna bygger på Sveriges Kommuner och Landstings aprilprognos. Interna finansiella intäkter beräknas till 0,5 Mkr lägre än budget vilket beror på lägre interna ränteintäkter från VA-verksamheten. Finansnettot beräknas ge ett överskott med 1,7 Mkr vilket främst beror på det gynnsamma ränteläget. Verksamhetens nettokostnader, exkl. reavinster vid försäljning av fastigheter och exploateringsverksamhet samt justerat för jämförelsestörande poster, bedöms öka med 4,0 % jämfört med 2015 medan skatteintäkter och utjämningsbidrag, bedöms öka med 4,2 procent. 3

212 Ekonomisk uppföljning per nämnd Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1503 Bokslut 1603 Prognos 2016 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Kostnaderna har ökat med 1,1 Mkr jämfört med föregående varav 0,3 Mkr beror på löneökningar och 0,5 Mkr är hänförligt till projekten Industriell symbios och Ren kustlinje. För helåret beräknas en positiv avvikelse mot budget om 0,4 Mkr. Teknisk verksamhet exklusive affärsdrivande verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1503 Bokslut 1603 Prognos 2016 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Teknisk avdelning har ökat sina intäkter i jämförelse med föregående år, främst från hyresintäkter från tillkommande lokaler. Nivån på externa intäkter är i nivå med föregående år, de externa hyresintäkterna har minskat till följd av fastighetsförsäljningar medan andra intäkter har ökat. För helåret prognostiseras ett överskott på 1,5 Mkr. Bidragande orsaker är att fastigheter förväntas få lägre kostnader för el och bränsle än budgeterat och att intäkterna från markförvaltning i nuläget ser ut att bli högre. VA-verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1503 Bokslut 1603 Prognos 2016 Intäkter Kostnader Periodens resultat Intäkterna har ökat från föregående år eftersom taxan har höjts. Ökade kostnader i jämförelse med motsvarande period 2015 är hänförligt till ledningsnätet. För helåret förväntas intäkterna komma upp i budgeterad nivå medan kostnaderna ser ut att bli något lägre. Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1503 Bokslut 1603 Prognos 2016 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat För helåret prognostiseras ett negativt resultat i förhållande till budget med 0,1 Mkr. Underskottet beror på att schablonersättningen för nyanlända inte förväntas täcka kostnaderna fullt ut för gymnasieverksamheten. IT-nämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1503 Bokslut 1603 Prognos 2016 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat För helåret beräknas ett resultat i nivå med budget. Lönenämnd Resultaträkning (tkr) Bokslut 1503 Bokslut 1603 Prognos 2016 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat För helåret beräknas ett underskott på 0,1 Mkr vilket beror på att Sotenäs kommun inte anpassat budgeten till den gemensamma nämndens verksamhet. Omsorgsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1503 Bokslut 1603 Prognos 2016 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat En försiktig prognos för året visar på ett underskott på 6,1 Mkr. Avvikelser mot budget finns främst inom biståndsbedömning hemtjänst och köpta platser samt retroaktiva ersättningar för ensamkommande. Omsorgsförvaltningen har till 4

213 omsorgsnämnden i tidigare redovisning uppmärksammat behovet av extraanslag på 6,3 Mkr för budget 2016 efter att beslutade politiska beslut om nedskärningar genomförts. Övriga verksamheter inom förvaltningen håller budget eller visar på ett överskott. Arbete med att minska sjukfrånvaron är påbörjad. Utbildningsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1503 Bokslut 1603 Prognos 2016 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Årets intäkter för perioden är högre jämfört med tidigare år, beroende på riktade statsbidrag från Skolverket för nyanlända, lågstadiesatsning inom grundskolan och mindre barngrupper i förskolan, totalt ca 4,0 Mkr. Kostnaderna har ökat med 9 % jämfört med 2015 och beror främst på ökade personalkostnader med 1,9 Mkr samt övriga kostnader med 1,2 Mkr. Dessa kostnader beror på uppbyggnad av ny verksamhet inom föroch grundskola för att erbjuda barnomsorg och undervisning för nyanlända barn och elever. Prognosen för helåret innebär ett underskott på drygt 1,9 Mkr då finansiering inom tilldelad ram saknas för att klara av det ökade trycket av fler barnomsorgsplatser samt fler elever i skolan till hösten. Byggnadsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1503 Bokslut 1603 Prognos 2016 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Efter första kvartalet är periodens resultat -0,7 Mkr. Liksom tidigare år är det främst budgeterade intäkter som inte uppnås. Vid avstämning under senare delen av april fanns intäkter motsvarande 1 Mkr som ännu inte fakturerats. Personalkostnaderna ligger hittills under budgeterad nivå eftersom en arkitekttjänst för närvarande är vakant. Underskott på personalkostnader uppvägs av att övriga kostnader hittills ligger över budgeterad nivå, bland annat köps arkitektstöd in externt. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Resultaträkning (tkr) Bokslut Bokslut Prognos Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Varav Sotenäs andel 0 Intäkterna för perioden januari-mars 2015 påverkas av ett LOVA-bidrag på 457,5 tkr. Bidraget togs inte i anspråk under 2015 utan bokades senare under året om till förutbetalda intäkter. Räknas LOVA-bidraget bort är intäkterna något högre för perioden januari-mars 2016 än Intäkterna uppgår efter mars till 21,7 % av årsbudget, motsvarande siffra för 2015, exklusive LOVA-bidrag, var 21,3 %. Kostnaderna, som till 88 % utgörs av personalkostnader, uppgår efter mars till 23,4 % av årsbudget. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Övriga nämnder Nettokostnader (tkr) Bokslut 1503 Bokslut 1603 Prognos 2016 Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndare Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat För helåret beräknas ett resultat i nivå med budget för samtliga verksamheter. 5

214 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 102 KA 2016/294 Årsredovisning Sotenäsbostäder AB 2015 Information lämnas om Sotenäsbostäder AB:s årsredovisning Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning för Sotenäsbostäder AB Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 28(51)

215 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 93 KA 2016/294 Årsredovisning Sotenäsbostäder AB 2015 Information lämnas om Sotenäsbostäder AB:s årsredovisning Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning för Sotenäsbostäder AB Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 29(34)

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 103 KA 2016/232 Årsredovisning RAMBO AB 2015 Information lämnas om RAMBO AB:s årsredovisning Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning för RAMBO AB Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 29(51)

245 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 94 KA 2016/232 Årsredovisning RAMBO AB 2015 Information lämnas om RAMBO AB:s årsredovisning Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning för RAMBO AB Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 30(34)

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 108 KA 2016/245 Taxa 2017 Arrende för sjöbodstomt med eller utan vidbyggd brygga, egen brygga, båtplats vid egen brygga samt övrigt vattenarrende Kommunfullmäktige fastställde taxa för arrende 2016 för sjöbodstomt inklusive brygga, egen brygga, båtplats vid egen brygga samt övrigt vattenarrende. Det har.visat sig att beslutet får vissa oönskade effekter och att det till del är svårt att tillämpa. Till exempel infördes en maxbegränsning i taxan för sjöbodar och bryggor på kommunal mark på 35 m2, dvs anläggningar med lägenhetsarrende större än 35 m2 får ingen tillkommande avgift (gäller drygt 100 arrendeställen). Det innebär att den årliga avgiften är lika stor för ett arrende på 35 m2 som för 135 m2. En jämförelse har gjorts med taxor för sjöbodar och bryggor i Tanums, Lysekils och Orusts kommuner. Tekniska avdelningen har arbetat fram ett förslag till taxa för sjöbodar, bryggor, båtplatser mm för Beslutsunderlag VA- o anläggningschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll Yrkande Britt Wall (S) föreslår att ärendet återremitteras, för inmätning av alla sjöbodar samt eventuellt därtill hörande byggnader, staket, däck, bryggor på kommunal mark/ vattenområde. Mätningen skall genomföras i kommunal regi med egen personal. Resultatet skall redovisas för kommunstyrelsen i god tid så att eventuellt ny taxa kan tillämpas från och med Roland Mattsson (M) föreslår bifall till tekniska utskottets förslag. Ulla Ljunglide Christensson (M), Mikael Sternemar (L) och Olof Börjesson (C) förslår bifall till Roland Mattssons (M) förslag. Ewa Ryberg (S) föreslår bifall till Britt Walls (S) förslag. Ajournering Mötet ajourneras 5 minuter. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 36(51)

263 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 108 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar förslag till Taxa 2017 Arrende för sjöbodstomt med eller utan vidbyggd brygga, egen brygga, båtplats vid egen brygga samt övrigt vattenarrende. Beslutet träder ikraft Reservation Britt Wall (S), Lars-Erik Knutsson (S), Ove Karlsson (S), Bengt Sörensson (S) och Ewa Ryberg reserverar sig mot beslutet. Protokollsanteckning Tina Ehn (MP) anmäler att hon stödjer reservationen. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 37(51)

264 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 25 KA 2016/245 Taxa 2017 Arrende för sjöbodstomt med eller utan vidbyggd brygga, egen brygga, båtplats vid egen brygga samt övrigt vattenarrende Kommunfullmäktige fastställde taxa för arrende 2016 för sjöbodstomt inklusive brygga, egen brygga, båtplats vid egen brygga samt övrigt vattenarrende. Det har.visat sig att beslutet får vissa oönskade effekter och att det till del är svårt att tillämpa. Till exempel infördes en maxbegränsning i taxan för sjöbodar och bryggor på kommunal mark på 35 m2, dvs anläggningar med lägenhetsarrende större än 35 m2 får ingen tillkommande avgift (gäller drygt 100 arrendeställen). Det innebär att den årliga avgiften är lika stor för ett arrende på 35 m2 som för 135 m2. En jämförelse har gjorts med taxor för sjöbodar och bryggor i Tanums, Lysekils och Orusts kommuner. Tekniska avdelningen har arbetat fram ett förslag till taxa för sjöbodar, bryggor, båtplatser mm för Beslutsunderlag VA- o anläggningschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunstyrelsens tekniska utskott tar del av tjänstemannaförslaget och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Skickas till Kommunstyrelsen Tekniska avdelningen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(14)

265 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans KF Dnr KA 2015/749 Sida 1(1) Taxa 2017 Arrende för sjöbodstomt med eller utan vidbyggd brygga, egen brygga, båtplats vid egen brygga samt övrigt vattenarrende Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde taxa för arrende 2016 för sjöbodstomt inklusive brygga, egen brygga, båtplats vid egen brygga samt övrigt vattenarrende. Tyvärr har det visat sig att beslutet får vissa oönskade effekter och att det till del är svårt att tillämpa. Till exempel infördes en maxbegränsning i taxan för sjöbodar och bryggor på kommunal mark på 35 m2, dvs anläggningar med lägenhetsarrende större än 35 m2 får ingen tillkommande avgift (gäller drygt 100 arrendeställen). Det innebär att den årliga avgiften är lika stor för ett arrende på 35 m2 som för 135 m2. En jämförelse har gjorts med taxor för sjöbodar och bryggor i Tanums, Lysekils och Orusts kommuner, se bilaga. Tekniska avdelningen har arbetat fram ett förslag till taxa för sjöbodar, bryggor, båtplatser mm för Jämfört med Kommunfullmäktiges beslut i november 2015 har vissa Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till Taxa 2017 Arrende för sjöbodstomt med eller utan vidbyggd brygga, egen brygga, båtplats vid egen brygga samt övrigt vattenarrende Beslutet träder i kraft Bilaga/Bilagor Jämförelse avgifter Förslag taxa 2017 Skickas till Tekniska avdelningen Ann-Marie Erlandsson Va- och anläggningschef Mats Tillander Tf Teknisk chef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

266 Taxor för arrende 2016 Avgift brygga Avgift sjöbod Övrigt Tanum 70 kr/m kr/m2 Orust 50 kr/m2 50 kr/m2 Årlig adm 450 kr Lysekil kr/m kr/m2 Årlig adm 500 kr

267 TAXA 2017 ARRENDE Sjöbodstomt med eller utan vidbyggd brygga, egen brygga, båtplats vid egen brygga, övrigt vattenarrende Arrendeavgift är momsfri då moms ej uttages på arrende. Observera att kö- och administrationsavgift är inkl moms. Notera att det finns sjöbodar som inte har vattenanknytning, men där det finns altaner/trappor byggt vid sjöboden, ex Springet. Dessa trädäck anses ingå i sjöbodstomten. Om en sjöbod är 17 m2 och trädäcket är 5 m2 blir alltså sjöbodstomten 22 m2 Köavgift sjöbodstomt år 1-5 Folkbokförd i kommunen Ej folkbokförd endast för folkbokförd i kommunen kr/år oför Administrationsavgift för upprättande av arrendekontrakt avgift / kontrakt oför Sjöbodstomt och /eller egen brygga exkl båtplats Folkbokförd i kommunen Ej folkbokförd ta bort eller och lägg till egen Eller skriv " Sjöbodstomt med eller utan vidbyggd egen brygga" Avgift per 1-6 m Avgift per m2 utöver 6 m2 kr/m2/år < 18 kvm ( alla arrendeformer) kr/tomt Utgår kvm ( alla arrendeformer) kr/tomt Utgår kvm ( alla arrendeformer) kr/tomt Utgår Tillkommande avgift per m2 > 35 kvm (endast anläggningsarrende) kr/m2/år Utgår OBS! Ej kommunmedlemmar kan inneha arrende endast efter arv i första led OBS! Ej folkbokförd kan inneha arrende för sjöbodstomt endast efter arv en gång. Folkbokförd EGEN BRYGGA - arrendeavgift exklusive båtplats i kommunen Ej folkbokförd Avgift per 1-6 m Avgift per m2 utöver 6 m2 kr/m2/år Båtplats vid egen brygga "vattenarrende" Folkbokförd i kommunen Ej folkbokförd Bredd x längd ( alla arrendeformer) 2,0 x 6 m oför 2,5 x 7 m oför 2,75 x 8 m oför 3,0 x 9 m oför 3,5 x 11 m oför 4,0 x 13 m oför 4,5 x 14 m oför TAXA 2016 ARRENDE Sjöbodstomt inklusive brygga, egen brygga, båtplats vid egen brygga, övrigt vattenarrende

268 Kommunme dlem Ej kommunmedl em ARRENDE AV VATTENOMRÅDE vid kaj/brygga För var tredje meter användbar kajmeter uttages en per 3 m oför avgift som motsvarar en "avgift för båtplats vid egen brygga, 3-meters". Förtydligande Avgiften skall grundas på antal användbara kaj/bryggmeter. Antalet kaj/bryggmeter divideras med tre. Detta multipliceras sedan med "avgift för båtplats" vid egen 3-meters brygga. Exempelvis för en pontonbrygga som är 10,5 meter och där båtar kan läggas på ömse sidor: 21 kaj/bryggmeter /3 = 7 * kr ger en total avgift av 9086 kronor.

269 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 115 KA 2015/953 Hemsjukvårdsavgift Sammanfattning En översyn har gjorts angående avgift för hemsjukvård på grund av att nuvarande kriterier är svårhanterliga. Samtidigt gjordes en jämförelse med övriga kommuner i Norra Bohuslän Sotenäs kommun tar ut en hemsjukvårdsavgift av dem som endast har hemsjukvård och bor i ordinärt boende. Hemsjukvårdsavgiften är 257 kr/månad. Vid jämförelse med övriga kommuner i norra Bohuslän kostar det mellan 267 kr kr/månad och en kommun tar 523 kr/timme. Två kommuner tar ut hemsjukvårdsavgift även om personen har hemtjänst. Tre av fem kommuner tar inte ut någon hemsjukvårdsavgift för barn och ungdom. Sotenäs kommun har hittills inte reducerat avgift på grund av ålder. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Yrkande Mikael Sternemar (L) föreslår att det ska stå kostnadsfri i beslutet. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) förslag finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att höja hemsjukvårdsavgiften till 300 kr kr/månad oavsett antalet besök, att hemsjukvårdsavgiften räknas årligen upp med index (KPI) att barn och ungdom fram till 20 årsdagen får kostnadsfri hemsjukvård, samt att hemsjukvårdsavgiften räknas av mot maxtaxan. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 49(51)

270 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 22 ON 2016/11 Hemsjukvårdsavgift En översyn har gjorts angående avgift för hemsjukvård på grund av att nuvarande kriterier är svårhanterliga. Samtidigt gjordes en jämförelse med övriga kommuner i Norra Bohuslän Sotenäs kommun tar ut en hemsjukvårdsavgift av dem som endast har hemsjukvård och bor i ordinärt boende. Hemsjukvårdsavgiften är 257 kr/månad. Vid jämförelse med övriga kommuner i norra Bohuslän kostar det mellan 267 kr kr/månad och en kommun tar 523 kr/timme. Två kommuner tar ut hemsjukvårdsavgift även om personen har hemtjänst. Tre av fem kommuner tar inte ut någon hemsjukvårdsavgift för barn och ungdom. Sotenäs kommun har hittills inte reducerat avgift på grund av ålder. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens arbetsutskotts protokoll Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en höjning av hemsjukvårdsavgiften till 300 kr kr/månad oavsett antalet besök. Hemsjukvårdsavgiften räknas årligen upp med index (KPI). Barn och ungdom fram till 20 årsdagen får gratis hemsjukvård. Hemsjukvårdsavgiften räknas av mot maxtaxan. Skickas till Omsorgsnämnden Kommunfullmäktige Avgiftshandläggare Enhetschef ssk \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\prot\on\2016\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(18)

271 Omsorgsförvaltning Enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 1(2) Hemsjukvårdsavgift Bakgrund En översyn har gjorts angående avgift för hemsjukvård på grund av att nuvarande kriterier är svårhanterliga. Samtidigt gjordes en jämförelse med övriga kommuner i Norra Bohuslän Sotenäs kommun tar ut en hemsjukvårdsavgift av dem som endast har hemsjukvård och bor i ordinärt boende. Hemsjukvårdsavgiften är 257 kr/månad. Vid jämförelse med övriga kommuner i norra Bohuslän kostar det mellan 267 kr kr/månad och en kommun tar 523 kr/timme. Två kommuner tar ut hemsjukvårdsavgift även om personen har hemtjänst. Tre av fem kommuner tar inte ut någon hemsjukvårdsavgift för barn och ungdom. Sotenäs kommun har hittills inte reducerat avgift på grund av ålder Beskrivning av ärendet Nuvarande system för uttag av hemsjukvårdsavgift baseras på nedanstående kriterier: Har den enskilde hemtjänst betalas ingen avgift för hemsjukvård Har den enskilde ingen hemtjänst betalas avgiften endast om det är fler än fyra besök av hemsjukvården/månad. Därefter räknas avgiften av mot maxtaxan. Barn och ungdom betalar på samma villkor som vuxna. Det är ett svårhanterligt system för att rätt avgift ska tas ut. Inom särskilt boende betalas en vård- och omsorgsavgift som inräknas i avgiftsutrymmet. Ingen särskild hemsjukvårdsavgift tas ut. Inom boende enligt LSS tas ingen avgift ut. Förvaltningen har tagit fram ett reviderat förslag till kriterier för uttag av hemsjukvårdsavgift. Höjning av hemsjukvårdsavgiften till 300 kr kr/månad oavsett antalet besök. Hemsjukvårdsavgiften räknas årligen upp med index (KPI) Barn och ungdom fram till 20 årsdagen får gratis hemsjukvård. Hemsjukvårdsavgiften räknas av mot maxtaxan. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

272 Omsorgsförvaltning Enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 2(2) Konsekvensbeskrivning av ärendet Förslaget underlättar och säkerställer avgiftshanteringen. Medborgarperspektiv Hemsjukvårdsavgiften ingår i maxtaxan Förvaltningens förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslår Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige besluta om en höjning av hemsjukvårdsavgiften till 300 kr kr/månad oavsett antalet besök. Hemsjukvårdsavgiften räknas årligen upp med index (KPI) Barn och ungdom fram till 20 årsdagen får gratis hemsjukvård. Hemsjukvårdsavgiften räknas av mot maxtaxan. Skickas till Avgiftshandläggare Enhetschef ssk Mariann Lundin Enhetschef Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

273 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 100 KA 2016/302 Revidering av policy för inköp och upphandling Sammanfattning Sotenäs kommuns policy för inköp och upphandling grundar sig på Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), och Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Policyn har arbetats fram av ekonomiavdelningen och fastställs av kommunfullmäktige. Policyn är senast antagen av Kommunfullmäktige Beskrivning av ärendet Policyn behöver uppdateras då organisationsförändring gjorts då kommunerna i norra Bohuslän inte längre har en gemensam upphandlingschef. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Policy för inköp och upphandling Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta utarbetat förslag till Policy för inköp och upphandling. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(51)

274 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 91 KA 2016/302 Revidering av policy för inköp och upphandling Sammanfattning Sotenäs kommuns policy för inköp och upphandling grundar sig på Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), och Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Policyn har arbetats fram av ekonomiavdelningen och fastställs av kommunfullmäktige. Policyn är senast antagen av Kommunfullmäktige Beskrivning av ärendet Policyn behöver uppdateras då organisationsförändring gjorts då kommunerna i norra Bohuslän inte längre har en gemensam upphandlingschef. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Policy för inköp och upphandling Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta utarbetat förslag till Policy för inköp och upphandling. Skickas till Kommunstyrelsen Ekonomichefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 27(34)

275 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/302 Sida 1(1) Revidering av policy för inköp och upphandling Bakgrund Sotenäs kommuns policy för inköp och upphandling grundar sig på Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), och Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Policyn har arbetats fram av ekonomiavdelningen och fastställs av kommunfullmäktige. Policyn är senast antagen av kommunfullmäktige Beskrivning av ärendet Policyn behöver uppdateras då organisationsförändring gjorts då kommunerna i norra Bohuslän inte längre har en gemensam upphandlingschef. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta utarbetat förslag till Policy för inköp och upphandling. Bilaga Policy för inköp och upphandling Skickas till Kommunrevisionen Ekonomiavdelningen Maria Vikingsson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

276 Datum: POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Antagen av kommunfullmäktige Senast reviderad av kommunfullmäktige sss Dnr: KA 2016/302 Ekonomiavdelningen Jörgen Karlsson, Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

277 Datum: ALLMÄNT All upphandling ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU) och annan berörd lagstiftning. Kommunen är en (1) juridisk person, även om den består av flera verksamheter med eget resultatansvar, och ses som en (1) upphandlande myndighet. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där kommunens gemensamma bästa har företräde framför enskilda verksamheters intresse. SYFTE Policyn ska säkerställa att kommunens upphandlingar och inköp görs i enlighet med EUdirektiv, svensk lagstiftning och denna policy. Vidare ska policyn säkerställa att varor, tjänster och entreprenader med rätt kvalitet till lägsta kostnad köps in samt att sociala och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn är en naturlig del av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet. OMFATTNING Denna policy gäller för all anskaffning av varor, tjänster och entreprenader inom samtliga nämnder. GÄLLANDE LAGSTIFTNING OCH REGELVERK Övergripande regelverk för all upphandling är EU:s upphandlingsdirektiv och svensk lagstiftning. Bestämmelserna i upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot bakgrund av de grundläggande principerna, principen om fri rörlighet för varor, principen om etableringsfrihet, principen om frihet att tillhandahålla tjänster samt de följande principer som följer av dessa, Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska behandlas lika, t.ex. få samma information vid samma tillfälle. Principen om icke-diskriminering innebär att det inte är tillåtet att diskriminera en leverantör, främst på grund av nationalitet. Transparensprincipen innebär att hela processen kring en upphandling ska vara förutsebar och öppen. Förfrågningsunderlaget ska vara klart och tydligt utformat och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas. Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och liknande som är utställda av behörig myndighet i ett annat land inom EU ska godtas. Proportionalitetsprincipen innebär att krav i upphandlingar måste ha ett naturligt samband till det som upphandlas och inte får vara oproportionerligt hårda i förhållande till det syfte som önskas uppnås. ORGANISATION Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet. Avser upphandlingen en vara/verksamhet som berörs av flera nämnder handläggs Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

278 Datum: upphandlingen av kommunstyrelsen. Upphandlingen sker genom kommunens upphandlingsfunktion som utgörs av upphandlare vid kommunens ekonomiavdelning. samt de nordbohuslänska kommunernas gemensamma upphandlingschef. Upphandlingsfunktionens roll Upphandlingsfunktionen är en samordnande funktion för kommunens upphandlingar och svarar för den interna och externa informationen angående LOU. Upphandlingsfunktionen genomför elektronisk annonsering av kommunens upphandlingar som ska annonseras enligt LOU och LUF (lagen om upphandling inom försörjningssektorerna). Upphandlingsfunktionen har ansvar för de upphandlingar som är av förvaltningsövergripande karaktär och de upphandlingar som samordnas med andra myndigheter samt hjälper till med råd och stöd i upphandlingsärenden som handläggs av annan nämnd. Upphandlingsfunktionen ansvarar för att information om förvaltningsövergripande och samordnade upphandlingar går ut till berörda. Upphandlingsfunktionen ansvarar också för att uppföljning/vård/ bevakning sker av ingångna avtal på förvaltningsövergripande nivå samt att detta sker för samordnade avtal. Upphandlingsfunktionen äger rätt att företräda kommunen i domstol vid upphandlingsärenden. Nämndens roll Varje nämnd har ansvar för sina inköp och upphandlingar av varor/tjänster som berör nämndens verksamhet. Nämnden ansvarar för att gällande lagstiftning och denna policy efterlevs, att ansvar och befogenheter i inköps- och upphandlingsverksamheten fastställs samt att medarbetare har den kompetens som krävs för att genomföra inköp och upphandling på ett korrekt sätt. Vid upphandling är det förvaltningens uppgift att, utifrån aktuella normer, lagar och regler, utarbeta en kravspecifikation som är anpassad till det behov som efterfrågas. Vid samordnade upphandlingar ska förvaltningen bistå med information om behov och krav, enligt fastlagd tidplan, till upphandlingsfunktionen. Var och en som för kommunens räkning verkställer en upphandling eller gör ett inköp ansvarar för att upphandlingen sker i enlighet med LOU/LUF och kommunens policy för inköp och upphandling samt riktlinjer. GENOMFÖRANDE Samordnad upphandling Upphandlingsverksamheten inom kommunerna i norra Bohuslän ska i möjligaste mån samordnas, dels i syfte att uppnå bästa möjliga affärsvillkor och totalekonomi dels för att minimera de administrativa kostnaderna för upphandlingsverksamheten. Samordning ska även ske med andra myndigheter och upphandlingsorganisationer där så är lämpligt. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

279 Datum: Beslut och avtalstecknande Upprättad delegationsordning inom kommunen reglerar ansvarsfördelningen avseende beslut om anskaffning, och beslut om att teckna avtal samt rätt att underteckna avtal. Vid samordnad upphandling ska varje kommun tillse att beslut kan fattas inom fastställd tidsram för upphandlingen. Ramavtal Utformningen av ramavtal beskrivs i LOU. Ramavtal används för att kommunen på ett affärsmässigt och rationellt sätt ska kunna uppfylla LOUs regler. Ramavtal innebär att kommunen har träffat ett avtal med leverantören om successiva avrop/beställningar under avtalsperioden med reglerade priser, kommersiella villkor och kvalitet. Ramavtal innebär att den som är inköpsberättigad (beställare) kan avropa/beställa sitt behov direkt hos leverantören. Inköps- och avropsansvariga (beställare) är skyldiga att göra sig underrättade om vilka ramavtal som finns. Har ramavtal träffats ska dessa nyttjas. Avtalstrohet En förutsättning för att uppnå effekterna med upphandling är att kommunen använder de ramavtal som tecknats. Avtalstrohet skapar förutsättningar för att uppnå bra affärsmässiga villkor och innebär ett ökat intresse från företag att delta i kommunens upphandlingar. Det åvilar respektive förvaltningschef att tecknade avtal följs. Hållbar utveckling Krav på miljöhänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet som utförs av kommunen. Produkter och tjänster som medför så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt med bibehållen funktion ska användas, då det är ekonomiskt försvarbart. Kraven måste dock utformas så att de inte diskriminerar leverantörer från andra regioner eller länder, vara proportionerliga, ha en koppling till föremålet för kontraktet, samt vara möjliga att kontrollera. Kommunen ska sträva efter att leverantörer ska ha god miljökunskap och bedriva ett systematiskt miljöarbete. Sociala och etiska krav Vid all upphandlings- och inköpsverksamhet ska relevanta sociala och etiska krav ställas när det är möjligt. Särskild hänsyn ska tas till ILO: s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt FN:s barnkonvention. Sotenäs kommun har för avsikt att successivt öka kraven på sociala hänsyn/etiska krav i upphandling, när det är möjligt utifrån rådande marknadssituation. Inför all upphandling ska det göras en bedömning om det är möjligt att ställa sociala/etiska krav. Vid bedömningen ska vägas bland annat branschförhållanden, antalet möjliga leverantörer, kostnadskonsekvenser och att kraven inte försvårar samarbete med andra upphandlande myndigheter. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

280 Datum: Vid tjänste- och entreprenadupphandlingar ska kommunen ställa sådana krav att entreprenören vid varje tidpunkt bedriver sin verksamhet så att den inte innebär åsidosättande av lag eller annat som strider mot vad som är allmänt godtaget inom kollektivavtalsområdet. Då sociala/etiska krav ställs i upphandling ska det ske på ett sådant sätt att gällande upphandlingslagstiftning följs. Detta betyder också att det måste ske uppföljning och kontroll av att ställda krav efterlevs. Direktupphandling Vid direktupphandling gäller principerna för offentlig upphandling (ovan) och konkurrens ska alltid sökas. Det är i regel om avtal saknas som direktupphandling kan ske samt om värdet är lågt enligt LOU/LUF. Enligt LOU är direktupphandlingsgränsen 28 procent av tröskelvärdet och enligt LUF 26 procent av tröskelvärdet. Värdet beräknas för hela kommuns samlade inköp inom en tänkt avtalsperiod av respektive vara eller tjänst. Bedömning till möjlig samordnad upphandling ska ske även vid direktupphandling. Utförliga riktlinjer och beloppsgränser för direktupphandling framgår av Riktlinjer för inköp och direktupphandling för Sotenäs kommun. Skadestånd Varje verksamhet ansvarar för de enskilda upphandlingarna som görs inom ramen för den egna verksamhetens behov. Skulle kommunen bli skadeståndsansvarig vid ett enskilt ärende ska verksamheten ansvara för den ekonomiska skadan. Skadeståndsansvaret för upphandlingar som gjorts för hela kommunens räkning vilar på den gemensamma förvaltningen. Dokumentation Alla upphandlingar och förnyade konkurrensutsättningar ska dokumenteras och diarieföras i enlighet med kommunens antagna riktlinjer, så att skälen för beslut är tydliga och enkla att återredovisa. Affärsetiskt förhållningssätt Den offentliga förvaltningen arbetar på medborgarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i enlighet med de krav som uppställs i regeringsformen. Detta innebär att tjänstemän och förtroendevalda ska handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen i sitt arbete, exempelvis genom att ta emot otillbörliga gåvor eller förmåner från företag eller privatpersoner som de har att göra med i tjänsten. Företrädare för kommunen bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. Alla former av gåvor och tjänster från befintliga och potentiella leverantörer bör undvikas. Förtroendevalda och anställda som har personliga intressen i eller förhållanden till leverantörsföretag ska inte vara inblandade i upphandlings- eller inköpsprocesser om det kan påverka utgången av upphandlingen eller inköpet. En förtroendevald eller anställd som till exempel i rollen som beställare kommer i kontakt med en leverantör i en sådan omfattning att man skapar en nära affärsrelation till leverantören ska undvika att anlita samma leverantör i privata angelägenheter. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

281 Datum: Revidering Denna policy för inköp och upphandling ska utvärderas och revideras vid behov. Kommunstyrelsen ansvarar för att denna utvärdering sker och föreläggs kommunfullmäktige. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

282 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 99 KA 2015/392 VA-utredning för Sotenäs kommun för ett övergående i Västvatten Sammanfattning Förvaltningens förslag innebär att Kommunfullmäktige beslutar att bilda Sotenäs Vatten AB för den kommunala va-verksamheten och ansöker om delägarskap i VA-driftsbolaget Västvatten AB. Upprättade förslag till Aktieägaravtal för Västvatten AB, Samarbetsavtal mellan ägarkommuner, ägarbolag och Västvatten AB samt Bolagsordning för Sotenäs Vatten AB godkänns. Bakgrund Kommunstyrelsen har gett tekniska avdelningen i uppdrag att utreda hur den kommunala VA-verksamheten ska organiseras i framtiden. Flera kommuner i närområdet och i landet har genomfört organisationsförändringar de senaste åren. Skälen för detta är likartade: Problem med kompetensförsörjning/svårigheter att rekrytera kompetent personal Personalomsättning/pensioneringar Behov av spetskompetens Nuvarande organisation liten och sårbar Vinna stordriftsfördelar Press på taxor VA-verksamheten står till stor del inför dessa svårigheter. Utredningen har studerat tre alternativ: 1. VA-verksamheten bedrivs även fortsättningsvis i förvaltningsform, dvs i princip oförändrad organisation. 2. VA-verksamheten bedrivs med utökat samarbete kring funktioner etc. Förvaltningen har fört samtal med representant för Leva i Lysekil AB. 3. VA-verksamheten bolagiseras. Drift, underhåll och nyanläggning köps från ett med andra kommuner gemensamt ägt driftsbolag. Förvaltningen har fört samtal med representanter för Västvatten AB. På uppdrag från Kommunstyrelsen har möten med Västvatten AB:s nuvarande ägarkommuner och ägarbolag ordnats. Såväl representanter från kommuner som bolag har vid dessa möten tillstyrkt att Sotenäs går in som delägare i Västvatten AB. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadschefs tjänsteutlåtande Utredning inkl bilagor Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(10)

283 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 99 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att - till Färgelanda kommun, Munkedals kommun och Uddevalla kommun ansöka om delägarskap i Västvatten AB - godkänna förslag till Aktieägaravtal för Västvatten AB - godkänna förslag till Samarbetsavtal mellan ägarkommuner, ägarbolag och Västvatten AB - godkänna förslag till Bolagsordning för Sotenäs Vatten AB - inriktningen är att Sotenäs ska vara delägare i Västvatten AB från och med 1 januari 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ger kommunchefen i uppdrag att - tillskriva ägarkommunerna med ansökan om att Sotenäs kommun godkänns som delägare i Västvatten AB - inleda de processer som det föreslagna delägarskapet i Västvatten AB medför. Skickas till Kommunstyrelsen Kommunchefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(10)

284 Tekniska avdelningen E-post: Tjänsteutlåtande Slutinstans KF Dnr KA 2015/XX Sida 1(2) VA-utredning för Sotenäs kommun Sammanfattning Förvaltningens förslag innebär att Kommunfullmäktige beslutar att bilda Sotenäs Vatten AB för den kommunala va-verksamheten och ansöker om delägarskap i VAdriftsbolaget Västvatten AB. Upprättade förslag till Aktieägaravtal för Västvatten AB, Samarbetsavtal mellan ägarkommuner, ägarbolag och Västvatten AB samt Bolagsordning för Sotenäs Vatten AB godkänns. Bakgrund vid behov Kommunstyrelsen har gett förvaltningen i uppdrag att utreda hur den kommunala vaverksamheten ska organiseras i framtiden. Flera kommuner i närområdet och i landet har genomfört organisationsförändringar de senaste åren. Skälen för detta är likartade: - Problem med kompetensförsörjning/svårigheter att rekrytera kompetent personal - Personalomsättning/pensioneringar - Behov av spetskompetens - Nuvarande organisation liten och sårbar - Vinna stordriftsfördelar - Press på taxor VA-verksamheten står till stor del inför dessa svårigheter. Utredningen har studerat tre alternativ: 1. VA-verksamheten bedrivs även fortsättningsvis i förvaltningsform, dvs i princip oförändrad organisation. 2. VA-verksamheten bedrivs med utökat samarbete kring funktioner etc. Förvaltningen har fört samtal med representant för Leva i Lysekil AB. 3. VA-verksamheten bolagiseras. Drift, underhåll och nyanläggning köps från ett med andra kommuner gemensamt ägt driftsbolag. Förvaltningen har fört samtal med representanter för Västvatten AB. På uppdrag från Kommunstyrelsen har möten med Västvatten AB:s nuvarande ägarkommuner och ägarbolag ordnats. Såväl representanter från kommuner som bolag har vid dessa möten tillstyrkt att Sotenäs går in som delägare i Västvatten AB. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att - till Färgelanda kommun, Munkedals kommun och Uddevalla kommun ansöka om delägarskap i Västvatten AB - godkänna förslag till Aktieägaravtal för Västvatten AB - godkänna förslag till Samarbetsavtal mellan ägarkommuner, ägarbolag och Västvatten AB - godkänna förslag till Bolagsordning för Sotenäs Vatten AB Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

285 Tekniska avdelningen E-post: Tjänsteutlåtande Slutinstans KF Dnr KA 2015/XX Sida 2(2) - inriktningen är att Sotenäs ska vara delägare i Västvatten AB från och med 1 januari 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott ger kommunchefen i uppdrag att - tillskriva ägarkommunerna med begäran om att Sotenäs kommun godkänns som delägare i Västvatten AB - inleda de processer som det föreslagna delägarskapet i Västvatten AB medför. Bilaga/Bilagor Utredning inkl bilagor Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

286 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr KA 2014/XX Sida 1(4) VA-utredning för Sotenäs kommun Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett förvaltningen i uppdrag att utreda hur den kommunala vaverksamheten ska organiseras i framtiden. Flera kommuner i närområdet och i landet har genomfört organisationsförändringar de senaste åren. Skälen för detta är likartade: - Problem med kompetensförsörjning/svårigheter att rekrytera kompetent personal - Personalomsättning/pensioneringar - Behov av spetskompetens - Nuvarande organisation liten och sårbar - Vinna stordriftsfördelar - Press på taxor VA-verksamheten står till stor del inför dessa svårigheter. Utredningen har studerat tre alternativ: 1. VA-verksamheten bedrivs även fortsättningsvis i förvaltningsform, dvs i princip oförändrad organisation. 2. VA-verksamheten bedrivs med utökat samarbete kring funktioner etc. Förvaltningen har fört samtal med representant för Leva i Lysekil AB. 3. VA-verksamheten bolagiseras. Drift, underhåll och nyanläggning köps från ett med andra kommuner gemensamt ägt driftsbolag. Förvaltningen har fört samtal med representanter för Västvatten AB. Nuvarande organisation VA-verksamheten bedrivs i förvaltningsform med kommunstyrelsen (KS) och tekniska utskottet (TU) som ansvariga politiska instanser. Taxor, investeringsanslag, budget för drift och underhåll, föreskrifter etc fastställs av kommunfullmäktige (KF). Förvaltningsorganisationen består av 4,3 administrativa tjänster (inkl va-chef), 9 tekniker och 5 rörläggare (inkl rörbas). Ytterligare 1,75 tjänst som projektledare och GIS-ingenjör köps internt. 2 tj är obesatta och innehavarna av 6,5 tj går i pension inom 5 år. Verksamheten beskrivs ytterligare i Innovo Management AB:s utredning (bilaga). Leva i Lysekil AB Förvaltningen har diskuterat VA-frågan med ledningen för Leva i Lysekil AB (Leva). Den lösning som presenteras från Levas sida är ett närmre samarbete avseende tex spetskompetens, beredskap och projektering men med separata organisationer. Förslaget utvecklas i ett mail från Vd Susanne Malm. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

287 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr KA 2014/XX Sida 2(4) Västvatten AB Västvatten AB ägs av Färgelanda Vatten AB (15%), Munkedal Vatten AB (20%) och Uddevalla Vatten AB (65%) och är ett driftsbolag för VA-verksamheten i dessa kommuner. Respektive kommun äger sitt vattenbolag och tillsätter styrelsen. All personal, drygt 70 personer, är anställda i Västvatten. Vattenbolaget är huvudman för VA-verksamheten och äger anläggningarna i resp kommun. Västvatten svarar för administration, drift av anläggningar samt utbyggnader. Det lokala inflytandet består. Respektive kommunfullmäktige fastställer taxa, investeringsbudget, allmänna bestämmelser mm. Västvatten bildades för att förbättra möjligheten att ge god service till abonnenter, förbättra kompetensförsörjningen och ge stordriftsfördelar. Bolagskonstruktionen valdes för att ytterligare kommuner relativt enkelt skulle kunna ansluta sig till Västvatten som delägare. Bedömning av alternativen Ekonomi I samtliga alternativ behåller kommunen det avgörande inflytandet över VAverksamheten genom tillsättande av styrelse, beslut om taxor och investeringar. Möjligheten till ekonomiska fördelar bedöms vara störst i Västvatten-alternativet genom de stordriftsfördelar samt möjlighet till rationaliseringar med bibehållen eller förbättrad service och tillgänglighet som det alternativet ger. I Västvatten-alternativet består en del i rationaliseringen av samordning av taxekonstruktioner, bestämmelser, redovisningar till resp kommun mm. Arbeten som tex VA-strategi kan utformas med en för kommunerna gemensam grundstomme och en del där resp kommuns inriktning redovisas. Utredningen som ledde fram till bildandet av Västvatten uttalade att samarbetet skulle leda fram till avsevärda kostnadsbesparingar. Hur dessa tas ut är en fråga för framförallt KF. Ska det vara som sänkt (eller oförändrad) taxa, högre kvalite eller högre tempo avseende tex ledningsförnyelse? Planering Kopplingen mellan planering och genomförande är viktig för att kommunala planer ska genomföras. Samarbetet ska vara smidigt och inga administrativa gränser får uppstå, tex i samarbete mellan bolag och förvaltning. Ledningens styrning är viktig för att detta ska undvikas. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

288 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr KA 2014/XX Sida 3(4) Organisation och personal Möjligheten att rekrytera kvalificerad personal i framtiden är en viktig fråga för många kommuner och verksamheter, inte minst teknisk verksamhet. Små organisationer har svårt att erbjuda karriärmöjlighet och arbetskamrater inom området. Nuvarande organisation står inför en generationsväxling och därmed nyrekryteringar. Problem med framtida rekrytering kan uppstå framför allt om verksamheten behålls i egen regi och till del i samarbete med Leva. Personalfrågorna bör diskuteras med vattenbolagen och Västvatten. Nuvarande personal bör erbjudas att följa med över till Västvatten, om detta alternativ väljs. Om kommunstyrelsen väljer att gå vidare med Västvatten-alternativet bör personalfrågan studeras ytterligare. Inflytande och styrning VA-verksamheten är en viktig del i genomförandet av kommunens översikts- och detaljplanering. Den är viktig för fastighetsägare och verksamma i kommunen som är beroende av leverans av gott vatten i rätt mängd och att spillvatten renas på rätt sätt. Även kostnadsaspekten och taxenivåer är viktiga för kommuninvånare. I samtliga alternativ behåller KF rätten att besluta om taxor, investeringar mm. Vid val av bolagsmodellen är dialogen mellan KS/KF och vattenbolaget väldigt viktig. Skillnaden i att driva VA-verksamheten i antingen förvaltning eller i bolagsform bör vara minimal. För att ha en bra koppling mellan vattenbolaget och kommunen bör en tjänsteman med insyn i planering etc adjungeras till vattenbolagets styrelse. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bjuda in representanter från Färgelanda, Munkedals och Uddevalla kommun för diskussion om Sotenäs eventuella delägande av Västvatten AB och gemensam organisation för VA-verksamheten. Bilagor Konsekvensanalys av samgående med Västvatten Ägarpolicy mm Munkedals kommun PM om möjliga associationsformer för FMU Vatten FMU Vatten VA samverkan mellan Färgelanda, Munkedal och Uddevalla Aktieägaravtal Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

289 Tekniska avdelningen Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr KA 2014/XX Sida 4(4) Samarbetsavtal Ägardirektiv Bolagsordning för Munkedal Vatten AB Bolagsordning för Västvatten AB Överlåtelseavtal Arbetsordning för styrelsen i Munkedal Vatten AB Instruktion för Vd i Munkedal Vatten AB Rörelseöverlåtelseavtal Principer för översiktlig fördelning av intäkter och kostnader Riskbedömning Ensidiga utfästelser Namn Titel Namn förvaltningschef Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

290 UTKAST (6) AKTIEÄGARAVTAL Parter A. Färgelanda Vatten AB, org nr , Kanslibacken 9, Uddevalla nedan kallad FVAB ; B. Munkedal Vatten AB, org nr , Kanslibacken 9, Uddevalla nedan kallad MVAB ; C. Uddevalla Vatten AB, org nr , Kanslibacken 9, Uddevalla nedan kallad UVAB ; D. Sotenäs Vatten AB, org nr 55xxxx-xxxx, Kanslibacken 9, Uddevalla nedan kallad SVAB. FVAB, MVAB, UVAB och SVAB kallas nedan även gemensamt Parterna och var för sig Part. Parterna äger samtliga aktier i Västvatten AB AB, org. nr , ( Bolaget ). Bakgrund FVAB, MVAB, UVAB och SVAB är kommunalt ägda bolag som tillsammans har bildat Bolaget som ett led i Parternas och Färgelanda kommuns, Munkedal kommuns, Uddevalla kommuns och Sotenäs kommuns samverkan avseende drift och underhåll av allmänna vattenanläggningar och administration av VAverksamheten i respektive kommun. Parterna är dock fortfarande huvudmän för de allmänna VA-anläggningarna i respektive kommun. VA-verksamheten i respektive kommun redovisas inom skilda verksamhetsområden för vilka separata VA-taxor och ABVA upprättas. I syfte att reglera sina mellanhavanden avseende Bolaget har Parterna ingått detta aktieägaravtal, ( Avtalet ). 1 Definitioner 1.1 I detta Avtal skall nedanstående uttryck ha följande innebörd oaktat om de förekommer i plural eller singular, bestämd form eller obestämd form: ABVA avser allmänna bestämmelser för vatten och avlopp, som, med giltighet inom respektive Parts VA-verksamhetsområde, fastställs av kommunfullmäktige i respektive kommun eller den nämnd fullmäktige delegerar uppgiften till; Avtalet avser detta aktieägaravtal med bilagor; Bolaget avser Västvatten AB; FVAB avser Färgelanda Vatten AB; MVAB avser Munkedal Vatten AB;

291 UTKAST (6) Samarbetsavtal avser det avtal som träffas mellan Bolaget, Parterna, Uddevalla Utvecklings AB, Munkedals kommun, Färgelanda kommun, Uddevalla kommun och Sotenäs kommun angående drift, underhåll och administration av VA-verksamheterna i respektive kommun; UVAB avser Uddevalla Vatten AB; VA-taxor avser vid var tid av respektive kommun fastställda taxor för VA-tjänster. SVAB avser Sotenäs Vatten AB; 2 Avtalets syfte 2.1 Avtalets syfte är att reglera Parternas rättigheter och skyldigheter som aktieägare i Bolaget. Parterna skall i egenskap av aktieägare utöva sitt inflytande över Bolaget inom ramen för vad som stadgas i detta Avtal. 3 Bolaget och dess verksamhet 3.1 Vid ikraftträdande av detta Avtal ägs aktierna i Bolaget enligt följande: Ägare Antal aktier Antal procent FVAB x 15 % MVAB y 20 % UVAB z 65 % SVAB u xx % 3.2 Transaktioner mellan Bolaget och Parterna skall ske på marknadsmässiga villkor. 4 Bolagsordning 4.1 Bolaget skall ha den bolagsordning som framgår av bilaga 1. Skulle någon bestämmelse i detta Avtal strida mot någon bestämmelse i bolagsordningen skall detta Avtal äga företräde. 5 Styrelse och styrelsebeslut 5.1 Bolagets styrelse skall enligt bolagsordningen bestå av åtta ledamöter och 4 suppleanter. Kommunfullmäktige i respektive kommuner Färgelanda, Munkedal, Uddevalla och Sotenäs utser två styrelseledamöter och en suppleant var. Ordföranden i styrelsen utses av fullmäktige i Uddevalla kommun. 5.2 Styrelsen skall på kallelse av ordföranden sammanträda minst fyra gånger om året samt därutöver senast fyra veckor efter det att Part skriftligen framställt begäran därom till styrelsens ordförande. 5.3 Parterna emellan skall jäv inte anses föreligga vid behandling av frågor som rör förhållanden mellan Bolaget och en Part.

292 UTKAST (6) 5.4 Med undantag för vad som anges nedan i punkt 6, fattas beslut vid styrelsesammanträden med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 6 Beslut i vissa frågor 6.1 För giltigt beslut vid styrelsemöte eller på bolagsstämma krävs i nedanstående frågor att samtliga styrelseledamöter/parter varit företrädda vid styrelsemöte/bolagsstämma och att samtliga styrelseledamöter/parter röstat för beslutet: Beslut om förslag till bolagsstämma att ändra bolagsordningen; Beslut om förslag till bolagsstämma att ändra Bolagets aktiekapital; Beslut om förslag till bolagsstämma om ändring av Bolagets strategi och inriktning; Fastställande av Bolagets budget och affärsplan för varje räkenskapsår; Beslut om investering till belopp som för Bolaget innebär åtagande överstigande tio procent av Bolagets balansomslutning enligt senaste fastställda balansräkning; Ingående av avtal/överenskommelser vilka, oavsett kontraktsvärdet, är av strategisk eller principiell betydelse för Bolaget; Tillsättande och entledigande av verkställande direktör; Ändring av Bolagets huvudsakliga verksamhet eller nedläggning av verksamheten; Ändring av Bolagets aktiekapital; Ändring av Bolagets bolagsordning; Införskaffande eller avyttring av lös egendom överskridande ett värde om kronor; Införskaffande eller avyttring av fast egendom överskridande ett värde om kronor; Beslut om att erbjuda tredje man aktier i Bolaget; Beslut om likvidation av Bolaget. 7 Verkställande direktör 7.1 Bolaget skall ha en verkställande direktör som utses av styrelsen.

293 UTKAST (6) 8 Firmateckning 8.1 Firman tecknas av styrelsen eller av styrelsens ordförande och en styrelseledamot i förening eller av styrelsens ordförande och verkställande direktören i förening. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 9 Va-taxa och ABVA 9.1 Kommunfullmäktige i respektive kommun beslutar om aktuell VA-taxa. Parterna beslutar, såsom huvudmän för VA-anläggningarna inom sina respektive kommuner, om justeringar av VA-taxan i respektive kommun under förutsättning av respektive kommunfullmäktiges delegation. Detta innebär att olika VA-taxor kan komma att gälla i de olika kommunerna. 9.2 ABVA skall, med giltighet inom respektive Parts VAverksamhetsområde, fastställas av kommunfullmäktige i respektive kommun eller den nämnd fullmäktige delegerar uppgiften till. 10 Nyttjande av Bolagets tillgångar 10.1 Parterna är överens om att respektive Part, om de har behov av att nyttja Bolagets anläggningar, maskiner eller annan utrustning, skall teckna nyttjanderättsavtal med Bolaget eller att sådant nyttjande skall regleras i Samarbetsavtalet. 11 Arkivering av handlingar 11.1 Part ansvarar för att gällande arkivlagstiftning uppfylls avseende sådana handlingar tillhörande annan som Part disponerar över som ett led i Bolagets verksamhet. 12 Ny aktieägare 12.1 Parterna är överens om att, för det fall att beslut har fattats om att erbjuda tredje man aktier i Bolaget, skall sådan tredje man tillträda detta Avtal i sin helhet, dock efter vidtagande av erforderliga justeringar. Om inte Parterna kommer överens om annat skall aktietilldelning i sådant fall i första hand ske genom en riktad nyemission. Parterna skall komma överens om hur många aktier tillträdande part skall erbjudas och tillträdande parts aktiepost skall därvid anpassas till Parternas aktieinnehav och med hänsyn tagen till omfattningen av tillträdande parts VA-verksamhet. 13 Avtalsbrott 13.1 För det fallet att Part begår ett väsentligt avtalsbrott, och inte efter skriftligt påpekande från övriga Parter vidtar rättelse inom 30 dagar,

294 UTKAST (6) skall avtalsbrytande Part skall vara skyldig att erbjuda övriga Parter sina aktier i Bolaget till inlösen samt frånträda Avtalet. I händelse av inlösen på grund av avtalsbrott skall förvärvande Part erlägga aktiernas kvotvärde reducerat med femtio procent. Avtalsbrytande Part skall ersätta övriga Parter för den skada de lidit i anledning av avtalsbrottet. 14 Avtalstid och Avtalets upphörande 14.1 Avtalet gäller till utgången av år För det fall ingen av Parterna skriftligen säger upp avtalet senast 24 månader före avtalstidens utgång förlängs avtalstiden med 5 år i sänder med motsvarande uppsägningstid För det fallet att Part säger upp Avtalet till upphörande skall uppsägande Part erbjuda övriga Parter att förvärva dennes aktier i Bolaget till aktiernas kvotvärde För det fall Samarbetsavtalet upphör att gälla och inte ersätts av nytt sådant avtal skall FVAB, MVAB och SVAB vara skyldiga att överlåta sina aktier i Bolaget UVAB till ett pris som motsvarar aktiernas kvotvärde och frånträda aktieägaravtalet. 15 Ikraftträdande 15.1 Detta Avtal träder i kraft när det undertecknats av Parterna och i huvudsakliga delar godkänts av kommunfullmäktige i Färgelanda, Munkedal, Uddevalla och Sotenäs kommuner. 16 Övriga bestämmelser 16.1 Ändringar och tillägg till detta Avtal skall vara skriftligt avfattade och undertecknade av Parterna för att vara bindande Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag skall inte äga tillämpning på detta Avtal. 17 Tvist 17.1 Tvist i anledning av detta Samarbetsavtal skall i första hand lösas genom att Part påkallar förhandling med övriga Parter Om Parterna inte kommer överens skall tvisten prövas och slutligt avgöras av allmän domstol. Avtalet har behandlats av fullmäktige i Färgelanda kommun, Munkedal kommun, Uddevalla kommun och Sotenäs kommun och därvid lämnats utan erinran. Avtalet har upprättats i fyra exemplar av vilka Parterna tagit var sitt.

295 UTKAST (6) [infoga ort och datum] [infoga ort och datum] [infoga ort och datum] Färgelanda Vatten AB Munkedal Vatten AB Uddevalla Vatten AB Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande Sotenäs Vatten AB Namnförtydligande

296 UTKAST (8) SAMARBETSAVTAL Parter A. Uddevalla kommun, org nr , Varvsvägen 1, Uddevalla nedan kallad UKN ; B. Färgelanda kommun, org nr , Allhemsvägen 5, Färgelanda nedan kallad FKN ; C. Munkedals kommun, org nr , Centrumtorget 5, Munkedal nedan kallad MKN ; D. Sotenäs kommun, org nr xxxx, Parkgatan 46, Kungshamn nedan kallad SKN ; E. Uddevalla Vatten AB, org nr , Kanslibacken 9, Uddevalla nedan kallad UVAB ; F. Färgelanda Vatten AB, org nr , Kanslibacken 9, Uddevalla nedan kallad FVAB ; G. Munkedal Vatten AB, org nr , Kanslibacken 9, Uddevalla nedan kallad MVAB ; H. Sotenäs Vatten AB, org nr 55xxxx-xxxx, Kanslibacken 9, Uddevalla nedan kallad SVAB ; I. Västvatten AB, org nr , Kanslibacken 9, Uddevalla nedan kallad VVAB. Parterna ovan benäms även individuellt för Part och gemensamt för Parterna ; A-D benämns även tillsammans Kommunerna. E-H benämns även tillsammans Ägarbolagen. Bakgrund Parterna avser att samverka avseende Kommunernas VA-verksamhet och Kommunerna har i anledning av detta bildag Ägarbolagen och det av Ägarbolagen helägda bolaget VVAB. VVAB har till uppgift att på Kommunernas och Ägarbolagens uppdrag svara för driften av respektive Kommuns allmänna VA-anläggningar. Genom detta samarbetsavtal och dess bilagor ( Samarbetsavtalet ), önskar Parterna i detalj reglera ansvarsfördelning och befogenheter när det gäller Kommunernas VA-verksamheter och härtill hörande frågor i syfte att åstadkommaett effektivt samarbete mellan Parterna. För att reglera samarbetet avseende VA-verksamheten har Parterna reglerat sina mellanhavanden i detta Samarbetsavtal.

297 UTKAST (8) Uddevalla kommun 100 % Munkedals kommun 100 % Färgelanda kommun 100 % Sotenäs kommun 100 % Uddevalla Vatten AB xx % Munkedal Vatten AB xx % Färgelanda Vatten AB xx % Sotenäs Vatten AB xx % Västvatten AB 1 Övergripande ansvarsfördelning 1.1 VVAB VVAB skall svara för drift, underhåll och administration av ekonomi och övriga frågor av respektive Kommuns VA-verksamhet samt för projektering vid utbyggnad av VA-verksamheten förö respektive Kommun. VVAB ansvarar för leverans av vatten och omhändertagande av spillvatten och dagvatten från fastigheter inom respektive Kommuns verksamhetsområde samt utför tjänster åt eventuella avtalskunder. VVAB skall ha ansvar för den löpande driften och projektering vid utbyggnad av verksamheten i respektive Kommun och skall därvid iaktta Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), ( LAV ), eller lag som ersatt denna. Den personal som tidigare varit anställd i respektive Kommuns VA-avdelning skall istället vara anställd av VVAB och VVAB ansvarar därmed för att tillämplig arbetsrättslig lagstiftning följs VVAB ansvarar, inom respektive Kommun, för fakturering, enligt för varje Kommun fastställd taxa, kravverksamhet och information med anledning härav avseende alla VA-abonneneter som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp i Kommunernas fastställda verksamhetsområden samt därutöver även eventuella avtalskunder Byte av vattenmätare enligt lagstadgade intervall för användning handläggs och utförs av VVAB VVAB tar fram underlag för utökning eller inskränkning av respektive verksamhetsområde när behov uppkommer. 1.2 Kommunerna Kommunfullmäktige, ( KF ), i respektive Kommun utser styrelsen i VVAB KF i respektive Kommun beslutar om VA-taxor, allmänna bestämmelser för brukande av allmän VA-anläggning, (ABVA ), samt, på förslag från VVAB, omfattning av aktuella verksamhetsområden.

298 UTKAST (8) Verksamhetsområde beslutas av respektive Kommuns KF efter bedömning av aktuellt behov. Aktuellt behov bedöms på objektiva grunder utifrån hälso- och/eller miljöskäl. 1.3 Ägarbolagen Ägarbolagen utgör ägare och huvudman för respektive Kommuns VAanläggning Respektive Ägarbolag ansvarar för att de VA-anläggningar som omfattas av detta Samarbetsavtal är försäkrade i erforderlig omfattning Ägarbolagen har avtal om abonnemang med VA-abonnenterna Ägarbolagen beslutar om investeringar i respektive Kommuns VA-anläggningar. 2 Kostnadsfördelning 2.1 Kostnader skall fördelas Parterna emellan i enlighet med bilaga 1. 3 VA-taxor och ABVA 3.1 Samtliga kunder i respektive Kommun skall behandlas enligt likabehandlingsprincipen helt i enlighet med fastställd VA-taxa och ABVA. 3.2 VA-abonnenter inom fastställt verksamhetsområde i respektive Kommun, samt avtalskunder, skall ha abonnemang med respektive Ägarbolag. Ägarbolagen äger rätt att, enligt LAV, av abonnenterna ta ut avgifter som motsvarar vid varje tidpunkt gällande VA-taxa i respektive kommun. 3.3 VVAB upprättar kontinuerligt förslag till gemensam struktur för VA-taxor och ABVA och lämpliga förslag till avgiftsnivåer så att full kostnadstäckning uppnås. 3.4 Respektive Ägarbolag beslutar om avgifter enligt beräkningsgrunder för den av respektive KF beslutade VA-taxan. VA-taxan skall fastställas så att verksamheten blir självbärande för respektive Ägarbolag. VA-taxor och ABVA beslutas av KF i respektive Kommun. Ändringar av VA-taxan beslutas av respektive Ägarbolag enligt de bestämmelser som respektive KF har antagit och enligt de principer som anges i i LAV eller sådan författning som kan komma att ersätta densamma. 3.5 VA-taxorna och avgifterna för kommunala VA-tjänster skall täcka för VAverksamheten nödvändiga kostnader. 4 Fysisk planering 4.1 VVAB skall utarbeta och vidmakthålla en VA-plan för respektive Kommun och Parterna är överens om att VVAB skall delta i Kommunernas samhällsplanering i den mån sådan planering omfattar frågor rörande VAverksamheten. Respektive Kommun ansvarar för den översiktliga fysiska planeringen inom sitt verksamhetsområde. VVAB skall förse respektive Kommun underlag för vatten och avloppsplaneringen. Då utbyggnaden av VA oftast utgör en stor del av exploateringskostnaden är Parterna överens om att

299 UTKAST (8) VVAB skall lämna sina synpunkter avseende exploateringen i ett tidigt skede i stadsbyggnadsprocessen. Upprättandet av detaljplaner görs av Kommun. 4.2 Parterna är överens om att det är av största vikt att samarbetet mellan Kommunerna och VVAB fungerar på ett bra sätt vad gäller samhällsbyggandet och att det åligger både VVAB och Kommunerna att verka för ett fungerande samarbete. Representanter från såväl VVAB som Kommunerna skall regelbundet träffas för att diskutera aktuella utbyggnadsprojekt. 4.3 Kommunerna svarar för kostnader och tjänster som inte är hänförliga till VA-verksamheten. 4.4 VVAB skall ansvara för erforderlig projektering inom Kommunernas VAverksamhetsområden. Projekteringen skall ske i samband med respektive Kommuns projektering av markanläggningar. 4.5 En gemensam teknisk standard för VA-anläggningar och ledningar ska eftersträvas och utarbetas av VVAB. 5 Kartverk 5.1 Kommunerna skall till övriga Parter tillhandahålla primär- och grundkartor enligt särskilda avtal. Kommunerna anvisar vid behov erforderliga fixpunkter, koordinatbestämda i höjd- och planläge. VVAB ansvarar för att uppdatera de ledningskartor som finns tillgängliga hos respektive Kommun. Respektive Kommun ansvarar för att kartor som visar respektive Kommuns verksamhetsområde finns tillgängliga. 6 Ledningsförläggning, grävningstillstånd, bygglov mm 6.1 VVAB skall, innan grävarbeten påbörjas, ansöka om tillstånd för grävning inom berörd Kommun. Kommunerna fattar beslut om tillstånd för grävning och ansvarar, efter samråd med VVAB, för den detaljerade placeringen av ledningarna i gatumark. Efter att arbetet är avslutat skall återställning ske på VVAB s bekostnad. Arbeten på Kommunernas mark skall utföras enligt respektive Kommuns gällande bestämmelser. 6.2 VVAB är remissinstans för grävningstillstånd från andra ledningsägare. 6.3 VVAB skall beredas möjlighet att granska sådana inkomna ansökningar om bygglov som avser fastigheter som är belägna inom, eller planeras att ingå i, respektive Kommuns verksamhetsområde för VA. 6.4 Höjdjusteringar av VVAB s betäckningar i gata/väg pga beläggningsarbeten skall regleras i särskilt avtal. 6.5 Omhändertagandet av dagvatten skall följa vattenskyddsföreskrifter och Kommunernas dagvattenpolicy/riktlinjer för dagvatten. Avgifter och ansvar är i övrigt reglerat i 13 LAV.

300 UTKAST (8) 7 Upphandling 7.1 Vid kommunala upphandlingar av anläggningsentreprenader kan VVAB av Kommunerna erbjudas att ingå med erforderlig VA-anläggning. I sådant fall upprättas förfrågningsunderlag i samråd mellan VVAB och aktuell Kommun. Förfrågningsunderlaget uppdelas i olika positioner så att kostnadsfördelningen är klar i anbudet. Om inte detta är möjligt skall principer för uppdelning av kostnader klarläggas innan upphandling verkställs. Upphandlande part kan ges fullmakt för upphandling, för att sluta entreprenadavtal samt att vara beställare gentemot entreprenören. Vid tvist med konsult eller entreprenör svarar var och en för sin del enligt byggherreansvaret och/eller skadestånd på grund av upphandlingen. 7.2 Kommunerna erbjuder VVAB att deltaga i tillämpliga upphandlingar av varor och tjänster genom kommunernas inköpsorganisationer. 8 Exploatering 8.1 Avtal med privat byggherre eller privat bolag Vid exploatering ansvarar respektive Kommun för att upprätta erforderligt exploateringsavtal med motpart. VVAB förbinder sig att medverka vid upprättandet av exploateringsavtal under förutsättning att aktuellt område ligger inom planerat eller beslutat VA-verksamhetsområde. Väljer VVAB att ingå i en samordnad entreprenad träffar VVAB och entreprenören ett särskilt tilläggsavtal Om exploatören anlägger det lokala ledningsnätet skall Kommunen tillse att detta uppfyller standard så att anläggningen efter godkänd slutbesiktning kan anslutas till den allmänna anläggningen, där berört Ägarbolag är huvudman. 8.2 Exploatering med Kommun som byggherre När en Kommun är byggherre för allmänna anläggningar görs om möjligt upphandling och genomförande av anläggningsarbetena enligt punkt 7. VVAB åtar sig att löpande kontrollera VA-utbyggnaden och deltar i byggmöten. Efter godkänd slutbesiktning övergår ägandet av VA-anläggningen till respektive Ägarbolag och drifts- och underhållsansvaret för VA-anläggningen till VVAB. Eventuella brister i anläggningen som upptäcks inom garantitiden rapporteras till berört Ägarbolag och entreprenör VVAB betalar kostnaderna för VA-anläggningarna endera genom att entreprenören delar upp fakturorna på respektive entreprenad eller genom att Kommunen vidarefakturerar entreprenörens fakturor. Överenskommelse om tillvägagångssätt sker i respektive projekt. Vid omfattande VA-arbeten skall i första hand uppdelade fakturor väljas. Efter det att Ägarbolaget har övertagit VA-anläggningarna, betalt VVAB för nedlagda kostnader och förmedlat förbindelsepunkt till fastighetsägarna, fakturerar VVAB för Ägarbolagets räkning anläggningsavgifter till fatighetsägarna Vid exploatering av kommunägd fastighet gäller att avgifter debiteras först när Kommunen sålt fastigheten eller avstyckade delar av fastigheten. Om försäljning inte skett inom ett år från godkänd slutbesiktning har respektive Ägarbolag rätt att få betalt av Kommun för anläggningsavgift enligt gällande taxa. När byggnation kommer till stånd skall Ägar-

301 UTKAST (8) bolaget fakturera den nye fastighetsägaren ev tilläggsavgift för byggnadsyta alternativt avgift för mätarstorlek. För att undvika eftersläpning med betalning av anläggningsavgifter skall Kommun och VVAB verka för att ändamålsenlig etappindelning görs. 9 Nödsituationer 9.1 Kommunerna har, enligt gällande lagstiftning, det övergripande ansvaret för ledning i kris- och beredskapssituationer och det är respektive Kommun som avgör när speciell krisledningsgrupp skall inkallas. 9.2 VVAB skall fortlöpande utbyta gällande beredskapslistor för väghållning och VA med respektive Kommun. Kommunerna skall tillse att beredskapslistor för andra ledningsägare, avseende exempelvis eldistribution och telefoni, finns tillgängliga för VVAB. 9.3 VVAB skall utse en särskild beredskapsansvarig för respektive Kommun som har ansvar för planering för nödsituationer. För det fall att det uppkommer allvarliga störningar i VVAB s verksamhet skall VVAB rapportera detta till utsedd tjänsteman. VVAB skall i händelse av störning vidtaga lämpliga årgärder så att störningen begränsas. Sådana åtgärder bör bestämmas i samråd med berört Ägarbolag. Nödvändig information till abonnenter handläggs av VVAB i samråd med berört Ägarbolag. VVAB skall upprätta säkerhetsplanering som bla omfattar: o o o Fortlöpande och aktiv riskhantering med systematiska risk- och sårbarhetsanalyser Planering och genomförande av förebyggande åtgärder i form av säkerhetsprogram, innehållande konkreta instruktioner och standarder för säkerhetsarbetet med en väl avvägd riskfinansiering, där försäkringar ingår som en viktig del Fortlöpande utbildning och information i säkerhetsfrågor. 9.4 Då kostnader avseende vatten för brandsläckning inte ingår i de tjänster som abonnenterna enligt LAV skall betala kommer kostnaden för vatten för brandsläckning normalt bekostas av skattemedel. Kostnaden för detta kvittas jämnt mot rätten att få ha anläggningar kostnadsfritt i kommunernas mark. 10 Externa resurser 10.1 VVAB äger rätt att vid hög arbetsbelastning eller när egen kompetens saknas, anlita externa resurser för utförande av olika drift-, underhållsoch anläggningsuppgifter Om resurser finns kan VVAB, efter önskemål från Kommun eller Ägarbolag utföra tilläggstjänster som inte ingår i driften av VA-anläggningarna. För sådana tilläggstjänster skall ersättning utgå efter överenskommelse. 11 Förändringar av Samarbetsavtalet 11.1 Parterna kan ömsesidigt föreslå förändringar i detta Samarbetsavtal. Ändringarna skall vara skriftliga och undertecknade av Parterna för att vara gällande.

302 UTKAST (8) 12 Avtalet 12.1 Detta Samarbetsavtal har upprättats i fyra exemplar, varav Parterna har tagit var sitt Samarbetsavtalet gäller från och med att det undertecknats av samtliga Parter och gäller för en period om fem (5) år. Har Samarbetsavtalet inte skriftligen sagts upp till upphörande av Part senast 24 månader före avtalstidens utgång, förlängs Samarbetsavtalet därefter med motsvarande uppsägningstid. 13 Tvist 13.1 Tvist i anledning av detta Samarbetsavtal skall i första hand lösas genom att Part påkallar förhandling med övriga Parter Om Parterna inte kommer överens skall tvisten prövas och slutligt avgöras av allmän domstol.

303 UTKAST (8) Detta Samarbetsavtal har upprättats i nio (9) original varav Parterna har tagit var sitt. Uddevalla Vatten AB Uddevalla kommun Anna-Lena Heydar Ingemar Samuelsson Färgelanda Vatten AB Färgelanda kommun Kent Carlsson Ulla Börjesson Munkedal Vatten AB Munkedals kommun Per-Arne Brink Åsa Karlsson Sotenäs Vatten AB Sotenäs kommun xx xx Västvatten AB Västvatten AB Anna-Lena Heydar Per-Arne Brink

304 Sotenäs Vatten AB Antagen av Sotenäs kommun Dnr Antagen vid Sotenäs Vatten ABs bolagsstämma BOLAGSORDNING FÖR SOTENÄS VATTEN AB 1 Firma Bolagets firma är Sotenäs Vatten AB. 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Sotenäs kommun i Västra Götaland 3 Föremålet för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att svara för administration och ekonomi samt drift och underhåll av de allmänna VA-anläggningarna i Sotenäs kommun samt därmed förenlig verksamhet. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets ändamål är att som är huvudman för VA-anläggningarna i Sotenäs kommun svara för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunen. Bolaget ska bedriva verksamheten med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip. Självkostnadsprincipen är inte tillämplig om driften sker på affärsmässiga grunder och ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet. Självkostnadsprincipen är inte heller tillämplig i den verksamhet som gäller upplåtelse och försäljning av fast eller lös egendom och annan förvaltning av egendom. I övrigt ska bolaget i sin verksamhet följa de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c kommunallagen. Skulle Bolaget likvideras ska dess behållna tillgångar tillfalla Sotenäs kommun. 5 Fullmäktiges yttranderätt Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Sotenäs kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas, t ex; fastställande och ändring av bolagsordning fastställande av aktiekapital fastställande av ägardirektiv Kommunfullmäktige ska fastställa budget som beslutats av bolagsstyrelsen. SOTENÄS VATTEN AB Org nr xxxxxx-xxxx

305 Sotenäs Vatten AB Antagen av Sotenäs kommun Dnr Antagen vid Sotenäs Vatten ABs bolagsstämma Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Aktieantal I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av sju ledamöter och högst fem ersättare. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun för tiden från slutet av den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige som förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. Bolagets styrelse äger rätt att adjungera sakkunniga med särskild kompetens inom bolagets verksamhetsområden. Sådana sakkunniga ska inte ha rösträtt utan endast yttranderätt. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av Sotenäs kommun ett registrerat revisionsbolag, vilket anmäls på årsstämman. Det registrerade revisionsbolagets utses för tiden från den årsstämma som följer närmst efter val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av den årsstämma som följer närmst efter nästa val till kommunfullmäktige. 10 Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Sotenäs kommun utse en lekmannarevisor och en suppleant. Bolagsstämman samt kommunstyrelsen får ge lekmannarevisorn ett utökat granskningsuppdrag i den mån det inte strider mot lag, bolagsordningen eller god revisorssed inklusive god revisionssed. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev med posten till ägaren tidigast fyra till senast två veckor före stämman. Stämman ska hållas senast i april. SOTENÄS VATTEN AB Org nr xxxxxx-xxxx

306 Sotenäs Vatten AB Antagen av Sotenäs kommun Dnr Antagen vid Sotenäs Vatten ABs bolagsstämma Utomståendes närvarorätt vid bolagsstämman Bolagsstämman ska vara öppen för kommunstyrelsens- och kommunfullmäktiges ledamöter, allmänheten och massmedia. Kallelsen till bolagsstämma och annan information av allmänt intresse om de ärenden som ska behandlas på stämman ska finnas på kommunens hemsida. 13 Ärende på ordinarie årsstämma På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling; 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av justeringsman 5. Godkännande av dagordning 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorns granskningsrapport 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkning b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Bekräftelse av fullmäktiges val av styrelseledamöter och ersättare (i förekommande fall) 10. Val av revisor (i förekommande fall) 11. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn med suppleanter 12. Ombudet för bolagets aktieägare överlämnar eventuella styrdokument/ägardirektiv beslutade av kommunfullmäktige för beslut 13. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen 14 Protokoll från bolagsstämma Protokollet från stämman ska skickas till aktieägaren, bolagets styrelseledamöter, revisorer och lekmannarevisorer. Protokoll från bolagsstämma ska återfinnas på kommunens hemsida. 15 Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor ska fattas av bolagsstämman; Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant Köp eller försäljning av fast egendom överstigande ett belopp om 10 mnkr exkl. moms SOTENÄS VATTEN AB Org nr xxxxxx-xxxx

307 Sotenäs Vatten AB Antagen av Sotenäs kommun Dnr Antagen vid Sotenäs Vatten ABs bolagsstämma Räkenskapsår Kalenderår ska vara Bolagets räkenskapsår. 17 Firmateckning Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter och ersättare som styrelsen därtill utser. Styrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 18 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun äger rätt att ta del bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 19 Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Bolaget ska tillhandahålla allmänna handlingar i överenskommelse med de regler som följer av gällande lagstiftning, bolagsordning och ägardirektiv. 20 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Munkedals kommun. SOTENÄS VATTEN AB Org nr xxxxxx-xxxx

308 Västvatten AB Org.nr Antagen vid Västvatten ABs extra bolagsstämma 2016-xx Godkänd av Uddevalla kommunfullmäktige 2016-xx Godkänd av Färgelanda kommunfullmäktige 2016-xx Godkänd av Munkedal kommunfullmäktige 2016-xx Godkänd av Sotenäs Kommunfullmäktige 2016-xx BOLAGSORDNING FÖR VÄSTVATTEN AB l Firma Bolagets firma är Västvatten AB. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Uddevalla kommun i Västra Götaland. 3 Föremålet för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att svara för administration och ekonomi samt drift och underhåll av de allmänna VA-anläggningar i Färgelanda, Munkedal, Sotenäs och Uddevalla kommuner samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall vidare bedriva konsultverksamhet i VA-frågor. Verksamheten ska bedrivas åt ägarna och i deras ställe. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets ändamål är att tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VA-anläggningarna i Färgelanda, Munkedal, Sotenäs och Uddevalla kommuner svara för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. Lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen är inte tillämpliga då kommun enligt lag om allmänna vattentjänster får sköta driften av en allmän va-anläggning i andra kommuner, om driften sker på affärsmässiga grunder och ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet. Självkostnadsprincipen är inte heller tillämplig i den verksamhet som gäller upplåtelse och försäljning av fast eller lös egendom och annan förvaltning av egendom. I övrigt ska bolaget i sin verksamhet följa de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c kommunallagen. Skulle Bolaget likvideras skall dess behållna tillgångar tillfalla aktieägarna i förhållande till deras aktieinnehav i bolaget.

309 Västvatten AB Org.nr Fullmäktiges yttranderätt Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Uddevalla kommun, Munkedals kommun, Sotenäs kommun och Färgelanda kommun möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Aktieantal I bolaget skall finnas lägst aktier och högst l O 000 aktier. 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av åtta ledamöter och fyra suppleanter. Av styrelseledamöterna utser respektive kommun Uddevalla, Munkedal, Sotenäs och Färgelanda två ledamöter och en suppleant. Ledamöter och suppleanter utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Styrelseordförande utses av kommunfullmäktige i Uddevalla kommun. Övrig konstituering sker inom styrelsen. Bolagets styrelse äger rätt att adjungera sakkunniga med särskild kompetens inom bolagets verksamhetsområden. Sådana sakkunniga skall ej ha rösträtt utan endast yttranderätt. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av årsstämman en revisor med minst en suppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet 10 Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i Färgelanda, Munkedal, Sotenäs och Uddevalla kommuner utse vardera en lekmannarevisor med minst en suppleant var.

310 Västvatten AB Org.nr Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärende på ordinarie årsstämma På årsstämman skall följande ärenden förekomma till behandling: l. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 6. Godkännande av dagordning; 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport; 8. Beslut om a. fastställelse av resultat- och balansräkningen; b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen; c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter; l O. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant; 11. I förekommande fall anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelse, ordförande, samt lekmannarevisorer; 12. Annat ärende, som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen eller ägardirektiv. 13 Räkenskapsår Kalenderår skall vara Bolagets räkenskapsår. 14 Firmateckning Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter och suppleanter som styrelsen därtill utser. Styrelsen äger även rätt att bemyndiga annan än styrelseledamot eller suppleant att teckna firman. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 15 Hembud Hembudsskyldighet Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten skall kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Den nye ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars

311 Västvatten AB Org.nr postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast två månader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. Företräde mellan flera lösningsberättigade Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. Lösenbelopp och betalning Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag ska lösenbeloppet motsvara vederlaget om inte särskilda skäl föranleder annat. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt. Tvist Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 16 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Uddevalla kommun, Munkedals kommun och Färgelanda kommun äger ta del bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 17 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan att fullmäktige i Färgelanda, Munkedal, Sotenäs och Uddevalla kommuner godkänt ändringen. Denna bolagsordning har antagits på bolagsstämma den xx/xx 201x

312 Bilaga 1 Principer för översiktlig fördelning av intäkter och kostnader Ägarbolagen är huvudmän och äger de av kommunerna överlåtna anläggningstillgångarna. Driftbolaget (Västvatten AB) innehåller all personal, fordon, maskiner, utrustning, personalbyggnader, inventarier mm. som överlåtits av kommunerna. VÄSTVATTEN AB har särskilda intäktskonton för varje ägarbolag. Saldot överförs till ägarbolagen med överenskomna intervall. Intäkter Typ Fördelning Anmärkning Brukningsavgifter Bokförs på resp. ägarbolags Ägarbolaget är huvudman konto Anläggningsavgifter Bokförs på resp. ägarbolags Ägarbolaget är huvudman konto Kommunspecifika intäkter Bokförs på resp. ägarbolags Ägarbolaget är huvudman såsom hyror, arrenden mm. konto Icke kommunspecifika. intäkter såsom försäljning av tjänster mm Bokförs på Västvatten Fördelas till ägarbolag med omsättning som fördelningsgrund Kostnader Kostnader som bokförs på Västvatten skall fördelas på ägarbolagen som är kostnadsbärare med lämplig fördelningsnyckel. Västvatten har särskilda kostnadskonton för varje ägarbolag. Saldot internfaktureras ägarbolagen med överenskommet intervall. Direkta kostnader som lokaler, fordon, datorer, möbler, telefon, utrustning mm. bokförs på resp. avdelning och ingår i varje persons timkostnad. Även direkt arbetsledning fördelas via timkostnaden. Kostnad för restid fördelas ej genom tidskrivning utan genom fördelningsnyckeln. Direkta kostnader som garage, bränsle, skatter mm bokförs på resp. fordon eller maskin och ingår i timkostnaden. Ev. differenser som uppstår vid bokslut regleras genom korrigering av budgeterad timkostnad. Fördelningsnycklar Omsättning Ägarandel Befolkningsunderlag Ägarbolagets del av den budgeterade totala omsättningen för Västvatten Ägarbolagets del av Västvatten Kommunens totala befolkning i relation till total befolkning i Västvatten

313 Bilaga 1 Tabell: Fördelningsnyckel kostnader Typ Fördelning Anmärkning Kostnader för drift- och underhåll Bokförs på resp. ägarbolag efter redovisad tid och á-pris Tidsskrivning obligatoriskt för all personal Icke Kommunspecifika investeringsprojekt Bokförs på Västvatten. Årskostnad fördelas på ägarbolagen efter utnyttjande som grund om så är möjligt annars med för investeringen Västvatten har eget anläggningsregister Utredning/projektering av projekt lämplig nyckel. Bokförs på projekt, fördelas till ägarbolagen efter utnyttjande som grund om så är möjligt annars med för projektet lämplig nyckel. Tidsskrivning obligatorisk för all personal. Övriga kostnader fördelas med nyckel. Övergripande utredningar Kostnader för kundtjänst Datakostnader Kostnader för företagsledning & förvaltning Kostnader för tvingande medlemskap odyl Kostnader för expertis Kostnader för övergripande administration Bokförs på Västvatten fördelas till ägarbolagen med omsättning som fördelningsnyckel Bokförs på Västvatten fördelas till ägarbolagen med omsättning som fördelningsnyckel Bokförs på Västvatten fördelas till ägarbolagen med omsättning som fördelningsnyckel Bokförs på Västvatten fördelas till ägarbolagen med ägarandel som fördelningsnyckel. Bokförs på Västvatten fördelas till ägarbolagen med befolkningsunderlag som fördelningsnyckel Bokförs på de ägarbolagen som är kostnadsdrivande. Gemensamma kostnader bokförs på Västvatten och fördelas till ägarbolagen med omsättning som fördelningsnyckel. Bokförs på Västvatten fördelas till ägarbolagen med omsättning som fördelningsnyckel. Den del som ska bekostas av VA kollektivet, övriga kostnader bekostas av respektive kommuns skattekollektiv. Tidsskrivning vid direkta arbeten, ex budgetering specifik kommun Specifika kostnader för ex. utredn/proj bokförs på avdelning och fördelas som proj. kostn. Kostnader som enbart berör några kommuner, fördelning utifrån nytta med deltagande ex vattenvårdsföreningar Ex jurister, advokater, konsulter Ex löneadministration posthantering, information etc

314 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 83 KA 2016/314 Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Sammanfattning En strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete är framtagen av Hälsorådet. Planen skall vara styrande, vägledande och en sammanhållande länk för det främjande och förebyggande arbetet för samtliga verksamheter i Sotenäs kommun och ska gälla för åren Den strategiska planen tar sin huvudsakliga utgångspunkt i Folkhälsopolitisk policy vilken är antagen av kommunfullmäktige 2009 och som anger inriktning, värdegrund och förhållningssätt för det främjande och förebyggande arbetet. Bakgrund Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Samtliga kommunala verksamheter har sitt ansvar och folkhälsoperspektivet måste finnas med i alla delar av samhälls- och verksamhetsplaneringen. Ett samverkansavtal med norra Hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen reglerar det gemensamma folkhälsoarbetet i kommunen. Enligt avtalet skall en dokumentation som beskriver mål och inriktning finnas som utgångspunkt för det gemensamma arbetet. Kommunfullmäktige antog Folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland att gälla för folkhälsoarbetet i Sotenäs. Policyn skall användas som stöd för att utveckla samverkan och ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med att förbättra folkhälsan i Sotenäs. Policyn och planen identifierar sex utmaningar vilka är avgörande för folkhälsans utveckling: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalité Goda levnadsvanor Beslutsunderlag Förslag till strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Hälsorådets protokoll Hälsostrategens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att de mål som nämnderna ska ta fram ska redovisas senast under augusti till kommunstyrelsen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutsson (S) förslag finner att kommunstyrelsen antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(51)

315 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 83 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt nämnderna att ta fram två mätbara mål för eget folkhälsoarbete och redovisa dessa för kommunstyrelsen senast under augusti månad. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer Strategisk plan för folkhälsoarbetet Planen ska följas upp i årsredovisning och i Välfärdsredovisning. Skickas till Nämnderna Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(51)

316 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 76 KA 2016/314 Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Sammanfattning En strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete är framtagen av Hälsorådet. Planen skall vara styrande, vägledande och en sammanhållande länk för det främjande och förebyggande arbetet för samtliga verksamheter i Sotenäs kommun och ska gälla för åren Den strategiska planen tar sin huvudsakliga utgångspunkt i Folkhälsopolitisk policy vilken är antagen av kommunfullmäktige 2009 och som anger inriktning, värdegrund och förhållningssätt för det främjande och förebyggande arbetet. Bakgrund Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Samtliga kommunala verksamheter har sitt ansvar och folkhälsoperspektivet måste finnas med i alla delar av samhälls- och verksamhetsplaneringen. Ett samverkansavtal med norra Hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen reglerar det gemensamma folkhälsoarbetet i kommunen. Enligt avtalet skall en dokumentation som beskriver mål och inriktning finnas som utgångspunkt för det gemensamma arbetet. Kommunfullmäktige antog Folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland att gälla för folkhälsoarbetet i Sotenäs. Policyn skall användas som stöd för att utveckla samverkan och ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med att förbättra folkhälsan i Sotenäs. Policyn och planen identifierar sex utmaningar vilka är avgörande för folkhälsans utveckling: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalité Goda levnadsvanor Beslutsunderlag Förslag till strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Hälsorådets protokoll Hälsostrategens tjänsteutlåtande Yrkande Britt Wall (S) och Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att uppföljningen endast ska ske i årsredovisning och i Välfärdsredovisning. Roland Mattsson (M) föreslår att nämnderna ska ta fram två mätbara mål för nämndens folkhälsoarbete. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(34)

317 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 76 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) och Lars-Erik Knutssons (S) förslag finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen uppdrar åt nämnderna att ta fram två mätbara mål för eget folkhälsoarbete och redovisa dessa för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige fastställer Strategisk plan för folkhälsoarbetet Planen ska följas upp i årsredovisning och i Välfärdsredovisning. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(34)

318 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 1(3) Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Sammanfattning En strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete är framtagen av Hälsorådet. Planen skall vara styrande, vägledande och en sammanhållande länk för det främjande och förebyggande arbetet för samtliga verksamheter i Sotenäs kommun och ska gälla för åren Den strategiska planen tar sin huvudsakliga utgångspunkt i Folkhälsopolitisk policy vilken är antagen av kommunfullmäktige 2009 och som anger inriktning, värdegrund och förhållningssätt för det främjande och förebyggande arbetet. Bakgrund Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Samtliga kommunala verksamheter har sitt ansvar och folkhälsoperspektivet måste finnas med i alla delar av samhälls- och verksamhetsplaneringen. Ett samverkansavtal med norra Hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen reglerar det gemensamma folkhälsoarbetet i kommunen. Enligt avtalet skall en dokumentation som beskriver mål och inriktning finnas som utgångspunkt för det gemensamma arbetet. Kommunfullmäktige antog Folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland att gälla för folkhälsoarbetet i Sotenäs. Policyn skall användas som stöd för att utveckla samverkan och ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med att förbättra folkhälsan i Sotenäs. Policyn och planen identifierar sex utmaningar vilka är avgörande för folkhälsans utveckling: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalité Goda levnadsvanor Beskrivning av ärendet Den strategiska planen består av sex strategiska folkhälsoområden med tillhörande inriktningar. Områdena är inspirerade av utmaningarna i Folkhälsopolitisk policy och inriktningarna är lokalt framtagna för att beskriva kommunens arbete för att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för invånarna. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

319 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 2(3) Planen skall vara styrande, vägledande och en sammanhållande länk för det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet för samtliga verksamheter. Med den strategiska planen som stöd kan nämnder, verksamheter och andra folkhälsoaktörer ta fram mål och handlingsplaner för det egna folkhälsoarbetet. Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Sotenäs är att "Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa hos Sotenäs befolkning". Folkhälsoarbetet ska inriktas på att uppnå det övergripande målet genom insatser som bidrar till att möta de sex utmaningarna i den folkhälsopolitiska policyn. Varje nämnd och förvaltning föreslås formulera egna verksamhetsmål för folkhälsoarbetet, genomföra aktiviteter samt följa upp dessa. Som stöd i arbetet finns möjlighet att ansöka om utvecklingsmedel för folkhälsoinsatser hos Hälsorådet. Kommunens folkhälsostrateg finns som resurs och stöd för nämnder och verksamheter i arbetet. Folkhälsoarbetet ska följas upp årligen i årsredovisningen och en välfärdsredovisning tas fram vartannat år. Koppling till vision, programförklaring och mål Ett strategiskt och långsiktigt arbete med folkhälsa främjar kommunens utveckling inom de flesta områden och har positiv inverkan på följande inriktningsmål: Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande Alla finner sitt önskade boende Ett rikt fritids och kulturutbud Ett livslångt lärande Ett väl integrerat och strukturerat folkhälsoarbete bidrar också på många sätt till att uppnå de i programförklaringen uppsatta målen. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Ingen påverkan Regelverk Inga regelverks berörs Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

320 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 3(3) Organisation och personal Ingen påverkan Medborgarperspektiv Ett långsiktigt, väl integrerat och strukturerat folkhälsoarbete kommer att bidra till ökad hälsa hos Sotenäs befolkning. Genom folkhälsoarbetet kan också jämställdhetsperspektivet lyftas och säkra en jämställd service till alla invånare i Sotenäs. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer Strategisk plan för folkhälsoarbetet Bilaga/Bilagor Förslag till strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Hälsorådets protokoll den 2 mars 2016 Skickas till Maria Hassing Karlander Folkhälsostrateg Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

321 Datum: Arbetsmaterial Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Arbetet grundas på kunskap om befolkningens hälsa och livsvillkor och på sambanden mellan samhällets utformning och människors hälsa. Folkhälsoperspektivet måste därför finnas med i alla delar av samhälls- och verksamhetsplaneringen. Planen skall vara styrande och vägledande och en sammanhållande länk för det främjande och förebyggande arbetet för samtliga verksamheter i Sotenäs kommun. Med detta dokument som stöd kan nämnder, verksamheter och andra folkhälsoaktörer ta fram egna mål och handlingsplaner för det egna folkhälsoarbetet. Inriktning och värdegrund Kommunfullmäktige antog Folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland att gälla för folkhälsoarbetet i Sotenäs. Policyn skall användas som stöd för att utveckla samverkan och ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med att förbättra folkhälsan i Sotenäs. Den anger inriktning, värdegrund och förhållningssätt och skall vara vägledande för det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet i Västra Götaland. Policyn tar sin utgångspunkt i FN;s deklaration om mänskliga rättigheter samt det nationella folkhälsomålet. Policyn identifierar sex utmaningar vilka är avgörande för folkhälsans utveckling och i arbetet för en jämlik och jämställd hälsa: o Jämlika och jämställda livsvillkor o Trygga och goda uppväxtvillkor o Livslångt lärande o Ökat arbetsdeltagande o Åldrande med livskvalité o Goda levnadsvanor Policyns vision, synsätt och inriktning skall integreras i ordinarie organisations verksamheter. Jämlikhet i hälsa Ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i folkhälsoarbetet. Ett socialt hållbart samhälle innebär Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

322 Datum: att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Struktur och mål för folkhälsoarbetet Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Sotenäs är att Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa hos Sotenäs befolkning Inriktning av arbetet Folkhälsoarbetet i Sotenäs ska inriktas på att uppnå det övergripande målet genom insatser som bidrar till att möta de sex utmaningarna i den folkhälsopolitiska policyn. Varje nämnd och förvaltning har i uppdrag att formulera egna verksamhetsmål för folkhälsoarbetet genom att: Identifiera och prioritera åtgärder /aktiviteter i nämndens verksamhet som har betydelse för folkhälsans utveckling i Sotenäs. Genomföra åtgärder och aktiviteter vilka bidrar till att förbättra folkhälsan i Sotenäs. Följa upp folkhälsoarbetet inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning Jämlika och jämställda livsvillkor Hälsan är ojämlikt fördelad mellan socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män och mellan flickor och pojkar. Jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration, har betydelse för god hälsa och social hållbarhet. Möjlighet till delaktighet och att kunna påverka samt tillgång till sociala nätverk och mötesplatser skapar möjlighet till engagemang och handlingskraft. Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Arbetet ska inriktas på att: Motverka socioekonomiska skillnader och hälsoklyftor i befolkningen Verka för ökad integration och inkludering Verka för ökad delaktighet och inflytande Verka för ökad trygghet och minskad brottslighet Motverka våld i alla former Trygga och goda uppväxtvillkor Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor. Under barndomen grundläggs förutsättningar för den fysiska och psykiska hälsan senare i livet. Familjens livssituation är betydelsefull för barnens villkor och framtid och påverkar barnets hälsa redan i graviditeten. Barn och ungdomar skall ges förutsättningar att stärka sin sociala identitet och skaffa sig erfarenheter och kunskap som krävs vid livsval och vuxenliv. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

323 Datum: Arbetet ska inriktas på att: Öka barns och ungas möjlighet till delaktighet och inflytande Utgå från att föräldrar är barnets främsta resurs och stötta dem i den uppgiften Främja en positiv livsstil och god hälsa bland barn och unga Bidra till flickor och pojkars lika villkor Goda levnadsvanor Vår livsstil och våra levnadsvanor har stor betydelse för hälsan. Var och en ska ges förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa. För att främja goda levnadsvanor behövs mötesplatser och verksamheter som är positiva för människors hälsa och en resurs i arbetet för goda levnadsvanor Arbetet ska inriktas på att: Motverka användning av tobak, alkohol, narkotika och dopningspreparat Främja allas lika möjligheter till deltagande i kultur och fritidslivet Möjliggöra för individen att göra hälsosamma val Stimulera utveckling av hälsofrämjande mötesplatser Livslångt lärande Människors livschanser och hälsa påverkas av deras möjligheter till utbildning och kompetensutveckling, vilket i sin tur skapar förutsättningar att välja livsstil och arbete. Kvinnor och män skall ges samma förutsättningar att göra studie- och yrkesval som inte är traditionellt könsbundna. Livslångt lärande bidrar till ökad självkänsla och medvetenhet för individen och ökad handlingsberedskap såväl för individen som för samhället. Arbetet ska inriktas på att: Uppmuntra till att använda mötesplatser och nya arenor för lärande Verka för utbildning och kompetensutveckling utifrån individuella förutsättningar och behov. Skapa förutsättningar att göra studie- och yrkesval som inte är traditionellt könsbundna Ökat arbetsdeltagande Möjlighet till arbetsdeltagande är grundläggande i ett välfärdssamhälle. Det bidrar till hållbar utveckling och skapar mervärde genom delaktighet och inflytande. Arbete är en hälsofrämjande faktor och är av avgörande betydelse för människors hälsa och för folkhälsan. Kvinnor och män skall ges möjlighet att delta i ett arbetsliv fritt från diskriminering. Ett lättillgängligt arbetsliv som är anpassat till människors olika Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

324 Datum: förutsättningar och livets olika faser bidrar till välfärdsutveckling och kan motverka utanförskap. Arbetet ska inriktas på att: Stimulera till ökat antal arbetstillfällen Främja hälsoperspektivet inom arbetslivet Verka för utvecklande former av vägledning för att möta arbetsmarknadens behov Verka för meningsfull sysselsättning för alla grupper Åldrande med livskvalité Andelen äldre ökar. Äldres livserfarenhet, kunskap och kompetens är en samhällsresurs som skall tas tillvara. Sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska livsvillkor påverkar förutsättningarna för åldrande med livskvalité. Kvinnors och mäns olika villkor skall särskilt uppmärksammas. Stärkt och bevarad hälsa ökar möjligheterna till ett självständigt liv. Viktiga hälsofrämjande faktorer är att kunna behålla och skapa sociala nätverk och att leva ett aktivt liv. Åldrande med livskvalité måste utgå från den enskildes förutsättningar och behov. Arbetet ska inriktas på att: Öka äldres möjligheter till delaktighet och inflytande Främja äldres möjligheter att påverka sin vardag och leva självständigt Stimulera till aktivt liv Verka för ökad känsla av trygghet Stöd och samordning Som stöd i arbetet finns möjlighet att ansöka om utvecklingsmedel för folkhälsoinsatser hos Hälsorådet. Kommunens folkhälsostrateg finns som resurs och stöd för nämnder och förvaltningar i arbetet. Uppföljning Varje nämnd och förvaltning ansvarar för planering och uppföljning av insatser inom ramen för det ordinarie uppföljningssystemet. Folkhälsoarbetet följs upp årligen i kommunens årsredovisning. Välfärdsredovisning tas fram vartannat år. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

325

326 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 87 KA 2016/78 Motion -Ställplatser för husbilar Sammanfattning Daniel Nordström (M), Roland Mattson (M), Kajsa Åkesson (M), Nils Olof Bengtsson (M) föreslår i en motion att Sotenäs kommun ska utarbeta information om var ställplatser med service finns samordna och utarbeta angivelser om ställplatser utarbeta ett gemensamt regelverk för husbilar ta fram fler ställplatser i centrala delar av Sotenäs kommuns samhällen. Riktlinjerna ska vara framtagna senast april Husbilsturismen är en viktig målgrupp för Sotenäs turism. Idag saknar kommunen ett tydligt regelverk för husbilar i Sotenäs kommun. Sotenäs kommun är den första kommun i Sverige som uppfört välkomnande hänvisningsskyltar tillsammans med näringen istället för förbudsskyltar. Skyltar som hänvisar husbilsturister till lämpliga platser att övernatta på. Kommunen och campingägarna har gemensamt verkat för framtagning av de välkomnande hänvisningsskyltarna. Skyltarna har uppförts på 12 platser inom kommunen där husbilsturister parkerar idag men som bedöms som icke lämpliga platser att övernatta på. En handlingsplan för husbilar i Sotenäs kommun har tagits fram av besöksnäringsansvarig. Beslutsunderlag Besöksnäringsansvarigs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen och uppdrar åt kommunchefen att verkställa handlingsplanen snarast i de delar som är möjliga. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(51)

327 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 82 KA 2016/78 Motion -Ställplatser för husbilar Sammanfattning Daniel Nordström (M), Roland Mattson (M), Kajsa Åkesson (M), Nils Olof Bengtsson (M) föreslår i en motion att Sotenäs kommun ska utarbeta information om var ställplatser med service finns samordna och utarbeta angivelser om ställplatser utarbeta ett gemensamt regelverk för husbilar ta fram fler ställplatser i centrala delar av Sotenäs kommuns samhällen. Riktlinjerna ska vara framtagna senast april Husbilsturismen är en viktig målgrupp för Sotenäs turism. Idag saknar kommunen ett tydligt regelverk för husbilar i Sotenäs kommun. Sotenäs kommun är den första kommun i Sverige som uppfört välkomnande hänvisningsskyltar tillsammans med näringen istället för förbudsskyltar. Skyltar som hänvisar husbilsturister till lämpliga platser att övernatta på. Kommunen och campingägarna har gemensamt verkat för framtagning av de välkomnande hänvisningsskyltarna. Skyltarna har uppförts på 12 platser inom kommunen där husbilsturister parkerar idag men som bedöms som icke lämpliga platser att övernatta på. En handlingsplan för husbilar i Sotenäs kommun har tagits fram av besöksnäringsansvarig. Beslutsunderlag Besöksnäringsansvarigs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen och uppdrar åt kommunchefen att verkställa handlingsplanen snarast i de delar som är möjliga. Skickas till Kommunstyrelsen Kommunchefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 17(34)

328 Kommunstyrelsens förvaltning Besöksnäringsansvarig Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/78 Sida 1(3) Motion KA 2016/78 Ställplatser för husbilar Sammanfattning Daniel Nordström, Roland Mattson, Kajsa Åkesson, Nils Olof Bengtsson(m) föreslår i en motion att Sotenäs kommun att: -utarbeta information om var ställplatser med service finns - samordna och utarbeta angivelser om ställplatser - utarbeta ett gemensamt regelverk för husbilar - ta fram fler ställplatser i centrala delar av Sotenäs kommuns samhällen. Riktlinjerna ska vara framtagna senast april Husbilsturismen är en viktig målgrupp för Sotenäs turism. Idag saknar kommunen ett tydligt regelverk för husbilar i Sotenäs kommun. Sotenäs kommun är den första kommun i Sverige som uppfört välkomnande hänvisningsskyltar tillsammans med näringen istället för förbudsskyltar. Skyltar som hänvisar husbilsturister till lämpliga platser att övernatta på. Kommunen och campingägarna har gemensamt verkat för framtagning av de välkomnande hänvisningsskyltarna. Skyltarna har uppförts på 12 platser inom kommunen där husbilsturister parkerar idag men som bedöms som icke lämpliga platser att övernatta på. Beskrivning av ärendet Motionärerna menar att husbilsturismen är en viktig målgrupp för kommunen som bidrar till ökade skatteintäkter och ökad lönsamhet för de lokala företagen. Motionärerna menar att genom att skapa en tydligt regelverk och anvisningar kan kommunen erbjuda en högkvalitativ service med tillgång till olika faciliteter utifrån målgruppens behov. Vidare finns ett behov av att lösa problemet med att ett stort antal husbilar parkerar på mindre lämpliga ställen. Mot denna bakgrund vill motionärerna att kommunen tar fram riktlinjer som ska vara klara senast i april Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

329 Kommunstyrelsens förvaltning Besöksnäringsansvarig Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/78 Sida 2(3) Husbilsturismen är under stark tillväxt och en målgrupp som reser under stora delar av året. Husbilsägarna har annorlunda krav på läge och service jämfört med campinggäster med husvagn eller tält. De är inga regelrätta campare och vill gärna finna centrumnära övernattningsplatser där man lätt kan ta sig till restauranger, shopping mm. Utdrag ur ÖP 2010: Möjligheterna för husbilsturism i kommunen bör utvecklas och struktureras. Möjligheten att utveckla organiserade ställplatser för husbilar ska utredas. Utnyttjande av befintliga serviceanläggningar inom campingplatser och gästhamnar är eftersträvansvärd vid utveckling av ställplatser Definition av ställplats Definitionen för en ställplats enligt Husbilsdestinationen Sverige: Ett för ändamålet lättillgängligt avsatt markområde för uppställning/övernattning under kortare tid. På ställplatsen eller i dess närhet, inom rimligt avstånd, finns tillgång till tömning av avlopp och påfyllning av vatten. Tillgängligt dygnet runt. Utrymmet för varje boende skall vara så stort att rekommendationer för avstånd mellan enheter vid en övernattning tillgodoses Idag saknar Sotenäs kommun en tydlig, hållbar strategi och handlingsplan för husbilar. Kommunchefen fick uppdrag av KS att utveckla övernattningsplatser s.k. ställplatser för husbilar samt skapa en långsiktig hållbar strategi och handlingsplan för husbilar i Sotenäs kommun. Handlingsplanen har Dnr KA 2015/800 Koppling till vision, programförklaring och mål Stödjer inriktningsmålet att Sotenäs ska vara en attraktiv besökskommun. Stödjer målet i Handlingsplanen för Ett enat Bohuslän där kommunernas ansvar och åtagande är att hitta driftsformer för ställplatser som inte konkurrerar ut det privata näringslivet Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi I dagsläget kan inte uppskattas någon kostnad för färdigställande av respektive ställplats. En förfinad kalkyl får tas fram och detta blir en aspekt som får ingå i den fortsatta utredningen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

330 Kommunstyrelsens förvaltning Besöksnäringsansvarig Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/78 Sida 3(3) Medborgarperspektiv En ökad satsning på husbilsturism bidrar till att Sotenäs kommun upplevs som en plats där människor vill leva, bo verka i samt besöka. Analys En satsning på husbilsturism är av stor betydelse då målgruppen reser större delen av året. Det skapar positiva effekter genom ökad omsättning för företagen, ökad sysselsättning och ökade skatteintäkter. En tydlig profil som en välkomnande kommun för husbilsturister skapar konkurrensfördelar då många kommuner ännu inte har en tydlig handlingsplan för målgruppen husbilsturister. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott beslutar att ge Tekniska avdelningen i uppdrag att utreda vidare de föreslagna platserna enligt föreslagen "Fortsatt arbetsgång" i handlingsplanen. Chatrine Fritzell Besöksnäringsansvarig Erika Hassellöv Chef TUA Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

331 Bilaga: KA 2015/800 Handlingsplan Husbilsturism Sotenäs kommun

332 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Målsättning Målgrupp Husbilsturister Definitioner Uppställningsmöjligheter för husbilar utanför campingområden Regler Avgifter Statistik Destination Sotenäs kommun Prognos på behovet av p-platser i Sotenäs Mål Syfte Ställplatser-allmänna krav Föreslagna lokaliseringar inkl investering Rekommendationer Fortsatt arbetsgång

333 1. Bakgrund Turismen i Västra Götaland omsätter ca 35 miljarder kr årligen. Camping är det enskilt största kommersiella boendet med ca 3 miljoner gästnätter per år. Intresset för husbilar ökar och husbilsmarknaden växer stort i hela Europa. Sommartid är möjligheten att parkera både bil och husbil något som engagerar många i Sotenäs kommun. Kommunens samhällen är trafikplanerade vid en tid då motorfordon inte var det dominerande inslaget i vardagen. Med bakgrund av att vissa platser i kommunen successivt har ändrat karaktär från vanliga parkeringsplatser ställplatser för husbilar har Sotenäs kommun tagit initiativet till att arbeta fram en Handlingsplan som såväl identifierar lämpliga parkeringsområden som utformning av dessa. Utdrag ur ÖP 2010: Möjligheterna för husbilsturism i kommunen bör utvecklas och struktureras. Möjligheten att utveckla organiserade ställplatser för husbilar ska utredas. Utnyttjande av befintliga serviceanläggningar inom campingplatser och gästhamnar är eftersträvansvärd vid utveckling av ställplatser Syftet med handlingsplanen är att genom en god planering kunna tillgodose den växande målgruppen Husbilsturisters önskemål. 2. Målsättning Ta fram förutsättningar för en hållbar utveckling av ställplatser och husbilsplatser i Sotenäs kommun Skapa förutsättningar för befintliga och nya entreprenörer att driva verksamhet mot målgruppen Husbilsturister Skapa förutsättningar för etablering av ställplatser och husbilsplatser på några strategiska platser i Sotenäs kommun 3. Målgrupp Husbilsturister Husbilsägarna har annorlunda krav på läge och service jämfört med campinggäster med husvagn eller tält. De är inga regelrätta campare och stannar ett färre antal nätter på samma ställe (ofta bara 1 2 nätter). Över 70 procent är i åldern över 45 år och har oftast inga barn med på resan. Intresset är inte främst sol och bad utan upplevelser som avser kultur, natur, shopping och stadsmiljöer. I brist på ställplatser i Sverige är det dock mycket vanligt att husbilsägare tar in på campingplatser men utnyttjar ofta inte all den service som ingår i avgiften. Samtidigt saknar man ofta annan service som är specifik för husbilar. Undersökningar visar att fler husbilsturister väljer att övernatta utanför än på campingplatser, inte minst på grund av att de ligger fel. Husbilsägare är inte campare med de aktiviteter som man normalt förknippar med camping utan är snarare vanliga bilturister 2

334 Husbilsturisten vill gärna finna centrumnära övernattningsplatser s.k. ställplatser där man lätt kan ta sig till restauranger, shopping mm. Fråga: Under vilken/vilka nätter tillbringar du en eller flera nätter i husbil? Källa: Undersökning gjord av Husbilsdestination Sverige 4. Definitioner Ställplats definition Organisationen Husbilsdestination Sverige har följande definition på ställplats: Ett för ändamålet lättillgängligt avsatt markområde för uppställning/övernattning under kortare tid. På ställplatsen eller i dess närhet, inom rimligt avstånd, finns tillgång till tömning av avlopp och påfyllning av vatten. Tillgängligt dygnet runt. Utrymmet för varje boende skall vara så stort att rekommendationer för avstånd mellan enheter vid en övernattning tillgodoses Husbilsplats - definition Organisationen Husbilsdestination Sverige har också tagit fram en definition på begreppet husbilsplats som har godkänts av Svensk campingstandard. Begreppet är kopplat till att platsen finns i anslutning till campingplats och att denna service utnyttjas. 3