T I D S ~ T FOR DEN B-NS- KVINNORORELSEN. I~G~NAVFRED~-B~-~RBZ~N 3C REDAIK.TÖR: ELLEN KCEWtAN X

Transkript

1 T I D S ~ T FOR DEN B-NS- KVINNORORELSEN I~G~NAVFRED~-B~-~RBZ~N 3C REDAIK.TÖR: ELLEN KCEWtAN X

2 ALLA DAMER BORA BEAKTA KAPPOR, DRAKTER OCH ULSTRAR KLXN M I NGAR i siisonplzs mest ~/:'lfizlln niorlcl?er. B n m - l, i n n e P rt r ur i finnsk krlnlifcfer och mönsfcr. j PAUL U. BERGCTRCJMS A.-B. i 74 DROTTNINGGATAN 74._.. DAMKONFEKTIONEN 1 tr. I R -. PASSFO MEN Si alla NK:s konfektionsvaror ar ss1 fulländad, att man med fördel köper dessa i stallet. för ckraddarsydda klader wn- NORD15K.A KOMPANIET, MATHILDA STAEL VON HOLSTEIN I ADVOIKAT 9 Iledanrot uv Sv. Atlrt. Sanrf. Tel. 244 R8 MALMTORGSGATAN 3 Tt1 I. Norr 244 I-, f&ircsimnden, fnstighetsförvnltning, famii'jerci'ttssnker, tt-shnrntcn, boutredningar, juridiska uppdrag av alla slag. Aven skrgtliga förf rågningar l~esonras.!! t I AV ROSTFRITT MATERIAL ! 1 MODELL DR. HYBINETTE - UTPROVAS o. INJUSTERAS I

3 , a. F. B. F:s k~u:bbhus[ D. et. var fest hos F.-B.-F :s Hälsingborgskrets hiåndagen den 22 ok-, tober - och festen hölls i e g'e t h LI s.. -II& åtminsto~~e så gott sam eget: i det ståtliga.gamla hus som dr'marthq son enn ni ng' ripplatit till förenings-. och -kl.ubbhus. for F.-B.-F.-kretsens inedieirnaf i ag al sing borg., : G a m l e g å r d e n har det döpts nv sin agare, o& det. är iiven för henne den gamla' f5deriicgarden. I tjugo års id' var'det he'nnei fars, konsul Nils Persson,.hus. Så gick gården till andra Rgare för -:att ar 1919 återförvarves av dr Henning., Med siorartad genero- Gamlegården övriga golv åter med?tsorterade vack.,. n.ekbräder: ' '.. ' Samtliga dörrar' +o gjord.? efter ' d+: förut befintliga. snickerierna 'i bygg: &iten, fönster, börpir, ' panelverk,. bib:- lioteksii~rednin~en ' n In.., ~.äro syre?%:-. handlade i en"rn8rkbr~m färgton s&?: ger interiören en 'gediget förnan1 prii:: gel. Tok och; väggjr habehandlats med'.kalkfarg. I detta ståtliga gamla hus förfogat nu F.-~.-l~.-kr~ts&~ över fyra serieringsrurn, kök och Iiall stimt ' ett kontor på nedra botten~iblioteke!s~ hyiior viinta blött på.' att fyllas uv böe,:, sitet latei 'hgn nu. redri rika- rem er- ker, szn~.lingsrnnim~n'. av lökenings:' ~örbll,~dkt göia. sig hemm&att i ~edlch&ir. ~Lsets förträffliga före- ' ~&.mleg~rden: ;. -: ståndarinna serverar kaffe och te med '. Men d&sfö.t&n& har det också vs- smörgåsar.eller kakor. rit Iion pn, med s+llsynt $sikt och '. 1% kväll&i den 22 okt. fylldes thn:.,.. pietet lgit.r.es&(rera det gamin huset men ay ett par huidratal 'rned!emrnorj' Från 1700-talet.. ' Med st& omsorg har och högtidligheten: inleddes med att exteriörens stil helt bevarats. fiu Gerda schillander framsade 'en b;', Inredningen Ater har. upptagit och frök;eh 'Signe '~osent~ist förfatiad pro: Ey1l.t alla niitide& anspral< på kom- log. När.därpå kretsens ord~förni~de,' fort, och d o c k ar den i stil.med hu- fröken Signe wemberg, efte; & t'ill: sets hela kiriilitiir.. H'ar finnas viirmie- bakablick p6 ' kretsens tfilko&st och 1ednj.n~?:.: b&.ci'r~iilerahde yarrnvatt&,. nu adertohåriga ' *bete och.q& hurii...\. rnodiirm~ biidk. &:ch toal'ettrum, kök och man -1ablorer.at med,. p{bl&et att serveringsriiiii. iiro.., I<aliel'bekliidd:a.,. i till stånd-.ett. ~ k~h<orrki~ &si,.'viin&.,,. cntréer, h.ziliar" 0th t'o~iletfavdeln.iiqpr sig tjll dr ~eiihi1i.g' &d ' ett. tack för iiro golven helagda med brun kalksten, Iiennes storartade gåva, kom festens

4 runde. %Genom Ert fina grepp att köpa åter Ert gamla yttrade bl. a. fröken W., 4terstalh allt 1 gammal anda ocli.dock ny;' genom.att.sa lämna d&nn klenod i fikdrilia-br& nler-förbundets ägo har pi på def vackraste satt sammjnbund'it forntid och nutid, givit den jäktade nutid'stviiihari ett hem, det hon krinske mest &hevei.%* '~itjkeii Wknnberg kom med dessa.oid- in till'ijiilua kärnan av dr Hen- niiigs Vannit generösa handling. E tt. hem ör det Iion velat 'e; framför allt - åt de irbetande kvinnorna, frlmf6r allt åt de många som inte ha inom i-dc'1ihh11 for sig en sådaan komfortens rofyllda hemvist som Gninlegår&en Ur. H.id.e ' Tredrilca Bremer ' trätt in har nu,' sade ''fröken. wennberg till sist', sliu'lle' 'hon viil gått r&kt frrami till Er, d~!.~&-&g, och tackat Er genom att :. -' ta 'Er i famn.. t m.. idf för anden. för Hälsingbo~gs F.-B.-F.-lirets överliiinnad~e 4 s.hället en p&itfull bukett av vita rosor.. Sjii1.v- talade dr Heiining d4irefter oin det gamla husets och den gamla g&- dens forna ägare. Om sen rike och iny~idi~e borgmästaren Petter Pihl den :sistnänkda på Linnes tid;' 1ne11 o&& om 3 tt en Jeppe S& ~ihl inneliaft den redan fråq mit- tqi < 7 ~ talet.. S& 1isd.e. gården gått..<.. Lil1,den betydmde ~öste&ikten. i.häl- s.k&rg,...,. så.. åter, tillbaka till pihkma,... b&:.en av 2essa, b ä %ffe;r pihk, född 170'4 och död: 2259, &$de ha varit det nuvarnpde. h*sets byggherre. ' Efter hans död kom ännu; en gång Cöstersläkten att aga. gården, tills den;.efter växlande öden, till sist år 1866 hade inköpts av konsul Nils Persson, För en stund1 d~ogo.ininneim genom det gainla hiiset. B-efolkades inte ruinmen av statliga gamla herrar, som myndigt bilrio upp".den' rikedomens förplilitel'se, soin vilade,på dem! Och l~red'vid dem skymtade den gamla tid'eiis dainer i all sin stass, bland dessa den kungliga prinsessan, Sofia 'Magdalena, som 1766.var husets gast. Och efter henne i rad' de mhga kungkiga personer soin togo till regel att ~indcir sina iippehåll' i Hiilsingborg ta in.i det rika huset vid Nsorra Storgafn11. Det iir efter all'a dessa dkt gamla husets ggare och gäster sm det tjugonde årh.iindrad:ets kvinnor ta'i arv Gbni- l.egårdens gästfrihet. Det är i sanning forntid och nutid som bundits saninlan, d-e rika gainla borgarslakterms representativa hus förenat me.d dr Ahrtl-ia' P:son Heiinings fri- Itostiga o-nisorg om var tids sjalvförsörjande loch för en idé' arbetande kvi linor. L6niekonsrni~6~is betänkande, som. i dagarna avläinn;i;ts, konmer att &ende behandlas i decem berh aftet.

5 I. Ehgland.bar.Sp,ergsrnaalet om. K~inders L0.n.fo~nylig. vaxet- behand- ; Dette Rciesonneinent..an.vee~desSSsSnnu af ' ' Ko;mmissionen meds Hensp kil Kab!, let i parlamentet. Det blev i 1920 derne,pm falgende Maade.:. ' ved denne. Lejlighed udtalt, at ~. En Mand paa 35. Aar.bet&es i.alvar sindet at. give.kviiider lige. Adgang iued M~nd till. Statens Embe-. der og at de ogsaa burde. have lige Lan,.og det resolveredes i 1921 af Underhuset, at,man aff Hensyn till mindelighed hoj.ere end en' Kvinde af samme Alder -.og Kommissionen iener, -at dette.ogsan er rigtigtbe:, rettigelsen heraf ligger.imiiklertid..i.kke. i. at.manden. h,zr stmre Forsmger-. ~iat'sfinmsernes ojeblikkelige Tilstand. byrde eller sterre m. v., men ikke kunde. binde sig til de foruige.de i, at han -paa det frie.~rbejdsmarked. Udgifter, - som vilde hlge af Gennemfarelsen overalt af Ligelsnspaincippet, men. at, Spersmaalet. skulde tages op til Behand-ling igen om hejst. 3 Am., Seneïe nedsattes - i Forbindelse med. de i.engll,wid sam overallt herskende,b.estmbelser for at spare - en I<oinniission, bes t.%en de af t r e Reprzsentanter for H0j.finans e 11 ())The Anderson Committee«) til at 0aervej.e Lsmings- og Ans&,- telsesforholdene $or den engelske Tjeneste~ina.ndsst,znd. Denne.Ko.rninissioii.hm i Ju1.i,.Mmr. ned.d. A. afgivii sin Bet~nkning, af hvilken et Afsnit nngczar Forl~cildet. nlellem Larmen for,mand.lig og kvin-. deligdrljejdsk,rafi. I Betxmkningen u d tal er K0.111missionen som sitt Gmndsyn, at.lmnen ik k e fortrinsyis bar. besteinmes efter ~nsvar, efter F~rs0rge~byrde eller efter. Levefod,.men efter, h ;ad Arb.e j d s-.giveren til. enhver Tid niaa,betale 'foar at fas og vedii.geholdea et,briigeli!gt Personale;.'. ;- kan faa mere fqr. sin: ' Arbejdskre, hvoraf f~lger,. at han. ogsaa i Statstj.en.esten bör have h~jere. L0n end en Kainde. Den private Arbejdsg.iver hetaler nemlig Manden hajere,.for& han tror, at Mandens Arbejde er mere vaerd end.kvi.ndens: Med Hensyn til. Statstjenesten. me-. ner Kommissionen, st det i Lzengden, vilde. vzre mest Bilfredsstillende fp saavel Arbejdsgi.veren som de ansatte Kvinder, at ~vindernes Arbejde vird- &ettes efter sanme Standard so.111 M~ndenes, saaledes. at inan giver baad.e Mand. og Kvinde saavel. -Pridegiet som Byrden af. den iakonomislce Selvstwdighed)>. Arbejdsgiveren skal alltscza overfor Kvinderne fme den samme Lsnpolitik, som Kommissionen anbefaler mvendt overfor. Mzndene. ' Derved skulde en sund og rigtig Fordeling af Arbe-jdet.opnaas. Hvis derefter en Mand ved et vist Arbej,d.egiver bedre Udbytte end - en.' Kvinde,n skulde. dette Arbejd.e efterhaanden re; serveres for.med - og amvendt..

6 .. t', I_.,. ~ommissione~ menhr, at-dette.,,. P$&. cip i. Laengden vil. $re det enesite tilfiedsstillende fof og- Kvinder; ' Arbejdsgivere og ansatte,. Producenter ' og ~orb&~eie. I : ~ai~onnementet pin 1nade1bg &f alt Arbejdh to Arter - een for Maend b - og een -. for. Kvinder - som jo teo - r e t isli synes 'saerdeles brugbart, lider af densvaghed,.at det i Praksis er uanvendeligt, saalaenge man ikke har fitndet den qbjektiva og ufejlbare Ma$ lestok til ~estemmelse af Vaerdien af alle mulige Arbejd~~rxstationer, og det dariner da heller ikke Grundlaget for Kommissionens ~fidstilling om Sagen.. Den idtaler nernlig felgende:.. ~Kvindeme ' er sigyndere i Virksomhederne, og der ' er 'iiigen Anledning.'til at tro, at.aldeles sarnie Arbejdsmaade, Arbejdsregkr eller Beskaeftigelser, som ' passer for Maend, vilde egne sig for Kvinder - det modsatte er. iandsynligere. Det er gjens'nligt, at 'en Kvinde i de farste Ans~ttelsesaar i et Arbejde, der krae- hed jaevnsides med Mzndenes. - +er laeigbre Tias uafbrudt ~j~nkste~- Af ovenciterede Bemarkninger vi1 delse, praesterer mindre end en Mand med samme Uddannelse, hun ber derman se, at de tre ~Repr~sentanter for Hejfinansen, argumenter udfra en foi: have. lairer; L?n. Udsigten til Forudsaetning, soni ikke. eksisterer, Bgteskab formindsker derhos Vaerdien af' hendes Ansaettelse saavel for hende selv som for 'hendes Arbejdsgiver. nemlig den, at Staten lenner efter, hvad den til enhver Tid er nadt i51 at betale for at opretholde en brug- ' Af disse Hensyn menei Kommissionen, at Kviiderne skal have lavere Begyndelselen. end ' Mamd, og den udtalkr - ophmiosk dette nip pe vi1 gere det vanskeligt for Staten.att faa Tilgang. af kvalificeret kvindefig m rh eja sk raft ' ' Endvidefe fiwtsaettkr Kommissionen: Naar ' K+iridernb bliver 'Lldre, og dre, saa skulde alha deres Arbejdsvkrdi stige i.forhold> til Maendenes. ~a det imidlertid endnu og indtil videre -. er et' Eksperiment at anvende Kvinder i hejere Statstjeneste, og da Kommissionen ikke har fundet nogen sterre Arbejdsgiver, som har ment, at Gennemsnitskvinderne, i Virksomheder, der krsver mere end blot Rutine, yder vzrdifuldere Przestatiori end Gennemsnitsmzndene, saa finder Kommissionen, at den Forskel, der allerede nu er til Stede mellem ds og Kvinders Len, saa nogenlunde svarer til, hvad der ' mas -. anses. for passende efter Situationen. Den stcnrste Tjeneste, Staten herefter kan gere Kvinderne, er derfor efter Kommissionens Opfattelse, at den tillader dem at forsege sig i saadant Arbejde, som. passer for dem, vise, at de har..initiativ og Evne til at bzere et Ansvar, og i praktisk Tjeneste aflaegge Preve paa deres Dygtig- bar Tjenestemandsstand. - Kun hermed begrund& prim~rt,, at Kvinder skal lennes lavere end Maend. Men efter dette Princip lmner Staten ingenlunde - ikke i Lande udenfor u ng land - og maaske allermindst i England. Staten lenner en bloc, ef- ter Ansvar, efter Uddannelse, efter, Forsergerbyrde, - efter Pristid, Sted,-

7 Kulde, Varme, Bepeantal, Bgtesk-ab., ' O.E.V.O.S..V. Saalaenge alle disse Faktorer er medbesteiiiniende for Tilmaalingen av Statslmningerne - og det vi1 de vedblive at vzre i uoverskuelige Tider -, saalmge er den engelske Kommissions prinisre Begrundelse for, at Kvinder skal lennes lavere end Mand, ganske uden Realitetsbetydning. Kommissionen synes derhos at have overset det nieget vaesentlige, at Lennen i de private Erliverv ganske overvejende tilmaales in divi du elt, mens de meget store Statsvirksomheder er nedt til at l~nae en bloc, - for en Gennemsnitsprzstation i et vist Arbejde, der kraever en vis forudgaaende social og faglig Uddannelse. Herved opstaar det Forhold, at en dygtig Kvinde i det private Erhverv har Mulighed for at gere sig gaeldende og tjene en L0n, der passer til hendes Arbejdspr,7estation, mens selv den dygtigste Kvinde, der er gaaet ind i Statstjenesten, aldrig naar blot den Len, der gives den udygtigste Mand. Dette dene viser det ganske uholdbare i at overfare eet enkelt Princip fra det private Arbejdsmarked til Statstjenesten, hvor ganske afvigende Principper ievrigt paa en Mangde Felter er og maa vzre gaddende, og hvor derfor det n y indfgrte Princip kommer til at virke paa en. gnnske anden Maade end i det private Erhverv, hvor Forhold, der ikke elrsiste-. rer i statst'jenesten, afbader en Del af Urimelighederne ved Princippets Konsekvenser. Det er glzdeligt at se, at Kommis- sionen i ~irkeli~lieden ikke kan komme ude'nom silve Ligelenspiincippet. Og de Begrundelser, med hvilke den til Slut kommer til det Resultat, at dette Princip dog ikke skal indferes, er da ogsaa saare angribelige og praegede af den private Arbejdsgivers ensidige Syn og Mangel paa Forstaaelse af Statstjenestens sarlige Forhold. Paastanden om, at Mamds Arbejdsmaade o. s. v. ikke passer for K&- der, tvertimod, - er for det fmste kun en Passtand, som det vi1 vaere vanskeligt at underbygge med Bevis, og for det andet er den slet ingen Begrundelse for, at den Arbejdsmaade o. s. v., som eventuelt passer for Kvinder (og ikke for Mznd), skal takseres til en lavere L0n - der er maaske snarere her Grund til at mene tvertimod! Udsigten til gteskab gm i Statstjenesten med dens Lgnsystem, Alderstillzg og Pensionsret Kvinderne, selv med Ligelon, til meget billig Arbejdskraft, i det de Kvinder, der gifter sig, soin almindelig Regel forlader Tjenesten i forholdsvis ung Alder, dtsaa efter en Aarrzekkes god Arbejdsydelse i de unge Aar, da Krzefterne er bedst, og uden at naa den hgjere Lm, der fdger den hgjere Alder, og uden Pension. Beniierkningen om, at Kvinderne prasterer mindre end Mrend med samnie Uddannelse er ganske ubeviselig, og Iagttagelsen hviler sikker paa et eensidigt af Maend afgivet Sksn, baseret paa en Sanimenstilling af Prastationen, der paa den ene Side ydes af Mand nied ordentlig Lm och Udsigt til ved forceret Ydelse at vinde - '

8 frem, og.paa den. anden Side.af de lavere larinede Kvinder, som i cf.ri-.tiden» ma& arbejde ved ~us~ernin~ fgr at faa Lmnen til at slaa til, mens Manden kan uddanne eller styrke sig, og som paa Forhamd er sat saa meget tilbage med Hensyn til Avancement,..at dette -Incitament i.kke kan paavirke hende tiln~rrnelsesvis saa meget som den unge M.and. Dc$ er derfor =nsk.e uretfardigt at istille en Sammenligning som denne, saalange de ' Betingelser, Mand og Kvinder arbejder 'under, er langt ugunktigere for Kvinder end for M.axid. Det Afsnit af Kommissionens Be- markninger, der sl~tte~ig.megaar Begrundelsen for, at Kvinder heller ikke, naar de. er aldre, og'- Hensy.net til Xgteskab er tradt i Baggrunden, skal have lige Lan med Mand, er heller ikke holdbar. At d,et' er «et Eksperiment r at anvende Kvinder,.er ingen Begrundelse for at vurdere deres Arbejde lavere, og at ingen stsrre ' Arbejdsgiver har ment, ' at Gennemsnitskvinden ikke yder v z r di f u l -. d er e Arbejde end Gennemsnitsman- :den, synes at vaxe et meget pouvert.bevis for, at Manden slsal hve mere i Lan ' rden sttrrste Tjeneste, Staten kan g0re Kvinderne~ er at stille dem lige.med Mandene i -Uddannelse, Adgang -tii Avancement og - selvfdgelig -.i Ltrn.., Kun- derved vii man kunne tilvejebringe et haderligt Grundlag for en Sammenligning af deres Prastationer, og ' kun ' derved vi1 iman give Kvinaderne ;fair play». Det har.de tre Reprzwentant.er for Hojfinapsen ik ke gjort med det af dem sti.lledci Forslag. Men formentlig Bar de engelske Kvinder icke - ligesaa lidt som andre Staters kvindelige ~or~ere - anmodet Staten om at, )agore' sig Tjenester», men kravet deres Ret til at a,rbej&e paa lige Fod med den mmd- Iige Borger. Denne Ret yder* man fgrst og fremmest ved at forlade alle nedarvede Forudsatninger om Kvinders ringere Evne, og ved at gaa bort fra Inddelingen af Arbejdere i to Kategorier efter K0n og derefter arbejde i den Opfnttelse, at sadige Egenskaber, man tillagger alle Mand, er mere vaxd ved Arbejdets vurdering, end de sarlige Egenskaber, man valger at gaa ud fra, at Kvinderne alle er i Besiddelse af. ANNA VSTESTERGAARD. UJp1der8iHUsbidrags utkrhande ph internationell väg. Fredrika- Bremer-Förbundet har liksom Sveiiska Kommittén for internationellt röstrattsarbete mottagit uppmaning frh Internationella I<viiinorösträttsall.isinsen att till svenska regeriiigen överlämna en skrivelse från alliansen med hemstallan att regeringen måtte viataga liimpliga åtgä~der i syfte att 'dömt underhållsbi.drag skall kunna. utkrävas pfi internationell vag i.det fall db und-erhållspliktig make eller fader avvikit.till annat hand..denna hemställan från den internationella föreningen.har.av de svenska sammanslutningarna.ingivits till Kungl. Maij:t och försetts me4 en. om- slagsskrivelse, vari påpekas att orn möjlighet kunde beredas för underhållsbidrags utkravande i annat -1a1iti

9 .,. 1-1 E 13' 1 ;r I 1 ':.H A.. 1.i~.._I- ' giltigheten härav icke blorde begrän- Läkpligast ms& fattigvirdsförbunsas till ådömt underhållsbidrag utan det van. att upptaga be handl jngavse jiiimviil lagligen avtalad bidrags-.e,n av,i e?' sart si~yl:i$igl?et samt iige ~.k.i,ld~.;~gs~tiftal.i.ng i saw alla kategorier av u~~~erhhlls'skyld~iga band me d b e$tgmmelser rör all de ochnllt~å aven i det mera sällsynta :~köllssjllkdomarllss bekämpande. fall då en moder, s0111 avrest till utri- Efter detta förslag uppdrages lin-.kes ort,. söker ruiadandmga sig sh bil i&li.i' f6i en rriti,onell behnndliq 'av.:d:r,agsskyl~d.igb1ep. de prostituerii$e wed ~i,tgång~,pu&t?v en förebyggyde verksamhet.ti!l be-...'poiitiva ruitllnj&.fik prostim ' av prostitufionen,.~öjan~e tutiimens bekampande.. me4 de 'helt. un'ga flickorna i sv&&a fattigviiidiförbundet har 'i '.&rsi%ldern, som 'borde omhiindeetagas.. sitt.till Kungl. Maj:t avgivna utlatan- av barnav%rdsniin~nderna, samt stracde om fattigv%rdslagstiftningskommit- kmde sig till ett system av positiva téns forslag till Iösdrivarel~g~ fram- räddningsmedel för de prostitiierade kommit med shviil direkt kritik som kvinnorna. P% den sistnämnda punknya positiva förslag med avseende p$, ten innebar förslaget att lämpligt kb den projekterade behandlingen av de bete ej. blott bör an visas de första s. k. helyrkesprostituerade kvinnorna gången. yamade, utan direkt beredas siisom lösdrivare. Själva Sarskiljan- dem, och att vederbörmde också. bordet av helyrkes- och halvyrkesprosti- de förvissa sig om att de vimiade $utionen utdijines för övrigt av fattig- ve+ligen %taga. sig arbitet; om så. ' ~årdsförbundet~ solp anser att detta ej' vore fall.et skulle han öva piivetför det första endast med största sv&- 'kan i denna riktning. - riglleter och därav foljmde niisstag I stallet for nu ådömt tvhngsiyl&ter sig göra och likaledes. fra.rnh$l-.bete.skulle vidare enskilda hen1 och. der.@t, :de hygieniska vadorna av halv- Inr&ttn.i,ngar ist$indsättas för de föryrkes,prosl$utionen ej f& förbises samt bättringsmöjliga lwinnor~ia. Ar b ests-..att till denna kategosi räknade kvin- -sli6tor ffirksl5.s som det lämpliga nor föra ett leknadssatt mimt lika namnet, och där. skulle de intagna stötc~dë som de 'i den förra katego~ skyddslin.garna - p& ett personligt och rien kraggerade. Denna' artificiella förstkmde sätt övervakas, få lära sig indelning torde sfileiles av flera skäl arbeta och i övrigt solm vinnas for bortfalla. ett hederligt och ordnat liv:. A.v yt-.vidare framh5lles att prostitutionen tersta vikt Yore givetvis, framhiill'es i! vore en särskild företeelse till arten utta;lmdet, att som föreståndarinno. vida. skild fr&n lösdriveriets övriga för dessa hem v-unnks personer. som former. Av.denna grmd vore det genom längre tids Arbete. fatt erfamindre -1arnpligt att stä.lh de prosti- Genhet on1 de prostituerades karkktar tuerade miker allminna lagstiftnings- och. egenheter och förstodo sig p& best&nxt?elser ang-ende lösdrivare. yinixz derns -förtroende.,.. Härigenom fragkomme f6r övrigt en Den.gnindl~ggmde tgkegå&ei? i ojämnhet i 'behandlingen av de b5da det@ förslag sin~nmnfdler som synes.pztrteri~a i p~~~~~t~~tion~företeelsen~~och i mycket med fru Ingrid Wis6,ris 'i lagen skuue uteslutande och med, syn-. dettd.okh.,före&~ende nummer ziv 'Hernerlig hwhet drabba den kvinnliga parten'

10 5 1.. b.; et gäll.er. nu, heter det, att - soka. f;.; ;. ~t1l.l sthd nya företag, så att en verklig Gkfëkti~ verksamhet. kan komma till +:t&d;. : att uhder olika f orme: hjäl ya :.Ilisdr.ivarna e1le.r dem s- äro på väg -att bli deti L. Kunná vi inte få.kuratorer, på det- ta omrade kom t. ex. inam barnavårds-.verksanilleten? På alla möjliga soci-.als områden ' 'har av båae enskilda, stif.telser och föreningar och andra sammanslutningar uträttats så mlycket, varför skulle vi.då inte också. kunna åstadkkmma något.av verklig betydelse på detta för oss kvinnor si 'speciella område - har kunna vi 1.. hå.hiinda i regel inte vänta hjälp av.biännen, här måste. vi själva taga ini-. tiativ och.handla.- jag tror vi behövde få en verklig sk yddsvärnsmyndig- 'het! Overste Petri. uttalade ock som sin önskan på C. S: A:s konferens i $toekholm tillsättandet av en de &vinnliga lösdrivarnas kurator i Stockholm, Göteborg. och Malhö. Veder- %Örand;e städer borde gälda dessa kil- {Fato-rs arbete - organisati6nen finge :en ytterst. grannlaga och mödosam,.men säkerligen rikt fruktbärande gär- '.ning. HSr behövs verkligt i n t r esis e r a de kvinnor, som uteslutande &ade detta arbete och kunde ägna d& hela sin tid.. och. kraft. De :skulle mo-. ta de'.frigivnd- vid stationin,* kura.t&rn skulle därefter ledsaga dem till' deras II. -dem Då ikulle de ej :åt&fal.lk -.I<vinmms plats ar överallt. dar hon lian vara till nytta- och här. miste 'a samhallsmoderligheten.. komma till sin rätt - här - på d1etta område behövde vi bilda en de kristna kvinnor-. nas Denhetsf rant.! "Vid tanken på de.många ungas sorgliga lott, vilka, födda i armod, frfin föraldrar ofta tagit.i arv endast dåliga föredömen och vanor, vilka sederme- -ra ofta till kropp och sjii1 svagt utvecklade vid tidig ålder lämnats att utan ledning och hjälp själva draga försorg om sig, och vilka, utsatta för.frestelser till dryckenskap, lattja och osedlighet, latt nog göra sig skyldiga. till lösdriveri, finner man nogsamt att för dessa kräves mera uppfostran Bn niipst. Det 5; företrädesvis hos de unga, nian kan hoppas en sedlig förbättring, och dessa böra i främsta runinict göras till föreinfil för en behandling, soin avser att bibringa dem den tukt och den sedliga kraft, 'e sakna. Andra, under barnaåren mindre övergivna, men saknande moralisk.kraft och fasthet, hava aven de icke alla ganger avsiktligt kommit på förfall. Allmännaste orsaken därtill har bostad och arbetsplats saunt 'övervaka * Varest de annars bli oinl~andertagna av sina cialiga bekantskaper, soiitcnörer, "hotellinaininor" h. fl., och redan sninma kväll Ater gå till det daliga liv de tidigare fört.

11 - a- varit hruk p av spritdrycker, s& -till vinning för. stat och' kommun allests des,'ti.llha.ndahåll&,~issb~-ulc av. sprit gr. "Alla dylika individ'ers belägenhet iir sorglig, men.därför att de själva.inte:förniå lyfta sig ur dyn, äro de ej straffvärda. Samhället självt. och :dess s ned le in mars obenägenhet att taga omsorg om sina likar, ha val ock.sin del i deras belägenhetdenna, lika val soni det allmännas basta Itravery att iie-svaga stödjas och de vilse-.komna on1 xnöjligt upprättas.. Detta låter sig ej ~&adl<ornma genom straffhehandlihg, det kan sl~endast genom liji-ilp 'därigenom, &t den lata hålles till.arhete o,ch genom vana, därvid bi- :bringas en viss.ai:betsfardighet. Eli- :.dast.. shedelst. kanden i dåliga va- -nor.förfallna - oriidanas.o.ch 'sattas. :i c-t!ilifiille att. försörja sig själv.. Att. 'för&i.sak& de flesta -straffa,en person, för vad som :ej :.stått i,. I.i h6nnes förniåga. 'att u~diika, fök& - righeterna att Atergå till ett ordentligt koinrner lika obilligt som ändamåls'- liv..'' '- Ar; en internerad begiven - på.*löst. Därför hir man. ock : velat, skilspsif,är''d$i,' &&fan liktydigt' ked, att ' ja, tv8ngsarbetsanstalteri~frå'n." fång- hon ej k&',skota'.sig i friheten: spi% varden; d!.,t: -..,.b,egiiret tái: &erhand med henne och Berövandet av en persons frihet :och'.: mågon plats ht henne ar. inte löntaatt hennes. insättande; i 'en tvångsarbets-..tänka på, förrän hon visat sig kunna. vara 1ielnyk.r -. och.hur många Iciinna det.? Och dock: vem kan våga döma och sagaatt hon aven denna anstalt måste.anses som. ett :tillrack-., Iigt straff, varför nian i.allt bor. söka :. latta för den internerade ' under.vistelsen i anstalten och laga så,: att :..' gåpg :m&,s t e falla?. Vem skall. våga hon har kanslan.av',. uppfostringsan- *' : tro på dem, ha tillit till dlen~, vågzihoppas och ha tålaniod att, bida, viss om att det - goda, skall segra till sist, om inte. vi. inom anstalten, som dagligen ha dem on1 oss, lära kanna dem och stalt och.hem mera an lav.'fangelse.': Eftersom det sägs. att.. de internerade'..ej' förut visat tecken till. förbättring., efter anstaltsvistelsen, iitan I' harare utkommit siinre an.de voro. vidin:+ l.. hålla av dem!. tagandet, Sr ju all anledning... söka. :. Oft-ast ta de -till spriten för att inrikta sig pa.andra nietoder, på': fri- %. glöiiiina lt+nslan av ensamhet, sorger are former och.liunlaiiare behandling m och bitterhet - "det iir enda sättet an vad hittills varit fallet." Men det s. ' att. glömnia", säga de..gr ju givet att de friare formerna,krä.- '. va mera nppiniirksamhet och vak-.. samhhet än inlåsningssystemet kräver - i annat fall övergår friheten.till sjiilvsvåld och tygellöshet? Strävandena måste allvarligt' inriktas på att anstalten blir en.verklig 'valfärdsanordnh~g från det a1l:mannas sida, vil- : ken sh långt det medgiver lij alper. dessa individer att göra dem till nyt- tiga samhallsmedl.emn~ar,.men redan i n.n a n en person intages Zi tvångsarbetsaiistalt q å s t e.sådana åtgärder vidtagas,. att möjlighet.anses u3 e.bs.1 ii-, ;.,.',.* '~kgn'fii verkligt intressonbe o~h yrkes- ~>i~d:ide arbetslederskor ' Skylle 11& - cträtt-~ ''. n mera,in en hel. st& av-'"iqkbftu&?: J.'

12 '1.38.t e ii att hon.kan "fö~biitit.r'a.s utan sådan anstaltsvis~else. Landskrona,bor vara den sista; iitviigem ty, :en gåag inko.mnnen inom.ansta.l%ens murar, är hon.dack.på.sal3 *o& vis märkt för &et och det fordras i.sanning karak- -tär;och kraft aft lana resa si.g 'igen och utplana d.eniia flack och kka det- ta ibriinnnlärke..ofta har det &isliemålet f ramställts -från de internerade at4 -bestämmelserna om an-mälningsskyldigheterna, med undantag av första gången efter HERTHA :f~igivningen,.måtte borttagas, der att å.tminslone. den frigivna -.måtte kimna få skriftligen euer pr :telefon an- -maka sin.bostad samt om.och var -hon '*har.arbete. 'En dylik gramstallning har.o& gjofts.av just?tieonibuds~nannen redan den 18 febr-uari och.eftersom.denna skyldighet så gott som alltid lämnas.utan beaktande - högst '.siillan efterleves - torde tidpunkten nu vara Inne att slopa -densamma, liksom en gång v,a:nfre,j.dst-raffet. Det -måste ju ock kännas synnerligen plågsamt för deni och vara som en black.om :foten på den, som verkligen vill -bryta m.ed det :gamla, dåliga livet, att under två 'hela 'ar jämt tänka.p& att anmäla sig hos polisen. Tvångsar-.beterskorna.anföra också ofta sj älva.anmälningsskyldigheten shsom orsak t31 -återfall Z ' lös-iveri. Anmiilningen kan ju ske, om sii &iste vara, ;till nagon kvinna, helst :till. liuratorn :eller polissystern, som sedan i sin tur.delger. pdismyndigheterna sina anteckningar härom. 'Kläderna borde f& medtagas till Landskrona,.sa kunna de ock lättare ibörj:a ett arbete vid frigivningen. Nu..måste de.fle:sta 'till Siockhol-m För att diir taga reda på sina kläder m. m,. Aven en annan sak: kunde inte poi lisen lata den adömda få.en dags f rist att 0:rdn.a med sina k2äder och övriga iei:1;lh,örigheter, innan.de hglcta 'henne, si man slipper h.öra deras ständiga klagan on1 liur de m &sta allt, hur.allt förko.mrner?'.medan de sitta inne" (och hur de ha sina insyl.ta& affärer att.ständigt tanka p& innanför mu-. rarna). S& skall det skrivas till polisen och -till bekanta till 'höger och viinster för att söka reda upp d.eras tillhörigheter. Efter frigivningen 'ar den största svarigheten den, att få den utskrivna på ratt plats Ute i livet. H ä r är det' svåraste arbetet, därför att de.s& ofta förstöra allt för sig själva. Men vi in å s t e - trots allt ' -. ha. mo4 oc'h lijärta att.hjälpa dem, att visa dem att vi atminstone v il j a hjälpa. Daliga kamrater, anotgångar, -,den egna sv.agheteri och karaktarslös- Iieten, de dåliga 'böjelserna, allt tyckes förena sig om att oemot- ståndligt draga ned. henne i det i, varur man arbetat på att fa henne loss. Det ar ingen överdrift att saga att alla goda krafter i samhället maste ena sig om att har göra allt, som kan göras. %$ter allt att döma gr man nu vid själva tvångsarbetets genomförande numera inne på vägar, soni kunna.bättre föra till må-. let. Frihetsberövandet verkar ju alltid avskräckande, det allvarliga arbeatet och den genomförda ordningen äro.naturligtvis.också. mdbfidrande.för

13 - 8. ' :.per soner,. som eljest. Töca ett lättje- Eiiillt och av,allla perscsnliga inskrgnlc- + ningar.obundkt. hmen..sj alvabefitinci1:ing~ri..,xid. an.statten har. börjat laggas så, att arbetet darstikdes kan omfiatt.as.. med intresse likaväl som lösdriverskan efter hand finner att ordningen och livet i övrigt inom anstalten. verkar välgörande på henne. S Det behöver. ej lner an antydas, Iiurii dika förhåll.and'ena äro. nu emot förr vid tiden oinkhng. sekelskiftet. A-llt har viisentligt förä.ndra.ts,förbatt-, rats. Musik och sang idkas. Språk inga.- i.. skolämnena. Högläsning,,föredrag samt aven en eller annan bioarafförestallning förkorti söndagarb: - n@ Pa 'fritiaderna fa kvinkor@ sy. At.. sig' själva o& årligen anordnas ett par utställningar av deras arbeten, d& pris utdelas för de bäst förfärggade; Mera 'old attande yrkesutbildning ar igångsatt sasom bokbinderi, vavnisg, inasltinsticltning. I<ostliållet har ock gegomgatt eli genomgripande' forändring och numera höres sällan knot vare iii over kvantitet eller kvalitet. ' 'Be allmänhygieniska ' förhållandena 'ha i. nianga lianseenden vgsentligt förbättrats. Ocli man kan nu även 'tala om att en ny anda Gr rådande inom anstalten. Med' det m5nniskomaterid man har.har att göra med, far man dock ej rakna med nfigra storarresultat, man får nöja sig med %:tt ka +imnit d e t, att' den värsta bitte~hdten mot!san&l.let fått vika, att -de 'iki@vfia i genomsnitt'vunnit hiilsa och krafter och- att de.därigenoni.till- 'föfits:en ökad!möjlighet att reda sig ' &e i' d.en fria Itiimptilivarbn, se@an d.e sea ign,ace tid var.it avvanda JftSq al- '.:lm hd ;o.c h to,oi.c$iing samt!trana.ts ti.l l I sunt -arbete.-.,..a. '.... :.Men. :has. clå. sanih!a1111:et verkl.igm 'f ör- -pliktelser xno,t aenia.klass. av.mlann& -sl~or, dessa mången g&mg.:o symp&r'- ska hdivide,r;:!för vilka ;i.an;:hel.st :g&r ur viigeil? Ja, förvisso, och d,et..ma.sagas ifrån, att det är en slcam för. hela Sveriges land att det i stort sett finns så liten förståelse för just detta asbete,. så liten kärlek t,?ll dessa fallna och olyckligaste och så ringa möjlig-.lieter. för. -. dem.att erhålla. den hjälp de så v+ behöva och som skulie kunna,&$a.dem -till goda och laglydiga medborgare, till bärande i stället för lärande.grenar i samhället,. De &ro ofta. s.å velca och liänsliga, d& ha i. sitt -dj-upa $ninod, i sin fö.rh.ivllade beliiger&ei ändå kvar både stolthet och sjblvkänsln - de k u n n á verkligen arbeta - och de ha ej slappt taget i. livet - de vilja trots allt hålla sig uppe., 0-m. vi kunde starta något liknan- 'de "FängelsehJ alpen" i Danmark och "~o~sor~sfore~nin~erne" i Norge Så tror jag mangen skulle' kunna upprattas och hjälpas för framtiden genom. iirligt ~rbete., Någon har sagt: "Lyckan.. ar en skiild - kärleken betalar den" - s& ' låtom.oss d A i någon man börja med Guds fllies khverkli$ande ibland oss.. Men &all här 'kunna hjälpas m å s f r. 11cd.a folket väckas upp till kamp, kär-' lekens. brinimrrde, oförskrack~a, allt-. 'förs~liaride kamp för &tt rabda sina -barn -.Svkiigei bar; - de tusen o&

14 En bok av två författarinnor. ör'. nå& månader sedan förkun- F.nade. iidn&arna att M:A& Aursl anmälts som kandidat till Franska Ahdiinien, och 'det torde vara första :&ngen 'något dylikt hänt en frandi skkiftst&llarinna: 'I mångas tanke skul-. le M :me de ~o&!les framför alla and- 'iit'iarit sj&lvsk&en till en utniiirkelse s& 'denna, men det hindrade ej att ~i&e hrels namn var på allas Ep-. ' par. ~ak visste att hon var en avsiivärd. begåvning av finaste slipning, &h i deoyttersta av dessa dagar har ailtiihh&ten fått ett nytt prov på hennes egenartade alstring'i det verk hon skrivit tillsammans med M:lle de Willers. Det har utgivits på Monte-LtSnés' förlag. ' De bägge damerna upptrada omväxlande som författare till olika kapitel och 1t:am.e Aurel har tillägnat boken åt sin man, under det att de Villers helgat sina inlägg åt minnet av en kar onkel, vilken avled- medan hon var sysselsatt med nedskrivandet. ' Verkets kanske något långa titel Rr Le devoir d,e grace en amour.'och dess.motto lyder:. -.Latom- óss. uppfostra kvinnorna att fostra män, vilka ej endast äro det i krig. s '.Mannen har sina - vägledare ' i världsliga tings, utbrister M:me Aurel på bokens första sidakvinnorna ha ej haft sina. Vill ni ej,, spörjer hon sin syster i Apollo, satt vi båda söka draga upp linjerna till 'det kvinnliga medvetande, för vilket hjärtat ar det bestämmande? s '.Rena kvinnor.,, fortsätter M:me AUrel.»,Om jag valt dem till stadieföre- 'mål, ar -det därför att konsten försummar dem och gärna visar sjukliga och haltande kärleksförhålianden. Den kvinna, som ej går till själva kallorna, förinår icke allt i alskog. Under det att en kurs i rak linje mot det absoluta är i stånd till' allt., I karlek kan man icke halla länge på nagot annat an det abso1uta.s..jag villes, fortsätter hon Iangae fram i samspråk med sin medarbeterska, satt vi två skulle lära mannen rtt älska detta ena: ett ädelt kvinnoliv.. Konsten glömde -bort de kvinnor, som ej strävade efter annat an renhet under' en tystnad, full av höga han-

15 I.,..:.:,.,.j.,',, i l.' i..,..; r: 1 -r,. iiggt+; ;&i' g~oig~ ~ f i 1jrik-. r', jiai, de :ej ~j~!ua';;~,o;, aei.-.,.. '.:-. :.. ' J - '... : Fda.. kvi,nnoma. > i s&llet.för att tiga. inför' mannen. trotsa hans- missnöje; nldjjg..hans karlek. Må de; i stället. för att lirka sig 'fram i livét, säga ut vad de ha på h jartat och. göra det med : varme.» '. siikerligen. är det kioka, men kan- Ii,ä.nda 'understun~d~m fir1ign.,ord.' ~i finns det något, som man hällrer-&r ur vägen för än en' grälsjuk kvinna. hon ni& nu vara ung eller gammal, som alltid pockar på sin ratt, det vill säga på det ofelbara i sitt eget satt att $e saker -och ting?,, Också skärskådar M:&, :de%ll&s i ett följande kapitel det psykologiska problem M:me Aurel framkastade, +?i, hoii.hävdade akt vårt kön framför allt bör sopa rent för egna och andras'dö<rar. 'Att.hustrurm kiinna lyckliggöfa en nian utan att vara lyckliga själva.' finner hon utgöra ett slags meningslöshet. Ty den verkliga kärleken består snarare i ~ad.~niai~ ger 'an i.vad m2n tar ern,ot~aturli~tviss, säger 1M:lle. de Villers,.härrör. dessa kvinnors brist på tillfredsställelse därav att de så ofta inåste avstå från vad som ligger dem mest om hjärtat. Men om nu.till exempel den man, fö.r vilken de uppoffra sig, ar dem Överlägsen i mera än ett fall, vad ha de då att beklaga 'sig över? Genom' att skapa tillfredsställelse omkring sig ha :de själva blivit mora1i;kt. rikare och funnit utlopp för det oändliga i sitt eget kvinn- liga' väsen.. De bägge författarin$rna.s. verk 'Gr ' >>Jag hai varit lik havets,. uhister. hon,.vilket slår mot klipporna. och oupphorligt' ' sök'ei famna strandii ~&d samma styrka. 1 bkg$inelsen svävade Guds ande över 'vattnet, sager Skriften, och kvinnans sjäi är ' hk i$ bölja över- vjlken gudomligh&en äniiii dröjer, så Iange Iign ej förstört sin orsprungliga renhet. Det är därför hon kan älska och 1idx;"med ett.'djup;.vars bottenlöshet mannen' ej ' kan ' pejla. Han är kanske' starkare; större,...meii. aldrig- så,full av rörelse, som. hon..,.',.>>jag talar till ide~listerna., bel&- ner hennes medarbeterska. i nästa.. kapitel. :.Men en verklig kvinna är alltid idmealist. Materialismen tiakar : i$ henne. Se bara. på, det lätta behag, som itstrålar fran de sniå.arbeterskorna. i Paris. Piiv lmnrknaden i Saint- - C1:oud har jag sett. dein glöninl- alla nndr.::~ nöjen For att sätta. sig upp,på karusell&s trähästar vid sidan av &n ii~skade och. jaga efter vem- &t' vilken dröm,' vilkein. vingad glädje, vilket oupphinn&gt dl,. 'fördolda?... '.. ~&nnorná &o ofta.-fgg@ lpsykolo-' ger och sanningar av stor, finhet möta oss på bokens blad'.»'igik.leken är' en. hemlighet;, 'säger:?$me burel. '.?>An- '

16 v$g om. man trå-kar ut.hoimm, ty han has. d'e t.f iilaste. för stånd'och *kan. lätt bfi' otåli'g. Ovaigomma sinekningar, ovh1 kokni 'kyssar och manlig haftighet skrämma alskogen' hos en veyldig lcvi~~ria. Allt i boken handlar dock icke.om kai~slo~ av 'detta dag. Det finns ett kripitel. om förhilllandet mellan imanliga och kvinnliga förbttare, som är skrivet av Mtlle de Villers och: så sant att 14 le för att.icke kanna oss Erestade att grata : JANE GERNANDT-CLAINE. Från F.-B.-F.-kretsarna. Halmstadskretsen hacte den 8 okt. ett t aat besökt sammanträde,. varvid beslöts att anordna en soar6 i avsikt att dä.~ med f& in niedel till stipendiefonden för Hallands lw.lsirarinnan froken Maria Olde ' liöll därefter.ett.synnerligen intressant föredrag om förbundets arsmöte i Göteborg. Tio nya medlemmar vunno inkide. ~önkö~in~s.kretsen. hade den 22 okt. diskussionsmöte med d@p& följande samkvkm i Margaretaskolans. festviining. Diskussionen, som inleddes av kretsens sekreterare, fru Anna Ljungberg, rörde sig om fr;f;ga.n ''Kan gift. kvinna tfllfredsstiuande sköta bade offentligt arbete -och hemmets varv?u. och -blev shdeles livlig. Hiirph följde, en redogörelse. för F. B.;F.:s arsmöte i' Göteborg av ordföranden fru Thym Sc1ia.rtau,, kretsens ombud vid mötet. Tinder sanilw8.met exekverades shg och -musik och roande recitation förekom. Tjugutre nya medlemmar antecknades.. Fran kretsens.. verksamhet -sistlidne yar Aterstir iimu att 'namna att ett kretsmöte a.nordnades den 12 mars, d& bl. a. diskusston förekom över "Kvinnans behörighet till statstj%nstl' inledd- av frttkeu. Emina Aulin. En resolution, antogs, vari uttdades kretsens anshitning till lrungl. maj,:ts förslag i frågan, med' tillagg att lika lön för lika tjanst bör in& i förshget. Mötet avslutades med samkv8.m varvicl- shg och musik utfördes och ordf. fru Scli(zi.tau uppläste en berattelse av Fredrika Bremer. Den' 24 april anorhades ännu ett disliussionsmöte med' samkviim, dåfr&gan.'lika lön för -lika arbete': disimtoades. Hkpk skildrade fröken Elsa Pehrson sin vistelse som sjukslröterska i Grekland under kr@- ben. Shg, musik och recitation avslutade aftonen. Kristianstadskretsen ha.de den 16 okt.. möte %.Flic:lrliiroverkets aula. De till ett sextiotal uppgaende medlemmarna hiilsades v3lkonina av kretsens 01-clförande, fh Elisabet Sj övdl, varefter apotekare L. Gentz Mn Lund höll ett liingre -nied talrika ljusbilder belyst intressant föredrag om "Kemien och vårt dagliga arbete". Hiirpå följde sa.mkv3.m med musik och kaffeservering. Kretsen Lund nied omnejd hade den 3 okt. e. av ett hundratal, medlemnlar besökt sainrnantr8d'e B Grand Hotell. under. ordförandeskap av fiu Aba Herrlin. Sekïetermen, fru. Carolii Eklundli l%mn,zde en redogörelse för förbundets Arsmöte i (30- teborg, varp& konstniixen Ernst Norlind höll ett spirituellt föredrag oni "De intellektuellas stallning till Bidsfrågoi-naLL. Efter detta vidtog san~kviini. Malmökretsen hade den 20 okt. möte ii Frimurarelogens lokal, varvid ordf. fru E. Quensel framla.de en del föreningsiirenden och bl. a. erinrade on1 att förbiindets fullständiga tvilii-riga tridgå.rdsskola för kvinnor, Apelryd,' den första i sitt slag. i Skandinavien, den 1 instunda.nde november skulle börja sin verksamliet.

17 . Yida.ke gt$mde. ocdföxanden. nhgra inin:. nesord* over...kamri31; L.. Kieberg; som undler sommazen?ulidi;t; l anskends,till det.outtröttliga och uerksam.nia intress'e han.mder en. Ö,l~.~m~ ar %gnat:. kxetsen.hade. styrelsen samina dag latit nedl.iigga: en krans: p& bans. grav:,. Slutligen.gav. ordföranden.ens:tniman.- fattning av förhandlifignrna, vid förbundets ;n-smöte i' Göteborg den juni detta &r och. överlin~nade diirpt~ ordet M en av kretsens stipendiater, fabrikssystern i Hal.- singborg, frtiken Signe Holst, som redo- gjorde för."en f~briks~~sters eller personalkonsulents utbildning.och verlisanihet". Efter föredraget föl j de sa,i-iikaii,m med. shg och >nusik. av fiwa:i)nea Sigrid Danius ocli Agda Linddd, N y k ö p i n g s k rek s e n sainmaiztrii.dde den S okt: A Stora Hotellet under ordförandeskqi av frumai.ta Fant. Ett,av interimsstyrelsen för den ny bildade kretsen upp-.raattat stac~~efö:rsl'~~ antogs.och! val. sv: s. ~ relse. för~iittacles; Tin.ordinade,. styrelso:,, ' ledamöter utsclgos fru Marta Fant; fxwelna. Cullberg, fröken Matliilda Olsson, frii Ester Ekengren och fru Marta Swenborg med fröken Gei.trucl Unger ocli fru' Svea Rehnberg söri-i 6i;ippleanteï. Revkoker bl'evo fiw Hô. ren Widman och' fru Elsa '~eijboi." ine'd., frimina 'Elh Weinberg' o'cli ~di't. Xintlahl. ' som suppleanter. - a, Efter ~amniantt:iidet vidtog. ett angen&-& sa;mkviiui, vzy~niler bknij annah förekom shg av fru Lisa Smedberg. : '., Som sin nihmaste.u.pp&ft beslöt kretsen att upptaga social i~pplysningsverksamhet,. frumf.ör a1lt.i.agor som speciellt röra kvii-i: notna. Antalet sammantriiden ' yder arbetsket bestiimdes till &m,.tv& p& hösten' i, oktober och november, tre p& varen i februari, mars och april. SainmanQBdena skola li Was första III hdagen i respektive i118nader.. Notiser från Rosa ~ziyreders nya bok 'S ex - ualitet ochkultur, sömgenom. med kriget sammanhängc~de och hindrande orsdier länge 1Atit vänta p& sig, har i v5ras utkommit hos.eugen Diedericlis, Jena, och föreligger ' nu friin, Wa.hlströ1-n 63 Widktrands ' förlag i översättning av, Klars Johanson. Den mark1,iga boken. pakallar i lika hög grad som förfis- föregaende.essaysamling Kvinnlighet, msnllghet ocli man s klighel, läsarnas intresse och utgör' ocks% i viss m&n en fortsirttning,?;v denna. Hestha lanlnm i. nästa numn-ier en in.gaend.e anmälan av denna nya, up$seendeväckand'e bok:.. Studenten. Goethe Efter kallorna 'av-~eatrice Zade. Hugo Gebers förlag.._.i.. Förliden höst skickade ' Beat?iee Zade Goethes barndom ut i inarknaden. Studenten Goethe ar fortsäditningen och orienterar läsaren-i,'.goethes Leipzig- och Strassburg4~. Li,k.- som i d'en föregaende boken liar fö~f. omsorgsfullt begagnat sig av tillgängligt ldlmaterid för denna, den bifogade förteckntngen övel: '.anvand Goethe-litteratur. ar nog S& respektingivande; Den rediga och klara fördelningen av materialet: gör ock& akt den -unge *Goethes gestalt distinkt teckriar sig mot' miljöns bakgrund och-. att hcims. studfetids upplevelser :frim-, st%, lyckligt belysta., '..- För flertalet svenska läsare- %or& till 'och.- med d'et ytte f6rloppet av Goethes liv vara.,i detalj frainmande. Fru Zndes.bocker böra.av &ess& tack-

18 t samt- mottagas s%som...både.samvets- jaien av katolsk askådning. n I: vad grann -. och.. underhallande biografisk mån det särskilda, fallet lian - framsta teckning. med s% djupmórka skuggor som i. E. K-N. Arkefienden må lämnas. osagt, ar ej häller väsentligt, ocksil kanske omöj- : ~&eiid qch kr.6.q v. Fanny ligt, -att- avgörs, Som dramatisk pro- Olsson. Wahlström $ Widstrands dukt ar denna ~komediu full av starkt forlag. :- -.. En krönikebok i sitt- sarskurna lilla, s&t &xda'f&iiit, 'med doft av le: gend, rökelse och rosen%nga och med naivt ljuva små medeltidsmålningars egna tycke. Har OCK där också. nied på en.g%ng bisarr och vild Panda for gastfullt medeltidsmörker, dar allt ont ar. löst och flyger och far 'anda in på liagnade gårdss med,dess.besvar;jande ljuslirets fdn härd och flackande lysen; Men ar det. rosenå.ng.an som vacker upp en ton fr%n Törnrosskaldens Songes? Madonnan- i rosenhagen m6d lanim och. småanglar vid - sin fot kunde väl i öm häpnad sett stralringen kring barnets har, och dagen star mild och ljus kring henne som - kring hans Maria? Aterklangen är där, men ren och vacker i sig. Varför har val den konstnärshand, som s& lyckligt -bemålat.dessa blad, s affekterade och : E. K-N. ' Arkefiendene Komedi i tre akt& av Frz'da Stbenhoff. Andra upplagan. Wahlström C! Widstrands förlag.. Denna andra upplaga av den allvarligt behandlade och for de berörda personernp seriösa kogflikt, som förf. nämnt komedi, har lämnat tryckpres-, sen i ett behagligt ögonblick. Man kan för övrigt troligenförutsatta att detta inte skett alldeles tillfä.lligt.?katolskt och protestantiskta har hos oss i dessa a dagar:.ett aktualitetsintresse som ar. anm~kningsvart piitagligt -- för mangen icke, dess. mindre både onödigt och. oförklarligt påtranga.de. Frida Stéenhoff ar den oförsoqlige. svartm Alaren och förf61-. liv, tekniken god, replikskiftningen skarp och träffsaker. E. K-N. Insända böcker. Albert Bonnier: Bryggan haller a\- hen 9chzart. - Rösten och talet. Med 18 bllder. Av Hilma Hewningsson - Drömmen onni kio&an. Roman i tre delar av.redrik Perssom - Dagsljus. Dikter av Guugzar Mascoll Silfverstolpe. - Dikter av Bertil MaZmberg. - nickiua som reste exnsatmtn av Thora Dardel. Hugo Geber : Kwinanans sjial. Reflexioner över livet av Gina ~ombros~~ferrero. Företal av E. Gadolin-Lagervall. Chers. av Ernst Lundquist- Studenten Goethe i Efter kiillorna av Beatrice Zade. ". C. ' W. K. Gleer'up: HuishUktss bok utgiven av Anna Borgh. III. Matlag - ning J. A. Lindblad: P& essam stniit. StrövtBg och öden fjiimn och niim skildrade för ung' och gammal av E.. Melander. Tredje upplagan. - Tv& mtmniaiskoa. R.0- inan i tre de1a.r av Ric'lzard Voss. Overs. av Ernst Högman Wahlström (O Widstrand: P& ábguppep0 Roinan 'av Edmorcd JulouxOvers. av Einilie Kiillman. - Legend och kronika av. Pmny Olsson. - Drömmaire av Karl-Emil Mel2i.u. - Pinigatprormenaden, Fdin en resa i dansk landsort a.v Hj. Lzmdgren. - Linnes Nemesis Divina. utgiven och kommenterad av Krtut Baw. - Arkefienden. Komedi i tre akter av.friida Stéem-. hoff. Andra upplagan. - Tolstoj. intime av Leo L. Tolstoj.

19 '~idsk~ift 'för. den ' &enska. kvinnqrirelien, utgiven av.~rediiki- rem er- ii rh und et. Redaktör: Ellen Kleman. s. Förbundsmedlemmar erhålla tidskriften' till.ett' 'ris av kr. 5: 50; varvi. pi-enurnercctioxi sker direkt genom redr rika-~remer=~&bunbets byra, 48 Klarabergsgatan,: Stockhob. Icke-förbundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bokhandel. Pris för postupplaga: '/, år kr. 6: 50;: 'l9 ar kr. 3: 50; år kr. 1: 90. Lösritim- ' mer 65 öre.. Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan Z< Stockholm. Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl Allm, T. Norr 48 50, Riks ' Expeditionen: kl varje söckendag. Allm. T., Norr 48 50, Riks 'Tidning för' Lärarinnor utkommer sedan 1898 med ett n:r i veckan.., Redaktris: Anna Hammardahl. 'Adress: Pipersgatan 9, ' Stockholm. Utgår till skolhusen, ', L speciellt i landsbygden, över hela Sverige. Kom- -, rnunernas annonsorgan vid ledigförklarande av skoltjänster. '. : Tidning,för Lärarinnor fyller år. Viirldqs förnistii, luderpreservativ, gör skodonen absolut *atteatlita och miwi dubbelt va~aktiga. -. A.-B. Collan-Olje-Fabriken 1 T. OLSEN - STO~LHOLM ', Svensk. A: OLS..SaDN B LOMSTERHANDEL: KLARABERGSGATAN ~1I1IIIIIIIIIII11III1lllllllllllllllll1~lllllllllllllllllllllllllllllllllllll Allrii. Tel. Norr Si34 Riks Tel FORSTKLRSSGA VAROR!.. SMAKFULLT ARBETE! - BILLIGA PRISER/ REKOMMENDERAS. I - ] Hemslöjd,<i Biblioteksgat. a;, 12 C Möbler, fi att or, Textilier, spetsar, Nationaldräkter, Lergods, Smide, Armatur m. m.. q

20 Fa-Bw-F:s klubbhus Gamlegården. Ligelensprincippet i England. Av Anna Wcsterganrd. Positiva riktlinjer för prostitutionens bekämpande. Vad bör göras för de kvinnliga lösdrivarna? II-.- Av Ingrid Iiisk. - En bok om två författarinnor. Av Jane Cernandt-Claine. Från F.-B.-F.-kretsarna. - Notiser från bokvärlden. g g g z - f --- f E I SJUKKASSA för b ilda de sjäzvförsörjande kvinnor Expeditionen: KLARABERGSGATAN I 0BS.l Oppen endast tisdagar kl. 1/,11-1/, l, fredagar l/, 3-4. OBS. I i FREDRIKA-BREMER-FORBUNDETS i Stockholm: Barnhusgatan 6, n. h. Rikstel , Allrn. Tel. Norr Tel.-adr. : Sköter~keh~rrin. Byrh mottager sjukbud hela dagen; pr telefon även nattetid. Förestindarinnan träffas säkrast l!, 2-1:lY 4. i Göteborg: Vasa Kyrkogata 5. Rikstel Stockholm Tryckeri-Akt.-Bol. Alfa.