Källbrinksskolan 7-9. Likabehandlingsplan. Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Källbrinksskolan, Fullersta rektorsområde

2 Innehållsförteckning 1. Källbrinksskolans vision och mål 2 2. Likabehandlingsplanen 2 3. Till dig som elev 2 4. Till dig som förälder 3 5. Styrdokument och definitioner 3 6. Källbrinksskolans arbete med likabehandling 4 7. Ansvarsfördelning 6 8. Utvärdering/kartläggning och åtgärder 7 9. Uppföljning 7 1

3 1. Källbrinksskolans vision och mål Vision Till vår skola går eleverna med glädje, lust att lära och vetskapen att de blir väl bemötta och respekterade av både kamrater och vuxna. Från vår skola går eleverna med goda ämneskunskaper, stärkt självförtroende, trygghet i sin identitet och lust till vidare studier. Mål Ingen diskriminering eller kränkning skall förekomma på Källbrinksskolan. Alla i skolans verksamhet ska behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller ålder. All personal och alla elever har ansvar för sina handlingar. Vi skall respektera varandra och varandras arbete. Alla är olika och har rätt att få vara sig själva så länge man inte brister i respekten för andra människor. Alla har ett gemensamt ansvar att se till att ingen hamnar utanför gruppen och att alla känner sig trygga. 2. Likabehandlingsplanen Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, indirekt diskriminering. (Skolverkets Allmänna råd, 2009) Källbrinksskolan ska årligen utvärdera och utveckla likabehandlingsplanen där skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling beskrivs. Utvärdering av hur de planerade åtgärderna har bedrivits ska tas med i nästkommande års plan. Eleverna ska medverka när planen upprättas, följs upp och utvärderas. Syftet med att Likabehandlingsplanen är känd bland personal, barn/elever och föräldrar är att: förmedla kunskap om barns och elevers rättigheter, verksamhetens ståndpunkt och inriktning i likabehandlingsarbetet görs känd, alla kan se vem som har ansvar för vad, alla kan se vad som ska göras när diskriminering, trakasserier, mobbning och andra kränkningar inträffar. Det är alltid eleven som avgör om den blivit utsatt för en kränkning. Den enskildes upplevelser av kränkningar måste alltid tas på allvar och personal på skolan har ett ansvar för att detta sker. Åtgärderna som vidtas ska stå i proportion till kränkningen som skett. 3. Till dig som elev Vår ambition är att du som elev ska trivas på Källbrinksskolan tillsammans med personal och andra elever. Vi tror att detta är den viktigaste förutsättningen för att god inlärning ska kunna ske. Om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling vill vi att du genast kontaktar en vuxen på skolan. Detta gäller också dig som känner någon som är utsatt. 2

4 4. Till dig som förälder Om du misstänker att ditt, eller någon annans barn blir utsatt för kränkningar på skolan, ber vi dig omgående kontakta skolan. Vi kommer att gå vidare enligt den handlingsplan skolan har, för att se till att kränkningarna upphör. Det kan vara svårt att ta till sig om ens eget barn kränker någon annan. Vi ber dig ändå att göra klart för ditt barn att du inte accepterar sådan handling och att du ser mycket allvarligt på detta. 5. Styrdokument och definitioner Skollagen ( 2010:800 ) I den nya Skollagen kan vi läsa om Åtgärder mot kränkande behandling i 6 kap. Diskrimineringslagen (2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. LGR 11 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) Övriga författningar Förutom Skollagen ( 2010:800),6:e kapitlet, och diskrimineringslagen (2008:567) ska bl.a. även FN:s barnkonvention genomsyra verksamheten. Definition av begreppen Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen (kommunen) eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. (Skolverkets Allmänna råd, 2009) Kränkande behandling är ett uppträdande som inte visar på människors lika värde. Kränkningar är ofta uttryck för makt och förtryck och kan vara synliga och kraftiga eller dolda och utstuderade. De kan tas sig uttryck i nedsättande tilltal, förtal och 3

5 ryktesspridning, förlöjligande eller förnedrande uppförande som t.ex. negativa kommentarer om utseende eller beteende. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med ovanstående diskrimineringsgrunder. Trakasserier är en form av diskriminering som kan vara elever emellan, eller mellan elev - personal eller personal - personal. Annan kränkande behandling definieras som kränkningar som inte har någon koppling till någon diskrimineringsgrund. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Mobbning är en upprepad handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada/obehag. 6. Källbrinksskolans arbete med likabehandling Förhållningssätt och skolans värdegrund På Källbrinksskolan arbetar all personal med positiv förstärkning i mötet med våra elever. Vi är tillgängliga och närvarande och arbetar aktivt för att skapa trygghet och förtroende. All personal är mycket uppmärksam på om det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkningar t.ex. i form av mobbing. Vi agerar direkt när vi upptäcker något. Eleverna uppmanas att vända sig till personalen för att be om hjälp när de hamnar i situationer som de inte kan klara själva. Vi lyssnar på eleverna, utreder problemet med alla inblandade och är noga med att alla får komma till tals. Vi informerar föräldrarna när eleven har varit inblandad i en konflikt där någon kommit till skada på något sätt eller utsatts eller utsatt någon annan för kränkningar eller trakasserier. Skolans ledning arbetar kontinuerligt tillsammans med personalen med att identifiera och undanröja arbetsrutiner och vardagliga förhållanden på skolan som kan verka diskriminerande, trakasserande eller kränkande. Barn och elevers delaktighet Elevskyddsombud Varje år utbildas elever i år 7 till skyddsombud. Utbildningen hålls av kommunens skyddsombud. Elevskyddsombuden deltar i skolans arbete med skyddsronder och har kontinuerlig kontakt med skolledningen kring den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Klassråd Varje vecka träffar klasserna sina mentorer och har klassråd. Här ges samtliga elever möjlighet att dryfta viktiga frågor, som via elevråd och mentorer förs fram till skolledning. Elevråd Varje klass har representanter i elevrådet, som samarbetar med skolledning för att utveckla och förbättra skolan. 4

6 Övriga åtgärder för att skapa trygghet och främja likabehandling Mentorskap Varje elev har en mentor/pedagog, som har extra ansvar för elevens sociala och akademiska utveckling. Mentorerna arbetar aktivt för att skapa goda relationer till sina elever och dess föräldrar och utgör oftast den viktigaste länken mellan hem och skola. Mentorerna håller i terminens utvecklingssamtal och föräldramöten. Klasstödjare/Elevstödjare I åk 7-9 väljs två elever i varje klass som ska vara kamratstödjare för sin klass under minst ett läsår. De ska vara goda kamrater och ska utifrån sin mognad och förmåga skapa goda relationer till kamrater och vuxna. Kamratstödjarna har regelbundna möten med handledare från Trygghetsteamet, som hjälper dem med kunskaper om vad det innebär att vara kamratstödjare. De får varje läsår en särskild fortbildning av hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan yttra sig. Elevstödjarna i årskurs 9 riktar sina insatser mot hela högstadiet. VGT Alla elever har varje vecka en schemalagd position kallad VGT, som står för värdegrundstimmen, med sina mentorer. Där behandlas begrepp som likabehandling, diskriminering, kränkningar, mobbning och trakasserier, samt andra aktuella händelser som präglar elevens vardag (t.ex. nätet). VGT-tiden syftar också till att arbeta med elevens sociala utveckling, ansvar och inflytande. Regler Våra lokala regler i skolan ryms inom det vi kallar vår uppförandekod: Vi är rädda om oss själva och varandra. Vi är rädda om varandras och skolans saker. Rastvakter Skolan har schemalagda rastvakter som är ute bland eleverna. Samtlig personal reagerar och agerar givetvis vid behov på en rast, oavsett om man har rastvakt eller inte. Trygghetsteamet Trygghetsteamet består av pedagoger, kurator och biträdande rektor. Teamet arbetar aktivt för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling på skolan. Teamet träffas regelbundet och använder kommunens blanketter för incidentrapportering som dokumentation. Vid diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbning initieras och genomförs, med utgångspunkt i lagtexter och skolans likabehandlingsplan, samtal med berörda parter. Föräldrar till berörda parter kontaktas snarast. Åtgärder för att stoppa diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning sker i enlighet med kommunens strukturstöd. Elevhälsoteamet - EHT EHT består av rektor, biträdande rektor, kurator, skolsköterska och skolpsykolog och arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Teamet träffas varje vecka och diskutera aktuella psykosociala, medicinska, psykologiska och specialpedagogiska ärenden och händelser. 5

7 Elevvård Biträdande rektor och kurator arbetar aktivt och nära pedagoger och elever för att främja elevhälsan. Ett led i arbetet är att delta i arbetslagens kontinuerliga elevvårdskonferenser. Vid aktuella incidenter arbetar biträdande rektor och kurator lösningsfokuserat i direkt kontakt med skolans Trygghetsteam. DISA Disa är en metod för att förebygga stress och psykisk ohälsa bland tonårsflickor. På Källbrinksskolan finns utbildade DISA-gruppledare som under år 8 genomför 10 gruppsamtal med flickorna. Samtalen syftar till att stärka flickornas självkänsla och bygger på: kognitiva, beteendetekniker för att förändra negativa tankemönster kommunikationsträning och träning av olika problemlösningsstrategier övningar för att stärka den sociala förmågan och det sociala nätverket övningar för att öka antalet hälsofrämjande aktiviteter När flickorna har DISA-samtal har pojkarna killsnack enligt ett liknande material. Tjej- och killgrupper Vid behov arbetar skolans pedagoger och kurator med tjej- och killgruppssamtal i samtliga årskurser. Dessa samtal startar ofta på elevernas initiativ och kan handla om en mängd olika ämnen som t.ex. vänskap, kärlek, utanförskap och kränkningar. Syftet är alltid att stärka relationerna i grupperna och att arbeta med självkänsla och självförtroende. Mentor Sverige Källbrinksskolan samarbetar med Mentor Sverige, en organisation som arbetar med att erbjuda mentorer till elever. Mer information här! Mentor Sverige erbjuder också ett stort antal föreläsningar för personal och föräldrar. 7. Ansvarsfördelning Skolledningens ansvar är: att all personal, elever och föräldrar känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan, att vårdnadshavare informeras att varje händelse där diskriminering misstänks utreds att polisanmälan sker i samråd med polismyndigheten när ett brott begåtts, att anmälan till Arbetsmiljöverket sker om det inträffat en allvarlig olycka eller ett tillbud att åtgärder vidtages med syfte att förhindra upprepning av det inträffade att åtgärder vidtages i syfte att underlätta för den utsatte att återgå till undervisningen att kontinuerligt stöd och hjälp med bearbetning av det inträffade ges att åtgärdsprogram upprättas vid behov att varje fall dokumenteras Personalens ansvar är: 6

8 att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. att informera skolledning då diskriminering, trakasserier eller kränkningar uppmärksammas att medverka till att all verksamhet genomsyras av ett positivt förhållningssätt att följa Likabehandlingsplanen att reflektera över de normer och värderingar som förmedlas i olika situationer i skolan och sträva efter en jämställd- och jämlik behandling, att dokumentera diskriminering, trakasserier, kränkningar och åtgärder genom strukturstödsrutinen. 8. Utvärdering/kartläggning och åtgärder Utvärdering I arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs regelbundet kartläggningar av såväl den egna verksamhetens organisation och arbetssätt som av barnens och elevernas trygghet och trivsel genom enkäter och samtal, t.ex.: kommunens elevenkät kartläggningsenkät åk 7-9 klass- och elevråd kamratstödjarmöten mentorstid VGT Kommunens elevenkät 2011 Resultatet på elevenkäten åk 7-9 gällande trygghet visar att 95 % av flickorna och 92 % av pojkarna känner sig trygga i skolan. Ett resultat mindre än 100 % får vi aldrig vara nöjda med, varför arbetet oförtrutet fortsätter. Kartläggningsenkäten Den enkät kring mående och trygghet som skolan genomför varje läsår visar att 98% av eleverna i Källbrink, årskurs 7-9, trivs i skolan och i sin klass. I enkäten framkommer tre områden som skolan måste arbeta aktivt med: 1. kränkningar som förekommer elever emellan 2. diskriminering på grund av genus 3. orättvisa betyg/behandling av lärare 4. endast 50% av de elever som upplever att de utsatts för diskriminering eller kränkning i skolan har berättat om det för en vuxen. Planerade åtgärder 1. En stor del av de kränkningar som förekommer elever emellan sker på sociala medier och på elevernas fritid. Detta blir dock ett skolproblem, eftersom konflikterna tas med till skolan. För att hantera denna situation ska skolan göra följande under 2013: Arbeta med ett nätbaserat material om nätet på VGT-tid. Samarbete med Socialtjänstens Mobila Team kring en utbildning om sociala medier på nätet, riktat mot årkurs 8. Bjuda in föreläsare som kan riktas mot elever, pedagoger och föräldrar. 7

9 Arbeta bland både lärare och elever med ett material kring mobning, Frida, Erik och de andra. 2. Eleverna upplever att kränkningar och diskriminering dem emellan även har sin grund i genusproblematik. Några elever upplever också att de diskrimineras av lärare pga genus. För att hantera denna situation ska skolan göra följande under 2013: Arbeta aktivt med genusfrågor på VGT-tid. Lyfta genusfrågor på arbetslagsmöten och studiedagar. 3. Eleverna upplever att de ibland bedöms orättvist av lärare. Skolan arbetar aktivt med implementeringen av LGR 11. Eleverna har större delen av sin skoltid arbetat enligt LPO 94, och övergången upplevs som otydlig och svår att förstå. Eleverna tänker enligt den gamla betygsskalan, något som skapar missförstånd. För att hantera denna situation ska skolan göra följande under 2013: Arbeta aktivt med matrisbedömning, för att tydliggöra för eleven var han/hon befinner sig och hur han/hon ska komma vidare. Arbeta med sambedömning för att tydliggöra förmågorna, The Big Five. Arbeta ämnesövergripande/tematiskt. Ha kontinuerliga bedömarsamtal med eleverna under terminen. I väntan på en kommunal lärportal förenkla och förtydliga arbetet med skriftliga omdömen. 4. Att endast 50% av de elever som upplevt att de utsatts för kränkning eller diskriminering uppger att de berättat för en vuxen uppfattas av skolan som oroande. För att hantera denna situation ska skolan under 2013 göra följande: Diskutera de olika begreppen kränkning och diskriminering ingående i klasserna samt visa på sätt att få stöttning om man utsatts, t.ex. via mentorer, kurator, elevstödjare. Arbeta med materialet Frida, Erik och de andra i klasserna. Lyfta frågan på föräldramöten för att engagera föräldrarna i frågan, eftersom det största antalet kränkningar/diskriminering sker elever emellan på fritiden. 9. Uppföljning Resultaten av de olika enkäterna och samtalen presenteras, diskuteras och utvärderas i januari varje år. I enlighet med resultaten upprättas en ny likabehandlingsplan för det nya året. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument och kan komma att förändras eftersom nya åtgärder tas fram eller information behöver förändras. Föräldrar, elever och personal är alltid välkomna med synpunkter på förbättringsåtgärder eller frågor om skolans likabehandlingsarbete. Elinor Kennerö Tonner, biträdande rektor, årskurs 7-9 8

10 . 9