Uppföljande utvärdering av utbildningar inom vård och omsorg (reg )

Transkript

1 Institutionen för logopedi och foniatri Uppföljande utvärdering av utbildningar inom vård och omsorg (reg ) Audionomutbildningen vid Lunds universitet Boel Heister Trygg Kajsa Johansson Eva Wigforss Postadress Institutionen för logopedi och foniatri, Universitetssjukhuset, LUND Besöksadress Lasarettsgatan 19, Lund Telefon dir Telefax E-post Internet

2 UPPFÖLJANDE UTVÄRDERING AV UTBILDNINGAR INOM VÅRD OCH OMSORG Audionomutbildningen vid Lunds Universitet Boel Heister Trygg Kajsa Johansson Eva Wigforss Innehåll 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Lärarkompetens 1.3 Utbildningsplaner och kursplaner 1.4 Kvalitetsutvecklingsprogram för innevarande läsår 1.5 Eventuella utvärderingar av hela utbildningsprogram 2. FRÅGOR RÖRANDE INTEGRATION I DEN STATLIGA HÖGSKOLAN 2.1 Integrering av audionomprogrammet inom institutionen för logopedi och foniatri Organisation Administrativa funktioner Förändringar i utbildningens innehåll och struktur Påverkan på studenternas studieförhållanden 2.2 Former för utbildningsplanering Organ/befattningar för inflytande över utbildning: innehåll, struktur, finansiering, dimensionering Förändringar i former för utbildningsplanering Samverkan med huvudman för vård och omsorg 2.3 Former för studenternas deltagande i institutionens berednings- och beslutsprocesser Tillvaratagande av studenternas kunskaper och erfarenheter i utbildningsplanering och utvärdering Studentrepresentation i planerings- berednings- och beslutsorgan 3. FRÅGESTÄLLNINGAR ATT BELYSA RÖRANDE KLINISK/TILLÄMPAD UTBILDNING 3.1 Mål för klinisk/tillämpad utbildning 3.2 Kliniska/tillämpade utbildningens organisation och sätt att fungera 3.3 Relation klinik/arbetsenhet och institution i den kliniska/tillämpade utbildningen 3.4 Handledarkompetens och kompetensutveckling för handledare 3.5 Samarbete med huvudman kring den kliniska/tillämpade utbildningen 3.6 Klinisk/tillämpad utbildnings betydelse för teoretisk förståelse och vetenskapligt förhållningssätt 3.7 Problem och hinder för kvalitativt god klinisk/tillämpad utbildning 3.8 Klinisk/tillämpad utbildning ur studentperspektiv Bilagor Övriga referenser 2

3 1. INLEDNING 1. 1 Bakgrund Audionomutbildningen har genomgått en radikal förändring och förnyelse. Det program som tidigare utvärderats är inte längre aktuellt utan ett nytt, fyraårigt program på magisternivå föreligger nu och de första studenterna antogs höstterminen (Bilaga 1: Utbildningsplan för audionomutbildningen vid Lunds universitet, Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet). Detta innebär stora skillnader vad beträffar utbildningsfilosofi, akademiska nivå, lärarkompetens och specialisering. Programmet föregicks av flera utredningar som föreligger i rapporter. (Bilaga 2: Wigforss, E., Audionomutbildningen i Lund - ett projekt om samverkan mellan audionom- och logopedutbildningen; Bilaga 3: Heister Trygg, B., Förslag till samordning av utbildningar för audionomer och logopeder i Lund. Förslag till fyraårigt magisterprogram i audiologi. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet.) Kursplan för det fyraåriga magisterprogrammet utformades av en särskild arbetsgrupp för audiologi och antogs av Medicinska fakulteten Under utarbetandet av studieplanen genomfördes också en studieresa till USA och besök vid tre amerikanska universitet med hög rankning på audiologiområdet. I samband med detta knöts kontakter med amerikanska audiologer som fortfarande vidmakthålles. Programmet är processinriktat och tvärvetenskapligt och involverar flera olika institutioner/fakulteter. Studenternas utbildning är därför förlagd till Medicinska fakulteten, institutionen för logopedi och foniatri (huvudansvarig för programmet), Lunds tekniska högskola, institutionerna för signalbehandling och akustik, Humanistiska fakulteten, institutionen för lingvistik samt Samhällsvetenskapliga fakulteten, psykologiska institutionen. Den övergripande pedagogiska metoden är PBL, problembaserat lärande. För kontinuerligt utvecklande och uppföljning av programmet svarar en arbetsgrupp i audiologi bestående av lärare i audiologi, adjungerad professor, studievägledare och studierektor vid institutionen. När programmet utformades fanns ingen skyddad yrkestitel för audionomer och ingen fast ordning fanns för krav för audionomexamen. I det utredningsunderlag som förelåg från Högskoleverket våren 1998 framgick krav på minst 120 poäng för audionomexamen, d v s inget hinder förelåg då för att utveckla ett audionomprogram omfattande 160 p och universitetsstyrelsen vid Lunds universitet antog därför detta program våren Utbildningsdepartementet har i november 1998 dock bestämt ett fast poängtal om 120 poäng för audionomexamen. Det lagda programmet uppfyller med gott mått krav för svensk audionomexamen såväl som för magisterstandard. Lunds universitet har för avsikt att diskutera detta förhållande med Utbildningsdepartementet. 1.2 Lärarkompetens Genom ovanstående omvandling av programmet har lärarkåren utökats avsevärt. Från institutionens för logopedi och foniatri sida finns tydliga mål för ökning av den enskilda lärarens kompetens, såväl vetenskapligt som pedagogiskt. Merparten av lärarna kommer från medicinska fakulteten. Universitetsadjunkter i audiologi är Ingrid Lennart, Ewa Holst och Kristina Öfverberg-Backman. Samtliga har sedan föregående utvärdering erhållit kandidatexamen och genomgår f n magisterutbildning. Samtliga har också erhållit utbildning i problembaserat lärande, PBL. Till programmet är från institutionen för 3

4 logopedi och foniatri knutna även universitetsadjunkt Ursula Willstedt,, Eva Wigforss, fil. dr., universitetslektor, Kristina Hansson, med. dr., universitetslektor, Ulrika Nettelbladt, doc., universitetslektor, Sten Harris, docent, (förväntas få en adjungerad professur i audiologi inom kort). Från medicinska fakulteten har även docent Bertil Sonesson varit kursansvarig för kurs i anatomi och fysiologi. Hittills kursansvariga från Lunds Tekniska Högskola, avdelningen för signalbehandling, har varit Ove Svensson, civ. ing., tekn.lic., och Leif Sörnmo, docent, universitetslektor, och från avdelningen för akustik professor Sven Lindblad. Från Humanistiska fakulteten, institutionen för lingvistik, har Gisela Håkansson, doc., universitetslektor och Sidney Wood, doc., universitetslektor, ansvarat för hittills genomförda eller påbörjade kurser. För Samhällsvetenskapliga fakulteten och institutionen för psykologi och kurserna i psykologi ansvarar Murti Maini, doc., universitetslektor. Angående kliniska lärare, se nedan under Utbildningsplaner och kursplaner Utbildningsplan bifogas. Vidare bifogas beskrivning över de kurser som hittills genomförts. (Bilaga 4: Termin 1: Introduktionskurs. Lingvistik. Signalbehandling. Akustik. Psykologi). Detaljerad kursplanering för kommande kurser pågår och kan ej redovisas vid detta tillfälle. 1.4 Kvalitetsutvecklingsprogram för innevarande läsår I institutionens kvalitetsarbete prioriteras arbetet med det fyraåriga magisterprogrammet som är unikt i Sverige. Ett fortsatt kvalitetsarbete innebär bland annat att till programmet koppla en ny yrkesprofil för audionomer och att detta arbete kommer att pågå under flera år framöver och i nära kontakt med etablerade internationella kontakter inom området. En studieresa till australiensiska universitet går av stapeln i mars-april 1999 till följd av en projektansökan till Grundutbildningsrådet.(Bil. 5. Förändring av utbildningsprogram i audiologi förändring av yrkesroll för audionomer. Institutionen för logopedi och foniatri, 1998). Audionomprogrammet har också erhållit projektmedel för att fungera som modellprojekt för medicinska fakulteten när det gäller särskilda satsningar på studenternas kommunikativa färdigheter. (Bilaga 6. Medel för utveckling av kommunikationsträningen inom audionomprogrammet. (1999). Rektorsämbetet, Lunds universitet; Nilsson, K A. (1998). Arbetslivets krav på kommunikationsfärdigheter. Utvärderingsenheten, Lunds universitet). Vidare sker en omfattande kvalitetsutveckling genom särskilda arbetsgrupper: audiologigruppen (se ovan), handledarutbildningsgrupp med uppgift att genomföra handledarutbildning i tre steg, grundutbildningsgrupp (med studentmajoritet) samt månadsmöten. En annan viktig del av kvalitetsutvecklingsarbetet är internationaliseringsarbetet där en internationell arbetsgrupp med studeranderepresentation arbetar för studenters utlandsstudier och utbyte. (Bilaga 7. Uppföljning av kvalitetsarbetet 1998 inom logopedi, foniatri och audiologi. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet) Fokus för det fortsatta kvalitetsutvecklingsarbetet för institutionen som helhet är som framgår av bifogad bilaga: Snedfördelning mellan könen, ökning av antalet forskarstuderande, extern 4

5 examination av magisteruppsatser, nationell utvärdering av det nya audionomprogrammet, distanskurser, IT/datorstöd, storinstitutionstillhörighet, lärarkompetens, handledarutbildning, internationalisering m m. (Bilaga 8: Plan för kvalitetsarbete för institutionen för logopedi och foniatri med logoped- och audionomprogrammen Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet). Institutionens kvalitetsutveckling är en del av medicinska fakultetens kvalitetsarbete (Preliminära planer för kvalitetsarbete 1999/ /2002 i medicinska fakultetens grundutbildningar. Nämnden för grundutbildning. Enheten för medicinsk pedagogik, Lunds universitet) och vidare av hela universitetets. Hela Lunds universitet kommer att utsättas för en uppföljande granskning av högskoleverket våren 2000 och detta kommer att inkludera det nya fyraåriga magisterprogrammet i audiologi. 1.5 Eventuella utvärderingar av hela utbildningsprogram Av ovanstående beskrivning framgår att utvärdering av hela utbildningsprogram saknas eftersom programmet startat först höstterminen Institutionen har tidigare erfarenhet av utvärdering av hela utbildningsprogrammet i logopedi, dels av det tidigare treåriga logopedprogrammet (Clifford, M. & Gerrevall, P. (1984). En utvvärdering av logopedutbildningen i Lund. Enheten för pedagogik, Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet) och av det första fyraåriga magisterprogrammet (Mårtensson, K Utvärdering av den fyraåriga logopedutbildningen i Lund underlag för självvärdering, Lunds universitet). 5

6 2. FRÅGOR RÖRANDE INTEGRATION I DEN STATLIGA HÖGSKOLAN 2.1 Integrering av audionomprogrammet inom institutionen för logopedi och foniatri Audionomutbildningen har inordnats i institutionen för logopedi och foniatri. Huvudämnet är audiologi och institutionen har hos medicinska fakulteten ansökt om inrättande av en adjungerad professur i audiologi. Lärare, bibliotek, utrustning m m från Vårdhögskolan överfördes till institutionen. Det nya programmet bedrivs i nära samverkan med logopedprogrammet. Enligt samrådsgruppen för vårdhögskoleutbildningen bedöms audionomprogrammet ha genomgått en radikal förändring och förnyelse. Vidare anser man att utbildningens mångvetenskapliga karaktär och de förutsättningar universitetsanknytningen härvid inneburit belyses bäst av det faktum att 60 poäng inom utbildningen inhämtas vid tre olika fakulteter vid sidan om den medicinska fakulteten. (Bilaga 9: Redovisning för vårdhögskoleutbildningen under statligt huvudmannaskap. Samrådsgruppen för vårdhögskoleutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet). Lärare från audionomprogrammet ingår i lärarkollektivet vid institutionen och integrationen bedöms från samtliga inblandade parter ha genomförts utan svårigheter och till gemensam tillfredsställelse. Sammanförandet av disciplinerna logopedi, foniatri och audiologi bedöms som berikande och i internationell anda Organisation Inom medicinska fakulteten finns fakultetsstyrelse och nämnd för grundutbildningar. Nämnden för grundutbildningar handhar alla övergripande ärenden som rör fakultetens åtta grundutbildningsprogram. För de flesta utbildningsprogram finns särskilda nämnder, för logoped- och audionomprogrammet fungerar institutionsstyrelsen vid institutionen för logopedi och foniatri som programnämnd. Under institutionsstyrelsen finns ett antal utskott. Medicinska fakulteten Fakultetsstyrelse Nämnden för grundutbildning Institutionen för logopedi och foniatri Grundutbildning i logopedi, audiologi Forskarutbildning Institutionsstyrelse och prefekt AU GU IU FU MU AU = Arbetsutskottet IU = Internationella utskottet MU = Miljöutskottet GU = Grundutbildningsutskottet FU = Forskarutbildningsutskottet 6

7 : Administrativa funktioner Vid institutionen finns följande administrativa befattningar: prefekt, studierektor, institutionssekreterare, studievägledare Förändringar i utbildningens innehåll och struktur Ovan har beskrivits de omfattande förändringar audionomprogrammet har genomgått: förlängning av utbildningen från tre till fyra år ökat akademiskt djup och bredd, magisternivå mångvetenskaplig karaktär, d v s undervisningen är förlagd till fyra olika fakulteter inom Lunds universitet samordning med parallellt program i logopedi problembaserat lärande, PBL Påverkan på studenternas studieförhållanden Studenternas studieförhållanden har avsevärt förändrats dels genom det nya magisterprogrammet och dess innehåll och annorlunda pedagogiska metoder vilket förväntas ge en utbildning med ökat djup och bredd. Studenternas arbetsmiljö har förändrats från en liten, tämligen isolerad, studentgrupp till en större studentgemenskap genom medlemskap i medicinska föreningen, genom kontakt med flera universitetsinstitutioner, tillgång till större basinstitution, flera lärare och ökat antal studentkamrater inom samma institution. 2.2 Former för utbildningsplanering Medicinska fakulteten har det övergripande ansvaret för audionomprogrammet via sin nämnd för grundutbildningar. Institutionsstyrelsen fungerar som programnämnd för såväl audionomsom logopedprogrammen. Prefekten är ledamot av fakultetens nämnd för grundutbildningar och studenter representeras via medicinarkåren Organ/befattningar för inflytande över utbildning: innehåll, struktur, finansiering, dimensionering Institutionsstyrelsen har det övergripande ansvaret för innehåll, struktur, finansiering, dimensionering. Grundutbildningsutskottet, GU, och arbetsutskottet, AU, fungerar som rådgivande organ till institutionsstyrelse och prefekt. Audiologigruppen är en informell grupp bestående av studierektor, institutionens universitetsadjunkter i audiologi, adjungerad professor, studievägledare och internationellt ansvarig. Gruppen svarar för innehåll, struktur och samordning av program och kurser i audiologi. Studierektor ansvarar för att utbildningen genomförs enligt utbildningsplan i samverkan med studievägledare Förändringar i former för utbildningsplanering En ökad specialisering har lett till fördelat kursansvar till lärarlag för respektive kurs när det gäller institutionens adjunkter. PBL-formen har lett till förnyelse av kursplanering. Samtliga institutionens universitetsadjunkter fungerar som PBL-handledare på båda 7

8 utbildningsprogrammen. PBL förutsätter också samverkan mellan PBL-lärare och kursansvariga lärare. Audiologigruppen har redan beskrivits ovan som ett samverkansorgan för utformande och utvecklande och utvärdering av aktiviteter inom programmet. Samverkan med logopedprogrammet och med andra ingående institutioner har ställt nya krav på samarbetsformer och samordning av t ex vissa enstaka kurser Samverkan med huvudman för vård och omsorg Regionen Skåne är under uppbyggnad och huvudmannaskap för olika kliniker och verksamheter är ännu inte klart. Det finns idag inget avtal med olika instanser när det gäller studenternas praktiska tjänstgöring liknande det LUA-ALF-avtal som finns för logoped- och läkarstuderande. Utarbetande av former för samverkan med sjukvårdshuvudmän och andra pågår. 2.3 Former för studenternas deltagande i institutionens berednings- och beslutsprocesser Inom institutionen finns sedan länge väl utarbetade former för studentmedverkan och det nya audionomprogrammet är representerat på samtliga nivåer och i alla utskott utom AU, arbetsutskottet Tillvaratagande av studenternas kunskaper och erfarenheter i utbildningsplanering och utvärdering Kontinuerligt föres en öppen dialog mellan kursansvariga och studenter vid kursvisa månadsmöten. Här genomföres muntliga utvärderingar. I samband med varje kurs och i samband med avslutande termin göres skriftlig utvärdering på vilka studenter ges kontinuerlig feedback. Grundutbildningsutskottet har studentmajoritet och besvarar remisser remitterade från Institutionsstyrelsen samt diskuterar pågående aktiviteter. I GU finns två studentrepresentanter från varje kurs, totalt 8 studerande, samt två utbildningsansvariga. Studievägledare finns tillgänglig för samtal kring utbildningsfrågor m m. Ett särskilt projekt, Audionomroll i förändring i nära anslutning till kommunikationsprojektet, genomföres av två studerande från institutionen. Detta förväntas ha stor betydelse för utbildningsanalys av studieplanen och av kommande aktiviteter (Bilaga 6: Medel för utveckling av kommunikationsträningen inom audionomprogrammet. (1999). Rektorsämbetet, Lunds universitet) Studentrepresentation i planerings- berednings- och beslutsorgan Studenter finns representerade i samtliga berednings- och beslutsorgan. Inom audiologigruppen finns idag ingen studeranderepresentant (gruppen konstituerades innan första programmet påbörjats). Efter en inkörningsperiod planeras studentdeltagande vid delar av denna arbetsgrupps möten. 8

9 3. FRÅGESTÄLLNINGAR ATT BELYSA RÖRANDE KLINISK/TILLÄMPAD UTBILDNING 3.1 Mål för klinisk/tillämpad utbildning Omfattande måldiskussioner pågår och har pågått i audiologigruppen där det sker en kontinuerlig utveckling av mål för klinisk/tillämpad undervisning såväl som av undervisnings- och examinationsformer. Mål för den kliniska/tillämpade undervisningen ges för varje kurs. Utöver detta kan våra mål formuleras: Den kliniska utbildningen skall vara en källa till fortsatt lärande och ny kunskap. Den skall genomsyras av ett akademiskt förhållningssätt, där studenten ges möjlighet att kritiskt bedöma och reflektera över alternativa problemlösningar och där såväl lärandeprocessen som den personliga utvecklingen stimuleras. Studenten skall också ges möjlighet att integrera sina teoretiska kunskaper i ett vidare perspektiv. Vidare skall den kliniska utbildningen bedrivas inom ett brett område för att förbereda studenten för en vidgad yrkeskompetens. 3.2 Kliniska/tillämpade utbildningens organisation och sätt att fungera Utbildningen är under uppbyggnad. Den kliniska/tillämpade utbildningen påbörjas senare delen av hösten Just denna vidgade yrkeskompetens och förändring av audionomens yrkesroll påverkar den praktiska utformningen av klinisk/tillämpad undervisning. Projektansökan till Grundutbildningsrådet, studiebesök i USA och Australien, sökande efter annorlunda auskultationsplatser och inrättande av andra praktikplatser än på klinik inom hela audiologiska verksamhetsfältet är olika uttryck för denna strävan. I utbildningen sker också tidsmässigt en integration av teori och praktik som varvas (1-2 dagar praktik/vecka, endast sista terminen sammanhängande praktik). Handledare kommer att förordnas och timarvoderas som kliniska lärare. Undervisningen sker i undervisningsgrupper om två till fyra studenter med utbildad handledare, se nedan om handledarutbildning. Viss examination av kliniska/tillämpade färdigheter kommer att ske i form av praktiska prov. 3.3 Relation klinik/arbetsenhet och institution i den kliniska/tillämpade utbildningen Relation klinik/arbetsenhet och institution såväl som nya samarbetspartners inom hela audiologiska fältet är under uppbyggnad, vad beträffar avtal, samarbetsformer se ovan. 3.4 Handledarkompetens och kompetensutveckling för handledare Handledarutbildning i tre steg pågår. 23 blivande kliniska lärare genomgick steg 1 i handledarutbildning hösten F n genomgår 22 kliniskt verksamma audionomer steg 2 och planering av steg 3 pågår. Denna skall ges parallellt med pågående handledning. (Bilaga 10: Handledarutbildning för klinisk undervisning i audiologi, Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet). Under pågående klinisk/tillämpad undervisning inbjudes till månatliga handledarmöten. 9

10 För handledares teoretiska kompetensutveckling pågår, parallellt med utveckling av enstaka kurser, planering av vidareutbildningsprogram för audionomer med tvåårig utbildning. Magisterutbildning för personer med treårig utbildning ges under våren 1999 för sex personer med docent Sten Harris som kursansvarig. Samtliga blivande handledare välkomnas att ta del av föreläsningar, litteratur, PBL-fall och övrigt kursutbud. 3.5 Samarbete med huvudman kring den kliniska/tillämpade utbildningen Pågår. Delvis utökande mot nya audiologiska arbetsfält påverkar situationen, likaså oklart huvudmannaskap och ledning för hörselvården i Region Skåne. 3.6 Klinisk/tillämpad utbildnings betydelse för teoretisk förståelse och vetenskapligt förhållningssätt De kliniska och teoretiska momenten av utbildningen är integrerade på ett mer uttalat sätt jämfört med det treåriga programmet vilket innebär att teoretiska resonemang direkt kan omsättas i praktiskt arbete. Genom utbildningens pedagogiska modell- problem baserat lärande får studenterna möjlighet att teoretiskt förankra kliniska frågeställningar. Majoriteten av PBL-utgångspunkter är i form av case studier. Kontinuerliga patientseminarier är ytterligare ett forum för överföring mellan teoretiska och kliniska frågeställningar. Magisteruppsatsen är ett annat uttryck för syntes mellan vetenskap och klinik/praktik. 3.7 Problem och hinder för kvalitativt god klinisk/tillämpad utbildning Ett hinder för genomförande är audionomers teoretiska kompetens. Flertalet har tvåårig utbildning och personer med treårig utbildning har ännu inte de två års praktiska erfarenhet som erfordras av handledare. Studenterna kommer således att vara bättre utbildade teoretiskt och något mindre inriktade på direkta yrkesfärdigheter vilket skulle kunna utgöra problem. Dessa problem mötes genom möjligheter till vidareutbildning, magisterprogram och handledarutbildning och till deltagande i föreläsningar, se ovan. Frågeställningen och tänkbara lösningar diskuteras öppet med blivande handledare. Studentperspektivet diskuteras nedan. Ett annat hinder är audionomens nuvarande organisationstillhörighet och yrkesroll. En förutsättning för framgång är att studenterna under utbildningen erbjudes möjligheter att bygga upp en ny yrkesroll parallellt med utbildningen. Till detta arbete har sökts projektmedel från Grundutbildningsrådet vilka i år ej beviljades (Bilaga 5: Förändring av utbildningsprogram i audiologi förändring av yrkesroll för audionomer. Projektansökan till Grundutbildningsrådet. Institutionen för logopedi och foniatri, 1998). Istället erbjöds en studieresa (ovan beskrivna till Australien) för att förbereda en ny ansökan. Det finns alltså goda förhoppningar om att en avsevärd resursförstärkning sker för att stödja studenterna i detta sammanhang. Vidare har, som ovan beskrivits, erhållits medel från Lunds universitet för att förbättra studenternas kommunikationsfärdigheter. En annan svårighet (eller utmaning) är marknadsföring av det nya audionomprogrammet. Detta kommer att ske i samverkan med studenter. 10

11 3.8 Klinisk/tillämpad utbildning ur studentperspektiv Studenterna skall ta del av kliniskt verksamma audionomers kunskaper utan att direkt kunna identifiera blivande yrkesroll. Vidare kommer de att möta personer med annan profession och med verksamheter inom det audiologiska fältet. Studenterna måste själva kunna dra slutsatser inför kommande yrkesfunktion vilket kommer att diskuteras vid återkommande studentledda seminarier. Bilagor Bilaga 1. Utbildningsplan för audionomutbildningen vid Lunds universitet. (1998). Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet. Bilaga 2. Wigforss, E. (1996) Audionomutbildningen i Lund - ett projekt om samverkan mellan audionom- och logopedutbildningen. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet. Bilaga 3. Heister Trygg, B.(1997). Förslag till samordning av utbildningar för audionomer och logopeder i Lund. Förslag till fyraårigt magisterprogram i audiologi. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet. Bilaga 4. Kursplaner för Termin 1: Introduktionskurs. Lingvistik. Signalbehandling. Akustik. Psykologi. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet Bilaga 5. Förändring av utbildningsprogram i audiologi förändring av yrkesroll för audionomer. Projektansökan till Grundutbildningsrådet. Institutionen för logopedi och foniatri, Bilaga 6. Medel för utveckling av kommunikationsträningen inom audiomprogrammet. (1999). Rektorsämbetet, Lunds universitet. Bilaga 7. Uppföljning av kvalitetsarbetet 1998 inom logopedi, foniatri och audiologi. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet. Bilaga 8. Plan för kvalitetsarbete för institutionen för logopedi och foniatri med logoped- och audionomprogrammen Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet. Bilaga 9. Redovisning för vårdhögskoleutbildningen under statligt huvudmannaskap. Samrådsgruppen för vårdhögskoleutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet Bilaga 10. Handledarutbildning för klinisk undervisning i audiologi. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet. Övriga referenser Audionomutbildningen. Värdering av högskolemässighet i utbildningen av audionomer. (1996) Högskoleverket. Stockholm. Clifford, M. & Gerrevall, P. (1984). En utvärdering av logopedutbildningen i Lund. Enheten för pedagogik, Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet. Kvalitetsarbete vid universitet och högskolor 1994/95. En översikt. Högskoleverkets rapportserie 1996:6 R Mårtensson, K.1997 Utvärdering av den fyraåriga logopedutbildningen i Lund underlag för självvärdering. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet. Nilsson, K A. (1998). Arbetslivets krav på kommunikationsfärdigheter. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Preliminära planer för kvalitetsarbete 1999/ /2002 i medicinska fakultetens grundutbildningar. Nämnden för grundutbildning. Enheten för medicinsk pedagogik. Februari Vårdutbildningar i högskolan - en utvärdering. (1996) Högskoleverkets rapportserie 1996:7. Högskoleverket. Stockholm. 11