MILJÖKONTOBONUSMOTTAGARE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖKONTOBONUSMOTTAGARE 2003-2014"

Transkript

1 MILJÖKONTOBONUSMOTTAGARE MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2014 ÅR 2013, TOTALT Barn för Östersjön Green Key Åland En protestaktion på nätet som ger en kanal för barn och ungdomar att uttrycka sin oro över Östersjöns nedsmutsning. Som del av projektet också en protestmarsch med påföljande Östersjöjippo i Helsingfors i slutet av maj Miljöcertifiering av åländska turism- och konferensanläggningar Mottagare i vårens 2014 Ändamål Belopp Stiftelsen Centrum Balticum Förbundet Ålands Sjödagar r.f. För olika aktiviteter i samarbete med åländska miljöaktörer. Lounaispaikka-nätverkets-Apps- 4Finland EMIL r.f Pargas 4H Ostrobothnia Australis r.f För det fortsatta arbetet med Östersjöutmaningen som under ska producera nya konkreta åtgärder som gynnar Östersjön. För en tävling om utveckling av mobiltelefonappar och idéer med syftet att förbättra tillståndet i Östersjön. För en energimässa på Åland hösten 2014 där man fortsätter att utbilda byggbranschen inom ett hållbart och energieffektivt byggande För att utveckla ett koncept inom miljöuppfostran som bland annat innefattar en äventyrlig miljöbana. Banan lär ut miljötänk både i teori och i praktik. Konceptet kan sedan spridas till andra organisationer För ett restaureringsprojekt på Mickelsörarna i Österbotten för att återställa naturen. Området hör till UNESCO:s världsnaturarv

2 MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2013 ÅR 2012, TOTALT Håll Skärgården Ren r.f. Coalition Clean Baltic Natur & Miljö r.f. Hushållningssällskapet Halland Valonia - Egentliga Finlands service center för hållbar utveckling och energi Röda korset Sällskapet för miljöfostran i Finland Natur & Miljö För projektet Snygg beach missionen skräpfri kust som kommer äga rum i form av ett stort städevenemang längs med finländska fastlandets och Ålands kuster där allmänheten och föreningar, företag, klubbar m.fl. uppmuntras att delta. Syftet är att genom konkret handling lyfta fram Östersjöns nedskräpningsproblem rent generellt samt ge ett behövligt startskott till en beteende- och attitydförändring i samhället. För ett projekt med syfte att bidra till en minskning av Östersjöns vattenföroreningsproblem genom att verka för ett ökat miljömedvetande bland framförallt ungdomar.. För projektet Fisklycka. Projektet syftar till att förbättra förutsättningarna för fiskens naturliga förökning i grunda havsvikar och strömmande vattendrag i kustregionerna. För ett projekt med syfte att modifiera öppna diken på Åland. Med hjälp av denna modifiering kan läckande näringsämnen från åkermark fångas upp med en minskning av övergödningen i Östersjön som följd. För ett saneringsprojekt av strömvatten i Egentliga Finland med målen att verka för främjande av miljöfostran och att förbättra det ekologiska tillståndet. En donation för att stöda befolkningen i Filippinerna med återuppbyggnaden efter Tyfonen Haiyan För ett projekt som rör informationsspridning om Grön Flagg, som är ett verktyg och en certifiering för hållbar utveckling som daghem och skolor kan ansluta sig till. Genom verktyget får barn och unga arbeta aktivt med hållbar utveckling på ett roligt och engagerande sätt. Certifieringen innebär en möjlighet för läroanstalten att visa upp sitt hållbarhetsarbete för omgivningen. För introducering av ett undervisningsprogram med Östersjötema. Genom programmet kommer eleverna att få en grundläggande kunskap om Östersjöns natur och vikten av att värna om den marina miljön

3 FORTSÄTTNING 2013 Naturförbundet Östersjöfonden För genomförandet av ett kustvandringsprojekt i Finska viken-området i samband med firandet av Finska vikens år under Utdelningen ska gå till produktionen av en guidebok som familjer, daghem- och skolklasselever ska ha till stöd under vandringen. För att anlägga ett våtmarksprojekt i Gesterby och åskådliggöra nyttan av detta för allmänheten MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2012 ÅR 2011, TOTALT John Nurminens Stiftelse Östersjöfonden Ålands Producentförbund För projektet att effektivera minskningen av fosfor från avloppsreningsverket i Riga. Effektiveringen beräknas minska utsläppen med ca 200 ton årligen, vilket motsvarar ungefär en femtedel av hela Finlands fosforbörda på Östersjön årligen. För projektet Mötesplats Åland i syfte att skapa ett nytänkande som kan placera Åland på världskartan beträffande Östersjömiljöfrågor. Projektet kommer att öka medvetenheten om Östersjöns miljöfrågor bland allmänheten samt på sikt gynna inresandet till Åland och därigenom även lokala företag. För att utbilda eko-mentorer i syfte att attrahera flera näringsidkare till ekologisk odling på Åland

4 MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2011 ÅR 2010, TOTALT John Nurminens Stiftelse Natur och Miljö r.f. AICIS Skyddsfond för Skärgårdshavet Ålands 4H distrikt Egentliga Finlands naturskyddsdistrikt Skeppsföreningen Albanus Projektet Ett rent Östersjön. Syftet är att minska den årliga mängd fosfor som når Östersjön genom att effektivisera fosforfiltreringen i vattenreningsverket i Viborg. Det beräknas att projektet ska minska fosforutsläppen med cirka 20 ton per år. Informationskampanjen Under den glittrande ytan. Kampanjens syfte är att informera om vattennaturens tillstånd, väcka intresse för naturen på havsbottnen samt att sprida tips om vad var och en kan göra i sin vardag för att minska övergödningen av Östersjön. Boken Miljödetektiverna, som innehåller kreativa idéer med illustrationer om hur vi kan få en bättre miljö i framtiden. Baserad på åländska skolgruppers bidrag till tävlingen Miljödetektiverna på Åland, ordnad av AICIS ( Åland International Institute of Comparative Island Studies). Projektet att informera och ge rådgivning till jordbrukare om hur man minskar övergödningen. Skolkampanjen Miljöbanan som ska låta skolbarnen bekanta sig med vattenskyddet och naturens mångfald. Skogsskyddsrådgivning. Syftet är att informera skogsägare om skogarnas tillstånd. Ungdomsgruppen Prentisarna ska miljöcertifiera Albanus enligt en princip framtagen av Sail Training International kallad Blue Flag

5 MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2010 ÅR 2009, TOTALT Röda korset på Åland Stöda katastrofhjälpen för jordbävningsoffren på Haiti Ålands Landsbygdscentrum Valonia (Egentliga Finlands servicecenter för hållbar utveckling och energifrågor) Greenlux Finland Oy Natur och Miljö r.f. SaveThePlanet.ax Minska läckaget av näringsämnen till Östersjön genom att samla och ena alla berörda intressenter så att konkreta satsningar kommer igång och genomförs när det gäller anläggande av våtmarker och sedimenteringsbassänger. Miljöfostringsprojekt med syfte att öka de lokala föreningarnas miljökunnande och att etablera nätverk för miljöfostran. Projekt GreenLUX Grow Light. Utveckla en armatur för ledbelysning som är optimerad för växthusodling vilket kan bidra till en hållbar utveckling. Östersjöäventyret med Rurik Räka. Projektet ska väcka och stöda barns intresse för undervattensnaturen vid kusten och därmed få dem att värna om miljön även i framtiden. Anordna en inspirationsdag för klimatet, vilket är ett led i utvecklingsprojektet Ett grönt Åland i ett blått Östersjön

6 MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2009 ÅR 2008, TOTALT Stacko Ab Luontoliitto ry. Finlands Biogasförening r.f. Biodynamiska föreningen r.f. Förbundet Ålands Sjödagar r.f. Yrkeshögskolan Novia och Forskningsinstitutet Aronia Tampereen ympäristösuojeluyhdistys ry. Ett projekt för att syresätta Östersjöns döda havsbottnar. Stacko Ab har utvecklat en pumpanordning som med vågkraft drar upp bottenvatten till en kammare som är monterad på pumpenheten där vattnet syresätts i en patentsökt syresättningsenhet innan det återförs till önskat djup. Skogsambassadörsprojektet. Målet med projektet är att informera högstadieeleverna runtom i landet om Finlands skogar och vad de själva kan göra för att förbättra dem.. Utveckling av miljövänligt fordonsbränsle. Projektet ska informera kommunerna i Finland om hur de kan utnyttja den oanvända biogasenergin som uppstår från till exempel hushåll, parker, avfallsplatser och växtrester från grönområden. Projektet som ska utveckla dagens jordbruk så att det gagnar naturen och minskar utsläppen i bland annat Östersjön. För olika aktiviteter i samarbete med åländska miljöaktörer. Olika forskningsprojekt kring Östersjön samt kustområdena. Projektet som undersöker om tak är bra grogrund för växter

7 MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2008 ÅR 2007, TOTALT Baltic Sea Action Group SaveThePlanet.ax Luontoportti Oy Förbättring av S:t Petersburgsområdets gödselhantering, med en minskning av Östersjöns övergödning som mål. Arrangemang av 10 olika kulturevenemang på Åland, för att öka allmänhetens kunskap om hållbar utveckling och klimatförändringen. Webtjänsten NatureGate. En igenkänningstjänst för växtarter Finlands Natur och Miljö r.f. Etablering av naturskola på Åland. Miljökontobonus som utdelades 2007 År 2006, totalt OKKA-stiftelsen Naturförbundet r.f. Virtavesien hoitoyhdistys ry. Kymmenedalens naturskyddsdistrikt Stiftelsen beviljar miljöcertifikat för läroanstalter i Finland. Donationen möjliggör fortsatt produktion av manualer och broschyrer. Östersjöverksamhet; utbildning av informatörer och sk. Östersjöambassadörer. Fortsatt vård av vattendrag i Vanda, plantering av yngel. Upprätthållning av kläckningsanläggningar för fisk. Iståndsättning av områden på ön Mustaviiri i östra Finska viken. Ön Mustaviiri hör till ett av områden på Unescos lista av världsnaturarv EKO-lådan Försäljning av ekologiskt odlade frukter och grönsaker Tjenan vatten Syresättning av Toböleträsk i Saltvik Ålands natur och miljö r.f. Informationsutskick om hållbar utveckling till samtliga hushåll på Åland. 3000

8 MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2006 ÅR 2005, TOTALT John Nurminens Stiftelse Ett renare Östersjön. Fosforrensning i St. Petersburgs avloppsreningsverk för att skydda Östersjön från övergödning Wildlife Vasa Wildlife Vasas internationella naturfilmfestival WWF och Ålands hushållningssällskap Biodynamiska föreningen r.f. Ett projekt för att främja den värdefulla kulturmiljön på Åland genom ett röjningsläger. Projektet som ska utveckla dagens jordbruk så att det gagnar naturen och minskar utsläppen i bland annat Östersjön MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2005 ÅR 2004, TOTALT Unicef Uppbyggnad och återställning av miljön i Asien efter naturkatastrofen genom att först hjälpa de drabbade människorna, främst barnen MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2004 ÅR 2003, TOTALT WWF Finland Östersjöfonden Utbilda flera gruppledare, skaffa grundutrustning för flera oljebekämpare och öka beredskapen för vården av oljeskadade djur wbland de frivilliga oljebekämpningstrupperna. Starta en miljöpristävling som ska ta fram användbara uppfinningar som gynnar en hållbar miljöutveckling MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2003 ÅR 2002, TOTALT WWF:s Operation Sjöjungfru Regionala projekt Förbättra Östersjöns tillstånd genom att förminska utsläpp som förorsakar övergödning och arbeta med att förebygga oljekatastrofer. Skydda utrotningshotade arter som östersjövikare och havsörn. Blomkonstverk Den gudomliga komedin, Birkalands naturskyddsfond och Sundom bygdeförening

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN Theresa Knopp Natur och Miljö -2014- Vad är Grön Flagg? Daghemmens, skolornas och läroanstalternas program för hållbar utveckling. Ett internationellt

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ge Skärgårdshavet en framtid. Förr var Skärgårdshavet klart. Kan det räddas? Ja. Läs hur du kan hjälpa!

Ge Skärgårdshavet en framtid. Förr var Skärgårdshavet klart. Kan det räddas? Ja. Läs hur du kan hjälpa! Ge Skärgårdshavet en framtid Förr var Skärgårdshavet klart. Kan det räddas? Ja. Läs hur du kan hjälpa! Skärgårdshavet lider Jag flyttar till andra vatten! Vattnet i Skärgårdshavet var klart ännu för några

Läs mer

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur träden är en del

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Håll Skärgården Ren rf VERKSAMHETSPLAN 2012

Håll Skärgården Ren rf VERKSAMHETSPLAN 2012 Håll Skärgården Ren rf VERKSAMHETSPLAN 2012 Håll Skärgården Ren rf grundades 1969 och är en riksomfattande miljöorganisation för båtfarare och andra som rör sig på våra vatten. Föreningen är verksam i

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur

Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur Länsstyrelsens prioriteringar 2014 Det bästa för Skånes människor, djur och natur 2 Foto: ANDERS HALLENGREN Länsstyrelsens prioriteringar 2014 3 Vi arbetar för Skånes bästa Att vara landshövding i en av

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014

PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014 PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014 LOVA PROJEKTET MAGASINERA FÖRDRÖJA ETT HELHETSGREPP Samverkan Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö, Plan och Tekniska gata /park och kommunledningskontoret.

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig? Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Kartläggningsguide för temat Ett gemensamt jordklot

Kartläggningsguide för temat Ett gemensamt jordklot Kartläggningsguide för temat Ett gemensamt jordklot Syftet med det här häftet är att erbjuda er färdiga mallar och metoder för kartläggningar inom temat Ett gemensamt jordklot. Häftet innehåller kartläggningsverktyg

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

HÅLLBARA KRISTIANSTAD

HÅLLBARA KRISTIANSTAD HÅLLBARA KRISTIANSTAD Miljömål för en bättre miljö Viktiga lokala miljöfrågor är att begränsa vår klimatpåverkan, minska övergödningen av vattendragen och Östersjön samt att skydda vårt värdefulla grundvatten

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Med anledning av detta berättade vi om vårt eget lokala arbete med vår egen hållbara utveckling under dessa tjugo år.

Med anledning av detta berättade vi om vårt eget lokala arbete med vår egen hållbara utveckling under dessa tjugo år. 20 år av hållbarhetsarbete År 2012 hade det gått 20 år sedan FN år 1992 höll den första stora konferensen om hållbar utveckling. Sommaren 2012 ägde en uppföljare rum, även denna gång i Rio de Janeiro.

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Energiska. Vasaregionen

Energiska. Vasaregionen Energiska Vasaregionen BILD: Pekka Mäkynen Välkommen till Vasaregionen Energisk Mångsidig Multimodal Kunnig Öppen Unik 3 Det här är Vasaregionen. Läs vidare för att se vad vi menar med de här orden. BILD:

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Tabell 2. Projektkatalog (beslutad finansiering i under perioden 1 januari 2007-31 december 2013)

Tabell 2. Projektkatalog (beslutad finansiering i under perioden 1 januari 2007-31 december 2013) Tabell 2. Projektkatalog (beslutad finansiering i under perioden 1 januari 2007-31 december 2013) ÅLANDS OPERATIVA PROGRAM MED FINANSIERING FRÅN EUROPEISKA REGIONALFONDEN 2007-2013 (CCI 2007 FI 16 2 PO

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

e-post regiongotland@gotland.se tfn 0498-26 90 00 (vxl)

e-post regiongotland@gotland.se tfn 0498-26 90 00 (vxl) e-post regiongotland@gotland.se tfn 0498-26 90 00 (vxl) Gotlands läge Till och från ön Goda kommunikationer är mycket betydelsefulla för regionens utveckling. Färjetrafik Flyg Gotlands vision Gotland är

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000 Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 -allmänt och turism I 1996-2000 123 T5 NYKARLEBY -allmänt och turism II 2001-2005 -pälsdjur 1997-2002 -allmänt och bibliotek 1996-2005 -Svenska

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Exempel på regionalt samarbete kring vatten och innovation

Exempel på regionalt samarbete kring vatten och innovation Exempel på regionalt samarbete kring vatten och innovation Ann-Marie Camper, Skånes hav och vatten Madeleine Lundin, Marint centrum Inspiration vatten 2013-11-26 Vårt perspektiv Simrishamn ett marint centrum

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna.

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna. Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna. » Befintligt material - Ungdomsbarometerns rapporter - Undersökningar

Läs mer

Vad är ekologi? botanik

Vad är ekologi? botanik diskussionsunderlag botanik Botanik är det område inom biologin som studerar växtriket. Botanik omfattar tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Green shower days. Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini

Green shower days. Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini Green shower days Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini Sammanfattning Vår produkt går ut på att man ska hålla koll på sin vattenförbrukning och försöka

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Ett projekt som genomfördes på Centrum för hälsa och byggande vid KTH Haninge med stöd från Delegationen för hållbara städer. Kallades ofta Gröna Köket

Läs mer

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Kommunikationsplan Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Mål - Ansats Målgrupper Kanaler Budskap - essensen

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

FÖRETAGARPAKETET WEB

FÖRETAGARPAKETET WEB Vi växer FÖRETAGARPAKETET WEB Sveriges enda kvalitetsnätverk till småföretagare 01 När Paketet du vill nå företagare och entreprenörer ÅTTA KVALITESSAJTER Om Paketet Här når du på ett enkelt sätt direkt

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Ecom. Riktigt gott kaffe med gott samvete. www.jobmeal.se

Ecom. Riktigt gott kaffe med gott samvete. www.jobmeal.se Ecom Riktigt gott kaffe med gott samvete www.jobmeal.se Nu är det bråttom Den snabba avverkningen av regnskogen är en av vår tids största globala miljökatastrofer. Motsvarande halva Sveriges skogsbestånd

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer