MILJÖKONTOBONUSMOTTAGARE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖKONTOBONUSMOTTAGARE 2003-2014"

Transkript

1 MILJÖKONTOBONUSMOTTAGARE MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2014 ÅR 2013, TOTALT Barn för Östersjön Green Key Åland En protestaktion på nätet som ger en kanal för barn och ungdomar att uttrycka sin oro över Östersjöns nedsmutsning. Som del av projektet också en protestmarsch med påföljande Östersjöjippo i Helsingfors i slutet av maj Miljöcertifiering av åländska turism- och konferensanläggningar Mottagare i vårens 2014 Ändamål Belopp Stiftelsen Centrum Balticum Förbundet Ålands Sjödagar r.f. För olika aktiviteter i samarbete med åländska miljöaktörer. Lounaispaikka-nätverkets-Apps- 4Finland EMIL r.f Pargas 4H Ostrobothnia Australis r.f För det fortsatta arbetet med Östersjöutmaningen som under ska producera nya konkreta åtgärder som gynnar Östersjön. För en tävling om utveckling av mobiltelefonappar och idéer med syftet att förbättra tillståndet i Östersjön. För en energimässa på Åland hösten 2014 där man fortsätter att utbilda byggbranschen inom ett hållbart och energieffektivt byggande För att utveckla ett koncept inom miljöuppfostran som bland annat innefattar en äventyrlig miljöbana. Banan lär ut miljötänk både i teori och i praktik. Konceptet kan sedan spridas till andra organisationer För ett restaureringsprojekt på Mickelsörarna i Österbotten för att återställa naturen. Området hör till UNESCO:s världsnaturarv

2 MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2013 ÅR 2012, TOTALT Håll Skärgården Ren r.f. Coalition Clean Baltic Natur & Miljö r.f. Hushållningssällskapet Halland Valonia - Egentliga Finlands service center för hållbar utveckling och energi Röda korset Sällskapet för miljöfostran i Finland Natur & Miljö För projektet Snygg beach missionen skräpfri kust som kommer äga rum i form av ett stort städevenemang längs med finländska fastlandets och Ålands kuster där allmänheten och föreningar, företag, klubbar m.fl. uppmuntras att delta. Syftet är att genom konkret handling lyfta fram Östersjöns nedskräpningsproblem rent generellt samt ge ett behövligt startskott till en beteende- och attitydförändring i samhället. För ett projekt med syfte att bidra till en minskning av Östersjöns vattenföroreningsproblem genom att verka för ett ökat miljömedvetande bland framförallt ungdomar.. För projektet Fisklycka. Projektet syftar till att förbättra förutsättningarna för fiskens naturliga förökning i grunda havsvikar och strömmande vattendrag i kustregionerna. För ett projekt med syfte att modifiera öppna diken på Åland. Med hjälp av denna modifiering kan läckande näringsämnen från åkermark fångas upp med en minskning av övergödningen i Östersjön som följd. För ett saneringsprojekt av strömvatten i Egentliga Finland med målen att verka för främjande av miljöfostran och att förbättra det ekologiska tillståndet. En donation för att stöda befolkningen i Filippinerna med återuppbyggnaden efter Tyfonen Haiyan För ett projekt som rör informationsspridning om Grön Flagg, som är ett verktyg och en certifiering för hållbar utveckling som daghem och skolor kan ansluta sig till. Genom verktyget får barn och unga arbeta aktivt med hållbar utveckling på ett roligt och engagerande sätt. Certifieringen innebär en möjlighet för läroanstalten att visa upp sitt hållbarhetsarbete för omgivningen. För introducering av ett undervisningsprogram med Östersjötema. Genom programmet kommer eleverna att få en grundläggande kunskap om Östersjöns natur och vikten av att värna om den marina miljön

3 FORTSÄTTNING 2013 Naturförbundet Östersjöfonden För genomförandet av ett kustvandringsprojekt i Finska viken-området i samband med firandet av Finska vikens år under Utdelningen ska gå till produktionen av en guidebok som familjer, daghem- och skolklasselever ska ha till stöd under vandringen. För att anlägga ett våtmarksprojekt i Gesterby och åskådliggöra nyttan av detta för allmänheten MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2012 ÅR 2011, TOTALT John Nurminens Stiftelse Östersjöfonden Ålands Producentförbund För projektet att effektivera minskningen av fosfor från avloppsreningsverket i Riga. Effektiveringen beräknas minska utsläppen med ca 200 ton årligen, vilket motsvarar ungefär en femtedel av hela Finlands fosforbörda på Östersjön årligen. För projektet Mötesplats Åland i syfte att skapa ett nytänkande som kan placera Åland på världskartan beträffande Östersjömiljöfrågor. Projektet kommer att öka medvetenheten om Östersjöns miljöfrågor bland allmänheten samt på sikt gynna inresandet till Åland och därigenom även lokala företag. För att utbilda eko-mentorer i syfte att attrahera flera näringsidkare till ekologisk odling på Åland

4 MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2011 ÅR 2010, TOTALT John Nurminens Stiftelse Natur och Miljö r.f. AICIS Skyddsfond för Skärgårdshavet Ålands 4H distrikt Egentliga Finlands naturskyddsdistrikt Skeppsföreningen Albanus Projektet Ett rent Östersjön. Syftet är att minska den årliga mängd fosfor som når Östersjön genom att effektivisera fosforfiltreringen i vattenreningsverket i Viborg. Det beräknas att projektet ska minska fosforutsläppen med cirka 20 ton per år. Informationskampanjen Under den glittrande ytan. Kampanjens syfte är att informera om vattennaturens tillstånd, väcka intresse för naturen på havsbottnen samt att sprida tips om vad var och en kan göra i sin vardag för att minska övergödningen av Östersjön. Boken Miljödetektiverna, som innehåller kreativa idéer med illustrationer om hur vi kan få en bättre miljö i framtiden. Baserad på åländska skolgruppers bidrag till tävlingen Miljödetektiverna på Åland, ordnad av AICIS ( Åland International Institute of Comparative Island Studies). Projektet att informera och ge rådgivning till jordbrukare om hur man minskar övergödningen. Skolkampanjen Miljöbanan som ska låta skolbarnen bekanta sig med vattenskyddet och naturens mångfald. Skogsskyddsrådgivning. Syftet är att informera skogsägare om skogarnas tillstånd. Ungdomsgruppen Prentisarna ska miljöcertifiera Albanus enligt en princip framtagen av Sail Training International kallad Blue Flag

5 MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2010 ÅR 2009, TOTALT Röda korset på Åland Stöda katastrofhjälpen för jordbävningsoffren på Haiti Ålands Landsbygdscentrum Valonia (Egentliga Finlands servicecenter för hållbar utveckling och energifrågor) Greenlux Finland Oy Natur och Miljö r.f. SaveThePlanet.ax Minska läckaget av näringsämnen till Östersjön genom att samla och ena alla berörda intressenter så att konkreta satsningar kommer igång och genomförs när det gäller anläggande av våtmarker och sedimenteringsbassänger. Miljöfostringsprojekt med syfte att öka de lokala föreningarnas miljökunnande och att etablera nätverk för miljöfostran. Projekt GreenLUX Grow Light. Utveckla en armatur för ledbelysning som är optimerad för växthusodling vilket kan bidra till en hållbar utveckling. Östersjöäventyret med Rurik Räka. Projektet ska väcka och stöda barns intresse för undervattensnaturen vid kusten och därmed få dem att värna om miljön även i framtiden. Anordna en inspirationsdag för klimatet, vilket är ett led i utvecklingsprojektet Ett grönt Åland i ett blått Östersjön

6 MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2009 ÅR 2008, TOTALT Stacko Ab Luontoliitto ry. Finlands Biogasförening r.f. Biodynamiska föreningen r.f. Förbundet Ålands Sjödagar r.f. Yrkeshögskolan Novia och Forskningsinstitutet Aronia Tampereen ympäristösuojeluyhdistys ry. Ett projekt för att syresätta Östersjöns döda havsbottnar. Stacko Ab har utvecklat en pumpanordning som med vågkraft drar upp bottenvatten till en kammare som är monterad på pumpenheten där vattnet syresätts i en patentsökt syresättningsenhet innan det återförs till önskat djup. Skogsambassadörsprojektet. Målet med projektet är att informera högstadieeleverna runtom i landet om Finlands skogar och vad de själva kan göra för att förbättra dem.. Utveckling av miljövänligt fordonsbränsle. Projektet ska informera kommunerna i Finland om hur de kan utnyttja den oanvända biogasenergin som uppstår från till exempel hushåll, parker, avfallsplatser och växtrester från grönområden. Projektet som ska utveckla dagens jordbruk så att det gagnar naturen och minskar utsläppen i bland annat Östersjön. För olika aktiviteter i samarbete med åländska miljöaktörer. Olika forskningsprojekt kring Östersjön samt kustområdena. Projektet som undersöker om tak är bra grogrund för växter

7 MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2008 ÅR 2007, TOTALT Baltic Sea Action Group SaveThePlanet.ax Luontoportti Oy Förbättring av S:t Petersburgsområdets gödselhantering, med en minskning av Östersjöns övergödning som mål. Arrangemang av 10 olika kulturevenemang på Åland, för att öka allmänhetens kunskap om hållbar utveckling och klimatförändringen. Webtjänsten NatureGate. En igenkänningstjänst för växtarter Finlands Natur och Miljö r.f. Etablering av naturskola på Åland. Miljökontobonus som utdelades 2007 År 2006, totalt OKKA-stiftelsen Naturförbundet r.f. Virtavesien hoitoyhdistys ry. Kymmenedalens naturskyddsdistrikt Stiftelsen beviljar miljöcertifikat för läroanstalter i Finland. Donationen möjliggör fortsatt produktion av manualer och broschyrer. Östersjöverksamhet; utbildning av informatörer och sk. Östersjöambassadörer. Fortsatt vård av vattendrag i Vanda, plantering av yngel. Upprätthållning av kläckningsanläggningar för fisk. Iståndsättning av områden på ön Mustaviiri i östra Finska viken. Ön Mustaviiri hör till ett av områden på Unescos lista av världsnaturarv EKO-lådan Försäljning av ekologiskt odlade frukter och grönsaker Tjenan vatten Syresättning av Toböleträsk i Saltvik Ålands natur och miljö r.f. Informationsutskick om hållbar utveckling till samtliga hushåll på Åland. 3000

8 MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2006 ÅR 2005, TOTALT John Nurminens Stiftelse Ett renare Östersjön. Fosforrensning i St. Petersburgs avloppsreningsverk för att skydda Östersjön från övergödning Wildlife Vasa Wildlife Vasas internationella naturfilmfestival WWF och Ålands hushållningssällskap Biodynamiska föreningen r.f. Ett projekt för att främja den värdefulla kulturmiljön på Åland genom ett röjningsläger. Projektet som ska utveckla dagens jordbruk så att det gagnar naturen och minskar utsläppen i bland annat Östersjön MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2005 ÅR 2004, TOTALT Unicef Uppbyggnad och återställning av miljön i Asien efter naturkatastrofen genom att först hjälpa de drabbade människorna, främst barnen MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2004 ÅR 2003, TOTALT WWF Finland Östersjöfonden Utbilda flera gruppledare, skaffa grundutrustning för flera oljebekämpare och öka beredskapen för vården av oljeskadade djur wbland de frivilliga oljebekämpningstrupperna. Starta en miljöpristävling som ska ta fram användbara uppfinningar som gynnar en hållbar miljöutveckling MILJÖKONTOBONUS SOM UTDELADES 2003 ÅR 2002, TOTALT WWF:s Operation Sjöjungfru Regionala projekt Förbättra Östersjöns tillstånd genom att förminska utsläpp som förorsakar övergödning och arbeta med att förebygga oljekatastrofer. Skydda utrotningshotade arter som östersjövikare och havsörn. Blomkonstverk Den gudomliga komedin, Birkalands naturskyddsfond och Sundom bygdeförening

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen? RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN Theresa Knopp Natur och Miljö -2014- Vad är Grön Flagg? Daghemmens, skolornas och läroanstalternas program för hållbar utveckling. Ett internationellt

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Välkommen till. Dalasjöbygdens föräldrakooperativ. Tallkotten!

Välkommen till. Dalasjöbygdens föräldrakooperativ. Tallkotten! Välkommen till Dalasjöbygdens föräldrakooperativ Tallkotten! Tallkotten Med denna folder vill vi informera om möjligheten att ert/era barn under sin förskoletid går på Tallkottens föräldrakooperativ. Dalasjöbygdens

Läs mer

Ge Skärgårdshavet en framtid. Förr var Skärgårdshavet klart. Kan det räddas? Ja. Läs hur du kan hjälpa!

Ge Skärgårdshavet en framtid. Förr var Skärgårdshavet klart. Kan det räddas? Ja. Läs hur du kan hjälpa! Ge Skärgårdshavet en framtid Förr var Skärgårdshavet klart. Kan det räddas? Ja. Läs hur du kan hjälpa! Skärgårdshavet lider Jag flyttar till andra vatten! Vattnet i Skärgårdshavet var klart ännu för några

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/ Innehåll

Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/ Innehåll Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/3-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för besöksnäringen med anledning av ett förändrat klimat?... 2 Vilka

Läs mer

Vårt vatten är värt miljarder. Nu krävs konkreta politiska ställningstaganden för att värna det

Vårt vatten är värt miljarder. Nu krävs konkreta politiska ställningstaganden för att värna det Vårt vatten är värt miljarder Nu krävs konkreta politiska ställningstaganden för att värna det Vattnets värde Tar du rent vatten för givet? Vatten är vår mest livsnödvändiga och samtidigt undervärderade

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur träden är en del

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun: Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Kan vi bli en Sälle-hamn?

Kan vi bli en Sälle-hamn? Kan vi bli en Sälle-hamn? INNEHÅLL Vad går Sälle-hamnprogrammet ut på? Vad förutsätts av Sälle-hamnarna? Så här stöds Sälle-hamnarna av HSR rf Hur kan vi bli en Sälle-hamn? Sälle-hamnprogrammet pågår året

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Värmdöspecifikt Modifierat kustvatten Gula havet 10 000 öar och 300 mil stränder 40 000 100 000 boende/besökande 14 000 enskilda

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

HJÄLP OCH RÅD TILL TALKOARRANGÖRER

HJÄLP OCH RÅD TILL TALKOARRANGÖRER 2016 HJÄLP OCH RÅD TILL TALKOARRANGÖRER Föreslä på jobbet imorgon! KAMPANJEN SNYGG BEACH Kampanjen Snygg Beach är Håll Skärgården Ren rf:s kampanj för städning av stränderna. Syftet med kampanjen är också

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

VAD HAR UNGLEJONEN OCH ÖSTERSJÖNS KUTAR GEMENSAMT?

VAD HAR UNGLEJONEN OCH ÖSTERSJÖNS KUTAR GEMENSAMT? Ukko-Pekka Luukkonen Unglejon världsmästare målvakt JARI LUUKKONEN / WWF, SEPPO KERÄNEN / WWF, ERIC ISSELEE / SHUTTERSTOCK, MARKUS TRIENKE / FLICKR VAD HAR UNGLEJONEN OCH ÖSTERSJÖNS KUTAR GEMENSAMT? Svar:

Läs mer

Sverige ett land av vatten

Sverige ett land av vatten Sverige ett land av vatten 1 En presentation om 2 Svenskt Vatten den främsta organisationen att slå vakt om vattnets kvalitet företräder de kommunala huvudmännen och de bolag och kommunalförbund som bildats

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra? Vårt hav Östersjön Miljö och samhälle Vad kan du göra? Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Hållbar finansiering Gröna obligationer

Hållbar finansiering Gröna obligationer Hållbar finansiering Gröna obligationer Mats Rodenfelt, finanschef Energi- och klimatkonferens 13 november 2015 Vad är en grön obligation? Gröna obligationer utfärdades först av Världsbanken under 2008

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt.

De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt. Underlag till miljöredovisning 2010 Nämnd/kontor/re: Begränsad klimatpåverkan De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt. Vi har automatisk nattsänkning som sparar

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.

Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika. Naturskola Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika. Genom att naturskolan erbjuder för- och grundskolor möjlighet till utomhusundervisning i den egna närmiljön ges möjlighet för ett plats-

Läs mer

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA Verksamhetens syfte Frisk & Fri Uppsala verkar för ett samhälle utan ätstörningar där alla är fria att vara sig själva. Föreningens verksamhet syftar till att:

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge

Läs mer

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Mat separat 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Nu halverar vi Karlskronas matavfall i det brännbara. Mer än 20 procent matavfall och ungefär lika mycket pappersförpackningar, well

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur

Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur Länsstyrelsens prioriteringar 2014 Det bästa för Skånes människor, djur och natur 2 Foto: ANDERS HALLENGREN Länsstyrelsens prioriteringar 2014 3 Vi arbetar för Skånes bästa Att vara landshövding i en av

Läs mer

GREEN DEAL. Ramavtal för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (Avtalet om plastkassar)

GREEN DEAL. Ramavtal för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (Avtalet om plastkassar) GREEN DEAL Ramavtal för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (Avtalet om plastkassar) 1 AVTALSPARTER Parter i detta avtal är för statens del miljöministeriet (nedan ministeriet) och för handelsbranschens

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Vad har vi gemensamt? DET KYLIGA LIVET I FARA. Isbjörn. Östersjövikare. WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för de arktiska haven

Vad har vi gemensamt? DET KYLIGA LIVET I FARA. Isbjörn. Östersjövikare. WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för de arktiska haven Isbjörn: Steve Morello/WWF-Canon, Östersjövikare: Seppo Keränen/WWF Valross: Paul Nicklen/National Geographic Stock / WWF-Canada, Peetu Piiroinen: Jani Räsänen Vad har vi gemensamt? DET KYLIGA LIVET I

Läs mer

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer