REDOVISNINGSSYSTEMET. Syfte med föreläsningen

Transkript

1 REDOVISNINGSSYSTEMET Redovisning och Kalkylering Föreläsning 13 ( ) Mattias Hamberg Företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet Syfte med föreläsningen 2 Syftet med dagens föreläsning är att fördjupa våra kunskaper om de finansiella rapporterna genom att lära oss: ett antal centrala teoretiska begrepp företagets mest betydelsefulla periodiseringar de finansiella rapporternas relationer till varandra Tidigare har vi sett på den löpande redovisningen, kontering och årsbokslut. Nu lyfter vi blicken och ser på det system som de finansiella rapporterna utgör.

2 3 Grundläggande begrepp Syftet med denna genomgång är att belysa ett antal centrala begrepp som ligger till grund för ämnet extern redovisning. 4 Företaget Ett nätverk av kontrakt Företaget kan beskrivas som ett nätverk av kontrakt ( nexus of contracts ). Ett generellt ekonomiskt problem är att information är asymmetriskt fördelad mellan kontrakterande parter. En specifik form av detta generella (kontraktsrelaterade) problem är principal agent problemet. Opportunistiskt användande av information (manipulering) benämns ofta Earnings management (föreläsning 14). Redovisningsinformation reducerar informationsasymmetrin så att företagets intressenter vet mer om den part de kontrakterar med.

3 5 Företagets intressenter De mest betydelsefulla intressenterna är typiskt långivare, (minoritets)aktieägare, skattemyndigheter, kunder och leverantörer. De olika intressenterna behöver alla information för att bättre förstå företaget en standardisering kan reducera kostnaderna i samhället. Men kanske har de inte samma behov av information? Skattemyndigheten vill ha korrekt information om historiska transaktioner så att beskattningen blir riktig. Långivaren vill framför allt att belånade tillgångar inte överskattas och att rörelseskulder underskattas. Aktieägaren vill ha information som gör det möjligt att prognosticera framtida kassaflöden/vinster. Långivare önskar (väl?) konservatism 6 I alla tider har redovisningssystemet karaktäriserats av konservatism. Övervärdera aldrig företagets tillgångar, undervärdera aldrig företagets skulder. Att värdera tillgångar till historiska (anskaffnings )kostnader gör att de inte övervärderas. IASB har nyligen föreslagit att konservatism inte längre ska vägleda utvecklingen av framtida redovisningsregler. Balansräkningen har fått en ökad betydelse. Marknadsvärden ska balansföras och förändringar i marknadsvärdet ska tas i resultaträkningen närhelst det är möjligt. Graden av konservatism beror både på redovisningssystemet och företagets val. Olika intressenter är olika betydelsefulla i olika redovisningssystem. Företag kan välja om de vill vara mer eller mindre konservativa i sin rapportering.

4 7 Tyska företag anammar IFRS Enligt IFRS så ska företag redovisa sista året före ett byte av redovisningsstandard i enlighet med både gamla och nya regler. Det tyska redovisningssystemet präglas av extrem konservatism. Skillnad: 413milj (+49%) Vad skapade skillnaden? 1. Uppvärdering av materiella anläggningstillgångar 2. Uppvärdering av immateriella tillgångar 3. Reduktion av avsättningar till reserver EK enl IFRS: 1253milj EK enl HGB: 840milj Övrigt Medianföretaget upplevde ingen skillnad (+1%). Genomsnittligt resultat ökade med 15% som en konsekvens av övergången. Hung, M. & K. Subramanyam (2007). Financial statement effects of adopting international accounting standards: The case of Germany, Review of Accounting Studies 12, pp Olika nivåer av konservatism? Det finns (nästan bara) två leverantörer av kommersiella flygplan: Boeing och Airbus. Flygplanen används på ungefär samma sätt av alla flygbolag. Nog är väl användandet enhetligt? Flygbolag Ekon. livslängd Slutvärde Avskrivn. procent Lufthansa 12 år 15% (1-0.15)/12 = SAS 20 år 10% (1-0.10)/20 = Ryanair 23 år 15% (1-0.15)/23 = Norwegian 25 år 0% (1-0.00)/25 = 0.040

5 9 Periodiseringarna Syftet med denna genomgång är att förklara vad redovisningssystemet gör med företagets kassaflöden, och vilka justeringar som är vanligast förekommande. Periodiseringar 10 Utan redovisningssystemet skulle vi ha företagets kassa, diverse kontrakt som ger rätt till framtida kassaflöden och ett antal historiska in och utbetalningar. Intäkter och kostnader baseras på historiska, nuvarande och framtida kassaflöden. Vinst = Kassaflöden + Periodiseringar Periodiseringar (engelska: accruals) flyttar kassaflöden från mindre till mer relevanta redovisningsperioder.

6 Exempel på periodiseringar 11 En försäljning (värdeinflöde) bokförs när det finns övertygande bevis för att köparen ska ha varan och inte när varan betalas (kassainflöde). Investeringar i en ny maskin skapar ett kassautflöde men värdeutflödet kommer i de (efterföljande) perioder när maskinen används. Försäljning av varor med garantier kräver att man samtidigt tar kostnader (värdeutflöden) för framtida kassautflöden. En värdeökning på en finansiell tillgång bokförs som vinst idag även om den finansiella tillgången inte säljs förrän i en senare redovisningsperiod. En intäkt flyttas till perioden då avtalet skrevs under. Kassautflödet för en maskin fördelas på periodernas då maskinen används. Redovisningsperiod Nyttan med periodiseringar 12 Är periodiseringar bra att ha? Resonemanget: Positivt: Insynspersoner justerar om flöden så att de bättre representerar verkligheten och de som saknar insyn kan förstå verksamheten. Positivt: Värden på resurser lyfts fram: dessa tillgångar är resultatet av historiska kassaflöden. Negativt: Insynspersonerna kan ha ett egenintresse i rapporteringen och därför välja att inte tolka verkligheten på ett objektivt sätt. Negativt: Tillgångarnas värden är enkla att observera i rapporten men de avspeglar inte företagets alla resurser. Redovisningsreglerna sätter gränser för vad man får göra.

7 Effekten av periodiseringar 13 Data från Volvo AB ( ). Slutsatser 1. Över tid så varierar kassaflödena på kvartalsbasis väsentligt mer än vinsterna. 2. Genomsnittligt sett så är värdena nästan identiska (204 och 200). Dechow, P. (1994). Accounting Earnings and Cash Flows as Measures of Firm Performance: The role of accounting accruals, Journal of Accounting and Economics 18, pp Är periodiseringar av godo? Tabellen visar i vilken utsträckning redovisningsinformation kan förklara ett företags aktieavkastning. Förklaringsgrad Vinst Kassaflöde Kvartalsdata 3.2% 0.01% Kvot (kassaflöde/vinst) 0.3% Årsdata 16.2% 3.2% Kvot (kassaflöde/vinst) 19.7% Fyra-årsdata 40.3% 10.9% Kvot (kassaflöde/vinst) 27.0% Hämtad och bearbetad från Dechow (JAR 1994) / Slutsatser 1. Redovisningsinformationens förmåga att förklara variationer i aktieavkastningen ökar när den studerade tidsperioden förlängs. 2. Kassaflödet förklarar hela tiden väsentligt mindre än vinsten. 3. Kassaflödets relativa förmåga att förklara aktieavkastningen ökar när man förlänger längden på tidsperioden.

8 Identifiering av periodiseringar 15 Kan man på ett enkelt sätt identifiera företagets totala periodiseringar?...inte alltid men ibland finns det en not till räkenskaperna som ger informationen. Cloetta Det svenska stålbolaget SSAB (2013) väljer att redovisa direkt i kassaflödesrapporten. -Periodiseringarna domineras av avskrivningar/nedskrivningar på produktionsanläggningar. Periodiseringar i Nokia (2012) 16 Exempelförklaringar: -Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar. -Andelen av en vinst i ett intressebolag tas in i resultaträkning proportionellt oavsett utdelningens storlek. Vinst: 100, ägarandel: 30%, utdelning: 10. -Nedskrivningar av tillgångar. -Framtida ersättning till ledningen kostnadsförs när de arbetar - betalningen kommer i framtiden. -Avsättningar för omstruktureringar som ännu inte ägt rum.

9 17 Redovisningssystemet Syftet med denna genomgång är att påvisa hur samtliga finansiella rapporter hänger samman. Redovisningsrapporter framtagna i enlighet med internationella redovisningsstandards. Företagets finansiella rapporter 18 Kassaflödesrapporten Visar på företagets kassaflöden i den givna redovisningsperioden. Resultaträkningen Visar på företagets värdeflöden i den givna redovisningsperioden. Kassaflöden plus periodiseringar. Balansräkningen Visar på värdet av företagets tillgångar, skulder och eget kapital (dvs nettotillgångar). Ackumulering av företagets samtliga periodiseringar. Totalresultatsrapport, Förändringar i eget kapital, Noter.

10 Kassaflödesrapporten 19 Cloetta (2013) -Kassaflödesrapporten startar med ett resultatmått som justeras för periodiseringar. I slutändan mäts förändringen i en balansräkningspost (likvida medel). -Kassaflödesrapporten är inte intuitiv: hur mycket har betalats för försålda produkter/tjänster? Redovisningsperiod Resultaträkningen 20 Cloetta (2013) Operativ del Finansiell del -Det finns inget kassaflödesmått som är 100% jämförbart med ett resultaträkningsmått. För att göra jämförelser krävs justeringar. -Intäkter och kostnader är relaterade till förändringar i balansräkningen så representerar nettoresultatet ( Årets resultat ) en förändring i eget kapital.

11 Balansräkningen 21 Cloetta (2013) -Det egna kapitalet är summan av tillgångar och skulder. Det kallas därför även företagets nettotillgångar. -Balansräkningen visar företagets aggregerade periodiseringar. Eget kapital = Tillgångar minus skulder Eget kapital =? Investeringar 22 Hur rapporteras företagets investeringar? Svar: Det beror på vad det är för typ av investering! Redovisningsregler styr huruvida en investering kan balansföras eller måste kostnadsföras. Balansförda investeringar syns normalt i kassaflödesrapporten som en del av kassaflödet från/till investeringar. Här används periodiseringar! Kostnadsförda investeringar ligger inbakade i företagets löpande kostnader. Därmed rapporteras de som en del av kassaflödet från den löpande verksamheten. Vilka investeringar måste alltid kostnadsföras?

12 Immateriella tillgångar (per idag) % 73.1% Andelen företag med olika typer av immateriella tillgångar. Fördelning mellan olika typer av immateriella tillgångar. 40.9% Goodwill 32.1% 8.8% Licenser, patent och varumärken Intern utveckling % GW LPV Utveck. IT Hyres Andelen immateriella tillgångar i % av totala tillgångar. IT Hyresrättigheter Baserat på egeninsamlad information från samtliga svenska börsnoterade bolag ( ). -Vart fjärde börsnoterat företag har idag immateriella tillgångar som är värda mer än deras egna kapital (Cloetta är ett sådant företag). Förändringar i eget kapital 24 Clean-surplus redovisning Utgående värde på eget kapital är detsamma som det ingående värdet justerat för (i) nettoresultatet, (ii) övriga totalresultatsposter, och (iii) transaktioner med aktieägarna. Cloetta (2013) 3747 = (-16)

13 Totalresultatet 25 Cloetta (2013) Totalresultatet Ni behöver absolut inte veta vad dessa poster är och vilka regler som ligger bakom dem! Det räcker att vi vet att det finns en tanke bak systemets läckage Redovisningssystemet 26 Flöden Resultaträkning + Intäkter - Kostnader = Nettoresultat Likvida medel = Totala tillgångar - Skulder Eget kapital Stock Balansräkning Kassaflödesrapport + Operativt kassaflöde + Investeringsflöde + Finansieringsflöde = Ändring i likvida medel Förändringar i eget kapital + Nettoresultat + Öriga totalresultatposter + Transaktioner med aktieägare = Nettoförändring i eget kapital Likvida medel = Totala tillgångar - Skulder Eget kapital Stock Balansräkning

14 27 Viktiga hållpunkter Redovisningsrapporterna utgör ett komplett (men inte ett perfekt) system. Kassaflödesrapporten visar inte explicit företagets inoch utflöden. Är en länk till andra finansiella rapporter Vinst = Kassaflöden + Periodiseringar Kassaflöden driver redovisningssystemet Balansräkningen är i princip en aggregering av företagets samtliga periodiseringar. Eget kapital är summan av tillgångar och skulder vid en given tidpunkt Förändringen i eget kapital är totalresultatet plus transaktioner med aktieägarna 28 Tillgångsstrukturer År 2010 Alla Tillverkning Tjänster Handel SmåTjänster Anläggningstillgångar 53,7% 47,4% 53,7% 42,2% 54,9% Materiella anläggningstillgångar 29,3% 22,3% 19,1% 17,3% 14,0% Mark, maskiner, verktyg, etc 22,0% 17,1% 11,4% 12,0% 5,2% Övriga materiella tillgångar 7,3% 5,1% 7,7% 5,3% 8,7% Immateriella anläggningstillgångar 24,4% 25,2% 34,7% 24,9% 41,0% Goodwill 16,7% 19,2% 26,4% 15,5% 27,7% Övriga immateriella tillgångar 7,7% 6,0% 8,2% 9,4% 13,3% Omsättningstillgångar 46,3% 52,6% 46,3% 57,8% 45,1% Operativa tillgångar 34,5% 41,0% 36,0% 46,9% 35,9% Kundfordringar 16,3% 18,1% 23,7% 15,8% 21,3% Lager 11,0% 17,7% 1,4% 25,7% 1,5% Övriga operativa tillgångar 7,1% 5,2% 10,9% 5,5% 13,1% Finansiella tillgångar (inkl. långa) 11,7% 11,5% 10,3% 10,8% 9,2% Totala tillgångar 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

15 Skuldstrukturer 29 År 2010 Alla Tillverkning Tjänster Handel SmåTjänster Kortfristiga skulder 30,8% 31,9% 40,0% 34,8% 47,6% Leverantörskrediter 8,8% 10,3% 8,9% 14,8% 12,2% Räntebärande skulder 5,8% 7,1% 4,1% 6,3% 8,8% Andra korta skulder 16,2% 14,4% 27,0% 13,7% 26,6% Långfristiga skulder 20,1% 20,9% 13,6% 15,9% 10,1% Räntebärande skulder 14,3% 14,0% 9,5% 9,4% 6,1% Övriga långa skulder 5,8% 6,9% 4,1% 6,5% 4,0% Eget kapital 49,1% 47,2% 46,4% 49,3% 42,4% Totala skulder och eget kapital 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Sammanfattning 30 Utan extern redovisning vore det svårt för företaget att kontraktera med andra parter: asymmetrisk information. Olika intressenter har dock olika behov. Redovisningen har historiskt varit konservativ: eget kapital skall ej övervärderas. Det sker en långsam utveckling mot mer marknadsvärden i balansräkningen. Redovisningssystemet är uppbyggt på idéen att ledningen ska flytta kassaflöden och därigenom skapa värdeflöden. Dessa periodiseringar skapar balansräkningen. Identifiera dem och du kan ifrågasätta rapporteringen! Redovisningsrapporterna utgör ett system. När vi förstår systemet blir analyser av företaget enklare att genomföra.

16 Nästa föreläsning 31 Imorgon ska vi se på räkenskapsanalys inom ramen för redovisningssystemet. Hur hänger finansiella nyckeltal samman? Manipulering av redovisningsinformation Varför och hur manipulerar man information? Forskningsfält inom extern redovisning Vad är de viktigaste forskningsfrågorna?