RÄKENSKAPSANALYS. Syfte med dagens föreläsning. Syftet med dagens föreläsning är att fördjupa analysen av redovisningssystemet.

Transkript

1 RÄKENSKAPSANALYS Redovisning och Kalkylering Föreläsning 14 ( ) Mattias Hamberg Företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet Syfte med dagens föreläsning 2 Syftet med dagens föreläsning är att fördjupa analysen av redovisningssystemet. Grunderna i räkenskapsanalys. Hur beräknas de mest fundamentala nyckeltalen? Är rapporterna dugliga för en räkenskapsanalys? Jag kommer även i mån av tid ta upp ämnet manipulering av redovisningsinformation.

2 Introduktion 3 Olika perspektiv på den externa redovisningen Produktion av redovisningsinformation Löpande redovisning, kontering, årsbokslut Användandet av redovisningsinformation Grundläggande nyckeltalsanalys Justeringar, omgrupperingar och nyckeltalsanalys Earnings management analys Hur ser vår redovisningsutbildning ut? 4 Undervisningen i extern redovisning har lagts om från och med denna termin. A nivån: Produktion av information, grundläggande analys B nivån: Värderingsorienterad räkenskapsanalys (i finansieringskursen) C nivån: Koncernredovisning, redovisningsstandards, räkenskapsanalys, forskningsmetoder och examensarbete (fördjupningsspår)

3 5 Grundläggande räkenskapsanalys Förra veckans föreläsning i räkenskapsanalys blev inte fullständig och därför repeterar vi vissa delar av den idag. Vår analys på RoK:en 6 De nyckeltalsanalyser vi ägnar oss åt på RoK:en är förhållandevis triviala. Avkastning på totala tillgångar Avkastning på eget kapital Avkastning på sysselsatt kapital I dessa analyser är det få balansposter vi behöver fundera kring. Analysen reduceras lätt till memory hur ska det här specifika relationstalet definieras (enligt en kursbok)?

4 Mängden nyckeltal 7 Hur många nyckeltal ska man lära sig? Definitionerna varierar 8 Som om inte det vore nog samma tal kan definieras på många olika sätt Vinstmarginal: Bruttoresultat Rörelseresultat efter schablonskatt, full skatt eller ingen skatt Resultat efter finansiella poster Nettoresultat

5 Ett alternativt tillvägagångssätt 9 Låt oss börja med att fundera kring målet varför ska vi analysera företaget? Istället för att memorera nyckeltalsformler går det att lära sig några grundregler. Täljare och nämnare måste matchas ihop Räntabilitetsmåtten är normalt viktigast där gäller en strikt matchning mellan resultat och kapital. Ofta kräver detta att man (i verkliga finansiella rapporter) sorterar bort onormala händelser/poster. När man matchar resultat och balansräkningsposter så måste man använda den genomsnittliga stocken. Avkastning på eget kapital 10 Det egna kapitalet kräver förräntning av ägarna. Idé: avkastningen ska vara högre än deras krav Tänk i termer av intressenter: aktieägarna får det som blir över när alla andra intressenter fått sitt Företagets nettoresultat (före eller efter skatt) Vad händer när vi ändrar nämnaren till sysselsatt kapital? ää

6 Avkastning på sysselsatt kapital 11 När räntebärande skulder läggs till i nämnaren måste vi se på det resultat som de räntebärande skulderna hjälpte till att producera. Konsekvens: Lägg tillbaka de finansiella kostnaderna ää Avkastning på totalt kapital 12 Nästa nivå i analysen haltar avkastning på totalt kapital De (på föregående föreläsning) givna definitionerna är: Tänk på logiken ää Vad är kostnaden för Operativa skulder? Den går inte att identifiera och därför stannar analysen vid en likadan definition som den för sysselsatt kapital.

7 13 Skatt på lönsamhetsmåtten Alla lönsamhetsmått kan beräknas före och efter skatt. Det finns inget som säger att det ena är bättre än det andra. Vid direkta jämförelser mellan konkurrerande företag spelar skatten sällan en roll då den är lika. Vilken skattesats ska användas? Fullskatt eller schablonskatt? Gå tillbaka till ditt syfte: Vill du prognosticera framtida resultat använder du en representativ skatt. Vill du enbart veta hur företaget har presterat i en viss historisk tidsperiod finns det fog för att använda den faktiska skattesatsen. MEN, tänk dig en situation där två företag ska jämföras historiskt och det ena företaget betalar 5% i skatt (pga av temporära avdrag) och det andra betalade 30% skatt. Är det en rimlig jämförelse? Finansiell styrka 14 Den finansiella styrkan brukar enkelt uttryckt mätas på kort och lång sikt. Här finns det många alternativa definitioner. Lång sikt: Soliditet 47% ( ) Skuldsättningsgrad 1. (EK) 2. (RBS) 3. (OS) 0.35 ( ) 1.15 ( ) ää Vilka mått är logiskt mest riktiga? Vilka mått passar just din analys? OBS! Totalt kapital = Totala tillgångar

8 Skuldstrukturer 15 År 2010 Alla Tillverkning Tjänster Handel SmåTjänster Kortfristiga skulder 30,8% 31,9% 40,0% 34,8% 47,6% Leverantörskrediter 8,8% 10,3% 8,9% 14,8% 12,2% Räntebärande skulder 5,8% 7,1% 4,1% 6,3% 8,8% Andra korta skulder 16,2% 14,4% 27,0% 13,7% 26,6% Långfristiga skulder 20,1% 20,9% 13,6% 15,9% 10,1% Räntebärande skulder 14,3% 14,0% 9,5% 9,4% 6,1% Övriga långa skulder 5,8% 6,9% 4,1% 6,5% 4,0% Eget kapital 49,1% 47,2% 46,4% 49,3% 42,4% Totala skulder och eget kapital 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Data från alla svenska icke-finansiella börsnoterade företag. 16 Tillgångsstrukturer År 2010 Alla Tillverkning Tjänster Handel SmåTjänster Anläggningstillgångar 53,7% 47,4% 53,7% 42,2% 54,9% Materiella anläggningstillgångar 29,3% 22,3% 19,1% 17,3% 14,0% Mark, maskiner, verktyg, etc 22,0% 17,1% 11,4% 12,0% 5,2% Övriga materiella tillgångar 7,3% 5,1% 7,7% 5,3% 8,7% Immateriella anläggningstillgångar 24,4% 25,2% 34,7% 24,9% 41,0% Goodwill 16,7% 19,2% 26,4% 15,5% 27,7% Övriga immateriella tillgångar 7,7% 6,0% 8,2% 9,4% 13,3% Omsättningstillgångar 46,3% 52,6% 46,3% 57,8% 45,1% Operativa tillgångar 34,5% 41,0% 36,0% 46,9% 35,9% Kundfordringar 16,3% 18,1% 23,7% 15,8% 21,3% Lager 11,0% 17,7% 1,4% 25,7% 1,5% Övriga operativa tillgångar 7,1% 5,2% 10,9% 5,5% 13,1% Finansiella tillgångar (inkl. långa) 11,7% 11,5% 10,3% 10,8% 9,2% Totala tillgångar 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Data från alla svenska icke-finansiella börsnoterade företag.

9 Effektivitetsmått 17 Man kan mäta effektiviteten antingen i termer av kapitalbindningen eller omsättningshastigheten. Lager: öä / / öä Men använd bara effektivitetsmått som tillför din analys något! Uppsummering 18 Det finns en enorm mängd med nyckeltal och en än större mängd med definitioner. Gör inte misstaget att fokusera på deras definitioner. Logiken är det viktiga speciellt för den viktigaste typen av nyckeltal: Räntabilitetsmått. Matchning av täljare och nämnare

10 19 Omgruppering av räkenskaperna Syftet är inte att ge en fördjupad kunskap om omgrupperingar utan att visa på att också omgrupperade finansiella rapporter kan användas som ett enhetligt system. Omgrupperingen i detta kapitel följer i all väsentlighet de tekniker som används i ledande redovisnings och värderingslitteratur. (e.g. McKinsey s företagsvärderingsbok) Översikt, räkenskapsanalys 20 Den finansiella analysen syftar till att Du kan förstå företaget bättre utifrån den information som Du har access till och det mål Du har med analysen. Omgruppering: Välj hur redovisade tillgångar och skulder ska tolkas för det analyserade bolaget. Omgruppera dem sedan. Justeringar: Välj vad du tycker att företagets tillgångar/skulder/kostnader ska vara! Analys: Välj de nyckeltal som passar ditt syfte bäst. Det här är väsentligt svårare än de initiala analyser vi gjort hittills på RoK:en!

11 Bestäm analysens syfte 21 Syftet med redovisning är att tillfredsställa flera intressenters informationsbehov. Enskilda intressenter kan därför behöva omgruppera räkenskaperna för sina egna behov. Här sker en omgruppering för aktieägarens behov. Syftet är att förstå företagets historia så att prognoser av framtida kassaflöden kan genomföras. 1. Vilka resurser används i företagets operativa verksamhet? 2. Vilket resultat ger resurserna upphov till? Omgruppering av balansräkningen 22 Ursprunglig balansräkning + Omsättningstillgångar + Anläggningstillgångar = Totala tillgångar + Kortfristiga skulder + Långfristiga skulder + Eget kapital = Totala tillgångar Omgrupperad balansräkning + Operativa tillgångar + Finansiella tillgångar = Totala tillgångar + Operativa skulder + Räntebärande skulder + Justerat eget kapital = Totala tillgångar

12 Klassificeringar, tillgångar 23 Vad är vad? Jag kommer inte ge en komplett lista på klassificeringar det är något man går igenom när man fördjupar sig i räkenskapsanalys. De flesta tillgångar är operativa, dvs de behövs för att åstadkomma företagets aktiviteter. Kundfordringar, lager, maskiner, fabriker, utvecklingskostnader är operativa tillgångar. Förvärvade immateriella tillgångar är också operativa. Svårigheter ligger (till exempel) i aktier i andra bolag, intressebolag, skattefordringar, och räntebärande fordringar. Kontanta medel behövs i den operativa verksamheten. Det är viktigt att avgöra hur mycket pengar som behövs för att driva verksamheten. I Axfood är de finansiella tillgångarna 1.4% av försäljningen, i Volvo är de 11.1% och i spelbolaget Unibet är de 23.4% (2013). Finansiella tillgångar tenderar till att bli residualen det som blir över. Klassificeringar, skulder 24 Skuldsidan uppfattas ofta som lite enklare. Normala räntebärande skulder är enkla att identifiera. Eget kapital gör man få förändringar av MEN eget kapital är en spegelbild av alla tillgångar och skulder. Om deras värden justeras så ändras det egna kapitalet. Därmed återstår de operativa skulderna. Automatiska skulder: Leverantörskrediter, förskott från kund Diskretionära: Avsättningar Avsättningar kan vara problematiska då de kan behöva omklassificeras (se utdelat material men justeringarna behöver ni inte kunna på RoK:en). Alltför stora avsättningar kan vara Eget kapital.

13 25 Nettoinvestering i verksamheten Företagets sysselsatta kapital Räntebärande skulder + Eget kapital Totala tillgångar Operativa skulder ää Företagets nettoinvesteringar i verksamheten Eget kapital + Räntebärande skulder Finansiella tillgångar Sysselsatt kapital Finansiella tillgångar Operativa tillgångar Operativa skulder ä ää å 26 Logiken? Två ingångsvinklar ö å Operativa tillgångar minus Operativa skulder Skulderna ger upphov till operativa kostnader alltså ska de dras bort Finansiella tillgångar är borttagna alltså får vi inte gå så långt ner i resultaträkningen att de läggs till Sysselsatt kapital minus Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar dras ifrån externt finansierat kapital men är det möjligt att det är internt kapital som finansierar dessa investeringar? Nej, operativa skulder finansierar operativ verksamhet. Finansiella tillgångar är ej med och alltså får deras avkastning ej komma med. Räntebärande skulder är med och alltså får deras kostnader inte dras bort.

14 Omgruppering av räkenskaperna 27 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Kortfristiga Operativa skulder tillgångar Långfristiga Finansiella skulder tillgångar Hur ska redovisningsposterna omgrupperas? Eget kapital Räntebärande skulder Operativa skulder Nokia (2012) 28

15 29 Den omgrupperade balansräkningen 30 AnlTillg: 9071 OmsTillg: OperTillg: FinTillg: 9553 EK: 9447 LångaS: 5856 EK: 9447 RBS: 5639 KortaS: OperS: 14863

16 Nokia OperTillg: OperTillg: OperS: = Nettoinvestering i operativa tillgångar FinTillg: 9553 EK: 9447 RBS: 5639 OperS: EK: 9447 FinTillg: 9553 RBS: = Nettoinvestering i operativa tillgångar 32 Klassificeringar resultaträkning Den typiska uppdelningen är mellan operativa och finansiella poster. I praktiken är det två saker som skapar problem vid analysen av resultaträkningen Separering av normala och onormala poster Fördelning av poster mellan den operativa och finansiella sektionen Den finansiella sektionen delas upp i finansiella intäkter och finansiella kostnader. Finansiella intäkter kommer från finansiella tillgångar Finansiella kostnader kommer från räntebärande skulder Onormala intäkter/kostnader finns i såväl den operativa som den finansiella delen.

17 Fokus på verksamheten 33 Källa: Utdelad text. Operativa och finansiella poster 34 Volvo rapporterar följande övriga finansiella kostnader i den senaste årsredovisningen: Är kostnaden för att ha en finansavdelning en finansiell kostnad?

18 Potentiellt onormala poster Medel (i) Nedskrivningar Kundfinansiering Intressebolag Anläggningstillgångar Goodwill Övriga immateriella tillgångar Finansiella tillgångar Totalt i % av omsättningen -3,9% -1,5% -0,8% -0,4% -0,1% 0,7% -0,1% -0,3% -2,5% -0,3% -3,5% -0,4% -0,8% (ii) Avyttring av tillgångar och skulder Vinst vid försäljning Förlust vid försäljning* -152 Totalt i % av omsättningen 0,0% 0,4% 0,2% 0,0% 0,2% 0,0% 0,4% -0,3% 0,2% 0,4% 0,0% 0,4% 0,2% (iii) Faktiska vinster/förluster relaterade till historiska transaktioner Other losses -251 Other gains**,*** Totalt i % av omsättningen 0,0% 0,0% 0,0% 0,5% 0,1% 0,0% 3,7% 0,0% 0,0% 0,1% -0,5% 0,2% 0,5% (iv) Frivilliga onormala händelser Restructuring charges Totalt i % av omsättningen -0,5% 0,0% -0,3% 0,0% -0,1% -0,4% -0,2% -0,7% -0,4% -0,3% -1,6% -6,0% -1,2% (v) Valutavinster och förluster Totalt i % av omsättningen -0,1% -0,1% 0,1% 0,0% 0,0% -0,1% -0,2% -0,3% -0,3% -0,3% 0,1% -0,8% -0,2% Totalt -4,6% -1,3% -0,7% 0,1% 0,2% 0,2% 3,5% -1,6% -3,0% -0,2% -5,5% -6,5% -1,6% Omsättning *= Försäljning av pensionsskuld **=Inkluderar vinster från försäljningen av en försäkring, ett sale-and-leaseback program och en återbäring från tullskatt. ***=Den 35 största vinsten hänför sig till en redovisningsvinst vid sammanslagningen av Siemens och Nokias nätverksenheter. 36 Ska onormala poster tas bort? Hur ska man få till en representativ bild av företaget? Använder du det redovisade resultatet så struntar du i onormala poster (de blir normala). Ignorerar du alla enligt företaget År Omstrukturering %Försäljn % onormala poster så stiger normalt % företagets resultat!? % Det tredje alternativet är att finna en % % normal nivå % % TeliaSonera omstrukturerar alltid sin % verksamhet det är normalt % Ett vanligt år är omstruktureringskostnaderna % 1.2% av omsättningen. Snitt: 1.2%

19 Uppsummering 37 Redovisningsrapporterna utgör ett system och du kan agera inom det systemet. Omgruppera poster i balans och resultaträkningen ( Justera värdena på resurser ) Beräkna nyckeltal baserat på omgrupperade poster 38 Mer om finansiella nyckeltal

20 Räkenskapsanalysen 39 Många finansiella nyckeltal samvarierar. De kan vara definitionsmässigt relaterade till varandra. Den operativa vinstmarginalen och avkastningen på eget kapital är olika men ändå lika. Definitionsmässigt orelaterade nyckeltal kan relatera till samma ekonomiska verklighet. Företag som går bra har en hög lönsamhet men kanske också en god soliditet, lite räntebärande skulder och en god tillväxt. ö öä å Räkenskapsanalys, forts. 40 Finansiella nyckeltal är förenklingar av verkligheten. Det finns ofta icke kvantitativa aspekter som måste beaktas Exempel: Två företag med låg likviditet och soliditet kan vara i helt olika situationer. (Verksamheten kan generera högt/lågt resultat och kassaflöde.) Ett affärsområde eller en produktionsanläggning kan försäljas. Kundfordringar kan försäljas. En likvid huvudägare kan skjuta till nytt kapital.

21 Räkenskapsanalys, forts. 41 En räkenskapsanalys får aldrig frånkopplas den ekonomiska verkligheten. EXEMPEL: Varför sjunker kapitalomsättningshastigheten? Har företaget blivit mindre effektivt? Har företaget genomfört stora investeringar? Binder kapital men investeringarna har inte ännu lett till en ökad försäljning. Företaget väljer att minska tjänsteinnehållet i sin försäljningsmix. Investeringar i personal kan inte balansföras. DuPont samband 42 Alla finansiella nyckeltal kan dekomponeras. Räntabilitetsmått dekomponeras ofta med hjälp av DuPont formeln: öä öä öä öä Räntabilitet Vinstmarginal Effektivitet/kapitalbindning Ser dessa mått olika ut för olika branscher? Är det bättre att ha en hög vinstmarginal än en hög omsättningshastighet? Påverkar redovisningsregler skillnader mellan branscher?

22 DuPont samband, graf 43 Dupont, amerikansk branschdata 44

23 Lönsamhet reverserar 45 Operativ vinstmarginal Data kommer från 2207 svenska börsnoterade icke-finansiella företag i åren 2001 till Kapitaloms. hastighet 46 Avancerad DuPont baserad analys Inga förvärv = Inga immateriella tillgångar. Handelsbolag. Inga förvärv = Inga immateriella tillgångar. Forskningsbolag. Många förvärv. Handelsbolag, men lår kapitalomsättningshastighet. Många förvärv. Mer forskning och mindre handel.

24 Jämförelse, läkemedelsbolag 47 Forskning 57 Forskning i extern redovisning

25 Vad forskar man om i redovisning? 58 Vilka är konsekvenserna av en ny redovisningsstandard? Intressentperspektiv. Exempel: Blev redovisningsinformationen bättre efter införandet av internationella standards? Exempel: Vad händer när man förändrar redovisningen av pensioner? Förstår investerarna redovisningsinformationens detaljer? Investeringsstrategier Exempel: En resultatökning baserad på periodiseringar är mindre uthållig än en resultatökning baserad på kassaflöden. Manipulerar företag redovisningsinformation? Kontrakterande med externa parter Exempel: Används periodiseringar opportunistiskt i samband med en nyintroduktion eller omförhandling av lånekontrakt? Sammanfattning 59 De finansiella rapporterna utgör ett system som vi använder i vår företagsanalys. Systemet kan köpas så som det är, eller förbättras: Nettoinvesteringar i operativa tillgångar Separering av normala och onormala poster Redovisningssystemet kan användas opportunistiskt av producenten. Var kritisk om det finns triggers såsom bonuskontrakt, stora lån och dåliga resultat.