Prov i Växtfysiologi (MolBio) Vt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prov i Växtfysiologi (MolBio) Vt"

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG Växtfysiologienheten Prov i Växtfysiologi (MolBio) Vt Skrivtid: 09:00 - :00 Namn:... Max poäng 0 minst antal poäng: A utmärkt 95% 8p B mycket god 85% p C god 75% 0p D tillfredställande 65% 6p E tillräcklig 60% p Fx otillräcklig 50% 0p F helt otillräcklig mindre än 50% mindre än 0p Frågorna besvaras direkt på frågeformulären. Även baksidorna kan användas. Skriv tydligt! LYCKA TILL!

2 ANATOMI. (,5p) Vilken del av växten? Monokot eller eudikot?

3 ANATOMI. (,75p) Vilken del av växten? I vilka två av dessa celltyper (-5) sker mest fotosyntes? 5 5

4 ANATOMI. (,75p) Vilken del av växten? Monokot eller eudikot? Var vänlig rita en cirkel runt meristemet

5 . Beskriv tryckflödesmodellen för floemtransport. ( p) (Describe the pressure flow model of phloem transport!). Beskriv cohesion-ytspänningsmodellen för xylemtransport. ( p) (Describe cohesion-tension model of xylem transport!). Varför fungerar ej kemiska barriärer som skydd mot biotrofiska svamppatogener? ( p) (Why don t chemical barriers work as defense against biotrophic fungal pathogens?). Vilka möjligheter har en växt att skydda sig mot växtätande insekter? ( p) (Which possibilities does a plant have to defend itself against herbivorous insects?)

6 5. Märk noga ut de fyra korrekta alternativen. Om fler än fyra alternativ markeras ges 0p på hela frågan. ( p) a) Den hypersensitiva responsen är involverad i försvar mot växtätare. b) I mörker ombildas violaxanthin till zeaxanthin vilket skyddar växten mot skadliga fria syreradikaler c) Fytoremediering involverar användningen av ackumulatorväxter för att extrahera föroreningar ur jord. d) Fytohormonet etylen gynnar cellelongering under den gravitropiska responsen i rötter. e) I ectomycorrhizasymbioser, går inte svamphyferna in i växtrotens celler. f) Transpiration tillhandahåller draget som är nödvändigt för xylemtransport g) Fototropisk respons är beroende av kryptokrom h) Vatten spjälkas (fotolys av vatten) i fotosystem II. 6. Beskriv det gravitropiska gensvaret i rötter. Var tas signalen emot? Var sker responsen? Vilket fytohormon är involverat i responsen och hur? Rita gärna ( p)

7 7. Märk noga ut de fyra korrekta alternativen. Om fler än fyra alternativ markeras ges 0p på hela frågan. ( p) a) Upptag av kalium i slutceller (guard cells) leder till öppning av klyvöppningarna. b) Blått ljus har en kortare våglängd och därmed ett högre energi-innehåll än rött ljus c) Cytokinin/ABA kvoten avgör bildandet av skott och rötter d) Cyklisk elektrontransport involverar inte fotosystem I. e) Fotorespiration sker i mörker hos C-växter. f) Sockertransport över plasmamembranet beror på the proton-motive force. g) Calvincykeln sker under natten i mesofyllcellerna hos CAM-växter h) Molybden är ett essentiellt mikronäringsämne. 8. Beskriv trippelresponsen hos unga groddplantor (seedlings). Vilket fytohormon medierar denna process och vad är dess syfte? ( p) 9. Märk noga ut de fyra korrekta alternativen. Om fler än fyra alternativ markeras ges 0p på hela frågan. ( p) a) Under cyklisk fotofosforylering bildas ATP, men inte NADPH. b) Genom att tillsätta ABA till korn stimuleras frögroning, vilket kan användas vid produktion av malt till ölbryggning. c) Fototropin medierar blåljus-inducerad öppning av stomata. d) Vid torka ändras ph-halten så att ABAH ombildas till fritt ABA- och därmed kan ABA mediera stängning av klyvöppningar. e) Actinorhizasymbioser förbättrar värdplantans tillgång till fosfat. f) Guttation involverar utsöndring av floemsav. g) Symplastisk transport är transport genom cellväggarna och intercellulära mellanrum. h) Deetiolering sätts igång av infrarött ljus och inhiberas av rött ljus vilket innebär att det regleras av fytokromer.

8 0. Förklara skillnaden mellan tropism och nastiska rörelser och ge minst ett exempel på vardera fenomen (p). Märk noga ut de fyra korrekta alternativen. Om fler än fyra alternativ markeras ges 0p på hela frågan. ( p) a) Ljuskompensationspunkten är den ljusstyrka vid vilken det sker lika mycket fotosyntes som nitratreduktion. b) Apikal dominans är när auxin, som bildas i apikala meristemet, inhiberar utväxt av vilande laterala skott. c) Kollenkymceller är lignifierade. d) Disackariden sukros är en kolhydrat som kan transporteras genom floemet hos växter. e) Salicylsyraproduktion (SA) behövs för systemic acquired resistance (SAR) hos Arabidopsis. f) Calvincykeln sker i mesofyllceller, men inte i bundle-sheathceller hos C- växter. g) Frigöring av respiratoriskt CO hos rötterna spelar roll för katjonupptag. h) Etylen transporteras genom växten med hjälp av specifika influx- och effluxtransportörer.. Hur påverkar en högre temperatur fotorespiration- ökar eller minskar den? Motivera ditt svar med två exempel på processer som förändras när temperaturen ökar. ( p)

Prov i Organismernas mångfald och fylogeni (Molbi) Vt

Prov i Organismernas mångfald och fylogeni (Molbi) Vt STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG Växtfysiologienheten Prov i Organismernas mångfald och fylogeni (Molbi) Vt07 2007-03-19 Skrivtid: 09:00-13:00 Namn:... Max poäng 40, godkänd 24 p, väl godkänd 32 p Frågorna besvaras

Läs mer

Tenta Växtfysiologi (BL2016)

Tenta Växtfysiologi (BL2016) Tenta Växtfysiologi (BL2016) 2015014 Biologi 60 hp och Biogeoprogrammet Skrivtid: 09:00-13:00 Kod:. Max poäng 40 A utmärkt 95% 38p B mycket god 85% 34p C god 75% 30p D tillfredställande 65% 26p E tillräcklig

Läs mer

Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15

Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Skrivtid: 10:00-14:00 Kod: (Kom ihåg att skriva din kod på samtliga sidor) Max. poäng 40. Totalt 8 sidor. Skriv tydligt och även baksidorna kan användas. LYCKA

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG VÄXTFYSIOLOGI (BL2016 och BL3005)

STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG VÄXTFYSIOLOGI (BL2016 och BL3005) STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG 20180609 VÄXTFYSIOLOGI (BL2016 och BL3005) Max poäng 40 minst antal poäng: A utmärkt 95% 38p B mycket god 85% 34p C god 75% 30p D tillfredställande 65% 26p E tillräcklig 60%

Läs mer

PROV I Kärlväxters struktur och funktion för Biologi 40p

PROV I Kärlväxters struktur och funktion för Biologi 40p STOCKHOLMS UNIVERSITET 1(5) BIG Växtfysiologienheten. PROV I Kärlväxters struktur och funktion för Biologi 40p 2003-01-17. Skrivtid: 0900-1300 Namn (texta): Max.poäng:40. Godk. 24 Väl godk. 32. Frågorna

Läs mer

Tentamen i växtfysiologi 5 juni 2008 för Biogeo,

Tentamen i växtfysiologi 5 juni 2008 för Biogeo, Tentamen i växtfysiologi 5 juni 2008 för Biogeo, 13.00 16.00. Nedan finner du ett antal påståenden. Sätt ett kryss i rutan under Ja om påståendet är helt rätt, annars kryssar du i Nej-rutan. Om du inte

Läs mer

Växtbiologi II: Membran och signallering. Jessica Abbott

Växtbiologi II: Membran och signallering. Jessica Abbott Växtbiologi II: Membran och signallering Jessica Abbott Växtcellen WotC 4-6 Sammanfattning Växter II Membran och membrantransport Transport av vatten och socker i kärl Interaktioner med symbioter och

Läs mer

Prov i Organismbiologi botanik. MoBi-linjen 2002-08-24

Prov i Organismbiologi botanik. MoBi-linjen 2002-08-24 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1(5) BIG Växtfysiologienheten. Prov i Organismbiologi botanik. MoBi-linjen 2002-08-24 Skrivtid: 0900-1300 Namn:... Max.poäng: 40. Godk. 24. Väl godk. 32 Frågorna besvaras direkt

Läs mer

Botanik 1. Föreläsning Johan Edqvist

Botanik 1. Föreläsning Johan Edqvist Botanik 1 Föreläsning 080512 Johan Edqvist johed@ifm.liu.se Arabidopsis thaliana Modellsystemet nr 1 inom molekylär genetisk växtforskning Embryoutveckling i Arabidopsis polaritet Det färdiga växtembryot

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Tentamen Djurdelen i Fysiologi och Cellbiologi VT20I2 [7,Shp)

Tentamen Djurdelen i Fysiologi och Cellbiologi VT20I2 [7,Shp) Tentamen Djurdelen i Fysiologi och Cellbiologi VT20I2 [7,Shp) Datum: 2012-05-30 Tid: 09:00-13:00 Tentamen består av L5 uppgifter. Maximalt 53p kan erhållas, För godkänt krävs 29p (55 o/o),för väl godkänt

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Tillväxtregulatorer biologi

Tillväxtregulatorer biologi Tillväxtregulatorer biologi Folke Sitbon Inst för växtbiologi SLU, Uppsala Vad är tillväxt? Ökning i storlek eller antal t.ex. Pengar växer Barn växer Växter växer Tillväxt av växter Irreversibel ökning

Läs mer

Växtbiologi III: Stress och GMO. Jessica Abbott

Växtbiologi III: Stress och GMO. Jessica Abbott Växtbiologi III: Stress och GMO Jessica Abbott Membraner Sammanfattning Vattentransporten upp i växten Vattenånga diffunderar ut genom klyvöppningarna Ersätts med vatten från mesofyllcellerna Vatten sugs

Läs mer

Växternas inkomster och utgifter

Växternas inkomster och utgifter Del 1 Växternas inkomster och utgifter Växten Inkomster Utgifter Ljus CO 2 H 2 0 Värme Näring Fotosyntes Socker Tillväxt Andning Underhåll Näringsupptag Transporter Blomning/frö Förråd Försvar Symbioser

Läs mer

Växtfysiologi VT 2013

Växtfysiologi VT 2013 Växtfysiologi VT 2013 Kurstid: 21 januari 13 februari (START kl 10:00) Kurslokaler: Botaniska Institutionen - Föreläsningar: föreläsningssal 321 Laborationer: lab 1, lab 2, lab 4 Lärare Assistenter: Ulla

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar

Läs mer

VÄXTERS BEHOV OCH TRANSPORT AV MINERALNÄRING OCH VATTEN

VÄXTERS BEHOV OCH TRANSPORT AV MINERALNÄRING OCH VATTEN 1 VÄXTERS BEHOV OCH TRANSPORT AV MINERALNÄRING OCH VATTEN Anna Stina Sandelius 21/1 och 25/1 2011 Näringsbehov och bristsymptom Jorden som näringsupplag Jonupptag till rötter Vattnets egenskaper Vattenpotential

Läs mer

Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Fysiologi - Föreläsningsanteckningar

Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Fysiologi - Föreläsningsanteckningar Kurslitteratur Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006 Fysiologi - Föreläsningsanteckningar Raven, P.H., Evert, R.F. & Eichhorn, S.E., Biology of Plants, 7 th edition, W.H. Freeman and Company, Worth Publishers

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Växter. Biologi 1 Biologi 2

Växter. Biologi 1 Biologi 2 Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tid: kl 8.15-12.15 För godkänt behövs 50% och för VG 75%. Totalt antal poäng på tentamen är 70 p Johanne-Sophie kan nås på telefon 070-5237031,

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Fråga nr. Sluttentamen Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, Max poäng =123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53%).

Fråga nr. Sluttentamen Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, Max poäng =123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53%). Sluttentamen Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00 Max poäng =123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53%). Svara på varje fråga på separat papper! Ange tydligt frågans nummer längst upp på sidan!

Läs mer

VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI

VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI VÄXTERNAS BYGGNAD CH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSILGI VÄXTFYSILGI MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara uppbyggnad och funktion hos växternas vävnader och cellväggen Beskriva

Läs mer

Tillväxtreglering utan kemikalier

Tillväxtreglering utan kemikalier Utgivningsdatum 2015-03-01 Tillväxtreglering utan kemikalier En stor del, av de kemikalier som används i konventionell krukväxtodling är retarderingsmedel. I en normal odling står retarderingsmedlena för

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

Ljus & Hydroponik. Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp

Ljus & Hydroponik. Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp Ljus & Hydroponik Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp 2015-06-17 Upplägg Hydroponik Ljus och växter Frågor & diskussion Definitioner

Läs mer

SVAMP, STRESS OCH GRÄS

SVAMP, STRESS OCH GRÄS SVAMP, STRESS OCH GRÄS HUR DEFINIERAS STRESS HOS VÄXTER? Stress Any unfavorable condition or substance that affects or blocks a plant s metabolism, growth, or development is regarded as stress. Varje ogynnsamt

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden

Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden Växter behöver ljus för alla sina livsprocesser. Under det mörka halvåret är odlingen är som svårast. Ofta är det trångt i våra fönsterkarmar så här års med

Läs mer

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet

Läs mer

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Tillväxtreglering i stråsäd

Tillväxtreglering i stråsäd Tillväxtreglering i stråsäd Regional växtodlingskonferens Brunnby Gård 18 januari 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Tillväxtreglering är en billig försäkring mot liggsäd. Det

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112

FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112 Datum: 2015-02-18 FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112 Lokal: Bergsbrunnagatan 15,Sal 2 Skrivtid: 8.00-12.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 2 st obligatoriska frågor + 24 ordinarie tentafrågor Anvisningar:

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid. ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-09 Delkurs 8, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

HGU arbete av Jesper Holmberg. Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren?

HGU arbete av Jesper Holmberg. Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren? Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren? Inledning Mossor är ett ersättningsnamn på de tre huvudgrupper som man kan dela in mossor i. Nålfruktsmossor, levermossor och bladmossor.

Läs mer

Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder

Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder Alexandra Pye, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Krusskräppa (Rumex crispus L.) 1 Möjliga orsaker till skräppans

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment

Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment 1 Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment 2 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 3 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 1950 1976 4 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 5 Ängsgärdet Kemiska analyser Totalhalter

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 Svaren skall vara läsligt skrivna och så uppställda att lösningen går att följa. När du börjar på en ny uppgift - tag

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:2) om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel; (H 23:5)

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Inledning. Material och metoder. Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS. Potatis (tidig mat sort)

Inledning. Material och metoder. Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS. Potatis (tidig mat sort) 1 Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS Inledning Utforskning av: Förhöjning av fotosyntesen och avkastningen Indirekt effekt på svampsjukdomar genom en allmän förstärkning av plantan Effekten på kvalitén:

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

REGIONFINAL 2017 LAGEN

REGIONFINAL 2017 LAGEN REGIONFINAL 2017 LAGEN 1. Storleksordning Allt vi har omkring oss är uppbyggt av mycket små partiklar. Ni kommer att få kort med namn på olika små saker. Placera korten på bordet i en rad från minst till

Läs mer

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81 VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 62-75 och 79-81 FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten.

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12 Föreläsning 12 Alkener III Kapitel 12 1) Introduktion 2) Allyliska system 3) Fleromättade kolväten 4) Färg och seende 5) Reaktioner 6) Sammanfattning och framåtblick 1. Introduktion Varför ser man bättre

Läs mer

Citation for published version (APA): Björn, L. O. (2018). Sinnesorganet i växtrotens spets. Svensk Botanisk Tidskrift, 112(1),

Citation for published version (APA): Björn, L. O. (2018). Sinnesorganet i växtrotens spets. Svensk Botanisk Tidskrift, 112(1), Sinnesorganet i växtrotens spets Björn, Lars Olof Published in: Svensk Botanisk Tidskrift Published: 2018-02-26 Link to publication Citation for published version (APA): Björn, L. O. (2018). Sinnesorganet

Läs mer

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT 11-12 Luft och buller, 7,5 HP 2011-02-01 Skrivtid: 0900-1300 Lokal: Sal 6, Östra paviljongen Kom ihåg att skriva din

Läs mer

a 100% b 90% c 70% d 3%

a 100% b 90% c 70% d 3% Ungefär hur många procent av jordens vatten är sötvatten? S01_01 a 100% b 90% c 70% d 3% S032115 S01_02 Temperatur Löst salt Vattenvolym Densitet Rent vatten 25 C 0 g 100 ml 1,0 g/ml Saltlösning 25 C 10

Läs mer

LINDRAR DINA ALLERGISYMTOM UTAN BIVERKNINGAR BRUKSANVISNING

LINDRAR DINA ALLERGISYMTOM UTAN BIVERKNINGAR BRUKSANVISNING LINDRAR DINA ALLERGISYMTOM UTAN BIVERKNINGAR BRUKSANVISNING ART NO SN206 2 AllergiLindra Lindrar dina allergisymtom utan biverkningar HÖSNUVA DAMMALLERGI PÄLSALLERGI Allergi-Lindra ger dig fototerapibehandling

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Artificiellt ljus i hortikulturella produktionssystem- Kulturgrupp Gurka

Artificiellt ljus i hortikulturella produktionssystem- Kulturgrupp Gurka Artificiellt ljus i hortikulturella produktionssystem- Kulturgrupp Gurka Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi 2014-01-15 Svante Åberg, Umeå Universitet 1 Är solljus det bästa

Läs mer

Tentamen i Linjär algebra, HF1904 exempel 3 Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic

Tentamen i Linjär algebra, HF1904 exempel 3 Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic Tentamen i Linjär algebra, HF1904 exempel Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic För godkänt betyg krävs 10 av max 24 poäng Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs 22, 19, 16,

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2019

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2019 KOD: Tentamen Relativitetsteori 9.00 14.00, 27/7 2019 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal och bifogad formelsamling. Observera: Samtliga svar ska lämnas på dessa frågepapper. Det framgår ur respektive uppgift

Läs mer