PM Lagar och riktlinjer som styr vattenoch avloppshanteringen

Transkript

1 BILAGA PM Lagar och riktlinjer som styr vattenoch avloppshanteringen Uppdragsnr: INNEHÅLL 1 Vattentjänstlagen (LAV) Miljöbalken (MB) Plan- och bygglagen (PBL) Anläggningslagen (ANL) Miljökvalitetsnormer för vatten Nationella miljömål Dricksvattenföreskrifter Övrigt... 10

2 BILAGA 1 1 VATTENTJÄNSTLAGEN (LAV) Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster styrs av Vattentjänstlagen (LAV). Den formella benämningen är Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Vattentjänstlagen beskriver även ansvarsförhållanden mellan huvudman (kommunen) och brukare (fastighetsägare). Vattentjänstlagen ersatte år 2007 den gamla VA-lagen från år 1970, som i sin tur ersatte 1955 års VA-lag. Erfarenheter avseende tillämpningen av den nyare Vattentjänstlagen är således begränsade eftersom den endast varit gällande ca 4 år. Många av grundtankarna från 1970 års VA-lag består dock, vilket gör att man kan få viss vägledning i tillämpningen av tidigare VA-lag. Kommunen har enligt Vattentjänstlagens 6 i vissa fall skyldighet att ordna vatten och avlopp för befintlig och blivande bebyggelse. 6 lyder enligt följande: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning. Skyldigheten inträder när det omfattar ett större sammanhang. Definitionen av ett större sammanhang kan tyckas svår att slå fast, men något förenklat handlar det om en koncentrerad grupp av fastigheter med en viss kritisk storlek, således en samlad bebyggelse. Den kritiska storleken på samlad bebyggelse är hus enligt tidigare bedömning av Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och rättsfall. Samlad bebyggelse är ett begrepp som används i Plan och bygglagen vilken beskrivs i separat kapitel nedan. Praktiskt kan således motivet för allmänt (kommunalt) VA härledas till att när bebyggelsen får en viss täthet ökar risken för hälsa och miljö samtidigt som möjligheten ökar för kommunen att anlägga allmän VA-anläggning till rimlig kostnad per ansluten fastighet. Verksamhetsområde är ett centralt begrepp i 6. Kommunen skall först bestämma verksamhetsområde när skyldighet enligt ovan inträder, sedan anlägga och driva allmän VA-anläggning i verksamhetsområdet. Kommunen har således enligt 6 en tydlig skyldighet, men även rättighet att bestämma verksamhetsområde för vatten och avlopp. Kommunala beslut tas normalt i kommunfullmäktige. Innan beslut tas sker en förankring i berörda förvaltningar och kommunala nämnder samt inte minst hos medborgarna. Detta sker exempelvis via samråd och remisser. Det är inte otänkbart att det under samrådstiden (innan beslut i kommunfullmäktige) framkommer synpunkter på den föreslagna utbredningen av verksamhetsområdet. Det kan till exempel handla om att vissa fastighetsägare vill inskränka verksamhetsområdet så att deras fastigheter inte ingår i detsamma. Motiv som framförs är troligen att det är omotiverat att ersätta fungerande enskilda VAanläggningar med kommunalt VA. Kostnaden för att ansluta till kommunalt VA kan i vissa fall upplevas betungande för den enskilde fastighetsägaren.

3 BILAGA 1 Möjligheten till inskränkning av verksamhetsområde regleras i 9 LAV. Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Inskränkning av verksamhetsområdet kan även föreslås av kommunen med stöd av 9. Motivet kan till exempel vara att en del av bebyggelsen är gles och ligger avsides till samt att eventuellt behov av VA-försörjning kan lösas med enskilda anläggningar utan risk för hälsa och miljön. Att anlägga kommunalt VA till dessa fastigheter skulle helt enkelt bli omotiverat dyrt och/eller tekniskt komplicerat. När inskränkningar föreslås blir återigen tolkningen av större sammanhang väsentlig. Oavsett om det är enskilda fastighetsägare eller kommunen som föreslår inskränkningar i verksamhetsområdet är det initiativtagaren till inskränkningen som måste bevisa att behovet av vattenförsörjning och avlopp kan ordnas på annat sätt som kan godtas med hänsyn till människors hälsa och miljön. Således har tillsynsmyndigheten för vatten och avlopp (Länsstyrelsen eller kommunens miljökontor) en avgörande roll om en inskränkning av verksamhetsområdet ska kunna beslutas/godkännas. 2 MILJÖBALKEN (MB) En avloppsanordning är enligt miljölagstiftningen en miljöfarlig verksamhet. Ägaren av en avloppsanordning är en verksamhetsutövare i lagens mening. I miljöbalkens andra kapitel finns de allmänna hänsynsregler som varje verksamhetsutövare är skyldig att iaktta. Reglerna ställer krav på att man ska känna till de risker för miljön och människors hälsa som verksamheten kan tänkas orsaka, att man utför de skyddsanordningar och försiktighetsmått som inte är orimliga för att undvika olägenhet för människors hälsa eller miljön och att man väljer den lämpligaste platsen för verksamheten. Exempel på olägenheter och risker med avlopp kan vara spridning av virus eller andra smittoämnen till intilliggande brunnar och grundvattnet. Man ska dessutom sträva efter att hushålla med resurser och sluta kretslopp samt vid val av produkter välja den som orsakar minst skada på miljön. Som fastighetsägare betyder det till exempel att denne skall ha en uppfattning om hur anläggningen fungerar och vad den klarar av. Kemikaliebehållaren kanske behöver fyllas på eller spridarrören spolas rena. Miljöbalken är den övergripande lagstiftningen inom miljöområdet och några av dess centrala inledande begrepp och bestämmelser ges nedan: 1 kap 1 MB Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, fjärde stycket, mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. 2 kap 1 MB. När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. (Tillämpning och bevisbörda som tillfaller fastighetsägaren)

4 BILAGA 1 2 kap 2-6 MB. Hänsynsregler- bästa möjliga teknik (BAT), skyddsåtgärder, försiktighetsmått, produktvalsprincipen, hushållningsprincipen samt lokaliseringsprincipen, ur dessa kommer ett hänsynstagande till människors hälsa och miljön genom olika krav. Enligt 9 kap 1 MB första punkten är utsläpp av avloppsvatten att betrakta som miljöfarlig verksamhet. Närmare beskrivning av krav på miljöfarlig verksamhet återfinns i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs det tillstånd för att: inrätta en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till eller ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning Tillstånd ska prövas av den kommunala nämnden. För att inrätta övriga avloppsanordningar krävs anmälan till den kommunala nämnden. En kommun får meddela föreskrifter om att det i stället för anmälan krävs tillstånd för att inom vissa delar av kommunen inrätta en övrig avloppsanordning. Sådana föreskrifter får endast avse tillståndsplikt som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Det innebär att kommunen har ett visst handlingsutrymme för utökade tillståndskrav, där man anser sig behöva detta. I förarbetena till miljölagstiftningen påpekas att enbart risken för olägenheter skall beaktas vid tillåtlighetsprövningen av miljöfarlig verksamhet (prop. 1997/98:45 del I s. 327). Denna riskbedömning måste ske med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet. 3 PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) Ny plan- och bygglag (2010:900) gäller från 2 maj PBL 2010:900 ersatte därmed 1987 års planoch bygglag (1987:10). Hänvisningar nedan gäller den nya plan- och bygglagen (2010:900). Plan- och bygglagens portalparagraf (PBL 1 1) innehåller bestämmelser om planläggning av mark, vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Enligt 1kap 2 PBL är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Den kommunala angelägenheten att planlägga och styra användningen av mark och vatten, utförs vanligtvis genom framtagande av; kommuntäckande VA-plan (ej rättsligt bindande) översiktsplan (ÖP, ej rättsligt bindande) områdesbestämmelse detaljplan (DP, rättsligt bindande)

5 BILAGA 1 Enligt 2 kap 2 PBL ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmänheten synpunkt god hushållning. Vid lokalisering av bebyggelse ska hänsyn tas till (2 kap 5 PBL): 1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar Enligt 2 kap 6 PBL framgår att inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av, tredje stycket, hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och hygieniska förhållanden. Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall bestämmelserna i 3 och 4 kap MB tillämpas. Vid all planläggning och lokalisering av bebyggelse ska de allmänna intressena beaktas med hänsyn till natur- och kulturvärden, främja ändamålsenligt stuktur, grönområden mm. Även från en social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållande i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten samt med energi och råvaror, enligt 2 kap PBL. Detta är till stöd för att ställa krav på hanteringen kring enskilda avloppsanläggningar. Enligt 6 kap 11 MB, ska myndigheten eller kommunen göra en miljöbedömning vid upprättande och ändrande av plan eller program. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter så att en hållbar utveckling främjas. Enligt 4 kap 5 PBL framgår det att i en detaljplan skall redovisas och till gränserna anges följande: allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker kvartersmark för bland annat bebyggelse, anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi samt skydds- och säkerhetsområden. Om kommunen inte skall vara huvudman för de allmänna platserna inom planområdet, skall det anges i detaljplanen. Detta framgår av 4 kap 7 PBL. Utöver vad som sägs i 4 kap 5 får man i detaljplanen även införa andra bestämmelser som bl.a. rör vatten och avlopp (enligt 4 kap PBL): vilken omfattning byggande över och under markytan får ske samt om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen eller miljön (4 kap 11 ) skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen (4 kap 12 ) särskilda skäl och högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som omfattas av 9 kap MB (Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, ex. avloppsvatten) (4 kap 12 ))

6 BILAGA 1 Enligt 4 kap 14 PBL får det vid detaljplaneläggning av ett område bestämmas att bygglov inte skall ges till åtgärder som innebär en väsentlig ändring av markens användning förrän en viss trafik-, vatten-, avlopps- eller energianläggning som kommunen inte skall vara huvudman för har kommit till stånd. Förutsättningarna för bygglov som ligger utanför detaljplanelagt område anges i 9 kap 31 PBL. Bygglov för åtgärder inom områden som inte innefattas av detaljplan skall bifallas om åtgärden, uppfyller kraven i 2 kap PBL (Allmänna intressen). Detta innebär bland annat att miljökvalitetsnormer inte får överträdas samt att vid lokalisering ska hänsyn tas till boendes och övrigas hälsa och säkerhet samt möjligheterna att förebygga vattenförorening. Redan kravet i PBL att miljökvalitetsnormer inte får överträdas bör medföra att bygglovsansökningar bör nekas. Enligt 11 kap 10 PBL ska länsstyrelsen pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser. Länsstyrelsen har dessutom en skyldighet att bevaka att miljökvalitetsnormer följs samt om en bebyggelse är lämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet. Länsstyrelsen har en skyldighet att upphäva en kommunal plan som brister i detta hänseende. 4 ANLÄGGNINGSLAGEN (ANL) Anläggningslagen, ANL (1973:1149) innehåller bestämmelser som rör gemensamhetsanläggningar vilket kan vara av betydelse om VA-anläggningen drivs som en gemensamhetsanläggning. I vissa fall, exempelvis vid planläggning av s.k. omvandlingsområden långt från befintligt kommunalt VA, kan den sammantaget bästa VA-lösningen var att behålla eller inrätta en gemensamhetsanläggning. Detta innebär att området inte omfattas av verksamhetsområde för kommunalt VA, men kommunen kan ändå ha möjligheter och skyldigheter att påverka VA-situationen i dessa områden bl.a. med stöd av anläggningslagen. Det finns två formella former för samverkan kring gemensamt avlopp och det är, ekonomisk förening eller gemensamhetsanläggning (som antingen kan skötas via delägarförvaltning eller föreningsförvaltning). En ekonomisk förening registreras hos Bolagsverket, där medlemskapet följer enskilda personer och är alltså inte knutet till fastigheten. Detta innebär att om en fastighet byter ägare (vars tidigare ägare var medlem i den ekonomiska föreningen för avloppsanläggningen), så är varken den nya fastighetsägaren eller fastigheten automatiskt medlem i den ekonomiska föreningen. Därför rekommenderas istället att ansöka om bildande av en gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening för att därigenom säkra fastigheternas rätt till avlopp samt en ekonomisk säkerhet för anläggningens drift och underhåll. En gemensamhetsanläggning bildas av lantmäteriet vid en så kallad anläggningsförrättning. Alla berörda fastighetsägare är sakägare i en förrättning och har rätt att yttra sig och ställa yrkanden. I förrättningen prövas frågan enligt anläggningslagen, 5-6. Bland annat prövas för vilka fastigheter som det är av väsentlig betydelse att ha del i en gemensamhetsanläggning. Vidare ska fördelarna överväga de kostnader och olägenheter som det innebär att fastigheterna deltar i anläggningen. I förrättningen prövas även var anläggningen skall placeras. Den kan vara belägen både på fastigheter som ska delta och på fastigheter som står utanför anläggningen. Enligt 8 ska en gemensamhetsanläggning placeras och byggas på sådant sätt att ändamålet med anläggningen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad.

7 BILAGA 1 När kommunen ställer krav på en fastighets avlopp, kräver miljöbalken att skäligheten vägs in i de krav som ställs. Det kan t ex gälla om det är skäligt att kräva att en fastighet ansluts till kommunalt eller gemensamt avloppsnät i stället för att lösa avloppsfrågan enskilt. Miljö- och hälsomässig hänsyn skall också beaktas när man väger olika alternativ mot varandra. I dagsläget, kan inte kommunen utifrån miljöbalken förelägga en fastighetsägare att ansluta sig till en gemensamhetsanläggning (JTI-rapport Gemensamt avlopp så kan det gå till ). Detta är dock en fråga som diskuteras i översynen av miljöbalken. 5 MILJÖKVALITETSNORMER FÖR VATTEN Miljökvalitetsnormer för vatten har tillkommit efter att vattendirektivet (direktiv 2000/60/EG, senaste ändringen 2009/31/EG) implementerats i svensk lagstiftning och förtydligas i förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Miljömålet i vattendirektivet är att alla vattenförekomster ska uppnå god status till 22 december Sverige är indelat i vattendistrikt och Piteå ingår i Bottenvikens vattendistrikt. 5 kap 11 MB framgår att en länsstyrelse i varje vattendistrikt ska vara vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Länsstyrelsen i Norrbottens län är vattenmyndighet för de aktuella vattendistrikten. Vattenmyndigheten ska upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram som beskriver hur distriktet ska bibehålla god status eller uppnå god status senast den 22 december år Kvalitetskravet för hav är hög ekologisk status eftersom inga vattenförekomster får försämras. Miljökvalitetsnormerna omfattas av badvattenkvalitet ekologisk status (gäller ytvatten) god ekologisk potential (konstgjord eller modifierad vattenförekomst) god kemisk ytvattenstatus gynnsam bevarandestatus (t ex vilda fåglar, livsmiljöer, vilda djur och växter som omfattas av 7 kap 27 punkt 1 o 2 i MB) kemisk ytvattenstatus kemisk grundvattenstatus kvalitetskrav kvantitativ status krav enligt dricksvattenföreskrifter miljökvalitetsnormer enligt fiske- och musselvattenförordningen

8 BILAGA 1 5 kap 3 MB slår fast att myndigheter och kommuner skall säkerställa att miljökvalitetsnormer följs. Kommunen måste alltså hantera MKN i översiktsplan och detaljplan och visa att planförslaget bidrar till att MKN kan följas. I varje detaljplan som är juridiskt bindande och med länsstyrelsen som prövningsinstans måste länsstyrelsen överklaga om det kan befaras att MKN enligt 5 kap MB inte följs. Det råder därmed ett ömsesidigt samspel mellan översiktsplan och åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet är styrt av 5 kap 4 MB där det framgår att om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall kunna uppfyllas, skall regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram. Ett övergripande mål för miljöbalken och plan- och bygglagen är att dessa båda instrument (ÖP och åtgärdsprogram) gemensamt ska bidra till att en hållbar utveckling främjas. Enligt 4 kap 2 MB framgår att inom kustområdet och skärgården i Norrbotten från Bondöfjärden till riksgränsen mot Finland, skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömning av tillåtlighet av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. 6 NATIONELLA MILJÖMÅL Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål och 72 nationella delmål som riksdagen har beslutat om. De ur ett VA-perspektiv mest intressanta miljökvalitetsmålen är: ingen övergödning levande sjöar och vattendrag hav i balans levande kust och skärgård grundvatten av god kvalitet En kontinuerlig uppföljning och fullständig information om miljökvalitetsmålen redovisas på Trots att målen är beslutade av riksdagen utgör de ändå ingen författningstext, varpå inga myndighetsbeslut direkt eller enbart kan grunda sig på dem. Däremot kan de användas för att stärka upp den rättsliga argumentationen, enligt Prop. 1997/98:45 Miljöbalk, Författningskommentar och bilaga 1, del 2, sida Miljömålet ingen övergödning Miljömålet ingen övergödning är definierat som att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. I länet är övergödning av mark och vatten ett betydligt mindre problem än i södra Sverige. I de flesta fall har kommunala punktkällor sedan länge eliminerats men återhämtningen och tillfrisknandet går långsamt. Ett mindre antal sjöar uppvisar dock de klassiska symtomen på övergödning med årligt återkommande algblomningar. I länet finns olika industriverksamheter med betydande utsläpp av kväve till vatten både i inlandet och vid kusten. Under förutsättning att fosfor normalt är begränsande för biologisk tillväxt i länets vatten bidrar kväveutsläppen inte till några väsentliga problem så länge fosforbelastningen kan hållas på godtagbara nivåer. Forskning pågår kontinuerligt kring de komplexa processer som ligger bakom övergödningen, vilket innebär att nya rön kan förväntas kring effekter av olika gödande ämnen och betydelsen av olika källor.

9 BILAGA 1 Ett delmål har varit att fram till år 2010 skulle de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Detta mål har inte uppnåtts, vilket kräver ytterligare insatser för att minska utsläppen. 6.2 Miljömålet för hav i balans samt levande kust och skärgård Detta miljömål är mer omfattande i och med att havet är gränsöverskridande och internationellt samarbete är betydelsefullt. EU:s marina direktiv har målet att nå en god havsmiljöstatus i Europa fram till år Naturvårdsverket koordinerar arbetet med att genomföra direktivet i samarbete med ett tiotal andra myndigheter. Arbete sker också inom Helsingforskommissionen (HELCOM), som har kommit överens om en ny aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan. Den har som övergripande mål att Östersjön ska vara i god ekologisk status år Två indikatorer på efterlevandet av miljömålet kring hav är bland annat fosfor och kväve. För att långsiktigt minska halterna av fosfor samt kväve i havet måste utsläppen från jordbruk, industrier, enskilda avlopp och reningsverk minska. Samtidigt måste utsläppen i andra länder också minska. Bottenviken är det enda havsområde som inte visar några tecken på övergödning i hela Östersjön, detta är positivt men detta bör också vara ett mål att upprätthålla detta och därför kontrollera samt styra utsläppen. Detta för att bibehålla samma goda status. Ytterligare indikatorn för miljömålet är strandnära byggande vid havet. Efterfrågan på tomter i attraktiva strandnära lägen för permanentboende och fritidsboende blir allt större. Där har Länsstyrelsen utformat ett regionalt delmål, som anger värdefulla områden kring Bottenviken. För att värna om det allmänna friluftslivet och för att minska de negativa konsekvenserna för naturmiljön är det viktigt att man uppmärksammar och begränsar omvandling av fritidshus till permanentboende men även information och inriktning mot fler gemensamhetsanläggningar behövs. 6.3 Miljömålet God bebyggd miljö Den fysiska planeringen är ett viktigt styrmedel för att kunna uppnå en god bebyggd miljö. Gröna områden har i många tätorter de senaste åren minskat kraftigt och splittrats upp. Naturområden är viktiga för människors hälsa och för biologisk mångfald. Program och strategier för tillvaratagande av grön- och vattenområden i och i närheten av tätorter ger underlag för att i den fysiska planeringen och samhällsbyggandet hantera dessa frågor. Det är viktigt att målsättningar och strategier för grönstrukturens bevarande och utveckling tas upp i översiktsplanen, eftersom den är vägledande för senare beslut enligt Plan- och bygglagen. Målet var att år 2010 skulle alla kommuner ha strategier för grönstruktur och vattenområden, vilket därmed inte kommer nås. Hur intentionerna sedan tillämpas i detaljplaneringen är dessutom osäkert. En förklaring till att många kommuner saknar grönstrukturprogram kan vara att det i ett län som Norrbotten finns många tätorter som har lättillgängliga naturområden och att kommunerna inte ser det nödvändigt att värna dem i planeringen. Bristen på program och strategier kan dock leda till att värdefull tätortsnära natur exploateras, vilket gäller i de mest expansiva orterna redan idag. Åtgärder krävs för att stimulera och utveckla kommunernas arbete med planeringsunderlag för att nå miljömålen. Länsstyrelserna och Boverket har som uppgift att stödja detta arbete.

10 BILAGA Miljömålet för Grundvatten av god kvalitet Detta miljömål riktar sig mot dricksvattenförsörjning till anläggningar som distribuerar vatten till mer än 50 personer eller mer än 10 m³/dygn. Detta innebär att miljömålet i sig inte är intressant där VAhanteringen inte sker gemensamt. 7 DRICKSVATTENFÖRESKRIFTER Dricksvatten är ett livsmedel. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30, LIVSFS 2011:3) om dricksvatten reglerar hanteringen och kvaliteten på dricksvatten. Till föreskrifterna finns Vägledning Dricksvatten utgiven av Livsmedelsverket. Utöver detta har branschorganisationen Svenskt Vatten gett ut rekommendationer, bl.a. Råvattenkontroll krav på råvattenkvalitet (2008). Den nationella lagstiftningen (Livsmedelsverkets föreskrifter) baseras på EG-direktiv, i synnerhet det så kallade dricksvattendirektivet (98/83/EG) men även livsmedelslagstiftningen. Föreskrifterna om dricksvatten innehåller krav på hygien och kontroll där den som producerar och tillhandahåller vattnet är ansvarig att uppfylla myndigheternas regler. Detta innebär i praktiken att kommunen såsom producent och leverantör av livsmedlet dricksvatten måste kontinuerligt undersöka att kvalitetskraven enligt bilagan till föreskriften uppfylls, snarast vidta åtgärder om det är nödvändigt för att uppfylla kraven samt informera kontrollmyndighet och konsumenter. 8 ÖVRIGT Förutom de övergripande lagar och riktlinjer som redovisas ovan finns ett antal lokala föreskrifter, riktlinjer och policies som kan vara av betydelse för prioritering av åtgärder och som styr genomförandet av en VA-plan. Exempel på denna typ av riktlinjer är den av kommunfullmäktige beslutade översiktsplanen. Andra dokument som är viktiga att känna till är allmänna bestämmelser för nyttjande av allmän VA-anläggning (ABVA) samt aktuell VA-taxa.

11 BILAGA 2 Enkätundersökning 2011 vatten- och avloppsförhållanden i utredningsområden Bakgrund och syfte Som en del i den påbörjade VA-planeringutredningen beslutades att en enkätundersökning skulle utföras i de områden som ingick i utredningen. Med hjälp av enkäten ville vi få reda på mer om husens användning, status på avloppsanläggningar, typ av vattenförsörjningen och vilka framtida behov fastighetsägaren har för sin vatten- och avloppsförsörjning. Metod En webenkät(esmaker) togs fram och enkätfrågorna valdes utifrån vilken information vi ville ha. Enkätformulär bifogas nedan. Fastighetsägarna inom utredningsområdena söktes ut i fastighetsregistret och ett följebrev med personlig kod och information om projektet skickades ut till ca 900 fastighetsägare. En hemsida för projektet skapades och med hjälp av den personliga koden i följebrevet kunde de logga in till web-enkäten. När de svarat på sista frågan i enkäten fick de gå vidare till en karta över det område där byggnaden står för kunde där markera sitt hus samt vatten- och avloppsanläggning. Två veckor efter första utskicket fick de som inte svarade på webenkäten hemskickat en pappersenkät som de kunde fylla i och skicka tillbaka med svarspost. I pappersenkäten fick de fylla i sin personliga kod för att vi sedan skulle kunna mata in enkäten i webenkäten och koppla den till rätt fastighet. Insamlad data från enkäten och kartan ska i framtiden kunna användas tillsammans med inventeringsresultatet i ett GIS-skikt. Tid för genomförande Sommaren Utskick följebrev i maj (informationsbrev med uppmaning att besvara webenkät). Fastighetsägare gavs möjlighet att besvara enkäten till och med augusti Efterbearbetning av resultat En redovisning av enkätsvaren bearbetades i Excel. I några fall gjordes en indelning i mindre delområden (gäller Vitsand och Fårön). Senast uppdaterade versionen (daterad ) av resultatredovisning bifogas nedan. 1

12 BILAGA 2 ENKÄT ANGÅENDE VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRHÅLLANDEN 1. E-post Telefon (dagtid) Mobiltelefon Jag närvarar gärna vid inventeringen och vill därför bli kontaktad innan besök 2. HUR ANVÄNDS HUSET? Åretruntbostad Fritidshus Antal boende: 3. VATTENFÖRSÖRJNING Är vatten indraget i bostaden? Ja, sommarvatten Ja, åretruntvatten Nej (Hoppa till fråga 4.) Typ av vattenanläggning? Egen vattenbrunn Gemensam vattenbrunn med annan fastighet/vattenförening Ange vilken/vilka fastigheter eller ange namn på vattenförening: Kommunalt vatten via vattenförening, ange föreningens namn: finns, gå till punkt 4) Eget avtal med kommunen (om anslutning mot kommunalt vatten Vattenbrunnens placering? Inom den egna fastigheten Inom annan fastighet. Om du vet, vilken: Typ av vattenbrunn? Grävd Bergborrad Annan: Brunnen utförd år: (uppskatta) 2

13 BILAGA 2 Hur upplever du vattenkvalitén? Tillgång Smak Färg Bra Dålig Ingen åsikt Har du reningsutrustning: Ja Nej Har ni analyserat vattenkvalitén? Ja Nej (D v s skickat ett vattenprov till ett ackrediterat laboratorium) Om ja, skicka gärna in en kopia av analysrapporten via post eller e-post, skriv då in enkätkoden på analysrapporten 4. INSTALLATIONER I HUSET Diskbänk Tvättställ Dusch Tvättmaskin Diskmaskin Badkar Vattentoalett Torrtoalett (wc) Om toalett finns, har denna urinseparering? Ja Nej 5. AVLOPPSANLÄGGNING Avlopp saknas (Om avlopp saknas, gå till punkt 6) Avlopp finns. Anläggningen utförd år: Avloppsanläggningen är gemensam med annan fastighet (uppskatta) Ange vilken/vilka fastigheter eller ange namn för förening Via förening, ange föreningens namn: Eget avtal med kommunen Finns sluten tank för avloppet? Ja Nej Om ja, vad leds dit? WC BDT (Bad/Disk/Tvätt) Tankens volym: Material: 3

14 BILAGA 2 Finns slamavskiljare? (avloppsbrunn) Ja, total volym m 3 Nej (Om nej, gå till punkt 6) Om ja, vad leds dit? BDT (Bad/Disk/Tvätt) WC Slamavskiljarens volym (uppskatta): m 3 Hur många kammare har slamavskiljaren? 1 kammare 2 kammare 3 kammare Finns gjuten botten på slamavskiljaren? Ja Nej Vet ej Efter slamavskiljaren leds avloppet till: Markinfiltration Stenkista Dike Sjö Annat Om torrtoalett finns, hur töms den? Kärl lämnas till Pireva Komposteras Grävs ned på tomten Annat Annan avloppslösning än ovan? (t ex minireningsverk) Hur upplever du att avloppsanläggningen fungerar? 4

15 BILAGA 2 6. FRAMTIDA BEHOV VATTEN OCH AVLOPP Anser du att vattenförsörjningen behöver lösas gemensamt i ert område? Ja Nej, egna brunnar bedöms uppfylla behoven Fungerande gemensam anläggning/förening finns redan Om ja, hur anser du att detta bör ordnas? Ingen åsikt/behöver mer information för att kunna ta ställning Genom att gemensamhetsanläggning/förening bildas där vattenförsörjning löses inom området Genom att gemensamhetsanläggning/förening bildas där drickvatten levereras från kommunens nät Genom att kommunen bygger dricksvattennät och tar ut kostnaden via obligatorisk anslutningsavgift Annan lösning 5

16 BILAGA 2 Anser du att omhändertagandet av avlopp behöver lösas gemensamt i ert område? Ja Nej, egna anläggningar bedöms uppfylla behoven Fungerande gemensam anläggning/förening finns redan Om ja, hur anser du att detta bör ordnas? Ingen åsikt/behöver mer information för att kunna ta ställning Genom att gemensamhetsanläggning/förening bildas där avloppshantering löses inom området Genom att gemensamhetsanläggning/förening bildas där avlopp levereras till kommunens nät Genom att kommunen bygger och tar ut kostnaden via obligatorisk anslutningsavgift Annan lösning: Fastighetens behov av dricksvatten och avloppshantering kan tillgodoses på olika sätt. Något förenklat förekommer följande tre typer av VA-lösningar: 1. Enskild anläggning Exempelvis egen grävd eller borrad brunn för dricksvatten och lokal avloppsanläggning inom fastigheten (t.ex. slamavskiljare och infiltration). Viktigt att notera är att avloppsanläggningar klassas som tillståndspliktig verksamhet enligt Miljöbalken. 2. Gemensamhetsanläggning En grupp av fastigheter med geografisk närhet går samman och bildar en VA-förening. Kostnaderna fördelas utifrån varje fastighets andelstal i föreningen. Två varianter är vanligt förekommande: a. Föreningen anlägger och driver exempelvis borrad dricksvattenbrunn och/eller gemensam anläggning för avloppsrening, samt tillhörande ledningsnät för vatten och/eller avlopp b. Föreningen anlägger och driver ledningsnät inom området med en gemensam anslutningspunkt till kommunalt dricksvatten och/eller kommunalt avlopp. Avtal mellan föreningen och Pireva (Piteå Renhållning & Vatten) upprättas som bland annat reglerar kostnader för anslutning och vattenförbrukning. 3. Kommunalt vatten och avlopp Kommunen bygger ut ledningsnät fram till varje fastighets tomtgräns och tar ut anslutningsavgift för att täcka kostnaderna. Vattenmätare installeras inom varje fastighet och förbrukningsavgift tas ut enligt gällande VAtaxa. Tack för din medverkan! 6

17 7. RITA SKISS BILAGA 2 Rita en skiss över tomten med byggnader och avloppsanläggningens utformning och läge samt var utsläppet sker (t ex infiltration, dike, sjö o dyl). Rita även in Er egen och Era grannars vattenbrunnar. Skissen kan t ex se ut enligt följande: Plats för egen skiss. Eller använda baksidan alternativt bifoga en skiss. Underskrift Datum Namnteckning 7

18 BILAGA 2 Enkätsvar - sammanställning Områden Svarat och fått enkäten Totalt Fastigheter Hur används fastigheten Svarat på enkäten Fritidshus Åretruntbostad Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Är vatten indraget i fastigheten Områden Sommarvatten Åretruntvatten Ej indraget vatten Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle

19 BILAGA 2 Antal boende i fastigheten Områden Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Typ av vattenanläggning Kommunalt vatten via vattenförening eller Egen vattenbrunn eget avtal (t.ex via vattenförening eller eget Områden avtal) Hemlunda 4 71 Vitsand Östra 6 17 Vitsand AVF 0 8 Risnäset Perudden 3 13 Durrudden Ön 0 12 Näsudden Berget (långnäs) 0 28 Långskatan (bef) 0 9 Sör-Fårön 4 14 Nörd-Fårön Nötön 22 0 Renön 12 0 Guldkusten 3 24 Norra Stenarmen 0 24 Södra Pitsund 0 8 Högsböle

20 BILAGA 2 Vattenbrunnens placering Områden Inom annan fastighet Inom den egna fastigheten Hemlunda 2 4 Vitsand Östra 2 7 Vitsand AVF 1 0 Risnäset Perudden 3 4 Durrudden Ön 9 0 Näsudden Berget (långnäs) 0 0 Långskatan (bef) 2 0 Nötön 7 25 Renön Guldkusten 3 5 Norra Stenarmen 1 0 Södra Pitsund 0 1 Högsböle 0 5 Nörd-Fårön Sör-Fårön 10 5 Typ av vattenbrunn Områden Kallkälla Kommunalt vatten Vet ej Bergborrad Grävd Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle

21 BILAGA 2 Brunnen utförd år Områden Tidigare än Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Hur är vattenkvalitén (Tillgång) Hur är vattenkvalitén (Smak) Områden Bra Dålig Ingen åsikt Bra Dålig Ingen åsikt Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle

22 BILAGA 2 Hur är vattenkvalitén (Färg) Områden Bra Dålig Ingen åsikt Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Har du reningsutrustning för dricksvatten Har ni analyserat vattenkvalitén Områden Ja Nej Ja Nej Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle

23 BILAGA 2 Vilka installationer finns i fastigheten Områden Diskbänk Tvättställ Dusch Badkar Diskmaskin Tvättmaskin Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Vilka installationer har fastigheten Områden Vattentoalett (WC) Torrtoalett Inget av ovanstående Annat Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle

24 BILAGA 2 Har toaletten urinseparering Finns det ett avlopp Områden Ja Nej Avlopp finns Avlopp saknas Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Om torrtoalett finns, hur töms den Grävs ned på Kärl lämnas till Pireva Komposteras Annat Områden tomten Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle

25 BILAGA 2 Anläggningen utförd år (uppskatta) Områden Tidigare än Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Typ av avloppsanläggning Ansluten till kommunalt avlopp via förening eller eget avtal Avloppsanläggning är gemensam med annan Områden fastighet Hemlunda Egen avloppsanläggning Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle

26 BILAGA 2 Avloppet leds till en sluten tank Vad leds dit Vad leds dit (BDT Områden Ja Nej WC BDT (Bad/Disk/Tvätt) Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Material i sluten tank Områden Betong Plast Stål Annat Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle

27 BILAGA 2 Avloppet leds till en slamavskiljare Vad leds dit Vad leds dit Hur många kammare har slamavskiljaren Områden Ja Nej BDT (Bad/Disk/Tvätt) WC 1 kammare 2 kammare 3 kammare Vet ej Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Finns gjuten botten på slamavskiljaren Efter slamavskiljaren leds avloppet till Områden Ja Nej Vet ej Dike Markinfiltration Sjö Stenkista Annat Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle

28 BILAGA 2 Hur upplever du att avloppsanläggningen fungerar? Anser du att vattenförsörjningen behöver lösas gemensamt i ert område Områden Bra Dåligt Ingen åsikt Ja Nej Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Områden Hur anser du att detta bör ordnas Genom att Genom att gemensamhetsanl gemensamhetsanläggnin äggning/förening g/förening bildas och bildas där där drickvatten vattenförsörjning levereras från löses inom kommunens nät området kommunala dricksvattennätet samt bygger erforderligt ledningsnät Genom att kommunen bygger dricksvattennät och tar ut kostnaden via obligatorisk anslutningsavgift Ingen åsikt behöver mer information för att kunna ta ställning Annan lösning Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle

29 BILAGA 2 Varför anser du inte att vattenförsörjningen behöver lösas gement Fungerande gemensam Områden Egna brunnar bedöms uppfylla behoven anläggning/förening finns redan Annat Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Anser du att omhändertagandet av avlopp behöver lösas gemensamt i ert område Områden Ja Nej Hemlunda Vitsand Östra 9 18 Vitsand AVF 2 7 Risnäset Perudden 2 19 Durrudden Ön 8 18 Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) 6 7 Sör-Fårön 7 23 Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten 7 27 Norra Stenarmen Södra Pitsund 8 2 Högsböle

30 Områden Hur anser du att detta bör ordnas Genom att Genom att gemensamhet gemensamhetsanlä sanläggning/f ggning/förening örening bildas där bildas där avloppshantering avlopp löses inom området levereras till kommunens nät Genom att kommunen bygger och tar ut kostnaden via obligatorisk anslutningasvgift Ingen åsikt behöver mer informati on för att kunna ta ställning BILAGA 2 Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Områden Varför anser du omhändertagandet av avlopp inte behöver lösas gensamt Egen anläggning bedöms uppfylla Fungerande gemensam Annat behoven anläggning/förening finns redan Hemlunda Vitsand Östra Vitsand AVF Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (långnäs) Långskatan (bef) Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Annat 20

31 BILAGA 3 Klassificering av enskilda avlopp Metod Två inventerare projektanställdes under perioden maj-december samt juni-augusti De internutbildades av miljö- och byggkontoret i avloppsanläggningars funktion och hur avloppsinventering går till. Med hjälp av en mobiltelefon med inbyggd gps inventerades område för område och information från inventeringen knappades in i telefonen ute på plats. På varje fastighet fotodokumenterades det som bedömdes som viktigt t.ex. avloppsbrunn, infiltration och byggnad. Information från inventering och bilder ska i framtiden läggas in för varje fastighet i ett kartskikt och fungera som stöd i tillsynsarbetet med enskilda avlopp. Klassificeringsmall (se nedan) togs fram gemensamt av miljöinspektörer på miljö- och byggkontoret. Underlag för framtagandet av klassificeringsmallen hämtades från Naturvårdsverket och Avloppsguiden ( Klassificeringen gjordes med hjälp av klassificeringsmall samt resultat från enkätutskick, inventering och bilder från inventeringen. Mall för klassificering Klass Benämning Definition/Typ av anläggning/värde God status Slamavskiljare/3-kammarbrunn ansluten till en fungerande infiltration eller markbädd. Övriga fungerande och godkända anläggningar. Giltigt tillstånd/anmälan. Medel Status Slamavskiljare/3-kammarbrunn ansluten till en infiltration eller markbädd med anmärkning t.ex. saknar tillstånd, mycket slam i sista kammaren, saknar T-rör, äldre än 20 år. Sluten tank kopplad till både wc och bdt (bad- disk- och tvättvatten). Låg status Slamavskiljare (1-, 2- eller 3-kammarbrunn) som saknar efterföljande rening, avloppsvattnet leds direkt till dike, stenkista eller ytvatten. Anläggningar med tydliga brister och i stort behov av åtgärder. Ej klassade Fastigheten ansluten till kommunalt avlopp, antingen via upprättad förbindelsepunkt vid tomtgräns eller via lokalt ledningsnät (gemensamhetsanläggning) kopplat till kommunalt avlopp i gemensam förbindelsepunkt. Ej besökta fastigheter vid inventeringen.

32 BILAGA 3 Resultat Sammanställning av inventering 2011 och preliminär klassificering redovisas i tabell nedan. Område Grön Gul Röd Summa klassade avlopp Grå Totalt antal Fastigheter Hemlunda Vitsand Östra Vitsand avloppsförening Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (Långnäs) Långskatan Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle SUMMA

33 BILAGA 3 Procentuell fördelning statusklassificering enskilda avlopp ges nedan, beräknat som andel av Summa klassade avlopp per område angivet ovan. Kriterier för den samlade bedömningen var följande: Mer än 30 % av enskilda avloppsanläggningar låg status = områdesstatus röd % av enskilda avloppsanläggningar låg status = områdesstatus gul Mindre än 15 % av enskilda avloppsanläggningar låg status = områdesstatus grön Område Grön Gul Röd Status Avlopp Samlad bedömning för hela området Hemlunda 7% 50% 43% Vitsand Östra 17% 40% 43% Vitsand avloppsförening Huvudsakligen gemensamt/kommunalt avlopp Risnäset Perudden 40% 23% 37% Durrudden Ön 9% 35% 56% Näsudden Berget (Långnäs) 6% 30% 64% Långskatan 29% 50% 21% Sör-Fårön 31% 45% 24% Nörd-Fårön 24% 55% 21% Nötön 25% 42% 33% Renön 25% 47% 27% Guldkusten 35% 47% 18% Norra Stenarmen Huvudsakligen gemensamt/kommunalt avlopp Södra Pitsund 28% 50% 22% Högsböle 15% 61% 25%

34 BILAGA 3 Hemlunda 7% Vitsand Östra Långskatan 43% 50% Grön Gul Röd 43% 17% 40% Grön Gul Röd 21% 50% 29% Grön Gul Röd Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (Långnäs) 6% 37% 23% 40% Grön Gul Röd 56% 9% 35% Grön Gul Röd 64% 30% Grön Gul Röd Guldkusten Sör-Fårön Nörd-Fårön 18% 35% Grön Gul 24% 31% Grön Gul 21% 24% Grön Gul 47% Röd 45% Röd 55% Röd Nötön Renön Södra Pitsund 33% 25% Grön Gul 27% 25% Grön Gul 22% 28% Grön Gul 42% Röd 47% Röd 50% Röd Högsböle Norra Stenarmen Vitsand avloppsförening 25% 15% 61% Grön Gul Röd