Granskning av delårsrapport

Transkript

1

2

3

4

5 Granskningsrapport Matti Leskelä Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport Landstinget i Östergötland

6 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Revisionskriterier Metod 3 3 Granskningsresultat Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Nämndernas budgetuppföljning och prognos God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten 8 PwC

7 1 Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av landstingets revisorer granskat landstingets delårsrapport för perioden Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med den översiktliga granskningen är att ge landstingets revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som landstingsfullmäktige fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till landstingsfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av landstingets delårsrapport. Bedömningen utgår från ställda revisionsfrågor: Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Vi bedömer att landstingets delårsrapport inte har upprättats i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Räkenskaperna avviker från lagar och rekommendationer vad gäller marknadsvärdering av fondplaceringar och redovisning av pensionsåtagandet. Då avvikelserna är väsentliga bedömer vi att räkenskaperna inte är rättvisande. Vi rekommenderar att redovisningen anpassas till lagens krav från och med årsredovisningen för Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d v s finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Vi bedömer att fullmäktiges långsiktiga finansiella mål kommer att uppnås. Landstingets resultat för 2014 bedöms komma att överstiga det långsiktiga målet på två procent av nettokostnaden. Resultatet bedöms också komma att överstiga budgeterat resultat. Sjukvårdsenheternas samlade ekonomiska resultat enligt helårsbedömningen är negativt, minus 196 mkr. Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d v s finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Vi bedömer att resultaten i delårsrapporten delvis är förenliga med fullmäktiges fastställda mål för verksamheten. Måluppfyllelsen i verksamhetsperspektiven är i många fall inte helt tillfredsställande efter augusti. Då helårsprognoser saknas i medborgar- och processperspektiven kan vi inte uttala oss om huruvida det finns förutsättningar för att målen kommer att uppnås. Vi föreslår att det i delårsrapporten fortsättningsvis tillförs helårsbedömningar av möjligheterna att uppnå de verksamhetsmål som fullmäktige fastställt. En sådan utveckling ligger i linje med den rekommendation om delårsrapport, som trädde i kraft i januari PwC 1 av 9

8 2 Inledning 2.1 Bakgrund Kommuner och landsting är enligt den kommunala redovisningslagen, skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. Delårsrapporten ska omfatta minst sex och högst åtta månader. Styrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt kommunallagen ska behandlas av fullmäktige. Landstinget i Östergötland upprättar delårsrapporter varje månad från januari till och med november. En ekonomisk helårsbedömning görs efter mars, augusti och oktober. Efter mars och augusti görs även uppföljning av verksamhetens resultat utifrån verksamhetsplanerna. Delårsrapporten för augusti behandlas av landstingsfullmäktige. Enligt Kommunallagen är det krav på att landstinget ska formulera verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning i budgeten. Dessa mål ska sedan följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten. PwC har på uppdrag av landstingets revisorer granskat landstingets delårsrapport för perioden Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Tre revisorer, Charlotta Andersson, Monica Brodén och Jan Widmark, har följt granskningen. 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Syftet med den översiktliga granskningen är att ge landstingets revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som landstingsfullmäktige fastställt. Detta innebär att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen omfattar landstingets delårsrapport. Dessutom har landstingsstyrelsens, nämndernas och några produktionsenheters delårsrapporter granskats. Utvalda produktionsenheter är Närsjukvården i centrala Östergötland, Diagnostikcentrum, Resurscentrum, Lunnevads folkhögskola, Finansförvaltningen och Pens- PwC 2 av 9

9 ionsförvaltningen. En översiktlig granskning har gjorts av övriga produktionsenheters förvaltningsberättelser med inriktning mot analys av måluppfyllelse. Granskningen har planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild. Granskningen är översiktlig och omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Styrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt kommunallagen 8 kapitel 20 a ska behandlas av fullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 22 samt god redovisningssed i övrigt Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning Landstingets anvisningar för delårsrapport. 2.4 Metod Delårsrapporten granskas översiktligt i förhållande till kraven i den kommunala redovisningslagen och kommunal redovisningssed. Granskningen utgår från Vägledning 4 Granskning av delårsrapport utgiven av SKYREV (Sveriges kommunala yrkesrevisorer) och PwC s granskningsstöd för delårsrapport. Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning och granskning av räkenskapsmaterial. Iakttagelser och synpunkter har diskuterats med berörda vid utvalda enheter och landstingets ledningsstab. Ett utkast till revisionsrapport har lämnats till berörda för synpunkter. PwC 3 av 9

10 3 Granskningsresultat 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Landstingets delårsrapport innefattar de delar som regleras i lag om kommunal redovisning, d v s förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Den innehåller även delar som anges i Sveriges Kommuner och Landstings gemensamma referensgrupps rekommendation, nämligen information om verksamhet och ekonomi i kommunala/landstingskommunala företag och kommunalförbund, kassaflödesanalys, prognos över förväntat utfall och väsentliga nyckeltal. Totalsumma för utfall, prognos och jämförelsetal för landstingets investeringar lämnas. Vidare lämnas en driftsredovisning avseende nämnder och produktionsenheter. Även en balanskravsutredning redovisas. Landstinget uppfyller balanskravet. Resultatet enligt avstämningen mot balanskravet uppgår till 631 mkr enligt prognosen för helåret. Vid en avstämning enligt blandmodellen för pensioner blir prognosen för helåret istället 354 mkr i balanskravsresultat. Den sammanställda redovisningen (koncernredovisningen) har utvecklats ytterligare genom att de större hel- och delägda bolagen samt Regionförbundet Östsam konsoliderats i delårsbokslutet. I helårsbedömingen har prognosticerat resultat konsoliderats. I delårsrapporten lämnas en redogörelse över tillämpade redovisningsprinciper. Landstingets utgångspunkt är att samma redovisnings- och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Landstinget har sedan föregående delårsrapport utvecklat noterna till resultaträkningen, kassaflödesanalysen och balansräkningen. Som tidigare redovisas tydligt vilka avsteg som gjorts mot lag och rekommendationer. Enligt lag om kommunal redovisning ska omsättningstillgångar tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Landstinget redovisar fondplaceringar till aktuellt marknadsvärde. Information om hur resultatet skulle påverkas, om lägsta värdets princip tillämpas, framgår av kommentar till delårsbokslutet. Om lägsta värdets princip tillämpats skulle resultatet i delårsbokslutet varit 158 mkr lägre och balansposten varit 719 mkr lägre. Landstinget redovisar pensionsskulden enligt full fondering. Det innebär att hela pensionsåtagande inklusive löneskatt redovisas som en avsättning i balansräkningen. Någon alternativ fullständig redovisning enligt blandmodell presenteras inte, men resultat och pensionsskuld inklusive löneskatt redovisas enligt blandmodell. I landstingets strategiska plan med treårsbudget och även i finansplan redovisas budget både enligt full fondering och blandmodell. I helårsbedömningen uppgår pensionsskuld inklusive löneskatt till mkr enligt full fondering respektive mkr enligt blandmodell. Bedömning Vi bedömer att landstingets delårsrapport inte har upprättats i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Räkenskaperna avviker från lagar och rekommendationer vad gäller marknadsvärdering av fondplaceringar och fullfondering av pensioner. PwC 4 av 9

11 Beträffande fondplaceringar anges i lag om kommunal redovisning 6 kapitel 7 att omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 8, tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. (8 är inte aktuell vad gäller fondplaceringar.) Lagen medger inte, enligt vår bedömning, något alternativt sätt att värdera fondplaceringar. Pensionsåtaganden regleras i lag om kommunal redovisnings 5 kapitel 4 : En förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998 skall inte tas upp som skuld eller avsättning. Frågan om redovisning av pensionsåtagande har behandlats av Länsrätten i Vänersborg, dom Av domen framgår att lagen bara kan anses ge uttryck för minimikrav på redovisning av pensionsförpliktelser. Av proposition 1996/97:52 framgår att förslaget om blandmodell medger en högre ambition i pensionssystemet och att blandmodellen inte hindrar kommuner och landsting som vill täcka hela eller delar av de äldre åtagandena från att göra detta. Detta ska emellertid återspeglas i balansräkningen genom att posten eget kapital ökar. Med hänvisning till propositionen anser vi att landstingets högre ambitionsnivå avseende pensionsåtagandet inte redovisas korrekt i balansräkningen. Då avvikelserna är väsentliga bedömer vi att räkenskaperna inte är rättvisande. Vi rekommenderar att redovisningen anpassas till lagens krav från och med årsredovisningen för Investeringsredovisningen är övergripande. Mot bakgrund av de stora investeringar, som för närvarande sker inom landstinget, kan investeringsredovisningen gärna utvecklas mot en högre detaljeringsgrad. 3.2 Nämndernas budgetuppföljning och prognos Formerna för nämndernas rapportering är inte helt tydligt reglerade. Förutom landstingsstyrelsen finns följande nämnder vid landstinget: Hälso- och sjukvårdsnämnden, regionsjukvårdsnämnden, trafiknämnden och patientnämnden. För landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden samt trafiknämnden lämnas en samlad redovisning. Regionsjukvårdsnämnden avger en egen delårsrapport. Patientnämnden avger ingen delårsrapport och nämndens verksamhet omnämns inte i den samlade delårsrapporten. För regionsjukvårdsnämnden redovisas de ekonomiska flödena inom Östergötland via hälso- och sjukvårdsnämnden. Patientnämndens ekonomi redovisas inom landstingsstyrelsen. Nämnderna redovisar ett nollresultat eller bättre. Trafiknämnden redovisar ett överskott på 105 mkr i helårsbedömingen, vilket är 60 mkr utöver resultatkravet. Förutom högre biljettintäkter och lägre kostnadsutveckling än förväntat beror prognosen på att all trafik inte beräknas kunna utföras. För produktionsenheternas delårsrapporter finns utförliga anvisningar och stöd framtagna. Dessa innehåller förutom mål och uppföljning inom de olika perspektiven också en reflektion från produktionsenhetschefen samt en sammanställning över nyckelindikatorer med målvärden och utfall. Beträffande sjukvårdsverksamheten kan noteras en helårsbedömning uppgående till minus 196 mkr. Godkänd budget uppgår till minus 22 mkr. Helårsbedömningen PwC 5 av 9

12 innebär ett betydligt större underskott än utfallet för år 2013, vilket var minus 71 mkr. Det framgår att planerade kostnadsreducerande åtgärder inte gett tillräcklig effekt och att landstingsdirektören har en kontinuerlig uppföljning och dialog med de produktionsenheter som har en negativ helårsbedömning. Bedömning Vi bedömer att de finansiella målen kommer att uppnås för landstingsstyrelsen och nämnderna. Beträffande underskottet i sjukvårdsverksamheten bör det tydligare redovisas vilka åtgärder som planeras. Formerna för nämndernas delårsrapportering bör förtydligas. Landstingsstyrelsen har ansvaret för rapporteringen. Utformningen av styrelsens rapportering avgör behovet av hur övriga nämnder kompletterar med egen redovisning. De granskade produktionsenheternas delårsrapporter följer i allt väsentligt landstingets anvisningar. Detta innebär att den mall som finns för rapporternas disposition följs. Produktionsenheternas rapporter bedöms ge en rättvisande bild av ekonomi och verksamhet. Prognoser för ekonomisk framtida utveckling lämnas generellt och upplysningar om framtida verksamhetsutveckling lämnas till stor del. 3.3 God ekonomisk hushållning Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om delårsrapport gäller från och med Enligt denna ska Upplysningar om kommunens förväntade utveckling avseende ekonomi och verksamhet inkluderas i förvaltningsberättelsen. Vidare ska en samlad bedömning om huruvida målen för en god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås göras. Landstingets strategiska plan med treårsbudget anger inte vad som avses med god ekonomisk hushållning. Begreppets innebörd för landstinget anges dock i delårsrapporten. Innebörden av god ekonomisk hushållning är enligt delårsrapporten att de finansiella målen är uppfyllda samt att goda resultat uppnås avseende verksamhetsmässiga mål. En samlad bedömning av målutfall utifrån begreppet god ekonomisk hushållning görs inte i delårsrapporten. Enligt anvisningar till produktionsenheterna ska måluppfyllelse i delårsrapporten redovisas enligt följande: Grönt=Tillfredställande måluppfyllelse Gult=Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Rött=Otillfredsställande måluppfyllelse Bedömning Vi bedömer att upplysningar om förväntad ekonomisk utveckling ges i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 22. Upplysningar om förväntad utveckling avseende verksamhet ges delvis. En samlad bedömning om målen för god ekonomisk hushållning kommer att uppnås bör lämnas i delårsrapporten. PwC 6 av 9

13 3.3.1 Finansiella mål Landstingsfullmäktige har i strategisk plan med treårsbudget beslutat om tre mål inom det ekonomiska perspektivet. I delårsrapporten sker en redovisning av måluppfyllelse inom dessa tre målområden utifrån en nedbrytning på nyckelindiktorer. I delårsrapporten redovisas måluppfyllelsen enligt nedan. Inom det strategiska målområdet Ekonomi som ger handlingsfrihet redovisas en tillfredställande utveckling av ekonomin i trafiknämnden respektive hälso- och sjukvårdsnämnden. Balans råder dock inte mellan intäkter och kostnader inom produktionsenheterna. Målet att samtliga produktionsenheter vid årets slut ska ha positivt eget kapital uppnås inte enligt prognosen. De sjukvårdande enheternas prognosticerade underskott för helåret är minus 196 mkr. Inom målet Ekonomi som inte belastar kommande generationer anges i landstingets strategiska plan med treårsbudget att resultatet långsiktigt bör uppgå till två procent av verksamhetens nettokostnad. Budgeterat resultat för 2014, som är 300 mkr, uppgår till knappt tre procent av nettokostnaden. I delårsrapportens helårsbedömning bedöms resultatet bli 639 mkr. Det innebär att årets finansiella resultatmål enligt prognosen uppnås. Inom det strategiska målet Kostnadseffektiv verksamhet rapporteras att kostnaden per DRG-poäng ökat. Andelen köp från avtalsbundna leverantörer har ökat sedan föregående år. Landstinget har också som långsiktig målsättning att uppnå ett positivt eget kapital om 500 mkr. Detta mål kommer enligt prognosen inte att uppnås under Bedömning Vi bedömer att landstingets långsiktiga finansiella resultatmål om två procent av nettokostnaden kommer att uppnås för helåret. Resultatet bedöms också komma att överstiga årets budgeterade resultatnivå. Vi bedömer utifrån vår översiktliga granskning att de prognostiserade resultaten inom ekonomiperspektivet är delvis förenliga med de strategiska mål som landstingsfullmäktige antagit. PwC 7 av 9

14 3.3.2 Mål för verksamheten I delårsrapporten ges en samlad bedömning av måluppfyllelsen för respektive perspektiv. En summering av denna ger nedanstående resultat: Grått=Mätvärde saknas för För 6 av de 19 strategiska målen saknas aktuellt värde varför bedömning inte gjorts i delårsrapporten. För 12 av 19 mål redovisas en inte helt tillfredsställande måluppfyllelse. Samtidigt finns det inget strategiskt mål, där måluppfyllelsen är rödmarkerad som otillfredsställande. Under medborgarperspektivet kan utläsas att brister i tillgänglighet bidragit till den inte helt tillfredställande måluppfyllelsen. Inom processperspektivet redovisas att målvärden avseende beläggningsgrad inte uppnåtts. Inom medborgar- och processperspektiven finns de sex strategiska mål där mätvärden saknas. För dessa perspektiv görs i delårsrapporten ingen samlad helårsbedömning gällande måluppfyllelse. För medarbetarperspektivet redovisas ett tillfredställande resultat för det strategiska målområdet Ett aktivt medarbetarskap. Övriga målområden inom detta perspektiv har gula mätvärden. En översiktlig granskning av de större produktionsenheternas delårsrapporter har gjorts. Denna visar att det finns en samstämmighet mellan redovisad måluppfyllelse i delårsrapporterna för produktionsenheterna respektive landstingsstyrelsen. Det redovisade utfallet i delårsrapporten visar sammantaget på en inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån landstingets definition. Bedömning Vi bedömer att måluppfyllelsen avseende verksamheten är delvis förenlig med de av landstingsfullmäktige fastställda målen i landstingets strategiska plan med treårsbudget Måluppfyllelsen i verksamhetsperspektiven är i många fall inte helt tillfredsställande efter augusti. Då helårsprognoser saknas i medborgar- och processperspektiven kan vi inte uttala oss om huruvida det finns förutsättningar för att målen kommer att uppnås. Vi föreslår att det i delårsrapporten fortsättningsvis tillförs helårsbedömningar av möjligheterna att uppnå de verksamhetsmål som fullmäktige fastställt. En sådan ut- PwC 8 av 9

15 veckling ligger i linje med den rekommendation om delårsrapport, som trädde i kraft i januari Redovisade resultat i landstingets delårsrapport bedöms som rimliga utifrån resultaten i produktionsenheternas delårsrapporter. PwC 9 av 9