Så vill svenska folket bli styrt. Henrik Oscarsson
|
|
- Adam Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Så vill svenska folket bli styrt Så vill svenska folket bli styrt Henrik Oscarsson V åra grundlagar reglerar den offentliga makten och fastställer demokratins spelregler. I grundlagarna återfinns samhällskontraktet mellan staten och dess medborgare: vilka fri- och rättigheter medborgarna garanteras av staten och under vilka omständigheter staten har möjlighet att inskränka dem. I grundlagen fastställs den maktpolitiska infrastrukturen för ett land: valsystemets utformning, relationen mellan regering och riksdag och mellan staten och kommunerna. Här återfinns regler för maktövertagande och regeringsbildning och statsministerns befogenheter. Här skyddas minoriteters rättigheter och här läggs hinder för majoritetsförtryck. Och här finns regler för att förändra reglerna och för att övervaka reglernas efterföljd. Man behöver inte vara raketforskare för att konstatera att grundlagstexterna är avgörande för hur vårt politiska system fungerar. Även om vi i Sverige har en mindre smickrande tradition av konstitutionell pragmatism står klart att grundlagen är ett betydelsefullt dokument. En av statsvetenskapens största insikter är att spelregler har en avgörande betydelse för hur spelet spelas. Vi vet också att även mycket små justeringar av gällande spelregler kan förändra förutsättningarna för utfallet det vill säga vem eller vilka som står som vinnare och vem som blir förlorare. Det som gäller för fotboll, monopol, fia med knuff och datorspel gäller även för demokratin och politiken: reglerna är viktiga för hur det blir. Och regelförändringar leder till att spelarna handlar annorlunda, att karaktären på spelet omdanas och dess utfall förändras. Ett dramatiskt exempel är på sin plats för att visa att även till synes små förändringar kan ha stora implikationer. Tänk dig en repris av riksdagsvalet 2006 men en riksdag med bara hälften så många ledamöter (antalet fasta mandat halveras från 310 till 155 och antalet utjämningsmandat från 39 till 20). Med vårt nuvarande valsystem för att fördela riksdagsmandaten hade samarbetspartierna och inte Alliansen fått en majoritet av riksdagsplatserna. Göran Persson hade alltså regerat vidare trots att Allianspartierna fick två procentenheter fler röster en högst otillfredsställande situation. Orsaken till att proportionalitetsprincipen sätts ur spel i det här exemplet är åtminstone tre: 1) det blir för få riksdagsmandat att dela ut per valkrets vilket missgynnar små partier, 2) socialdemokraterna tenderar att vara det största partiet i varje valkrets, och 3) det finns för få utjämningsmandat för att kompensera att små partier får för få platser i utdelningen av de fasta mandaten (Källa: grundlagskommittén). 151
2 Henrik Oscarsson Sedan sommaren 2004 har en parlamentariskt sammansatt grundlagsutredning uppdrag att genomföra en bred översyn av regeringsformen. Senast i december 2008 kommer utredningen att presentera förslag till förändringar som, enligt direktiven, skall syfta till att öka valdeltagandet, öka medborgarnas förtroende för politiker och stärka medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar av sina förtroendevalda. Att demokratins spelregler håller på att skrivas om och att det har en potential att dramatiskt förändra förutsättningarna för maktutövning och maktrelationer i det svenska samhället under kommande decennier borde rimligen leda till en omfattande och engagerande samhällsdebatt. Huvudfrågeställningarna borde väcka varje samhällsengagerad medborgares intresse: Vilka problem har vi med vårt nuvarande demokratiska system och vilka förändringar av spelreglerna kan leda till en förstärkning av det svenska folkstyret? Men den breda samhällsdebatten kring demokratins framtida spelregler lyser ännu med sin frånvaro. Framtidsdebatter om demokrati får stå tillbaka för dagspolitiken i den allmänna debatten. Detta sällsynta tillfälle att bedriva opinionsbildning i författningspolitiska frågor håller på att glida oss ur händerna. För grundlagar kan och bör inte förändras särskilt ofta. Just nu avgörs hur demokratins spelregler skall vara utformade inte nästa vecka, inte nästa mandatperiod, utan under kommande decennier. Att grundlagsutredningen sedan valet 2006 fått en ny ordförande och en ny majoritet är inte oviktigt. Allianssegern innebär inte enbart fyra år av borgerligt regeringsinnehav utan kan komma att avgöra hur demokratins spelregler ser ut i Sverige under år framåt i tiden. Ur maktpolitisk synvinkel kan makten över de spelregler som skall gälla fyrtio år framåt vara långt viktigare än fyra år i regeringsställning. Svenska folkets demokratiopinioner Inom ramen för 2006 års SOM-undersökning genomfördes på uppdrag av grundlagsutredningen en undersökning av vad svenska folket tycker om olika förändringar av demokratins spelregler. Huvudsyftet är att undersöka om svenska folket har förändrat och förädlat sina demokratiopinioner sedan 1998 då den senaste större kartläggningen genomfördes (Oscarsson 1999). Detta kapitel är en första rapport om resultaten. Mot bakgrund av bristande opinionsbildning, intresse och debatt kan man rättteligen fråga sig om det överhuvudtaget är meningsfullt att undersöka medborgaropinionen i författningspolitiska frågor. Vi menar dock att medborgarresponserna på olika förslag hur osmälta de än må vara ger en bra indikation på hur eventuella förändringar kan komma att tas emot av medborgarna. Även omogna opinionsyttringar kan potentiellt ha stor betydelse när förslagen till förändringar av valsystemet läggs. 152
3 Så vill svenska folket bli styrt I tabell 1 redovisas svenska folkets inställning till de sex förslag på förändringar som fanns med i vår frågeserie i 2006 års SOM-undersökning. En första slutsats är att för flera av förslagen uppgår andelen som tycker att förslagen är varken bra eller dåligt till närmare 35 procent. Det indikerar att det handlar om frågor som svenskarna inte funderar över varje dag. Några tecken på ökad åsiktsbildning mellan 1998 och 2006 finns inte i materialet. Ett förslag där nästan alla medborgare tycks ha en mycket klar uppfattning är frågan om sänkt rösträttsålder. Det är alltjämt ett mycket impopulärt förslag. Sedan 1921 har Sverige liksom många andra västeuropeiska länder successivt sänkt rösträttsåldern från 23 till nuvarande 18 år. SOM-undersökningen 2006 visar att det finns ett mycket svagt stöd för att fortsätta denna utvidgning av rösträtten. Om svenska folket fick bestämma skulle 18 år gälla för rösträtt även i framtiden. Tabell 1 Svenska folkets åsikter om förslag till förändring av demokratins spelregler 1998 och 2006 (procent, balansmått) summa opinionsförslag ++ + o procent balans sänka rösträttsåldern till 16 år i alla val sänka fyraprocentspärren till riksdagen genomföra fler nationella folkomröstningar genomföra fler kommunala folkomröstningar genomföra val till riksdag och kommun vid olika tidpunkter minska mandatperiodernas längd från 4 till 3 år Kommentar: Resultaten är hämtade från SOM-undersökningarna 1998 och 2006 och bygger på personer vid varje undersökningstillfälle. De fem svarsalternativ som erbjöds var ++ = mycket bra förslag, + = ganska bra förslag, o = varken bra eller dåligt förslag, - = ganska dåligt förslag, samt -- = mycket dåligt förslag. Opinionsbalansmåttet visar andelen positiva till förslaget minus andelen negativa till förslaget. 153
4 Henrik Oscarsson Liksom tidigare finns ett klart samband mellan ålder och inställning till 16-årig rösträtt. Ju äldre man är desto mer negativ till förslaget. Alla åldersgrupper är dock övervägande negativa, så även den allra yngsta gruppen år. Jämförelser tillbaka till 1998 visar dock att de allra yngsta blivit något mindre negativa. Högutbildade är mer tveksamma till sänkt rösträttsålder än lågt utbildade personer. Miljöpartiet tillhör de partier som driver frågan om sänkt rösträttsålder, men uppenbarligen går man här emot majoritetsuppfattningen i det egna partiet: bland mp-sympatisörerna är mer än sextio procent negativa till att sänka rösträttsåldern. Tanken att sänka fyraprocentspärren till riksdagen är inte heller populär bland svenska folket. Opinionen har också blivit mer negativ sedan 1998, möjligen som en effekt av att Sverigedemokraterna närmade sig fyraprocentspärren i 2006 års val och fick 2,9 procent av rösterna. Man kan förvänta sig att de mindre partiernas sympatisörer skulle vara mer positiva till en sänkt riksdagsspärr. Men sambandet mellan partisympati och åsikt är svagare än vad man skulle förvänta. Bland miljöpartiets och sverigedemokraternas sympatisörer finns en mindre avog inställning till förslaget men ändå övervägande negativt även bland dessa partiers sympatisörer. Precis som med sänkt rösträttsålder återfinns ett starkare motstånd mot sänkt fyraprocentspärr bland högutbildade än bland lågutbildade. Sverige har erfarenhet av sex nationella folkomröstningar. Svenskarna har i tidigare SOM-mätningar varit försiktigt positivt till fler nationella folkomröstningar. Men efter den senaste nationella erfarenheten 2003 års folkomröstning om införande om euron har opinionen blivit mer tveksam. I SOM 2006 är lika många positiva som negativa till förslaget (opinionsbalans +1). Inställningen till folkomröstningar vet vi sedan tidigare samvarierar med partiideologi. De partisympatisörer som är tydligast positiva till att anordna fler nationella folkomröstningar är vänsterpartiets, miljöpartiets och sverigedemokraternas sympatisörer. Attityderna till folkomröstningar tenderar att samvariera med om man själv stod som vinnare eller förlorare vid det senaste tillfället folkomröstningsinstitutet användes. De förlorande euro-anhängarna är mer negativa till folkomröstningar än de vinnande euro-motståndarna. 154
5 Så vill svenska folket bli styrt Tabell 2 Åsikter om sex förslag till förändringar av demokratins spelregler i olika grupper Andel som anser att förslagen är ganska bra eller mycket bra (procent) sänka rösträttsåldern till 16 år i alla val Sänka fyraprocentspärren till riksdagen genomföra fler nationella folkomröstningar genomföra fler kommunala folkomröstningar genomföra val till riksdag och kommuner vid olika tidpunkter minska mandatperiodernas längd från 4 till 3 år antal svarande samtliga kvinnor män år år år år år år år år låg utbildning medellåg utbildning medelhög utbildning hög utbildning ren landsbygd mindre tätort stad eller större tätort Stockholm, Göteborg och Malmö mkt/ganska stort förtroende varken stort eller litet förtroende ganska litet förtroende mycket litet förtroende vänsterpartiet socialdemokraterna miljöpartiet centerpartiet folkpartiet kristdemokraterna moderaterna sverigedemokraterna övriga partier Kommentar: Resultaten är hämtade från SOM-undersökningen Siffrorna i tabellen visar andelen som anser att förslaget är mycket bra eller ganska bra. 155
6 Henrik Oscarsson Unga är betydligt mer positiva till folkomröstningar än äldre. Det finns en övervikt positiva till förslaget i alla åldersgrupper upp till femtio år. Om den yngre hälften av Sveriges befolkning fick bestämma skulle vi alltså ha fler nationella folkomröstningar i framtiden. En ännu mer positiv folkomröstningsopinion hittar vi om vi istället frågar om kommunala folkomröstningar. Här är svenska folket fortsatt övervägande positiv till fler omröstningar. Det gäller för alla åldersgrupper utom de allra äldsta åringarna. Mest positiva är de yngsta och sympatisörer till miljöpartiet och vänsterpartiet. Frågan om gemensamma valdagar för nationella och kommunala val har debatterats i Sverige i mer än hundra år (Kjellgren 2001). Det är en ständigt aktuell författningspolitisk fråga och ligger återigen på bordet. Men det är inget populärt förslag bland svenska folket. Och sedan 1998 har förslaget att införa skilda valdagar i kommun- och riksdagsval blivit ännu mer negativ. Det finns idag en klar övervikt för uppfattningen att skilda valdagar är ett dåligt förslag. Väljaropinionen är i linje med vad kommunstyrelseordföranden och partiernas lokalt kampanjansvariga anser. Man vill inte ha skilda valdagar (Oscarsson 2001). Bland kommunernas politiker och rikspolitiker finns emellertid en majoritet för att införa skilda valdagar i Sverige. Men medborgarna tycks alltså föredra status quo även när det gäller valdagarnas placering. Ett tungt argument för att skilja valdagarna åt är att det i Sverige går mycket långt (4 år) mellan de tillfällen då vi medborgare har möjlighet att utkräva ansvar av våra förtroendevalda för den gångna mandatperioden och ge dem nya mandat inför framtiden. Ett alternativ till skilda valdagar som seglat upp i den författningspolitiska debatten är att korta mandatperiodernas längd från 4 till 3 år. Huvudlinjen i argumentationen är att en demokrati som motioneras oftare kommer ha goda effekter på alla aktörer i den representativa demokratin. Allmänna val har positiva effekter på väljarnas förtroende för politiker och för det allmänna politiska intresset. Partierna skulle få bedriva kampanjer oftare vilket gör dem synligare för väljarna och medierna skulle bli bättre på att bevaka valrörelserna. Men förslaget att korta mandatperiodernas längd är inte alls populärt bland svenska folket. Det finns ett kompakt motstånd mot att gå till valurnorna oftare än vart fjärde år. Motståndet är högre bland högutbildade än bland lågutbildade. På grundlagsutredningens bord ligger också frågan om vad som egentligen skall hända med vårt personvalssystem. Andelen personkryssare minskar för varje riksdagsval och var i det senaste valet endast 22,2 procent. Effekterna av personkryssandet blir också allt mer blygsamma. Endast sex av riksdagens nuvarande 349 ledamöter kan tacka personvalssystemet för sin riksdagsplats. Det blir allt tydligare att personvalssystemet inte haft de effekter som reformmakarna en gång tänkte sig i 1990-talets början (Westerståhl 1993; SOU 1996:66; Holmberg & Möller 1999). Som ett led i Valforskningsprogrammets kontinuerliga utvärdering av personröstningsreformen ställdes i 2006 års valundersökning frågor om svenska folkets inställ- 156
7 Så vill svenska folket bli styrt ning till personröstningssystemet (Oscarsson 2007). Undersökningen bekräftar den tidigare bilden att väljarnas åsikter om personvalet har varit mycket stabil. Den vanligast förekommande åsikten bland väljarna är ett uttalat stöd för det nuvarande systemet: det bör finnas ett personvalsinslag, och det är lagom som det är (54 procent 2006). Status quo-åsikten har blivit något vanligare sedan 1998 (+9 procentenheter) samtidigt som andelen utan åsikt minskat (-5 procentenheter). Att fler har åsikter i frågan och fler sluter upp bakom det nuvarande personvalet kan tolkas som att väljarna sakta vänjer sig vid systemet. Andelen väljare som vill att personvalsinslaget ökar ytterligare i kommande riksdagsval har varit stabil kring låga procent vid de tre riksdagsval då personvalssystemet använts. Valundersökningarna ger alltså inga belägg för att önskemål om utökade personvalsinslag har vuxit sig starkare bland svenska väljare. Svenskarna sitter nöjda med sitt politiska system Huvuddelen av förslagen till förändringar som vi ställt frågor om möts av negativa attityder bland svenska folket. Även förslag som i praktiken skulle innebära ett större svängrum för folkviljan såsom sänkta spärrar till riksdagen, sänkt rösträttsålder och treåriga mandatperioder möts med kalla handen av medborgarna. Man är i huvudsak nöjd med det nuvarande valsystemet. Det tar sig även uttryck i attityderna gentemot personröstningssystemet där majoriteten av folket anser att inslaget av personval i vårt politiska system är lagom som det är. Motståndet till förändringar tenderar också att oavsett vad de gäller vara störst bland högutbildade där vi också hittar de mest kristalliserade åsikterna: Ju fler i en grupp som har åsikter i sakfrågorna desto mer negativa är de. Undantagen bland förslagen är de som handlar om att anordna fler folkomröstningar i framtiden. Här är opinionen delad eller svagt positiv. I synnerhet förslaget om att genomföra fler kommunala folkomröstningar samlar idag något fler anhängare än motståndare. Här och endast här kan man ana en begränsad vilja till förändringar av spelreglerna i den svenska demokratin. Medborgarnas grundlag Grundlagen är medborgarnas grundlag. Inte partiernas. Inte experternas. Inte särintressenas. Inte bloggarnas. Medborgarna borde därför göras mer delaktiga i den process som leder till förändrade spelregler för demokratin. I huvudsak finns två sätt att åstadkomma detta. Det första, radikala, är att helt enkelt anordna en folkomröstning om det förslag som grundlagsutredningen lägger fram i december Att det är möjligt och rimligt att folkomrösta även om konstitutionella frågor visar fallet Australien som haft fem folkomröstningar om valsystem och statsskick de senaste trettio åren. 157
8 Henrik Oscarsson Det andra, betydligt mer realistiska, är att organisera ett nationellt grundlagskonvent inom ramen för den sittande utredningen. För detta behövs förutom ett tillläggsdirektiv till utredningen från regeringen Reinfeldt, en rejäl utökning av utredningens resurser i form av tid och pengar. Referenser Holmberg, Sören & Tommy Möller, Red. (1999). Premiär för personval. SOU 1999:92. Stockholm: Justitiedepartementet. Kjellgren, Hanna (2001). Debatten om valdagens placering. I Skilda valdagar och vårval? SOU 2001:65. Stockholm: Justitiedepartementet. Oscarsson, Henrik (1999). Demokratiopinioner. Demokratiutredningens skrift nr 28. Stockholm: Justitiedepartementet. Oscarsson, Henrik, Red. (2001). Skilda valdagar och vårval. Forskningsrapporter utgivna av 1999 års Författningsutredning. SOU 2001:65. Stockholm: Justitiedepartementet. Oscarsson, Henrik (2007). PM om personröstningen i 2006 års riksdagsval. Stockholm: Grundlagsutredningen. SOU (1996:66). Utvärderat personval. Betänkande av nomineringsrätts- och valkretskommittén. Stockholm: Justitiedepartementet. Westerståhl, Jörgen, Ed. (1993). In Person och parti. Studier i anslutning till personvalskommitténs betänkande Ökat personval. SOU 1993:63. Stockholm, Justitiedepartementet. 158
Skåningarna om E6 och riksdagsvalet
Skåningarna om E6 och riksdagsvalet En opinionsundersökning 2018-02-08 Sammanfattning Kantar Sifo har på Sydsvenska Industri- och Handelskammarens uppdrag genomfört en undersökning om inställningen för
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen 6 Valforskningsprogrammet Per Hedberg Juni 9 S Svenska valforskningsprogrammet venska Valforskningsprogrammet
Läs mersvenska valrörelsen Ulf Bjereld
Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska
Läs merSvenska folket är nöjd med den svenska demokratin. Mer nöjda idag än för femton
Internetröstning och sju andra demokratiförslag Internetröstning och sju andra demokratiförslag HENRIK OSCARSSON Folks intresse för författningsfrågor är så pass ringa, att varje försök att sätta massorna
Läs merSvenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor
Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor 6 Valforskningsprogrammet Per Hedberg Juni 9 S Svenska valforskningsprogrammet venska
Läs merÖkat Nato-motstånd och minskat stöd
Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd
Läs merkrig i Kaukasus? Ulf Bjereld
Ökat stöd för Nato efter Rysslands krig i Kaukasus? Ökat stöd för NATO efter Rysslands krig i Kaukasus? Ulf Bjereld N atten till den 8 augusti 2008 omringade georgiska soldater utbrytarrepubliken Sydossetiens
Läs merNato-medlemskap och svensk militär
Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik
Läs merFortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld
Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon Ulf Bjereld S verige samarbetar allt närmare med Nato. Under året har den svenska Natodebatten främst kretsat kring Sveriges
Läs merSVENSKA FOLKET OCH NATO
Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes
Läs mer20 ÅR MED PERSONVAL PRESENTATION STOCKHOLM 26 MAJ 2015
20 ÅR MED PERSONVAL PRESENTATION STOCKHOLM 26 MAJ 2015 Medverkande: Linda Berg (red) Henrik Oscarsson (red) Olle Folke Per Oleskog Tryggvason Torsten Persson Johanna Rickne Patrik Öhberg WWW.VALFORSKNING.POL.GU.SE
Läs merSvenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen - Per Hedberg Report 12:2 Swedish National Election Studies Program Department of Political
Läs merUnder det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen
Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,
Läs merSvensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Läs merÄr det partiledarna som avgör valet?
Är det partiledarna som avgör valet? 2013-07-02 Väljarnas drivkrafter 2 En av de mest seglivade myterna inom väljarforskningen är föreställningarna om stora och växande effekter av partiledare. Moderna
Läs merSvenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor 1979- Per Hedberg Report 12:3 Swedish National Election Studies Program Department
Läs merMINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK
Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.
Läs merSå svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research
Så svarade Medborgarpanelen LORE Laboratory of Opinion Research 2 april 1 Tack för alla era svar! I denna rapport presenteras resultat från Medborgarpanelen där våra panelmedlemmar har varit med och bidragit
Läs merSVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET
Svenskarna, Nato och Irak-kriget SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET ULF BJERELD Ä nda sedan det kalla krigets slut har den svenska folkopinionen präglats av stabilitet i frågor kring alliansfrihet och Nato-medlemskap.
Läs merKan Kristdemokraterna räddas av taktikröster. Kristdemokraternas stöd i valmanskåren
I SKOP:s senaste väljarbarometer för maj/juni i år ligger Kristdemokraterna klart under 4-procents spärren till riksdagen. Många spekulerar över vad det betyder inte bara för Kristdemokraterna utan också
Läs merSå styrs Sverige. #Idas-plugg-akut
Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten
Läs merMedborgare och riksdagsledamöter tycker om demokratins spelregler
Medborgare och riksdagsledamöter tycker om demokratins spelregler Docent HENRIK OSCARSSON Valforskningsprogrammet Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet E n klassisk författningspoltitisk
Läs merIen debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande
DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN EN FRÅGA OM SÄKERHETSPOLITISK IDENTITET? ULF BJERELD Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande moderatledaren Carl Bildt en förändring av
Läs merFler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Läs merUnder hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens
Flyktingpolitik viktigt för vem? Flyktingpolitik viktigt för vem? Marie Demker Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens viktigaste budskap var förstås just det en
Läs merVarför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna
Vänstervridna värmlänningar Vänstervridna värmlänningar Sören Holmberg Varför tror vi att lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna eller den vackra naturen. Nej, mer beroende på industrierna,
Läs merVäljarkontraktet Karin Nelsson
Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen
Läs merMAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER
MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst
Läs merDagens parti: Liberalerna 3 juli 2017
1 Dagens parti: Liberalerna 3 juli 2017 2 Tidigare val Valresultat genom historien Valresultat sedan 1921 22,8 24,4 23,8 19,1 16,9 15,9 11,7 12,9 12 12,9 18,2 17,5 17 14,3 16,2 9,4 11,1 10,6 5,9 14,2 12,2
Läs merStatsvetenskapliga institutionen
Statsvetenskapliga institutionen www.valforskning.pol.gu.se 20 minuter om röstdelning i Sverige Hur starka är partierna i kommunval och riksdagsval? Hur många röstdelar? Vilka väljare röstdelar? Vilka
Läs merÅt rätt håll eller åt fel håll? HENRIK OSCARSSON
Åt rätt håll eller åt fel håll? HENRIK OSCARSSON Är Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Ekonomibedömningar Vänster- och högervindar Viktiga samhällsproblem Åt rätt håll eller åt fel håll? Retrospektiva
Läs merUppdelning av partianhängare
#kantarsifo Uppdelning av partianhängare Frustrerade Bryr sig om att rösta men är missnöjd med existerande partier 7 5 28 Anhängare Stark anknytning till ett parti och identifierar sig med ett visst parti
Läs merDet viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.
Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala
Läs merFortsatt kraftigt fall för socialdemokraterna - Skillnaden mellan blocken halverad sedan juni
TV4/NOVUS OPINION VÄLJARBAROMETER - en av de stora väljarbarometrarna i Sverige NOVEMBER Fortsatt kraftigt fall för socialdemokraterna - Skillnaden mellan blocken halverad sedan juni I TV4/Novus Opinion
Läs merFrån val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?
Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet
Läs merSverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Läs merTV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER
TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER 23 APRIL Ras för Socialdemokraterna I TV4/Novus väljarbarometer för april tappar Socialdemokraterna stöd samtidigt som blockskillnaden fortsätter att minska. Stödet för Moderaterna
Läs merDN/Ipsos väljarbarometer november 2016 Stockholm, 22 november Kontakt: David Ahlin,
DN/Ipsos väljarbarometer 2016 Stockholm, 22 2016 Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 2014 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos väljarbarometer : medvind för Centerpartiet DN/Ipsos
Läs merFolke Johansson. Röstning i regionval och riksdagsval
Röstning i regionval och riksdagsval Röstning i regionval och riksdagsval Folke Johansson R egion/landstingsvalen har under lång tid beskrivits som de glömda valen. Riksdagsvalen har stått i centrum för
Läs merSKOP:s väljarbarometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
februari 18 Får publiceras omedelbart kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - Ökad ledning för den borgerliga alliansen över det rödgröna blocket - Moderaterna ökar och utmanar Socialdemokraterna om att vara
Läs merGillar göteborgare kommunala folkomröstningar?
Gillar göteborgare kommunala folkomröstningar? Gillar göteborgare kommunala folkomröstningar? PER OLESKOG TRYGGVASON och HENRIK OSCARSSON S amtidigt med valen till riksdag, region och kommun har invånarna
Läs merDagens parti: Centerpartiet 4 juli 2017
1 Dagens parti: Centerpartiet 4 juli 2017 2 Tidigare val Valresultat genom historien Valresultat sedan 1921 40 35 30 25 20 15 10 5 11,1 10,8 11,2 14,1 14,3 12,0 13,6 12,4 10,7 9,4 12,7 13,6 13,2 15,7 19,9
Läs merSupervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet.
Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet Valundersökningar 2014 SCB/Valforskningsprogrammet #26 Europaparlamentsvalundersökningen 2014 #27 Valundersökningen
Läs merEuro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]
Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige
Läs merOM FÖRSKJUTNINGAR I VÅRA VÄRDERINGAR
OM FÖRSKJUTNINGAR I VÅRA VÄRDERINGAR ULRIKA ANDERSSON, DOCENT/UNDERSÖKNINGSLEDARE www.som.gu.se Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst www.som.gu.se Politiskt intresse bland skåningar
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro December 2011
Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,
Läs merAlmedalen 2014. Om ingen vinner valet Kompromisser i politiken 2014-07-01
Almedalen 2014 Om ingen vinner valet Kompromisser i politiken 2014-07-01 2 Opinionsläget Opinionen idag Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag? % 50 Valresultat 2010 40 30 30,1 30,6 30,7 20
Läs merDemokratin i Sverige och valet 2018
Demokratin i Sverige och valet 2018 Ett lektionsmaterial av Göran Svanelid Komplement till Upptäck Samhälle kapitel 5 Politik sid 64 83 Upptäck Samhälle Lärarwebb (47-12810-5) 2018 Göran Svanelid och Liber
Läs merRapport: Partiernas sympatikapital, riksdagsvalet 2018
2018-08-20 Rapport: Partiernas sympatikapital, riksdagsvalet 2018 Sammanfattning Undersökningen visar att Moderaterna är det parti med störst sympatikapital, följt av Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Läs merRapport: Partiernas sympatikapital, riksdagsvalet 2018
2018-08-28 Rapport: Partiernas sympatikapital, riksdagsvalet 2018 Nedan presenteras partiernas samlade sympatikapital (maximal elektoral potential) som bygger på frågor om väljarnas bästa parti, näst bästa
Läs merUtveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7)
Utlåtande 2007:122 RI (Dnr 016-915/2007) Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2007:7)
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro Juni 2013
Väljaropinion i samarbete med Metro Moderaternas lägsta stöd Kampen om tredje platsen i svensk politik är viktig, inte minst för MP och SD men också för vilken regering vi kommer att ha 2014. Miljöpartiet
Läs merEftervalsundersökning Byggnads Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning
Eftervalsundersökning Byggnads 2010 Byggnads medlemspanel Ca 2000 medlemmar ingår i panelen. 954 medlemmar har svarat på denna enkät. Fältperioden var 23/9-20/10 2010 Resultatet är viktat så att resultatet
Läs merBilden av det kluvna Sverige i EU-frågor utnyttjas flitigt i den allmänna debatten.
EU ja, men... EU JA, MEN RUTGER LINDAHL Bilden av det kluvna Sverige i EU-frågor utnyttjas flitigt i den allmänna debatten. Detta framkom inte minst efter folkomröstningen om införande av euro som officiell
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro December 2012
Väljaropinion i samarbete med Metro ember Vem kan man lita på? SD ökar i alla opinionsinstituts mätningar, men hamnar på olika nivåer. Vilket inte alls är konstigt, det beror på vilken metod som används.
Läs merDemokratiopinioner. Demokratiutredningens skrift nr 26. Henrik Oscarsson SOU 1999:80
Demokratiopinioner Henrik Oscarsson Demokratiutredningens skrift nr 26 SOU 1999:80 080Demok.p65 1 1999-06-15, 13:50 Förord Den svenska demokratin befinner sig inte i akut kris så länge vi ser till medborgarnas
Läs merDN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar
DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar Stockholm, 4 januari 2017 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler 1 2015 Ipsos. Minskat Natomotstånd under de senaste tre åren majoritet vill öka resurserna
Läs merSVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER
Svensk NATO-opinion efter den 11 september SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER ULF BJERELD N eutraliteten fortsätter att väcka starka känslor. I överläggningarna mellan regering och opposition om
Läs merRiksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen
Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.
Läs merStartskott inför valet 2018
Startskott inför valet 2018 Sören Holmberg & Toivo Sjörén 4 juli 2017 Wisby Strand Hemskhetsindex en jämförelse mellan 2017, 2014 och 20 Andel hemskt 2017 2014 20 73 79 64 64 51 39 45 29 18 49 49 28 28
Läs merTrängselskatten och den kommunala demokratin
Trängselskatten och den kommunala demokratin Trängselskatten och den kommunala demokratin Folke Johansson V åren 2010 tog kommunfullmäktige i Göteborg ganska snabbt beslut om att införa trängselskatt.
Läs merDärför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati
Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör
Läs merSå går det i riksdagsvalet!
Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida
Läs merSå styrs Sverige. 8 a och c
Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa
Läs merSKOP:s EU-barometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
:s väljarbarometer Får publiceras omedelbart :s EU-barometer kommentar av :s Örjan Hultåker Inför EU-valet - Störst ökning för Sverigedemokraterna i EU-valet - Även Kristdemokraterna och Moderaterna ökar
Läs merMedborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg
Medborgarpanelen Valpanelens åsikter över tid Titel: Valpanelens åsikter över tid University of Gothenburg Sweden Box 100, S-405 30 Gothenburg Redovisning av resultat Under tidsperioden mars 13 till oktober
Läs merKommunala väljare? Röstdelning i svenska riksdags- och kommunval
Kommunala väljare? Röstdelning i svenska riksdags- och kommunval 14-3-13 HENRIK EKENGREN OSCARSSON Professor i statsvetenskap, särskilt valforskning Forskningsledare för Valforskningsprogrammet Föreståndare
Läs merAllmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25
Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning Den Nya Välfärden 15-05-25 Om undersökningen Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad
Läs merKarin Nelsson. Svenska folkets förtroende för partiledarna och språkrören
2014-08-26 Karin Nelsson Svenska folkets förtroende för partiledarna och språkrören Mätning om politiska åsikter Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets förtroende för de olika
Läs merAVVECKLA KÄRNKRAFTEN
Avveckla kärnkraften AVVECKLA KÄRNKRAFTEN SÖREN HOLMBERG E fter folkomröstningen 1980 bestämde riksdagen att kärnkraften i Sverige skulle vara avvecklad till 2010. Så blev det inte. Tvärtom bestämde riksdagen
Läs merSocialnämndens beslut
Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet
Läs merRiksdagen. en kort vägledning
Riksdagen en kort vägledning 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och
Läs merDagens parti: Socialdemokraterna 5 juli 2017
1 Dagens parti: Socialdemokraterna 5 juli 17 2 Tidigare val Valresultat genom historien Valresultat sedan 1921 70 60 53,8 50 40 30 36,2 41,1 37,0 41,7 45,9 46,7 46,1 46,1 44,6 46,2 47,8 47,3 50,1 45,3
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merSKOP:s väljarbarometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
:s väljarbarometer Får publiceras omedelbart :s väljarbarometer kommentar av :s Örjan Hultåker - Minskat stöd för regeringsunderlaget - Nedåtriktad trend för Socialdemokraterna - Miljöpartiet kvar under
Läs merVäljarkontraktet. 2014-06-29 Karin Nelsson
Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen
Läs merEn rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet
En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet 1 1. Inledning En regional folkomröstning är något historiskt då det aldrig skett i Sverige
Läs merVäljarbeteende i 2010 års val. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs Universitet
Väljarbeteende i 2010 års val Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs Universitet Vad förklarar valresultatet? Bristande datatillgång än så länge Hittills främst SVT Valu Till våren:
Läs merISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften
Vindkraft i medvind VINDKRAFT I MEDVIND PER HEDBERG ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften utgör en viktig energikälla i en utveckling mot ett mer hållbart samhälle.
Läs merDN/Ipsos väljarbarometer 7 18 augusti 2014
DN/Ipsos väljarbarometer 7 18 augusti Dagens Nyheter Ipsos: David Ahlin Datum: -08-19 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998
Läs merUtveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7)
Utlåtande 2007: RI (Dnr 016-915/2007) Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2007:7)
Läs merREKORDLÅG PERSONRÖSTNING
REKORDLÅG PERSONRÖSTNING HENRIK OSCARSSON Rekordlåg personröstning Sammanfattning I riksdagsvalet den 9 september 2018 valde endast 24,1 procent av de svenska väljarna att använda hela sin väljarmakt och
Läs merJa, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte Ej svar. I alla partier är oron stor för att trollfabrikernas aktivitet under valrörelsen.
Rapport från 3 september 18 nas falska nyheter - kommentar av docent Örjan Hultåker En majoritet tror att trollfabriker absolut påverkar valet Inför riksdagsvalet frågade ett slumpmässigt urval ur svenska
Läs merDN/IPSOS VÄLJARBAROMETER
MAJ DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER JANUARI 2017 DECEMBER Stockholm 23 maj David Ahlin, Ipsos 1 Centerpartiet närmar sig Moderaterna DN/Ipsos väljarbarometer med intervjuer 9 22 maj skattar stödet för Moderaterna
Läs merÖverbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige
Svensk Nato-opinion i förändring? Svensk Nato-opinion i förändring? Ulf Bjereld Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 13 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade
Läs merDN/Ipsos väljarbarometer februari 2017 Stockholm, 21 februari Kontakt: David Ahlin,
DN/Ipsos väljarbarometer februari 17 Stockholm, 21 februari 17 Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 14 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos februari: Väljartapp för Moderaterna,
Läs merAppendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting
Appendix 1 Valresultatet i kommuner och landsting Valresultatet i kommunerna Moderaterna Moderaterna går kraftigt bakåt i kommunsverige. Partiet ökar sina mandat i 18 kommuner men tappar mandat i 230.
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merVARFÖR ÄR DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN SÅ NEGATIV?
Varför är den svenska NATO-opinionen så negativ? VARFÖR ÄR DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN SÅ NEGATIV? ULF BJERELD S veriges säkerhetspolitiska läge har kanske aldrig varit bättre. Politiker, militärer och
Läs merARBETSLÖSHETEN SOM POLITISK SAKFRÅGA
ARBETSLÖSHETEN SOM POLITISK SAKFRÅGA MARIA OSKARSON Långt in på 1980-talet var arbetslöshet ett perifert politiskt problem i Sverige. Den öppna arbetslösheten låg på endast några få procent, och sågs knappast
Läs merSVENSKA FOLKET VILL HA MER VINDKRAFT
Svenska folket vill ha mer vindkraft SVENSKA FOLKET VILL HA MER VINDKRAFT jämförelse med t ex Tyskland och Danmark är utnyttjandet av vindkraft i Sverige förhållandevis blygsamt. Men Sverige står i startgroparna
Läs merEU opinion i Sverige. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9]
EU opinion i Sverige Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Figur 2 Åsikt om det svenska medlemskapet i EU, 1992-2017...
Läs merRapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder 21 november 2014
Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 4 och den intervjuades
Läs merDN/IPSOS VÄLJARBAROMETER
oktober DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER JANUARI 2017 DECEMBER Stockholm 24 oktober David Ahlin, Ipsos 1 DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER OKTOBER 2017 Moderaterna vinner tillbaka väljare DN/Ipsos väljarbarometer med intervjuer
Läs merLågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar
Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar Carl Melin forskningsledare Futurion En majoritet av de svenska arbetstagarna är med i en fackförening samtidigt
Läs merFärre vill satsa mer på vindkraft
Per Hedberg E l-produktionen från svensk vindkraft har varit förhållandevis blygsam, men har ökat under senare år. För tio år sedan producerades 0,4 TWh av vindkraft, 2009 hade den ökat till 2,5 TWh. Riksdagens
Läs merAlmedalen 2017 Opinionsläget
Almedalen 2017 Opinionsläget Analys Sammanfattningsvis kan det konstateras att de flesta siffror i årets Almedalsmätning vänder till regeringen Löfvens fördel jämfört med läget för ett år sedan. En majoritet
Läs merInstuderingsfrågor till Tema demokrati
Instuderingsfrågor till Tema demokrati 1. Vilka skapar den svenska demokratin? (s.1) Medborgarna i Sverige 2. Hur många ledamöter beslutar åt medborgarna i riksdagen? (s.2) 349 ledamöter 3. Varför finns
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011
Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011 Arbetslösheten Moderaternas rysare För första gången har Socialdemokraterna högre förtroende än Moderaterna i den för folket viktigaste frågan nämligen arbetslösheten.
Läs merDN/Ipsos väljarbarometer augusti 2014
DN/Ipsos väljarbarometer 15 25 augusti Dagens Nyheter: Peter Wolodarski, Caspar Opitz Ipsos: David Ahlin Datum: -08-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon:
Läs mer