Sex. Roligare a ttv a r a. frågor om sex Hormoner budbärarna som styr livet. RYGGONT rörelse bättre än vila TESTA DINA ALKOHOL- VANOR.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sex. Roligare a ttv a r a. frågor om sex Hormoner budbärarna som styr livet. RYGGONT rörelse bättre än vila TESTA DINA ALKOHOL- VANOR."

Transkript

1 nr Stockholms län RYGGONT rörelse bättre än vila Sex frågor om sex Hormoner budbärarna som styr livet TESTA DINA ALKOHOL- VANOR Roligare a ttv a r a två

2 Notiser illustrationer janette bornmarker Dags att välja BB? Är du gravid och ska välja var du vill föda ditt barn? Gå gärna in på Vårdguiden.se/valja_forlossningsklinik och jämför de olika förlossningsklinikerna. Där kan du bland annat se vilka som har högst andel akuta kejsarsnitt och vilka kliniker som andra rekommenderar. Är du till exempel orolig för att behöva åka vidare till en annan klinik kan du välja Södertälje BB. De har noll procent kvinnor som hänvisas till annan förlossningsklinik. Alla hostar alla höstar Många patienter går till doktorn och ber att få antibiotika när de har hostat i mer än en vecka. De tror att det måste vara allvarligt eftersom hostan inte ger med sig. Men det är helt normalt att det tar tid, visar studier som gjorts i USA. Hostan kan hålla i sig i tre-fyra veckor, och för det allra mesta går den sedan över av sig själv. Dessutom hjälper inte antibiotika mot virusinfektioner i halsen, som är den vanligaste orsaken till hosta. Vaccin mot influensan Har du en kronisk sjukdom som gör att du riskerar att bli mycket sjuk av influensan? Är du gravid? Är du 65 år eller äldre? Då gör du klokt i att vaccinera dig mot säsongens influensa, och för dig är vaccinationen gratis. Vaccinationskampanjen på vårdcentraler och andra vaccinationsställen startar i mitten av oktober (vecka 42) och pågår in på nästa år, tills risken för influensa avtagit. Läs mer på Vårdguiden.se/influensa Vårdguiden = sant I höst går Vårdguiden ihop med den nationella motsvarighe ten 1177 och blir 1177 Vårdguiden. Då byter Vårdguiden telefonnummer till Därmed blir det samma nummer för sjukvårdsrådgivning i hela Sverige. När du ringer kommer du till samma sjuksköterskor som tidigare det enda som ändras är telefonnumret. Dessutom går webbplatserna Vårdguiden.se och 1177.se ihop och blir en gemensam webbplats där du hittar information, kontaktuppgifter till vården och e-tjänsten Mina vårdkontakter. Tidningen Vårdguiden fortsätter att komma i din brevlåda, precis som vanligt. Enklare via nätet Du som har diabetes, vet du om att du kan beställa dina teststickor, lansetter, kanyler till insulinpennor och andra diabeteshjälpmedel snabbt och smidigt via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter? Logga in med e-legitimation eller med ett lösenord som du får på posten. Sedan är det bara att beställa hem de hjälpmedel som du har fått utskrivna. När du beställer via internet kan du göra det precis när det passar dig. På så sätt slipper du också både blanketter och telefonköer. Vård till personer utan tillstånd I juli kom en ny lag som ger personer som vistas i Sverige utan tillstånd, de som även kallas papperslösa, rätt att få vård på samma villkor som asylsökande. Det innebär att vuxna har rätt att få subventionerad vård som inte kan anstå. Det omfattar inte bara akut vård, utan även vård och behandling av sjukdomar och skador som kan ge svåra följder om de inte behandlas. För barn under 18 år som vistas här utan tillstånd innebär den nya lagen att de har rätt till vård på samma villkor som alla andra barn som bor i Sverige, det vill säga kostnadsfri vård upp till 18 år, utom på barnakutmottagningar där man får betala. Läs mer på Vård guiden.se/undocu mented Skippa prillan! Många snusare påstår att det är svårare att sluta snusa än att sluta röka. Om du har bestämt dig för att lägga av med prillan har vi en del tips och goda råd till dig på Vårdguiden.se/ slutasnusa. Du kan också få hjälp på vårdcentralen, oavsett om du röker eller snusar. Behöver du prata med någon kan du vända dig till Sluta-röka-linjen, , eller om du ringer från mobil. Du kan även använda Vårdguidens tjänst Rökfri, Vårdguiden.se/rokfri. Metoderna för att sluta röka och sluta snusa är i princip desamma. Barnvaccin mot gulsot Numera ingår vaccin mot hepatit B, som brukar kallas gulsot, i det allmänna vaccinationsprogrammet. Detta började gälla den första januari 2013, för barn som är födda i januari 2012 och senare. Barn som är födda före januari 2012 kan också vaccineras mot hepa tit B, men då får föräldrarna gå till en vaccinationsmottagning och bekosta vaccinet själva. 2 Vårdguiden nr

3 nr Red: Stockholms län RYGGONT rörelse bättre än vila Innehåll nr Sex frågor om sex Hormoner budbärarna som styr livet TESTA DINA ALKOHOL- VANOR Roligare a tt v a r a två 2 Notiser 4 Tema hormoner Budbärarna som styr livet 9 Hormonsjukdomar Kroppen gick på högvarv 10 Roligare att vara två Ta hjälp av en kompis att förändra en vana 13 Det brinner om svår munsveda 14 När barn ramlar 16 Ett skott i ryggen Om ryggskott, diskbråck och ischias 19 Missa inte chansen gå på cellprovtagning när du blir kallad 20 Dricker du lagom? Riskbruksmottagningen på Riddargatan 1 22 Testa dina alkoholvanor 23 Aktuellt i vården 24 Sex frågor om sex 26 Många har högt blodtryck Trycket går ner när jag rör på mig Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Frågor till redaktionen: telefon E-post Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Ulf Huett Tryck: Quad Graphics, Polen Upplaga: ex Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälso- och sjukvården, telefon Gör det till en vana tillsammans Att komma igång och röra på sig är lättare sagt än gjort. Jag mår så mycket bättre när jag gör det, men det betyder inte att det blir av för det. Det finns alltid dåliga ursäkter för att slippa. Men när grannen står i dörren med gympadojorna på eller när dottern messar att yogapasset är bokat, ja då kan jag inte gärna smita För att vara två, eller flera, gör inte bara att det faktiskt blir av, utan också att det blir så mycket roligare. Så om du vet att du borde men inte riktigt får till det, ta tag i en kollega, vän eller granne och gör det ihop! Oavsett om det är att komma ut i joggingspåret eller att avstå från fredagsbullarna på jobbet. På sidorna får du möta far och son, väninnorna, jobbarkompisarna och paret som gör gemen sam sak för att förändra en vana! Vi ser dem inte och så länge de är i balans märker vi inte så mycket av dem heller, hormonerna. Men de påverkar oss mer än vad vi kanske tänker på varje dag, livet igenom. Vad är egentligen hormoner och vad gör de i våra kroppar? Följ med på en spännande resa med våra hormoner genom livet och genom dagen. Ett riktigt hormondrama är det ofta inuti våra tonåringar. Samtidigt som de ska komma fram till vilka de är och vad de vill i livet så fullständigt explo derar det inom dem. Och de är nyfikna, på kroppen, knoppen och sexet. På sajten umo.se, ungdomsmottagningen på nätet, kan unga läsa mer och ställa frågor om allt möjligt som rör sig inom dem. Läs Sex frågor om sex på sidan 24. Små barn är rörliga och det de inte kunde göra ena dagen kan de plötsligt göra nästa. Många små barn ramlar ner från skötbord, trappor och föräldrarnas sängar. Det är för övrigt en av de vanligaste frågorna som oroliga föräldrar ringer om till Vårdguidens sjukvårdsrådgivning. Läs om när barn ramlar, och gör vad du kan för att barnsäkra ditt hem från de värsta fallolyckorna. Och du som har lyckan att ha ett litet barn därhemma, skippa den smarta telefonen för ett tag och passa på att njuta fullt ut av ditt barn! Med förhoppning om en varm och aktiv höst! Anna Sjökvist Chefredaktör Vårdguiden nr

4 tema Hormoner Budbärarna som styr livet Hormoner gör att vi växer, utvecklas och kan få barn. De påverkar oss hela livet och är livsviktiga. utan hormoner kan vi bli sjuka och till och med dö. text ÅSA bolmstedt illustration mattias käll Redan som foster i din mammas mage gjorde hormoner att kroppen växte och hjärnan utvecklades. Då hade dina föräldrars hormoner redan spelat en avgörande roll i din tillblivelse och din mammas förmåga att vara gravid. Genom hela livet är det hormoner som gör att vi växer, utvecklas och kan få barn. Utan att vi behöver göra något bildas hormoner. Det är ett invecklat samspel där systemet ser till att vi har lagom mycket av alla hormoner, säger Sigbritt Werner, professor emerita i endokrinologi vid Karolinska Institutet. Några hormoner är livsviktiga och utan dem dör vi. Det är till exempel insulin, kortisol, tyr o xin och parat hormon som bland annat sköter om kroppens celler, ger oss energi, ser till att ämnesomsättningen fungerar och att vi har lagom mycket kalcium i kroppen. Övriga hormoner, som räknas i hundratal, är till för att kroppen och hjärnan ska utvecklas och må så bra som möjligt, men vi klarar oss utan dem. Det går bra att leva utan exempelvis tillväxthormon, men då blir du bara 125 centimeter lång, säger Sigbritt Werner. Under barndomen är tillväxthormonet särskilt synligt. Det gör att vi växer och att musklerna blir starkare. Genom hela livet håller det också igång ämnesomsättningen och förbränner fett. Vid puberteten ger sig könshormonerna in i leken och då blir det ett riktigt hormondrama i kroppen. Under några år växer kroppen snabbt och blir fertil. Första tecknet på att puberteten är på gång är att händer och fötter drar iväg. Sist växer ryggraden, och när den är klar har tonåringen blivit ungefär 30 centimeter längre. Samtidigt gör testosteronet att killar får basröst och börjar bilda spermier. Östrogenet gör att tjejer får bröst, börjar producera ägg och får mens. Både tjejer och killar får könshår. Medan män har en hög och jämn nivå av testosteron för att kunna bilda spermier under nästan hela livet, varierar kvinnors östrogenhalt i takt med menscykeln. Några dagar före mens får en del kvinnor spänningar i brösten och känner sig nedstämda. För några få påverkas humöret så pass mycket att det blir ett lidande i vardagen, men det är ovanligt, säger Sigbritt Werner. Alla hormoner påverkar även hjärnan och det psykiska välbefinnandet. Under puberteten är det särskilt tydligt. Då börjar vi fundera över meningen med livet: Vad vi ska tro på, hur vi vill leva och nå våra drömmar. gradvis avtar sedan hormonstormarna och vi lär oss leva med den vuxna kroppen och hjärnan. Vi fortsätter att mogna hela livet. Men det finns ingen period då hormonerna gör oss extra harmoniska, så som de på motsatt sätt gör att vi börjar fundera över livet i puberteten, säger Sigbritt Werner. En parentes i det stabilare hormonlivet som vuxen är graviditeten. Då är flera hormo ner aktiva. Prolaktin stänger av mensen, lugn och ro hormonet oxytocin sätter igång värkarna och stimulerar amningen. Östrogenet ökar 4 Vårdguiden nr

5 Kroppens nycklar Hormoner innehåller information som är viktig för att kroppen ska fungera. Hormoner påverkar till exempel kroppens tillväxt, fettförbränning, saltoch vattenbalans, viljan att ha sex och förmågan att få barn. Hormonerna bildas i någon av kroppens körtlar. De är hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörtlarna, bukspottkörteln, binjurarna, äggstockarna eller testiklarna, magen och tarm arna, samt njurarna. Den viktigaste körteln är hypo fysen, som finns i hjärnan. Den bildar egna hormoner och säger åt de andra körtlarna att bilda hormoner. Hormonerna åker runt i kroppen med hjälp av blodet. En del hormoner har många olika uppgifter, andra bara en enda. Kroppens olika celler plockar upp de hormoner som just de behöver. Man kan säga att hormonerna är som nycklar som bara passar i vissa lås. I en frisk kropp är hormonerna i balans. Körtlarna bildar automatiskt mer eller mindre hormon för att det hela tiden ska finnas lagom mycket av alla hormoner. kraftigt och rasar ännu fortare när barnet fötts. Det är den snabba förändringen som gör att nyblivna mammor kan tappa hår och få glåmig hy. En del hävdar att även mannens hormoner påverkas av att han ska bli pappa, men ingen har undersökt om det verkligen är så, säger Sigbritt Werner. ganska tidigt, redan någon gång mellan 20 och 40 årsåldern börjar de flesta hormoner minska. Vi har till exempel som mest tillväxthormon mellan 18 och 20 år, sedan går det stadigt ner. Till en början märker vi inte av förändringen, men ju äldre vi blir, desto mer syns tecknen i takt med att musk lerna blir svagare, skelettet skörare och ämnesomsättningen minskar. Hos både kvinnor och män minskar könshormonerna, men hos kvinnor sker det hastigare. De kommer i klimakteriet med värmevallningar och oregelbundna blödningar när östrogenet dyker. Både kvinnor och män har östrogen och testosteron, men i olika doser. Ibland påstås det att skillnaderna är större än så. Det sägs att kvinnor blir känslomässiga av östrogen och att män blir aggressiva av testosteron. Men det är inte så enkelt, säger Sigbritt Werner. Vi är inte offer för ett enda hormon som styr oss, utan våra reaktioner beror på många fenomen i kroppen och den miljö vi lever i. Lite förenklat kan man säga att vi är hormonellt lika när vi föds och under barndomen. När könshormonerna vaknar till liv utvecklas mäns och kvinnors kroppar olika för att de tillsammans ska kunna skapa nytt liv. När könshormonerna minskar blir vi återigen allt mer lika. Men även om hormonerna sköter sig själva är vi inte helt utlämnade till dem. När vi rör på oss frisätts massor av hormoner som kroppens celler kan ta upp. Därför är det bra att vara fysiskt aktiv. Det gäller både det lilla barnet som ligger och sprattlar och om du vill dämpa klimakteriebesvär eller hålla åldrandets allt svagare kropp på avstånd. n Hormonerna dygnet runt» Vårdguiden nr

6 tema Hormoner Hormonerna dygnet runt Vakna och somna, äta och kissa, stressa och varva ner. Hormoner är inblandade i vardagliga aktiviteter dygnet runt. Med kost, motion och avslappning hjälper du hormonerna att vara i balans. Text Åsa Bolmstedt Illustration Mattias käll När du vaknade i morse var det för att nivåerna av sömnhormonet melatonin minskade i din kropp. Strax innan du slog upp ögonen började också kortisolet att öka. Det hjälper dig att komma igång och få upp energin genom att skicka socker till hjärnan. Under ett dygn går olika hormoner upp och ner. Kortisolet som väckte dig minskar under hela dagen om du inte utsätts för stress, me dan andra hormoner har flera toppar, säger Jan Calissendorff, överläkare på medicinmottagningen på Södersjukhuset. Hungerhormonet ghrelin börjar stiga ganska snabbt efter att du har vaknat. Det signalerar att det är dags för frukost. När du fått i dig tillräckligt med näring säger flera olika mättnadshormon till att det är dags att sluta äta. När det är dags för lunch eller middag ökar aptit-hormonerna igen. På väg till jobbet eller skolan kanske du inser att du håller på att missa bussen eller tåget. Då slår adrenalinet till. Det hjälper dig att fatta snabba beslut, fokusera och samla kraft så att du orkar springa för att hinna fram till hållplatsen i tid. Även när du är nervös, till exempel om du ska hålla en presentation på jobbet eller skriva en tenta, stiger stresshormonerna och skärper din uppmärksamhet. Adrenalin hör till de hormoner som frisätts på en millisekund. De första effekterna du märker av det, är att hjärtat slår fort och du har lite ångest. När situationen löst sig och du kan pusta ut bruka adrenalinet klinga av fort igen, säger Jan Calissendorff. Efter en intensiv dag på jobbet eller i skolan behöver du varva ner genom att träffa dina vänner, göra något roligt, eller träna. Umgänge, skratt och fysisk aktivitet gör att belöningshormoner som serotonin och endorfiner ökar och vi känner välbefinnande. Dessutom minskar de stresshormonerna. Väl hemma klappar du katten, kramar dina barn eller är nära din partner. Vid beröring och närhet stiger lugn och ro-hormonet oxytocin. Även sexuell lust har med hormoner att göra. Om könshormonerna är i obalans kan man förlora lusten och förmågan att ha sex, säger Jan Calissendorff. Under dagen har du säkert varit och kissat några gånger. Varje dygn kissar vi cirka 1,5 liter, och det är hormonet vasopressin som ser till att lagom mycket vätska kissas ut. Det är därför urin blir mörkt gult om du druckit lite eller svettats mycket, och ljusare om du fått i dig mycket vätska. Hormonerna sköter sig själva och strävar ständigt efter en god balans. Är vi friska räcker det att sova gott, äta bra och röra på sig regelbundet för att de ska göra sitt jobb dygnet runt. Men ibland bildas för mycket eller för 6 Vårdguiden nr

7 När hormonerna får spel Ibland bildar kroppens körtlar för mycket eller för lite hormon. Då kan du bli sjuk. En del hormonrubbningar ger tydliga symtom, medan andra är svårare att upptäcka. Text Åsa Bolmstedt Det finns hundratals sjukdomar som beror på obalans i hormonsystemet. Oftast handlar det om att körtlarna producerar för lite eller för mycket av ett visst hormon. Men man kan också få tumörer i körtlarna, säger Mats Palmér, överläkare på endokrinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Vissa av sjukdomarna ger kraftiga symtom. Andra kommer smygande och är svåra att upptäcka. Det är tillexempel inte ovanligt att ha typ 2-diabetes i flera år utan att veta om det. Flera hormonsjukdomar har symtom som liknar de vid stress. Många söker till exempel vård för oro, trötthet, depression eller för att hjärnan går på högvarv. Varför vi bildar för mycket eller för lite av ett visst hormon är inte alltid känt. Vissa sjukdomar är ärftliga. En ohälsosam livsstil ökar risken för typ 2-diabetes, men de flesta hormonsjukdomar beror sällan på livsstilen. Hormonsjukdomar behandlas ofta genom att ge mer av det hormon som kroppen själv gör för lite av. Det går också att minska överproduktion av hormoner. I vissa fall opererar man bort körteln. n lite av ett visst hormon. Visst är det bra med en automatisk adrenalinkick för att slippa missa bussen, men om du är ständigt stressad eller tränar för hårt under en längre period kan hormonerna komma i obalans. Kvinnor kan till exempel märka det genom att mensen minskar eller försvinner helt. Kroppen reagerar på samma sätt som vid svält, säger Jan Calissendorff. Att försöka manipulera hormonerna på egen hand kan vara farligt. Om till exempel en man tar anabola steroider för att bygga muskler minskar det naturliga testo steronet. I värsta fall kan han bli steril, säger Jan Calissendorff. När du somnar i kväll är det återigen melatoninet som är aktivt. När dagsljuset minskar skickar ögat signaler till hjärnan om att det är dags att samla kraft inför morgondagen och du blir trött. Medan du sover stiger vissa hormoner, medan andra minskar. Men exakt varför det är så vet vi inte, säger Jan Calissendorff. n Kroppen gick på högvarv Vårdguiden nr »

8 tema Hormoner Tre vanliga hormonsjukdomar Åldersdiabetes Vid åldersdiabetes, eller typ 2 diabetes som det egentligen heter, blir kroppen oftast mindre känslig för hormonet insulin. Det gör att socker blir kvar i blodet i stället för att användas som bränsle. Sjukdomen kommer ofta smygande och många går utan diagnos i flera år. Åldersdiabetes är ärftligt, men beror också på livsstilen. Om släktingar har åldersdiabetes eller om du är överviktig bör du kolla ditt blodsocker varje eller vartannat år. Sök vård om du får symtom som ökad mängd urin, känner dig törstig, går ner i vikt eller är onormalt trött. Typ 2 diabetes behandlas i första hand med livsstilsförändringar, som ändrad kost och mer motion. Tabletter kan öka kroppens förmåga att ta upp insulin. Sjukdomen förvärras med tiden och till sist behövs ofta behandling med insulin. Sjukdomar i sköldkörteln I sköldkörteln skapas hormoner som reglerar vår ämnesomsättning. Struma innebär att sköldkörteln är förstorad. En förstorad sköldkörtel fungerar ofta normalt, men kan göra det svårt att svälja eller andas. Ibland producerar sköldkörteln för mycket eller för lite hormon och då blir ämnesomsättningen för hög eller för låg. Vid hypertyreos, så kallad giftstruma, bildas för mycket hormon. Ämnesomsättningen ökar och det känns som om kroppen går på högvarv. Det ger ofta symtom som hjärtklappning, att du sover dåligt och är trött, att händerna darrar, att du lätt blir irriterad eller går ner i vikt. Vid hypotyreos bildas tvärtom för lite hormon och det känns som om kroppen går på lågvarv. Symtomen är ofta otydliga med trötthet, frusenhet, torr hud, svullnad och förstoppning. Underproduktion behandlas med hormoner i tablettform resten av livet. Vid överproduktion kan man behandla med tabletter, operera bort sköldkörteln eller dricka radioaktivt jod som gör att sköldkörteln får ett slags strålbehandling. Obalans i bisköldkörteln Skelettet innehåller benvävnad som under hela livet byggs upp och bryts ner för att klara de påfrestningar som kroppen utsätts för. Denna ombildning styrs av bisköldkörtelhormon, könshormoner, D vitamin och kalk. När hormonerna kom mer i obalans kan skelettet bli skörare. Vid sjukdomen hyperparatyreoidism förstoras en eller flera av bisköldkörtlarna i halsen och börjar bilda för mycket hormon. Det sätter igång en kedja av reaktioner som gör att kroppen stjäl kalk från skelettet, som blir svagare. Symtomen är ofta trötthet. Många säger att de tappat sugen och inte känner igen sig själva. En del upplever att både kroppen och hjärnan arbetar långsammare. Överfunktionen behandlas genom att man ibland opererar bort den drabbade bisköldkörteln. n 8 Vårdguiden nr

9 Det var jobbigt att få diagnosen. Jag har alltid identifierat mig som frisk men nu hade jag en allvarlig sjukdom, säger Annika Persson. Kroppen gick på Text högvarv Åsa Bolmstedt foto ulf huett Första tecknet på att något inte stod rätt till kom när Annika Persson var ute och sprang. Energin tog slut snabbt, hon fick svårt att andas och blev illamående. Någon vecka efter det upptäckte hon att hon gått ner flera kilo. Hon började känna sig konstigt varm och hade svårt att sova om nätterna. Ytterligare några veckor senare blev hon så svag och febrig att hon inte kunde gå till jobbet vissa dagar. Jag förstod inte vad som hände. Var för sig var symtomen rätt diffusa. Det var först när jag inte kunde jobba som jag gick till vårdcentralen, säger Annika Persson. Hon hade fått hypertyreos. Sköldkörteln bildade för mycket hormoner och det gjorde att kroppen gick på högvarv. Det var jobbigt att få diagnosen. Jag har alltid identifierat mig som frisk men nu hade jag en allvarlig sjukdom. Första tiden tänkte jag mycket på vad som skulle hända om jag kidnappades eller om det blev krig. Jag var också rädd för att få vissa symtom, som uppspärrade och utstående ögon. På sjukhuset fick Annika Persson läkemedel som stängde av sköldkörtelns förmåga att bilda hormon. Därefter ett annat läkemedel med en lagom nivå hormoner. I takt med att de började verka försvann symtomen och hon blev mindre orolig. Efter ett år togs båda medicinerna bort. I bästa fall skulle sköldkörteln då återigen börja bilda lagom mycket hormon. Behandlingen lyckades och två år efter de första symtomen är hormonerna i balans igen. Jag tar prover för att följa upp hormonnivåerna då och då. Annars lever jag som vanligt men är mer uppmärksam på min kropps signaler nu. n Vårdguiden nr

10 2 roligare att vara Du vet att du borde, du vill egentligen också, men du har svårt att komma igång. På kvällen lovar du dig själv, i morgon ska jag minsann! Men när morgonen kommer blir det inte av. Känner du igen dig? Fler är bättre än en. Det är inte bara effektivt att vara två eller flera när man ska ändra en vana, det är också mycket roligare! Det säger i alla fall de vi har talat med om hur de har hjälpts åt för att ändra sina vanor. text HElEnE lumholdt foto ulf HuEtt Att gå ner i vikt, komma ut i löpspåret, sluta röka, träna på gymmet allt det där som man vet att man borde göra kan kännas motigt och svårt. Men om man är två kan man stötta och utmana varandra, både med att komma igång och att hålla ut. Så ta tag i en arbetskamrat, kompis, sambo, granne, moster någon som du vet också vill förändra en vana. Tillsammans kan ni sätta upp mål och delmål, ambitionsnivå och belöningar. Och när grannen står utanför dörren med träningskläder på är det svårare att backa ut än om du skulle ta dig ut och springa själv Om du inte hittar någon i din närhet som kan ställa upp behöver du inte ge upp hoppet om sällskap. På internet finns det både privatpersoner och föreningar som delar med sig av sina erfaren heter och söker stöd från andra. Det finns webbplatser där personer som försöker sluta röka peppar varandra, och andra där man stöttar varandra att gå ner i vikt. När det gäller träning finns det särskilda sajter där man kan få hjälp att hitta kompisar just på den ort man bor, till exempel Enklast är annars att googla på det man är ute efter, till exempel Banta ihop eller Träna tillsammans. Lycka till! Far och son När det är säsong tillbringar Peter Forsberg sex av sju veckodagar på hockeyrinken tillsammans med sonen Melwin. Som en av ledarna deltar han i lagets alla aktiviteter på och utanför isen. När den ordinarie ishockeysäsongen är över minskar träningstillfällena till fyra dagar i veckan. Isträningen ersätts av inlines åkning och fysträning och då deltar han än mer aktivt. På så vis kan Peter Forsberg hålla sig i form och samtidigt umgås med sin son. Jag får mycket träning själv, men framför allt får jag mycket tid tillsammans med Melwin. Jag får följa hela hans utveckling som människa, som lagkamrat och som hockeyspelare. Det är jättevärdefullt för mig, säger han. n 10 Vårdguiden nr

11 Väninnorna Januari Två väninnor i sina bästa år, som lagt på sig en del extra kilon, bestämmer sig för att starta en bantningsklubb för två. Målet är att gå ner tio kilo var till sommaren. Vägen dit kantades av träningar, kaloriräkning och kolhydratfattig kost. Varje onsdagskväll träffades de och vägde sig. Vi jobbade stenhårt med både straff och belöningar fast mest belöningar. Det har varit både guldstjärnor och glädjedanser, berättar Annika Grimlund. Att vara två har inneburit att de haft någon som förstått, en som gått igenom samma sak som kunnat muntra upp men också ställa krav. Det har varit härligt att kämpa tillsammans. Vi har haft roligt och fungerat som ett lag med ett gemensamt mål. Vi har glatt oss åt varandras framgångar, säger Gun Ekeman. Sommaren 2012 hade de uppnått sitt mål. Tio kilo lättare klev de i sina sommarkläder. Sedan dess har de hållit vikten men är inte riktigt nöjda än. De fortsätter med sin klubb för att ytterligare några kilo ska vara borta lagom till nästa badsäsong. n Rökande grannarna Karin, 43 år och Berit, 44, bodde grannar norr om Stockholm. Båda var inbitna rökare förutom några års uppehåll runt barnafödande och amning. Båda hade också försökt sluta röka flera gånger utan att lyckas. Men en nyårsafton slog vi vad, berättar Karin. Det gällde att sluta röka och hålla upp i tre månader, till den första april. Första och andra månaden klarade båda. Men i mars gav Berit upp och började röka igen. Så jag vann, säger Karin. Vinsten, förutom att jag blev rökfri, var en semestervecka i Grekland som Berit betalade. Men hon följde med förstås! Tjocka släkten Nisse hade skaffat sig en liten gubbmage. Hans hustru Malin och syster Pernilla hade några trivselkilon extra, som Malin kallar det. Även de slog vad med varandra för att nå målet att gå ner 5 procent av sin vikt på tre månader. Den som inte uppnådde målvikten skulle betala 1000 kronor var till de andra. Vi hade en högtidlig inväg ning hemma hos svärmor, för att alla skulle vägas på samma våg. Och så räknade vi ut hur mycket vi skulle gå ner, var och en, berättar Malin. Nisse hittade en diet som han trodde på. Malin räknade kalorier och svettades på Friskis. Pernilla gick ut stenhårt och skaffade en personlig tränare. Efter tre månader var det dags för slutvägningen lika högtidligt, med samma våg. Både Nisse och Pernilla klarade sina mål med god marginal, berättar Malin. Själv klarade jag målet med ett nödrop när jag tog av mig jeansen vägde jag exakt min målvikt! Jobbarkompisarna och Paret» Vårdguiden nr

12 2 roligare att vara Det är härligt att träffas i en annan miljö och göra något ihop som båda tycker är kul, säger Annie Sigerbrant. Hon och hennes sambo Joakim Seavers har skaffat sig en gemensam personlig tränare och har börjat träna ihop. Jag har inte känt någon motivation tidigare, inte gillat att gå på gym. Nu när vi gör det tillsammans känns det mer som att jag vill. Det känns mycket roligare, säger Joakim Seavers. Ambitionen är att träna flera gånger i veckan och att bli både snyggare och starkare. Det är roligt att ha ett gemensamt intresse och ett gemensamt mål och dessutom hinner vi träffas mer. Träningstiden blir kvalitetstid för oss, säger Annie Sigerbrant. n Paret Jobbarkompisarna» Daniel Frejdeborn och Roger Paulsson går och styrketränar flera gånger i veckan. De går inte på gymmet ihop, men på jobbet delar de sina upplevelser med varandra. De frågar varandra hur det gick igår och vad som ska hända nästa gång. De utbyter erfarenheter, diskuterar olika trä ningsupplägg, varnar för skadliga övnin g ar och ger tips om nya som fungerat bra. Det skiljer tjugo år mellan dem, men de har ändå stor glädje och en hel del praktisk nytta av varandra. Roger Paulsson, som var en duktig löpare innan knäna sa ifrån, delar nu med sig av sina kunskaper till Daniel Frejdeborn, som i sin tur har kunnat komma med en hel del nyttiga tips kring kollegans styrketräning. Rätt ofta pratar de mat också, om tillskott och vad som är bra kost och vad som fun gerar bra ihop med träning. Ibland ger de varandra tips om litteratur och utrustning också. Allra mest handlar samtalen om stöd och uppmuntran, men ett litet inslag av tävling finns också med i bilden. Roger kom en dag och berättade att han hade gjort tolv pull ups och jag hade bara klarat åtta. Då kände jag att det där måste jag ju bara knäcka, berättar Daniel, som annars är den starkare av de två och har sporrat sin jobbarkompis att lägga på ett par extra kilo på bänkpressen. Han är ju yngre och mer entusiast isk. Att han är starkare känns faktiskt bara roligt, säger Roger Paulsson. Båda två tror att de skulle ha tränat lika mycket utan varandra. Men att ha någon att prata med gör träningen så mycket roligare! n Mer information På Vårdguiden.se under tema Hälsa kan du få många tips om hur du kan förändra dina vanor till det bättre. Här kan du också ladda ner en hälsoplan där du kan ingå ett avtal med dig själv eller tillsammans med en vän. 12 Vårdguiden nr

13 Det brinner! Känns det som att tungan är skållad? Bränner munnen som eld? Då kan du ha drabbats av svår munsveda en ofta plågsam åkomma. text katrin trysell illustration kenneth AnDErSSon Det är oftast medelålders och äldre personer, främst kvinnor, som drabbas av svår munsveda, det som på medicinspråk kallas Burning Mouth Syndrome (BMS). Symtomen är smärta, sveda eller en brännande känsla i läppar, tunga eller gom. En del har svåra besvär hela tiden. Hos andra kommer de och går och kan förvärras om man pratar mycket, äter varm eller kryddad mat eller är stressad. Ibland följs smärtan av muntorrhet, en obehaglig smak i munnen eller känslan av att ha ett hårstrå på tungan. Hos dem som drabbas ser slemhinnan i munnen helt frisk ut. Man hittar inget som skulle kunna förklara symtomen, säger Karin Garming Legert, biträdande övertandläkare vid käkkirurgiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Dit remitteras varje år ett antal patienter med svår munsveda som ingen har hittat orsaken till. Många mår dåligt och har bollats runt länge i vården utan att få hjälp. Ofta har de mötts med misstro, men för den som drabbas är munsvedan ett mycket verkligt problem, säger Karin Garming Legert. Det är svårt att avgöra hur vanligt det är med svår munsveda. Till oss kommer bara de som är mest ihärdiga och som kanske mår allra sämst. Säkert är det många fler som lider i det tysta. Vad åkomman beror på är oklart. Det kan bero på spända käkmuskler och att man pressar tungan mot tänderna så att den utsätts för extra påfrestning. Eftersom munsveda ofta drabbar äldre kvinnor kan det också till viss del vara hormonellt. Kvinnor får torrare och skörare slemhinnor efter klimakteriet. Saliven har en jätteviktig funktion att smörja munslemhinnan. Om man blir muntorr kanske man inte längre klarar av att äta till exempel tomater eller kryddad mat, säger Gunilla Sandborgh Englund, tandläkare och professor vid Karolinska Institutet. Men alla som har munsveda får inte diagnosen BMS. Man måste först utesluta andra orsaker till besvären. Din husläkare kan utreda om orsaken kan vara till exempel brist på järn eller B vitamin, en svampinfektion eller biverkning av ett läkemedel. Om läkaren inte hittar orsaken, kan du be om en remiss till medicinsk tandvård, som finns på sjukhusen i Stockholms läns landsting. För att lindra symtomen bör man undvika sådant som man märker att man blir sämre av. Färska tomater, starkt kryddad mat, rödvin och munsköljningsmedel som innehåller alkohol brukar förvärra problemen för många. Om man ofta är muntorr kan man prova saliversättningsmedel. Är man stressad kanske avslappning kan fungera. Beror svedan på att man pressar tungan mot tänderna kan en plastskena för tänderna hjälpa tungan att vila. Många tycker att de här insatserna tillsammans kan hjälpa, säger Karin Garming Legert. Dessutom går problemen ofta över av sig själva, även om det kan ta några år. n Vårdguiden nr

14 När barn ramla Duns! Tystnad... följd av ett gallskrik. Eller ännu värre fortsatt tystnad. Sekunder av fasa som alla småbarnsföräldrar troligen varit med om. Att barn ramlar och slår sig är den vanligaste orsaken till besök på barnakuten. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL Varje år skadas drygt barn i Sverige så illa att de måste söka vård. Bara i Stockholms län vårdas mer än barn och unga årligen på sjukhus för olika skador. Barn i förskoleålder faller mest. Äldre barn skadar sig oftare i samband med sport, lek eller i trafiken. Hemmet är fortfarande den farligaste platsen för små barn, säger barnsjuksköterskan Monica Strömbäck, som varje dag pratar med oroliga föräldrar som ringt Vårdguiden för att få råd. Det allra vanligaste är att små barn ramlar ner från föräldrarnas säng. Det är lätt att se bilden framför sig: Man nattar barnet i stora föräldrasängen, lägger upp kuddar och filtar omkring det och smyger därifrån för att inte väcka barnet. En stund senare vaknar barnet till, sparkar undan kuddarna och ramlar ner på golvet. Små barns huvuden är så tunga i förhållande till kroppen att de nästan alltid slår i huvudet när de faller, oavsett om det är från en säng eller i en trappa, säger Monica Strömbäck. Riktigt små barn, som just lärt sig gå, faller också ofta på ansiktet och slår i näsan och munnen, och det kan blöda ganska ordentligt. Förvånansvärt ofta får vi också samtal från ångerfulla och skamsna föräldrar vars barn har fallit ner från skötbordet. Just då är det förstås inte rätt läge att be dem börja byta blöjor på golvet. Men med den metoden skulle vi slippa många sådana fall, säger Monica Strömbäck. En hel del samtal handlar också om barn som ramlat från barnstolen vid matbordet. Även om barnstolarna numera oftast är konstruerade så att de inte ska välta, hindrar det inte att barn reser sig upp i stolen och trillar ner på köksgolvet. Ibland får man känslan av att många föräldrar har vaggat in sig själva i en falsk säkerhet. Men hur barnsäkert ett hem än är, så är det viktigaste av allt att föräldrarna inte släpper barnen ur sikte. Många föräldrar är idag inneslutna i sin egen värld, med hörlurar och smarta telefoner, säger Monica. Då kan de ha svårt att se eller höra vad deras nyfikna tvååring pysslar med. Men när ska man söka vård, om barnet faller och slår sig? Stina Almkvist-Osterman, barnläkare på Sachsska barnsjukhuset, svarar: Först ska man trösta och lugna barnet och sig själv. Om sedan den skadade kroppsdelen, till exempel en arm eller ett ben svullnar, om Om barnet har slagit i huvudet är det viktigt att hålla det under noggrann uppsikt de följande sex timmarna. barnet har väldigt ont och inte kan stödja på benet eller foten, då ringer man Vårdguiden för att få råd om vart man ska vända sig. Om barnet har slagit i huvudet är det viktigt att hålla det under noggrann uppsikt de följande sex timmarna. Att barnet somnar behöver inte vara ett tecken på att något är fel barnet kanske föll från sängkanten strax före läggdags, och då var det ju ändå tid att sova, säger Stina Almkvist-Osterman. Vårdguidens barnsjuksköterskor har också ett handfast råd: Om barnet somnar efter att ha ramlat, kan man kittla det under fötterna en gång i timmen i sex timmar. Då brukar barnet rea Så gör du d Barn är nyfikna, vill testa sina gränser, hoppa i soffan, klättra på allt. Bland små barn, 0 3 år, är fallskador vanligast. Genom att barnsäkra hemmet, och framför allt hålla barnet under uppsikt, kan du förebygga många olyckor: Byt helst blöjor på golvet. Om det inte går, ska skötbordet vara 14 Vårdguiden nr

15 r här får du hjälp Ring alltid Vårdguiden först! Telefon eller Om du får rådet att söka vård är det i första hand vårdcentralen (dagtid) eller en närakut (kvällstid) som gäller. Alla närakuter tar emot barn från 6 månaders ålder. Men alla har inte röntgen, vilket kan behövas om man misstänker arm- eller benbrott. Är läget mer akut finns det tre mottagningar på kvällar och helger som tar emot barn från 6 månader och uppåt som har fallskador: Huddinge lättakut, Danderyds lättakut och Närakuten för barn bredvid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Barn under 6 månader med fallskador ska åka till Astrid Lindgrens barnsjukhus. gera med att dra upp benen, i sömnen. Om barnet inte reagerar på det, eller om det verkar sova onormalt djupt, bör man ringa oss eller söka vård, säger Monica Strömbäck. Ibland kan också sjuksköterskorna på Vårdguiden ringa upp lite senare och höra efter hur barnet mår. Från i höst är det tänkt att Vårdguidens sjuksköterskor ska följa upp fall där det verkar vara motiverat. Ofta ringer föräldrarna precis när olyckan har hänt. Barnet skriker i bakgrunden, föräldern är chockad och läget kan verka allvarligt, säger Monica Strömbäck. Några timmar senare kan läget vara betydligt lugnare. Att barnet kräks efter en skada mot huvudet kan ibland vara ett tecken på hjärnskakning. Men långt ifrån alltid. Vid en hjärnskakning kan hjärnan svullna lite, och det kan orsaka att man kräks. Men om barnet slår sig strax efter kvällsvällingen, och den kommer upp, behöver det inte vara någon fara, säger Stina Almkvist-Osterman. Det tar en stund innan hjärnan svullnar, så det är värre om barnet kräks några timmar efter skadan. I synnerhet om barnet inte har ätit eller druckit strax innan det kräks. itt hem barnsäkrare stabilt, med höga kanter på tre av sidorna. Lämna aldrig barnet obevakat på skötbordet! Om du måste gå därifrån, ta med barnet eller lägg det på golvet. Trappor ska ha grindar både upptill och nertill. Barn ska inte gå ensamma i trappor förrän tidigast vid fyra års ålder. Även om de kan gå i trappan själva, klarar de inte att återfå balansen om de snubblar eller halkar. Synen och motoriken är inte redo för det än. Även säkra barnstolar kan välta om starka barnsben tar spjärn. Säkra barnstolen i bordet med spännband och håll ett öga på barnet hela tiden! Foto: corbis/johner Man bör även vara uppmärksam på om barnet är sig självt eller om det verkar hängigt, frånvarande eller verkar ha dålig balans. Fortfarande är det alldeles för många föräldrar som åker till akutmottagningen utan att ringa till Vårdguiden först. Det gör att det ofta blir långa väntetider på mottagningarna. Häromdagen kom till exempel en förälder till akuten med ett barn som fått ett fästingbett, säger Stina Almkvist-Osterman. Jag skulle önska att dagens småbarns föräldrar vågade lita mer till sitt eget omdöme och sunda förnuft. Och barn behöver ramla ibland. Annars lär de sig inte att ta emot sig på rätt sätt, att ta sig upp igen och hålla balansen. Men de ska inte ramla från höjder, och det går att säkra hemmet från vassa kanter. n Mer information Det finns många fler farligheter för barn i ett hem. Bra checklistor kan hjälpa dig att minska riskerna. Här är några webbplatser med goda råd: 1177.se/barn Sök på skador och olycksfall Dinsakerhet.se/barn Msb.se/barn Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Giftinformationscentralen.se Vårdguiden nr

16 Ryggskott Ryggskott (akut lumbago) innebär att man plötsligt eller gradvis får rejält ont i ländryggen. Orsaken är ofta svår att hitta. Det gör vanligen mer ont när man vrider sig eller böjer sig framåt. Trots smärtan är det viktigt att röra på sig, eftersom det påskyndar läkningen. Smärtan kan dämpas med receptfria värktabletter, i första hand med paracetamol. Om man inte är bättre efter två till tre veckor bör man kontakta sin vårdcentral. Ett Diskbråck Diskbråck innebär att en disk, en stötdämp ande broskskiva mellan ryggradens kotor, har skadats. Om disken då buktar ut kan den trycka mot nervrötterna i ryggradskanalen, och då gör det ont. Man får ofta en molande värk som ibland strålar ned i benet. Diskbråck i nacken kan ge smärta som strålar ut i armarna. Oftast går diskbråck över av sig själv. Dels har kroppen en viss förmåga att ta hand om det utbuktade diskinnehållet, dels byggs området kring det utbuktade diskbråcket om så att det åter blir mer plats. Man bör söka vård om man får domningar eller känner sig svag i benen, om smärtan är mycket svår eller om den inte minskat efter två till tre veckor. Med hjälp av skiktröntgen och magnetkamera kan man bedöma hur allvarligt diskbråcket är och om det eventuellt bör opereras. Ischias Ischias är smärta som strålar ut från nedre delen av ryggen, ut i ena benet och ända ner i foten, längs ischiasnervens sträckning. Ischias kan man få av diskbråck eller av annan ryggvärk, exempelvis om man har överansträngt eller belastat ryggen fel. Kvinnor kan också få ischiassmärtor under graviditeten. Om ischiassmärtan beror på diskbråck får man vanligen mer ont när man hostar, nyser eller böjer sig. För det mesta klingar värken i ryggen av gradvis, men är det inte bättre efter två till tre veckor bör man kontakta sin vårdcentral.om man får problem med att kontrollera urin och avföring, eller om man tappar känseln i underlivet, ska man söka vård akut. 16 Vårdguiden nr

17 skott i ryggen Ont i ryggen är en vanlig orsak till att vi söker hjälp på vårdcentralen. Men bortsett från en liten andel allvarliga fall finns det inte så mycket vården kan göra för att bota ryggont. Det går oftast över av sig själv. Viktigast både för att förebygga och bota ryggont är allsidig träning. TEXT JOHAN ÖBERG Foto: zefa/johner Ungefär åtta av tio får ont i ryggen någon gång i livet. Ofta handlar det om kortvariga besvär som går över av sig själva. Men ibland kan värken vara mycket stark och hålla i sig länge. Den kan då påverka hur man klarar av sin vardag. Oftast sitter besvären i ländryggen, den nedre och rörligaste delen av ryggraden. Ibland får man ischias värk som strålar ut i ena benet. Ischias kan bland annat orsakas av diskbråck, som i sig kan göra väldigt ont. Många tror att ryggen är bräcklig och lätt tar skada. Så är det inte. Grovarbetare drabbas lika ofta som tjänstemän, kvinnor lika ofta som män. Däremot är det vetenskapligt bevisat att både rygg- och nackbesvär i hög grad påverkas av stress, oro och vantrivsel. Är man stressad och oroad kan musklerna bli mer spända och stela och man kan få ont. Det är viktigt att vi läkare kan sovra ut de patienter vars ryggvärk beror på allvarliga problem som kan åtgärdas, exempelvis genom operation, säger Göran Murvall, distriktsläkare vid Sickla hälsocenter i Nacka. Ett exempel är spinal stenos där diskarna mellan kotorna har sjunkit ihop och nerver har kommit i kläm. Andra exempel är överrörlighet i ryggkotorna och diskbråck som inte går över. Det allra viktigaste, både för att slippa få ryggvärk och för att bli bättre om man drabbats, är motion som stärker rygg-, mag- och benmusklerna. Långvarig vila gör mer skada än nytta om man har ont. Där emot kan man mycket väl lindra akut smärta med receptfria värktabletter. Om du slipper smärtan kan du röra dig mer, vilket gör att skadan läker snabbare. Välj i första Långvarig vila gör mer skada än nytta om man har ont. hand smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, i andra hand ibuprofen. Många fall av ryggvärk kan både förhindras och botas av ändrade levnadsvanor. Exempelvis en så enkel sak som att gå i skor som ger bra stöd och stötdämpning. Man kan få goda råd om träningsprogram både av sjukgymnaster och på gym. Dessutom gäller det att variera sin arbetsställning. Som att styra datormusen med både vänster och höger hand, variera mellan att sitta och stå när man arbetar och att ofta ta korta pauser med avslappning under arbetet. n» Vårdguiden nr

18 lennart fick ett diskbråck som var mycket smärtsamt. Men sjukgymnastiken gjorde honom piggare än på mycket länge. text JOHAN ÖBERG foto JOHAN strindberg Stelheten är borta Lennart Sigebrant, 64, jobbar som anläggningsarbetare för tele och datanät. Förra sommaren fick han diskbråck och det gjorde plåg samt ont. Jag kunde inte gå på grund av smärtan och vanliga värktabletter hjälpte inte alls. Att cykla var det enda som fungerade, för då var ryggen i ett läge som avlastade diskbråcket. Så jag tog cykeln till vårdcentralen det var det enda sättet att ta sig till en läkare. Jag fick efter läkarbesöket vänta åtta mycket smärtsamma veckor på magnetröntgen, där man kunde konstatera diskbråcket. Men då var det redan på tillbaka gång, så jag behövde ingen operation. Lennart blev däremot rekommenderad att gå till sjukgymnast och kom då i kontakt med Bidde Rydberg på Hela Kroppen Sjukgymnastik på Södermalm. Jag gör mitt 30 minuters träningsprogram med en rad olika moment varje dag och så cyklar jag till jobbet. Stelheten i kroppen är helt borta och jag har inte mått så här bra på mycket länge. Bidde Rydberg möter varje vecka patienter med olika svåra ryggbesvär. Det finns vetenskapliga belägg för att man blir bättre av att vara aktiv vid både akut och kronisk länd ryggssmärta. Det handlar om att röra på sig efter sin egen förmåga, kontrollera sin kroppshållning och få insikt om hur man belastar sin kropp. Ett bra sätt att minska smärtan kan vara att träna upp musklerna runt bålen. Ofta handlar det om att öka rörligheten i stela leder, säger Bidde Rydberg. En viktig del av mitt arbete som sjukgymnast är att motivera patienten att fortsätta träna regelbundet och att själv ta ansvar för sin träning. Det minskar risken för återfall. En nyckel till det är att varje patient hittar en träningsform som känns rolig och lustfylld! n kan ryggvärk vara farlig? Ryggvärk är ytterst sällan tecken på någon allvarlig sjukdom. Ofta beror värken på spända och låsta ryggmuskler snarare än en skada i ryggraden. Muskelvärken avhjälps bäst gen om motion, mer varierad arbetsställning, manuell behandling av sjukgymnast, napra pat eller kiropraktor eller ett individuellt trä n ingsprogram utformat av en sjukgymnast. Men i mer ovanliga fall kan ryggont vara symtom på en allvarlig sjukdom. Om du får ont i ryggen och är antingen under 18 år, eller i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen förut, ska du söka vård. Detsamma gäller om du har feber, symtom från bröstkorg och mage eller svaghet och viktminskning, inte känner när du är kissnödig, eller kissar på dig, har domningar kring ändtarm eller könsorgan, har domningar, stickningar eller svaghet i båda benen, har cancer eller har behandlats för det, har benskörhet, plötsligt får ont efter en fallolycka eller liknande. 18 Vårdguiden nr

19 Missa inte chansen! Sedan cellprovtagningar började på 1960-talet har antalet fall av livmoderhalscancer mer än halverats. Text anna sjökvist illustration janette bornmarker Gå på cellprovtagning när du blir kallad! Att regelbundet ta cellprov är nämligen det i särklass bästa sättet att tidigt upptäcka cellförändringar på livmoderhalsen som obehandlade kan leda till livmoderhalscancer. Det säger Agneta Carlsten Thor, samordningsbarnmorska på Screeningverksamheten på Regionalt can cercentrum, Stockholm-Gotland. Alla kvinnor mellan 23 och 60 år erbjuds kostnadsfri cellprovtagning vid mödra vårds central erna. Kvinnor mellan 23 och 49 år kallas vart tredje år och kvinnor mellan 50 och 60 år kallas vart femte år. Provtagningen tar bara några minuter och gör inte ont. Cellförändringar i livmoderhalsen orsakas av ett virus humant papillomvirus, HPV och smittar vid sexuella kontakter. De flesta kvinnor får faktiskt HPV någon gång i livet, men oftast läker viruset ut av sig självt inom ett eller ett par år, säger Agneta Carlsten Thor. De allra flesta kvinnor som utvecklar en livmoderhals cancer återfinns i den grupp som inte kommer på provtagning när de blir kallade. Livmoderhalscancer utvecklas långsamt. Det tar mellan 10 och 15 år från cellförändringar till utvecklad cancer. Därför finns det ingen mening med att gå för ofta och göra cellprov vart tredje till vart femte år räcker gott, säger Agneta Carlsten Thor. I dag finns ett vaccin som skyddar mot de allra vanligaste HPV-typerna som kan orsaka kondylom, cellförändringar och livmoderhalscancer. Om det ges före sexdebuten skyddar det bäst, men det kan göra nytta även senare. Vaccinet är gratis för kvinnor upp till och med 26 års ålder. Eftersom vaccinet bara skyddar mot de två vanligaste typerna av HPV som orsakar livmoderhalscancer är det viktigt att du även om du är vaccinerad fortsätter att gå på kontroll då du blir kallad. Via Mina vårdkontakter, Vårdguidens personliga e-tjänst, kan du se din kallelse till gynekologisk cellprov tag ning. Här kan du också själv boka om tiden om den inte passar, samt få ditt prov svar. Provsvaret skickas även ut via brev. n Mer information På Vårdguiden.se/cellprov kan du läsa mer om gynekologisk cellprovtagning, om cellförändringar och livmoderhalscancer. Här finns även en film som visar hur en gynekologisk cellprovtagning går till. Har du frågor kring cellprovtagning kan du ringa till Screeningverksamheten, telefon , vardagar klockan och

20 Du behöver inte ha ett missbruk för att få hjälp. Det räcker att du är orolig för dina alkoholvanor. Det svåra är att be om hjälp, säger Sven Andreasson på Riddargatan 1, Stockholms första riskbruksmottagning. Dricker du lagom? Ungefär stockholmare dricker ohälsosamt mycket alkohol. Men bara var tjugonde söker hjälp. Att dra ner på alkoholkonsumtionen behöver inte vara svårt. Särskilt inte om du gör det i tid. TEXT ÅSA BOLMSTEDT foto anna molander De allra flesta klarar av att hålla sitt alkoholbruk på en rimlig nivå. Men för en del blir det lite för ofta och lite för mycket varje gång. Inte så mycket att det handlar om ett allvarligt beroende, men tillräckligt för att det kan vara skadligt för hälsan. Det kallas riskbruk. Trots att många skulle må bra av att dricka mindre är det få som söker hjälp. De flesta som har ett måttligt beroende kan med fördel behandlas på vårdcentralen eller i företagshälsovården. Ofta är de medvetna om att de dricker för mycket, men vet inte vart de ska vända sig. De kanske skäms och litar inte på att få ett respektfullt bemötande, säger Sven Andreasson, professor och överläkare på Riddargatan 1, som är Stockholms första riskbruksmottagning. Här får du hjälp att granska ditt förhållande till alkohol och din hälsa. Du sätter dina egna mål och får stöd att nå dem, bland annat genom motiverande samtal, läkemedel som minskar suget och olika metoder för att ändra dina alkoholvanor. De flesta som kommer hit är medelsvenssons som har tappat kontrollen över sitt alkoholintag. Två av tre når sina mål. Antingen minskar de sin alkoholkonsumtion eller slutar helt. Sven Andreasson menar att det svåraste faktiskt är att ta steget att be om hjälp. Ny forskning visar att det för många är förhållandevis lätt att ta sig ur ett måttligt beroende. Ju tidigare du söker hjälp, desto större är chansen att du kan lära dig att dricka lagom igen. Att det skulle vara omöjligt gäller framför allt dem som har ett mycket svårt beroende. Men för många kan det vara lättare att inte dricka alls än att 20 Vårdguiden nr

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Till dig som fått Cerazette förskrivet

Till dig som fått Cerazette förskrivet Till dig som fått Cerazette förskrivet 1 2 Cerazette är ett preventivmedel som bl a kan användas av dig som inte vill eller bör använda p-piller som innehåller östrogen. Cerazette ger ett bra skydd mot

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk En liten informationsskrift med basfakta om mens och mensvärk Framtagen av Orion Pharma AB och faktagranskad av gynekolog Bo

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Cleosensa och Cleosensa 28

Cleosensa och Cleosensa 28 Cleosensa och Cleosensa 28 Du har fått p-pillret Cleosensa eller Cleosensa 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning Pain Relief Experts Dr. Michael Ho Bruksanvisning Innehåll Meddelande från doktor Michael Ho Vem kan använda produkten? 2 3 Olika funktioner För perfekt stöd och komfort För perfekt ryggmassage För perfekt

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Behandla din barnlöshet

Behandla din barnlöshet Behandla din barnlöshet - med tre enkla punkter Hur du kan börja behandla din barnlöshet genom att massera tre zonterapipunkter på fötterna. Carin Hertnäs Hur du behandlar din barnlöshet genom att massera

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK Här får du svar på frågor som: Vad händer i kroppen och varför får man mens?

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer