CALAJOKI SOCKN. Hh» PEHR KALMS OSTERBOTN, INSEENDE, TIL OFFENTELIGIT OlVll^ö^W^^l)^ Och AL- MS7'OIiI3X ock OECONOMISK BESKRIFNING

Transkript

1 <JMED GUDS HJELP*. MS7'OIiI3X ock OECONOMISK BESKRIFNING ÖFWFR CALAJOKI SOCKN e UTI OSTERBOTN, IVl^v WEDERBÖRANDES TILSTÅDIELSE UNDER OECONOMI/E PROFESSORENS och KONGL. SV, WETTENSK. AC ADEMIENS LEDAMOTS Hh» PEHR KALMS INSEENDE, TIL OFFENTELIGIT OlVll^ö^W^^l)^ Och AL- MÅN GRANSKNING UTI ÅBO ACAD MIES ÖF- RE LÄRO 8^ O^ y.^^ld'!! SOM ET ACADEM l SKTFÖRSÖK UTGIFYVEN CHRISTIERN B^NL^WB, A J. ÖST RBOTNINGE* Åbo, Tryckt hos Direéleuren och Kongl, Boktr. i Stor-För ttenäumct kinlaml, JACOB MERCKELL.

2 KONGL. MAJ;TS TRO OCH BISKOP ÖFWER ÅBO STIFT, OliNIvA KoiVLl.. Academiens Högtawsenliga Procancellaire, s^^l Ledamot Af Koi^Ql.. Sveivska Wetensk, ACADEMIEN, D^ HÖGWÖRDIGSTE tt^^//, Herr Docr JOHAN BROWALLIUS, MIN HÖGGUNSTIGSTE BEFORDRARE, Tillåt, Wittre och Oyre Man, Som genom Edart nit ocl» omforg för Guds förfamlings och Fadernes landetsbiiftg, «>L famt zenomlnills och vsetc rittat Edairt namn uti odödlivhetenz minnes böcker. Som Zenom Edor diupa infickt och lagda vvärde pa witterlekar giort Eder widtfrägdad,»t jzz driirar Jäna l«.ierm och prydnad lör et wärnlöft arbete»f Högvvördigfte t^lerr Bifkopens högtberömda namn. Men den synnerliga ynneii, hwarmed J likdle omfamnat alla we«tsnlkgpernes idkare, har hos hwar uptgnt en outfleckelig wördnads eld, giort den liflig, och opmgnzt dem til widare yrcke. Talegåfwan miiter all lin kraft och måfte ftanna i. häpenhet och cmnad, då jag belinnar de Kora och förtreseli^a

3 treffeligä égenfkaper, fom bepryda Ed2rC digra ämbete; myckenheten af Edra wlchtiga'' giöremål förbiuder wäl at med dessa ohöffade blad in för Högwördigfte Herr Bilköpens fkarpfyntte ögon framkomma; men i betrachtan, at^f icke löken fåfengt ordaprång, utan wifen Edar hälft monn ofd wetenfkapernas befrämjande, ehuru de ofta af begynnare ei efter önfkan, utgn endalt efter förmågan nog fwagt aflkildras, wågar jag at bepryda et ringa arbete med EdorC lyftrenamn; här nederiägges altlå de förlta pänleldrag a de i min fosterbygds fkiöte rundeligen nedlagd märckwärdi^heter; anle dem med wanlig mildhet, fa har min trängtan ochmundan hunnit tit mål, jag wunnit nöija mir ly3< mate, arbetet bekommit glänts, och min lycka ärnådt fin högd. Matta, äro wäl desse målningar; men förhöijas mycket af den höga gunft och wälbehag, lom Högwördigste Herr Bilköpen wardes hyla för dem och deras tecknare. Min ftapplande tunga och wacklande fläder äroförfwaga uttolckaalden mig och mink. Faders hus ert^dde ynneft; emedlertidl skal hos mig aldrig laknas den diupafte wördnad för Högi?vördiglteHerr Bifkopen och Dess högtförnåma hus. Himmelen lägge lin kraft och nåd ril alla Edra wichtiga giöremål och förehafwande, låts dendagen wara fiärran, då Guds Församling, Fäderneslandet, wstenlkaperne och deras idkzre lkol» nödgas fakna et lå Kort lius, Köd, belordrare ochhielp; få upiylles mit fägnelamma hopp och trogna önfkan, fora iledfe är. HÖGWÖRDIGSTE HERR BISKOPENS Merodmiukafle i/'es?h^ CHRJSTIERti SALMENIU3.

4 Den Wålårewordige öch Hoglårde Herren j Herr Magifter JOHAN SALMENIUS, Beröralig K^rKiol^eräe vid FÖrfamlingarna i Calajoki, Min NöztZlaäe och Huldafte Fader. OMfider uprinner den dä'g, pa hwilcken ja almant M» sår beprila Eder Faderliga omtancka och karlek, lom giort ett ståndigt möte hos Ehr, min Fader, och fkaffat mig en fäll lefnad och glädiefull wandel. Ända ifrån den späda laliande åldern har min kära Faders.omforg om mitt bäfta warit ftor och makalös; i mina läro-åhr ha'n J fielf warit min bäfta Wagwilare ochledcsman. Har Himmelen ftält Ehr, mine högt-ältkans wärdaföräldrar, til min tilftygt och förfwar, la han J äfwen på det högfta befordrat min tilwäxt och mitt wähl. Här tartwa«en mera öfwad hand, mera prålande färgor^ och prunckande or» da-lag, at ytera de många å daga lagde och ftundeligen ökte wälgierningar, än min lwaga penlel gitter åftadkomma. Så fnart jag läncker mina matta tancke-fätt, at afbildaoch utröna mängden af Edra wälgierningar, få warder jag af wördnad och förundran lika lom omkulilagen, ty jag har niutic oändeligen mycket godt, fa\nkat lkuld på fkuld, och ifrån

5 ifrån födflo ftunden burits på Edra karleks armar. Dessa Edra godhets prof ftörta mig. uti häpnads och wördnads fulla rorelfer, hwilcka en bändig tunga ei förmår med lifliga ord uttrycka, ei uttolka, hwad en tyft och förborgad tanckä hyfer. Jag upoffrar emedlertid Eder detta mitt förfta tancke - förfök, fom angår fofterbygden, til en diup är* känila; uptagen derta fnilles- fofter med wanlig Faderlig gunft, lå har jag ei wågat ett fåfängt företagande. Almagten giöre Eder lefnad fäll och trefnaden ju längre, des mer, grönskande och långwarig, lamt bekröne Eder ålderdom med all fielf begärlig och warachtig förnöijelfe; med hwilken önfkan jag uci all barn/lig wördnad framlefwer Mn Huldaste Faders hämhtk lydigjle Son CHRISTIERN SALMENIUS

6 F<iMdS ytttan Lärda Arbete. närwarande åk$ onaturligt fel är egen hembygd hata, l^) Sit fosterland til tack gie mönstring, lyte, stam, Ha fmaf-i uttändfft att, hwad hemma finnes rata- Men Calajoki, du min fostcr-mor, dras fram: Ett ditta Söners par, dem du up- ammat h^fwer, Ur glömffan fram i dag dm ftägd och siatter grafwer. At du ei) lättlös är af stora Gudens gäfwor, Men 1 din giömmo sins hwad fäfängt furratt siks l Det wijftr här dill Son, fom jfrifroer om bin' häfwor, Om din belägenhet, hwaraf dit rychte oks; Ja, han dig nu här sä afstildrar ock framställer, Att pris wardt witnes ord en hwarje om bia faller. Min Bror, den tacksamhet din fosterort du gifrocr, Och mefc) ett moget wett förklarar för en dag, Ctt stort bemtjs det är och alla tijder blifwer, Att älsta fosterland du hållitför din lag. 2Ba«Calajoki i wälsignad tilwäxt blifwe, I alla tider* book ft wackra Söner ffrisive! Af en Bror och tienare ABRAHAM FORTELIUS, KZcell. j Calajoki ock Hievi.

7 FFgnads Behgelse till Herr AUCTORE*^ dä des wackra Arbete eller Befrnfnmg öfwer Calajoki Sochn i Osterbotn i liufet framgafs. ssn^wad nöije, nytta, bätnad ar, rätt en ort beffrifroat ös Detz lynne, tigt, staka ut, och alt hwad där sig teer «^»^ Afmäla: mänga redan wijst, fom st'na saker bxifm; 3a, ingen wälbetänckter som ei det lättlig feer, Och finner, at den häri wtll sin penna,snille ofwa, Drift af en ren och redlig nijt for Fosterlandets stor doch denna nyttan är, som sädant med sig förer, At Sochnar, Städer Mdres af med noggranhetochwett: Sä stort, ja större bryderi och möda sinnet rörer, For'n samladt blir, i ordning fatt, och all ting wäl ntredt; Sä stor och mycken heder., tack, må Auöorr» ock forroämta, Som han ät fodstobygdcn sitt förwarfwar uus och räntta. Haf därför' tack,haf mängfalt tack, Min Wän for (rågen möda/ At fosterbygd med stort och smätt affftldra wäl och nätt: Dch tacksamhet och kärlek skall til baka ofwerssöda, Och aifwa en sit Mardig Son fullkomlig barnaratt. Sc'n Pallas först med lagerkrantz har fädt E'r hietza krona, Sä onstar jag at mödan 'r mä Calajoki löna! wälment yttrad af detzwän och lands Man ISRAEL ALTAN

8 Tärnan Pijsman (3fflofca ferjm silmäjämma', Sflk Costa catzomma tacaism k^s? Wuos^mma wietetpitä, Elccpitä aicojamma;. Woi, mtfii pinna pcitto, Warjon ni,lle waatinunna! Wtita silmisa sokeus Istununua ihmisillä'. Itze ilmoinen Immta Taitcn tehnyt tanderemma, Taiten weteminä walannt: - Lahjoittanut lapsillehen, Pof)ian pitkässa pcräsja, fil)tå kylmän tähdcn Paicat rijstasta rapiat, alla, Wallat Inonnon wenattomat. Mutta itze Itze e^mmd crhetymma, catalat: Ilzc juoxcmma, hopcrot, Sockoifilla, lasten Ötanirna palan pahemman lailla., Tuiki kijtcllc», camalat, Tuolda caucaa kylästä, Sunttcn matcain tacaa. Codon catzomlna ylitze», Tuhjimmäxi tärwäjämma. Stttft. turhaxi sanomma, Näita maita tntkistclla, Naista pnhua mitäna. V - *** V «ait««kijtos caickucoyoll, ' V 3?<Jillc loin' on metffe toimittznut, Aica mtdanut atvara, Walitulle Weljellcnl. päiwille, parahin! Pijrtäjälle/ Silmst kirckahat, awatut, Läpitungewat itåffmtf,. Nyt on paljon ilmandnnut, Wasta lllncni cnämmin, Etta cryit aica lailla,' Warsin honaihm horisit, Uckowarimma wanahat, Waicka muisa wcrrattomat; Ett' on maata PohianmMlla, jlu-' on maati mainittawa. Ett' o«maata, ett' on n>ctta* lotta lyhmä tärwäjäpi Huilu halwaxi sanoo. Maata, wettä, joidcn tdfifett Ulcorijkit Wapisisit ulco-wallat, caslistuisit, Jos flits ctmi 010 pitaiss, Wijsantta wi!jellc«ä. Kyllä wiljella wäkici. VNElfcilldani ttjaltfftt, <" Tämän pfman Pijrteltä. Q.m olcohon omasi, Työsi ftunattu lofcella, Costas tutktt taitawasti, Tlttklt tarcaffa nenättdi, Luonnon laatua laman, Z)nnä lhnusien tecoja, Earoialto wnclto, loc' on minull synnyttänyt, Sinttn lvartesi wttanyt. Ollni olcohon lomasi, X9&,i fiunattu todella! 0. WESTZYNTHIUS Pchjalamcn.

9 1. j. «^. N. FÖRETAL. Synnerliga nytta och nöje, befkrifningar öfwer någon del af wart wårt Mthen >^^^^^^^^^^^^^^Fa'6ernesl3n6 med liz hafwa, är redan»s få mänze viccre nian ordat, 3t det wore för ml^ fäfen^t, at fölca le^^a något dartil» Höga ofv?er«>^^^^^^^^^^^^m nefen nar sielf åftundat fådana belkrifninzar af den Studerande ung«domer^ocn yttrat Kcc nådiga denaz derotwer.de l^^rafte män i riket hafwa yrckac närpa. At el >vara widlöft'le, kan denna zän^en v?ara nog, at anföra de sörcreifeli^h tanckar, lom den om säd6rnez andecs välgång nitifke Herf hfwer Otle^teuren JACOB FAGGOT låtir Inftyta uti Kongl. Wetenfk» Aead. Handl» för ar p. 1. oen följande, ser tt2nb ord få lyda: At vara kännare af lit e^ir ta«dernesland, ac veta defs tlciek) art och Iynde, och at tilborli^en n)ttia defs Mer, gåfvor och formaner, 6et är iå oum^en^eli^it, lom 6er är godt ocli ga- Aneli^it. Man skassar ll^ kundfkap om främmande A länders

10 2 landers geographie och hushållning mangisrvzrde af de fiöar, strömmar, berg, genomfarter och ängder, 26 den frucktbarhet, ämnen och rilverckningar>fom vancxas hos andra folckflag; man roar fig med klänning af cke ställen, fom Hedna fkalder och Handlings-fkrifc vare giordr namkunnige med fina gudar, fagor, bedrifter, tempel och händelför i fierran land; fadant lemnas väl opåtalt, uti fitt rätta bruk, gagn och värde. Kten här frågas.* om det vore billigt, 3t fatt ja en flik kimdfkap fram för vårt egjt fäderneslands kianning, eller om dee kunde för Gudi och M3nnom försvaras, ar kärnan af Rikfens ungdom, fom framdeles skall läggia handen vid Rikfens styrelfe och hushållning, icke ffculle i tid ledas til iundfkap oeh be» traktelfe af vårt fäderneslands råtta klänning, hv3rup«på den allmenna vålfarden fa vida beror, fom then gifver utvägar, medel och fatt til en välfkickad m- conomieochhushåldnittg, famt vifar* huru och när, eller i hvad mårro, den ena landsorten efter derz andra, den ena Staden först, och den andra redan, bör fattas 1 iland, at räer nyttja cke fördelar, fom orrens naturliga ämnen, fkick, fruchtbarhet» nödtorft, belägenhet, och granfkap vilja äska. Jag håller få före, at man giorde väl, när man fkaf* kar fig en pålitelig vettlk3p, om våra härliga fiöar huru de, jämte flere infiöar, til landets oeh stä«dernes uppehälle, rörelfe och gagn, nu för riden nyttias, eller hädanefter kunna bättre användas5 /ag tror öet vore gagneligit, at rätteligen KiZnna våra flrömmar om de antingen kunna faras med båt, elter

11 3 ter bflr-ctef til båts fart kunna och böra giöras gagnelige. &c. <3cc. Herr ÖfwerDirefleuren l det följande framftält åt- Kcillige frågor både uti oeconomie, alla delar af natural hiftofien', naturkunnigheten, anti^uiteter, m. m. til deras tianft, fom ined wittra och eftertåncktamma finnen antingen refa omkring fäderneslandet, eller ärna utgifwa någon befkrifninz ö/^er -någon *fär kik ort, lockn, härad, eller höfdingedömwe, föl» de äro boende Bti; framsätter Han p. <x6. och följande: åtfkilliga frågor, af hwilka wi endaft V/ele anföra följande )fråg. 6. man frågar, om det vore nyttigt, ar använda underhåld och stipendier tri vittra Perfoners retor, innom fäderneslandet, där ar fårfka ut. tilftåndet» och befkrrfva der famma, efcer föregående eller någon bättre anledning* fr. 7* Skulle der väl gagna i någor måtto, om de Studerande olefvo upmunrrrade tilj täfling om företräde i denna vitterlek, och ar allmänne-.figen här.utinnan vifa fin kunnist, genom fnille prof och difputationer, fr«8. månne der vore gagneligit,- at de Studerandeei pryddes med lager,- innan de blifvit godtttändei de grondftydken, fom höra til denna gagne* liga vitterlek, innan de lagt å daga en rilreckeltg kundfkap, om vår lands hushållningsvärck, och innan de fkrifteligen aflämnat omiländelig belkrifning, åtminsto- Ne Öfver fin födelfe ort? Undra då ei l^s. L., om jag i betracntan af föregående, famt afkiärlek til min hemort, när jag,ttl följe af deacademifka lagar, fkall utgifwa mitt förfta fnille prof, få giärna utwalt, att framte en enfaldig beskriv ning öfwer Cajajoki 3ockn, fom något annat ämne. Jag tilftår oiärna, st häri felas mycket, och at min kårtta tid ei' ftllåtit mlg 5K granika alt som lig bort; dock giör jaz B 2 mig

12 4 mig det fåkra hopp, at den gunstige Läfaren»ried mildhet uttyder, hwad min späda hand ocn wacklande äder i liufet. l. CAlajoki Sockn är belägen uti Uhleåborg* lähns fodra H^, del, 8. < rnihl norr om <3am. Carleby, 6.' mihl föder om Lrahestad. Under denna Bockn, finnes en omkrets, af et wida belägit land, tör benda ifrån hedenhös inkrecktat; l»on är tämmefigen stor, få til lengden, lom bredden: ifrån det öfwersta Capellet räcknas 9. a 10. mihl til moderkyrckian; men rymden emellan öfwerfta endan af Sockne» vid råen, där den grentzar mot Tawaftland, ( hwareft gräntze fkilnaden imnes i stenar inhuggen, ) och hafsbandet,hålles före strecka fig til ii. a 12. mihl: bredden är allenast wid pafs z. och \ mihl. Socknen grentfar i Bydwåst och Bunnan til Lochteå, i lyd ost och öfler til Witafari uti 'sawastland; i nordoft och nordan til Pyhäjoki; och i wäst famt nordwäst til hafwet eller Lotnifka wiken. Twenne sto» der eller stora åar löpa igenom hela Socknen, merendels från S. O. til N, W., hwilka 3. iierded: ofwan för moderkyrckian stöta tilfammans, och ledan med förenat wattn följas åt ända til hafwet, hwiket tager emot wid pafz g. sserd. nedan för deras fammanfognings ställe. Den stöden, fom är belägen åt norra fidan, kallas lfojoki, (Btorå),eme«dan den är mycket större, än den fodra floden, hwilken heret Wäräjoki, (lillåen), eller närmare efter Finfkan, krokuga åen På ömfe fidor långs efter deste stöder hafwa innev/ånarena i synnerhet utwalt fine bemwist. Wi wele för större ledighet fkull, följa lfojoki opföre, begifwa ofs fedan, wid defs enda, twärt öfwer lands til Wäräjoki början, och fara med famma åå utföre til moderkyrckian igen, och under denna refa, upnemna de byar, fom wid bwardera floden förekomma. Uti nedersta, delen»f Bocknen wid moderskyrc-

13 derkyrckian och stora landswägen, famt i neigden därintil, ligga twenne byar, Pohia och EteläCalajoki; denförra på norra, och den fenare på fodra fidan om åen, warändes åtskilliga af deffe byars inwånare, fom bo tått til hafwet Om man nu begier fig op för floden, från förenemnde byar, få kommer man etter en fierdedels wågs- relä til Pitkäifen kyla; en mihl fl ån denne by förekommer Tvngän kyla; wid denna by rinna bägge floderne tilfamman, och lc>pa fedan med blandat wattn ända til hafwet; emellan hafwet och nodernes fammanflytnings flelle fees wäl någre forffar, men ei särdeles brufande. Nu wele wi efter låfwen följa up för lfojoki; det är ock wid denna flod lom långt flere innewänare fatt lig ned, än fom finnes wid den andra Wäräjoki. Wid de masta byar äro fomliga gårdar på den ena fidan af åen, fomliga på den andra. Efter H mil ligger I^aånnän kyla, en liten by; forsten wid den famma år för resande och genomfarande ganfka farlig, brufar standigt med tämmeligen brinnande wägor, och dånar altjämt Något ni Nordost fråntyngän kyla,denne by och Alawiefca, ligga affides Metzä och Taluskylät; innewånarena i både d^ffa byar hafwa fwårt efter fifk, emedan de Jigga långt från ååen, och hafwa endast fmå bäckar och träfk ; landet i all3 opnemnde byar är något höglänt och jemnt, utom någre bärg och store fandbackar, som finnas emellan, Metzä, Talus, och Tynga med Kään än kylät; lkogarne äro i he» la neigden genom yxa och eld utödde. I^engre upp \ mil, ligger Alawiefca. Landet består mast af ftenige stellen fen. Kivvikangahat, mcd litet mat jord därpå. Forffarne äro hrlt grunde, och derjemte fmå; lkogarne äro frmmeligen uthuggne. F.fcer några fierdelar tager Yiiwiefca Capellgield emcc, men Ryrckorne emellan åro i- '? tämmeligen dryge mil; byn är nästan den störste by i hela Socken. Hela detla Capellgield ligger på en sumpig ort, och lika fom i en dä!d 5

14 6 emot den öfriga Sorken, hwarföre ock kiölden oftare här giör {kåda., än på andra ställen. ForfTen wid denna byn»r tåmmeligen häftig, och för refande farlig; fkogarne pråla ännu i fin fägring, synnerligen the, lom til Pidisjärfwi Knnas belågne. z. mil längre up, ligger Pidisjarfwi, få tvvifwels utan kallat af et stort träsk Pidisjärfwi, wid hwiiket bvn ligger, och midt igenom hwilket åån stryker. Denna byns underliggande land befinnes mycket jämnt och läglänt; alla platzerne bestå af en ganfka frodig wäxt, och står på alla stdor en kostelig lkog. Til Hapajärfwi räcknas 3. mil härifrån; gårdarna äro något fkilde ifrån hwa^randraj emedan de ligga rundt omkring detta stora tråfket; ftränderne äro något höge; landet något backogt och fomligftäds sumpigt ; flygsanden på åkrarne giör pä några ftellen stos olägenhet. På wänftra fidan ifrån denne åt Pyhäjoki fidan, aren liten by, Kufankylä,i och J- mil ifrån denna belägen, lom hör under Hapajärfwi, men namnes i jordeböckerne lärlkilt; innewånarena bo här omkring träfket i hwiiket de idka fifkeri. Tallfkog är i begge deffe byar något, men mästendels kiärr och moraff. 1 Hapajärfwi äro åtfkillige brantta fortfar, i fynnerhet är den störfte ifrån byen åt Reifijärfwi kantten,nicka försten kallad, ganfka stor, och för fine brantte fall, myckna förhäfwande, famt fafeliga dånande märckwärdig; utföre deina har ingen dristat fig, utom 2. Kyffar, lom wågat detta förfök, men med fitt bedröfweliga öde. Floden kommer ifrån Reifijärfwi, och förbyts emellan denne by och forffen Nifka äfwen i många brufande forffar. Floden lfojoki hånleder fit första urfprung och wattn af Nord* järfwi,ett träfk belägit ei långt ifrån Floden Wäräjokis början, flyter få ifrån S. W. til N. O. twärs öfwer landet, igenom Wuochti, Reifi och Calajanjarfwi stora träfk, åtfkilliga bäckar och fund, tils hon wid Hapajärfwi medelst anfenligic afböijstade först börjar nexåt nyttia dels ordentteli^a

15 7 liga gäng från S. O. til N. W. Nu will rnaft g5 härifrån otwer ti! den andra floden, Wäräjoki kallad, hwars början är ifrån en måfå belägen i fkogs ödemarcken; häriffåa löper floden igenom et ganfka stort träfk pttkäjärfwi kallat, förbi byenßeifijärwi,fomär tåmmeligen stor ; häriffånräcknas til Hapajärfwi2. sty fwe mll. Ifrån denna öfre delen af Sockne» gå 2me lands wägar,den ena fil Sawolax, den andra til Ta» waftland- 1 Reifijärfwi by äro både tårra ochfaneka platzer til myckenhet ;ganikarnånge och stora träfk gifwas på denna tra«* Ken, och urgiör wattnet nästan farorna widd fom landet härstädes. Skogarne äro mycket gode, bestå mäfl: af store och rake furur, och någon biörck med ahlfkog. Ewi/ärfwi ta» ger emot längre ned efter 3. 3 mil;- hemmanen ligga något aflägfne ifrån hwarandrs för 2:ne stora träfk fkull Cortet järfwi och Ewijarfwi, igenom hwilka floden löper; de^ mäfte forffarne äro emellan träfken. Skogarne bestå åt Keifijärfwi af Storwarcks fkog,ochär «ostelig på de flåstestellen, rnenharnubur)at as tiäru brennare,(ei allenast byens egne, utan af folclt ända lil 6. a 7. mil nerifrån) at utödas* i. mil läingre ner ligger Siewi, en något stor by 5 men har liten lkog; floden passerar på wägen igenom Jyringi tiäfk^ och möter nedan sör Kyrckran Siewi. träfk, fom på ena och nordliga fidan, lika fom genom en ä tildelar floden dels wattn. Ifrån 3iewi til Rautionkylä räcknas 2. mil ; på bä> da fidör af stöden äro Hemmanen planterade; wid denna by delar floden fig i 2:ne grenar, den ena grenen på höger löper ned til lfojoki, uti hwilcketi den faller wid Tyngäby, den andra til wänfter flyter igenomkärkiskyfä ochßahhnkylä fil hafwec; denna wänstra åen är ei större, än at en l-ned en twåbulirrgs bkt knapt han färdas ut för den^ och på fomliga stellen flipper man ock intet fram; en annan liten by ligge? wid denna grenen, foroär Rahian ky- 4H, Alla när til moderkyrckian belägne byars fkagar äro til ftö*«

16 8 största delen nedhtfgn*, och igenom fkogseld förödde; ck«fkogar, hwilka elden ei hunnit igeviomgå, bestå mästendel, af stubbar, och nedhugne trän. Den fom befinner, atdenna Sockn är genom fkuren af a:ne stora åar, uri hwilka månpa fmär. re fajla; upfyld med en myckenhet fiskrika fiöar och träfk; grantzande med en del til hafwet m. m. lärer lätteligen medgifwa, at defs fituation är en af de behageligaste; jordmon är på de fläfta stållen mycket fruchtbärande, i fyn^. nerhet då den rätt fkiötes; här finnes en myckenhet kärr, moras och stora måffor, hwilka, der de en gång blifwa utdikade och uptorckade, kunna förwandlas i de härligaste länder, och tilfkynda både Cronan och innewånarena marci^ fallig båtnad och gagn. Vet fir wist, at här finnas äfwen stora magra fandhedar och liungmoar; men de hafwa ock fin stora nytta; de härligaste furor hafwa ofta tagit fit förnämsta tilhäld på dem. Socknen innefattar oförmedlade 163. ^ mantal,hwaral 31. ZA af gammalt til och med åhr förmedlade ä- ro. Ty fedan har ingen förmedling fkiedt i Socknen utom det, hwad Kongliga Rote och Indelningi Commission affkattat öfwer Officerare boiteljen til /^ mantal Äro altfå behålne mantahl 131. f^, af hwilka afdragas gamla oupta?» na ödeshemraan 3. ^:, Officerare boställen l. A, Capellans bord 2*? mantahl; giör altfå denne afdragning tilfammans 7. J mänt, blifwer enteligen behållningen fedan fidstnemnde afdrages ifrån 131.?, 124. Z^ mantahl..^ffidstnemnds mantahl äro Lands och militie staterne på lön indelte, et mantahl under Tittul af Referve hemman ai Kronan bårtgif- Wit; hwilka omnemnde indelningar utgiöra 26. mantahl. Sedan nu alla omrörde afkårtningar af hufwud mantahleh äro giorde och afdragne., återstå 97. fåfom Kronan behålee mantahl, hwilka årligen räntta til Kronan, eniigit jorde boken

17 boken och ortens.underwisning i ordinarie och extraordinarie ränttor, a 2s. dal. 9. öre mantahl 247Z. dal. 20. öre Silfwermynt. Härtil komma af indelningarne lom K. IVI. och K. ähriigen berecknas, Bofkap, fkiutsfärds och dagswärcks pengar^ och af Capelians borden 176. dal. Sjmynt; hwilka fummor fammanflagne, utgiöra et antahl af d-al. 20. öre famma mynt; än berecknas winsten på fånz lrö af mantahl 30. dal. 12. och ' öre, likmätigt famma ätirs mantahls längd utbetalas ifrån Socknen af 358. rökar Lagmans och Häradshöfdinge ranttan, bestigande til 151. dal. 12. öre, äfwentedes likmätigt famma 1752 åhrs mantahls längd af 66. Stånds Perfoner med deras le.gofolck'äro mantahls pengarne 49. dal. 16. öre, för Perfoner: af almoge 462. dal. och 12 öre; Huru högt ståts hzelpen, Rikfens Stenäers ahmenna bewiming stiger, har man ei ärhållit underrå'tte'lfe; men Kongliga begrafnings och krönings hielpen betecknades til,160. dal. 16. öre,- bränwins acciien befinnes wara 591. dal. 16. öre, (^onfumtions afgiften för The, fnus, pvder och Toback, är 126. dal. stor; Båtsmans och monterings pengarne af 81. Rotar belöpa fig til 3/1. och Kneck-- te lönen, fom af 8?. rotar årligen betalas, til 810. daler, alt Silfwermynt. Alla deffa utgifter befinnas optagne enligit 17/2. års Krono räkenfkaper (*) Likmätigt nästnemnäe åhrs tionde längd öfwer Kronones twå tredie delar, har i focknen st. tunnor 20. Cappor Råg, 60. tunnor 26. Cap- Kom, tilfammans 112. tunnor, 14, Cappor Crono tion- z>or de fpanmähl utlefwererats. Socknen består til följe af 17^2. Khrs mantahls längd af 3^B. rökar, med tårppare, Nybyggare, och Sockne handtwärckare inberäcknade, hwaraf 338. läknal ocb hållas fåfom behåll ne rökar. B.2. (*) öm ofvanftaende utfkylder 1,,,.- min gc>6<: Sockncman ttcrr Ht» t»ä«fkrifvarea BiörcK lcmnat mig Hnderrcttclic, 9

18 , SOcknen berattes hafwa fått iit namn af det i Reifijärf* wi belägna träfket, hwiiket de gamle ifrån deras för», sta hitkomst kallat Calajanjärfwi, fom på Swenfka betyder* få. mycket fom fifktrgfk; träfket är gruncjt, har dock på de diupaste ställen 2. famnars watn. Midt på träfket är en mycket stor sten, Calajankiwi kallad, denne fkall af de gamle stitigt blifwit befökt, anten då, at de i fine fammankomster wid denne sten hållit någre rådfiag, eller idkat widare fifke, kan ei förwiffo fägas. Huru ei allenast egne innewånare, utan äfwen främmande i stor myckenhet fifkat lyckeligen i forna tider här i Socknen, weta än alla^ at tala om; hwarföre i anfende til detta lyckeliga fifkafänge träfket menes fått namn af Calajanjärfwi; och få wida Ken löper igenom träfket, och fortfar fedan igenom hela Socknen anda til hafwet, famt något lyckeligit fifke idkats på stere stellen uti åarne, hwilka träfket utgiör, fäges Sockn fått det namnet, Calajoki, fom är på Swenfka Fifkå, 3* NU will man orda något om Kyrckiorne och Ecclefia? stika målen; i Socknen äro 7. Kyrckior,allepå wackra stellen belägne, och af trä upbygde; deisutom finnes här en fifkiare Kyrckia, fom wäl ligger i Calajoki fkiärgård, men hörer dock många Socknar famfelt til. Bland Calajoki Kyrckior är altfå 1:0 Moderkyrckian; hon war i forna tider belägen på norra fidan af elfwen på en hög backe ; men emedan backen nedantil af det förbi strömmande wattnet fmåningom bortfkars, och man fefde i fruchtan, at den torde tumla öfwerända, woro innewånarena nödgade, at flytta den på fodra fidan om elfwen, hwarest hon upbygdes pä et litet ifrån stranden fandigt och uphogt ställe; hon^ är beprydder med et torn, Klockstapel, och wackert målad:

19 11. målad inuti". 2m'Alawiefca Kyrckia liy^sträxt wicl stora.åån på nor7ka -fidan, ar-intet länge fedan opbygder, och än nyligare målades ; wid denna hafwer Adjuneten fit fäte, fomaf hela Socknen (utom"yliwiefca Capellgield lönas hela denrta wiefca by, utom 7. gälar,tillika med Talusby hör eljes under Hapajerfwi Capelian. 3. Tiitviffcd Kyrckia, belägen -på fodra fidan af lfojoki elf ar den andra Kyrckia, iom -hur torn, opbygdes uppå Bifkop Rothovii tilftädielfe wid ldethanhöltvifitation i ÖAerbotn; defs bifall lyder fålunda : A:o iö+3«(ien 5. Januarii, när vifitationen angick, blef beviljat, at et Capell fkall byggas i Calajoki 6. mi- *lor ifrån moclerkyrckjan, pä den lä^li^afie plats, och "fom R. L).'nuB Praepofitus kan där uclera vara bequämligaft oen lägligåft til, at folcket ifrån åtfkilliga orter famman komma at l^ora (3nd3 ord, ciec cle alla, fom veclerbdr, liafvafi^ ge efterrätta^afclarlet)^ 164./. ISAC ROTHOVIUS. Lpilc. AböenlTs. Med Präst blefwo Capellboarne, igenom Hans Kongl. nådiglte refolution, åhr i6bs«hugnade och förfedde. 4:0 Pidttjarvi Capell,hålles förs wara opbygdt i6b2<; liar är ingsn J Präst, utan underhålla få wähl deffe, fom ock innebyggarena i Kufaby Prästen i Hapajärfwi, bidragandes äfwen til KyrCKians och Prästegårdens förbättrande. y:o *Öfwerfta Capellet Htpajirwi, berättes wanz oprättadt i653., och först bekofnmit fin Pl^äst: Denna Kyrckia borde för wichtige orfakers fkull byttas 1. mihl ner bättre, ty 1:0 wore här långt be<)wåm!'igåre och bättre fielle för Kyrckian, 2:0 kunde alla 3 bylagen, föra nu måste emot förmågan taga del i 2:ne Kyrckiors wid macht hållande, och dartil med största olägenhet bidraga til Moderkyrckians reparerande, nyttia en, och stode Kyrckian då til allas fördel midt emsllan alla 3. byarne; en ftåtdig bonde gård af B 2 kåfte-

20 12 Kåstellgz apor, wore då straxt wid Kyrckian, kursc^e ta«gas til Präflegård, och bonden gifwas der förra Pr?ssebohlet; både wore detta för Prästen, och famlälte åhöra» rena tienligit. 6:0 Andra åens Reifijirypi Kyrckia Kr des äldste, och weta focknefolcket ei writ åhratahjet, når de»* ne blifwit upfatt; innewånarena år er lå månge, at the för» må uppehålla fin egen Präst, hwarföre byn lyder under Siewi Sa-cellanie, uti hwilken bys kyrcjtia Siewi Capelianen, hwar Z:die Söndag är förplichtad hållagudstienft. 7:0 Siewi Capell fkall i förstone 16/4. wara oprättat, men emedan folcket i fenare tider fä anfenligen öktes och myckenheten tilwäxte, woro de nödsakade nederritwa den förra, och åhr Bpbyggia fig en ny Kyrckia ; ifrån i6yo* hafwa inbyggare-»a uti orubbad ordning nyttiat fin Sacellan; under honom räknas utom Siewi, Ewrjärwi, Raufioby, och Rärkisby, 7# Fålar därkil ifrå» Alawiefca. Kyrcxorne hafwa för liungoch wådeld fiåte ofkadde. Af alla Kyrckorne finnas allenast 2'ne med torn i ena endan opbygde; de öfriga fmerre utan. ; Inga af dem äro korfz Kyrckior. Oe fläila feeg med tåmmeligen wackra målningar ock täcke bilder utzirade. "Wid hwarje Kyrcka finnas endast en Klocka, men Yliwiefca Capeils' stappel är med 2. Klockor beprydd. Mo^ derkyrckio klockans lnfcription är denne-, Ensr man hörer mig, för fina öron liumma, Så fkalf man achta grant, ther ULrrans Sabbath ärz Man alt lekamligt bor förgiäta, med luft komma "lil Zions bärg, (3udl hus,stans ord dä lära ther^; Betänek O Chriften vähl,. hvad slut, fom thärpå följer, När tu tin öron hårt tiiftåppar for mit tiud, Ty herren? är ju then, fom vreden fin ei döljer. Om tu förgiäter ta ttanb tempel och Hans Budi På andra fidan Åpkiöp.t til CalajoKi moderkyrckfa i öfterbottn uni der

21 13 der then nu varande Landshöfdingen Högvälb. B» B. G. M. R. W.y. ESSEN, och Kyrckioh. i famma förfamling OI.CYGNELLpå famteliga allmogens vägnar therfammaftädesaf Rådman fjäath, KIEMMER* och Handelsman MATHESIUS. ' Omkring brädden. Gerhard Meijer. Holmiae anno.727. l^egis lulorh Ofwan på Klockan I. XHi Runde. om Alawiefka Klockas peripherie äro följande Infcriptioner, På ildorne Pfalm. ijs: v. 6* Tulcat, kumarrakam, ja "polviflem Jangetkam,ia mahan lafkekam Herran meidän Luojam eteen. Alaviefkan Cappelin Palveluxen valettu w. i739i GERHARD MEIJER, Ofwerst. *-t*-r Kunnia oleon lumalan Kovkeudefa. Infcriptionerne på'klockorne i Vliwielca Capell Kyrckia äro följande, I_lppå den större Klockan, g af 2. Skieppands wichf.,. På,ena fid'an: YlikvlänM<irion kello, valetm XorkiaK öppenenenkirckoherran Herr Mag.VS CYGNELUN, 7a Cappalaifen Herr JOHANNES WESIZYNXHI* UXEN aicana > oftettu Ylik> länseuracunnalda,w.,1725. Uppå Reversen:. L^läl 2: 5. Tuicat,a{lucam vlös Herran vuorelle, Jacobin Jomalan huoneleen, etta hiin opeuais^mei!^ le hanen r^itäns, ja me vaeltaifimme hanen polguillans. Om-

22 14 rak/ing bredden: Guten af Styckgiutaren GERHARD ' MEIJER i Stockholm. Uppå den mindre Klockan, a 1. Skieppund, På ena fidan: Yliviefcan Xirkon ja Seuracunnan tarpext Ca!ajoen Pitäjäfä, on tämä kello, faman Cappelicunnan Afuvaiiten.maxolla ja'gulutuxella toimitetu jaoftettu» filloin ofevan Kirckoherran Herr Mag. JOHANNES SALMENIUXEN, ja Cappålaifen Herr. MAGNUS WESTZYNTHIUXEN aicana, 10H. FAHLSTEN- ILDÄ StoCkholmifa, JACOB FALAftöERIN cautta, Raadija CaupamiehenWanhafaCarlebyfä* Uppå Reverfen: m Äänini cuin äckäjätte, Corvifanne cuma javan, Waeldacat vaatimata, Herran hyvän huonehefen, Opin etta ottaifitte, Tutllifitta Herran töitä; Löydäifitte lohdutuxen, Surun alla sielullenne, Palauxen pahald tieldä, Tekifitte tävdelufen. Denna fednare Yliwiefca Klocka blef i förledit ahr t>l "Capellet hemtad. Hapajärfwi klockas Infcription har ei Kunnat fås; dl påfkrift uppå denne klockan menar jag, något wist fpråk, och wackre kinfka runor wara tagne, och tillika på andra fidan Konungens d^lamn, då warande Lands-Höfdinpens, Kyrckioherdens, Capelians, famt giutarens namn opfatte. Sie- Wi Capell Klocka af i. Skieppund och 13. marekets wichc är

23 15 är upkiöpt. år Om kring des péripherie ä'ro följan-, de Infcriptioner, Denna Klocka är af Forfamlingens lemmar upkiöpt år Guds Namns ähra och defs Förfamlings fammankallande, genom Rådman i GambleCarleby DANIEL AHEA, under Konung FREDRICH den Förftas milda Regering; varandes då Landshöfdinge General Major Baron WILHELM von ESSEN. Stiftets BifKop Do&or LAURENTIUS TAMMELIN, Forfamlingens Kyrckioherde OEOF CYGNEL, Capelian vid Förfamlingen SIMON ACHRENIUS. Inga. fynnerliga märckwärdigheter gittas af Kyrckiones böcker, i dagfliufet framtes ; i Hapajärvi finnes endast antahjet och namn på the Perfoner, fom uti thetta lilla Capellgield voro infödingar» och blefvvo i förra ofreden af senden plågade, pinte, och på cyrannifkt fåct dödade; gamla documenter ' sinnas icke heller, förutan förordningar, och de intet lär» deles gamle. Quarlefwor efter Påfwedommet har ännu i nyligare tider här funnits ; Tungfru Maria? bild med Frelfaren pa armen i z. fammanflagne bräder Händande, står än.i dag på läcktaren; för 60. åhr tillbaka fkål.l denne bild. stått in> nom Choret eller fkranckwärcket i Kyrckian, hwarest fkillige belökt bilden med öster, bugande och nigande ; denne stora ähreber^gelfe skulle ei lå hastigt ifrån -Calajoki bygder tagit affkied, om icke en wälfinhad fremmande berättat Kyrckioherden deras mycket olåfliga. förehafwande, - hwarpå han lätt flyttia bilden på låckt.aren, och genom förmaningar, famt strengt efterfeende den inritade ofeden fkaffade. Kyrckiofkruden år häritades, fom öfwerale i andra Kyrckior ; på meffhakan af röct fammei bestående fees.w.ir Frelfare pa karffens. träd faflnaglad. Inga Pörnåma. Scänds Perfoners grafwar finnas här ; inga grafftenar hwarcken

24 16 Ken med, ener Utan infcriptioner. Socknens fordna hedér^ wärda Lärare aro mast de endaste, fom i deffe Gudahus hvvila fine trötta ben. Uti Kyrckio böckerne finnes intet något färdeles wara antecknat. Följande wittre och beröm».' de män hafwa alt fedan socknen blef ifrån Sala Pastorat ahr^ «s2^. affkild, baklädt Kyrckioherde fyzllan här.städes ; i:q Errcut MdthU war den förste; om honom berättes,' ac ehuru han warit en berömd man, har han dock bekommit en ynckelig-ändalychtj han fkall utgåt til dett stellet, der floderne löpa tijlfamman, hwarefl hans åhörare förfamlade woro, at fånga Siälar; hit förfogade han fig, at utfordra den honorrsmed rätta tilfallande tijonde ; deffe enär de på långt håll fågo honom kommande, skyndade tig hela hopen till honom och på fafeligit fatt afhände honom lifwet, ttela stöden war then tiden fom en fiö, emot den nu warande stöden, fombefinnes full med stenhögar; gården wid hwilcken Kyrckioherden dräptes want aldrig för thenna grymma giärftingöns och stellets fmitto framgång, utan har folcket nödgats nyttia hufen tädan. Denna grymma giärningen giorde, at ingen wågade emottaga Pastoratet, hwarföre 2:0 en dieken Gregorius (^) sattes hit til Hut, han ägde äfwen force och styrcka, at betzla detta ostyriga folcket, giorde aldrig fin föknetefa, om icke manskap, hand klåfwar, och en stor hop af arga hundar woro honom följachtige; merckte Kyrkioherden det ringaste oråd, fleptes hundarne med opäg-. gande ord, löfe ifrån bandet, hwilcka fleto och refwo mencifkiorna illa. 3:0 Liungo Tbom* en lärd och namnkunnog man, har bland andra lystre och för fäderneslandet nitifk» män underfkrifwit Upfala rnötefs beflut; i hans tid fkall? äfwen kattläggningen för 6g gått här i focknen; 4:0 Petrus Michaelis war en lärd och mycket myndig man. fio (5) Han krifves i g,mlh Kyrckiobåckernc h afva varit DickncJ «Kr i»cl, ki&iz*»r <lieknc betyder <ic>r fllnlma som Diaconuf.

25 lslo 1,/?^»/ tijttheflus Probst, en märckelig ocli i allmenhesen mycket giällande man, 6:0 Jofeph. Mathrfius den yngre, "//o <I. KdUing*. Pastor i de storh fattiga åhren l6zs, 1696, och :0 Abrab. Falander* 9:o'^>,'eH Walleniuf* wart allment tiållen förren fkickelig, grundlärd och berömder man, och tilförene Reäor i Uhleå , febr CaUmmtts, tilförene Capelian i Calajoki. 11. OL Cygnell* 12. Probst. Br, Falander* Iz. och nu warande är min K, Fader Job. Salmenitu^ tilförene pastor i Kielfwiö, hwilfeen tilträdde detta Pastorat. Så framt icke de masta gamla handlingar under, förra öfreds tiden bortkommit, hade man om detta alt förmodeligen kunnat gifwa bättre uplyfning. Nuwarande Sacellanerne äro, 1:0 wid moderkyrckian vice Past. Gab. ta/ämnittf. 2:o Magnui IFeftzyntbiut i Yliwiefca, 3. Abrah. Fortelius isiefwi. 4:0 Anders L/^s/«l i hapajärfwi, och s:o'sockne Adjun&en /^csö Simelius^ fom wid Aiawiefca Capell boende är. H. 4. SOcknen bejvnnes efter nogafte undersökning innehafwa Innewånare, häraf äro 190 l. mans perfoner ; och de ofrige Quinkön; man rättar fig häruti efter i7si. åhrs tabeller, så wida -man i hast ei kunnat bekomma de fenaré Zhrige^Fabellernesf utdr,ag. I bniit aftilförlåteligakyrckio böclcer angående antalet af födda och döda i äldre tider är man ei i stånd at -fä ja, om och huru mycket innewånarenas antal tiltagit; men de ficllla åhreo tyckas öfwertyga ofs dercitij at myckenhet af Innewånare ärligen förökes, ty endast ifrån til och med i7fi. fkönjes i Tabellerna talrikheten, medelst 197. Perfoner förökt wara, ty afdrager man förftrvämde åhrs, Z7BO. cahl, ifrån 17^1. åhrs fumma, är öfwerfkåttet detta:, har man åter aktfamma ögon på inewarande åhrs talrikhet, fom fakerligen öfwerträffar ett antal af mennifkior, blir det ännu större i anseende C til

26 18 til jämnlorelfen med de förriga ahren. Utaffamma Tabell ler finnes antalet på födda och döda de senare åhren warit detta Ahr k 0662 Oöäa ',85» 74. «75l «752. sc>^ l'3. Så framt inga befynnerliga, fmittofamma ock alman t 3 fwang gående fiukdomar anfättia inbyggarena, befinnas de frifka, muntra och karfke. Ätfkillige af dem hafwa ernått en hög ålder, tymånge hafwa lefwat öfwer 90. ahr, ja någre hafwa hunnit til ioo> åhr och deröfwer. Åhr 17^2. in Novembri asted här en bonde, fom war född år 1640., hade i fin ungdom warit foldat, fölgt efter egen berättelfe finecam* merater til Jemtland. Efter några åhr kom han tilbaka och bebodde fitt qwarlemnade fkatte hemman. Til wäxten war han späder. Da han sylt 10s. åhr ingick han äktenfkap med en se», åra piga. Han war mycket ryger, förlustade fig med jagande och fifkerie til fednaste åhren, om sommaren bärgade han irt hö, om winttren högg han wed och kiörde den hem; han fick fägna fig af en beständig god hälfa utan någon fiukdom, ända tils han sylt 109. åhr, efter den tiden måste han läggiä fig på fangen, och åtnöt andras fkötfel 13. är, aflomnade fälunda pä lic 112. fylda ålders år. Hans masta fpisning war stamp- och barck bröd, furmiölk och faltfifk. Han plågades aldrig af tandwärk, utan enär wid åldrens tiltagande någon tand utan den minsta wärck föll honom ur munnen, wäxte den andra, fom på fpida barnen, straxt i stället; man finner åfwen en berättelfe om denna bonden wara införd i Stockholm* Påfttidningar för ar 17/3. N. 19. Vfiti

27 19 Wid lediga stunder har jag fökt giöra mig underrättad om "sådana gamlas lefnads fatt, men funnit at deras diaet giör intet affteg ifrån andras. 1 Soknen hålles allmänt Soldater; båtsmän wet man här ei utaf ; Krigsbuffarne äro delte i 2*ne flockar, fomlige lyda under Lohteå, andre under Pyhäjofci Compagnier; hela soknen utrustar 90. man; utom dem finnas i rullan immatriculerade referve karlar, i hwar rota. Hwadan denna Sokn fått fina första Inbyggare är ma» nu mera, för de fordna tiders mörcker i deffe faker ei i stånd at fäja. Dock går ännu hos folcket qwar derorn föl» jande berättelfe: I fordna tider och i hedenhös nästan, lkulle Lapparne haft fina kojor upreste omkring träfken i Socknen, där de ständigt bodt och idkat lyckeligit fifkafänge; efter någon tid hafwa Tawasterna af ortens behageiiga läge lackade, kommit hit; (om igenom åtfkilliga lyckeliga bardalekar, och andra wapnebrak, eller annars med folcke myckenheten,kan för wiffo ei fägas ) drifwit Lapparna ut, intagit Soknen, och fatt fig här neder, befynnerligen fkulle deffe Tawasterne bebodt Calajanjärfwi stränder, och fi'- fkiat der, hwadan de kring socknen sedermera tordt kringspridas. Eljes märkes emellan inbyggarena uti den öfre delen af socknen, och nedre, den ikil nåden, at de förra "bruka uti tal en mycket diupare Finfka, famt ätfkillige aniiors mindre bekante ord, än de lednare.. f* UTom ätfkillige mindre åar och bäckar, förekomma har i fynnerhet de förr omnämde stöder eller stora åar, lfo och Wäräjoki. Deffa ehuru de gå flera mil up i landet, och äro på fomlige Italien tåmmeligen breda, få hafwa de dock ingen fynnerlig diuplek uti defs strömmar; pä fomliga ställen kunna de wäl wara til ', i. och 2. famnar Kiupa; men annorstädes mycket grundare; i fynnerhet äro C z fors-

28 20 sorffarns i Socknen ganfka stenige och orene, Fulle meh store stenhögar, grus och land samlingar; isynnerhet äro forffarna i lillån stenige, orene, och upfylte med allahan* da wrak-trän, få at, då war floden, fom här är mycket öfwerflödande för landets laga läge, fätter fig, kan man fwåiiigen med en tom 2. bölnings båt färdas igenom thenne, ja i tårra fomrar alsintet; deremot kan man mast i. alle itorå forffarne komma fort med en 3. bölingg lastad båt, ehuru något fwårligen, och nödgas man på någre ställen med båtens dragande och efterfläpande arbeta fig fram. Det är otroligit, hwad möda, belwär och tidspillan, de öfre Soknens Innewånare få här utstå, hwilka oftare föranlåtah at anställa refor igenom dem. Amynningen är af fwallande haffens filförda grus, famt forffen af wåhrflodens medbrakte fleenhögar, grus och mull, i åen qwarlemnade pålar, gra-' nar, löf, och trän så upfyld at den der näppeligen äges 2. famn«watn, och kan man med 12* tunnors dräktiga bå* tar på de stäste ställen, utan stark hielp och största bemödande er draga fig fram. At fiskens fria upgång genom thenrie få tilstoppade åen ganfka mycket hindras, kan hwar o- wäldug finna; man har oftast märkt, at Laxen, fom dock särdeles ei flcyr grundt watn, så fnart hon ifrån hafwet til åen kommit, och nalkats deffe trånga ställen, wänder fig i hast tilbaka, och har man en liten stund efter, ledt honom i fiön hoppa och wifa fig;'hwarföre man tror den almänna klagan öfwer den ansenliga fifkeminfkningen til en stor del härröra härutaf. Det är fant, at man hwart år på wfft fatt är lyffellat med, at ränfa up forffarne; men d^t är u- tan all ordning, upfikt, flit och alfware, få at forffarne och de af stenhögar, grus och fand upfylta ställen äro gemenltgen efter ränsningen ei mera öpna och renaj än de woro Förut. Nog tyckas dock en stor del af deffe floder genom ränsning kunna giöras segelbara för båtar; men på fomliga 'ftälr

29 21 Milen, dar höga forffar äro, lårer blifwa tämmeligen fwårt, hälft forffarne ofta falla utföre höga bärg; den höga brinnande forffen Nifka worde här den fwårafte, dock kunde, durkfarten ock på deffe ställen hielpas, om wid de brantte forffarne fådannedrag-broar giordes, at winda båtarnaup och utföre, fom Herr Mag. Sam. Chydenius föreflagit; Allmogen fkulle ei wara lå owillig, åt wid forffränzningen, m. m. underhielpg, hwad den förmådde, när de härom blefwe rätt underwiste, och dertil upmuntrade. Wid ätfkillige forsfar äro miölqwarnar; deffutom finnas efter Höga Ufwerhetens befalning wiffa lagliga ställen til fågqwarnars anläggande utiedde; hwilka med tiden töra här byggas, och bringas i.bruk. Holmar och Öar fes ibland midt uti floderna, ther. i fynnerhet, hwarest floderna stryka träfken igenom, gifwandes en beha?eli? utfikt. Ehuru Soknen til en stor del är genomfkuren af floder, åar, bäckar och träfk; få äro dock de mäste af dem ei färdeles fifkrika; tör hända, at den myc- Jkenhet af katifkor och andra fifkbragd, hwarmed de al^!eft3< ides mast täpt igen floderna och strömmarna, äro til en stor del orfaken härtil. W'årfloden öfwerfwemmar ofta landet på de lägre ställen ganfka mycket til innewänarenas stora fkada; affköljer ifrån åkrarna giödningen, afför gärdes gårdarne, och bortröfwar med fine ofantelige ifeftycken, myc-» iken jord, med annat mera; Lantmätaten Piiisiuz berättar, huru han under fin mätning stadd, förfarit, hwad äfwentyr landet genom hög wattufiod år underkaftad, i det han warit äfyna witne, huru några hundrade Såtor hö flutit ner efter eltwen, fom under bärgningen på wiinli^it fät wid wåta år stigit öfwer ängarne; fo4ket hafwa långe,in på sommaren måst warit fyffdfatre med giärdes gårdarnes uprätt.mde, åker och ängs i ständ fättiande efter, flodens flarcka wålds öfwan. Eljes ar watn^t i bägge floderne fkiärt ccli klart,, fämt nyttjas af knewånarena,tu maclaguig,. Af Alawie-

30 22 Alawiefka träfk plåga en del af bönderne taga märke til tilkommande wäderlek; träfket är femmeligen grundt, derföre enär ifen lagt Cy%*. och mycken fnö nedfallit^fom trycker den ti! båtnen, famt fkarppa wintrar tiiftängt för fifken allafria gångar, löpande til åen, at fiskarna mera uti det grunda watnet ei hafwa några lufthål öfrige, fätter en stor del af dem lifwet til, de nastgräntfande hugga då hål på ifen, och få inart öpningsn är giord, famka fig fiskarne i myckenhet til waken, då ofta en stor del af dem finnas döde, eller dö fnart. folket står då med fina kaffor i handen och opöfa fifkarne; alt efter här då finnes en myckenhet af fifk, menar den gemene man dem förkunna dyr tid, få at ju mer eller mindre här då fås af denna fifken, ju längre ellerkortjare fkal den derpå följande dyra tiden blifwa. 6. PÅ nordwästliga fidan af Socknen stöter stora hafwet eller Bothnifka wiken til; wid åmynningen är nu, fora förr omtalts, mycket upgrundat; ehuru i fordna och nyligare tider täramsligen store fahrtyg, kunnat derigenom fegla, är dock genomfarten nu mera ganfka fwår, och låter fig på intet fät göra. At Lochteå fidan ligga många obebodde holmar och öar, hwilka innewånarena weta nyttia fig til godo; på fomliga äro fifkaläger, och fångas hår en myckenhet fifk, i fomliga år åter mycket litet. På deffe holmar finnes en tåmmeligen frodig wäxt, hwarföre fåhr och kalfwar ifrån andre byar til några mihls wäg fohlas hit, at här hållas öfwer fommaren; bär finnas här äfwen ymnigt, likaledes allehanda Siöfoglar, fom här hafwa fina nästen; Längst til fiös är Kallankari; hwarest är en Kyrckia och öfwer 30. fifkiare bodar, och fomliga åhr ligga här öfwer 40. båtar att fifka efter strömming. l fordna tider hafwa folck

31 folck ifrån Tawastland och Kyro kommit till denne fkiär- «ård, hwilcket äfwen deraf kan slutas, att holmarne än i dag efter de här fifkiande, kyrkn falmi, och hhfnebert kart nemnas. Fifkiare lägret, fom här utom Kallankari är, fkall tilförene stått på en annan holme, men under förra fientt* Jigheten hafwa e» myckenhet få större, fom mindre ormar fitt tilhåld ther tagit, att ingen mennifkia wågat här widare wiftas, hwarföre fifkarena warit nödgade flytta fina bodar derifrån. På hålmarne äro stora fkiep fordom bygde, hwilcket byggeri för fiöns landande, och brist på fkog nu mehra studlat Åmynningen af den i Rautioby fig delande åen, och e- mellan Ruftinkari och Lauma holmar nedflytande, är grunder och oplandad, famt tiänar efter kart tid rill bästa äng, men fodra delen af Rahia å ar diupare och flyter ut til Rahian Lahti. Socknen förmenes aga 90. fmärre, och io«större inföar, hwilcka gifwa ifrån fig och taga emot mån- La bäckar. Uti fomliga inföar ligga wackre och nätte hol- 23 mar fom Öka infiöarnes behage!iz>l et ; ibland dem är Te» wana störst, fom tyckes wara märckwärdig, icke allenast för fin storwärcks fl:og, utan ock för then myckenhet ormar fom befynnerligen Cig på thcnne hofma uppehålla: hafwandes efter böndemas berättelfe fomliga där blifwit ledde stora, fom störste och tiockaste takweds flockar med befynnerligit hufwud och öron, få at folcket om fommaren hafwa både fafa och fara, att gifwa Cig i fkogen på thenne Tewana. Wattnet i de fmärre fiöar behåller en uncken och jordachrig fmak, bottnen är i dem gyttiefull och lemnas en black och grumlog färg på wattnet. Prof derpå, at infiöar af fig fielfwe upptarckats, och wattnet utrunnit, har man i 1. fmå inftöar Pitkäjärwet kallade, hwilcka fedan blifwit anwenda til äng, och afkafla nu åhrligen någothö ; intet något owanligit har blifwit funnit i dem. Nåzre af infiöarna äro tåmmeligen fifkrika, uti hwilcka raån-

32 24 ge flags fifk ibland lyckeligen uptagas. Hwad hafs öplandningar angår, få fkola, efter en ioo åra mans trowärdiga berättelfe, Gamle Carleby Stadsboarne feglat öfwer stora stenudden Letto för 90. år fedan med flora ro. 60. och 70. tunnors drächtige lastbåtar udden ligger ifrån årnynningen f mil, och ifrån udden til fkogen Z- mil, hwarest höga fandbanckar med tall, biörck,hägg och wide bewäxte fkiönjas,emellan hwi!ka höga backar och udden de leglat, men nu befinnes famma ställe oplandat och med lältings grås bewuxit; sammaledes fkola de med deffe fina lastbåtar et annat wida streckande, oplandat, och stenuddigt stelle, et stycke ifrån det förra, på famma fida ligvande, då kunnat legla öfwer; ofwan för hwilcken udd wäxer på the där belägna fandbanckar, w/7//, 'Arter ; fom gifwit innewånarena den tancka, at the kommit dit af något i fordna tider, tå thet warit under watn, förolyckat fahrtyg; men lärer ei annat wara, ån />//Ä5?, tnarinumlmnxi Flor. Svec dubbel botn. Hn och annan inflö finnes här, som har.7* HÄr i Socknen finnas ei särdeles många stora berg: de UK få här äro, gå i färlkilte wäderstreck, och åro måst med tall-myror omgisne; af deffa mårckes förnemligast Huhmartnäkr, et ufaf Socknens störste bärg, ligger ifrån byen i ö- fler; uri hwiiket, flora gråttor, diupa hål, och underjordilka gångar beråttes wara. Louwetwuori, et högt bärg, p3 en holme liggande, af tall-fkog och kiärr omgifwit, år hiskeligen brantt,och har ifrån öfwerfta fpitfen et öfwermåttan stort stycke fallit ned; den nedfalne stenen har utgiordt et stort hål under fig, hwarest biörninnor wid fine ungars framfödande fäges ofta hålla til; raårckwärdigt är, at innewånarena ifrån långliga tider ei befå fine åkrar, få län^e norra fidan

33 25 fidan af lamma berg, med någoi fnö fkönjes öfwertäckt, men få fnart fnön fmältes, äro de färdige at förrätta utfåningen, emedan de för wiffo fluta, at då jorden på den fidan blåttar fig, skall den wara befriad för tiäla, ty här flyr ei fnön ror bort, innan andra ställen af fölen opwärmde äro; orfaken är, at jorden skymmes af det öfwerliggande bärget. Rautawuori är äfwen et stort bärg, här iaijas ock, At diupa hål och underjordiska gångar ikola finnas, hwarest bhrgstrållen, äfwen lom i Huhmarmåki, menas hålla til. I de störste bärgen äro bärggryror, hwilka efter starckt rägn fkiönjas med watn opfylte, och behålla watnet länge hos fig. F. S. EK ymnoghet af goda kiållor finnes i denna Sockn, äf- M^r wen gifwas här kiållor belägne på bärg, hwilka hafwa lika fom et oljachtigt watn uti fig. Nu wil man närana et och annat om någre lynnerliga kiällor. På östra fidan orh Rautioby ligger en kiälla, emot Yliwiefca uppå et bärg "en mil i ödemarcken. Berget är belägit uppå et låglänt land, omgifwit med biörcke lkog; warandes bärgets fängd til iy. ä 16. famnar, dels bredd til helften däremot, famt höjden högst 3. famnar. l^legden eller den et litet ffycke ifrån detta bärget warande parcken består af en widlöftig fandmoo, hwarigenom kiällan har fine många gångar, och tar fin underliga opstigning med et ståndigt Kokande på detta bårg. Widden och bredden af fielfwa kiällan är fom pä en stor tunn-ejler litet kar botn. Watnet har intet utlopp, utan kokar på alla breddar jemt, och pöfer upp, just lom på en jämtkokandekittei, hon tyckes äfwen wara om winter tiden warmare än andre watn. Cemena man har then tro och fägn, at kiällan är allenast för några wiffa bekant, och at de jätnwäl ibland haft både stor fwårig- D het,