Genomförd regelbunden tillsyn i Malung-Sälens kommun

Transkript

1 Malung-Sälens kommun Box Malung 1 (25) Dnr :667 Genomförd regelbunden tillsyn i Malung-Sälens kommun Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Malung-Sälens kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 20 oktober till och med den 11 december Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Malung-Sälens kommun genomfördes intervjuer med representanter för barn- och utbildningsförvaltningen samt politiker för barn- och utbildningsnämnden. Samtliga grundskolor, särskolan, gymnasiet samt vuxenutbildningen har besökts, men däremot inte förskoleverksamheten och fritidshemmen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever och personal. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och fritidshemmen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i beslutet.

2 2 (25) Verksamhetens omfattning och organisation vid den regelbundna tillsynen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 407 Skolbarnsomsorg 341 Förskoleklass 88 Grundskola 969 Obligatorisk särskola 13 Gymnasieskola 343 Grundläggande vuxenutbildning 27 Gymnasial vuxenutbildning 130 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 7 Svenskundervisning för invandrare 60 Källa: Kommunens egna uppgifter december Malung-Sälens kommun, med drygt invånare, består av centralorten Malung samt kringliggande orter med många kända turistorter, bl.a. Lima och Sälen, i den 180 kilometer långsträckta kommunen. Barn- och utbildningsnämnden är styrelse för kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) samt svenska för invandrare (sfi). I kommunen finns två kommundelar. Inom dessa finns tre rektorsområden, Norra rektorsområdet med två skolor omfattande förskoleklass och årskurserna 1-6 samt en skola med förskoleklass och årskurserna 1-9. I mellersta och Södra rektorsområdena finns fem skolor omfattande förskoleklass och årskurserna 1-6 samt en skola med årskurserna 6-9. I centralorten Malung finns kommunens gymnasieskola och vuxenutbildning (Lärcentrum i Malung). Rektorsområdena leds av rektorer. Förskoleverksamheten i kommunen är uppdelad i sex områden med 12 förskolor med en till fyra avdelningar per förskola. Det finns inga enheter för pedagogisk omsorg (familjedaghem) eller öppen fritidsverksamhet i kommunal regi. Varje förskoleområde leds av en rektor. I kommunen saknas enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Den obligatoriska särskolan finns integrerad i två av kommunens skolor, Blomsterbäcksskolan och Centralskolan och leds av rektorn för Blomsterbäcksskolan. Elevhälsan är centralt placerad och arbetar med kommunövergripande frågor om särskilt stöd.

3 3 (25) Malung-Sälens gymnasieskola har ett brett programutbud i förhållande till antalet elever på skolan. Skolan erbjuder åtta nationella program, tre specialutformade program samt individuellt program. Skolan har även 33 riksidrottsgymnasieplatser inom skidsport. Eleverna som tillhör riksidrottsgymnasiet i Malung-Sälens gymnasieskola tävlar inom utförsåkning, snowboard och freeride. Utbildningen bedrivs både i Malung och i Sälen. Malung-Sälens lärcentrum ligger i Malung men erbjuder även vissa kurser i Sälen. Utöver de kurser som bedrivs i kommunal regi finns en omvårdnadsutbildning på entreprenad. Även särvux bedrivs av det företag, Kreativ Utveckling, som handhar omvårdnadsutbildningen. Gymnasiesärskola finns inte i kommunen, utan de elever som är i behov av denna utbildning läser vid S:t Mikaelskolan i Mora. Barn- och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef. Helhetsbedömning I det statliga uppdraget för utbildningsväsendet ingår att verka för att barn och elever utvecklar de normer och värderingar som är grunden för ett demokratiskt samhälle. En del i detta arbete är att barn och elever behandlas med respekt och inte utsätts för diskriminering eller andra former av kränkningar. För arbetet inom detta område har kommunen ett särskilt ansvar att se till att det finns planer för hur arbetet ska bedrivas i de olika verksamheterna samt att det sker en kontinuerlig utvärdering av arbetet. Tillsynen i Malung-Sälens kommun visar att verksamheten i kommunens förskolor, fritidshem och i de flesta skolor i huvudsak utgör en lugn och trygg miljö. Vid några grundskolor upplever emellertid eleverna att det förekommer kränkningar, främst i form av verbala uttryck. Dessa skolor har vidtagit olika åtgärder för att skapa trygga miljöer, men har ännu inte nått ett tillfredsställande resultat. Vidare framkommer i tillsynen att det i varierande omfattning saknas gemensamma former för ett aktivt värdegrundsarbete vid kommunens förskolor. Kommunen behöver därför säkerställa att alla verksamheter bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Att upprätta planer för arbetet mot kränkande behandling i enlighet med författningarnas krav är ett viktigt led i detta arbete. I tillsynen framkommer att formerna för och omfattningen av samverkan med hemmen varierar mellan olika fritidshem. Samarbetet och informationen om verksamheten fungerar generellt sett bra, om man som förälder har möjlighet att dagligen lämna och hämta sitt barn på fritidshemmet. För andra barn, där inte denna dagliga kontakt finns, är informationen om det egna barnet och verksamheten mer begränsad. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver säkerställa att samarbetsformer utformas så att föräldrarna ges möjlighet att påverka samt få information om både det egna barnet och verksamheten i stort. Malung-Sälens kommun behöver säkerställa att alla elever får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Det finns elever som varken får studiehandledning på modersmålet eller svenska som andra språk i enlighet med författningarna. Elevernas rätt till utbildning

4 4 (25) innebär även rätt till en anpassad verksamhet som bland annat tar sin utgångspunkt i att väcka intresse och engagemang. Detta är något som flertalet skolor i Malung-Sälens kommun behöver utveckla så att arbetet i högre utsträckning anpassas utifrån elevernas förutsättningar, behov, erfarenheter och tänkande. I flertalet av skolrapporterna samt i verksamhetsrapporten för skolbarnsomsorgen har Skolinspektionen bedömt att insatser behöver vidtas avseende barn och elever i behov av särskilt stöd. Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Tillsynen visar att det finns rutiner i Malung-Sälens kommun för att identifiera barn och elever i behov av särskilt stöd och en medvetenhet kring vikten av åtgärdsprogram. Trots detta framkommer vid intervjuer att det finns brister i skolornas arbete med att ge särskilt stöd i alla ämnen. Tillsynen visar också att arbetet med att upprätta åtgärdsprogram behöver förbättras innehållsmässigt vid några skolor. Enligt skollagen ska barn i skolbarnsomsorg som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. I intervjuer med personal och föräldrar framkommer att det finns barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling men som inte alltid får detta tillgodosett på fritidshemmen. Tillsynen visar också att kommunen inte har gjort någon uppföljning av arbetet med särskilt stöd eller effekten av stödinsatser i skolor och fritidshem, vilket behövs för att säkerställa att barn och elever ges rätt stöd. Arbetet med att ge eleverna möjlighet till inflytande och eget ansvar behöver utvecklas. Förskolornas arbete med att utveckla barnens förmåga och vilja att påverka och ta ansvar sker i varierande omfattning i kommunens förskolor, bl.a. på grund av gruppernas storlek och sammansättning. De flesta fritidshem har organiserat olika forum för barnoch elevinflytande över verksamheten i stort. Skolorna har valt att arbeta genom elevoch klassråd. Vid gymnasieskolan genomförs dock sällan eller aldrig klassråd i flertalet klasser. Tillsynen visar också att eleverna i alla skolformer, undantaget vuxenutbildningen, har små möjligheter att utöva inflytande över själva undervisningsprocessen och över sitt eget lärande. Lärarna planerar det mesta av undervisningen själva och eleverna ges sällan möjlighet att ha synpunkter på undervisningens innehåll och planering. I tillsynen framkommer dock att eleverna i den obligatoriska särskolan ges goda möjligheter till inflytande och ansvar. Vad gäller de resultat som uppnåtts i kommunens verksamheter visar tillsynen att verksamheten i förskolorna bedrivs i enlighet med läroplanens mål och bidrar till en allsidig utveckling hos barnen. Däremot framkommer i tillsynen att kommunen behöver se över fritidshemmens förutsättningar för att tillgodose barnens rätt till meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Vidare behöver kommunen ta ett större ansvar för och försäkra sig om att fritidshemmen utgör ett innehållsmässigt komplement till skolan. Tillsynen visar att i Malung-Sälens kommun görs ingen kommunövergripande bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5. Matematik, svenska och engelska är de ämnen som prioriteras i kommunens uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i årskurs 5 och då främst i form av resul-

5 5 (25) tat från de nationella proven. Särskolan kan inte heller uppvisa några systematiska sammanställningar av elevernas kunskapsresultat. Enligt uppgift från kommunen kommer en databaserad resultatuppföljningsmodell att införas där det ges möjlighet att följa elevernas kunskapsutveckling i alla årskurser och alla ämnen. Skolinspektionen förväntar sig att en redovisning av resultaten för samtliga ämnen i årskurs 5 lämnas i samband med uppföljningen i maj Kunskapsresultaten för elever i årskurs 9 år 2009 ligger över motsvarande resultat för riket. Det framgår också att andelen elever som nått målen i samtliga ämnen och det genomsnittliga meritvärdet varit över rikssnittet under den redovisade tidsperioden, Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan ligger i stort sett i paritet med riket och över åren har inga större variationer skett. Resultaten på Malung-Sälens gymnasieskola varierar mellan de olika programmen och över tid. Eftersom det finns så pass få elever inom varje program är statistiken på nationell nivå ofullständig varför det är svårt att dra några slutsatser på programnivå. Skolan har inte genomfört någon egen analys som Skolinspektionen kunnat ta del av under tillsynen. För skolan som helhet fullföljde 79 procent av eleverna sin utbildning inom fyra år. Vuxenutbildningen i Malung-Sälen uppnår goda resultat vad avser andelen elever som slutför de olika kurserna både inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Vid grundskolorna i kommunen är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i stort sett i paritet med riket. Skolinspektionen kan dock konstatera att det förekommer att elever får sin undervisning av lärare som inte har utbildning för den undervisning de bedriver, bl.a. i spanska, naturorienterande och samhällsorienterande ämnen samt i teknik. I varierande grad deltar lärare från kommunen i lärarlyftet för att förbättra andelen lärare med utbildning i de ämnen som de i huvudsak undervisar i. För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Arbetet ska sedan dokumenteras i en kvalitetsredovisning som ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Tillsynen visar att ansvarsfördelningen i kommunen mellan förvaltning och rektorer i allmänhet är tydlig. Det finns dock vissa oklarheter kring rektorernas pedagogiska uppdrag. I tillsynen framkommer att det inte alltid finns utrymme för rektorer och förvaltning att diskutera kvalitets- och utvecklingsfrågor samt att följa upp och kommunicera olika resultat. Rektorerna anser att det främst är administrativa arbetsuppgifter som åläggs dem men att de i utvecklingsarbetet inte fullt ut ges möjlighet att fullfölja sitt nationella uppdrag. I tillsynen framkommer också att det på övergripande beslutsnivåer saknas tydliga strukturer och mötesformer kring hur de nationella målen och skolplanens mål ska förverkligas, utvärderas och följas upp.

6 6 (25) Skolinspektionen bedömer att det till stora delar saknas en övergripande struktur för kvalitetsarbetet inom Malung-Sälens kommun och att detta arbete behöver utvecklas. Kommunen och kommunens olika enheter behöver vidareutveckla sitt kvalitetsarbete och sina kvalitetsredovisningar enligt mål- och resultatstyrningens principer. Exempelvis behöver ett utvecklingsarbete ske i alla skolor avseende uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen både på individnivå och på skolnivå. Resultaten måste analyseras på alla nivåer och åtgärder bör utgå från dessa analyser. I kommunen finns dock en medvetenhet kring vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket ännu inte fått genomslag fullt ut i kommunens alla verksamheter. Formerna för kvalitetsarbetet och de därtill hörande kvalitetsredovisningarna uppfattas inte alltid av personalen som ett verktyg för förbättringsarbete mot de nationella målen. Samtliga verksamheters och skolors kvalitetsredovisningar har av Skolinspektionen bedömts innehålla brister, främst när det gäller analys av uppnådda resultat och därtill kopplade förbättringsåtgärder. Även kommunens kvalitetsredovisning behöver utvecklas för att uppfylla förordningens krav och för att bli det verktyg i utvecklingsarbetet som är avsikten. Tillsynen visar även här brister främst när det gäller redovisning och analys av uppnådda resultat och förbättringsåtgärder. Tillsynen visar även att Malung-Sälens kommun endast gör en samlad bedömning av grundskoleelevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i engelska, matematik och svenska i årskurs 5. I övriga ämnen sker ingen samlad bedömning. Även analysen av resultaten i årskurs 9 och gymnasiet behöver förbättras. Mot bakgrund av ovanstående behöver Malung-Sälens kommun intensifiera och utveckla sitt kvalitetsarbete. Genom ett funktionellt kvalitetsarbete kan Malung-Sälens kommun skapa bättre förutsättningar för sina barns och elevers lärande och därmed även skapa förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse. I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 14 maj 2010 ska Malung-Sälens kommun redovisa till Skolinspektionen, enhet Öster i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits. Bedömningar Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

7 7 (25) 1 Kunskaper, utveckling och lärande Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten 1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter Kommentar och bedömning Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen Förskoleverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgen ska komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. I förskolor och fritidshem bedöms verksamhetens resultat utifrån hur väl de lever upp till kravet att ge barnen förutsättningar för en utveckling i enlighet med läroplanernas intentioner. Enligt Skolinspektionens bedömning, utifrån dokumentstudier och intervjuer med ledning samt representanter för personal och föräldrar, erbjuder kommunens förskolor barnen en god pedagogisk verksamhet som bidrar till en allsidig utveckling. Personalrepresentanterna betonar vikten av lek och olika former av skapande verksamhet i syfte att stimulera ett lustfyllt lärande hos varje enskilt barn. Utifrån intervjuer, med ledning samt med representanter för personal och föräldrar, gör Skolinspektionen bedömningen att kommunen behöver se över fritidshemmens förutsättningar för att tillgodose barnens rätt till meningsfull fritid och stöd i sin utveckling samt att ta ett större ansvar för och försäkra sig om att fritidshemmen utgör ett innehållsmässigt komplement till skolan. Grundskolan Utbildningen i grundskolan ska syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. I läroplan och kursplaner finns närmare angivet vilka kunskaper som eleverna ska ha förvärvat i årskurs tre, fem och nio. Kommunens egen redovisning av de nationella ämnesproven för 2009 i årskurs 3 visar att 24 procent av eleverna har otillräckliga kunskaper i svenska, motsvarande siffra i matematik är 25 procent. Kommunens egen redovisning av de nationella ämnesproven för 2009 i årskurs 5 visar att 21 procent av eleverna har otillräckliga kunskaper i ett eller flera ämnen. Det bör noteras att cirka 25 procent av eleverna inte når målen i svenska samt att cirka 30 procent inte når målen i engelska. Tillsynen visar vidare att det i Malung-Sälens kommun inte görs någon kommunövergripande bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5.

8 8 (25) Matematik, svenska och engelska är de ämnen som prioriteras i kommunens uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i årskurs 5 och då i form av resultat från de nationella proven samt olika diagnostiska prov i svenska. Av tabell 1 framgår att det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 år 2009 ligger över motsvarande resultat för riket. Det framgår också att andelen elever som nått målen i samtliga ämnen och det genomsnittliga meritvärdet varit goda under den redovisade tidsperioden, Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan ligger i stort sett i paritet med riket och över åren har inga större variationer skett. Vid en jämförelse mellan de två betygssättande skolorna i Malung-Sälens kommun framkommer att Ungärde genomgående och över tid redovisar bättre kunskapsresultat än Centralskolan. Centralskolan har dock förbättrat sitt meritvärde med cirka 12 meritvärdespoäng mellan åren 2008 och Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen har förbättrats från 87 procent 2008 till 91 procent Ungärde skolas resultat visar ett genomsnittligt meritvärde för 2009 på 223,9 samt att 100 procent av eleverna är behöriga till ett nationellt program. Vid en jämförelse mellan resultaten av nationella ämnesproven och satta slutbetyg framkommer att andelen högre satta slutbetyg än resultatet av ämnesprovet genomgående är lägre än rikets. År 2008 var det i svenska 12,3 procent högre slutbetyg än i ämnesprovet, i riket var motsvarande siffra 15,0 procent. I matematik är andelen elever som får ett högre slutbetyg än provets resultat 7,7 procent, jämfört med rikets 24,5. I engelska var resultaten i stort överensstämmande, 6,3 för Malung-Sälens kommun och 8,6 för riket. Noteras bör dock att fler elever, 10,6 procent, jämfört med rikets 1,6 procent, ges ett lägre slutbetyg i engelska, än vad som följer av resultatet av de nationella ämnesproven. Skolinspektionen bedömer att Malung-Sälens kommun behöver vidta åtgärder så att alla elever ges möjlighet att lägst nå mål att uppnå i alla ämnen. Då det inte finns någon bedömning, varken på skol- eller kommunnivå, över hur stor andel av eleverna som når målen i samtliga ämnen i årskurs 5, kan Skolinspektionen inte göra någon bedömning av elevernas kunskapsresultat i denna årskurs (se vidare avsnitt 1.2). Andelen elever som klarat samtliga delprov i de nationella ämnesproven i årskurs 3 och 5 indikerar dock att kunskapsresultaten är alltför låga i de lägre skolåren. Även om kunskapsresultaten i årskurs 9 förbättrats det senaste året är det angeläget att uppnå ytterligare förbättringar eftersom statistiken visar att cirka 10 procent av eleverna de senaste fem åren lämnat årskurs 9 utan att ha nått målen i alla ämnen. Det är även angeläget att Malung-Sälens kommun analyserar orsakerna till den avsevärda skillnaden i meritvärdespoäng mellan pojkar och flickor. Gymnasiet Resultaten på Malung-Sälens gymnasieskola varierar mellan de olika programmen och över tid. Eftersom det finns så pass få elever inom varje program är statistiken på nationell nivå ofullständig varför det är svårt att dra några slutsatser på programnivå. Skolan har inte genomfört någon egen analys som Skolinspektionen kunnat ta del av under tillsynen. För skolan som helhet fullföljde 79 procent av eleverna sin utbildning inom fyra år.

9 9 (25) Detta resultat har varierat mellan procent under de senaste fem åren. Av de elever som fullföljde sin utbildning 2008 var 87 procent behöriga till högskola, vilket är något under genomsnittet för riket som var 89 procent. Skolan har inte genomfört någon sammanställning av resultaten för de elever som följer ett individuellt program. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att eleverna når målen för utbildningen och att dessa insatser bör grundas på en analys på skolnivå. Vuxenutbildningen och sfi Vuxenutbildningen i Malung-Sälen uppnår goda resultat avseende andelen elever som slutför de olika kurserna både inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Exempelvis kan nämnas att alla elever hade minst godkänt på matematik A. Inom sfi var andelen elever som avbrutit utbildningen 43 procent av de elever som påbörjat sina studier 2005/2006. Detta är en högre andel än genomsnittet för riket som var 34 procent. Resultaten avser år Rektor och lärarna beskriver att de har ett systematiskt kvalitetsarbete för att tillse att de studerande når sina personliga mål med utbildningen. Skolinspektionen bedömer att verksamheten behöver utveckla sitt arbete för att fler elever inom sfi ska fullfölja sin studieväg. Särskolan Skolinspektionen kan inte bedöma kunskapsresultaten då tillräckligt underlag saknas. Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9 Malung-Sälens kommun 1 Samtliga skolor i kommunen 2 Riket Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) behöriga till nationellt program ,3 203,7 211,3 209,3 210,9 218,6 207, Källa: Skolverkets nationella uppföljning 1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

10 10 (25) 1.2 Uppföljning av resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande. Bedömningspunkter Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Motivering Enligt 1 kap. 12 skollagen är den som är huvudman för utbildningen ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har rektor ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Detta medför en skyldighet att kontinuerligt följa upp och utvärdera skolans resultat i förhållande till de nationella målen. Även i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) beskrivs rektorns ansvar för att verksamheten inriktas på att nå målen för utbildningen. Som huvudman för utbildningen följer Malung-Sälens kommun i varierande omfattning upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer samt resultatet av arbetet inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. I tillsynen framkommer dock att det saknas en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i relation till kursplanernas mål i samtliga ämnen i grundskolornas årskurs 5. Sådan uppföljning och utvärdering sker varken i kommunens skolor eller på kommunövergripande nivå. Detta innebär att varken rektorer eller kommunen har något samlat underlag för bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i alla ämnen. Följaktligen saknas tillräckliga underlag för att kunna fatta välgrundade beslut om organisation, resurser och stödinsatser som i sin tur kan vara avgörande för grundskolors resultat och elevers kunskapsutveckling. Vidare framkommer att kommunens uppföljning och utvärdering av elevernas resultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 i alla ämnen behöver förbättras. I detta sammanhang är det viktigt att följa upp och analysera skillnaden i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor samt skillnaden mellan resultaten på nationella ämnesprov i årskurs 9 och satta betyg i årskurs 9. En jämförelse mellan resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 och elevernas slutbe-

11 11 (25) tyg visar på en mindre god överensstämmelse i ämnet matematik. Drygt var tionde elev får ett lägre betyg i matematik än motsvarande provresultat. Nationella prov utgör ett av flera underlag för betygsättningen, därför ska betyg inte enbart vara baserade på resultaten vid de nationella proven, men det är ändå värt, att inom kvalitetsarbetet, uppmärksamma differensen för att få en förståelse för och en förklaring till varför denna skillnad finns. Malung-Sälens kommun har utarbetat ett digitalt bedömningsunderlag för samtliga ämnen och skolår i grundskolan som kommer att tas i fullt bruk under vårterminen Underlaget kommer att ligga till grund dels för lärarnas uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten dels för de skriftliga omdömen som upprättas inför varje utvecklingssamtal. Tillsynen visar också att det systematiska kvalitets- och uppföljningsarbetet vid Malung-Sälens gymnasieskola är eftersatt. Bland annat har skolan inte följt upp och utvärderat kvaliteten på undervisningen som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Det görs heller inga sammanställningar av resultaten på nationella prov, vare sig på skolnivå eller för de enskilda kurserna. Vidare har inte arbetet med normer och värden utvärderats och resultaten för eleverna som går ett individuellt program har inte sammanställts. Vuxenutbildningen följs däremot upp och utvärderas och resultaten tas tillvara och omsätts i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Inte heller för den obligatoriska särskolan finns en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i relation till kursplanernas mål i alla ämnen. Malung-Sälens kommun behöver, enligt Skolinspektionens bedömning, ytterligare utveckla sitt kontinuerliga och systematiska kvalitetsarbete. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Bedömningspunkter Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer.

12 12 (25) Motivering Enligt 1 kap. 2 skollagen ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Enligt 14 a kap. 6 skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, ska eleven i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan och fritidshemmet ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Intervjuer med barn och elever samt personal visar att barn och elever inom kommunens verksamheter i huvudsak upplever miljöerna som trygga. Rutiner finns för att hantera och bearbeta situationer med trakasserier och kränkningar som ändå kan uppstå. Det gör att barnen och eleverna oftast trivs och känner sig trygga. Av tillsynen framkommer emellertid att det finns några grundskolor som inte helt lever upp till nämnda krav. I intervjuer med elever, rektorer och personal framkommer att elevernas upplevelse av trivsel och trygghet liksom arbetsro varierar mellan olika skolor och klasser. I de fall kränkningar förekommer sker detta främst i form av verbala kränkningar. Vidare framkommer i intervjuer med rektorer, personal och elever att det förekommer olika former av utfrysning, kränkningar och hot via SMS bland eleverna vid Centralskolan. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att samtliga verksamheter utgör trygga miljöer Kommunen ser till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Motivering Enligt 14 a kap. 6 skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta arbete finns i 7 och 8 samma kapitel och lag. Enligt Lpo 94 ska var och en som verkar inom skolan främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla

13 13 (25) och hos eleverna förankra de grundläggande värden som samhällslivet vilar på. Tillsynen visar att det i många verksamheter pågår en rad aktiviteter för att förebygga och förhindra kränkningar, men att det i varierande omfattning saknas gemensamma former för ett aktivt värdegrundsarbete. De sammantagna insatserna har inte varit tillräckliga eller gett önskad effekt då tillsynen visar att det förekommer kränkningar och att det finns elever som upplever miljön i skolan eller fritidshemmet som otrygg. I intervjuer med elever, personal och föräldrar framkommer att värdegrundsarbetet, i vissa fall, är förlagt till specifika lektioner, vilket får som följd att det inte alltid är med som en naturlig del i den övriga undervisningen. Det finns också en stor variation mellan olika lärare när det gäller omfattning och engagemang kring det aktiva och förebyggande värdegrundsarbetet. Därmed finns inte alltid ett konsekvent förhållningssätt hos personalen, vilket medför en risk att regler och överenskommelser inte tillämpas på likartat sätt. Resultatet blir i flera fall bristande arbetsro och oro under både lektioner och övrig tid. En i kommunen genomförd enkät 2008 visar bl.a. på ett anmärkningsvärt högt resultat, drygt 50 procent av eleverna vid Centralskolan svarade att de ofta saknar en vuxen att tala med om viktiga saker. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder för att säkerställa att det i samtliga verksamheter bedrivs ett målinriktat arbete kring dessa frågor Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna i varje särskild verksamhet. Motivering Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen ska en utbildningsanordnare varje år upprätta en likabehandlingsplan med översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten, dels förebygga och förhindra trakasserier. Kraven i de båda lagarna kan uppfyllas i en gemensam plan. Enligt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer

14 14 (25) mot diskriminering och kränkande behandling ska likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen och eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Samtliga verksamheter i kommunen har likabehandlingsplaner som även innehåller en plan mot kränkande behandling. Förskolornas likabehandlingsplaner utgår från en gemensam mall. Planerna är upprättade enligt den numera upphävda lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. I planerna återfinns en beskrivning av det förebyggande och främjande arbetet på en mycket generell nivå och den enskilda förskolans arbete och förutsättningar går inte att utläsa. Planerna saknar aktuell kartläggning och därtill kopplade åtgärder. Barnen har inte varit delaktiga vid upprättande och översyn av planerna. Tillsynen visar att grundskolorna och fritidshemmen har gemensamma planer som kallas likabehandlingsplaner och är upprättade enligt den numera upphävda lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Samtliga planer innehåller definitioner av begreppen kränkande behandling och diskriminering samt åtgärder mot kränkande behandling. De olika verksamheternas specifika förutsättningar, behov och åtgärder går inte att särskilja i alla planer, inte heller har eleverna givits tillfälle att vara delaktiga vid upprättandet av planerna. Av gymnasieskolans och vuxenutbildningens likabehandlingsplaner går det inte att utläsa om de utgår från en aktuell kartläggning. Lärare och övrig personal vid skolorna har medverkat i framtagandet av planerna, det framkommer dock under tillsynen att flertalet elever och studerande inte känner till att planen finns. Planerna utvärderas inte heller i skolornas kvalitetsredovisningar. Det framgår heller inte att särvux omfattas av planen för Lärcentrum. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att det för samtliga verksamheter upprättas planer mot kränkande behandling som fullt ut svarar mot gällande författningskrav Kommunen ser till att likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg Motivering Enligt 3 a förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska en uppföljning och en utvärdering av likabehandlingsplanen göras i kvalitetsre-

15 15 (25) dovisningen för I kvalitetsredovisningen som avser år 2009 och följande år ska likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling i de olika verksamheterna följas upp och utvärderas årligen. Malung-Sälens kommun har inte följt upp och utvärderat likabehandlingsplanerna i de kvalitetsredovisningar som redovisats t.o.m Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver se till att verksamheternas likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling följs upp och utvärderas årligen i kvalitetsredovisningarna avseende 2009 och kommande år. 3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur kommunen följer bestämmelserna. 3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning Bedömningspunkter Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. Motivering Svenska som andraspråk Enligt 2 kap. 15 grundskoleförordningen ska undervisningen i svenska som andraspråk bl.a. anordnas om det behövs för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål. Av 2 kap. 16 samma förordning följer att undervisning i svenska som andra språk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Tillsynen visar att det förekommer att svenska som andraspråk inte alltid erbjuds elever som är berättigade till detta. Ibland fungerar undervisningen som stöd i svenska eller så görs det inte någon tydlig åtskillnad mellan undervisningen i svenska som andraspråk och i svenska. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så undervisningen i

16 16 (25) svenska som andraspråk erbjuds och anordnas i enlighet med förordningens krav. Elevens val I timplanen för grundskolan (se bilaga 3 till skollagen) anges ett visst antal timmar för elevens val. Enligt 2 kap. 19 grundskoleförordningen ska undervisningen i elevens val syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare fått undervisning i. Av 2 kap. 20 samma förordning följer att styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen och sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter som finns inom ramen för gällande bestämmelser. I intervjuer med rektor, lärare och elever framkommer att organisationen av och innehållet i elevens val skiljer sig åt mellan skolorna men också inom respektive skola. Elevens val kan exempelvis innebära att eleverna kan välja mellan olika förutbestämda aktiviteter eller välja arbetssätt och metoder inom ett förutbestämt arbetsområde. Elevens val kan också innebära att eleven ges möjlighet att slutföra olika arbetsuppgifter i ordinarie ämnen. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver säkerställa att alla elever, i enlighet med grundskoleförordningen, erbjuds ett reellt och allsidigt urval av ämnen inom vilka de ges möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper. Modersmålsundervisning i grundskolan och barns möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, ska förskolan sträva efter att varje barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera på såväl svenska som sitt modersmål. Enligt 2 kap. 9 grundskoleförordningen ska elever, om en eller båda föräldrarna har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör ett dagligt umgängesspråk, få sin undervisning i detta språk som modersmålsundervisning om eleven har grundläggande kunskaper i språket och eleven önskar få sådan undervisning. Av 2 kap. 13 samma förordning följer att kommunen är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk, endast om det finns en lämplig lärare och, som huvudregel, om minst fem elever önskar undervisning i språket. I Malung-Sälens kommuns förskolor finns barn med annat modersmål än svenska. Tillsynen visar att det saknas rutiner för hur förskolebarn som har ett annat modersmål än svenska ska få möjligheter att utveckla detta och sin kulturella identitet. Enligt förvaltningen har kommunen stora svårigheter att rekrytera personal med de modersmål som barnen har. Även i Malung-Sälens kommuns skolor finns elever i grundskolan som är berättigade till modersmålsundervisning, men som inte erbjuds detta. Orsaken är även här svårigheter med att rekrytera modersmålslärare.

17 17 (25) Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att alla barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sin kulturella identitet som sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål i enlighet med läroplanens föreskrifter. Det är av stor vikt att det finns strategier för arbetet med att erbjuda barnen möjlighet att kommunicera på sitt modersmål. Skolinspektionen vill framhålla att förskolans läroplan ställer krav på att sådana strategier ska finnas även om det saknas personal med det modersmål barnen behöver. Vidare bedömer Skolinspektionen att skolorna behöver finna lösningar för att erbjuda modersmålsundervisning till alla elever som är berättigade till detta. Särskilt stöd Enligt 2 a kap. 3 skollagen ska barn i skolbarnsomsorg som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorgen deras speciella behov kräver. I tillsynen framkommer att det finns barn som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling, men som inte alltid får detta tillgodosett på fritidshemmet. Enligt både grundskole- och gymnasieförordningen ansvarar rektor för att eleverna erbjuds stödinsatser för att nå målen för utbildningen. Om det, efter att behov utretts, framkommer att eleven behöver särskilt stöd ska rektor se till att åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. En särskild form av stöd är studiehandledning på modersmålet. Tillsynen visar att det särskilda stöd som erbjuds i grund- och gymnasieskola oftast är organiserat för matematik, svenska och engelska. För övriga ämnen erbjuds mer sällan stöd. Studiehandledning på elevens modersmål erbjuds inte alla elever som är i behov av sådant stöd. I ungefär hälften av alla skolor upprättas inte åtgärdsprogram som fullt ut motsvarar författningarnas krav. Skolinspektionen bedömer att Malung-Sälens kommun behöver vidta åtgärder så att alla barn och elever får det stöd de har rätt till. Skolbarnsomsorg för tolvåringar Enligt 2 a kap. 1 skollagen svarar hemkommunen för att barn som är bosatta i Sverige erbjuds skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen avser barn till och med tolv års ålder som går i skolan. Av 2 samma kapitel och lag följer att skolbarnsomsorgen kan bedrivas i form av fritidshem och pedagogisk omsorg, och som öppen fritidsverksamhet för barn mellan tio och tolv år. I Malung-Sälens kommun anordnas skolbarnsomsorg i form av fritidshem. Information om skolbarnsomsorgens omfattning finns att tillgå på kommunens hemsida. Intervjuade föräldrar uttrycker dock att kommunen även på andra sätt än via sin hemsida bör informera föräldrarna om kommunens skyldighet att

18 18 (25) erbjuda plats i skolbarnsomsorgen till och med det år barnet fyller tolv år. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver förbättra informationen till vårdnadshavare om rätten till skolbarnsomsorg till och med tolv års ålder Kommunen ser till att lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav. Motivering Specialutformat program i gymnasieskolan Av 5 kap. 4 skollagen framgår att ett specialutformat program i fråga om utbildningens nivå ska motsvara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Vidare framgår bl.a. att det kan utformas gemensamt för en grupp elever och att styrelsen ska fastställa en plan och programmål för ett sådant specialutformat program. Enligt bilaga 2 till skollagen ska specialutformade program omfatta gymnasiepoäng och innehålla samma kärnämnen som de nationella programmen och med samma omfattning. I samband med tillsynen vid Malung-Sälens gymnasium har Skolinspektionen granskat det specialutformade handelsprogrammet med inriktning mot snowboard-/freerideåkning. Enligt programmålen är syftet med programmet att ge kunskaper inom turism i allmänhet och skid-/snowboardturism i synnerhet samt att utveckla insikter i företagandets villkor. Det framgår inte helt tydligt av poängplanen hur programmets mål och syften ska kunna realiseras genom de valda kurserna. Det gäller exempelvis några av punkterna under skolans ansvar: Har god bransch- och produktkunskap och kan informera om produkter på ett relevant sätt och Kan arbeta på ett serviceinriktat och ansvarsfullt sätt och har förmåga att lösa problem inom verksamhetsområdet. I programmålen anges att programmet ämnesmässigt ligger mitt emellan det nationella Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning ekonomi och det nationella Handels- och administrationsprogrammet med inriktning turism. De obligatoriska kurserna i poängplanen på det specialutformade programmet utgör dock bara 150 av de 800 gymnasiepoäng som är gemensamma karaktärsämneskurser i det nationella samhällsvetenskapliga programmet. På kommunens hemsida framhålls i informationen om programmet att tre schemalagda dagar i veckan ägnas åt den valda skidsporten. Skolinspektionen vill erinra kommunen om att det behöver finnas en tydlig koppling mellan det specialutformade programmets programmål och kurserna i

19 19 (25) poängplanen. Vidare vill Skolinspektionen uppmärksamma kommunen på vikten av att den information som ges om utbildningen är rättvisande vad avser exempelvis utbildningens innehåll och syfte. Lokala kurser En lokal kurs ska enligt 2 kap. 14 gymnasieförordningen, ge kunskaper i ett eller flera nationellt fastställda ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen, eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program, eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. Vid skolan finns flera lokala kurser som inte lever upp till förordningens krav. Exempelvis erbjuds en lokal kurs i specialidrott C. Kursen består till stor del av den nationella kursen pedagogiskt ledarskap, LPL1208 som omfattar 100 poäng. Härutöver har fogats ytterligare fyra mål som innefattar kunskap om träning, kost och tävlande i den valda skidsporten samt ytterligare 100 gymnasiepoäng. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver se över innehållet i sina lokala kurser så att de följer föreskrifterna i förordningen, samt, där nationella kursplaner finns, använda sig av dessa kurser. 3.2 Resurser Bedömningspunkter Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. Motivering Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner skyldiga att för undervisning använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får endast göras om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Skolinspektionen kan konstatera att det förekommer att elever får sin undervisning av lärare som inte har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, bl.a. gäller detta spanska, naturorienterande och samhällsorienterande ämnen samt i teknik. I varierande grad deltar lärare från kommunen i lärarlyftet för att förbättra an-

20 20 (25) delen lärare med utbildning i de ämnen som de i huvudsak undervisar i. Skolinspektionen bedömer att Malung-Sälens kommun behöver vidta åtgärder, både inom den egna organisationen liksom vid rekrytering, för att öka andelen lärare med utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva Kommunen ser till att lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respektive verksamhets behov Utbildningen är avgiftsfri. Motivering Enligt 4 kap. 4 skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmaterial, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. I tillsynen framkommer att en skola, Centralskolan, årligen arrangerar en friluftsdag med skidåkning som ett valfritt alternativ. För detta får eleverna betala ca kronor. Enligt Skolinspektionen kan inte kronor anses vara en obetydlig kostnad i skollagens mening. Att friluftsdagen ges som ett frivilligt alternativ för eleverna föranleder inte någon annan bedömning eftersom all utbildning ska vara avgiftsfri. Kommunen behöver vidta åtgärder så att skollagens krav på avgiftsfri utbildning följs.

21 21 (25) 3.3 Styrning och ledning Bedömningspunkter Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger i verksamheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta Kommunen ser till att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. Motivering Av 1 lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola