ALBANIEN. trist och isolerat? Glöm det!

Transkript

1 ALBANIEN trist och isolerat? Glöm det! Utsikt över Albaniens huvudstad Tirana. I bildens mitt ses ett jättelikt plakat med ett foto av nobelpristagaren Moder Teresa. Hon hade rötter i Albanien och skulle blivit 100 år NORDISK FILATELI Februari 2011

2 Text och bild Lars Erik Gewalli Albanien håller raskt på att hämta sig från den oerhörda fattigdom som präglat landet fram till för bara några år sedan. Ekonomin växer så det knakar, och man siktar på ett EU-medlemskap. Det vackra landskapet och de många fina sandstränderna ger också goda förutsättningar för en växande turism. U nder många år byggde Albanien under led ning av kommunistledaren Enver Hoxha, upp en image som Europas fattigaste och tristaste område dessutom isolerat från omvärlden. Det blev inte bättre på 1990-talet när marknads - ekonomin gjorde sitt intåg. Många uppfattade den nya ordningens frihet som att man nu kunde göra vad man ville. Korruptionen bredde ut sig som en löpeld, de offentliga institutionerna slu - tade i praktiken att fungera och privatiseringen gick på kryckor. Det blev inte bättre av att myndigheterna hade del i skulden till att det ökända pyramidspelet kunde bre - da ut sig och ruinera en stor del av befolkningen. En stor omsvängning har skett det senaste decenniet och inte minst de allra sista åren. Ekonomin har haft den högsta tillväxten i Eu - ropa. Det betyder att rapporter om landets situation snabbt blir inaktuella. Spektakulära skyskrapor växer fram i huvudstaden Tirana, och lyxhotell trängs med en mängd restauranger av alla sorter. En hypermodern flygplats benämnd efter Moder Te resa är nyligen utvidgad. Vägbyggen pågår runt om kring i landet. Bilparken har växt, och trots flerfiliga infartsvägar till Tirana är det ofta köbildningar. Efter att ha blivit medlem i NATO 2009 siktar man nu på medlemskap i EU. Det är inte uteslutet att man i varje fall får kandidatstatus re - NORDISK FILATELI Februari

3 I detta förhållandevis enkla palats bodde på sin tid kommunistledaren Enver Hoxha. dan i höst. Även om välståndet har stigit kraftigt i Tirana skall man inte glömma att fattigdomen, speciellt på landet, inte är utrotad. Här finns det många som varken har elektricitet eller rinnande vatten. Blivande turistland Albanien lever mycket på bi - stånd utifrån och måste utveck - la näringar som ger intäkter till landet. En stor potential finns i turismen. Den nästan 40 mil långa kusten mot Ad - riatiska havet har massor av fina breda sandstränder. De är sparsamt utnyttjade av turister. De fantastiska bergstrakterna kan användas både för vinter- och sommaraktiviteter. Och det finns många intressan - ta kulturella läm ningar från romartiden och framåt. Man behöver inte kunna albanska eftersom de flesta man möter har någon kunskap i ett utländskt språk som engelska, italienska eller till och med tys - ka. Albanerna är också ett vän - ligt folk och lätta att umgås med. Kriminaliteten är låg och man riskerar knappast överfall på kvällarna i Tirana. Så en semester i Albanien kan mycket väl rekommenderas. Men tänk på att märkes - varorna i butikerna sannolikt forts sid 10. Översikt över perioder med frimärksutgivning Ottomansk ockupation Turkiska frimärken. Italiensk postförvaltning i delar av landet ( ). Ex.vis i Durazzo/ Durrës , Scutari och Valona/ Vlorë Självständigt provisorisk regering Egna och italienska frimärken Furstendöme sammanbrott under Egna frimärken första världskriget, varierande ockupation Fransk ockupation av Koritza/ Korçë Republik President Zog Egna frimärken Kungadöme Kung Zog Egna frimärken Italiensk ockupation Frimärken katalogiserade som albanska Grekisk ockupation av södra Albanien Övertryck på grekiska märken Tysk ockupation Frimärken katalogiserade som albanska Självständigt Egna frimärken Socialistisk folkrepublik Enver Hoxha Egna frimärken 1991 Republik Egna frimärken 8 NORDISK FILATELI Februari 2011

4 Albanien Turkiskt märke avstämplat i staden Berat i Albanien (1891) Österrikiskt märke avstäm - plat i den albanska hamnstaden Valona (=Vlorë) under den turkiska ockupationen Italiensk post i Albanien: Distriktet Korçë påtryck på italienskt var ockuperat av märke:10 para (1907) Frankrike under Första frimärket: Albanien första världskriget (1917) och Illyrien, Gjergji Kastrioti Skanderbeg, 2 qint (1913) Fästningen i Berat med påtryck: Republika Shqipëtare (1925) Flygpostmärke under den italienska ockupationen med bild på den italienske kungen Viktor Emanuel (1939) Bron över floden Kiri påtryckt med 14 september 1943 dagen för bildandet av den regering som inledde samarbete med nazityskarna (1943) Çerçiz Topull och Mihal Grameno kastades i fängelse för frihetskampen mot ottomanerna (1958) 50-årsminnet av slaget vid Mashkul lore (1958) Folkpolisen 15 år (1960) 15-årsminnet av befrielsen gränsvakt (1960) Aleksander Moisiu skådespelare (1960) Albansk flerstämmig körsång, Iso-polyfoni, 40 lekë (2009) Arkeologiska upptäckter romerska kejsare av illyriskt (albanskt) ursprung, 30 lekë (2009) Två teaterstycken på Albaniens nationalteater, 20 och 80 lekë (2009) Lika Janko, en målare i den albanska diasporan, 60 lekë (2009) NORDISK FILATELI Februari

5 De fina sandstränderna borde vara attraktiva för europeiska turister. Denna ligger vid hamn - staden Durrës från vilken det går färjor till Brindisi och Bari i Italien. är kopior i detta land med omfattande korruption. Post sedan romartiden Posten har en lång historia i Albanien. Som en del av det romerska riket ingick man i deras kurirsystem Cursus Pub - li cus för 2000 år sedan. På 1400-talet krigade den albanske nationalhjälten Skan - derbeg mot olika motståndare. Det sägs att han genom olika signalsystem på strategiska platser lyckades inhämta kunskap om hur stridigheterna för - löpte en föregångare till telegrafen alltså. Det är också intressant att notera från samtida dokument (Kanun of Leke Dukagjini) att budbärare icke må dödas oavsett meddelandets innehåll. Under de följande 500 åren var albanerna del av det ottomanska riket och dess postsys - tem. Från slutet av 1800-talet användes alltså turkiska fri - mär ken i de albanska områdena. När albanerna förklarade sig självständiga i november 1912 dröjde det inte mer än en vecka innan man hade upprättat Post-, Te lefon- och Telegrafmi - ni steriet. Och i maj 1913 utkom det första albanska frimärket. Under mellankrigstiden var Albanien först republik och senare kungadöme under kung Zog. Han var personligen aktiv i utvecklandet av postväsen- Den albanske frihetshjälten Skanderbeg ( ) föddes i den lilla bergsbyn Krujë. det. Frimärkena var viktiga i ambitionen att profilera landet och utveckla de internationella kontakterna. Post admini stra - tionen var, lik som all admini - stration i Albanien än idag, mycket toppstyrd. Postchefen skulle själv godkänna alla nyrekryteringar och lade stor vikt vid god handstil hos medarbetarna. Krig och diktatur Andra världskriget innebar en katastrof för postväsendet. I stort sett all infrastruktur för - stördes under den italienska och senare tyska ockupationen. Under den totalitära regimen under Enver Hoxha efter kriget hölls postväsendet i hårda tyglar. Regimen såg fiender överallt både inom och utom landet. För att begränsa dessa oftast påhittade fiender att kom municera blev postservicen i många hänseenden därför begränsad till nomenkla tu - ran. Det betydde att vanligt folk hade stora svårigheter att få kontakt med släktingar i andra delar av landet för att inte tala om i utlandet. Från kaos till modernt postväsen Under demokratiseringen i bör - jan av 1990-talet spelade posten en viss roll trots det kaotiska tillståndet i landet. Service - nivån var generellt under all kritik brev kunde ta mer än en vecka om de överhuvud ta- 10 NORDISK FILATELI Februari 2011

6 Överst en cykelverkstad i det fria. Därunder försäljare av krims krams som är en vanlig syn på gatorna. Det finns ett flertal spektakulära skyskrapor i Tirana. get kom fram. Ont om transportmedel och ren ovilja att utföra arbetet, var bidragande or - saker. Lönenivån gjorde att det kunde vara mer lönsamt att förmedla brev själv än att arbeta på posten. År 2005 genomfördes en omfattande omorganisation av pos - ten. Modern teknologi, marknadsmässiga principer och en het önskan hos befolkningen att uppfylla EU-krav, har bidragit till att Posta Shqiptare idag fungerar på ett mer funktionellt sätt. Nu finns postnummer, bätt re distributionskanaler och en rad nya postkontor som alla är inrättade efter en enhetlig standard (frimärken köper man alltid i kassan längst till höger). Förtroendet för posten kan nu sägas ha återupprättats efter många och svåra år. Många olika frimärks - perioder Albaniens frimärken var under Hoxha enkelt utformade, och det bidrog knappast till något större intresse för dem. Det som är verkligt spännade är att följa utvecklingen i motivval och de för ändringar som skett under de olika frimärks - perioderna. Översikten på sidan 8 är in- Fortet i Durrës har anor från den grekiska och romerska tiden. te fullständig, då oli ka länder, bland annat Itali en, Frankrike och Österrike, speciellt under första världs kri get försökt få herredöme över delar av Alba - nien. NORDISK FILATELI Februari