BULGARIEN ett gränsland

Transkript

1 BULGARIEN ett gränsland Alexandar Nevski-katedralen i Sofia är en av de största och mest imponerande ortodoxa katedralerna i världen. av Lars Erik Gewalli Bulgarien med sitt läge i den sydöstra utkanten av Europa är kanske inte så välkänt för oss nordbor. Att landet dessutom var ett av de mest sovjetvänliga under kommunisttiden gjorde det inte heller mer lättillgängligt. Här ger vi dig en liten inblick i Bulgariens historia och, naturligtvis, posthistoria och frimärken. Och har du för avsikt att själv besöka detta land, så får du här också goda råd om hur du skall handskas med de inhemska vampyrerna! B ulgarien med sin långa historia har spelat en stor roll i förbindelserna mellan Europa och Mindre Asien. Under de första kungadömena för runt år sedan var Bulgarien betydligt större än idag. Ända från Adriatiska havet i väster, Egeiska havet i söder och till Svarta havet i öster regerade de bulgariska kungarna, och på så sätt kontrollerade man landvägen mellan kontinenterna. I Bulgarien används det kyrilliska alfabetet. Det bygger på det glagolitiska alfabetet som utvecklades år 855 av missionärsbröderna Kyrillos och Methodios. De kom från Ohrid som då tillhörde Bulgarien men numera ligger i republiken Makedonien. Det kyrilliska alfabetet används i mindre variationer bland annat även i Ryssland, Serbien och Ukraina. Tiden från 1393 och femhundra år framåt räknas som en mörk tid av bulgarerna. Då var Bulgarien och för övrigt en 20 NORDISK FILATELI April 2005

2 stor del av balkanhalvön nämligen en del av det Osmanska riket det som numera kallas Turkiet. Bulgariska vampyrbett inte smittosamma! Från dessa forna tider är fortfarande myter och legender levande i landet. Det gäller speciellt vampyrer som ju också är kända från andra länder på Balkanhalvön. En lokal variant i Bulgarien är att just den sjunde sonen i en familj riskerar att bli vampyr. Det kan också bli problem om man inte begraver de döda på rätt sätt. Då kan de återvända från gravarna som vampyrer. Det är på natten som vampyrerna stiger upp från sina gravar för att bege sig till den plats där de levde. Här dricker de blod och det händer också att de kväver de sovande. Till tröst skall dock sägas att vampyrbett inte är smittsamma i Bulgarien. Vampyrerna är rädda för ljus, eld, vatten, nålar och vargar. De är också lättlurade. Man kan hälla ut frön på golvet och vampyren kommer då att vara upptagen med att räkna dem, ett och ett. Man kan också be vampyren hämta fisk i Donau, för att man då kan vara säker på att han ramlar i och drunknar. Ett bra sätt att bli av med en vampyr är att hälla kokande olja i graven. Det måste dock göras en lördag, för det är den enda dagen som vampyren inte lämnar sin grav. Bulgariens första post Under slutet av 1800-talet började det Osmanska riket att försvagas, och drömmen om återupprättandet av ett Storbulgarien började ta form. En del av det nuvarande Bulgarien blev efter stridigheter ett furstendöme De viktigaste administrativa uppgifterna blev nu att bygga upp ett polisväsen, ett rättsväsen och ett postväsen! Den turkiska armén hade fördärvat mycket av post- och telegrafkommunikationerna Faktaruta Antal innevånare 7,8 miljoner Yta km 2 (1/4 av Sveriges) Huvudstad Sofia (1,4 miljoner invånare) Religion Kristet ortodoxa (83%), muslimer (12%) Den ryske tsaren Alexander II hjälpte bulgarerna att bli fria från de osmanska härskarna Den 14 meter höga bronsstatyn står mellan SAShotellet och parlamentet. under sin reträtt, men med rysk hjälp fick man ett fungerande postväsen och postrutter inrättades. De första 15 startades redan Några år senare hade man igång ett nätverk med 206 vagnar och 416 hästar fördelade på på 62 skjutsstationer. Det var ett system som fungerade förhållandevis bra, med unga engagerade medarbetare i furstendömets nya postverk. Posttrafiken och behovet av förbättrad kommunikation innebar vidare att man slog samman post- och telegrafverken ett system som inte var olikt många andra länders. Utvecklingen fick också hjälp av utbyggnaden av nya järnvägslinjer. År 1886 täckte järnvägspostlinjerna 50 mil, för att nästan tiodubblas under de följande 50 åren. Intressanta frimärken! De turkiska frimärkena ersattes 1879 av de första egna utgåvorna. De var fem till antalet och trycktes i Ryssland. Valörerna kom av någon anledning att anges i den för Bulgarien något annorlunda valutan franc och centimes. När de efterföljande frimärkena kom 1881 var valörerna angivna i lev (som betyder lejon) och stotinki (hundradelar) en valuta som varit rådande sedan dess. forts sid 22. NORDISK FILATELI April

3 Nationalteatern är uppkallad efter författaren Ivan Vazov. forts från sid 21. Bulgarien har utmärkta viner fyll din egen flaska för 5 kronor litern! Frimärksutgivningen i Bulgarien har under vissa tider varit utsatt för kritik och därför fått ett blandat mottagande av samlare. Frimärkena är dock inte alls ointressanta, snarare tvärtom. Kopplingen mellan motiv och den politiska situationen är ofta tydlig, och man kan genom frimärkena därför spåra den omtumlande historiska utvecklingen under de gångna hundra åren. Det är också intressant att notera att Bulgarien var ett av de första länderna som gav ut minnesfrimärken. Redan 1901 kom ett första riktigt patriotiskt motiv. 25-årsminnet av upproret mot turkarna firades provokativt med en frimärksutgåva som visade en kanon. Året efter var det 25-årsminnet av det mot turkarna avgörande fältslaget vid Shipkapasset 1877 som avbildades på frimärken. Då skall man betänka att Bulgarien när dessa märken gavs ut, fortfarande formellt var en del av det Osmanska riket. Balkankrigen bekräftade slutgiltigt att turkarnas överhöghet över den största delen av Balkanhalvön var tillända. Bulgarerna firade segern mot turkarna med frimärken med övertryck Frihetskriget. Storbulgarien kunde dock in- forts sid 24. Frimärksperioder År Styresskick Ca antal ordinarie Märken (icke-svartlistade) per år frimärken Furstendöme 71 2, Kungadöme Folkrepublik Republik NORDISK FILATELI April 2005

4 300-talet f.kr.: En enorm guldskatt från den hellenistiska tiden har hittats i Panagyurishte (frimärket från 1999) 681: Enligt legenden om khan Kubrat finns de första spåren av en bulgarisk stat vid denna tid (1942) 800-talet: Med dopet av tsar Boris I infördes kristendomen (1942) Den osmanska tiden: Rilaklostret som grundades av Ivan Rilski redan på 900-talet (1946) blev under hela den osmanska tiden en symbol för bulgarisk kultur och identitet (1921) 1870-talet: Turkiskt märke avstämplat i den numera bulgariska staden Sjumen. Detta är en plats känd för sina många turkiska minnesmärken. 1877: Slaget mot turkarna vid Shipkapasset fick en avgörande betydelse för återupprättandet av Bulgarien (1921) Första världskriget: Staden Veles återges på ett märke med anledning av befrielsen av Makedonien (1917) Efter första världskriget: Tsar Ferdinand avbildades med en karta över det Storbulgarien som inte längre fanns (1921) Andra världskriget: Delar av Trakien ockuperades vilket gjorde att man under en tid åter fick tillgång till havet söderut. På frimärket avbildas ön Thassos i Egeiska havet (1941). Drottning Giovanna (som för övrigt var dotter till kung Victor Emanuel i Italien) besöker krigsskadade (1942) Den kommunistiska eran börjar: Efter kriget hyllades partisanerna samtidigt som de styrande till stor del blev avrättade (1946) Sovjettiden: Det bulgariska kommunistpartiets tolfte partikongress (1981) Vid krigsslutet: Tsar Boris III övertycktes med propaganda: Samla återvinningspapper (1945) Efter andra världskriget: Republiken infördes efter en folkomröstning (1946) Nutid: Bulgarien blir medlemmar av Europarådet (1992). Även om Bulgarien har genomgått en väldig utveckling de senaste åren återpeglar detta gamla frimärke fortfarande en realitet i landet, en bulgarisk bonde som plogar med förspända oxar (1917) NORDISK FILATELI April

5 forts från sid 22. te återupprättas då bland annat Serbien lade beslag på den nuvarande republiken Makedonien. Bulgarernas missnöje med detta medförde att de under första världskriget anslöt sig på centralmakternas (Österrike-Ungern och Tyskland) sida. Med hjälp av deras stöd lyckades man då annektera Makedonien, vilket återgavs på frimärken Kriget slutade dock med att Interiör från huvudpostkontoret i Sofia där man som synes firar postens 125-årsjubileum. man fick lämna tillbaka Makedonien och dessutom avträddes västra Trakien till Grekland. Under andra världskriget gjorde man förnyade expansionsförsök. Makedonien och delar av Rumänien besattes samtidigt som man försökte få tillgång till Egeiska havet. Allt detta beskrevs också på frimärken, men några bestående landvinningar blev det inte för Bulgarien. Under efterkrigstiden var nog Bulgarien det mest sovjetvänliga landet i Östeuropa, och kanske även efter Sovjetunionens fall. Och visst återspeglas detta i frimärken som illustrerar den ryska revolutionen, Lenin, Marx, sovjetiska rymdfärder och kommunistiska partikongresser. Men man måste också komma ihåg att man även balanserade med hyllningar till både Martin Luther och Picasso. Numera har man en trevlig och ganska moderat frimärksutgivning ja, man ger faktiskt ut färre märken än Sverige. En rad motiv visar på en önskan om en närmare anknytning till den europeiska gemenskapen. Posten numera Postkontoren och deras filialer har inte varit utsatta för den nedläggning som vi sett i Sverige och många andra länder. De lever i högsta välmåga och är flitigt besökta. Här kan man förutom att skicka brev och paket, också utföra de gamla hederliga postbankärendena. Faxmaskiner finns ofta tillgängliga och då telefonväsendet är integrerat finns möjligheter att både köpa telefonkort och företa telefonsamtal. Effektiviteten är kanske inte den bästa då postverket anser sig behöva mellan tre och fem dagar för att distribuera vanlig post inom landet. Skall man skicka paket utomlands får man vara beredd på att visa upp innehållet för tullinspektion först. En översikt över alla bulgariska frimärken fram till 2000 finns på transport- och kommunikationsministeriets hemsida: /en/communications/philately_ communications.html Bulgariens parlament med texten Enighet ger styrka. 24 NORDISK FILATELI April 2005