Detaljplan för Del av BADELUNDA-TIBBLE 3:15 m.fl.

Transkript

1 DP 1804 Detaljplan för Del av BADELUNDA-TIBBLE 3:15 m.fl. (ridanläggning och skola vid Brandthovda IP), Västerås Antagandehandling, , dnr: 2013/104-BN 213 Stadsbyggnadsförvaltningen, Västerås stad

2 PLANPROCESSEN I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under samrådsskedet för planförslaget ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning. I antagandeskedet antas detaljplanen av byggnadsnämnden eller i vissa fall av kommunfullmäktige. Antagandebeslutet vinner laga kraft efter tre veckor om inte beslutet överklagas. Samråd Granskning Antagande Laga kraft Figuren ovan illustrerar i vilket skede detaljplanen befinner sig i. TIDPLAN Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. Beslut om att planförslaget ska skickas ut på samrådsremiss har tagits av byggnadsnämnden 27 augusti Samråd kommer att ske under september och del av oktober. Efter samrådsskedet sammanfattas inkomna skrivelser i en samrådsredogörelse. Eventuellt revideras planförslaget och ställs sedan ut för granskning. Detaljplanen beräknas godkännas av byggnadsnämnden i april 2016 för att sedan antas av kommunfullmäktige juni HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning, inklusive genomförandefrågor Illustrationskarta Grundkarta Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Utlåtande efter granskning Nedanstående handlingar finns till tillgängliga på Västerås stads hemsida eller kan beställas från Byggnadsnämndens expedition. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) (Tyréns) Bilagor 1. Socialkonsekvensanalys (Tyréns) 2. Dagvattenutredning till detaljplan (Sweco) 3. Trafikutredning Brandthovda IP (Trivector) 4. Översiktlig geoteknisk undersökning (Ramböll) 5. Gestaltningsprogram (Norman Arkitektkontor AB) 6. Utvärdering utformningsalternativ ridanläggning Helena Hansson Tel: / 36

3 Postadress: Stadshuset Stadsbyggnadsförvaltningen Västerås E-post: Hemsida: Telefon Kontaktcenter: PLANBESKRIVNING SAMMANFATTNING Västerås Stad önskar flytta Hamre ridcenter från sitt nuvarande läge vid Hamre gård till ett läge vid Björkbacken mitt emot Brandthovda IP. Då platsen för ridanläggningen ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården måste en detaljplan upprättas. Utgångspunkten vid upprättandet av detaljplanen är att möjliggöra en ridanläggning utan att skada de kulturhistoriska värdena som finns i området. Planförslaget överensstämmer med intentionerna i Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP 62. Översiktskarta med planområdet markerat i blå färg. BAKGRUNDSBESKRIVNING VERKSAMHETERNA Hamre ridcenter inrymmer verksamheterna Hamre ridskola och Västerås ridgymnasium. Dessa är idag lokaliserade på Hamre gård, söder om Hamre sportfält. Hamre ridskola har cirka 500 aktiva elever i åldrarna 7-65 år. Majoriteten är dock i intervallet 7-17 år. Ridskolan har daglig verksamhet. Undervisning sker huvudsakligen på eftermiddagar och kvällar på vardagar samt dagtid på helger. 3 / 36

4 Flertalet av ridskolans elever cyklar till anläggningen alternativt blir skjutsade i bil. På Hamre gård finns i dag cirka 85 hästar uppstallade. Av stallplatserna är 30 privata inackorderingar, 20 privata gymnasiehästar och resterande ingår i ridskolans och gymnasiets verksamheter. Större tävlingar anordnas ungefär sex gånger per år. Västerås ridgymnasium är ett treårigt naturbruksgymnasium med inriktning mot hästhållning. Gymnasiet omfattar cirka 60 elever. All undervisning sker på anläggningen. Eleverna tar sig till skolan antingen med cykel, buss eller blir skjutsade i bil. Antalet stallplatser som efterfrågas av gymnasiets elever är mellan stycken. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FLYTT Hamre ridskola har ett stort och väl inarbetat upptagningsområde av ridskoleelever inom de östra stadsdelarna av staden. Möjligheten att ligga kvar i den östra delen av staden värderas därför högt. Upptagningsområdet för ridgymnasiet är dock inte knutet till läget i staden då alla gymnasieelever gör aktiva val av skola. Den nya ridanläggningen, som omfattas av denna detaljplan, kommer att inrymma Hamre ridskola samt Västerås Ridgymnasium. Motiven till att flytta Hamre ridcenter från sin nuvarande plats är bland annat: att anläggning är gammal och i stort behov av upprustning, anpassning och utvidgning för att bli ändamålsenlig att anläggningen i flera delar inte uppfyller de höjda kraven som finns i och med de nya djurskyddsbestämmelserna att ridcentret ligger nära befintlig bostadsbebyggelse inom Hamre och Fågelviken för att vara lämpligt att utvecklas. Angränsande områden utvecklas också ständigt och begränsar på så sätt anläggningens verksamhet att området som ridcentret förfogar över är för begränsad. Det finns inskränkningar i hur marken får användas. Risk finns att det blir fler inskränkningar då det förekommer fornlämningar i några av hagarna att det är svårt att hålla verksamheten igång samtidigt som lokalerna byggs om. Flytten gör det möjligt att fortsätta bedriva verksamhet även under byggtiden att Västerås ridgymnasium bedriver sin verksamhet på Hamre ridcenter kräver extra utrymmen som stallplatser och undervisningslokaler att området vid Hamre gård är mycket intressant för staden att exploatera med nya bostäder (gällande planprogram redovisar bostäder på platsen) Följande kriterier användes för att finna lämplig plats för lokalisering av Hamre ridcenter: cirka 500 meter till sammanhållen bebyggelse östra sidan av staden (samma upptagningsområde som idag) möjlighet till bussförbindelse staden ska äga marken minst 10 ha 4 / 36

5 UTREDDA ALTERNATIV Västerås stad har i flera års tid planerat för en flytt av Hamre ridcenter till en plats som är mer lämplig för utveckling av verksamheten. Flera utredningar har gjorts och som resulterat i nuvarande förslag till lokalisering. 5 / 36

6 Lokaliseringsutredning 2008 genomförde Fastighetskontoret en lokaliseringsutredning i syfte att hitta ny lokalisering av Hamre ridcenter. 11 stycken olika förslag till lokaliseringar på den östra sidan av staden utvärderades och samråddes med berörda förvaltningar inom Staden samt med Länsstyrelsen och Mälarenergi. Den plats som sammantaget ansågs ha flest positiva parametrar och därmed mest lämplig att gå vidare med och djupstudera var en lokaliering på västra sidan om Badelundaåsen. En studie av landskapet och ridanläggningens påverkan på denna genomfördes. Med utgångspunkt i genomförda studier och utredningar beslutade Staden att gå vidare med en lokalisering vid Badelundaåsen. Fördjupad översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP 62 År 2008 fick Stadsbyggnadskontoret (nuvarande Stadsbyggnadsförvaltningen) i uppdrag att upprätta en fördjupad översiktsplan för Badelundaåsen. Syftet var att analysera förutsättningarna för en lokalisering av Hamre ridcenter till platsen samt behandla bevarande och utvecklingsfrågor för Badelundaåsen och Anunds hög. I arbetet med den fördjupade översiktsplanen utreddes möjliga lokaliseringar ytterligare. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) utredde fyra olika lokaliseringsalternativt. Lokaliseringarna var: Badelunda norr vid Badelunda kyrka Badelunda mitt vid Björkbacken (nuvarande placering) Badelunda syd vid Tortunamotet Hökåsen Under samrådet inkom förslag om att Malma gård borde utredas ytterligare. En utredning benämnd Delutredning Malma Gård gjordes efter samrådet av den fördjupade översiktsplanen. Syftet var att utreda en möjlig lokalisering av Hamre ridcenter till Malma gård samt ta fram illustrationer för föreslagna lokalieringar och beskriva i vilken omfattning ridverksamheten nyttjar anläggningen och omgivningen. En utvärdering av alternativen Malma gård, Badelunda mitt, Badelunda syd och nuvarande placering på Hamre gård utifrån påverkan på ett antal faktorer gjordes. Det konstaterades att alla de tre förslagen till ny lokalisering av ridanläggning, Malma Gård, Badelunda mitt och Badelunda syd, samt nuvarande lokalisering på Hamre Gård har både för- och nackdelar. Sammantaget bedöms dock alternativ Badelunda mitt vara den lokalisering som är bäst lämpad för en ridanläggning och uppfyller flera av de uppsatta kriterierna. Lokaliseringen anses även kunna ge andra positiva effekter i området. Vid ett presidiemöte mellan Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden och Kultur-, idrott-, och fritidsnämnden den 25 januari 2011 bestämdes att alternativ Mitt vid Björkbacken var det alternativ som skulle ställas ut. Den fördjupade översiktsplanen antogs den 7 februari SYFTE Förslaget till detaljplan syftar till att pröva möjligheten att anlägga en skola, Västerås ridgymnasium, samt en ridanläggning, Hamre ridskola, med tillhörande byggnader och utvändiga ytor vid Björkbacken (öster om Brandthovda IP och Tortunavägen). Syftet med ridanläggningen är att erbjuda ryttare en ändamålsenlig, tillgänglighetsanpassad och säker ridanläggning. Ridanläggningen dimensioneras för att rymma 90 hästar. Ny bebyggelse ska ges en placering och gestaltning som är förenlig med de höga kulturmiljövärdena i området. Detta regleras genom bestämmelser på plankartan samt i gestaltningsriktlinjer i planbeskrivningen. Detaljplanen omfattar också en ny gångoch cykelväg från Bjurhovdagatan i norr fram till Tortunavägen i sydost. 6 / 36

7 PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR LÄGE OCH OMFATTNING Planområdet är beläget öster om villaområde Brandthovda och omfattar delar av Brandthovda IP, åkermarken norr om Brandthovda IP samt åkermark och holmar öster om Tortunavägen. Planområdet är ca 19,7 hektar stort, varav ytan för ridcentret upptar närmare 10 hektar. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN All mark inom planområdet (fastigheterna Badelunda Tibble 3:15, Västerås 3:68 och Västerås 3:22) ägs av Västerås stad, undantaget ställverket (Badelunda-Tibble 3:16) som ägs av Mälarenergi AB. Torpet Björkbacken, som ligger inom Badelunda Tibble 3:15, hyrs ut av staden som sommarbostad. Jordbruksmarken är utarrenderad (jordbruksarrende). TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintresse Detaljplanen ligger inom område som utgör riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap Miljöbalken. Motiveringen till det aktuella riksintresseområdet [K:U25] är följande: Fornlämningsmiljö, en av landets mest monumentala gravar och förhistoriskt vägdokument som visar på platsens betydelse i ett större rumsligt system. Uttryck för riksintresset: Fornlämningsrik sträckning av Badelundaåsen genom öppet jordbrukslandskap med stort antal järnåldersgravfält. I Anundshögsområdet, omnämnt som tingsplats under medeltiden, finns en av landets största s.k. kungshögar Anunds hög, ca 60 m i diameter och 12 m hög. Intill denna två skeppssättningar ca 50 m långa och en märklig runsten med text som förknippas med ynglingakungen Anund. Härifrån går ned mot ett vadställe, en lång rad stenar som också nämns på runstenen, sannolikt en gammal vägsträckning. I området ingår även Badelunda medeltidskyrka och Furuby medeltida kyrkoruin. I planförslaget har stor vikt lagts vid att den nya anläggningen inte ska dominera landskapet utan att Badelundaåsen, Eriksgatan och Grytahögen och dess samband även fortsättningsvis ska ha en framträdande och tydlig position i landskapet. Stor vikt har också lagts vid att behålla delar av det öppna landskapet mellan de två åkerholmarna med torpet på Björkbacken och bebyggelsen vid Blåsbo. Kommunens åsikt är att planförslaget inte riskerar att påtagligt skada riksintresset för kulturmiljövård [K:U25]. Översiktliga planer För planområdet gäller Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP62, daterad och antagen av kommunfullmäktige den 7 februari Översiktplanen anger riktlinjer för hur området kan utvecklas och förändras med utgångspunkt i kulturmiljön och friluftslivet. I översiktplanen prövas möjligheten att förlägga ridanläggningen vid torpet Björkbacken, öster om Tortunavägen och en gymnasieskola vid Brandthovda IP, väster om Tortunavägen. Jämsides Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP62, gäller också Västerås Översiktsplan 2026, antagen av kommunfullmäktige Den kommuntäckande översiktsplanen anger att på Badelundaåsen ska turism och friluftsliv med bevarande av natur- och kulturmiljövärden prioriteras, att vid lokalisering av ny bebyggelse eller annan ändring av 7 / 36

8 markanvändning ska en landskapsanalys göras, att brukningsvärd jord- och skogsmark i första hand ska användas till biologisk produktion samt att kulturarvet är en resurs när Västerås utvecklas och förändras. Riktlinjerna i översiktsplanen för kommunen stämmer i stort sett med intentionerna med detaljplan för ridanläggning och skola vid Brandthovda IP. Detaljplanen innebär dock att ca 10 ha jordbruksmark kommer att exploateras och nyttjas för besöks- och idrottsändamål. Detaljplaner och områdesbestämmelser För området väster om Tortunavägen gäller detaljplan Område vid Tortunavägen, Västerås, med plannummer SPL 832 J och laga kraftdatum Planen medger idrott och odling vilket marken också används till idag. Bjurhovdagatan i norr ingår i Stadsplan för Bjurhovda (etapp II), Västerås, med plannummer PL 427 och laga kraftdatum Övrig mark är inte detaljplanelagd. Fastighetsplan Ingen fastighetsplan finns inom området. Övriga berörda gällande planer och program Strategiska planen anger som mål att Västerås ska ha Sveriges bästa skola, Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv och stadens verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Västerås ska vara en ledande skolstad där det livslånga lärandet stimuleras med utbildning som syftar till jobb och personlig utveckling. Nya lokaler för Hamre ridskola och Västerås ridgymnasium med hästhållning som inriktning ger möjlighet för verksamheterna att fortleva och utvecklas. Det ska enligt den strategiska planen finnas en bra och tillgänglig kollektivtrafik och det ska vara enkelt att ta sig fram på cykel. Lokaliseringen vid Brandthovda ger möjlighet att ta sig till gymnasiet och ridskolan med cykel eller buss. Det ska även finnas mötesplatser som öppnar för gräns- och generationsöverskridande möten. Ett ridcenter är en naturlig knutpunkt som främjar möten mellan människor i olika åldrar och skeden i livet genom hästen. Hälsofrämjande insatser ska minska ohälsotalen och öka det psykiska välmåendet bland barn och ungdomar. En etablering vid Brandthovda IP ger många barn och ungdomar med olika bakgrund närhet till ridcentret. Ridning och umgänge med hästen i fokus ger många hälsovinster både fysiskt och psykiskt. Västerås bostadsstrategiska program ( ) anger att bostadsplaneringens övergripande mål är att utifrån hänsyn och samhällsekonomiska aspekter i kommunen tillgodose efterfrågan på bostäder och därigenom underlätta en hållbar tillväxt. En etablering av ridcentret vid Brandthovda IP frigör mark för bostadsbyggande vid Hamre gård vilket förväntas kunna ge utrymme för cirka 700 lägenheter. Enligt Trafikplan 2026 är målet att resandet med cykel och kollektivtrafik ska öka medan antalet bilresor per invånare minskar fram till år Strategin för att uppnå detta är bland annat att det ska vara enkelt att gå och cykla, det ska vara tillgänglighet på lika villkor samt tryggt och trafiksäkerhet. Föreslagen placering av ridcentret och ridgymnasiet i kombination med utbyggnad av gång- och cykelväg innebär att elever i alla åldrar har möjlighet att ta sig med kollektivtrafik alternativt med cykel på ett säkert sätt mellan hem, skola och ridcenter samt mellan verksamhetsområdet Hälla och bostadsområdena Brandthovda och Bjurhovda. Planuppdrag Byggnadsnämnden beslutade , BN 31, att ge Stadsbyggnadskontoret (nuvarande Stadsbyggnadsförvaltningen) i uppdrag att upprätta en detaljplan för området. 8 / 36

9 Bedömning av miljöpåverkan Byggnadsnämnden har i beslut , BN 31, tagit ställning till att detaljplanen ger en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. En miljöbedömning, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, har därför upprättats i enlighet med 4 kap. 34 plan och bygglagen. Se Miljöbedömning under rubriken Konsekvenser av planens genomförande. OMRÅDESSTRUKTUR Planområdet ligger på gränsen mellan stad och land och landskapet är genom markanvändningen varierad. Tortunavägen, en rak asfalterad väg med hastighetsbegränsningen 60 km/h, går genom planområdet och ansluter i norr till Bjurhovdagatan (byter namn till Tortunavägen öster om korsningen med Tortunavägen). På östra sidan om Tortunavägen är åkerlandskapet öppet med långa siktsträckor i nord-sydlig riktning genom dalen. Landskapet bryts dock upp av vegetation på åkerholmarna Björkbacken, Blåsbo och Högby, björkallén som leder fram till Tibble Storgård och Tibble by i norr samt den trädbeväxta sträckan längs med Hamrebäcken i söder. I öst breder den skogsbeklädda Badelundaåsen ut sig i nordsydlig riktning. Väster om Tortunavägen är landskapet förhållandevis öppet med klippta gräsytor för fotboll samt åkermark men sikten bryts av höga nät samt vegetation. Ridån med lövträd i väster gör att befintlig bebyggelse i Brandthovda och Bjurhovda till stora delar skyms. De urbana inslagen är byggnader tillhörande idrottsplatsen, asfalterade och grusade parkeringsytor samt gång- och cykelbanor. Söder om idrottsplatsen finns ett mindre område med odlingslotter samt Grytahögen. MARK OCH VEGETATION Området på västra sidan om Tortunavägen är relativt platt. Området öster om Tortunavägen sluttar från Tortunavägen (ca +26 meter) nedåt mot traktorvägen som löper i nordsydlig riktning i mitten av åkerlandskapet (ca +20 meter). Traktorvägen utgör också planområdets gräns i öst. Höjdskillnaden är cirka 6 meter. Åkerholmen Björkbacken är området högsta punkt och ligger på +30 meter. Markens beskaffenhet består i större delen av planområdet av lera med undantag från åkerholmar och liknande där morän och berg i dagen förekommer. En äldre geoteknisk undersökning (1962) har utförts på marken väster om Tortunavägen. Undersökningen visar på lerdjup mellan 3 och 7 meter. Under hösten 2014 utfördes en översiktlig geoteknisk undersökning av åkermarken öster om Tortunavägen. Jorden inom området består överst av mulljord och siltig torrskorpelera följt av skiktad siltig lera, finsand och silt underlagrat av friktionsjord. Friktionsjord har i utförda punkter påträffats på djup varierande mellan ca 1,5 5,5 meter. Leran är i huvudsak halvfast till fast. Grundvatten har ej observerats i utförda skruvborrhål. Det bör dock tills vidare förutsättas att grundvattenytan ligger någon meter under befintlig markyta. Vid tekniskt samråd kommer krav ställas på kompletterande geoteknisk undersökning för att fastställa bästa grundläggningssätt för byggnader. Rikt- och gränsvärde för radon i inomhusluft i nya byggnader är 200 Bq/m 3. Hur rikt- och gränsvärdet ska klaras kommer att tas upp i samband med tekniskt samråd. Vegetationen består förutom av grödor på åkermarken av lövskog längs Hamrebäcken, främst i avsnittet söder om planområdet, samt blandskog på åkerholmar. På åkerholmarna Blåsbo och Björkbacken finns också några större ädellövträd, ek och lönn. På västra sidan om Tortunavägen består vegetationen av klippta fotbollsplaner, åkermark samt lövträd och buskar i gränszoner som utefter Hamrebäcken, mellan idrottsplatsen och bostadsområdet Brandthovda samt en åkerholme i 9 / 36

10 norr. Vegetationen bidar till att dela upp området i mindre landskapsrum. Vid lokalerna finns diverse planterade lövträd såsom björk och oxel. Denna växtlighet är rumsskapande och ger till viss del skugga. Förorenad mark Det finns inga kända föroreningar i marken. Lokalklimat Landskapet är relativt öppet varför planområdet är utsatt för blåst och sol. Den förhärskande vindriktningen i Västerås är sydväst. Vattenområden Hamrebäcken kommer ifrån norr och går igenom och avslutar detaljplanens utbredning i söder. Delar av bäcken omfattas av strandskydd, 25 meter på var sida. Hela Badelundaåsen är utpekat som vattenskyddsområde. Planområdet är lokaliserat utanför vattenskyddsområdet och omfattas därmed inte av några utökade skyddsföreskrifter. NATUR- OCH KULTURMILJÖ Platsen för ridanläggningen ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården. För att kunna etablera ny bebyggelse eller verksamhet inom riksintresseområdet krävs detaljplan enligt 5 kap PBL. Riksintresset grundar sig främst på att området utgörs av ett jordbrukslandskap av äldre karaktär med rik förekomst av fornlämningar runt 1800 f Kr och framåt. Kulturmiljöns värdebärare bedöms vara: Anunds hög och dess omgivande fornlämningsmiljö Eriksgatan med dess tillhörande vägmiljö Byar på var sida om dalgången, med tillhörande bebyggelse, markorganisation och förhistoriska lämningar Jordbrukslandskapet I samband med upprättandet av Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning ifrågasatte kulturmiljögruppen på Länsstyrelsen lokaliseringen utifrån riksintressets känsliga miljö då de befarar att ridanläggningens storskalighet och inverkan på det historiska odlingslandskapet påverkar kärnvärdena negativt och att det finns risk för påtaglig skada. Kommunens åsikt är att det inte är någon risk för påtaglig skada på riksintresset att förlägga en ridanläggning i området förutsatt att det sker en anpassning till det storskaliga landskapsrummet och kulturmiljön enligt angivna riktlinjer. Kulturmiljövärdena i området värnas genom följande riktlinjer: Byggnader placera så högt i landskapet som möjligt i förhållande till dalgången Tillkommande anläggningar längs Eriksgatan underordnas vägen (visst avstånd till Eriksgatan) Nya byggnader anpassas till den lokala arkitekturen och gårdsstrukturen Hänsyn tas till bebyggelsen i Tibble by Planområdet ingår i det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet, Malma-Tibble-Furby (3.18 BaA). I programmet pekas Badelundaåsen, Anundshög med omgivningar, Eriksgatan, Grytahögen, Tibble by med dess allé och ett järnåldersgravfält ut som särskilt värdefulla. 10 / 36

11 Grytahögen Badelundaåsen Befintligt torp med ekonomibyggnader inom Björkbacken har under 50-talet genomgått renoveringer, både utvändigt som invändigt, samt byggts till vilket gör att bebyggelsen inte innehar några kulturhistoriska värden att värna om. Ett område utanför planområdet är av riksintresse för naturvården och omfattar en del av Badelundaåsen i höjd med Tibble och som sträcker sig söder ut till motorvägen. Länsstyrelsens naturvårdssida har angett att en etablering är möjlig ur naturvårdssynpunkt förutsatt att det inte förekommer någon ridverksamhet på åsen. De naturtyper som finns representerade inom planområdet har med undantag från den runt Hamrebäcken inget större värde. Landskapskonventionen trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige. Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Bedömningen är att ett genomförande av planen innebär att dessa värden kan bestå så länge relevant hänsyn tas vad gäller den historiska markorganisationen. En grönstrukturplan håller på att tas fram och beräknas bli klar under år Under tiden gäller nuvarande grönstrukturplan från september I denna pekas ett rekreations-/strövstråk ut som behöver förbättras och som löper över aktuellt planområde från den asfalterade parkeringen mot Tibble storgård. Hamrebäcken pekas ut som mycket värdefull vattenlänk. Generellet biotopskydd gäller bland annat för björkallén som leder fram till Tibble Storgård, norr om planområdet, Hamrebäcken som går genom den öppna jordbruksmarken, samt åkerholmar som är mindre än 0,5 ha. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. FORNLÄMNINGAR Området är rikt på kända fornlämningar. Inom planområdet finns det troligtvis också icke kända fornlämningar. Vid torpet Björkbacken finns en hög (RAÄ 443:3) och två hällristningar (RAÄ 443:1 och RAÄ 443:2) i form av skålgropar. Strax norr om, utefter Tortunavägen finns en boplats (RAÄ 1496) och en härd (RAÄ 1497). Enligt Länsstyrelsen blir det aktuellt med att genomföra en arkeologisk utredning först när detaljplanen vunnit laga kraft. Det är först då som en total överblick över fornlämningsbilden kan uppnås. 11 / 36

12 BEFINTLIG BEBYGGELSE OCH LANDSKAP Detaljplaneområdet utgör en del av den flacka dalgången som sträcker sig i nord-sydlig riktning med Tortunavägen som löper väster om dalgången och Badelundaåsen på den östra sidan. I söder finns Hälla handels- och verksamhetsområde och Stockholmsvägen. I norr skär Tortunavägen och Bjurhovdagatan genom dalgången. Bebyggelsen, varav flera med rötter i förhistorisk tid, är lokaliserad på var sida om den breda dalgången, vid åsfoten på östra sidan och längs med Tortunavägen i väster. De förhistoriska kommunikationslederna har utgjorts av hålvägar på åsen och en farled i dalgångens botten. Under medeltid och framåt har Tortunavägen, en del av Eriksgatan, dominerat som kommunikationsled. Landskapet genomkorsas av Hamrebäcken i nordväst-sydöstlig riktning. Bäcken markeras bitvis av vegetation. Flygfoto över området. (Bergslagsbild AB) Bebyggelsen inom planområdet består av torpet Björkbacken, uppfört någon gång mellan 1764 och 1870 på Tibbles mark, samt den småskaliga bebyggelsen inom Brandthovda IP. Bebyggelse i planområdets närhet består av Brandthovdas villakvarter från 60- och 70-talet som ligger strax väster om Brandthovda IP. Villabebyggelsen är tidstypisk och kännetecknas av enplans villor med fasader huvudsakligen i tegel i olika kulörer samt en takutformning med flacka vinklar alternativt platta tak. I söder, söder om Hamrebäcken, finns en mindre bebyggelsegrupp bestående av två bostadshus med komplementbyggnader (Blåsbo) i traditionellt utförande. Bebyggelsen har under de senaste åren byggts till och rustats. Utefter Tortunavägen, strax söder om Blåsbo, finns också bebyggelsegruppen Högby. Nordost om planområdet, i Tibble, finns flera gårdar och bostadshus som är organiserade i en radby utefter vägen, vid foten av åsen. Tibble Storgård ligger längst söder ut av gårdarna i bymiljön och består av en huvudbyggnad med flygelbyggnader i ljusa kulörer samt rödfärgade ekonomibyggnader. Mangården omgärdas av en häck och ett staket/mur. Byggnaderna är från början av 1700-talet. Gården markeras med en björkallé över jordbruksmarken. Bebyggelsen i Tibble är utpekad som historiskt värdefull. 12 / 36

13 Torpet Björkbacken Lokaler, omklädningsrum, Brandthovda IP Allé från Tortunavägen fram till Tibble Storgård Tibble Storgård (mangårdsbyggnad) Ekonomibyggnader, tillhörande Tibble Storgård Bebyggelsen i Blåsbo 13 / 36

14 GATOR OCH TRAFIK Planområdet avgränsas i norr av Bjurhovdagatan (övergår i korsningen med Tortunavägen till att heta Tortunavägen). Bjurhovdagatan trafikeras av 5900 fordon/ådt (2011 års siffror) och har genom staden en skyltad hastighet på 70 km/h. Genom planområdet, i nord-sydlig riktning, sträcker sig Tortunavägen. Vägen förbinder Stockholmsvägen i söder med Bjurhovdagatan i norr och trafikeras av cirka 4900 fordon/ådt (2011 års siffror) och har en skyltad hastighet på 60 km/h. Gående och cyklister når Brandthovda IP via befintligt gc-vägnät inom Brandthovda. Bristen på sammanhängande, tydliga och gena gångstråk till och från Brandthovda IP har lett till flera upptrampade stigar mellan busshållplats Bjurhovda och Brandthovda IP. Det finns ingen separat gång- och cykelväg utefter Tortunavägen. Vägen är endast försedd med en smal vägren. Det finns ej heller säkra passager för gång- eller cykeltrafik vare sig över Bjurhovdagatan, norr om planområdet, eller över Tortunavägen. Angöring till bebyggelsen i Högby, Blåsbo, Björkbacken och Brandthovda IP sker från Tortunavägen. Även Tibble Storgård har sin huvudsakligen angöring från Tortunavägen. Kommunen är väghållare för både Bjurhovdagatan och Tortunavägen (ej sträckningen öster ut i Bjurhovdagatans förlängning). Både stadslinje nr 1 och förortslinje nr 24 trafikerar Bjurhovdagatan/Tortunavägen. Stadslinje 1 har en turtäthet på 10 minuter på vardagar och 15 minuter på helger. Hållplats finns i höjd med Stenåldersgatan. Förortslinje nr 24 trafikerar på vardagar på förmiddagar och eftermiddagar med timmestrafik och kvällar varannan timme. Hållplats finns i höjd med vägen mot Skälby och Badelunda kyrka. Vid Brandthovda IP finns cirka 60 asfalterade parkeringsplatser för bil. Dessutom finns en grusplan som används för parkering vid större evenemang. Grusplanen rymmer cirka bilar och hyrs ut av Kultur-, idrott- och fritidsförvaltningen per timme. I samband med större arrangerade evenemang på fotbollsanläggningen, 3-4 tillfällen per år, så kan det råda brist på parkeringsplatser. Plats att parkera cykel finns i anslutning till lokalerna. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Utefter Tortunavägens östra sidan finns vatten och avloppsledning som försörjer Tortuna, Kärsta och Orresta. Det finna även en stor råvattenledning förlagd på den östra sidan av Tortunavägen. I höjd med Brandthovda IP korsar råvattenledningen Tortunavägen och går utefter Hamrebäcken fram till Bjurhovdagatan. Råvattenledningen är av äldre modell, förutom avsnittet förbi Brandthovda IP, och det ställs därför särskilda krav på hur en överbyggnad för exempelvis gång- och cykelväg ska göras. Kapacitet finns i ledningarna för ytterligare anslutningar. Dagvatten Marken inom planområdet består i huvudsak av gräs- och grusytor samt åkermark. Dagvatten som uppkommer inom planområdet infiltreras direkt i marken. 14 / 36

15 Uppvärmning Brandthovda IP är försörjd med fjärrvärme. Möjlighet att ansluta fler till fjärrvärmenätet finns. El Ett ställverk med anslutande luftledningar finns lokaliserad öster om Björkbacken. Vattenfall har önskemål om att bygga ut befintlig ställverk med ytterligare ett fack. Luftledningarna korsar genom landskapet i nordväst-sydöstlig riktning. Markförlagda ledningar går bland annat utefter Tortunavägen. En nätstation behöver anläggas för att kunna förse nya kunder i området med el. Avfall Avfall ska hanteras enligt Västerås stads lokala renhållningsordning. Organiskt avfall och restavfall ska sorteras inom varje fastighet i miljöbod eller liknande. HÄLSA OCH SÄKERHET Tillgänglighet, trygghet Befintliga lokaler inom Brandthovda IP (omklädningsrum och kontor) är inte tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Tillgängligheten kan förbättras genom att exempelvis byta ut trappor till ramper samt komplettera med ledstänger och dörröppnare. Kraven på tillgänglighet kan framför allt ställas vid ny-, om- eller tillbyggnad men då det handlar om lokaler dit allmänheten har tillträde gäller Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder. Området som utgör Brandthovda IP är flackt vilket gör området topografiskt tillgängligt. Området öster om Tortunavägen är i dagsläget inte tillgängligt för allmänheten då marken utgörs av odlad åkermark samt privata fastigheter. Störningar Jordbruk med djurhållning (häst) bedrivs på flera av gårdarna längs med foten av åsen, inom Tibble by. Jordbruk och djurhållning kan medföra negativ påverkan på den närmsta omgivningen i form av olägenheter såsom damm, buller (höfläktar, maskiner, djurens läten, transporter), lukt (gödsel, vissa foder m.m.) och insekter. Olycksrisker Planområdet ligger inte inom någon känd riskkällas riskområde. Förutsättningar för räddningsingripanden Räddningsstyrkans framkörningstid får inte enligt aktuellt kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst överskrida 8 minuter. Fastställd tidsram överskrids inte. Planområdet ska, enligt kommunalt handlingsprogram brandvattenförsörjas från brandpostnät med minsta kapacitet 1200 l/min och med maximalt inbördes avstånd mellan brandposter om 150 meter. Avståndet till närmaste brandpost från föreslagen bebyggelse uppgår till cirka 450 meter. Ett brandpostnät med angivna krav måste anläggas i området. Förslagsvis placeras brandposter i närhet till primär infartsväg. Skyddsanordningar, skyddszoner Det går en kraftledning genom planområdets nordöstra del. Elsäkerhetsverkets rekommenderade minsta tillåtna horisontella avstånd mellan högspänningsledning och byggnad eller byggnadsdel, parkeringsplats, skolgård, campingplats, idrottsplats med mera bör följas för att förhindra risk för skador och elektromagnetisk strålning. Det minsta tillåtna avståndet mellan en högspänningsledning 15 / 36

16 och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning. Den elektromagnetisk strålning avtar relativt snabbt med avståndet. Inom planområdet har Vattenfall en 70 kv kraftledning. En spänningshöjning till 130 kv kan vara aktuell i framtiden. Enligt beräkningar av Vattenfall bör ett skyddsavstånd på cirka 25 meter hållas till högspänningsluftledning för att rekommenderad nivå för elektromagnetisk strålning ska klaras. Minst 10 meter ska hållas för anläggande av parkering, gc-väg och dylikt. Vid Björkbacken finns också ett ställverk. Anläggningar som hagar och byggnader får inte ansluta direkt mot hägnad kring mottagarstation för el. Den huvudsakliga bullerkällan inom planområdet är från vägtrafik. Riksdagen antog i mars 1997 riktvärden för trafikbuller. Dessa ska vara vägledande för bedömningar med hänsyn till de lokala faktorer och de särskilda omständigheter som råder i varje enskilt fall. Riktvärden gäller både bostäder och undervisningslokaler med mera. Boverkets rekommendationer är 30 dba dygnsekvivalent ljudnivå inomhus samt 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå utomhus för undervisningslokaler. Hänsyn till buller vid planering gäller främst undervisningslokal, där ett visst avstånd bör hållas till Tortunavägen. Planområdet ligger utanför flygbullerzon för Västerås flygplats. Bullerzoner där grönt motsvarar 50 dba, gult 55 dba, orange 60 dba och rött 65 dba. Skyddsrum Skyddsrum behöver inte anordnas. Markföroreningar Det finns inga kända markföroreningar inom planområdet. Rekreation Inom planområdet finns Brandthovda IP som har flera gräsplaner för fotboll, både för 7- och 11- mannalag. Bollplanerna utnyttjas framförallt under årets varmare del. Stigarna på Badelundaåsen, öster om planområdet, nyttjas frekvent av olika motionärer och flanörer. 16 / 36

17 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING ÖVERGRIPANDE IDÉ Intentionen är att Brandthovda IP ska vara kvar i sin nuvarande omfattning men detaljplanen ger möjlighet att utöka verksamheten ytterligare. Området för idrottsändamål utökas norrut mot Bjurhovdagatan och omfattar dels åkermarken dels befintliga gräsplaner. Befintlig grusplan föreslås även fortsättningsvis att nyttjas som extra parkeringsyta vid evenemang, tävlingar och cuper som bedrivs på Brandthovda IP och inom den nya ridanläggningen. Detaljplanen ger möjlighet att uppföra en ny ridanläggning på östra sidan om Tortunavägen. En ridanläggning som innehåller både ridskolans och gymnasiets verksamhet bör ha möjlighet att rymma 90 hästar, två ridhus, uteridbanor, servicefunktioner och undervisningslokaler, utrymmen för foder, strö och maskiner som behövs i verksamheten, ordnad gödselhantering, skrittmaskin, rasthagar, parkering som kan användas i den dagliga verksamheten samt parkeringsytor som klarar större trafiktillströmningar vid evenemang. Anläggnigen ska fungera bra både för den dagliga verksamheten, ridskolan, och för tävlingar. En förutsättning för ridanläggningen är att en ny gång- och cykelväg anläggs utefter Hamrebäckens östra sida för att sedan fortsätt söder ut längs med Tortunavägens östra sida fram till Hälla. Gångoch cykelvägen kommer att förbättra tillgängligheten till Brandthovda IP, den nya ridanläggningen samt till handels- och verksamhetsområdet Hälla. Illustration över planområdet (se även planillustration som har högre läsbarhet) (Ramböll) 17 / 36

18 BEBYGGELSE OCH YTTRE MILJÖ Brandthovda IP Befintliga byggnader inom Brandthovda IP läggs fast i detaljplanen. Planen möjliggör bebyggelse till en sammanlagd byggnadsarea om 900 kvm och en högsta byggnadshöjd om 5 meter. Komplementbyggnader som exempelvis avbytarbås kan uppföras i anslutning till fotbollsplaner. Högsta byggnadshöjd 3 meter. Björkbacken Björkbacken avsätts som område med fornlämningar i detaljplanen. Det utförs således inte någon arkeologisk utredning för området och detaljplanen innehåller ingen byggrätt för befintligt torp med ekonomibyggnader. Torpet bedöms inte ha något skyddsvärde ur kulturmiljösynpunkt. Befintliga byggnaderna kan stå kvar tills nuvarande hyresgäst inte längre önskar hyra fastigheten. På sikt bör torpet med tillhörande ekonomibyggnader tas bort. Fornlämningarna i marken på Björkbacken innebär att åtgärder i marken kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Avsikten med planbestämmelsen är att skydda fornlämningarna och att bevara Björkbacken med dess vegetation. Ny ridanläggning Detaljplaneförslaget syftar till att möjliggöra en ridanläggning som är ändamålsenlig, tillgänglighetsanpassad och säker. Anläggningens placering inom riksintresseområde för kulturmiljö ställer dock höga krav på placering, utformning och gestaltning av byggnader och utemiljö. Ett gestaltningsprogram har därför upprättats. Ridanläggningen föreslås består av ett stall med konventionell lösning (boxar), en lösdrift som utformas som Active stable med skötselstall för ridskolans hästar, servicefunktioner, två ridhus som länkas samman med delvis gemensam läktare, utrymme för foder och strö, driftgarage, utvändiga ytor som rasthagar, konvalescenthagar, skrittmaskin och uteridbanor samt övriga för anläggningen tillhörande ytor. Det konventionella stallet med boxar planeras att inrymma 40 boxplatser. Hästar som är uppstallade i box kommer under dagtid att vistas i ett antal grusade och dränerade hagar, anpassade i storlek för att rymma 2-4 hästar vardera. Lösdriften för ridskolans hästar (Active Stable) dimensioneras för 50 hästar. Hästarna går ute dygnet runt och tas endast in för lektioner. Visitering och hantering som till exempel ryktning och sadling av hästarna sker i skötselstallet. En ligghall (20*30) utgör sovplats och skydd. Utfodring med kraftfoder och grovfoder av hästarna på lösdriften sker i ett antal foderautomater som är utplacerade inom lösdriften. Marken inom lösdriften kommer vara hårdgjord och träck samlas upp maskinellt. Gödsel mellanlagras i containers, inbyggd förvaring, i direkt anslutning till stallen. Om verksamheten i ett senare skede väljer att inte införa konceptet med lösdrift i form av Active Stable finns möjlighet att även utforma skötselstallet med en konventionell lösning med boxar och att området för lösdriften utformas som rasthage. Servicefunktioner som reception, kontor, omklädningsrum, lektionssalar, café och dylikt är lokaliserade i eller i anslutning till huvudentrén till anläggning. Receptionen är det första som möter besökarna till anläggningen. Entrén ska upplevas öppen och välkomnande och vara det naturliga valet för besökarna. 18 / 36

19 Anläggningen behöver inrymma två stora ridhus med manegemåtten på cirka 30x80 meter och cirka 24x60 meter. Detta för att möjliggöra att två lektioner bedrivs samtidigt i det fullstora ridhuset samt för att ge möjlighet att anordna tävlingar med hög klass. Ridhusen länkas samman med allmänna ytor som café och läktare. Läktaren dimensioneras för cirka 600 åskådare. Angöring för besökare till ridanläggningen sker från Tortunavägen. Bil- och cykelparkering för den dagliga verksamheten finns i direkt anslutning till huvudentrén, på norra sidan av byggnaden enligt förslaget. Vid tävlingar är hästantalet och besöksantalet till anläggningen större. För att klara det ökade behovet av parkering av bilar, lastbilar och hästtransporter samt tillfällig uppstallning av hästar finns behov av cirka kvm evenemangsyta. Tillfälliga ytor för parkering under tävlingar finns dels inom ridanläggningen dels så kommer grusplanen vid Brandthovda IP (cirka 7000 kvm) att nyttjas. Möjlighet finns också att ta i anspråk delar av åkermarken norr om befintlig grusplan för extra parkering. Detta kan kräva utredning av arkeologin samt att ytan iordningställs. Ny bebyggelse Detaljplanen möjliggör ett byggnadskomplex om kvm (byggnadsarea) och med en högsta byggnadshöjd om 6 meter. Högsta och minsta takvinkel är reglerad till 15 respektive 27 grader. Byggnaden ska avspegla sitt innehåll och en variation i volymerna är att föredra. Byggnaden kommer att inrymmer de flesta av anläggningens funktioner, men där utöver finns behov av ett antal mindre fristående byggnader som bland annat ligghall (ca 600 kvm) och foderautomater (sju stycken á ca 20 kvm) inom lösdriften samt ett domartorn (ca 25 kvm) i anslutning till utomhusridbanorna. Inom ytan för lösdriften (öster om Björkbacken) är det möjligt att uppföra uthus och mindre ekonomibyggnader som ligghall och foderautomater till en sammanlagd byggnadsarea om 800 kvm och med byggnadshöjd för ligghall till 5 meter och övriga byggnader till 3 meter. Anläggningens funktion, ridhusen, föranleder den stora byggnadsvolymen. Byggnaden blir extra bred, hög och lång jämfört med äldre traditionella ekonomibyggnader inom jordbruket. Den föreslagna byggnadens L-form, dess placering i förhållande till Blåsbo och vegetationen längs Hamrebäcken, variationen i volymer och detaljlösningar ska bidra till att dela upp och bryta ned byggnadens storskalighet och inordna den i landskapets dimensioner. Att samla flertalet av funktionerna i en byggnad som är placerad i kanten av landskapsrummet mellan Blåsbo och Björkbacken ger möjlighet till en bred och mer eller mindre obegränsad vy mot åsen för förbipasserande på Tortunavägen. Ur funktions- och säkerhetssynpunkt men också för tillgängligheten är det en fördel om olika funktioner som ridhus och skötselstall är sammanbyggda. Placering De nya byggnadernas utformning bör anpassas till den befintliga landsbygdens bebyggelse både vad gäller placering i landskapet och gestaltning av byggnaderna. Bebyggelsen föreslås placeras med ett visst respektavstånd till Eriksgatan samtidigt som dalen hålls fri från byggnader. Vyn längs med åsen bedöms vara lika viktig som vyn av åsen. Byggnaden med bland annat stall, servicefunktioner samt ridhus är indragen cirka 40 meter från Tortunavägen och placerad så att siktlinjer mot åsen behålls. Samtidigt tillåts inte bebyggelsen sträcka sig allt för långt ner i dalen. En zon närmast traktorvägen, cirka 100 meter, föreslås vara fri från byggnader. Uthus och mindre ekonomibyggnader som ligghall, domartorn och foderautomater med mera är styrda till särskilda ytor för att inte störa siktlinjer eller den visuella påverkan från vägarna och Tibble by. 19 / 36

20 Befintliga marknivåer innebär att huvudbyggnaden placeras i souterräng. Det känsliga odlingslandskapet föranleder att det krävs massutjämning och att det inte är möjligt med markanta uppfyllnader. Möjligheten att sänka marknivån mot Tortunavägen i väster alternativt att ta upp viss höjdskillnad i byggnaden kommer att studeras vidare i samband med projekteringen. Mark och utemiljö kring byggnader Anläggningen placeras i ett öppet odlingslandskap. Den öppna karaktären ska bevaras och det är därför inte möjligt att plantera träd eller höga buskar i siktstråk mot åsen eller i dalen (i de delar som på plankartan har beteckningen öppet). Staket och hägnader ska vara avfärgade i dova kulörer för att gestaltningsmässigt underordna sig landskapet. I anslutning till entrén är det möjligt att plantera låg vegetation (buskar). Ridbana I den östra delen av planområdet, i dalen, finns ytor för utomhusridbanor. Förslaget innehåller en utomhusridbana (grusbana) med måtten 40x80 meter som planeras användas i den dagliga verksamheten för ridning, träning och undervisning samt en ridbana om cirka 70x100 meter (fibersand som underlag) som främst avses att användas i samband med tävlingar. Ridbanorna kommer att ha belysning. Ridskoleverksamheten bedrivs dock huvudsakligen inomhus under den mörka och blöta årstiden. Tävlingar bedrivs på dagtid och huvudsakligen på helger. Intill tävlingsbanan kommer det att finnas ett domartorn. Lösdrift och rasthagar Inom planområdet finns det ca 2,4 ha mark som kan användas för rasthagar och lösdrift. I gällande planförslag avses kvm användas för lösdrift för ridskolans hästar medan övriga kvm kommer utgöra flera mindre hagar för de inackorderade hästarna samt konvalescenthagar. Då lösdriften korsar under befintlig kraftledning har ytan tagits till i storlek i fall det finns en önskan om att minska ytan för hästarna att uppehålla sig på under kraftledningen. Marken i rasthagar och lösdrift bör vara hårdgjord/preparerad och dränerad för att klara antalet hästar. Inom lösdriften kommer träck att samlas upp maskinellt medan övriga hagar förutsätts mockas löpande för hand. I lösdriften, på lämplig plats, bör en mindre grupp med träd planteras för att skapa en bra miljö för hästarna. Vegetation ska placeras i ett sammanhang och på bästa sätt utifrån landskapsbildssynpunkt. Beteshagar Under sommartid kommer de hästar som ingår i ridskolans verksamhet att flyttas för bete på annan plats. I dagsläget förfogar ridskolan över sommarbete vid Brunnby gård. Ett antal hästar (privata inackorderingar och hästar som hör till gymnasiets elever) kommer troligtvis att vara kvar på anläggningen under sommaren. Markerna på åsen har behov av bete som en del av skötseln. Bete bidrar till att hålla markerna öppna och gynnar den biologiska mångfalden. Möjlighet kan finnas att låta ett fåtal hästar, i kombination med får eller kor, beta på delar av åsen. 20 / 36

21 Ridstigar En cirka 2,5 km lång preparerad ridslinga som är till för ridskolans elever och övriga som är uppstallade på anläggningen planeras att anläggas i kanten av åkermarken. Då det finns många befintliga stall med hästar i närheten som idag nyttjar åsen för ridning finns behov av att anlägga en gemensam ridstig vid foten av Badelundaåsen. Ett förslag till sträckning, framtaget tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanland, presenterades i Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP 62. Förslag till ny ridslinga (gul streckad linje) för ridskolans elever, cirka 2-3 km lång 21 / 36

22 GESTALTNINGSRIKTLINJER FÖR RIDANLÄGGNINGEN Som bilaga till planbeskrivningen finns ett gestaltningsprogram som ger en mer utförlig bakgrund till de utformningsbestämmelser som finns på plankartan. Nedan ges en sammanfattning av grundidéerna i detaljplan och som ska följas genom hela genomförandet. Gestaltningsprogrammet och nedanstående riktlinjer syftar till att säkerställa en hög kvalitetsnivå på gestaltning av byggnader och utemiljön och att anläggningen anpassas till den kulturmiljö som området ingår i. Byggnader och arkitektoniskt uttryck: Byggnadernas utformning ska anpassas till den befintliga landsbygdens bebyggelse både vad gäller placering i landskapet och gestaltning av byggnader. Byggnaderna ska avspegla sitt innehåll och en funktionell uppdelning i olika byggnadsdelar är att föredra. Stora och sammanhängande byggnaderna ska ha en variation i volymer, höjd och bredd. Detaljer ska vara genomarbetade och utformade med omsorg. Nivåskillnader i landskapet bör tas upp i byggnaderna. Ett naturligt formspråk för odlingslandskapet ska efterstävas. Fasader: Byggnader ska avspegla sitt innehåll. Detta innebär att stalldelarna kan vara i betong i naturgrå ton eller avfärgade i någon ljus bruten vit kulör. Ekonomibyggander är av tradition i träpanel och i faluröd färg. Generellt inom ridanläggningen gäller att det huvudsakliga fasadmaterialet ska vara träpanel färgad faluröd. För funktioner som exempelvis ligghall och eventuell silos, som på grund av sina funktioner har behov av att vara i andra material, där ska fasader kläs med träpanel alternativt byggas in. Tak: Bebyggelsen bör ha tak med traditionell lutning för att smälta in i landskapet. Flackare takvinkel är möjlig men ställer större krav på gruppering av de olika byggnadsvolymerna. Bebyggelsen bör ha sadeltak i lutningar mellan o. Lanterniner längs taknock på ridhus och stallbyggnader är möjligt. Takmaterial av tegel, papp eller falsad plåt är att föredra. Gärna röda eller svarta tak. En blandning av takmaterial mellan huvudbyggand och komplementbyggnader är möjligt. Ej blanka eller blänkande tak. Portar, dörrar och fönster: Stora portar ska med fördel vara färgade svarta medan fönster gärna kan vara avfärgade i en typisk kulör för bebyggelsen i Västmanland. Kulörer som fungerar bra med falurött och grått är ockragult, grått och grönt. Hägnader: Tillägg i form av staket och hägnader ska gestaltningsmässigt underordna sig landskapet. Staket och hägnader får inte vara vita utan ska vara nedtonade i kulör; röda, bruna eller grå. Vegetation: Områdets karaktär av öppenhet ska bevaras. Befintliga bryn bevaras och kan förstärkas med ytterligare vegetation. Låg vegetation i form av buskar, bör understiga 80 centimeter, är möjlig att plantera i anslutning till entréområdet och besöksparkeringen. Inga träd eller buskar som skymmer utblickar mot åsen och genom landskapet bör komma till. Belysning: Gårdsmiljöns armaturer ska anpassas till bebyggelsens arkitektur. Belysningen kring byggnaderna ska vara nedtonad och gärna avbländad. Belysning vid ridbanor ska ha ljuset riktat nedåt. Det bör vara samma karaktär på belysningen inom hela ridanläggningen. 22 / 36

23 Position för de tre vyer som redovisas nedan. 1. Vy av planerad ridanläggning från Brandthovda IP och mot åsen (Svalsta byggkonsult AB) 23 / 36

24 2. Vy från åsen mot Brandthovda IP, Björkbacken och Blåsbo (Svalsta byggkonsult AB) 3. Vy från åkermarken söder om anläggningen (i höjd med Högby) mot norr (Svalsta byggkonsult AB) 24 / 36

25 REKREATION En etablering av ridanläggning inom området ger möjlighet till möten, motion och rekreation för Västerås invånare. Ridning är en motions- och tävlingsform som kan utövas i alla åldrar och av personer med funktionsnedsättning. Ridningen är en av de sporter där den kvinnliga dominansen är mycket synlig. Ridsporten är en av få tävlingsformer där män och kvinnor tävlar under samma förutsättningar. Hamre ridskola har elever i åldrarna 7-65 år även om majoriteten är mellan 7-17 år. Ridskolor fungerar ofta som en mötesplats för hästintresserade ungdomar men också som en mötesplats för medföljande föräldrar, mor- och farföräldrar och så vidare. Den tänkta verksamheten innebär att området kommer att vara tillgängligt för allmänheten. Planerad gång- och cykelväg, säkra passager, och ridstigar bidrar till att förbättra tillgängligheten inom planområdet men också till Brandthovda IP, Hälla och Badelundaåsen. NATUR- OCH KULTURMILJÖ SAMT LANDSKAPSBILD Lokaliseringen av ridanläggningen vid Björkbacken innebär en förändring i landskapet. Både på grund av nya byggnader men också tillföljd av att åkermark tas i anspråk. Byggnader ska anpassas i sin lokalisering och gestaltning till den kulturmiljö som området ingår i. I det öppna landskapet finns mycket betydelsefulla förhistoriska och historiska samband. Kopplingen mellan kommunikationsstråken samt Eriksgatan med dess storhögar, utgör värdefulla strukturer som måste vara avläsbara i landskapet. Det är därför viktigt att utblickar över jordbrukslandskapet och Badelundaåsen inte bryts. För att i möjligaste mån bevara utblickar och det öppna landskapet bör den nya ridanläggningens byggnader samlas och förläggas så högt upp i landskapet som möjligt. Detaljplanen reglerar att byggnader inte får placeras i dalen. En zon om cirka 100 meter, från plangränsen, ska hållas fri från byggnader. Hagar och paddockar får anläggas. Ur kulturmiljöhänseende är material, färg, volym, utformning och ljussättning viktigt att uppmärksamma. Gestaltningsriktlinjerna ska efterföljas. För att bidra till att behålla siktlinjer från Tortunavägen mot Badelundaåsen och ut över odlingslandskapet innehåller detaljplanen bestämmelser om att ett brett stråk ska hållas fritt från byggnader och avskärmande vegetation. Som ett led i att den nya anläggningen ska underordna sig landskapet och på grund av det samband med fornlämningar som finns i närområdet (Eriksgatan och Gryta högen) hålls ett avstånd om cirka 40 meter från Tortunavägen och Eriksgatan fritt från byggnader. Byggnaden ska anpassas till terrängen och begränsas i höjd för att den inte ska bli högre än vegetationen utefter Hamrebäcken och på Björkbacken. I samband med gallring av träd på Badelundaåsen så kommer vyn av anläggningen från åsen bli mycket viktig, då promenadstigarna är mycket populära. För att anläggningen inte ska upplevas som framträdande i landskapet är det mycket viktigt med volymbehandling, färgsättning, materialval och form. Gestaltningsriktlinjerna ska följas. Befintlig vegetation utefter Hamrebäcken, i sträckningen förbi Blåsbo, ska behållas och kompletteras med ytterligare träd och buskar för att bilda en mer täckande skärm mellan bebyggelsen i Blåsbo och den nya ridanläggningen och därmed minska eventuella störningar. Vegetationen och vattnet bidrar också till den biologiska mångfalden och är viktig för olika fåglar och insekter. 25 / 36