Publications about NTA The Swedish School Development Program for Science Education

Transkript

1 Evaluation references Publications about NTA The Swedish School Development Program for Science Education Investigations Molander, B-O (2003) Man är på samma planhalva när man spelar. Erfarenheter från NTA för år 7-9. Lärarhögskolan i Stockholm. Renström, L. (2004). NTA 7-9: Fysik/Kemi: Ämnenas egenskaper. En jämförelse mellan riktlinjerna i Lpo 94 och temat Ämnens egenskaper i projektet NTA 7-9. Renström, Lena. (2004). Sammanställning av 7-9 lärares erfarenheter av mötet med temat Ämnens egenskaper. Delrapport. Schoultz, J.& Skogh, I-B. (2000). T:et i NTA, ett utredningsuppdrag, NTA-projektet. Wickman, P-O. (1998). Vad består NTA av? NTA-teman och kursplaner. Wickman, P-O. (2001). NTA år 7-9. Rapport för NTA-projektet. Lärarhögskolan i Stockholm. Evaluations Biriell, F. & Josefsson, F. (1998). Utprovning av STC1997/98, Science and Technology for Children. Erfarenheter från de två första terminerna. Utvärdering. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Gisselberg, K. (2001). NTA-projektets tre första år - en positionsbestämning. Umeå universitet, Lärarutbildningen, Institutionen för matematik och naturvetenskapliga ämnen. Schoultz, J. & Hultman, G.(2002). Det är bra med NTA Vi gör inte bara saker för att tråka ut oss utan för att lära oss. Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap. Schoultz, J., Hultman, G. & Lindkvist, M.(2003) I början fick vi använda vår fantasi Elevers och lärares lärande och utveckling inom NTA-projektet. Linköpings universitet, IUV. Articles, book chapter, conference papers, proceedings Beeth, M., Duit, R., Prenzel, M., Ostermeier, C., Tytler, R. och Wickman, P.-O. (2003). Quality development projects in science education. I: D. Psillos, Kariotoglou, P., Tselfes,

2 V., Hatzikraniotis, E., Fassoulopoulos, G. & Kallery, M. (Red.) Science Education Research in the knowledge based society, sid Dordrecht, The Netherlands: Kluwer. This paper discuss four wide development projects, on three continents, which have arisen as a response to increasing international concern about the quality of school science. The paper describes the characteristics of these projectsconcerning the context, the underlying principles, the implementation strategy, and the research and evaluative features that accompany them. A number of interesting convergences and divergences are uncovered in this comparison, and issues worthy of ongoing discussion identified. Holmgren, S-O & Reimstad, K. (2001) The NTA program- A Swedish School Develpment Program for Science Education, The Compulsary school. Presented at The first International Working Conference on Research related to Science Education. The Role of the Academies of Science. Monterrey, Mexico. September, 10-12, Holmgren, S-O. & Reimstad, K. (2002). NTA - A Swedish School Program for Science and Technology. The International Conference on Science and Mathematics Education. Rio de Janeiro, Brazil. September, 21-23, Holmgren, S-O & Reimstad, K. (2004) The NTA program- A Swedish School Develpment Program for Science Education, The Compulsary school, Kindergarten- grade 9. Presented at European Conference on Primary Science and Technology, Science is Primary, October, 15-16, 2004, Amsterdam, The Netherlands Persson, C. (2004). Models for learning and teaching in environmental sustainability in school. A short presentation of a new project in environmental research. I P. Wickenberg, H. Axelsson, L. Fritzén, G. Helldén & J. Öhman (red.) Learning to change our world? Swedish research on education & sustainable development. Lund: Studentlitteratur. Persson, C. (2004). Environmental Learning for Sustainable Evolution in School and Teaching. Paper presented at International Organization for Science and Technology Education XI th Symposium July 25-30, 2004, Lublin, Poland. Persson, C. (2005). Leken som redskap i lärandet i miljö i grundskolans tidigare årskurser. Presenterat på Konferensen i ämnesdidaktik mars 2005, Karlstads universitet. Reimstad, K. (2001). NTA - A Swedish School Project for Science and Technology. Presented at The International Symposium on Science Education, Taipei, Taiwan. October, 23-24, 2001 Reimstad, K. (2003). NTA- A Swedish School Program for Science and Technology. Presented at the Second International Conference on K-12 Science Education. Social and Economic Impact of Research Based Science Education, Monterrey, Mexico. May, Reimstad, K. (2004) NTA - A Swedish School Program for Science and Technology. Presented at The International Workshop on Evaluation of Inquiry-Based Science Education (IBSE) projects.santiago de Chile, Chile.January, Reimstad, K. (2005) The NTA program- A Swedish School Develpment Program for Science Education, The Compulsary school, The professional development programs. The Third International Monterrey Conference, Monterrey, Mexico. March 16-18, 2005 Schoultz, J. (2002). Att komma in på arenan. Paper vid Det 7 Nordiske Forskersymposiet om undervisning i naturfag i skolen. Kristiansand juni 2002.

3 Schoultz, J., Helldén G., Hultman, G. & Eskilsson, O. (2002). Naturvetenskap i grundskolanundervisningens innehåll och form. Paper vid Det 7 Nordiske Forskersymposiet om undervisning i naturfag i skolen. Kristiansand juni Schoultz, J., Hultman, G. (2002). NTA is a great idea. Poster vid 27tth General assembly of the international council for science (ICSU) and associated meetings. Rio De Janeiro september Schoultz, J., Hultman, G. (2004). Science teaching and the school- when concepts meet context. Journal of Baltic science education. 2(6) Schoultz, J., Hultman, G. (2003). In the beginning we used our fantasy, paper at the Second Monterry international conference on K-12 science education. Monterry, Mexico. May 11-13, 2003 Schoultz, J., Hultman, G. (2003). Learning and non-learning in the science classroom. Paper at 10th Biennial Conference Padova, Italy - August 26 30, 2003 Schoultz, J.; Hultman, G. (2004). Theory-based evaluation and sustained interaction - NTA in Sweden. Paper at the International Workshop on Evaluation of Inquiry Based Science Education Santiago,Chile January 22-23, 2004 Schoultz, J., Hultman, G. (2004). Science teaching and the school- when concepts meet context. Paper at NERA s 32nd Congress. Iceland Reykjavik March 11-13, 2004 Schoultz, J., Löfgren, R. (2002). Laborationen som en arena för begreppsutveckling. NOTprojketet. Högskoleverket. Schoultz, J., Löfgren, R. (2002). Laborationen som miljö för lärande. I konferensrapport från Didaktikkonferensen i Gävle. Wickman, P.-O.(2001) NTA A Swedish school project for science and technology. Conference paper, ESERA, Thessaloniki. Science and technology for all (NTA Naturvetenskap och teknik för alla) is a school development project run jointly by the Royal Swedish Academy of Sciences and the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences in cooperation with municipalities throughout Sweden. In the participating municipalities, NTA provides support for local development of the curriculum in science and technology. The project is currently, primarily aimed at classes from kindergarten through 6 th grade (children 12 years of age). The project aims to stimulate interest in science and technology, to enhance scientific literacy, and to encourage more young people to choose an education, which leads to careers in science or technology. The project started 1997 and is financed by the Ministry of Education and Science and by different private funds. Wickman, P-O. (2002). Rapport från seminarium: Är det norska projektet VITEN något för NTA skolår 7-9? 22 maj 2002, Kungl. vetenskapsakademien Wickman, P.-O. (2003) Det svenske prosjektet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA). Norges tekniske vitenskapsakademie. I: Ungdom, realfag og teknologi. NTVA-rapport 1, sid Norges Tekniske Vitenskapsakademi, Trondheim. Master thesis Andersson, M. (2000). Projektet Naturvetenskap och teknik för alla ur ett mångkulturellt perspektiv. CD-uppsats. Lärarhögskolan / Södertörns högskola.

4 Häggkvist, A.(2001) Elevers agerande under NaTurvetenskApliga laborationer, D-uppsats. Linköpings universitet, Campus Norrköping, Grundskollärarprogrammet. Karlsson, M. (2003). Aha -är det så de tänker! En studie av hur lärare i ett arbetslag förändras när ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisningen. Olsson, E. (2003). En bild säger mer än tusen formler. Bilden som verktyg för naturvetenskaplig förståelse. Linköping: Linköpings Universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning. Reimstad, K. & Stärner, E. (2005) Klurigt småprat Perspektiv på och reflektioner kring praktiskt arbete i naturvetenskap Magisteruppsats. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Reimstad, K & Stärner, E. (2005) Ingenious Small Talk- Perspectives on and Reflections about Student s Practical Work in Science Learning. Department of behavioural science, Linköping university. Dissertation. Masters degree. The aim of this study is focused on the interaction between pupils when they are using experimental methods in science. The reason why we have chosen to study pupils working with investigations is due to the role practical experimental it often plays in science teaching and learning. The study has an exploratory approach. The data was collected using some qualitative research methods such as videotaping, participating observations with an ethnographic direction, field notes and semistructured interviews with pupils. After analyzing the collected data, we investigated what happened in different learning situations involving experimental exploration. To get a better understanding, and to deepen our reflections, we have studied research covering different learning theory perspectives. In conclusions, the findings revealed: The importance of pupils small talk and the way, in which it occurs when they are doing the investigations. It has some influence on how collaboration between pupils work. It also has some influence on how the experimental work proceeds. The teams of pupils solve their challenges through their small talk. The first glimpse of classrooms where pupils are experimenting may give chaotic appearances. However classrooms in our study show pupils first learned how to manage material then they engaged in critical thinking and dialogue with peers during the investigatins. The small talk is sometimes more reflective and thoughtful. In other words, the pupils build islands of knowledge. Working together they discover and process content knowledge constructed from their investigations rather than just talking about how they handle the practical side of the investigations. We call this ingenious small talk. The pupils need to learn different tools such as documenting, reading and understanding drawings, in order to learn science. The tools should be considered first steps in learning science. The school environment must create many opportunities for pupils to move around in classrooms, engage in small talk and learn to use tools to be able to ingenious small talk as they investigate science phenomena. Tedfors, J. (2000). Nu talar alla lärare och elevers arbete inom ramarna för projektet Naturvetenskap och Teknik för Alla. D-uppsats. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.

5 Tedfors. J. (2000). Now everyone is speaking-teachers and students work within the frames of Natural Science and Technology for All. Department of behavioural science, Linköping university. Dissertation. Masters degree. The purpose of the dissertation is to study the interaction between teachers and pupils in the classroom. The prerequisites for learning interaction in the classroom are studied in the framework of the school improvement program, the NTA program. The main focus of the study is the interaction in Swedish classrooms but the study also gives a perspective from some American classrooms without doing any comparisons between the two cultures. The method is qualitative with an exploratory perspective. The empirical data is eight unstructured interviews with teachers at two schools and notes written during observations in the classrooms. The conclusions- there are many existing cultures in the same school and the work with NTA helps the teachers to realize that. When teachers are working with NTA, their role becomes more complex. NTA supports both teachers and students to be active in the learning process and they learn in many different ways. The structure of the communication in the classroom when they are working with NTA allows and invites to a real (living) interaction. Thesis for Teacher examination (Bachelor degree) Andersson, J. (2003). Det är vi som har prylarna, bägarna och brännarna. Hur ser lärare i år 7-9 på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat? Examensarbete 10 p. Linköping: Linköpings Universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap. Fröjd, L. (1998). Utvärdering av STC-ett undervisningsmaterial i NO och teknik för år 1-6. Examensarbete, 10 poäng. Linköpings universitet, Institutionen för Pedagogik och Psykologi. Holmberg, L. ( 1998). Lärarna och STC. En undersökning om lärarna i ett NO-projekt. Examensarbete 10p. Linköpings universitet, Grundskollärarprogrammet, 4-9. Höög, F. (1999) STC-ett amerikanskt undervisningsmaterial. Examensarbete 10 p. Linköpings universitet, Grundskollärarprogrammet, 4-9. Jonsson, R. (1999). STC-ett undervisningsmaterial i NO & teknik som passar flickor? Examensarbete 10 poäng. Linköpings universitet, Institutionen för tillämpad lärarkunskap. Karjalainen, J. & Larsson, C. (1997).STC. En väg till bättre NO-undervisning? Examensarbete 10p. Linköpings Universitet, Grundskollärarprogrammet 1-7. Lilja, S. & Tedfors, J. (2000). Lärande samspel - en explorativ studie av undervisningen inom projektet Naturvetenskap och Teknik för Alla. C-uppsats. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi. Lilja, S. & Tedfors, J. (2000) Learning and interaction-an exploratory study of the teaching of Science and Technology for Children. Department of behavioural science, Linköping university. Dissertation (am eng thesis). Bachelor degree. The purpose of the dissertation is to study the interaction between teachers and pupils in the classroom when the students are working with experiments which belong to the NTA units. To be able to study the interaction, the dissertation is focused on the culture of the teacher, the role of the teacher, the learning process and the teacher s communication with the students. The method is qualitative with an exploratory perspective. The empirical data is two unstructured interviews with teachers, notes written during observations in the classrooms and during trainings for teachers. The conclusions - there is more than one culture of the teachers

6 and the role of the teacher has changed through the work with the NTA units and the role of the teachers has to be changed if the method built in the NTA-experiments will be implemented. The teachers think that the teaching method in the NTA units is positive and allows the pupils to be active in the learning process. The most important part of the teaching of the NTA units is the communication in the class room, the students need a lot of support from the teachers to be able to understand the scientific concepts and phenomena in the NTA units. Norberg, S. (2002). Det är viktigt att väcka intresse tidigt. En studie om NTA-projektet, hur det uppfattas och fungerar i skolan samt hur elever lär i ett undersökande arbetssätt. Examensarbete. Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap. Nordling, M. (1998) STC. Ett undervisningsmaterial för NO och Teknik i grundskolan. Examensarbete 10p. Linköpings Universitet, Grundskollärarprogrammet, 4-9. Norelius Fägerlind, L. & Varala-Wiklund, N. (1998). Naturvetenskap och teknik för alla. En studie av NTA. Examensarbete,5p. Lärarhögskolan, Institutionen för Matematik och Naturvtenskap. Vakkila, S. (1998). Ett amerikanskt läromedel i ett svenskt klassrum. En utvärdering av STCtemat Plant Growth and Development. Examensarbete 10p. Linköpings universitet, Grundskollärarprogrammet. Development work at schools Stjärnström, M & Andersson, E.( 2003). NTA och den röda tråden. Fagersta kommun. Ring, G. m fl. (2003). Glimtar som tänder i ögonen. NTA Naturvetenskap och teknik för alla i särskolan, kommunikationsklass och Rh-grupp. Rapport av lokalt utvecklingsarbete, Pedagogiskt centrum, Linköpings kommun. Skolutvecklingsprojektet Den röda tråden (håller ihop NO- och Teknikundervisningen för år F-9). Kartläggning av mål i NTAteman och de nationella kursplanemålen för år 5. Ett dokumentationssystem har tagits fram och har som mål att ge bättre förutsättningar för lärarna i år 7 att anpassa undervisningen till eleverna som börjar år 7. Dokumentationsmaterialet och kursplanenycklar för NTA-teman finns att hämta på Ekholmsskolans hemsida under Info/Teman och projekt/röda tråden. Papers about local development done by teachers within the course Science and Technology for All given at Stockholm School of Education during the school year 2002/2003. Andersson, J. & Lindqvist, J. (2002). Utvärdering av barns naturvetenskapliga föreställningar före och efter NTA-temat Kretsar kring el. Angelöf, R-M. (2003). Trädgården året runt. Dahlberg, A. (2003). Att stimulera och öka intresset för naturvetenskap och teknik. En samlad dokumentation över insatser som gjorts i Skara kommun sedan början på 1990-talet. Grundtman, G. (2003). Att utveckla undervisningen i klassrummet. Aktionsforskning. Lundgren, H. (2002). Vad händer, egentligen. Ett utvecklingsarbete i naturvetenskap och teknik.

7 Lundgren, H. (2003). Utbildarrollen NTA. Pilzetneck- Heino, M. m fl (2003). Hölöskolans röd-gröna tråd. Arbetsplan för år F-år 3 i teknik och naturvetenskap med NTA som utgångspunkt. Pettersson, J. m fl (2003). Hölöskolans röd-gröna tråd. Arbetsplan för år 4-6 i naturvetenskap och teknik med NTA som utgångspunkt. Törnquist, A.-S. (2003). Att bygga hus-teknik i förskolan. Zasi, C. m fl (2003). Lusten att forska- om processinriktat arbete i år 7-9.