Sexköpares medverkan i människohandel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sexköpares medverkan i människohandel"

Transkript

1 Sexköpares medverkan i människohandel Skulle ett sexköp kunna betraktas som ett främjande av människohandel enligt BrB 23 kap. 4? samt Förslag på hur sexköpare kan ges ett större ansvar i arbetet mot människohandel Johanna Wennberg Examensarbete 20 poäng Straffrätt Juristlinjen, Stockholms universitet Vårterminen 2007

2 Innehåll Förkortningar 1 1. Inledning Introduktion och syfte Frågeställning Avgränsning Metod Disposition 5 2. Det subjektiva rekvisitet i straffrätten BrB 1 kap Uppsåt i förhållande till den brottsliga effekten Direkt uppsåt/avsiktsuppsåt Indirekt uppsåt/ Insiktsuppsåt Likgiltighetsuppsåt Uppsåt i förhållande till handlingsrekvisitet och övriga objektiva rekvisit Insiktsuppsåt Likgiltighetsuppsåt Likgiltighetsuppsåtets tillkomst genom praxis NJA 2002 s En prejudicerande dom genom NJA 2004 s Människohandel BrB 4 kap. 1 a Utformning av bestämmelsen Innebörden av begreppet människohandel Koppleri BrB 6 kap Människohandel BrB 4 kap. 1 a i förhållandet till människorov BrB 4 kap Människosmuggling - skillnader och likheter Människohandelsoffer under 18 år Det otillbörliga medlet Offrets ålder 20

3 En motsvarighet till BrB 6 kap. 13 borde införas i fjärde kapitlet Köp av sexuell tjänst BrB 6 kap Allmänt Historik Bestämmelsens utformning Rättsfall Ett brott mot samhälle Sexköparen Köp av sexuell handling av barn BrB 6 kap Allmänt Det subjektiva rekvisitet Samtycke BrB 24 kap Allmänt Samtycke vid köp av sexuell tjänst ansvarsbefriande? Samtycke och människohandel Medverkan BrB 23 kap Anstiftan Objektiva rekvisit Uppsåt Medhjälp Objektiva rekvisit Uppsåt Concursus necessarius Övriga omständigheter Underlåtenhet Att dömas som gärningsman genom att underlåta att företa ett påbud Medverkan till brott enligt 23 kap. 4 genom underlåtenhet Underlåtenhet att avslöja och hindra brott BrB 23 kap Bestämmelsens innehåll Underlåtenhet att avslöja människohandel 46

4 6.5. Skulle en köpare av en sexuell tjänst kunna dömas för medhjälp till människohandel? Medverkan genom anstiftan till människohandel Internet Skulle en Internetbeställning, under ovan angivna premisser, kunna betraktas som anstiftan till människohandel? Krav på att gärningsmännen skall ha förmåtts till människohandeln samt sexköparens uppsåt Medhjälp till människohandel genom sexköp Uppfylls de objektiva rekvisiten? Tidpunkten för gärningens avslutande Främjande genom råd eller dåd Psykisk påverkan Främjande genom underlåtenhet Främjande genom en aktiv handling Gränsdragningsfrågor Uppsåt/ subjektivt rekvisit Konkurrens Häleri BrB 9 kap Allmänt Uppsåt Sakhäleri i förhållande till medverkan till tillgreppsbrott Häleri i förhållande till människohandel och sexköp För vilket brott skall domstolen döma? Åtgärder för att genom sexköpare motverka människohandel En strängare straffskala och en ny prejudicerande dom Ett nytt uppsåtligt brott Oaktsamhet i förhållande till köp av sexuell tjänst Ett oaktsamhetsbrott En oaktsam medverkan Möjligheter för sexköpare att avslöja människohandel 66

5 Åtalsunderlåtelse RB 20 kap RB 20 kap. 7 1 st. 1 p RB 20 kap. 7 2 st Kronvittne Åklagarprövning Analys Medverkan till människohandel enligt 23 kap Åtgärder Avslutning Referenser 76

6 FÖRKORTNINGAR BrB Brottsbalken (1962:700) BRÅ EU HD HovR FN JT NJA NJA II Brottsförebyggande rådet Europeiska unionen Högsta domstolen Hovrätt Förenta Nationerna Juridisk Tidskrift vid Stockholms universitet Nytt Juridiskt Arkiv Tidskrift för lagstiftning Ordningslagen Ordningslag (1993:1617) Prop. Proposition RB Rättegångsbalk (1942:740) RKP Sexköpslagen SOU SvJT Rikskriminalpolisen Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster Statens offentliga utredningar Svensk Juristtidning UtL Utlänningslagen (2005:716) 1

7 1. Inledning 1.1. Introduktion och syfte Prostitution idag är inte samma företeelse som för 50 år sedan. Idag handlar inte denna verksamhet om lättfotade kvinnor som säljer sina kroppar på gatan. Prostitution handlar istället om kvinnor och barn som fraktas över nationsgränser för att tillgodose en växande marknad för sexuella tjänster. De som förser denna marknad med kvinnor och barn är ofta den grova organiserade brottsligheten Människohandel är mer än någonsin en aktuell brottslighet. I april 2007 inleddes en rättegång i Göteborg, i vilken åklagaren åtalade, förutom tre människohandlare/kopplare, 20 män för köp av sexuella tjänster enligt BrB 6:11. Det var två omständigheter som gjorde det här fallet unikt. Det första var att det var första gången så många sexköpare åtalades i en och samma rättegång. Tidigare hade strafförelägganden varit normen för överträdelse mot BrB 6:11. Det andra var att åklagaren ville att domstolen skulle beakta att den prostituerade var ett offer för människohandel, och se detta som en för påföljdsbedömningen försvårande omständighet. Domen har ännu inte meddelats, men det blir intressant att se hur domstolen ställer sig till denna fråga. Efterfrågan på sexuella tjänster finns inte bara ute i Europa och resten av världen, utan också i Sverige. Under 2003 fördes, genom människohandel, mellan 400 och 600 kvinnor till Sverige i syfte att utnyttjas i prostitution. 1 Polisiär spaning har visat hur människohandlare/kopplare kör runt kvinnor så att sexköparna kan peka ut vilken kvinna de vill ha. Därefter körs kvinnan till en mellan människohandlaren/kopplaren och sexköparen överenskommen plats där hon utnyttjas sexuellt. 2 Under 2005 avslöjades en lägenhetsbordell i Alby, vid vilken polisen under en femveckors period kunde identifiera 510 sexköpare i åldrarna år. 3 En kvinna utnyttjades av 17 sexköpare på samma dag. För att kommunicera med sexköparna hade ryska fraser b.la. var tystare och det gör ont, blivit översatta till svenska på små lappar. Huvudgärningsmannen dömdes för grovt koppleri till 3,5 års fängelse. Maxstraffet för grovt koppleri är åtta års fängelse. 1 Polisens lägesrapport 2003 s Polisens lägesrapport 2003 s Polisens lägesrapport 2005 s

8 Efterfrågan på sexuella tjänster har gjort det väldigt lukrativt att handla med människor. Kvinnorna hämtas ifrån öst och kan användas om och om igen; vinster blir stora. Under 2006 inbringade människohandeln ca sju miljarder dollar. 4 Människohandel är en brottslighet som måste beivras. Frågan är vilken inställning rättssystemet har, eller borde ha till de personer, sexköparna, som står för den efterfråga som skapar marknaden. Mitt syfte med den här framställningen är att granska hur sexköp och människohandel står i förhållande till varandra ur en straffrättslig synvinkel, och om lagstiftaren har beaktat koppling mellan de båda Frågeställning Jag skall som sagt behandla relationen mellan människohandel och köp av sexuell tjänst ur en straffrättslig synvinkel. En sexköpare som köper en sexuell tjänst av ett offer för människohandel begår brott mot BrB 6:11. Men skulle dessa köp av sexuella tjänster också kunna betraktas som ett främjande av människohandel? Denna fråga kommer att vara det första föremålet för min granskning. Medverkansbestämmelsen i BrB 23:4 kommer därför att behandlas ingående. Om denna fråga skulle komma att besvaras jakande, finns det då en chans att blotta vetskapen om detta förhållande skulle göra att sexköparna tog avstånd ifrån sexköp? Vissa kanske skulle det, men det finns dock en stor risk att de förnekar både förhållandet mellan brotten och framförallt att just jag skulle vara en främjare. Därför uppstår också frågan hur människohandel skulle kunna beivras på ett effektivare sätt, och vilket ansvar som skall läggas på sexköparna för att uppnå detta. Detta kommer att vara min andra fråga Avgränsning Först och främst skall jag alltså undersöka om medverkansbestämmelsen i BrB 23:4 skulle kunna omfatta sexköpare som köper sexuella tjänster av offer för människohandel. Framställningen kommer därför begränsas till att gälla brott mot BrB 4 kap. 1 a 1 st. 1 p. Jag kommer inte heller att behandla övriga bestämmelser i fjärde eller sjätte kapitlet i brottsbalken i större utsträckning än de har betydelse för framställningen. 4 Amelia, Kvinnornas svarta siffror, s

9 I vissa fall har jag tagit bort stycken i citerade bestämmelser då dessa stycken inte är relevanta för de här frågorna. De åtgärder som jag kommer att föreslå kommer också att vara begränsade till sådana åtgärder som skulle kunna ha betydelse för efterfrågan, alltså åtgärder mot sexköparna. Något att ha i åtanke under genomläsningen är att den sexköpare som beskrivs är den klassiske sexköparen, d.v.s. en person som inte ingår i större organiserad brottslighet. Den prostitution som beskrivs i framställningen är den mellan en kvinnlig prostituerad (eller i vissa fall ett barn) och en heterosexuell man. Till sist skall understrykas att det finns olika grupper av prostituerade. Flera av de prostituerade har valt den här verksamheten (i betydelsen att de inte är offer för människohandel), men den grupp som jag kommer att beskriva är just den där de prostituerade samtidigt är offer för människohandel. Denna grupp har inte något annat val än att underordna sig gärningsmännens vilja och den påtvingade prostitutionen Metod Utgångspunkten för arbetet har varit brottsbalkens fjärde, sjätte och 23e kapitel med tillhörande kommentarer, förarbeten och praxis. Eftersom både människohandel och köp av sexuell tjänst är kriminaliserade har det funnits en del material att undersöka. Däremot har det varit mindre material när det gäller själva frågeställningen då något liknande inte tidigare har prövats. Det finns några debattinlägg och artiklar som har bidragit med viss information, men inte heller de har fokuserat på just de här frågorna. Istället har jag fått hämta ledning ifrån andra rättsfall och förarbeten för att utreda b.la. vad psykisk och fysisk medhjälp innebär, vad som är en straffbar underlåtenhet, och uppsåtsbegreppet, och härifrån dra vissa analogier. Då många grundläggande begrepp är samma inom straffrätten har detta till viss del varit möjligt. Förarbetena, framförallt till BrB 4:1 a, är omfattande och innehållsrika, och jag har därför kunnat använda dem till att granska och diskutera bestämmelserna. Till de föreslagna åtgärderna har ledning främst hämtats i förarbeten till andra bestämmelser, men också ifrån finsk rätt. Beträffande doktrin är utbudet tunt när det gäller de här frågorna. Därför har förarbetena och polisens lägesrapporter, förutom brottsbalkskommentarerna, fått stå för mycket fakta på området. Däremot finns det mycket, och användbar, litteratur om 23 kapitlet i brottsbalken. Internet har varit en viktig kunskapsbas, inte minst för att så mycket av den juridiska databasen finns i elektronisk form. Både rättskällor och övrigt material b.la. artiklar, 4

10 polisens lägesrapporter och Ecpats broschyrer har kunnat hämtas från Internet. Även den för framställningen väsentliga FN konventionen samt EUs rambeslut om bekämpandet av människohandel har funnits på Internet. All hänvisning till lagtext är hänvisning till lagtexten som den såg ut februari-juni Disposition Jag kommer att presentera varje bestämmelse som har betydelse för framställningen i ett eget kapitel. Varje kapitel kommer att inledas med en redogörelse för den specifika bestämmelsens utformning, syfte och tillämpningsområde. För att underlätta förståelsen för problemet kommer jag också, i tillhörande avsnitt, att presentera eventuella liknande bestämmelser och förklara skillnader och likheter mellan dessa, samt diskutera dem i förhållande till frågeställningarna. Efter hand kommer jag att övergå till diskussionen och förklara varför bestämmelsen är viktig för framställningen. Den sista delen kommer att fokusera enbart på de åtgärder som skulle kunna bli aktuella för att beivra människohandeln. 5

11 2. Det subjektiva rekvisitet i straffrätten, BrB 1 kap. 2 En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen. Har gärningen begåtts under självförvållat rus eller var gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från sina sinnens bruk, skall detta inte föranleda att gärningen inte anses som brott. Lag (1994:458). Vid en genomgång av brottsbalken ser man snabbt att de allra flesta bestämmelser är uppbyggda enbart av objektiva rekvisit. Undantaget är de brott som medger oaktsamhet i förhållande till de objektiva rekvisiten. 5 För övriga brott där inte oaktsamhet är tillräckligt för att bli straffansvarig, krävs att en gärning, för att den skall uppfattas som en brottslig, måste ha utförts med uppsåt av den som företog den. Detta gäller både gärningsman och eventuella medverkande. Istället för att uttryckligen skriva ut detta vid varje bestämmelse finns BrB 1:2. Detta stadgande återfinns under de allmänna bestämmelserna i brottsbalken och gäller de bestämmelser där inte annat står (oaktsamhetsbrotten). 6 Uppsåtet skall omfatta samtliga objektiva rekvisit som uppställs i den aktuella brottsbeskrivningen för att gärningen skall vara straffbar. Denna princip kallas täckningsprincipen. Uppsåtsbegreppet omfattar de flesta av de avsikter med vilka vi företar oss något då vi handlar under medvetande och under kontroll. Beträffande uppsåt i förhållande till den brottsliga effekten och uppsåt i förhållande till handlingsrekvisitet och övriga objektiva rekvisit skiljer sig uppsåtets utformning något åt. Det andra stycket i bestämmelsen säger att då personer i berusat tillstånd begår en brottslig gärning föranleder inte deras tillstånd att gärningen blir straffri. I rättsfallet NJA 1973 s. 590, i vilket en man felaktigt trodde att han funnit familjens barnvagn, bekräftade också HD att berusning inte verkar som en ansvarsfrihetsgrund. Inte heller personer med psykisk störning faller utanför straffansvaret om de kan anses ha uppsåt (om detta krävs). 7 Det subjektiva rekvisitet vid medverkan behandlas under stycke 6. 5 Jag kommer inte att behandla oaktsamhet ytterligare, då inget av de brott som är aktuella medger oaktsamhet som subjektivt rekvisit. I diskussions delen kommer dock ett resonemang beträffande oaktsamhet att göras. 6 BrB 1:2 gäller även specialstraffrätten. 7 En psykiskt störd person är straffansvarig för sina handlingar men kan inte dömas till fängelse enligt förbudet i BrB 30:6. 6

12 2.1. Uppsåt i förhållande till den brottsliga effekten Varken köp av sexuell tjänst eller människohandel har effekt som objektivt rekvisit i stadgandet, men med tanke på de likheter som finns beträffande uppsåten för de båda anser jag det viktigt att redogöra för denna utformning av uppsåtet. Uppsåt i förhållande till handlingsrekvisit och övriga rekvisit kan också ta ledning ifrån uppsåt i förhållande till effekten Direkt uppsåt/ Avsiktsuppsåt Direkt uppsåt innebär att gärningsmannen utför en handling med avsikt att en viss effekt skall inträda. Om den avsedda effekten egentligen inte är målet med handlingen spelar ingen roll om gärningsmannens avsikt är att den skall inträda. När det i vissa bestämmelser krävs direkt uppsåt i förhållande till ett objektivt rekvisit handlar det ofta om ett syfte som gärningsmannen vill uppnå. För ansvar behöver inte detta syfte vara uppfyllt utan uppsåtet, det s.k. subjektiva överskottet, fullbordar brottet Indirekt uppsåt/ Insiktsuppsåt I det här fallet räknar gärningsmannen med att effekten kan eller kommer att inträffa. Till indirekt uppsåt omfattas också de fall där effekten framstår som en nödvändig bieffekt. Annorlunda uttryck kan man säga att gärningsmannen skall ha en praktisk visshet d.v.s. han skall inte ha något egentligt tvivel om att effekten kommer inträffa, men han kan föreställa sig möjligheten att han har fel Likgiltighetsuppsåt Likgiltighetsuppsåtet är den tredje formen av uppsåt och utgör dess nedre gräns. Det är framförallt denna form av uppsåt som kommer att ha betydelse för framställningen. Likgiltighetsuppsåt har ersatt Eventuellt uppsåtet som i slutändan bestod i slutändan i att domstolen skulle kunna besvara ett hypotetiskt prov jakande. Provet utgjordes av två led, först skulle domstolen pröva om gärningsmannen hade insett att det fanns en risk för 8 Strahl, Allmän straffrätt i vad angår brotten s Jareborg, Uppsåt och oaktsamhet s

13 att effekten skulle kunna inträffa, sedan skulle den ta ställning till om gärningsmannen skulle ha företagit gärningen även om han varit säker på att effekten skulle inträffa. Under senare år har dock detta uppsåt omvandlats till ett likgiltighetsuppsåt, vilket HD fastställde genom NJA 2002 s. 449, och framförallt genom NJA 2004 s Båda rättsfallen diskuteras utförligare nedan för att ge en inblick i hur uppsåtet skall bedömas. Enligt HD föreligger ett likgiltighetsuppsåt redan då gärningsmannen har insett att det finns en risk för att gärningen skulle kunna medföra att en viss effekt skulle kunna inträda eller att en omständighet föreligger. Detta räcker dock inte, utan gärningsmannen måste också vara likgiltig även för förverkligandet av effekten eller förekomsten av omständigheten. I målet mot Anna Lindhs mördare, Miajlo Mijajlovich, konstaterade HD att Mijajlovich måste ha varit på det klara med den betydande risken för att knivhuggen skulle kunna träffa så illa att hon avled av sina skador. Det sätt angreppet skedde på visar att han i vart fall måste bedömas ha varit likgiltig för huruvida denna effekt skulle förverkligas. 10 Det avgörande är alltså att förverkligandet av effekten eller förekomsten av omständigheten, vid gärningstillfället inte utgjorde ett för gärningsmannen relevant skäl för att avstå från gärningen. 11 I fallet NJA 2005 s. 732 ansåg HD att det första ledet i bedömning av om gärningsmannen hade ett likgiltighetsuppsåt inte var uppfyllt. En man hade knuffat en annan man så att denne föll och bröt armen. Kravet att den åtalade insett att det förelegat en risk för att gärningen skulle medföra armbrott var inte uppfyllt. Således förelåg inget medvetet risktagande och åtalet för misshandel underkändes. Däremot dömdes gärningsmannen för ofredande och vållande till kroppsskada Uppsåt i förhållande till handlingsrekvisitet och övriga objektiva rekvisit Beträffande uppsåt i detta avseende finns endast två former, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt. Anledningen till detta är att uppsåtet är kopplat till det som händer vid tiden för gärningen, inte vad som kommer att hända i framtiden Insiktsuppsåt Insiktsuppsåt föreligger när gärningsmannen har alla fakta klart för sig, eller är i stort sett helt införstådd med dem. Insiktsuppsåtet kan anses svara mot både direkt och indirekt 10 Högsta Domstolen B s NJA 2004 s

14 uppsåt vid en jämförelse med uppsåt i förhållande till effekten. 12 När det gäller den nu berörda formen av insiktsuppsåt finns det skäl att också framhålla att det avgörande inte är om gärningsmannen haft rätt i sin bedömning av den kausala nödvändigheten av effekten eller faktiska förekomsten av gärningsomständigheten. Det som är väsentligt för uppsåtsbedömningen är den föreställning som gärningsmannen haft. Trots att en gärningsomständighet inte förelegat eller om det i det enskilda fallet rent faktiskt varit uteslutet att en gärning skulle leda till en viss effekt, kan gärningsmannen således ha haft insiktsuppsåt i förhållande till gärningsomständigheten eller effekten Likgiltighetsuppsåt Även beträffande handlingsrekvisitet och övriga objektiva rekvisit skall likgiltighetsuppsåtet användas. 14 Uppsåtet är i dessa fall relaterat till någonting i nuet, inte något som kommer att inträffa som en följd av gärningen. 15 Skillnaden mot effektbrott blir att gärningsmannen inte ställer sig frågan om det föreligger en risk för den brottsliga effekten, utan om en viss faktisk omständighet föreligger. Gärningsmannen skall ha förstått att det finns en risk att ett visst förhållande föreligger och vara likgiltig avseende att det verkligen föreligger på sådant sätt. I NJA 2004 s. 519 ansåg HD att mannen insåg att det förelåg en risk för att den bedrivna spelverksamheten omfattades av bokföringsskyldighet samt att han var likgiltigt inför detta förhållande Likgiltighetsuppsåtets tillkomst genom praxis NJA 2002 s. 449 Likgiltighetsuppsåtet användes vid några tillfällen redan innan 2002 års rättsfall kom tillsattes på regeringens begäran en utredning som b.la. skulle ta fram ett förslag på en gräns mellan uppsåt och oaktsamhet, samt undersöka om den dagens rättstillämpning var tillfredsställande. Utredningen ansåg att det s.k. insiktsuppsåtet var att föredra som 12 Jareborg, Uppsåt och oaktsamhet s Se NJA 2004 s Se redogörelse ovan för hur HD resonerade i NJA 2004 s. 176 i förhållande till likgiltighetsuppsåt. 15 Brottsbalkskommentaren del I, 1:2. 16 Se b.la. NJA 1975 s. 594, NJA 1985 s. 757 ( skadornas art och det sätt på vilket de tillfogats offret visar att gärningsmannen vid huggen i varje fall varit helt likgiltig för om offret skulle dö eller ej. ) och NJA 1990 s

15 uppsåtets nedre gräns. Insiktsuppsåtet innebar här ett kvalificerat sannolikhetsuppsåt där gärningsmannen dels skulle inse möjligheten att följden skulle förverkligas dels räkna med att det förverkligas. 17 Regeringen avslog dock detta förslag och beslutade att lämnade denna fråga till rättspraxis. I rättsfallet NJA 2002 s. 449 blev just frågan om det nedre uppsåtets gräns aktuell. Fakta i fallet var liknande det i NJA 1959 s. 63 i vilket man använde eventuellt uppsåt med hypotetiskt prov. HovR ansåg att det kvalificerade sannolikhetsuppsåt som 1994 års utredning föreslog skulle tillämpas. 18 I HD var meningen delad, men till utgången av målet användes en form av likgiltighetsuppsåt vid bedömningen av om likgiltighet skall anses ha förelegat, det är omständigheterna vid själva gärningen som bör tillmätas betydelse det bör krävas att det har funnits en avsevärd risk för att en viss omständighet föreligger eller för att en viss effekt skall inträffa... avsevärd risk för svår kroppsskada, något som K. B. måste ha insett. K. B:s körsätt visar också att han var likgiltig för om N. J. skulle åsamkas en sådan skada. Likgiltighetsuppsåtet användes alltså i det här fallet för att döma K.B. Två justitieråd delade HovR:s uppfattning om kvalificerat sannolikhetsuppsåt och ett justitieråd ansåg att eventuellt uppsåt var att föredra. Eftersom det var en splittrad HD som avgjorde detta fall till förmån för likgiltighetsuppsåtet kvarstod fortfarande emellertid många frågor beträffande tillämpningen. I JT s. 613ff. diskuterade Träskman, Westin och Zila effekterna av den nya domen. De två förra var mycket missnöjda med att HD inte lyckas skapa en prejudicerade dom vilken skulle ha kunnat ha använts i framtida fall. Zila diskuterade ingående för- och nackdelar med de olika uppsåten och anslöt sig till HD:s majoritet beträffande likgiltighetsuppsåtet. Zila ansåg att man vid likgiltighetsuppsåt beaktar både gärningsmannens insikt och de relevanta omständigheterna i övrigt och därför kan man lättare bedöma gärningsmannens attityd. Rättsfallet diskuterades också av Samuel Cavallin i JT s. 3. Cavallin ansåg att likgiltighetsbegreppet saknade självständig betydelse i praxis och doktrin. Han ansåg också att likgiltighetsuppsåtets självständiga roll var främst ett uttryck för praxis` sinnesvärlds - anknutna prövningsmetod och ville istället ha konkreta rekvisit för ansvarsuppsåtet. 17 HD avvisade dock sannolikhetsuppsåtet tidigt, se bl.a. NJA 1980 s Utdrag från hovrättens resonemang måste ha insett att en alldeles övervägande sannolikhet förelåg för att N. J. skulle komma att bli mycket allvarligt skadad genom K. B:s sätt att föra bilen. Även en gärning som företas under sådana omständigheter bör enligt HovR:ns mening betecknas som uppsåtlig. 10

16 En prejudicerande dom genom NJA 2004 s. 176 Genom 2004 s. 176 kom till sist det domslut som skulle få en prejudicerande effekt på rättstillämpningen. Fallet gällde en HIV-smittad man som vid upprepande tillfällen haft samlag med ett flertal andra män. Enligt domstolen var mannen medveten om att samlagen innebar risk för att någon partner kunde få smittan och han hade därför uppsåtligen framkallat fara för att annan. Den huvudsakliga frågan gällde dock om han också hade uppsåt att överföra smittan till annan, vilket i så fall skulle klassificeras som försök till grov misshandel. Domstolen skulle alltså bedöma gärningsmannens inställning till gärningen. Precis som vid eventuellt uppsåt gjordes denna i två led, men nu under andra förutsättningar. Först skulle bedömas om gärningsmannen varit likgiltig inför risken att smittan skulle kunna överföras (detta motsvarar den första frågan; att risk för att viss effekt kan komma att inträda/viss omständighet föreligger). Om denna fråga kunde besvaras jakande ansågs gärningsmannen ha varit medvetet oaktsam och det första kravet i likgiltighetsbedömningen var uppfyllt. Den andra frågan var sedan om gärningsmannen också ansågs ha varit likgiltig inför att smittan kunde överföras (att effekten/omständigheten förverkligas). Om också denna fråga kunde besvaras jakande ansågs gärningsmannen ha uppsåt till gärningen. I detta fall ansågs inte gärningsmannen ha haft uppsåt till gärningarna. Anders Rung diskuterade i JT s 254 om det var någon skillnad på de två leden vid bedömningen av likgiltighetsuppsåt. Han frågade om domstolen kunde slå fast att gärningsmannen hade varit likgiltig inför risken att effekten kunde inträda, utan att samtidigt slå fast att gärningsmannen då också måste ha varit införstådd med att effekten kunde komma att inträda. Om gärningsmannen handlar och tar risken för att effekten skall komma att inträda, kan man då säga att han inte också varit likgiltig inför effekten? 19 Rung anser alltså att om man är likgiltig inför risken så är man det inför effekten. Enligt Rung finns det därför endast uppsåtliga brott och omedvetna oaktsamhetsbrott. I ovannämnda HD fall, NJA 2005 s. 732, behövde HD aldrig ta ställning till om det andra ledet i uppsåtet var uppfyllt, eftersom inte gärningsmannen var likgiltig i förhållande till risken. 19 JT s

17 3. Människohandel BrB 4 kap. 1 a Den som, i annat fall än som avses i 1, med användande av olaga tvång eller vilseledande, med utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med något annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, inhyser, tar emot eller vidtar någon annan sådan åtgärd med en person, och därigenom tar kontroll över personen, i syfte att personen skall 1. utsättas för brott enligt 6 kap. 1, 2, 3, 4, 5 eller 6, utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser eller på annat sätt utnyttjas för sexuella ändamål, 2. utnyttjas i krigstjänst eller tvångsarbete eller annat sådant tvångstillstånd, 3. utnyttjas för avlägsnande av organ, eller 4. på annat sätt utnyttjas i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år. Detsamma gäller den som i sådant syfte som anges i första stycket, 1. till annan för över kontrollen över en person, eller 2. från annan tar emot kontrollen över en person. Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år skall dömas för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts. Är ett brott som avses i första tredje styckena mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år. (Lag 2005:90). Innebörden av begreppet människohandel definieras i FNs tilläggsprotokoll till konventionen om gränsöverskridande organiserad brottslighet UN Protocol to Prevent, Suppres and Punish Trafficking in Persons, specially Women and Children och lyder Trafficking is the recruitment, transportation, transfer, harbouring or receipt of persons by imporper means, such as force, abduction, fraud or coercion, or an improper purpose, like forced or coerced labour, servitude, slavery or sexual exploitation Protokollet trädde i kraft 2003 då de nödvändiga 40 staterna hade ratificerat det. 20 För fulltext se FN- protokollet i t.ex. prop. 2003/04:111 bilaga 1, eller en sammanfattning av det i samma proposition. En kortare sammanfattning finns i prop. 2001/02:

18 Också i EU diskuterades bekämpandet av människohandel under , och under 2001 kunde man enas om ett rambeslut beträffande bekämpandet av människohandel. Detta godkändes av Sveriges riksdag Utformning av bestämmelsen Innan bestämmelsen om människohandel tillkom hade man i fall av människohandel tillämpat mer allmänna bestämmelser, b.la. brotten mot frihet och frid i BrB 4 kap., koppleribestämmelserna i BrB 6:8 och 9 (nuvarande 6:12), övriga brott i BrB 6 kap., brotten i UtlL, och Ordningslagen 2: tillsattes så en kommitté som b.la. hade till uppgift att utreda om det behövdes nya bestämmelser för att Sveriges lagstiftning skulle överrensstämma med de internationella åtaganden som vi stod inför. I SOU 2001:14 och prop. 2001/02:124 diskuterades och bestämdes det att ett enhetligt brott skulle införas med de olika moment som människohandel består av som objektiva rekvisit. En av de främsta anledningarna till att man införde ett brott var att hanteringen av de många straffbestämmelserna som kunde bli aktuella var otillfredsställande. Eftersom det fanns så många led av människohandel så skulle ett enda stadgande underlätta den svenska rättstillämpningen och medföra att alla inblandade skulle kunna lagföras. Hädanefter skulle alltså domstolarna komma ifrån ett komplicerat system som hade omfattat ett antal brott och ett antal olika lagar. Andra anledningar var att underlätta det internationella samarbetet mot människohandel, samt att de dåvarande straffskalorna ansågs otillräckliga. Genom SFS 2002:436 trädde stadgandet om brottet människohandel för sexuella ändamål i kraft 1 juli För att Sverige skulle kunna tillträda ovan nämnda protokoll behövdes emellertid tidigt en del justeringar göras i bestämmelsen. Framförallt kom dessa ändringar att bestå i att bestämmelsen utvidgades till att omfatta även sådana fall av människohandel som syftade till andra former av utnyttjanden, samt att det tidigare kravet på att handeln skulle innebära ett gränsöverskridande borttogs. Anledningen till detta var att tidigare uppstod fullbordanspunkten då offret anlänt till det land där utnyttjandet skulle ske. Ändringarna trädde i kraft 1 juli blev en ändring aktuell igen, denna gång var den dock endast rent formell. Anledningen var den reformering som gjordes av 6 kap. BrB SFS 2004:406, prop. 2003/04: SFS 2005:90, prop. 2004/05:45. 13

19 3.2. Innebörden av begreppet människohandel För att människohandelsbestämmelsen skall bli tillämplig krävs att tre moment föreligger; en handelsåtgärd, ett otillbörligt medel, samt ett syfte. Handelsåtgärderna beskriver det sätt på vilket genomförandet av handeln sker. Oftast är det inte en person som ensam rekryterar, transporterar, inhyser, tar emot eller vidtar någon annan sådan åtgärd, utan människohandel består ofta av en kedja av kontakter där varje person har sin plats och sin del i handeln. I och med att bestämmelsen inte innehåller och mellan de olika handelsåtgärderna kan alla dessa personer straffas för människohandel bara de har utfört någon av de olika handlingarna. Även överföringar inom landet mellan mottagare och rekryterare innefattas i detta begrepp 23, eftersom bestämmelsen gäller oavsett om åtgärden är vidtagen i ursprungs- transit eller destinationslandet, och oavsett vart utnyttjandet av offret är tänkt att äga rum. Formuleringen någon annan sådan åtgärd med en person omfattar alla sådana åtgärder som kan ingå som ett led i en förflyttning av eller ett överförande av en person mellan länkarna i handelskedjan, men också t.ex. att offret själv beger sig till ett annat land eller en annan ort. 24 Det andra momentet tar sikte på vilka medel man använt för att hantera offren. Människohandlaren utnyttjar offrens, i de allra flesta fall, undermåliga situation för att få dem med sig och på så sätt kunna genomföra handeln. I vissa fall bortförs offren mot sin vilja, i vissa fall underkuvas deras vilja så att de frivilligt följer med, i andra fall talar gärningsmännen om t.ex. städjobb och i den del fall är offren medvetna om att kommer arbeta som prostituerade men luras beträffande villkoren. Gemensamt är att den sårbara situation offren befinner sig i utnyttjas så att de reellt sett inte har något annat val än att först följa med gärningsmannen och sen underkasta sig dennes krav. De otillbörliga medlen är olaga tvång, vilseledande, utnyttja någon annans utsatta belägenhet eller annat liknande sådant otillbörligt medel. Olaga tvång innebär att någon genom misshandel, eller eljest med våld eller genom olaga hot om brottslig gärning tvingar annan att underkasta sig de beskrivna handelsåtgärderna. 25 Ett vilseledande är exempelvis när 23 Prop. 2001/02:124 s Brottsbalkskommentaren del I s. 4:4d. 25 För utförligare beskrivning av vad som menas med olaga tvång se t.ex. Brottsbalkskommentaren del I under olaga tvång BrB

20 någon förmedlar en oriktig uppgift om någonting t.ex. beträffande villkor. 26 Att utnyttja någon annans utsatta belägenhet innebär t.ex. att någon utnyttjar en annan persons ekonomiska - tjänste- eller anställningsförhållande, flyktingskap, förståndshandikapp etc. När det gäller annat sådant otillbörligt medel är omständigheterna sådana att offret inte har något annat verkligt eller godtagbart alternativ än att underkasta sig gärningsmannens vilja. 27 För att betona angreppet på offrets frihet och frid ansåg lagstiftaren att det var viktigt att uppställa detta rekvisit. Det var också viktigt att få en distinktion mot människosmuggling i UtlL 20:8 och 20:9. 28 Observeras skall också att det måste finnas ett orsakssamband mellan det otillbörliga medlet och handelsåtgärderna. Om inte ett otillbörligt medel använts för att t.ex. transportera eller rekrytera en person är det inte människohandel. 29 Det tredje momentet är det efterföljande utnyttjandet av offret, syftet med handeln. Utnyttjandet består i de allra flesta fall av att offren utnyttjas för sexuella ändamål, men även utnyttjande för arbetskraft eller för organhandel förekommer. Utnyttjandesyftena är beskrivna i bestämmelsen och det som är väsentligt för denna framställning är det första utnyttjande för sexuella ändamål. I detta syfte innefattas också de fall då offren utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser eller vid andra situationer då offret på annat sätt utnyttjas för sexuella ändamål. Det klassiska fallet på detta är naturligtvis prostitution men även utnyttjanden utan ersättning eller medverkan vid pornografisk framställning. Det grundläggande är att det skall vara fråga om sexuell exploatering eller sexuella handlingar av något slag. Nämnas skall också den fjärde punkten på annat sätt utnyttjas i en situation som innebär ett nödläge för den utsatte. I förarbetena ges exempel på den situation där en person genom människohandel blir förd till ett annat land och utnyttjas sexuellt och för hushållsarbete inom ramen för ett tvångsäktenskap. 30 Syftet behöver inte förverkligas för att brottet skall vara fullbordat utan när en människohandelsåtgärd, som genomförts med ett sådant medel och i ett sådant utnyttjandesyfte som avses samt har resulterat i den åsyftade kontrollen över offret, är brottet fullbordat. 31 Då någon redan har tagit kontrollen över offret behöver inte varje följande överföring ha skett med ett otillbörligt medel för att anses som 26 Även här återfinns en utförligare beskrivning av begreppet i Brottsbalkskommentaren del I, se under Bedrägeri BrB 9:1. 27 Brottsbalkskommentaren del I s. 4:4e. 28 Prop. 2001/02:124 s Se dock 3 st. Beträffande barn under 18 år krävs inget otillbörligt medel. 30 Prop. 2003/04:111 s Brottsbalkskommentaren del I s. 4:4f. Se också nedan beträffande det subjektiva rekvisitet. 15

21 människohandel. 32 Beträffande det subjektiva rekvisitet skall det inte bara täcka de objektiva rekvisiten utan gärningsmannen skall även ha haft uppsåt beträffande syftet med åtgärderna - att de vidtogs för att ett utnyttjande verkligen skulle ske. Ett subjektivt överskott krävs alltså för att brottet skall anses som fullbordat. 33 Människohandel är ett perdurerande brott, vilket innebär att trots att brottet är fullbordat, pågår det till dess offret släpps, då brottet avslutas. För perdurerande brott börjar inte preskriptionstiden för brottet löpa förrän brottet avslutas, och inte som i normalfallet vid brottets fullbordan. Den här tidpunkten gäller likaväl preskription för andra medverkande, vilket innebär att andra gärningsmän än den som har kontrollen över offret vid tiden för brottets avslutande, kan bli åtalade långt senare efter att deras medverkan ägt rum Koppleri BrB 6 kap. 12 Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år. Om en person som med nyttjanderätt har upplåtit en lägenhet får veta att lägenheten helt eller till väsentlig del används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning och inte gör vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra, skall han eller hon, om verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten, anses ha främjat verksamheten och dömas till ansvar enligt första stycket. Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grovt koppleri till fängelse i lägst två och högst åtta år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan. Lag (2005:90). 32 Borg, 2000-talets Slaveri Människohandel och dess implikationer för svensk krishantering, s. 46 och prop. 2003/04:111 s. 58f. 33 Prop. 2003/04:111 s. 27, 33ff och 47. Se också ovan under

22 Koppleribestämmelsen är också av betydelse för min framställning, framförallt i förhållande till människohandel. Eftersom det ofta är svårt att bevisa samtliga objektiva rekvisit i 4:1 a, döms många gånger människohandlarna istället för grovt koppleri. Koppleribestämmelsens placering i sjätte kapitlet hade också inverkan på beslutet att placera köp av sexuell tjänst samma kapitel. 34 I situationer av människohandel är det inte ovanligt att gärningsmannen fortsätter sin brottsliga verksamhet med att agera kopplare eller kontaktperson för sexköpare. I dessa fall döms gärningsmännen både för människohandel och för koppleri om rekvisiten är uppfyllda. I de fall där inget otillbörligt medel har använts (eller inte kan bevisas) och gärningsmännen inte kan dömas för människohandel kan koppleribestämmelsen alltså tillämpas ensam. I förarbetena ansågs det att domstolen i dessa människohandelsliknande fall skulle döma för grovt koppleri. 35 Under 2005 inkom 44 anmälningar av människohandel och 94 fall av koppleri eller grovt koppleri. 36 Samma år dömdes 25 personer för grovt koppleri, koppleri eller medhjälp till koppleri. 37 En medverkan till utnyttjandet i människohandeln, t.ex. att skjutsa kvinnorna till olika sexköpare, förse dem med kondomer etc., d.v.s. att underlätta för den prostituerade att fortsätta verksamheten., är att beteckna som koppleri under förutsättning att den medverkande dragit någon form av ekonomisk nytta av den sexuella förbindelsen. Eftersom främja ingår som ett rekvisit i koppleribestämmelsen blir, i de flesta fall, inte BrB 23:4 aktuell utan man dömer för gärningsmannaskap enligt den förra. Ett enstaka främjande utgör dock inte koppleri, utan kan istället bedömas som medhjälp till köp av sexuellt tjänst eller köp av sexuell handling av barn. I många fall där någon döms för koppleri döms också sexköpare för brott mot BrB 6:11, exempel på fall återfinns b.la. på polisens hemsida Människohandel BrB 4 kap. 1 a i förhållandet till människorov BrB 4 kap. 1 Den som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller att tvinga honom eller henne 34 Se mer under avsnitt Prop. 2004/05:45 s Polisens lägesrapport 2005 bilaga 3 s Polisens lägesrapport 2005 s

23 till tjänst eller att öva utpressning, döms för människorov till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid. Är brottet mindre grovt, döms till fängelse i högst sex år. Lag (1998:393). Människorov, BrB 4:1, innebär ett frihetsberövande av någon eller några personer, och de mest klassiska fallen är gisslansituationer och kidnappning. Innebörden av bestämmelsen är att någon skaffar sig en bestående maktsituation över offret innan offret förs bort eller spärras in, och att gärningsmannen har ett syfte att skada personen till liv eller hälsa (t.ex. med syfte att utnyttjas för sexualbrott), tvinga denne till tjänst (t.ex. med syfte att sälja vederbörande som slav) eller att öva utpressning (kräva en lösensumma eller liknande). 39 Precis som vid människohandel krävs det inte att syftet verkligen har förverkligats. Det räcker också med att gärningsmannen har ett likgiltighetsuppsåt beträffande syftet, alltså det subjektiva överskottet, för att brottet skall anses fullbordat. När det gäller de övriga objektiva rekvisiten skall även de täckas av uppsåt. Som det uttryckligen är stadgat i 4:1 a är människohandel subsidiärt i förhållande till människorov. Att differentiera mellan brotten människohandel och människorov kan vara svårt. Eftersom människorov har företräde måste man först utreda om rekvisiten, både de objektiva och de subjektiva, för människorov är uppfyllda. I ett fall i Svea hovrätt var den situation som skulle utredas ett typfall av människohandel, men domstolen ansåg också att rekvisiten för människorov var uppfyllda och dömde gärningsmännen b.la. för det. Fakta i fallet var att fyra kvinnor från Ryssland hade blivit lurade till Sverige med löften om jobb. Under resan hit och väl här utsattes de för våldtäkter och misshandel och blev tvingade in i prostitution. Pengarna från prostitutionen gick direkt till gärningsmännen. Gärningsmännen dömdes i HovR för människorov, grovt koppleri samt flertalet sexuella övergrepp b.la. grov våldtäkt och grovt sexuellt tvång. 40 Om det hade brustit i något av rekvisiten för människorov, skulle människohandelsbrottet ha blivit aktuellt Människosmuggling - skillnader och likheter Människosmuggling i svensk mening definieras i UtlL 20:8 och innebär att någon hjälper en utlänning att olovligen resa in i eller passera genom Sverige, medlemsstat i EU, Norge eller Island. I UtlL 20:9 kan den dömas som i vinstsyfte planlägger eller 39 Jareborg, Brotten H1 s 234f. 40 Dom från Svea hovrätt målnummer B

24 organiserar verksamhet som är inriktad på att främja att utlänningar tar sig till Sverige utan pass eller andra nödvändiga dokument. Människosmuggling innebär alltså mer eller mindre organiserade former av olovlig invandring och kräver ett visst mått av frivillighet från de smugglades sida. 41 Trots att omständigheterna vid transporten ofta är katastrofala har de smugglade i initialstadiet gett ett visst samtycke Att smugglingen skall lyckas är av båda parters intresse. Situationer där offret är införstådd med att det är fråga om prostitution men luras beträffande villkoren och därigenom utnyttjas på så sätt att han eller hon inte har något verkligt eller godtagbart val än att underkasta sig utnyttjandet skall enligt propositionen till människohandelsbestämmelsen omfattas av den senare. 42 Människosmuggling är framförallt ett brott mot staten då den illegala invandringen sker i mer eller mindre organiserade former. Människohandel, emellertid, är ett brott mot person då de olika gärningarna som är utmärkande för brottet i slutändan syftar till ett utnyttjande av den person som blivit offer för handeln. Finns det inte ett motiv eller syfte med handeln kan den istället klassas som människosmuggling. Till skillnad från människosmuggling kan människohandel begås även då offret har korrekta handlingar Människohandelsoffer under 18 år Om ett offer är under 18 år blir det tredje stycket tillämpligt. BrB 4:1 a 3 st. lyder: Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år skall dömas för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts. Skillnaden mot fall där offer över 18 år utsätts för människohandel är alltså att det inte krävs något otillbörligt medel för att gärningen skall anses som människohandel Det otillbörliga medlet Som ovan beskrivits är de otillbörliga medlen olaga tvång, vilseledande, att utnyttja någon annans utsatta belägenhet eller annat liknande sådant otillbörligt medel. 41 Borg & Nilsson, Människosmuggling: Om offer, förövare och allmän begreppsförvirring s Prop. 2001/02:124 s Prop. 2003/04 s. 8f. 19

25 Anledningen till att man uteslöt detta rekvisit var att barnet redan p.g.a. sin underårighet ansågs befinna sig i en sådan sårbar situation att alla handlingar som vidtogs i syfte att barnet skulle utnyttjas för sexuella ändamål är straffvärda som människohandel. Tillräckligt är alltså att gärningsmännen har ett motiv med handeln Offrets ålder För att det tredje stycket i människohandelsbestämmelsen skall bli tillämpligt krävs att människohandeln företogs mot ett barn under 18 år. Eftersom det inte finns någon motsvarighet i fjärde kapitlet till BrB 6:13 (vilken stadgar att den som inte insåg men hade skälig anledning att anta att den andra personen inte uppnått den åldern ska dömas till ansvar) 45 krävs uppsåt i förhållande till att barnet var under 18 år. Att kunna bevisa att gärningsmannen hade uppsåt i förhållande till åldern kan vara svårt. Barn och ungdomar idag ser många gånger ut att vara äldre än de faktiskt är vilket skapar problem i en rättegång om gärningsmännen hävdar att det inte var medvetna om att offret var underårigt. Om man inte kan visa på att gärningsmannen hade uppsåt i förhållande till ålder kan istället den första delen av bestämmelsen bli tillämplig. Dock krävs då här istället att åklagaren kan visa att ett otillbörligt medel har använts En motsvarighet till BrB 6 kap. 13 borde införas i fjärde kapitlet Handel med människor är en företeelse som har ökat under de senaste åren i takt med att gärningsmännen har upptäckt att det finns en stor efterfrågan på sexuella tjänster i både öst och väst. Offren är i de flesta fall helt utelämnade till sina gärningsmän utan någon möjlighet att påverka sin situation eller, rättare sagt, sina liv. Ofta går offren från att ha befunnit sig i en hopplös situation i fattigdom i sitt hemland till en än värre situation där de utnyttjas för att tjäna pengar åt andra. Beträffande barn i framförallt Östeuropa har antalet som bor på institutioner ökat dramatiskt. Vid 16 år tvingas de lämna institutionen för att försöka hitta arbete och bostad på egen hand. Den här situationen utnyttjas av människohandlare som tar kontakt med dem och erbjuder dem jobb och ett liv i väst. 44 Prop. 2001/02:124 s. 28f. 45 Se nedan under

26 Även andra barn och kvinnor är under de här premisserna beredda att lämna sin familj och sitt hemland. 46 I de allra flesta fall har antagligen gärningsmännen, redan i initialskedet, vetskap om att en del offer är under 18 år men ignorerar detta. I vissa fall är det till och med barn som är människohandlarnas målgrupp. I en rättegång kan det som sagt emellertid vara svårt att bevisa att gärningsmännen faktiskt hade uppsåt beträffande åldern. För att underlätta rättstillämpningen då brotten begås mot barn anser jag att ett en motsvarighet till BrB 6:13 borde införas i fjärde kapitlet eller i ett nytt stycke i 4:1 a. Det subjektiva rekvisitet angående åldern skulle alltså inte vara uppsåt utan det skulle räcka med att bevisa att gärningsmännen var oaktsamma. Förarbetena till 6:13, då bestämmelsen gällde otukt med barn och otukt med ungdom (numera våldtäkt mot barn BrB 6:4 och sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning BrB 6:3), konstaterar beträffande det subjektiva rekvisitet angående ett barns ålder att det framstår såsom rimligt att gärningar av den allvarliga beskaffenhet, varom här kan vara fråga, föranleder ansvar även då gärningsmannen icke haft full insikt om åldern men haft anledning att räkna med möjligheten att barnets ålder ligger under den i lagen stadgade gränsen. 47 Numera gäller 6:13 alla bestämmelser i sjätte kapitlet som uppställer ett åldersrekvisit. Förarbetena säger att formuleringen av bestämmelsen får anses innefatta krav på en tämligen hög grad av oaktsamhet för att den skall föranleda ett straffansvar. Eftersom människohandeln ofta syftar till sexuella utnyttjanden och prostitution för offren, alltså gärningar som faller under sjätte kapitlet, anser jag att denna beskrivning i förarbetena också skulle kunna vara tillämplig beträffande ett barns ålder i människohandelsbestämmelsen. Därför bör en liknande bestämmelse införas i förhållande till människohandel. Eftersom åklagaren också undgår det otillbörliga rekvisitet visar man att Sverige inte accepterar att denna verksamhet förekommer. En förhoppning är också att regeln skulle få en preventiv funktion. Om gärningsmännen blir medvetna om att rättsväsendet inte har en lika stor bevisbörda, skulle handeln med barn kunna minska, eftersom offrets ålder också tas i beaktande vid straffvärdet. 48 Ju yngre ett offer är desto högre straffvärde. Begränsningen i 6:13 är enligt förarbetena om barnet hade en kroppsutveckling som normalt kan anses förekomma avsevärt över åldersgränsen och omständigheterna i övrigt inte gav gärningsmannen anledning att vara på sin vakt. I så fall skall man inte döma till 46 SOU 2001:14 s NJA II 1962:1 s Prop. 2001/02:124 s

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

1 Utkast till lagtext

1 Utkast till lagtext 1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,

Läs mer

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning Människohandel 2015-03-24 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning 1 Polismyndighetens arbete Rikspolisstyrelsen (RPS) utsågs 1997 till Nationell Rapportör (NR) i frågor som

Läs mer

Märta C. Johansson Örebro universitet

Märta C. Johansson Örebro universitet Märta C. Johansson Örebro universitet Att identifiera människohandel o För anmälan & förundersökning Att få utsatta att vilja vittna För åtal Att tillämpa brottet i domstol o För ansvar Vad gäller att

Läs mer

Uppsåt och oaktsamhet

Uppsåt och oaktsamhet Uppsåt och oaktsamhet Annika Norée annika.noree@juridicum.su.se Disposition 1. Grundläggande principer 2. Uppsåt 3. Oaktsamhet 4. Misstag 5. Berusning och tillfällig sinnesförvirring Åter till brottsbegreppet

Läs mer

Människohandel med barn i Sverige för sexuella ändamål

Människohandel med barn i Sverige för sexuella ändamål Juridiska institutionen Vårterminen 2016 Examensarbete i straffrätt 30 högskolepoäng Människohandel med barn i Sverige för sexuella ändamål En utredning av lagstiftningen Författare: Helena Lund Handledare:

Läs mer

Yttrande över 2012 års marknadsmissbruksutrednings betänkande Marknadsmissbruk II (SOU 2014:46)

Yttrande över 2012 års marknadsmissbruksutrednings betänkande Marknadsmissbruk II (SOU 2014:46) Sida 1 (5) Rättsavdelningen Datum Dnr 2014-11-10 ÅM-A 2014/1003 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2014-06-30 Fi2014/2432 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande

Läs mer

1 Inledning Bedömningen av uppsåt... 3 Avsiktsuppsåt (tidigare direkt uppsåt)... 4 Insiktsuppsåt (tidigare indirekt uppsåt)...

1 Inledning Bedömningen av uppsåt... 3 Avsiktsuppsåt (tidigare direkt uppsåt)... 4 Insiktsuppsåt (tidigare indirekt uppsåt)... 1 Inledning... 3 2 Bedömningen av uppsåt... 3 Avsiktsuppsåt (tidigare direkt uppsåt)... 4 Insiktsuppsåt (tidigare indirekt uppsåt)... 4 Likgiltighetsuppsåt... 4 3 Särskilt om likgiltighetsuppsåtet... 6

Läs mer

Allmän straffrätt Brottsbalken

Allmän straffrätt Brottsbalken Allmän straffrätt Brottsbalken Specialstraffrätt Övriga straffrättsliga regleringar som t.ex. narkotikastrafflagen, trafikbrottslagen Brottsbalken (BrB) kan delas in i - allmänna regler som är gemensamma

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Struktur Vad är människohandel, koppleri, prostitution och sexköp? Hur vanligt är det och hur hänger sexhandeln ihop? Processen

Läs mer

Misstänkt människohandel med barn

Misstänkt människohandel med barn Misstänkt människohandel med barn Nationell kartläggning 2015 Märta C. Johansson, Docent, Örebro universitet Människohandel med barn Nationell kartläggning 2012-2015 Länsstyrelsen i Stockholm: Uppföljning

Läs mer

Vad får Envar göra. En kort översikt av de rättigheter du som privatperson får göra vad avser tvångsmedel mot person.

Vad får Envar göra. En kort översikt av de rättigheter du som privatperson får göra vad avser tvångsmedel mot person. Vad får Envar göra En kort översikt av de rättigheter du som privatperson får göra vad avser tvångsmedel mot person. Gripa Envar Alla får detta Bar gärning Vad är bar gärning? Flyende fot När får jag inte

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Likgiltighetsuppsåtet igen en ny dom som inte kommer att bli vägledande?

Likgiltighetsuppsåtet igen en ny dom som inte kommer att bli vägledande? [122] RÄTTSFALL Likgiltighetsuppsåtet igen en ny dom som inte kommer att bli vägledande? 1. Inledning Vi har nu levt med likgiltighetsuppsåtet mer än ett decennium efter det att vi lämnade det eventuella

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Människohandel - en ändamålsenlig straffbestämmelse?

Människohandel - en ändamålsenlig straffbestämmelse? Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Programmet för juristexamen Människohandel - en ändamålsenlig straffbestämmelse? Linn Johansson Examensarbete 30p HT 2010 Handledare:

Läs mer

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda

Läs mer

Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70)

Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70) REMISSVAR 2017-02-23 Dnr 3.9:0812/16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70) (Ju2016/07656/L5)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

Människohandel med barn Nationell kartläggning

Människohandel med barn Nationell kartläggning Människohandel med barn Nationell kartläggning 2012-2015 Märta C. Johansson, Docent vid Örebro universitet Kartläggningen (2012-2015) Länsstyrelsen i Stockholm: Kartläggning om misstänkt människohandel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 april 2018 B 2027-17 PARTER Klagande RO Ombud och offentlig försvarare: Advokat AM Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2005 B 397-04 KLAGANDE ER Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Vårdslös

Läs mer

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Råd och stödteamet sexuella tjänster Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Vad säger lagen? 6 kap. Om sexualbrott 11 Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april 2006 Promemoria RättsPM 2006:11 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 HD:s dom den 11 april 2006 i mål B 154-06

Läs mer

Seminarieinstruktioner i straffrätt VT 2017

Seminarieinstruktioner i straffrätt VT 2017 Seminarieinstruktioner i straffrätt VT 2017 1. Inledning Detta dokument innehåller information om de frågor som ska förberedas till de olika seminarierna. Det handlar dels om hänvisningar till de frågor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m.

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2649-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. Högsta domstolen

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3 Jag känner mig kränkt! Kort historisk översikt Reglerades innan SkL:s tillkomst i 6 kap. 3 1 st. strafflagen. Nuvarande lydelse i 2:3 SkL (ersatte tidigare gällande 1:3 SkL). Kompletterades samtidigt med

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Dnr Justitiedepartementet Stockholm MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den

Läs mer

Medverkan i straffrätten och i civilrätten?

Medverkan i straffrätten och i civilrätten? Medverkan i straffrätten och i civilrätten? Perspektiv på PMÖD:s dom om blockering av domännamn 27 mars 2017 Gustaf Almkvist Doktorand i straffrätt gustaf.almkvist@jur.uu.se Disposition Peka på vissa nyckelbedömningar

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Lagrådsremiss Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 september 2008 Beatrice Ask Ingela Fridström (Justitiedepartementet)

Läs mer

FÖRSÖK, FÖRBERDELSE, STÄMPLING OSJÄLVSTÄNDIGA BROTT. Utvidgat ansvar, en skiss. 3/2 2014, Erik Svensson. Utvidgar det straffbara området

FÖRSÖK, FÖRBERDELSE, STÄMPLING OSJÄLVSTÄNDIGA BROTT. Utvidgat ansvar, en skiss. 3/2 2014, Erik Svensson. Utvidgar det straffbara området FÖRSÖK, FÖRBERDELSE, STÄMPLING 3/2 2014, Erik Svensson OSJÄLVSTÄNDIGA BROTT Utvidgar det straffbara området 1. Bakåt Försök -> Förberedelse -> Stämpling 2. I sidled Medverkan till brott Regleras främst

Läs mer

Justitiedepartementet

Justitiedepartementet 1(5) Remissyttrande 2017-02-13 UFV 2016/2011 Justitiedepartementet Juridiska institutionens remissyttrande över SOU 2016:70 Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 maj 2007 B 1300-06 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. JE Ställföreträdare: RE 3. RE Ombud och målsägandebiträde:

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2014 B 1296-14 KLAGANDE COC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

LAGFÖRING AV MÄNNISKOHANDEL I SVERIGE

LAGFÖRING AV MÄNNISKOHANDEL I SVERIGE ISRN UU-ÖSTUD-AR 05/11--SE Department of East European Studies Uppsala University LAGFÖRING AV MÄNNISKOHANDEL I SVERIGE En rättsfallsstudie Anna Jonsson Department of East European Studies Uppsala University

Läs mer

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) R2A YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) Frågan om tvång eller samtycke som grund för

Läs mer

Människohandel en analys av svenska domstolars bedömning av frivillighet

Människohandel en analys av svenska domstolars bedömning av frivillighet JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Magdalena Jansson Människohandel en analys av svenska domstolars bedömning av frivillighet Examensarbete 20 poäng Handledare: Helen Örnemark Hansen Straffrätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 november 2007 B 961-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RT Ombud och offentlig försvarare: Advokat TO SAKEN Medhjälp

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2015 B 2225-14 KLAGANDE TA med enskild firma Ombud och offentlig försvarare: Advokat SFG MOTPART Riksåklagaren SAKEN Företagsbot

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:152

Regeringens proposition 2009/10:152 Regeringens proposition 2009/10:152 Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel Prop. 2009/10:152 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 mars 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430 Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Mordet på Marina En man döms idag till fängelse i sexton år för mord på sin f.d. sambo. Mannen friades tidigare men målet återupptogs efter

Läs mer

Sex ska vara frivilligt

Sex ska vara frivilligt Sex ska vara frivilligt - en presentation av den nya sexualbrottslagstiftningen Louise Lundqvist, jurist louise.lundqvist@brottsoffermyndigheten.se Uppdrag och målgrupp Regeringsuppdrag att ta fram en

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-28 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 12 februari

Läs mer

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en

Läs mer

Svarsmall till skrivningen i straffrätt den 25 augusti 2016

Svarsmall till skrivningen i straffrätt den 25 augusti 2016 Svarsmall till skrivningen i straffrätt den 25 augusti 2016 Betygsättning och resultat Vid rättningen av skrivningen har den fyrgradiga betygsskalan använts med betygen Ab (med beröm godkänd), Ba (icke

Läs mer

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Fattas informationskampanj Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Den svenska sexualbrottslagstiftningen genom tiderna Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats som ett

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 oktober 2016 B 1432-16 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess A Ombud och målsägandebiträde:

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

Högsta domstolen Box Stockholm. Jag vill anföra följande.

Högsta domstolen Box Stockholm. Jag vill anföra följande. Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum 2018-06-28 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2018-06-13 B 5434-17 R 14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CE m.fl../. riksåklagaren ang. människosmuggling

Läs mer

Åklagarmyndighetens uppdrag. Utreda brott Lagföra brott (väcka åtal, strafförelägga) Föra statens talan i brottmålsprocessen

Åklagarmyndighetens uppdrag. Utreda brott Lagföra brott (väcka åtal, strafförelägga) Föra statens talan i brottmålsprocessen Åklagarmyndighetens uppdrag Utreda brott Lagföra brott (väcka åtal, strafförelägga) Föra statens talan i brottmålsprocessen Äktenskapstvång Före 1 juli 2014 lagfördes tvång att förmå någon att ingå äktenskap

Läs mer

Straffansvar Ursäktande omständigheter

Straffansvar Ursäktande omständigheter Straffansvar Ursäktande omständigheter Upplägg Brottsbegreppet lite repetition Förutsättningarna för personligt ansvar Uppsåt (lite repetition) Medvetenhetsbegreppet och Rödeby Ursäktande omständigheter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-01-23 Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Ella Nyström samt justitierådet Dag Mattsson. En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Sveriges tillträde till konventionen om klusterammunition

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Sveriges tillträde till konventionen om klusterammunition 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-11-21 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Sveriges tillträde till konventionen om klusterammunition

Läs mer

Yttrande "Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling m.m.

Yttrande Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling m.m. Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-08-22 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-09-22 Yttrande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

Yttrande över Stalkningsutredningens betänkande Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Yttrande över Stalkningsutredningens betänkande Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) Sida 1 (6) Utvecklingscentrum Göteborg Datum Dnr ÅM-A 2008/1550 Ert datum Er beteckning Kammaråklagare Viktoria Karlsson 2008-10-24 Ju2008/8198/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Fattas informationskampanj Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Den svenska sexualbrottslagstiftningen genom tiderna Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats som ett

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Straffrätt. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Straffrätt. Britta Forsberg C 430 Straffrätt Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Termer och begrepp Allmänprevention: att straffets funktion är att avhålla folk i allmänhet från att begå brott Individualprevention:

Läs mer

Prioriterade prejudikatfrågor 2019 Produktion: Åklagarmyndigheten, januari 2019 Foto: Thomas Carlgren, Robin Simonsson, Tomas Gillberg

Prioriterade prejudikatfrågor 2019 Produktion: Åklagarmyndigheten, januari 2019 Foto: Thomas Carlgren, Robin Simonsson, Tomas Gillberg Prioriterade prejudikatfrågor 2019 Prioriterade prejudikatfrågor 2019 Produktion: Åklagarmyndigheten, januari 2019 Foto: Thomas Carlgren, Robin Simonsson, Tomas Gillberg 2 Prioriterade prejudikatfrågor

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utveckling 2016/0414(COD) 26.7.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 december 2005 B 2448-03 KLAGANDE JW Ombud och offentlig försvarare: advokaten TM MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2003 B 3660-02 KLAGANDE J. S. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten S. B. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 november 2005 B 1598-04 KLAGANDE RP Ombud och offentlig försvarare: Förbundsjurist HA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:45

Regeringens proposition 2004/05:45 Regeringens proposition 2004/05:45 En ny sexualbrottslagstiftning Prop. 2004/05:45 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 november 2004 Göran Persson Thomas Bodström (Justitiedepartementet)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat AL. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-06-16 i mål B 3186-13

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat AL. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-06-16 i mål B 3186-13 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 november 2015 B 3645-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART ZZ Ombud och offentlig försvarare: Advokat AL SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat TS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2008-05-22 i mål B 7106-07

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat TS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2008-05-22 i mål B 7106-07 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 B 2813-08 KLAGANDE IM Ombud och offentlig försvarare: Advokat TS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grov människosmuggling

Läs mer

Ett heltäckande straffansvar för människohandel, m.m. (Ds 2003:45) Remiss från justitiedepartementet Remisstid 3 december 2003

Ett heltäckande straffansvar för människohandel, m.m. (Ds 2003:45) Remiss från justitiedepartementet Remisstid 3 december 2003 Bilaga 22:25 till kommunstyrelsens protokoll den 3 december 2003, 48 PM 2003 RVII (Dnr 009-3141/2003) Ett heltäckande straffansvar för människohandel, m.m. (Ds 2003:45) Remiss från justitiedepartementet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 december 2018 B 5253-17 PARTER Klagande ES Ombud och offentlig försvarare: Advokat AP Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Yttrande över 2014 års sexualbrottskommittés betänkande Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande över 2014 års sexualbrottskommittés betänkande Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Ju2016/06811/L5 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande över 2014 års sexualbrottskommittés betänkande Ett starkare skydd för den sexuella

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 december 2004 B 276-03 KLAGANDE BC Offentlig försvarare och ombud: advokaten ML MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. EG Ombud, tillika målsägandebiträde:

Läs mer

Förutsättningarna för att beivra och lagföra illegal och oreglerad spelverksamhet

Förutsättningarna för att beivra och lagföra illegal och oreglerad spelverksamhet datum: 2012-06-07 dnr: 33-2011-0039 rir 2012:15 Förutsättningarna för att beivra och lagföra illegal och oreglerad spelverksamhet Bilaga 5 till granskningsrapport RiR 2012:15 Staten på spelmarknaden når

Läs mer

MEDVERKAN TILL BROTT MEDVERKANSANSVAR. Utvidgat ansvar, en skiss. 3/2 2014, Erik Svensson. Regleras i 23:4 BrB

MEDVERKAN TILL BROTT MEDVERKANSANSVAR. Utvidgat ansvar, en skiss. 3/2 2014, Erik Svensson. Regleras i 23:4 BrB MEDVERKAN TILL BROTT 3/2 2014, Erik Svensson MEDVERKANSANSVAR Regleras i 23:4 BrB Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan

Läs mer

R 9626/2002 Stockholm den 30 september 2002

R 9626/2002 Stockholm den 30 september 2002 R 9626/2002 Stockholm den 30 september 2002 Till Justitiedepartementet INLEDNING Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 juli 2002 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Straffansvar för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om företagshemligheter Utfärdad den 25 maj 2018 Publicerad den 30 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens innehåll 1 Lagen innehåller bestämmelser

Läs mer

om åtgärder för att bekämpa sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt en promemoria om initiativet. Helsingfors den 10 maj 2001

om åtgärder för att bekämpa sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt en promemoria om initiativet. Helsingfors den 10 maj 2001 Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av Europeiska gemenskapernas kommissions initiativ till ett rambeslut av rådet (sexuell exploatering av barn och barnpornografi) I enlighet med 96 2 mom.

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

Två HD-domar om ungdomstjänst

Två HD-domar om ungdomstjänst Två HD-domar om ungdomstjänst RättsPM 2007:18 Brottmålsavdelning December 2007 Två HD-domar om ungdomstjänst Högsta domstolen har nyligen meddelat två domar som gäller tillämpningen av påföljden ungdomstjänst.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 3954-07 KLAGANDE HE Ombud och offentlig försvarare: Advokat MB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretessbelagda

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till 2014 års sexualbrottskommitté (Ju 2014:21) Dir. 2015:5. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till 2014 års sexualbrottskommitté (Ju 2014:21) Dir. 2015:5. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till 2014 års sexualbrottskommitté (Ju 2014:21) Dir. 2015:5 Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 december 2014 B 2489-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MÅLSÄGANDE Aktiebolaget Svensk Filmindustri, 556003-5213 c/o

Läs mer

Riksenheten för säkerhetsmål

Riksenheten för säkerhetsmål Chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström Vice chefsåklagare Hans Ihrman Kammaråklagare Ewamari Häggkvist Kammaråklagare Mats Ljungqvist 2 Riksenheten för säkehetsmål Lag om straff för terroristbrott (2003:148)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde En skärpt sexualbrottslagstiftning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde En skärpt sexualbrottslagstiftning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-02-13 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. En skärpt sexualbrottslagstiftning Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2014 B 1041-14 KLAGANDE M L Ombud och offentlig försvarare: Advokat P S MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde En effektivare kriminalisering av penningtvätt

Utdrag ur protokoll vid sammanträde En effektivare kriminalisering av penningtvätt 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-01-21 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. En effektivare kriminalisering av penningtvätt

Läs mer

Skattebrottslag (1971:69)

Skattebrottslag (1971:69) Smugglingslagen m.m./brottsbalken m.m. 1 1 [1901] Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt. Lagen tillämpas inte i fråga

Läs mer