LAGFÖRING AV MÄNNISKOHANDEL I SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LAGFÖRING AV MÄNNISKOHANDEL I SVERIGE"

Transkript

1 ISRN UU-ÖSTUD-AR 05/11--SE Department of East European Studies Uppsala University LAGFÖRING AV MÄNNISKOHANDEL I SVERIGE En rättsfallsstudie Anna Jonsson Department of East European Studies Uppsala University a r b e t s r a p p o r t e r W o r k i n g P a p e r s No. 95 ISSN November 2005

2 Lagföring av människohandel i Sverige 1 Förord Vid Uppsala universitets institution för östeuropastudier pågår för närvarande uppbyggnad av ett mångvetenskapligt forskningsprogram med inriktning på gränsöverskridande människohandel i Östersjöregionen. I begreppet människohandel innefattas här grov organiserad kriminell verksamhet som syftar till att transportera människor över gränser för en rad olika syften, alltifrån trafficking för sexuella ändamål till smuggling av människor mot ekonomisk ersättning, och förmedling av svart arbetskraft. I de projekt som hittills har startats, med stöd från främst Krisberedskapsmyndigheten och Migrationsverket, studeras bland annat hur den organiserade brottsligheten uppfattas av svenska myndigheter, media och politiska aktörer, vilka åtgärder som har vidtagits, samt vilka effekter den organiserade brottslighetens kan tänkas få på det öppna samhället och dess vitala funktioner. Särskilt intresse har också ägnats migrationsströmmarna i Östersjöområdet och tänkbara implikationer för svensk migrationspolitik. Bland deltagande forskare finns jurister, statsvetare och ekonomer. Föreliggande rapport är den sista i en serie av rapporter som publiceras under hösten Den behandlar svensk lagstiftning och rättsfall från svenska domstolar av relevans för bekämpning av människohandel och liknande brott. Rapporten har rubricerats Lagföring av människohandel i Sverige en rättsfallsstudie. Tidigare rapporter har, som framgår av utgivningslista nedan, behandlat öststatsbrottslighet, illegal migration i Östersjöregionen, människohandel, organiserade stöldligor, och människosmuggling. # Öststatsbrottslighet: ett kontroversiellt fenomen # Från asylsökande till illegal invandring: implikationer för svensk migrationspolitik # trafficking # stöldligor # människosmuggling # lagstiftning För ytterligare information om pågående projekt, eller beställning av tidigare rapporter, kontakta Anna Jonsson Uppsala, , Stefan Hedlund och Anna Jonsson 1

3 2 Working Papers, 95, Dept. of East European Studies 2

4 Lagföring av människohandel i Sverige 3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund Rapportens syfte och disposition Metod och tillvägagångssätt Internationellt ramverk Människohandel som brottskategori Straffbara handelsåtgärder Kontrollrekvisitet Otillbörliga medel Uppsåt Särskilt om otillbörlighetsrekvisitet Koppleri Rättsfallsgenomgång Människohandel som kedjebrottslighet Människohandel för sexuella ändamål, samt grovt koppleri Grovt koppleri Sammanfattning Implikationer för svensk krisberedskap Källförteckning

5 4 Working Papers, 95, Dept. of East European Studies 1 Introduktion och bakgrund Denna rapport har till syfte att studera lagföring av brott med människohandelskaraktär i Sverige. Rapporten utgör en delrapportering av projektet Gränsöverskridande människohandel implikationer för svensk krishantering. 1 I sin senare och mera snävt vetenskapliga del kommer projektets analytiska fokus att riktas just mot den organiserade kriminella handeln med människor och dess inverkan på det demokratiska samhällets funktionsförmåga. I denna inledande fas har dock fokus legat på svenska aktörers perceptioner av problemet, vidtagna åtgärder samt utfallet av dessa åtgärder. Föreliggande rapport utgör den sista i en serie av sex rapporter och syftar till att diskutera lagföring av brott med människohandelsliknande karaktär. Eftersom vi här rör oss med gränsöverskridande brottslighet är det uppenbart att lösningar också måste sökas i ett gränsöverskridande perspektiv. Därför kommer svensk lagstiftning att diskuteras i ljuset av FN-konventionen mot organiserad brottslighet med tillhörande protokoll, samt EU:s rambeslut om åtgärder mot människohandel. Den i särklass viktigaste anledningen till att den gränsöverskridande människohandeln har fått så stora proportioner ligger i den betydande skillnad i välstånd som finns mellan de stater som återfinns i Öst- och Västeuropa skillnader som kommer att kvarstå under överskådlig tid, särskilt vad gäller de stater som inte är medlemmar av EU. Även om EU:s medlemmar nu är i färd med att harmonisera sina regelverk för att hantera människohandelsproblematiken, måste vi räkna med att betydande ekonomiska och sociala skillnader mellan nya och gamla medlemsstater kommer att bestå såväl inom som utom EU:s gränser. Denna snedfördelning av resurser, tillsammans med den stora grad av organisation som ligger bakom den kriminella verksamheten, är också något som bör få genomslag i lagföringen av brott med människohandelsliknande karaktär. Människohandel i Sverige har i huvudsak betraktats som ett jämställdhetsproblem och fokus har legat på kvinnornas underordning männen. En av denna rapports slutsatser är att det nu är dags att betrakta människohandeln inte bara som ett jämställdhetsproblem utan också som ett allvarligt samhällsproblem som har uppstått som ett resultat av stora klyftor i det globala samhället och som är kopplat till starka organiserade kriminella 1 Projektet kommer att slutrapporteras i juni 2006 och denna rapport utgör en av fem förstudier. 4

6 Lagföring av människohandel i Sverige 5 intressen. Därav borde också graden av organisation samt utnyttjande av personer som kommer från länder med stor fattigdom, arbetslöshet och allmän diskriminering få genomslag vid lagföring av människohandelsliknande brott. Sverige har sedan mitten på 1990-talet varit starkt engagerat i människohandelsfrågor. Efter beslut av regeringen 1998 tillsattes en parlamentariskt sammansatt kommitté, den så kallade 1998 års Sexualbrottskommitté, med uppgiften att göra en översyn av sexualbrott och angränsande frågor. Kommittén skulle särskilt utreda om det förelåg ett behov av införandet av ett särskilt människohandelsbrott, inriktat på handeln med kvinnor och barn. 2 Kommitténs slutbetänkande, som kom 2001, föreslog att ett särskilt människohandelsbrott skulle införas i svensk lagstiftning. 3 Vidare förhandlades EU:s rambeslut om bekämpande av människohandel fram huvudsakligen under det svenska ordförandeskapet i ministerrådet, det vill säga under det första halvåret Sverige har även varit ledande inom en rad internationella samarbeten på området, exempelvis inom Östersjösamarbetet. Debatten kring människohandelsfrågor är ständigt aktuell inom svenska departement och det relevanta lagverket har under de senaste åren genomgått ett flertal reformer. Människohandel infördes som brottstyp i svensk lagstiftning Inledningsvis omfattade människohandelsbrottet enbart gränsöverskridande människohandel för sexuella ändamål. Enligt regeringen skulle regleringen ta sikte på fall där en persons utsatta ställning missbrukas för att möjliggöra ett utnyttjande av personen för sexuella ändamål. 6 Den 1 juli 2004 trädde en lagändring av människohandelsparagrafen i kraft. I och med denna ändring utöktades straffansvaret för mäniskohandel till att omfatta människohandel som inte är gränsöverskridande, och utnyttjande som inte enbart är av sexuell karaktär. Således faller såväl utnyttjande för tvångsarbete och ofrivillig organdonation nu under människohandelsbrottet. Detta innebär att en person som förflyttas lagligt över en gräns kan komma att bli offer för 2 Dir. 1998:48. 3 SOU 2001:14. 4 Prop. 2003/04:111, Ett utvidgat straffansvar för människohandel, s SFS 2002:436, BrB 4:1a. 6 Prop. 2001/02:124, Straffansvaret för människohandel s

7 6 Working Papers, 95, Dept. of East European Studies människohandel i Sverige. Detsamma gäller om offret i fråga skulle ha utsatts för människosmuggling som ett led i människohandeln. 7 Utvidgningen av människohandelsbrottet till att omfatta även tvångsarbete och organhandel var ett resultat av att Sverige ratificerade FN:s konvention mot gränsöverskridande brottslighet och till denna konvention hörande protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, samt Riksdagens godkännande av EU:s rambeslut om bekämpande av människohandel. Båda dessa internationella instrument anses av regeringen vara av yttersta vikt för att synliggöra människohandelsproblematiken, samt för att tillhandahålla bättre verktyg för polis och åklagare i kampen mot denna typ av brottslighet. 8 Syftet med ovannämnda lagändring var också att öka lagföringen av människohandelsbrott. Denna rapport fungerar som en första kartläggning av några av de domslut som har tagits till följd av införandet av människohandelsbrottet i svensk lagstiftning. 2 Rapportens syfte och disposition Det har nu gått drygt tre år sedan människohandelsbrottet blev en egen brottstyp i svensk lagstiftning. Denna rapport har till syfte att studera lagföring av brott med människohandelskaraktär i Sverige under denna period. Med brott med människohandelskaraktär avses utöver människohandelsbrottet per se, koppleri och grovt koppleri. I rapporten redogörs för ett antal rättsfall som har betydelse för bekämpning av brott med människohandelsliknande karaktär. Detta innebär att även ett antal rättsfall som berör koppleri och grovt koppleri kommer att beröras. Rättfallsgenomgången har inte anspråk på att vara uttömmande, snarare syftar den till att belysa aktuella problem och tolkningssvårigheter vad avser lagstiftningen på området. 9 I rapporten redogörs först för hur människohandel definieras i svensk lagstiftning och vilka rekvisit som måste vara uppfyllda för att straffansvar för människohandel ska 7 Prop. 2003/04:111, s Prop. 2003/04:111, ss För en heltäckande sammanställning se rättsfallsreferat i Kriminalunderrättelsetjänstens lägesrapport, Människohandel för sexuella ändamål, Lägesrapport 7, 1 jan 31 dec 2004, Rikskriminalpolisen, Kriminalunderrättelsetjänsten, rapport 2005:4. Se även Människohandel för sexuella ändamål i Skåne en förstudie av känd förekomst och initiativ, Länstyrelsen i Skåne Län, Malmö, Rapportserien Skåne i utveckling; Rapport 2004:25. 6

8 Lagföring av människohandel i Sverige 7 vara aktuellt. I samband med denna redogörelse behandlas även brottet koppleri, med hänsyn till att brottsrubriceringen koppleri ofta används vid brott med starka inslag av människohandel. Därefter genomförs en rättsfallsstudie, som visar att det så kallade otillbörlighetsrekvisitet leder till problem för svenska åklagare vad gäller brottsrubriceringen människohandel, vilket har resulterat i att ett antal fall med stark människohandelsprägel har kommit att rubriceras koppleri, eller grovt koppleri. Rapporten avslutas med en diskussion om vad detta får för konsekvenser i kampen mot den organiserade människohandeln såväl nationellt som internationellt, samt med dess implikationer för svensk krishantering. 3 Metod och tillvägagångssätt De rättsfall som är föremål för genomgång i denna rapport har identifierats genom sökningar på Rättsdatabanken. Vid genomförandet av själva sökningen har sökorden människohandel och koppleri använts. På så sätt har ett antal rättsfall kunnat väljas ut. Dessa rättsfall redogörs för nedan. I rättsfallsgenomgången har särskild fokus legat på de åtalspunkter som är rubricerade människohandel och koppleri. Flera av domarna innehåller ett stort antal åtalspunkter och har ett stort antal tilltalanden. Detta är i sin tur en funktion av att polisen bedriver spaning under lång tid och att ambitionen är att ta ett helhetsgrepp på denna typ av brottslighet, vilket innebär att flera av de tilltalade är åtalade för brott mot sexköpslagen, narkotikabrott och så vidare. Dessa åtalspunkter har dock inte redogjorts för eftersom de får anses falla utanför denna rapports specifika syfte, vilket är att illustrera problem vid lagföring av brott med människohandelskaraktär i Sverige. Den metod som har använts får anses vara den traditionellt juridiska i vilken källorna primärt utgörs av förarbeten, lagstiftning och rättsfall. Här aktuellt lagstiftningsområde har som ovan nämnts varit föremål för en relativt genomgående revision sedan tillsättandet av 1998 års sexualbrottskommitté. Denna process har resulterat i ett antal nyligen genomförda lagändringar. I den kommande framställningen redogörs för lagstiftningen så som den såg ut den 17 oktober De rättsfall som redogörs för nedan har inte avgjorts utifrån nu gällande lagstiftning. Detta torde dock inte 7

9 8 Working Papers, 95, Dept. of East European Studies utgöra några problem för framställningen som sådan och när så krävs påtalas detta i den löpande texten. Snarare möjliggör detta tillvägagångssätt en redogörelse av den praxis som finns till dags dato, samtidigt som en kronologisk översikt av lagstiftningen på området tillhandahålls. 4 Internationellt ramverk Som redan nämnts har svensk lagstiftning ändrats för att vara i överensstämmelse med de internationella ramverk som är gällande vad gäller människohandelsproblematiken. Primärt har detta gällt FN-konventionen mot gränsöverskridande brottslighet och dess tillhörande protokoll, samt EU:s rambeslut om bekämpandet av människohandel. FN-konventionen mot gränsöverskridande brottslighet syftar till att skapa en harmonisering av nationell lagstiftning av relevans för kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten. Konventionen har ett tydligt lagföringsperspektiv och har tillkommit som ett svar på en ökning av gränsöverskridande organiserad brottslighet. I konventionens artikel 5 stadgas om kriminalisering av deltagande i organiserad brottslig sammanslutning. Med organiserad brottslig sammanslutning avses en strukturerad sammanslutning bestående av tre eller flera personer, som finns under en viss tid och som handlar i samförstånd i syfte att begå ett eller flera grova brott eller överträdelser som är straffbelagda i enlighet med denna konvention för att, direkt eller indirekt, uppnå ekonomisk eller annan materiell vinning. 10 Till grovt brott räknas brott vars maxstraff uppgår till minst fyra års fängelse. 11 För att en sammanslutning ska anses vara strukturerad i konventionens bemärkelse krävs inte att medlemmarna har formellt definierade roller. Det krävs inte heller en kontinuitet i medlemskapet eller att sammanslutningen har en utvecklad struktur. 12 Protokollet om människohandel syftar till att förebygga och bekämpa handeln med människor, att skydda och bistå offer för människohandel med respekt för deras mänskliga fri- och rättigheter, samt att främja samarbetet mellan stater för att uppnå dessa 10 Artikel 2 a), FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. 11 Artikel 2 b), FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. 12 Artikel 2 c), FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. 8

10 Lagföring av människohandel i Sverige 9 syften. 13 För första gången finns det en internationellt bindande definition av brottet människohandel. Protokollet är tillämpligt när brottet i fråga är gränsöverskridande och när en organiserad brottslig sammanslutning är delaktig. 14 Protokollet ska tolkas i ljuset av FN-konventionen. Svensk lagstiftning får efter senaste ändringar anses vara i överensstämmelse med FN-protokollet om människohandel. Det finns dock inget som hindrar att en enskild stat antar hårdare regler i kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten, i detta fall gränsöverskridande människohandel, 15 vilket Sverige får anses ha gjort i och med att kravet på det gränsöverskridande momentet har tagits bort. Trots detta kvarstår vissa problem vid lagföring av människohandel i Sverige. Ett av dessa är kopplade till otillbörlighetsrekvisitet som måste vara uppfyllt för att en viss gärning ska vara att betrakta som människohandel och inte koppleri. Frågan kommer att beröras närmare nedan, men redan har kan konstateras att otillbörlighetsrekvisitet gör det mycket svårt att lagföra för människohandelsbrott i de fall då den utsatta personen är över 18 år. EU:s rambeslut om bekämpande av människohandel syftar till att skapa gemensamma minimiregler inom EU vad gäller straffrättsliga påföljder och andra straffrättsliga åtgärder mot människohandel. Rambeslutet är snävare än FN-konventionen eftersom det inte behandlar människohandel för ofrivillig organdonation. Vidare behandlar rambeslutet enbart straffrättsliga åtgärder. Varje medlemstat ska enligt rambeslutet belägga brott som avser människohandel för sexuellt utnyttjande och för arbetskraftsexploatering med effektiva, proportionerliga och avskräckande straffrättsliga påföljder. Som försvårande omständigheter vilka bör medföra ett maximistraff på minst åtta år nämns; brott som innebär att offrets liv har satts på spel genom uppsåt eller oaktsamhet, brottet har begåtts mot offer som är särskilt utsatt, brottet har begåtts med grovt våld, och om brottet har begåtts inom ramen för en kriminell organisation Artikel 2, FN:s protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn (FN protokollet om människohandel). Svensk översättning av protokollet finns att tillgå i prop. 2003/04:111, s Artikel 4, FN protokollet om människohandel. 15 Artikel 34 (3), FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. 16 Lagrådsremiss, Ett utvidgat straffansvar för människohandel, ss

11 10 Working Papers, 95, Dept. of East European Studies 5 Människohandel som brottskategori Människohandel är till sin natur ett brott mot person. I svensk lagstiftning behandlas brottet människohandel i Brottsbalkens (BrB) 4:e kapitel om brott mot frihet och frid. Brott mot enskildas frihet och frid som inte faller under brottsrubriceringen människorov och som uppfyller nedan uppräknade rekvisit utgör människohandel. Straffskalan för människohandel utgör två till tio års fängelse. Om brottet anses vara mindre grovt döms till fängelse i högst fyra år. 17 Försök, stämpling, samt föreberedelse till människohandel är straffbart. Likaså är underlåtelse att avslöja sådant brott. 18 För att kunna dömas för människohandel krävs att förövaren med hjälp av olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet, eller med annat otillbörligt medel rekryterar, transporterar, inhyser, tar emot eller vidtar annan liknande åtgärd, och därigenom tar kontroll av en annan person med syftet att utnyttja personen i fråga för till exempel sexuella ändamål, tvångsarbete, organhandel, eller för att på annat sätt utnyttja en person som befinner sig i nödläge. 19 Människohandel med sexuella syften omfattar, utöver exploatering för tillfälliga sexuella förbindelser och övriga sexuella ändamål, till exempel utnyttjande för framställande av pornografi 20, handlingar då en person på otillbörligt sätt har tagit kontroll över en annan person med syftet att denne ska utsättas för våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, våldtäkt mot barn, samt sexuellt utnyttjande av, och sexuellt övergrepp mot barn. 21 Människohandel omfattar även situationer då någon har tagit kontroll över en annan person för att denna ska utnyttjas i krigstjänst, tvångsarbete, eller annat sådant tvångstillstånd. 22 Som exempel kan nämnas tvångsäktenskap, skuldslaveri, samt utnyttjandet av barn i väpnade konflikter. Offret i fråga ska ha tvingats mot sin vilja att utföra orättfärdiga prestationer, eller prestationer som innehåller ett element av ett icke övergående förtryck, eller som innebär påfrestningar som skulle kunna undvikas SFS 2005:90, BrB 4:1 a, 4 st. 18 BrB 4: BrB 4:1a, 1 st. 20 Prop. 2003/04:11, s BrB 4:1a, 1 st. p. 1, som hänvisar till BrB 6: BrB 4:1a, 1 st. p Prop. 2003/04:11, s

12 Lagföring av människohandel i Sverige 11 Numera faller även människohandel med syfte att avlägsna organ under svensk lagstftnings definition av människohandel. Övriga situationer som innebär att offret utnyttjas i en situation som för denne innebär nödläge faller även de inom brottsrubriceringen människohandel. 24 Ett nödläge föreligger när någon befinner sig i en verklig svår belägenhet som inte är helt tillfällig eller övergående. 25 I förarbetena föreslås att dessa rekvisit tolkas som tidigare har skett vad gäller brottet försättande i nödläge. 26 Vidare är det straffbart att föra över kontrollen eller ta emot kontrollen av en person med syftet att utnyttja en person för sexuella ändamål, tvångsarbete, krigstjänst, organdonation, eller för annat ändamål i en situation som innebär nödläge för den utsatte. 27 Den som begår ovan nämnda gärningar mot en person som ännu inte har fyllt arton år kan dömas till fängelse för människohandel även då otillbörlighetsrekvisitet inte är uppfyllt. 28 Människohandelsbrott utgör en typ av kedjebrottslighet. 29 Brottet består i regel av flera led och kan involvera flera personer. Inte sällan krävs för brottets fullgörande en hög grad av organisation och samverkan mellan flera olika personer. Det är inte ovanligt att dessa personer befinner sig i olika länder. Alla länkar omfattas av kriminaliseringen av människohandel enligt förarbetena och svensk rätt medger möjligheten att döma alla inblandade för ett och samma brott som gärningsmän. Det är dock inte osannolikt att det i denna kontext uppstår bevissvårigheter. Dock är det möjligt att lagföra för medhjälp till människohandel om det kan styrkas att en av de inblandade åtminstone har främjat brottet. Psykiskt främjande, d.v.s. genom sitt agerande styrka gärningsmannens i dennes uppsåt att begå brottet, kan vara tillräckligt. Medverkan kan föreligga från straffbar handelsåtgärds början till slut. I regel är medverkan inte straffbart efter att gärning har avslutats. Denna regel är dock föremål för undantag om överenskommelse om efterföljande hjälp slutits i förväg. Fullbordat brott är inte detsamma som att brottet är avslutat och så länge brottet inte är avslutat så kan medverkan ske. För medverkan krävs inte ett direkt uppsåt till utnyttjande. Det är 24 BrB 4:1 a, 1 st. p Prop. 2003/04:11, s Ibid. 27 BrB 4:1 a, 2 st. 28 BrB 4:1 a, 3 st. 29 Prop. 2003/04:11, s

13 12 Working Papers, 95, Dept. of East European Studies tillräckligt att den som är medverkande har ett eventuellt uppsåt i förhållande till den person som har ett direkt uppsåt Straffbara handelsåtgärder Att ta kontroll över annan med hjälp av otillbörligt medel med syftet att utnyttja personen i fråga är straffbart. Med handelsåtgärd avses fall då gärningsmannen befattar sig med offret på ett sätt som är ägnat att bidra till att försätta offret i en sådan situation att utnyttjande kan ske. I förarbetena preciseras detta till åtgärder som leder till kontroll över offret eller överföringar av kontrollen. 31 Kontroll över annan kan vinnas genom att rekrytera, transportera, inhysa, ta emot en person eller annan sådan gärning som syftar till att kontrollera personen i fråga. Denna exemplifiering speglar ett tänkt kronologiskt genomförande av brottet. Utöver de uppräknade handelsåtgärderna omfattas andra mellanliggande led som bidrar till förflyttning eller överlämnande av offret. Dessa anges i lagtexten som annan sådan åtgärd. 32 Eftersom utnyttjandet i regel inte är en engångsföreteelse är det även straffbart att föra över eller ta emot kontrollen. Denna reglering innebär att hela det dynamiska skeendet i människohandelssituationen är straffbelagt från rekrytering till det faktiska utnyttjandet. Vad gäller själva fullbordan av brottet så krävs inte att utnyttjandet har skett. Brottsbeskrivningen tar sikte på angreppet på offrets frihet och således inte på själva utnyttjandesituationen. Detsamma gäller överföring av kontroll som behandlas i 4:1a, 2 st. Överföringen i sig innebär att brottet har fullbordats Kontrollrekvisitet Kontrollrekvisitet sätter ramarna för brottsbenämningen människohandel och syftar till att utesluta tillfälliga personkontakter som således inte rubriceras som människohandel. Regeringen anser att kravet på kontroll inte bör ställas för högt. Det bör dock krävas att offret befinner sig under ett tryck som är av allvarlig betydelse för denne. Således torde 30 Ibid. 31 Prop. 2003/04:11, s Ibid., s Ibid. 12

14 Lagföring av människohandel i Sverige 13 det här finnas utrymme för en subjektiv uppfattning av tryckets betydelse för offret. Det bör handla om ett påtagligt underläge för offret och ett påtagligt inflytande från gärningsmannen över offrets agerande. Det påtagliga underläget ska utgöra en förutsättning för brottets genomförande. Regeringen lämnar utrymme för tolkning för rättstillämpningen att i varje enskilt fall bedöma huruvida kontrollrekvisitet är uppfyllt. 34 Människohandel utgör ett så kallat fortlöpande brott, vilket innebär att det faktum att kontrollrekvisitet är avgörande för om en gärning ska rubriceras människohandel eller inte, innebär i sin tur att brottet människohandel kan fortgå även efter att det har fullbordats. Preskriptionstiden börjar inte löpa så länge kontroll- och utnyttjandesituationen varar och det subjektiva rekvisitet är uppfyllt Otillbörliga medel Det är straffbart att med hjälp av otillbörliga medel ta kontrollen över en person med syftet att exploatera och utnyttja denne. Det måste föreligga ett orsakssamband mellan det otillbörliga medlet och tagandet av kontroll. Enligt BrB 4:1a utgörs otillbörliga medel av olaga tvång, vilseledande, och utnyttjandet av någons utsatta belägenhet eller annat sådant otillbörligt medel. Exempel på personer som befinner sig i utsatt belägenhet kan vara personer som befinner sig i vanmakt, som lever i flyktingskap, som lider av förståndshandikapp eller någon sjukdom. Vidare kan narkomaner och skuldsatta anses befinna sig i utsatt belägenhet om de är beroende av gärningsmannen på grund av sitt missbruk eller skuldförhållande. 36 Rekvisitet utnyttjande av någons utsatta belägenhet lades till i lagtexten efter ett yttrande från Lagrådet och syftar till att klargöra vad som tidigare har avsetts kunna utgöra annat sådant otillbörligt medel. Enligt förarbetena avser tillägget inte att ändra gällande rätt, utan har snarast ett klargörande syfte. Som sagt, så krävs det ett orsakssamband mellan den straffbara handelsåtgärden, det vill säga att ta kontroll över någon, och det otillbörliga medlet. 37 Detta innebär att en åklagare måste kunna visa att en potentiell gärningsman har vunnit kontroll över en individ med hjälp av otillbörliga medel, som till exempel genom att utnyttja att personen 34 Prop. 2003/04:11, s Ibid. 36 Ibid., s Ibid., s

15 14 Working Papers, 95, Dept. of East European Studies ifråga befinner sig i nödläge. Försättande i nödläge är straffbart om olaga tvång eller vilseledande är för handen. I Lagrådsremissen om ett utvidgat straffansvar för människohandel skriver regeringen att Vilseledande kan ske antigen genom att gärningsmannen uppväcker en villfarelse hos annan eller genom att gärningsmannen vidmakthållet eller förstärker en oriktig föreställning som den andre redan hyser. 38 Även övertagandet eller mottagande av person som redan befinner sig i nödläge är straffbart och detta även om kontrollen inte har uppstått som ett led i människohandelsbrottet. Vad gäller övertagandet eller mottagande av person som redan befinner sig i ett nödläge ställs inga krav på att kontrollåtgärderna ska ha vidtagits med otillbörliga medel Uppsåt Att uppsåtligt ta kontroll över någon med syftet att denna ska utsättas för sexuella våldsbrott, utnyttjas sexuellt, sättas i tvångsarbete eller i krigstjänst, tvingas donera organ, eller på annat sätt utnyttjas i en situation som för den utsatte är nödläge är straffbart. Uppsåtsfrågan har varit föremål för diskussioner i såväl remissyttrande som propositioner inför tillägg till BrB 4:1a. 40 Det för brottet människohandel signifikanta är att straffbar handling i sig alltid syftar till någon form av efterföljande expolatering av offret i fråga. Det krävs alltså ett direkt uppsåt att utnyttja offret. Utnyttjandet behöver dock inte ha hunnit ske. Enligt förarbetena bör människohandelsbrottet förbehållas fall där exploatering utgör huvudmotivet. Detta utesluter dock inte att ansvar för medhjälp till människohandel kan utdömas när direkt uppsåt saknas, eftersom det då inte föreligger krav på direkt uppsåt i förhållande till det åsyftande utnyttjande Särskilt om otillbörlighetsrekvisitet Syftet med otillbörlighetsrekvisitet är enligt förarbetena att upprätthålla en klar skiljelinje mellan människohandel och andra brott, till exempel människosmuggling och koppleri. 38 Lagrådsremiss, Ett utvidgat straffansvar för människohandel, s Prop. 2003/04:11, s Ibid., s. 44. Se även prop. 2001/02: Prop. 2003/04:11, s

16 Lagföring av människohandel i Sverige 15 Människohandelsbrottet skiljer sig från koppleri genom att fokusera på angreppet på offrets frihet snarare än ett tilltänkt utnyttjande. 42 Människohandel anses utgöra ett allvarligare brott än koppleri vilket också medför en högre straffskala för människohandel, just eftersom det inkluderar en inskränkning av offrets frihet. Sammantaget innebär detta, enligt regeringen, att ett uttryckligt krav på användandet av otillbörliga medel för att människohandel bör vara för handen. Vidare uttrycks en farhåga att om otillbörlighetsrekvisitet togs bort skulle brottsbeskrivningen kraftigt uttunnas, vilket skulle kunna få konsekvenser för straffskala och legalitet. 43 Inför lagändringen 2004 utvecklar regeringen sin ståndpunkt vad gäller otillbörlighetsrekvisitet. Det konstateras att det i Sverige är svårt att föra i bevis att otillbörliga medel har använts vid rekrytering i annat land. Vidare konstateras att som ett led i att Sverige har kriminaliserat köp av sexuella tjänster så borde rimligtvis handlingar som leder till eller möjliggör köp av sexuella tjänster också straffbeläggas oavsett om det föreligger ett användande av otillbörliga medel eller inte. Regeringen anser dock att ett människohandelsbrott utan krav på otillbörliga medel skulle påverka ett stort antal andra lagrum och att det var omöjligt att inom ramen för denna proposition göra så pass långtgående övervägningar som en sådan reform skulle innebära. I avvaktan på erfarenheter från tillämpning av människohandelsbrottsparagrafen som den nu ser ut har regeringen för avsikt att tillsätta en särskild utredare. 44 Här följer en redogörelse för koppleribrottets karaktär med syftet att belysa likheter och skillnader mellan människohandel och koppleri. 6 Koppleri Främjande eller otillbörligt ekonomiskt utnyttjande av annans prostitution är kriminaliserat som koppleri. Det viktigaste syftet med att straffbelägga koppleri är att motverka prostitution. Främjande eller utnyttjande av sexuella kontakter som inte är prostitution är inte straffbart som koppleri. Vidare krävs det att det är mer än en sexuell 42 Prop. 2001/02:124, s Ibid. 44 Prop. 2003/04:11, ss

17 16 Working Papers, 95, Dept. of East European Studies förbindelse mot ersättning som utnyttjas för att koppleri ska vara för handen. 45 Varje form av främjandet är i sig straffbart. Som exempel på främjande kan nämnas att bedriva bordell, förmedla telefonnummer, och anvisningar till prostituerades adresser. Även psykisk påverkan kan utgöra främjande. Generellt sett så krävs det att gärningsmannen genom sin handling har skapat möjligheter eller underlättat för annan att tillhandahålla sexuella tjänster mot ersättning. Det ställs alltså krav på ett orsakssamband mellan gärningsmannens verksamhet och att annan har hemfallit åt eller fortsatt med prostitution. Vidare krävs det för straffbarhet att annans prostitution utnyttjas ekonomiskt av gärningsmannen på ett otillbörligt sätt. Otillbörlighet anses föreligga om någon skaffar sig fördelar av annans prostitution utan vederlag eller mot vederlag som inte står i förhållande till vad denne själv har presterat. 46 Från och med den 1 april 2005 regleras koppleribrottet i en ny paragraf i BrB:s kapitel 6, närmare bestämt BrB 6:12. Detta innebär att bestämmelserna om koppleri och grovt koppleri har sammanförts till en ny paragraf. I samband med denna lagändring höjdes straffmaximum för grovt koppleri från fängelse i sex år till fängelse i åtta år. 47 Höjningen av straffmaximum är motiverat av det faktum att grovt koppleri kan komma att omfatta även människohandelsliknande brott, särskilt i fall när otillbörlighetsrekvisitet i BrB 4:1a inte har kunnat uppfyllas. Minimistraffet för koppleri och människohandel är lika, det vill säga två år. Före höjning av straffmaximum för grovt koppleri skilde det dock fyra år mellan maxstraff för grovt koppleri och människohandel. Höjningen av maxstraffet för grovt koppleri syftar till att signalera att lagstiftaren ser allvarligt på denna nya typ av människohandelsliknande brottslighet som inte sällan är väl organiserad och hänsynslöst utnyttjar andra. 48 I stort är dock koppleribrottet oförändrat 49, förutom att grovt koppleri nu även omfattar verksamhet som har medfört betydande vinning. 50 Vid bedömningen huruvida brottet anses grovt eller inte beaktas även om brottet har avsett en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller om annan har hänsynslöst utnyttjats. Det senare kan ske 45 Kommentar till Brottsbalken, del 1, Carl Holmberg, Bengt Hult, Madeleine Leijonhufvud, Suzanne Wennberg, Stockholm, Fritzes förlag, 1995, 6:e uppl., s Ibid., ss SFS 2005:90, BrB 6: Prop. 2004/05:45, En ny sexualbrottslagstiftning, s Ibid., s Ibid., s

18 Lagföring av människohandel i Sverige 17 genom att tvinga in en person i missbruk eller med våld förmå någon att prostituera sig. 51 I det lagförslag som lades fram av kommittén föreslogs att tillämpningsområdet för grovt koppleri skulle utvidgas till att omfatta verksamhet som har bedrivits i organiserad form. Syftet med detta förslag var att fånga upp brott av människohandelsliknande karaktär som inte faller under BrB 4:1a på grund av svårigheten att uppfylla otillbörlighetsrekvisitet. Regeringen och flera remissinstanser bedömde dock begreppet organiserad form som oklart. Vidare ansågs det oklart hur detta begrepp skulle förstås i förhållande till begreppet organiserad brottslighet. Regeringen kom till slutsatsen att det inte torde råda något tvivel om att verksamhet som bedrivs i organiserad form redan kan komma att påverka bedömningen av ett koppleribrott som grovt eller inte under vad som beskrivs som ett främjande av tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning i större omfattning (min kursivering). Därför saknas det också enligt regeringen anledning att genomföra kommitténs förslag. 52 I propositionens författningskommentar nämns särskilt människohandelsliknande fall när en person i Sverige med kontakter i ett annat land utnyttjar dessa kontakter för att organisera att flera kvinnor förs till Sverige för att bedriva prostitution Rättsfallsgenomgång Enligt kriminalunderrättelsetjänsten inkom under anmälningar om människohandel för sexuella ändamål. Under detta år dömdes inga personer för människohandel, men 20 personer dömdes för människohandelsliknande brott, det vill säga koppleri, grovt koppleri, olaga frihetsberövande med mera. Under 2003 dömdes elva personer för människohandelsliknande brott och två för människohandel. 54 Här följer nu en genomgång av några av de rättsfall som har genererats till följd av brott med människohandelsliknande karaktär. Genomgången syftar till att ge en bild av hur svenska 51 Kommentar till Brottsbalken, s Prop. 2004/05:45, s Ibid., s Människohandel för sexuella ändamål, Lägesrapport 7, 1 jan 31 dec 2004, Rikskriminalpolisen, Kriminalunderrättelsetjänsten, rapport 2005:4, s

19 18 Working Papers, 95, Dept. of East European Studies domstolar resonerar vad gäller denna nya typ av brottslighet. Den syftar också till att illustrera brottslighetens karaktär. Genomgången gör inte anspråk på att vara heltäckande. 7.1 Människohandel som kedjebrottslighet Tre män, en svensk, en estnisk och en litauisk medborgare, åtalades för människorov, olaga frihetsberövande, olaga hot, grov våldtäkt, grovt sexuellt tvång och grovt koppleri. Målsägandena var fyra unga flickor från Litauen och Ryssland. Brotten begicks under Flickorna hade på olika sätt rekryterats i sina hemländer, bland annat genom jobbannonser. Målsägandes berättelser, som redogörs för i tingsrättens dom, visar på den höga grad av organisation som ligger bakom flickornas rekrytering, transport till Sverige, samt prostitution i Sverige. Det kontaktnät som de tilltalade har använt sig av sträcker sig från Ryssland till Norge och Sverige, och antagligen också till andra delar av Europa. Övergreppen som har begåtts mot flickorna är grova och våldsamma. Samtliga övergrepp har skett som ett led i verksamheten som har gått ut på att rekrytera, ta kontroll över, samt att utnyttja de unga kvinnorna för sexuella tjänster mot betalning. I sin bedömning skriver tingsrätten Det är uppenbart att det rör sig om stora brottsliga organisationer och att vi i Sverige kan räkna med fortsatta erfarenheter av liknande slag. 55 Det framstår med all önskvärd tydlighet att detta handlar om människohandel. Människohandel straffbelades dock i svensk rätt först den 1 juli De två litauiska medborgarna dömdes på samtliga åtalspunkter till fängelse i 12 år, utvisning samt förbud att återvända till Sverige. Den tredje mannen dömdes för medhjälp till grovt koppleri till fängelse i sex månader. Som grund för sitt beslut lade tingsrätten de fyra flickornas muntliga redogörelser. Tingsrätten gjorde bedömningen att de muntliga redogörelserna var för sig inte skulle vara tillräckligt, men att de tillsammans gav en tillräcklig grund för fällande domar. Tingsrättens dom överklagades till hovrätten. Hovrätten ändrade tingsrättens dom vad gäller medhjälp till grovt koppleri till medhjälp till koppleri samt ändrade påföljden från fängelse i sex månader till fängelse i tre månader. Vad gäller de andra två männen 55 Dom B Stockholms TR, s

20 Lagföring av människohandel i Sverige 19 ogillade hovrätten vissa delar av åtalet. 56 Påföljderna ändrades dock inte utan kvarstod så som meddelats av tingsrätten. 57 Fallet som här har redogjorts för visar med önskvärd tydlighet människohandels karaktär som kedjebrottslighet. Dom har meddelats för bland annat människorov, olaga frihetsberövande, grov våldtäkt, olaga hot och grovt koppleri. Vidare visar detta rättsfall också den grad av organisation som denna brottslighet karaktäriseras av, vilket tingsrätten också nämner i sin dom. Människohandel straffbelades i Sverige först den 1 juli Således kunde åtal inte väckas för människohandel i detta specifika fall. BrB 4:1a tillämpades för första gången av Göteborgs tingsrätt. Här följer en redogörelse för det rättsfallet. 7.2 Människohandel för sexuella ändamål, samt grovt koppleri Göteborgsfallet Den första fällande domen som tillämpande den gamla versionen av BrB 4:1a kom den 15 oktober 2003 från Göteborgs tingsrätt. 58 I detta fall stod en kvinna och en man, båda medborgare i Serbien och Montenegro, åtalade för människohandel för sexuella ändamål samt grovt koppleri, respektive medhjälp till koppleri. Kvinnan och mannen ska ha fått två unga flickor att resa från Tyskland till Danmark under förespeglingen att flickorna skulle jobba på en restaurang. En av flickorna var under arton år. Det var också denna flicka som senare förflyttades från Köpenhamn till Malmö och Göteborg för att prostituera sig. Tingsrätten slog fast att det inte kan styrkas att otillbörliga medel har använts för att förmå flickan att förflytta sig från Tyskland till Danmark. Flickan som åtalet gällde var dock under arton år, vilket innebär att användandet av otillbörliga medel inte behöver styrkas för att människohandel ska föreligga. Dock krävs någon form av påverkan från gärningsmannens sida. Tingsrätten finner det styrkt att den åtalade kvinnan har initierat och organiserat resan till Danmark, samt den senare resan till Sverige, och att kvinnan 56 Bland annat för grovt koppleri gentemot fyra kvinnor på grund av bristfällig bevisupptagning, grov våldtäkt och människorov av icke namngiven kvinna, samt olaga hot mot två av de fyra kvinnor vars berättelser legat till grund för både tingsrättens och hovrättens domslut. 57 Dom B Svea hovrätt. 58 Dom B Göteborgs TR. 19

21 20 Working Papers, 95, Dept. of East European Studies styrde och drev på händelseförloppet. Tingsrätten slår således fast att kvinnan har förmått den 16-åriga flickan att bege sig till Danmark och Sverige för att utnyttjas för prostitution. Vidare anser tingsrätten att kvinnan borde ha insett att den utnyttjade flickan var under 18 år. Kvinnan har därmed gjort sig skyldig till människohandel för sexuella ändamål. När de två flickorna anlände till Danmark tvingades de in i prostitution. Den åtalade kvinnan stod för alla kundkontakter, övervakade arbetet, samt försåg de två unga flickorna med knark. Vidare tog hon delar av den ersättning som flickorna fick av sina kunder. Kvinnan vägrade en av de unga kvinnorna tillgång till pass, mobiltelefon och pengar. Samma flicka utsattes även för hot och tvingades ha sexuell kontakt utan skydd. Denna gärning faller inte inom mäniskohandelsbrottet och således fann tingsrätten kvinnan skyldig även till grovt koppleri. Den unga flickan fördes senare till Sverige och tvingades att prostituera sig där. Även för denna gärning befanns kvinnan skyldig till grovt koppleri i förhållande till den minderåriga flickan. Vad gäller de gärningar som riktats mot den andra flickan, som var över 18 år, ansåg tingsrätten att det inte styrkt att flickan hade blivit vilseledd. Målsägandens berättelse tillmättes ringa bevisvärde, särskilt eftersom försvararen inte var närvarande vid förhöret och således inte kunde ställa frågor. Mot bakgrund av detta ogillade tingsrätten åtalet om människohandel. Den åtalade kvinnan dömdes för koppleri av normalgraden i förhållande till den äldre flickan. Den åtalade kvinnan dömdes till fängelse i fyra år för människohandel för sexuella ändamål, grovt koppleri, koppleri och narkotikabrott. Den åtalade mannen befanns skyldig till medhjälp till koppleri vad gäller flickan som var över 18 år, samt till människohandel vad gäller flickan som var under 18 år. Tingsrätten fann det styrkt att mannen transporterade flickan från Köpenhamn till Sverige och att han bevakade flickans arbete på gatan. Som huvudansvarig för transporterna har mannen haft en central roll för brottets fullbordan och bör således dömas som gärningsman för människohandel. Mannen dömdes till två år och tre månaders fängelse för människohandel för sexuella ändamål och medhjälp till koppleri. 20

22 Lagföring av människohandel i Sverige 21 Mannen överklagade till hovrätten och yrkade att åtalet avseende människohandel för sexuella ändamål, samt medhjälp till koppleri ogillas. 59 Åklagaren yrkade skärpt fängelsestraff. Hovrätten fann inte anledning att ändra den ansvarsbedömning som gjorts av tingsrätten. Vad gäller frågan om straffmätning fann hovrätten straffvärdet något högre än vad tingsrätten gjorde med motiveringen att den unga flickan var under 18 år när hon fömåddes resa till Sverige för att där utnyttjas i prostitution. Hovätten fastställdes mannens fängelsestraff till två år och sex månader. Vad gäller bevisupptagning genom förhör med målsäganden som senare inte deltog i förhandlignarna, så visar de två fall som här har redogjorts för på ett återkommande fenomen. I båda fallen har förhör hållts med målsäganden utan att de tilltalades försvarare har getts möjlighet att ställa frågor, vilket i sin tur har lett till att åtal för människohandel i Göteborgsfallet, samt koppleri i Stockholmsfallet har ogillats av domstol, med motiveringen att försvaret alltid måste få möjligheten att ställa motfrågor i enlighet med artikel 6 Europakonventionen för skydd av mänskliga fri- och rättigheter. Solnafallet I ett annat fall åtalades en kvinna med finskt medborgarskap för grovt koppleri samt människohandel för sexuella ändamål. 60 Kvinnan i fråga var åtalad för att ha drivit bordellverksamhet i Solna i ett flertal lägenheter. 36 kvinnor, i huvudsak från Estland, bodde och jobbade i dessa lägenheter. Kvinnan skötte kundkontakterna och marknadsföringen och på så sätt främjande hon kvinnornas sexuella kontakter. Den åtalade kvinnan gjort sig en stor förmögenhet på denna verksamhet och tingsrätten fann att hon hade utnyttjat kvinnora ekonomiskt på ett otillbörligt sett. Den åtalade kvinnan dömdes till fyra års fängelse för grovt koppleri. Vad gäller en av de 36 kvinnorna, kvinnan hade rekryterats i Estland, yrkade åklagaren att den åtalade kvinna skulle dömas till fängelse för människohandel för sexuella ändamål. Åklagaren menade att vilseledande hade skett eftersom den åtalade kvinnan hade dolt naturen av det utlovade arbetet i Sverige samt under vilka omständigheter detta skulle bedrivas. Vidare menade åklagaren att 59 Dom B , hovrätten för västra Sverige. 60 Dom B Solna TR. 21

23 22 Working Papers, 95, Dept. of East European Studies otillbörlighetsrekvisitet var uppfyllt eftersom den åtalade hade missbrukat det faktum att den unga kvinnan levde under fattiga förhållanden och att hon därmed befann sig i en utsatt position. Tingsrätten fann det inte tillräckligt utrett huruvida detta var tillräckligt för att otillbrölighetsrekvisitet skulle vara uppfyllt. Vidare menade tingsrätten att orsakssambandet mellan vilseledandet och offrets resa till Sverige inte var uppfyllt. Tingsrätten slog fast att den åtalades syfte med att förmå den unga kvinnan att resa till Sverige var att utnyttja henne i prostitution, samt att den tilltalade hade vilselett den unga kvinnan vad gäller denna avsikt. För att vilseledandet ska vara straffbart krävs dock, enligt tingsrätten, att den tilltalade har förmått den utnyttjade kvinnan att resa till Sverige genom vilseledandet. Tingsrätten meddelar följande Om X skulle ha rest till Sverige oberoende av om hon vetat att hon skulle ha samlag med män eller inte, så finns det inget orsakssamband mellan vilseledandet och resan. Tingsrätten för sedan argumentationen vidare genom att ställa frågan huruvida X skulle resa till Sverige även om hon vetat att hon skulle arbeta som prostituterad. Tingsrätten slår vidare fast att Det är åklagaren som skall bevisa att det finns det orsakssamband som lagen kräver. Åklagaren har också åberopat att den åtalade kvinnan förutom vilseledandet har använt andra otillbörliga medel för att förmå den unga kvinnan att resa till Sverige. Åklagaren menar att den åtalade har utnyttjat att X levde under ekonomiska svåra förhållanden och därigenom befunnit sig i en särskilt utsatt position. Tingsätten fastslår att Enbart det förhållandet att offret lever i ett land med lägre levnadsstandard än destinationslandet bör således inte, sägs det i förarbetena, vara tillräckligt för att anse att ett otillbörligt medel har använts. Tingsrätten menar vidare att den unga kvinnans situation inte är fullständigt utredd eftersom det inte finns upplysningar om pojkvännens och föräldrarnas ekonomi och i vilken utsträckning de hjälper kvinnan, som för övrigt är över 18 år vilket innebär att föräldrarna inte kan åläggas en försörjningsplikt. Bevisningen räckte inte för en fällande dom för människohandel för sexuella ändamål. Den åtalade kvinnan döms till fyra års fängelse samt utvisning för grovt koppleri. Domen överklagades till hovrätten av åklagaren som yrkade att kvinnan döms även för människohandel för sexuella ändamål och olaga frihetsberövande, samt att fängelsestraffet skärps Dom B Svea hovrätt. 22

24 Lagföring av människohandel i Sverige 23 Svea hovrätten fastställer i huvudsak tingsrättens dom med motiveringen att åklagaren inte har lyckats styrka att den unga kvinnan hade blivit vilseledd angående den verksamhet som hon skulle bedriva i Sverige. Som grund för denna slutsats nämner hovrätten det faktum att kvinnan själv har sagt att hon anade vad det handlade om, samt att hon senare kom att ägna sig åt prostitution frivilligt. Vad gäller användandet av otillbörliga medel, i detta fall kvinnans svåra ekonomiska situation, så lutar sig hovrätten mot förarbetena för att nå slutsatsen att åklagaren inte har lyckats visa att kvinnan i Estland befann sig i en sådan situation att hon i praktiken inte hade något annat val än att åka till Sverige och prostituera sig. Domstolens utgångspunkt är således att kvinnan frivilligt har ägnat sig åt prostitution, samt att det faktum att hon anade vad hon skulle göra i Sverige, men kanske hoppades att så inte var fallet, styrker denna tes. Kontentan av domstolens resonemang blir att den unga kvinnan får skylla sig själv. Ytterligare en konsekvens av hovrättens dom är att åklagaren måste kunna visa alla reella alternativ till försörjning i Estland, och att kvinnan i sin tur måste visa att hon har sökt dessa alternativ. Kommentarer till Solnafallet Frågan vi måste ställa oss är vem denna lagstiftning gynnar och om den uppfyller det bakomliggande syftet med införandet av brottet människohandel i svensk lagstiftning? Frågan blir än mer akut vid en noggrann läsning av domen som med all önskvärd tydlighet visar på organisationen, uträknandet, och den omoraliska exploateringen av utländska unga kvinnor en verksamhet som har initierats, organiserats och bedrivits från och i Sverige. Av de 36 kvinnorna kom 28 från Estland, vilket i sig är intressant. 62 Det faktum att levnadsvillkoren är så mycket lägre i den del av samhället i vilken rekryteringen har skett är antagligen ett av huvudskälen till att den åtalade kvinnan har vänt sig dit för att söka flickor att utnyttja. För den åtalade kvinnan, som i bland har tagit så mycket som en fjärdedel av vad flickorna har tagit betalt, så är det förstås mer lukrativt att engagera dessa flickor som dels har en annan uppfattning om pengarnas relativa värde och som nödvändigtvis inte känner till vad gängse ersättning är. Dessutom så befinner sig 62 Angående push-faktorer i Estland se, Dominika Borg och Robert Nilsson: Från asylsökande till illegal invandring. Implikationer för svensk migrationspolitik, September

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning Människohandel 2015-03-24 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning 1 Polismyndighetens arbete Rikspolisstyrelsen (RPS) utsågs 1997 till Nationell Rapportör (NR) i frågor som

Läs mer

Människohandel - en ändamålsenlig straffbestämmelse?

Människohandel - en ändamålsenlig straffbestämmelse? Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Programmet för juristexamen Människohandel - en ändamålsenlig straffbestämmelse? Linn Johansson Examensarbete 30p HT 2010 Handledare:

Läs mer

Märta C. Johansson Örebro universitet

Märta C. Johansson Örebro universitet Märta C. Johansson Örebro universitet Att identifiera människohandel o För anmälan & förundersökning Att få utsatta att vilja vittna För åtal Att tillämpa brottet i domstol o För ansvar Vad gäller att

Läs mer

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM53. Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad. brottslighet. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM53. Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad. brottslighet. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 004/05:FPM53 Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad brottslighet Justitiedepartementet 005-03-31 Dokumentbeteckning KOM (005) 6 slutlig Kommissionens

Läs mer

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation Promemoria 2017-05-02 Ju2017/03958/LP Justitiedepartementet Straffrättsenheten Ämnesråd Marie Skåninger 08-405 35 82 076-140 84 59 marie.skaninger@regeringskansliet.se Uppdrag att överväga ett särskilt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn

Läs mer

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Dnr Justitiedepartementet Stockholm MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den

Läs mer

Justitiedepartementet

Justitiedepartementet 1(5) Remissyttrande 2017-02-13 UFV 2016/2011 Justitiedepartementet Juridiska institutionens remissyttrande över SOU 2016:70 Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Struktur Vad är människohandel, koppleri, prostitution och sexköp? Hur vanligt är det och hur hänger sexhandeln ihop? Processen

Läs mer

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april 2006 Promemoria RättsPM 2006:11 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 HD:s dom den 11 april 2006 i mål B 154-06

Läs mer

Betänkande av arbetsgruppen mot människohandel. 63/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 12/41/2011 HARE nummer OM031:00/2011

Betänkande av arbetsgruppen mot människohandel. 63/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 12/41/2011 HARE nummer OM031:00/2011 19.10.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Betänkande av arbetsgruppen mot människohandel Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Mirja Salonen 63/2012 Betänkanden och utlåtanden

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m. Överklagande Sida 1 (6) Datum 2016-03-23 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Misstänkt människohandel med barn

Misstänkt människohandel med barn Misstänkt människohandel med barn Nationell kartläggning 2015 Märta C. Johansson, Docent, Örebro universitet Människohandel med barn Nationell kartläggning 2012-2015 Länsstyrelsen i Stockholm: Uppföljning

Läs mer

Människohandel med barn i Sverige för sexuella ändamål

Människohandel med barn i Sverige för sexuella ändamål Juridiska institutionen Vårterminen 2016 Examensarbete i straffrätt 30 högskolepoäng Människohandel med barn i Sverige för sexuella ändamål En utredning av lagstiftningen Författare: Helena Lund Handledare:

Läs mer

Yttrande "Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling m.m.

Yttrande Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling m.m. Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-08-22 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-09-22 Yttrande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi YTTRANDE 2008-02-27 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2015:6. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015

Kommittédirektiv. Dir. 2015:6. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn (Ju 2014:22) Dir. 2015:6 Beslut vid regeringssammanträde den

Läs mer

Människohandel med barn Nationell kartläggning

Människohandel med barn Nationell kartläggning Människohandel med barn Nationell kartläggning 2012-2015 Märta C. Johansson, Docent vid Örebro universitet Kartläggningen (2012-2015) Länsstyrelsen i Stockholm: Kartläggning om misstänkt människohandel

Läs mer

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Råd och stödteamet sexuella tjänster Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Vad säger lagen? 6 kap. Om sexualbrott 11 Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning,

Läs mer

Människohandel en analys av svenska domstolars bedömning av frivillighet

Människohandel en analys av svenska domstolars bedömning av frivillighet JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Magdalena Jansson Människohandel en analys av svenska domstolars bedömning av frivillighet Examensarbete 20 poäng Handledare: Helen Örnemark Hansen Straffrätt

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 18.12.2008 2008/2144(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till betänkande Roberta Angelilli (PE414.011v01-00)

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

Det ofrivilliga offret

Det ofrivilliga offret Eric Nilsson Det ofrivilliga offret - Ändringar i BrB 4 kapitel 1a och deras betydelse för brottsoffret i människohandel för sexuella ändamål - Penal Code, Chapter 4 1a. The importance of recent changes

Läs mer

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN Barn som utsatts för våld inom familjen Kartläggning av brottmålsavgöranden från tingsrätt. Malou Andersson och Anna Kaldal Juridiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Justitieminister Johannes Koskinen

Justitieminister Johannes Koskinen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets rambeslut (bekämpande av rasism och främlingsfientlighet) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen Europeiska

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Lagrådsremiss Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 september 2008 Beatrice Ask Ingela Fridström (Justitiedepartementet)

Läs mer

Människohandel. - möjligheter och svårigheter vid rättstillämpningen. (för sexuella ändamål) Rapport 2

Människohandel. - möjligheter och svårigheter vid rättstillämpningen. (för sexuella ändamål) Rapport 2 Människohandel (för sexuella ändamål) - möjligheter och svårigheter vid rättstillämpningen Rapport 2 RättsPM 2007:2 Utvecklingscentrum Stockholm Februari 2007 2 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Praktiska

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Remissyttrande från ECPAT Sverige Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70)

Remissyttrande från ECPAT Sverige Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70) Justitiedepartementet Straffrättsenheten Ju2016/07656/L5 Remissyttrande från ECPAT Sverige Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70) ECPAT

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70)

Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70) REMISSVAR 2017-02-23 Dnr 3.9:0812/16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70) (Ju2016/07656/L5)

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Nationella Operativa Avdelningen, UC Stockholm

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Nationella Operativa Avdelningen, UC Stockholm Människohandel 2016-10-18 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Nationella Operativa Avdelningen, UC Stockholm 1 Vad är människohandel? Brottet definieras i 4 kap. 1 a Brottsbalken Ett brott mot frihet och frid

Läs mer

Lise Tamm, Internationella åklagarkammaren Stockholm

Lise Tamm, Internationella åklagarkammaren Stockholm Lise Tamm, Internationella åklagarkammaren Stockholm Det första momentet är medel som har använts såsom olaga tvång, vilseledande, med utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller annat sådant otillbörligt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 oktober 2016 B 1432-16 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess A Ombud och målsägandebiträde:

Läs mer

Människohandel och koppleri

Människohandel och koppleri UMEÅ UNIVERSITET 2008-03-18 Juridiska institutionen Examensarbete, 30 hp. Handledare: Karin Åström Människohandel och koppleri Samma brott men två paragrafer? Annika Andersson Innehållsförteckning 1 Inledning...2

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2015-06-16 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:152

Regeringens proposition 2009/10:152 Regeringens proposition 2009/10:152 Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel Prop. 2009/10:152 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 mars 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2008 B 4684-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART T H Ombud och offentlig försvarare: Advokat J S SAKEN

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom misshandel

Överklagande av en hovrättsdom misshandel Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-03-20 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom misshandel Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Riksåklagaren m.fl../. MB och LS ang. människohandel

Riksåklagaren m.fl../. MB och LS ang. människohandel Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (12) Byråchefen My Hedström 2012-10-26 Riksåklagaren m.fl../. MB och LS ang. människohandel (Hovrätten för Västra Sveriges dom den 14 september 2012

Läs mer

om åtgärder för att bekämpa sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt en promemoria om initiativet. Helsingfors den 10 maj 2001

om åtgärder för att bekämpa sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt en promemoria om initiativet. Helsingfors den 10 maj 2001 Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av Europeiska gemenskapernas kommissions initiativ till ett rambeslut av rådet (sexuell exploatering av barn och barnpornografi) I enlighet med 96 2 mom.

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2016:46. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Kommittédirektiv. Dir. 2016:46. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism (Ju 2014:26) Dir. 2016:46 Beslut vid regeringssammanträde den

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

R-2008/0523 Stockholm den 25 juli 2008

R-2008/0523 Stockholm den 25 juli 2008 R-2008/0523 Stockholm den 25 juli 2008 Till Justitiedepartementet Ju2008/4221/L5 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 maj 2008 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian om Sveriges antagande

Läs mer

Stockholm den 20 mars 2012

Stockholm den 20 mars 2012 R-2011/1880 Stockholm den 20 mars 2012 Till Justitiedepartementet Ju2011/9105/L5 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Sveriges

Läs mer

Kommittédirektiv. En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten. Dir. 2013:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013

Kommittédirektiv. En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten. Dir. 2013:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013 Kommittédirektiv En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten Dir. 2013:62 Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och föreslå

Läs mer

Rättsliga åtgärder mot människohandel

Rättsliga åtgärder mot människohandel Rättsliga åtgärder mot människohandel att skydda offer eller möta hot KARIN ÅSTRÖM -i UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLiOTHEK - iustus Innehåll FÖRORD 11 FÖRKORTNINGSLISTA 13 1 INLEDNING 15 1.1

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering HÖGSTA DOMSTOLEN Enhet 1 JS 04 Mål nr B 3480-14 Rättelse/komplettering Dom, 2015-12-14 Rättelse, 2015-12-16 Beslutat av: justitierådet Ella Nyström Högsta domstolen har rättat ordet straffminimum till

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155 Kommittédirektiv Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism Dir. 2014:155 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Ett heltäckande straffansvar för människohandel, m.m. (Ds 2003:45) Remiss från justitiedepartementet Remisstid 3 december 2003

Ett heltäckande straffansvar för människohandel, m.m. (Ds 2003:45) Remiss från justitiedepartementet Remisstid 3 december 2003 Bilaga 22:25 till kommunstyrelsens protokoll den 3 december 2003, 48 PM 2003 RVII (Dnr 009-3141/2003) Ett heltäckande straffansvar för människohandel, m.m. (Ds 2003:45) Remiss från justitiedepartementet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

2013-10-16 meddelad i Varberg

2013-10-16 meddelad i Varberg VARBERGS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1754-13 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Anders Johansson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Målsägande CW Företrädd av

Läs mer

Ny dom kan ändra synen på människohandel

Ny dom kan ändra synen på människohandel Ny dom kan ändra synen på människohandel Publicerad 2016-03-01 Par dömt till fängelse. En man och en kvinna har dömts för människohandel med en prostituerad trots att offret vare sig varit inlåst eller

Läs mer

Två HD-domar om ungdomstjänst

Två HD-domar om ungdomstjänst Två HD-domar om ungdomstjänst RättsPM 2007:18 Brottmålsavdelning December 2007 Två HD-domar om ungdomstjänst Högsta domstolen har nyligen meddelat två domar som gäller tillämpningen av påföljden ungdomstjänst.

Läs mer

Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM. Ju.L5@regeringskans1iet.se

Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM. Ju.L5@regeringskans1iet.se REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2015-09- 21 4329-15-80 Aktbilaga ) Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Ju.L5@regeringskans1iet.se Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:45

Regeringens proposition 2004/05:45 Regeringens proposition 2004/05:45 En ny sexualbrottslagstiftning Prop. 2004/05:45 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 november 2004 Göran Persson Thomas Bodström (Justitiedepartementet)

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2014 B 1041-14 KLAGANDE M L Ombud och offentlig försvarare: Advokat P S MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Förutsättningarna för att beivra och lagföra illegal och oreglerad spelverksamhet

Förutsättningarna för att beivra och lagföra illegal och oreglerad spelverksamhet datum: 2012-06-07 dnr: 33-2011-0039 rir 2012:15 Förutsättningarna för att beivra och lagföra illegal och oreglerad spelverksamhet Bilaga 5 till granskningsrapport RiR 2012:15 Staten på spelmarknaden når

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (rubricering och påföljd)

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (rubricering och påföljd) Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2016-07-07 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (rubricering och påföljd) Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m. Överklagande Sida 1 (7) Datum 2015-10-05 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m.

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-03-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2006 B 154-06 KLAGANDE YF Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretessbelagda

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat TS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2008-05-22 i mål B 7106-07

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat TS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2008-05-22 i mål B 7106-07 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 B 2813-08 KLAGANDE IM Ombud och offentlig försvarare: Advokat TS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grov människosmuggling

Läs mer

2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst

2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst Avdelning 1 DOM Mål nr B 16354-12 2013-03-27 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Lotta Nielsen Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad PETER

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m.

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2014-11-18 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-08-13 B 5810-13 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

JK./. riksåklagaren ang. sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning

JK./. riksåklagaren ang. sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Datum 2014-11-17 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-09-22 B 2648-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JK./. riksåklagaren ang. sexuellt utnyttjande av

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat AL. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-06-16 i mål B 3186-13

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat AL. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-06-16 i mål B 3186-13 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 november 2015 B 3645-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART ZZ Ombud och offentlig försvarare: Advokat AL SAKEN

Läs mer

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) R2A YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) Frågan om tvång eller samtycke som grund för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 juni 2004 Ö 1742-04 Framställning om utlämning till Nederländerna av MO Offentlig försvarare: advokaten PN Justitieministeriet i Nederländerna

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-10-08 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Erkännande och verkställighet av frihetsberövande

Läs mer

MÄNNISKOHANDEL FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL

MÄNNISKOHANDEL FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL MÄNNISKOHANDEL FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL EN PROBLEMATISK LAGSTIFTNING? CORNELIA EK ANDREA EKERMANN Examensarbete i kriminologi 165-180hp Kriminologiprogrammet, maj 2013 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Kommittédirektiv Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet Dir. 2013:19 Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera om det

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Sexhandeln, människohandel, koppleri och prostitution, ur ett svenskt perspektiv. DEFINITIONER OCH BEGREPP INOM SEXHANDELN

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom rån m.m.

Överklagande av hovrättsdom rån m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom rån m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM

Läs mer