Långsiktiga effekter av klasstorleksförändringar. Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek, Björn Öckert

Transkript

1 Långsiktiga effekter av klasstorleksförändringar Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek, Björn Öckert

2 Inledning Trovärdiga studier: Mindre undervisningsgrupper har positiva effekter på elevers studieresultat Men hur bestående är dessa effekter? ü Går det att spåra effekter på löner och sysselsättning? ü Och är dessa arbetsmarknadseffekter tillräckligt stora för att motivera en minskning av undervisningsgrupperna? Vi mäter effekterna av klasstorleksförändringar på mellanstadiet (åk 4 6) för individer födda Vi spårar effekterna vid 13 års ålder, 16 års ålder och vid års ålder

3 Våra resultat En klasstorleksminskning med 5 elever skulle ü Förbättra studieresultat med 12-16% av en standardavvikelse (motsvarar 10 meritpoäng) ü Öka sannolikheten att ha en kandidatexamen med knappt 4 procentenheter ü Höja löner med drygt 3% ü Höja årsinkomster med knappt 6% ü (Alla effekter är statistiskt säkerställda på 5/10 procentsnivån) ü Om löne- eller inkomsteffekter betraktas som permanenta så har klasstorleksinvesteringar en hög avkastning

4 Hur skattar vi effekterna? För att isolera effekten av klasstorlek måste vi ha en trovärdig empirisk strategi Vi utnyttjar en klasstorleksregel ü Lagstadgades i.o.m års grundskolelag ü (Basresursen 1978, styr antal lärare per skola) Regeln gav stora skillnader i klasstorlek för skolor som var lika i övriga avseenden ü Regressionsdiskontinuitetsanalys (RD-analys) ü En experimentliknande situation

5 Data (UGU och registerdata) För att mäta utfall på kort- och medellång sikt använder vi ü Resultat på kognitiva tester (13 år) ü Svar på enkätfrågor (13 år; index på icke-kognitiv förmåga) ü Resultat på standardprov (16 år) Utbildnings- och arbetsmarknadsdata ü Sista observationstidpunkten Individer födda 1967 är då 42 år och individer födda 1982 är 27 år ü Typindividen är 34 år, dvs. vid den ålder då korrelationen mellan årsinkomster och livstidsinkomster är starkast Information från klassregistret och om familjebakgrund (föräldrars inkomst och utbildning)

6 En principskiss (åk 4 6) Förväntad klasstorlek Antal elever i Âk 4

7 Regeln har prognoskraft Genomsnittlig klasstorlek åk elever -5.1 elever -4.7 elever Antal elever i åk 4

8 Skolorna är jämförbara Inga hopp vid tröskelvärden Föräldrarnas utbildning Antal elever i åk 4

9 Vidare analys Förhållandevis små urval För att förbättra precisionen i skattningarna slår vi ihop trösklarna till en gemensam brytpunkt När man passerar en brytpunkt är klasstorleken lägre

10 Kognitiv förmåga vid 13 års ålder Kognitiv förmåga +25% av en std. avv. Antal elever i åk 4 (avvikelse från tröskelvärde)

11 Löner i 30-års åldern Löner +4% Antal elever i åk 4 (avvikelse från tröskelvärde)

12 Effekter av klasstorlek (minskning med 5 elever i åk 4-6) Utfall (enheter) 1) Kognitiv förmåga, 13 års ålder (procent av en standardavvikelse) 2) Icke- kognitiv förmåga, 13 års ålder (procent av en standardavvikelse) 3) Standardprovsresultat, 16 års ålder (procent av en standardavvikelse) 4) Sannolikhet att ha kandidatexamen, års ålder (procentenheter) 5) Relativ löneförändring, års ålder (procent) 6) Relativ inkomstförändring, års ålder (procent av medelvärdet) Effektskattning +16,5** +13,2** +11,6** +3,8* +3,2* +5,8* Anm.: **/* = statistiskt säkerställd på 5/10 procentsnivån

13 Slutsatser: Intäkterna överstiger kostnaderna Stor löneeffekt som uppgår till +3,2% Permanent? Starka skäl att betrakta den som permanent (typindividen är 34 år) Om permanent: Nuvärdet av intäkterna större än nuvärdet av kostnaderna för rimliga diskonteringsräntor Även om vi skulle dubblera kostnaderna och halvera intäkterna uppgår internräntan till 8 9%