Juli Mindre klasser ger högre resultat i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Juli 2013. Mindre klasser ger högre resultat i skolan"

Transkript

1 Juli 2013 Mindre klasser ger högre resultat i skolan

2 2 (10) Sammanfattning Ett flertal svenska och internationella studier av klasstorlekens effekt på elevernas lärande visar att klasstorleken spelar en viktig roll, både för elevernas kunskapsresultat och för deras möjligheter att lyckas bra på arbetsmarknaden senare i livet. Elever i mindre klasser lyckas helt enkelt bättre. Forskningen visar att mindre klasser har positiva effekter för de yngsta eleverna. Effekten av klasstorlek är starkare för elever som är missgynnade vad gäller familjens socioekonomiska och utbildningsmässiga bakgrund. Socialdemokraterna väljer därför att rikta resurser till mindre klasserna de första åren i skolan i förskoleklass, åk 1, 2 och 3 som ett led i att såväl höja resultaten i skolan som att öka likvärdigheten, det vill säga att ge alla barn lika möjlighet att lyckas i skolan.

3 3 (10) Inledning Resultaten i svenska skolor har fallit över en längre tid. År 2012 gick var åttonde (12,5 %) av eleverna ur grundskolan utan att vara behörig till ett nationellt program på gymnasiet. Läsförståelsen och matematikkunskaperna har enligt internationella jämförelsestudier som PISA, PIRLS och TIMSS fallit i Sverige. Samtidigt har segregationen i skolan ökat. Mellan 2006 och 2012 ökade andelen grundskolor där fler än 20 % av eleverna lämnar utan gymnasiebehörighet från drygt 8 till drygt 16 %. Idag går nästan var sjätte elev på en skola med mycket låga kunskapsresultat. För att vända de svenska skolresultaten har ett stort antal olika områden utforskats. Olika aktörer har framhållit olika lösningar som de mest centrala för att vända utvecklingen. Under en längre period har dock resursfrågorna haft en underordnad roll i den politiska debatten. Istället har andra frågor såsom lärarlegitimationens införande, formerna för betyg, prov och bedömning, Skolinspektionens roll, och gymnasieskolans utformning tagit mer plats. Den genomgång av forskningsläget som presenteras i denna rapport leder dock fram till behovet av att återigen lyfta resursfrågan i svensk skola - för mindre klasser kräver mer resurser. Därför har Socialdemokraterna också föreslagit i den senaste budgetmotionen att 2 miljarder ska avsättas till mindre klasser de första åren skolan. Mindre klasser sätter ljuset på lärarnas stora betydelse. Att en skicklig lärare är det viktigaste för en elevs resultat i skolan råder det inget tvivel om och mindre klasser ger lärarna mer tid med varje elev. Såväl den elev som har lätt för sig, vill springa före, och som behöver få mer stimulans för att inte tappa lusten i skolan. Som för den elev som har det svårare, riskerar att halka efter, och som behöver få mer tid och stöd får att nå målen. Tidiga insatser är det effektivaste för att alla elever ska nå målen i skolan. Mindre klasser de första åren i skolan lägger en god grund för det fortsatta lärandet under resten av skoltiden.

4 4 (10) Internationell forskning om klasstorlekens betydelse Ett av de mest omfattande projekten för att studera effekterna av klasstorlekar var the Tennessee Study of Class Size som var indelat i tre delprojekt. Det första delprojektet, som kallades STAR- projektet 1 (Tennesse Student/Teacher Achievement Ratio), var ett fältexperiment som genomfördes i Tennessee under slutet av talet, och som av har karaktäriserats som...the most famous randomised controlled trial in education.... I experimentet jämförde man elever i tre grupper: 1) små klasser (mellan 13 och 17 elever), 2) normalstora klasser (mellan 22 och 25 elever), och 3) normalstora klasser med en assisterande lärare. Eleverna fördelades slumpmässigt över de olika klasstyperna, och varje år fördelades lärarna slumpmässigt över de olika klasserna. Experimentet började när eleverna gick i första klass eller i förskolans sista år och pågick till slutet av åk 3. I STAR studerades de omedelbara effekterna av klasstorleken på elevernas resultat. Det andra delprojektet Lasting Benefits studerade de långsiktiga effekterna av STAR och det tredje delprojektet, Project Challenge, följde en riktad insats mot 17 särskilt utsatta skoldistrikt. Resultaten från STAR visar att elever i små klasser hade bättre inlärningsresultat än i normalstora klasser. Effekten av klasstyp var starkast för åk 1, där en tydlig fördel för små klasser kunde iakttas, med en effektstorlek om ca d = 0,25 2 (Finn och Achilles, 1990). Resultaten visar också på samma differentiella effekter som framkommit i metaanalyserna, nämligen att effekterna var starkare för elever med minoritetsbakgrund (ca d = 0,35) än för vita elever (ca d = 0,15). Man fann också att effekterna var starkare för elever från mindre gynnad socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund. Efter STAR genomfördes i USA flera reformprogram i syfte att minska klasstorleken, i första hand i de lägre årskurserna. I Kalifornien startades ett omfattande sådant program vid mitten av talet, vilket följts upp och utvärderats av Bohrnstedt & Stecher 3 (2002). Programmet innebar en minskning av klasstorleken i åk 0 3, och var mycket populärt bland elever och föräldrar (Schrag, 2007). Några positiva effekter på elevernas utbildningsresultat kunde dock inte påvisas av Bohrnstedt och Stecher. Förklaringen till detta verkar vara att det stora behov av nyanställning av lärare som programmet medförde ledde till att det var nödvändigt att rekrytera 1 Word, E.R., Johnston J., Bain, H.P., et al (1994), The state of Tennessee s, Student/Teacher Achievement Ratio (STAR) Project: Technical report , Nashville: Tennessee State Department of Education 2 Skolverket använder sig av ett enhetligt sätt att beskriva utfall baserat på standardiserade medelvärdedifferenser, där standardiseringen görs med medeltalet av standardavvikelserna inom grupperna. Detta standardavvikelseenhetsmått, som börjar bli alltmer allmänt accepterat, betecknas ofta Cohens d eller bara d. 3 Bohrnstedt, G. W., Stecher, B. M. (2002) What we have learned about class size reduction, Sacramento, CA: California Department of Education

5 5 (10) mindre kvalificerade lärare, och sänkningen av lärarkompetensen motverkade den positiva effekten av den minskade klasstorleken (Schrag, 2007). En positiv effekt av mindre klasser är således beroende av att det finns tillgång till utbildade lärare. Rekryteringsbehovet av lärare för skolans olika årskurser påverkas av storleken på elevkullarna och av pensionsavgångar från läraryrket. I Sverige är behovet år 2013 som störst, men från och med 2015 kommer rekryteringsbehovet att minska och istället kommer det att finnas ett överskott av grundskollärare för de lägre årskurserna. 4 Glen E Robinson 5 genomförde 1990 en mycket omfattande metaanalys av ett 100- tal undersökningar. I denna gjordes ansträngningar att undersöka olika effekter för olika elevgrupper av klasstorlek, genom uppdelning av materialet med avseende på olika åldersgrupper, etniska grupper, ämnesområden, osv. Ett tydligt resultat var att effekten av klasstorlek varierade med elevernas ålder. För årskurserna 0 3 visade ett stort antal undersökningar på positiva effekter av små klasser, och för årskurserna 4 8 erhölls en svag positiv effekt. Undersökningarna som avsåg årskurserna 9 12 gav inget stöd för att mindre klasser skulle ge bättre inlärningsresultat. Ett annat tydligt resultat i Robinsons metaanalys var att elever som kommer från utsatta grupper når bättre resultat i mindre klasser. I analyser av data från Israel fann Angrist och Lavy 6 (1999) att elever i små klasser hade bättre resultat. För läsning i åk 5 var effektstorleken 0,18, och för åk 4 var effektstorlekarna något lägre. Dessa skattningar är något lägre än de i STAR- experimentet. Liksom STAR visade dock denna studie att effekterna var starkare för de klasser som innehöll en större andel elever från socioekonomiskt missgynnad bakgrund. Huvudslutsatsen av den genomgång som Skolverket gjort av den internationella forskningen i sin rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola 7 (2010) är att klasstorlek har betydelse för elevernas resultat, men att detta i första hand gäller för yngre elever. Resultaten pekar också på att mindre klasser har större betydelse för elever som är missgynnade med avseende på socioekonomisk eller minoritets- /utländsk bakgrund. Svensk och nordisk forskning om klasstorlekens betydelse 4 Högskoleverket (2012) Rapport 2012:22, Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden - ett planeringsunderlag inför läsåret 2013/ Robinson, G. E. (1990) Synthesis of Research on the Effects of Class Size, Association for Supervision and Curriculum Development 6 Angrist, J. D., Lavy V. (1999) Using Maimonides' Rule To Estimate the Effect of Class Size on Scholastic Achievement, The Quarterly Journal of Economics 7 Gustafsson, J- E., Myrberg, E., (2010) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?, Skolverket

6 6 (10) År 2005 publicerade Mikael Lindahl 8 en rapport om den kausala effekten av klasstorlek. Analysen visade att små klasser i mellanstadiet gav bättre resultat än större klasser. Lindahl genomförde också separata analyser för elever med utländsk bakgrund och svenska elever. I dessa kunde en stark effekt påvisas för elever med utländsk bakgrund (d = 0,25 vid minskning av klasstorleken med 7 elever), medan det för elever med svensk bakgrund inte förelåg någon effekt. Det faktum att Lindahls undersökningsgrupp omfattade en icke- representativt stor andel elever med utländsk bakgrund (23 procent) gör också att medelresultaten inte är direkt generaliserbara till skolor/kommuner med annan sammansättning av elevernas migrationsbakgrund. Studiens begränsade omfattning gör det också motiverat att vara försiktig med generaliseringar. Fredriksson och Öckert 9 (2007) har presenterat en studie som bygger på en likartad difference- in- differences teknik som den som användes av Lindahl (2005). De genomförde analyser på kommunnivå och relaterade skillnader i lärartäthet mellan åren 1992 och 2001 till skillnader i elevernas resultat, mätt med slutbetyg i åk 9 och med testresultat vid 18 års ålder. Studien är alltså inte differentierad för klasstorleken i olika årskurser. Huvudresultatet var att nedgången i lärartäthet från 8,8 år 1992 till 7,5 år 2001 gav upphov till en nedgång i elevprestation med d = 0,03. Om denna effektskattning översätts till en förändring som motsvarar minskning av klasstorleken med 7 elever skulle den motsvara d = 0,08. Då de använde inskrivningsprovet som beroendevariabel var effekten starkare (d = 0,17). Det fanns också svaga tendenser att lärartätheten betydde mer för elever som inte hade föräldrar med postgymnasial utbildning, liksom för elever med utländsk bakgrund. Jämfört med den mycket starka interaktion med migrationsbakgrund som framkom i Lindahls (2005) studie var dock den interaktionseffekt som Fredriksson och Öckert fann av blygsam storlek. Häkkinen et al. 10 (2003) undersökte på gymnasienivå effekterna av resursförändringar på resultatförändringar på både kommun- och skolnivå. Trots god precision i skattningarna fann de inga effekter av minskningar i lärartäthet på gymnasisternas examensresultat. Resultaten från denna studie faller väl in i mönstret att lärartäthet/klasstorlek inte har effekt på studieresultat för äldre elever. Fredriksson, Oosterbeek och Öckert 11 (2012) studerar de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurs 4 till 6. Studien visar att elever som gick i en mindre klass på mellanstadiet hade bättre skolresultat än de som gick i större klasser. Skillnaden i studieresultat höll i sig genom hela grundskolan och de som gick i en mindre klass hade också högre lön som vuxna. Mindre klasser förbättrar 8 Lindahl, M. (2005) Home versus school learning: A new approach to estimating the effect of class size on achievement, Scandinavian Journal of Economics 9 Fredriksson, P., Öckert B., (2007) Hur mycket påverkas studieresultat av resurser? IFAU RAPPORT 2007:24 10 Häkkinen, I., Kirjavainen, T. Uusitalo, R. (2003) School resources and student achievement revisited: new ecidence from panel data, Economics of Education Review 11 Fredriksson, P., Oosterbeek, H., Öckert, B. (2012) Långsiktiga effekter av mindre klasser, IFAU Rapport 2012:5

7 elevernas kognitiva och icke- kognitiva förmågor vid 13 års ålder, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder samt utbildningsnivå och löner som mäts vid års ålder. En minskning av gruppstorleken med fem elever medförde en löneökning på drygt 3 procent. Forskarna menar även att den högre lönen i vuxen ålder tyder på att de är mer produktiva och att samhället därmed får igen de kostnader som mindre klasser medför. 7 (10)

8 8 (10) Tabell 1. Effekten av att minska klasstorleken med 5 elever Källa: IFAU (2012) Tvetydig forskning på grund av metodproblem Forskningen om effekterna av klasstorleken kan vid första anblick verka mycket tvetydig. Även om vi kan se att ett stort antal studier visar på betydande stöd för den positiva effekten av mindre klasser så var huvudslutsatsen fram till talets början att antalet elever per lärare inte hade någon betydelse för de uppnådda resultaten. T.ex. publicerade forskaren Eric A Hanushek 12 en studie i Educational Researcher 1989 där man hävdade att inga signifikanta effekter av klasstorlek hade kunnat identifieras. Andra metastudier som den Nye Zeeländske forskaren John Hatties 13 (2008) forskningsöversikt eller Barber och Mourshed 14 (2007) har betonat att klasstorleken har en viss betydelse även om den är väldigt liten. En anledning till den komplexa resultatbilden är att många studier endast undersökt samvariationen mellan klasstorlek och resultat. Risken vid sådana studier är att man 12 Hanushek, E. A. (1989) The Impact of Differential Expenditures on School Performance, Educational Researcher 13 Hattie, J. A. C. (2008) Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement, London New York, Routledge 14 Barber, M. Mourshed, M. (2007) How the worlds best performing school systems come out on top, McKinsey & Company

9 9 (10) blandar ihop korrelation och kausalitet, det vill säga att man misstar en samvariation för ett orsakssamband och vice versa. Exempelvis är det vanligt att svagare elever av pedagogiska skäl placeras i mindre klasser. En sådan kompensatorisk resursallokering medför alltså att elever i mindre klasser i genomsnitt har sämre förutsättningar än elever i större klasser, vilket lätt leder till den felaktiga slutsatsen att större klasser leder till bättre elevresultat. Ett annat grundläggande problem inom detta område avser distinktionen mellan klasstorlek å ena sidan och lärartäthet å den andra. Visserligen är dessa begrepp närliggande, men i grunden har de olika innebörd och i vissa sammanhang är det angeläget att skilja på dem. Begreppet klasstorlek brukar definieras som det antal elever som finns inskrivna i en och samma undervisningsgrupp under en längre tid. Detta sätt att definiera klasstorlek tar dock inte hänsyn till att undervisning ibland bedrivs i halvklasser eller i flexibla elevgrupperingar. Begreppet lärartäthet bestäms i Sverige som andelen heltidsundervisande lärare per 100 heltidsstuderande elever ( lärarprocenten ), i den engelskspråkiga litteraturen talar man istället om antalet heltidsläsande elever per heltidsundervisande lärare ( pupil- teacher ratio ). Om man inte tar hänsyn till halvklassundervisning, tillgång till stödlärare i klassen med mera är alltså risken att man i statistiken ser skillnader som eleverna inte upplever eller tvärtom. Slutsats Skolverket konstaterar, i rapporten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola 15 från 2010, på grundval av genomgången av internationell och svensk forskning, att klasstorlek har betydelse för elevernas resultat. De generella effekterna av mindre klasser är dock relativt svaga. Däremot är små klasser betydligt viktigare för yngre elever samt elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån. Skolverket menar att den viktigaste internationella kunskapskällan om klasstorlekens betydelse fortfarande är den amerikanska studien STAR. STAR- projektet uppvisade positiva resultat av mindre klasser, framförallt i årskurs 1 i grundskolan. Fredrikssons, Oosterbeeks och Öckerts (2012) studie har stor tyngd. Resultaten visade att elever som gick i en mindre klass på mellanstadiet hade bättre skolresultat än de som gick i större klasser och att de som gick i en mindre klass också hade högre lön som vuxna. Forskningen lyfter särskilt fram de positiva effekter mindre klasser har för elever från mindre resursstarka hem. 15 Gustafsson, J- E., Myrberg, E., (2010) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?, Skolverket

10

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017 Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Skollagen, 1 kap. Likvärdig utbildning 9 Utbildningen inom skolväsendet

Läs mer

LUMA Jan-Eric Gustafsson. Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik Göteborgs universitet

LUMA Jan-Eric Gustafsson. Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik Göteborgs universitet Effekter av matematiklärare och deras undervisning på elevernas kunskapsutveckling. En genomgång av forskning om olika ansatser att mäta och bedöma lärares förmåga att åstadkomma goda elevresultat LUMA

Läs mer

Rapport: I vilken utstra ckning anva nds forskningsbaserade metoder i skolan

Rapport: I vilken utstra ckning anva nds forskningsbaserade metoder i skolan Stefan Melén 2014-01-13 1 (8) Rapport: I vilken utstra ckning anva nds forskningsbaserade metoder i skolan 1. Inledning Ett ledamotsinitiativ daterat 9 april 2013 (GGN-0100/2013) efterfrågar i vilken utsträckning

Läs mer

För att lyckas måste vi förstå våra elever

För att lyckas måste vi förstå våra elever För att lyckas måste vi förstå våra elever Nyckeltal för att styra mot resultat Lina Axelsson Kihlblom Haninge kommun 2017-10-26 1 Jag ska tala om Hur det gått Utmaningar Vad fungerar för att kompensera

Läs mer

I vilken utsträ ckning änvä nds forskningsbäseräde metoder i skolän ä k 7-9

I vilken utsträ ckning änvä nds forskningsbäseräde metoder i skolän ä k 7-9 Stefan Melén 2014-01-13 1 (6) I vilken utsträ ckning änvä nds forskningsbäseräde metoder i skolän ä k 7-9 1. Inledning Mot bakgrund av ledamotsinitiativ daterat 9 april 2013 (GGN-0100/2013) beträffande

Läs mer

Effektutvärdering av politik

Effektutvärdering av politik Effektutvärdering av politik möjligheter och begränsningar Björn Öckert Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Näringsdepartementet 2018-01-23 Upplägg 1. Utgångspunkter

Läs mer

Bättre skola till varje pris

Bättre skola till varje pris Bättre skola till varje pris Hur skolan använder sina resurser är i allmänhet viktigare än hur stora de är. Genom att använda resurser effektivt kan ofta utbildningsresultaten förbättras utan att kostnaderna

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Hur gör vi skolan bättre? Något om 2015 års Skolkommissions arbete Presentation vid Rikskonferensen Bättre Skola Örebro 17 18 januari,

Läs mer

Syftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen

Syftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten Datakällor Figur 2.1 Total variation i meritvärde,

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Uppgift 3 IS. Lärande och samhälle

Uppgift 3 IS. Lärande och samhälle Lärande och samhälle KPU Delkurs 2 Uppgift 3 IS Sten-Yngve Södergren Inledning En fråga som jag ofta ställer mig i rollen som lärare är; hur gör jag för att eleverna ska få bättre studieresultat? För mig

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

U2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm

U2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:3 2015-06-04 U2015/3357/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om samverkan för bästa skola Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Statens skolverk att

Läs mer

Decentralisering, skolval och friskolor:

Decentralisering, skolval och friskolor: Decentralisering, skolval och friskolor: resultat och likvärdighet i svensk skola av Helena Holmlund, Josefin Hägglund, Erika Lindahl, Sara Martinson, Anna Sjögren, Ulrika Vikman och Björn Öckert Stockholm

Läs mer

Att motverka skolmisslyckanden

Att motverka skolmisslyckanden Att motverka skolmisslyckanden Konsten att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt Hur ser det ut i Västra Götaland? Vad beror det på? Förklaringsmodeller Vad bör göras? www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter

Läs mer

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

Varför det är livsavgörande att kunna läsa Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network

Läs mer

Långsiktiga effekter av klasstorleksförändringar. Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek, Björn Öckert

Långsiktiga effekter av klasstorleksförändringar. Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek, Björn Öckert Långsiktiga effekter av klasstorleksförändringar Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek, Björn Öckert Inledning Trovärdiga studier: Mindre undervisningsgrupper har positiva effekter på elevers studieresultat

Läs mer

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs

Läs mer

God elevhälsa + goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

God elevhälsa + goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg God elevhälsa + goda resultat = sant Per Kornhall och Johan Hallberg SKOLA + FOLKHÄLSA = SANT SKOLA = FOLKHÄLSA Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins

Läs mer

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett

Läs mer

Skolelederkonferansen

Skolelederkonferansen Skolelederkonferansen 2013 Tirsdag 22 oktober, 09:45 Hans Gabre Skolutvecklare Livets Ords Kristna Skolor, Uppsala, Sverige 2009 SYNLIGT LÄRANDE VISIBLE LEARNING A SYNTHESIS OF OVER 800 META ANALYSES RELATING

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Långsiktiga effekter av klasstorleksförändringar. Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek, Björn Öckert

Långsiktiga effekter av klasstorleksförändringar. Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek, Björn Öckert Långsiktiga effekter av klasstorleksförändringar Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek, Björn Öckert Inledning Storleken på undervisningsgrupperna har negativa effekter på elevers studieresultat Men hur

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande. Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever och deras resultat? Vilka äger friskolorna och vilka arbetar där?

Läs mer

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

Beslut för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och kompletterande svensk undervisning

Beslut för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och kompletterande svensk undervisning Skandinaviska skolan i Bryssel SSB Scandinavian School of Brussels Ecole Reine Astrid anders.lauren@ssb.be eanette.roos@ssb.be för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och kompletterande svensk undervisning

Läs mer

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan?

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? Torsdagen den 27 november kl 10:00 11:45 Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? JAN-ERIC GUSTAFSSON, professor i pedagogik, Göteborgs universitet ERIK

Läs mer

Vart tog pengarna till skolan vägen? En analys av kostnader, resurser och resultat i Stockholms kommunala grundskolor 1995 2003

Vart tog pengarna till skolan vägen? En analys av kostnader, resurser och resultat i Stockholms kommunala grundskolor 1995 2003 Vart tog pengarna till skolan vägen? En analys av kostnader, resurser och resultat i Stockholms kommunala grundskolor 1995 2003 september 2005 2 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Är kostnader

Läs mer

Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor

Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S Utbildningsdepartementet Vissa timplanefrågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Författningsförslag... 4 1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)...

Läs mer

Skolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar

Skolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar Regeringsbeslut I:4 2015-06-17 U2015/03529/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Regeringens

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1 Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL Könsskillnader i skolresultat 1 Innehåll Inledning... 4 Könsskillnader i skolresultat i grundskolan... 5 Nationella prov... 6 Betyg per ämne vårterminen

Läs mer

Miljongapet. Lön för mödan. - om skolan och samhällsekonomin. Stefan Fölster

Miljongapet. Lön för mödan. - om skolan och samhällsekonomin. Stefan Fölster Miljongapet Lön för mödan - om skolan och samhällsekonomin Stefan Fölster 2014-11-05 1 www.reforminstitutet.se info@reforminstitutet.se 070-30 43 160 Box 3037, 103 61, Stockholm Skolans kvalitet spelar

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2017:6042 Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB Org.nr. 556774-8149 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Friskolan Lust & Lära i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16)

PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16) PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9 Enheten för förskole- och grundskolestatistik Analysavdelningen 0 (16) Innehåll Sammanfattning... 1 De flesta uppnår godkända betyg... 1 Skolorna har svårt att stödja

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Stockholm den 19 oktober Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Utbildningsdepartementet 1 Kunskaperna vänder åt rätt håll Sveriges resultat i PISA Sveriges matematikresultat i TIMSS 520 550 Åk 8 510

Läs mer

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Visst är det viktigt att må bra för att kunna lära sig men minst lika viktigt att lära sig för

Läs mer

Handlingsplan Matematik F - Gy

Handlingsplan Matematik F - Gy Utveckling av matematiska förmågor 2013 Handlingsplan Matematik F - Gy Svedala kommun 2013-01-25 Utveckling av matematiska förmågor Handlingsplan Matematik F GY Att kunna matematik Undervisningen ska bidra

Läs mer

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola 2014-09-10 PM Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola Skolresultaten rasar, mer än var åttonde elev, 13,1 procent, klarar inte grundskolan och blir inte behörig till gymnasieskolan. Det

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi

Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi Tommy Waidelich, ekonomiskpolitisk talesperson Mikael Damberg, utbildningspolitisk talesperson 2011-10-03 Högre ambitioner för Sverige Mål

Läs mer

Barn- och ungdomsförvaltningen

Barn- och ungdomsförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad 2013-11-26 Peter Wall, 054-540 36 94 Anna Karlefjärd, 070-001 04 39 Peter.wall@karlstad.se Anna.karlefjard@karlstad.se Läxor en forskningsöversikt Vi kommer här

Läs mer

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av

Läs mer

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti

Läs mer

Maxtak mindre barngrupper i förskolan

Maxtak mindre barngrupper i förskolan 2014-06-29 PM Maxtak mindre barngrupper i förskolan - För att vända resultaten i skolan krävs tidiga insatser. Forskning visar att barn som gått i en förskola av hög kvalitet når högre resultat i grundskolan.

Läs mer

Program för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor

Program för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor Program för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor andra håll? Och vad kan vi lära oss av andra? Över 95 % av dem som lämnar grundskolan i Göteborg börjar i gymnasiet. De flesta erbjuds en Fokus på

Läs mer

Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning?

Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning? Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning? ------------------------------------------------- Utgivare: Arbetarrörelsens Tankesmedja, a-smedjan.se Författare:

Läs mer

Skolans reparativa och kompensatoriska förmåga

Skolans reparativa och kompensatoriska förmåga Skolans reparativa och kompensatoriska förmåga Lina Axelsson Kihlblom Växjö 2018-01-31 Jag ska tala om Hur politiska beslut kan kompensera så att fler elever klarar skolan Hur förvaltning och rektorer

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella prov i grundskolan, sameskolan och specialskolan

Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella prov i grundskolan, sameskolan och specialskolan Regeringsbeslut I:4 2017-06-01 U2017/02561/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella

Läs mer

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet 2014-03-30 Mer matematik i högstadiet Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga

Läs mer

Skolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet

Skolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet Skolval Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet Hur bör effekterna av skolval utvärderas? Levin (2002) menar ag fyra uiallsvariabler är relevanta: l Effek1vitet

Läs mer

Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program?

Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program? Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program? Per Kornhall, utvecklingsavdelningen per.kornhall@skolverket.se

Läs mer

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA? Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité - TIMSS, sa du inte? Christel Bäckström, Kvalitetsnätverket 20161201 Alla tycker till om skolan Vem använder sig av tex och varför? Vems

Läs mer

Blir man intelligentare av att gå i skolan?

Blir man intelligentare av att gå i skolan? Blir man intelligentare av att gå i skolan? Björn Öckert IFAU, UCLS, UU Utbildningsreformer under ett halvt sekel - visioner och realiteter 1 Inledning Personers kognitiva egenskaper viktiga för framgång

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II 2017-03-14 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Beslut för förskoleklass, grundskola och fritidshem

Beslut för förskoleklass, grundskola och fritidshem Kullaviks Montessoriskola Ekonomisk Förening Org.nr. 716442-2243 för förskoleklass, grundskola och fritidshem efter tillsyn av Kullaviks Montessoriskola och Kullaviks Montessoriskola Ekonomisk Förening

Läs mer

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON 28 AUGUSTI 2014 VI PRIORITERAR INVESTERINGAR I SKOLAN I varje budget har vi prioriterat mer resurser till skolan för en jämlik

Läs mer

Friskolereformens långsiktiga

Friskolereformens långsiktiga Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat Anders Böhlmark och Mikael Lindahl SNS 2012 12 04 Bakgrund Innan 1990 talsreformerna: mycket begränsade valmöjligheter, statligt styrd skola

Läs mer

En rapport om hur elevers resultat kan höjas

En rapport om hur elevers resultat kan höjas Framgångsrika skolor framgångsrika elever En rapport om hur elevers resultat kan höjas Framgångsrika skolor ger framgångsrika elever En rapport om hur elevers resultat kan höjas Förord Det händer mycket

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk

Läs mer

Lärarkvalitet viktigare än lärartäthet

Lärarkvalitet viktigare än lärartäthet Lärarkvalitet viktigare än lärartäthet Att lärartätheten spelar stor roll för undervisningens kvalitet är ett ofta upprepat påstående. Men sambandet mellan lärartäthet och resultat är svagt. Vissa studier

Läs mer

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande. Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever och deras resultat? Vilka äger friskolorna och vilka arbetar där?

Läs mer

God elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

God elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg God elevhälsa +goda resultat = sant Per Kornhall och Johan Hallberg SKOLA + FOLKHÄLSA = SANT per@kornhall.se Skolstrateg Skolstrateg Författare till Barnexperimentet Skolstrateg Författare till Barnexperimentet

Läs mer

Investeringar i skolan för mer kunskap

Investeringar i skolan för mer kunskap Investeringar i skolan för mer kunskap Stefan Löfven Gustav Fridolin Aida Hadzialic 2 Sjunkande kunskapsresultat Resultat i PISA Poäng 520 Andel avgångselever i grundskolans årskurs 9 med behörighet till

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan 2016-11-27 1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Elevers kunskapsutveckling i grundskolan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

Sveriges skolor har slagit upp portarna för ett nytt läsår. Det BRIEFING PAPER #3 BEHÖRIGA LÄRARE BÄTTRE RESULTAT? 23 augusti, 2015 SAMMANFATTNING

Sveriges skolor har slagit upp portarna för ett nytt läsår. Det BRIEFING PAPER #3 BEHÖRIGA LÄRARE BÄTTRE RESULTAT? 23 augusti, 2015 SAMMANFATTNING BRIEFING PAPER #3 23 augusti, 2015 BEHÖRIGA LÄRARE BÄTTRE RESULTAT? SAMMANFATTNING Timbros Briefing Paper är en serie kortrapporter som belyser komplexa frågor i ett kortare format. För att läsa detta

Läs mer

Klassfrågan - en ESO-rapport om lärartätheten i skolan. av Alan B. Krueger och Mikael Lindahl

Klassfrågan - en ESO-rapport om lärartätheten i skolan. av Alan B. Krueger och Mikael Lindahl Klassfrågan - en ESO-rapport om lärartätheten i skolan av Alan B. Krueger och Mikael Lindahl 1 Förord Den svenska utbildningspolitiken i teori och praktik har tidigare granskats och diskuterats i flera

Läs mer

Öppna jämförelser: grundskolan 2016

Öppna jämförelser: grundskolan 2016 2016-05-10 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Öppna jämförelser: grundskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolorna i Nacka kommun

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Kommittédirektiv Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2017:5475 Montessoriskolan i Onsala ekonomisk förening Org.nr. 769601-3361 ordforande@onsalamontessoriskola.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Onsala Montessoriskola i Kungsbacka

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola %ffier Skolinspektionen Dnr 43-2017:5347 Härryda kommun Rättelse * av beslut enl 26 förvaltningslagen utbildning@harryda.se (FL 1986:223) den 22 maj 2018 /Helena Boöthius för förskoleklass och grundskola

Läs mer

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen

Läs mer

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Annbritt Öqvist 2012-01-27 Rev 2012-02-08 BUN-2012-0065 Barn- och ungdomsnämnden Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Läs mer

Likvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad

Likvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad Likvärdig förskola 12 februari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län Svensk skola står inför stora utmaningar. Under mer än 20 år har svenska elevers kunskapsresultat fallit. Samtidigt har läraryrkets status försämrats. Alliansen har påbörjat arbetet för att vända den här

Läs mer

8 Svensk utbildning i utlandet

8 Svensk utbildning i utlandet Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Svensk utbildning i utlandet 8 Svensk utbildning i utlandet Innehåll Fakta om statistiken... 196 Kommentarer till statistiken... 197 8.1 Svenska utlandsskolor 2003/04-2011/12.

Läs mer