ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2011

Transkript

1 Jan Everling Verksamhetschef Miljö & Vatten ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING Organisation VA-verksamheten ingår som ett affärsområde (AO14, Miljö och Vatten) inom Olofströms Kraft AB. Bolaget ägs till 100% av Olofströms kommun. Efter VD är Avdelningschefen ytterst ansvarig för verksamheten, såväl operativt som juridiskt. Det operativa verksamhetsansvaret för avloppsreningsverk, pumpstationer och vattenverk vilar på Verksamhetschefen VA-verk. Ansvaret för den löpande driften av avloppsreningsverk och pumpstationer, upprätthålls av en drifttekniker och en maskinist. Gemensam beredskap avseende VA-verk, upprätthålls av 2 drifttekniker samt 2 maskinister. För drift, underhåll och nyanläggning av vatten- och avloppsnätet svarar VA/Anläggning består av verksamhetschef och 5 rörläggare, vilket innebär att avdelningen totalt består av 12 tjänster. 1.2 Anläggningar vattenverk Vattenverk anslutna Olofström ca Ytvatten - Halen Grundvatten - Lilla Holje isälvsavlagring Råvattentäkt Processutformning Levererad mängd m 3 Föralkalisering: Kritaslurrykolsyra Flockning: PAC i pulsator Snabbsandfiltrering ph-justering : kalkvatten Desinfektion: UV medeltryck Hemsjö ca 100 Grundvatten Alkalisk massa filtrering i trycksatt filter Desinfektion: UV lågtryck m 3 /d ,7m 3 /d 3 076m 3 /d ,9m 3 /d 1.3 Övriga anläggningar Anläggning Typ Volym m 3 Pumpad mängd m Olsanäset Halen Intagspumpstation Silstationen Silstation ytvatten Tåkasjöhöjden Högreservoar / tryckstegring Brännaregården Högreservoar / tryckstegring Brödhult Tryckstegring Kyrkhult Lågreservoar / tryckstegring

2 2. Genomförda åtgärder, förändringar och händelser Olofströms vattenverk, reservoarer, tryckstegringar etc. Januari: Skalskyddåtgärder vattenverket Februari: Skalskyddåtgärder, fönsterbyte på vattenverket Mars: Skaldkyddåtgärder, byte pump i brunn 2 Ny flödesmätare till inkommande grundvatten September: Dykare kontrollerar Halenledningen November: Ett flertal vattenläckor December: Sabotage mot knutpunkt för optofiber slår ut driftdatorkommunikationen Hela året: Fortsatt uppbyggnad av nytt driftdatorsystem. 2.2 Beslutade projekt att genomföras 2012 Fortsatt förstärkning av skalskyddet för anläggningar på distributionsnätet skall utföras 2012, vilket bl. a. innebär införande av kameraövervakning på anläggningarna i Vilshult, Kyrkhult och Tåkasjöhöjden. Renovering av byggnaden till Brödhult tryckstegringsstationskall utföras och Hemsjö vattenverk ska få nytt reservkraftsaggregat och ombyggt utrymme för detta. Renovering och målning av fasad på Tåkasjöreservoaren samt ytterligare skalskyddsåtgärder såsom byte av dörrar i Kyrkhult och på Brännaregårdreservoaren kommer att utföras. 3. Årsberättelse 3.1 Råvattenkvalitet Ytvatten Ytvattenkvaliteten har under året varit relativt gynnsam med förhållandevis låga värden under vintern som sedan stigit under våren och avklingat under sommaren för att sedan stabilt låga under hösten. Olofströms VV färgvärde råvatten: ytvatten mg Pt/l

3 Diagram Grundvatten Lilla Holje Olofström Av de fem brunnar som finns kan två (brunn 1 och brunn 3) inte användas på grund av mycket höga halter järn och mangan. Även brunn 2 och brunn 5 är i farozonen eftersom manganhalterna redan är höga och fortsätter att stiga framförallt i brunn 2. Denna trend måste snarast vändas genom åtgärder i form av infiltration av renat vatten eventuellt i kombination med återinfiltration Grundvatten Hemsjö vattenverk Råvattenkvaliteten vid vattenverket i Hemsjö är mycket bra och har inte visat tendenser på att försämras, dock har ett bekämpningsmedel påvisats i mycket låg halt (0,06µg/l). Substansen propiconazol är ett svampbekämpningsmedel som används till stråsäd, skogsplantor samt för impregnering av trävaror. Ämnet har låg giftighet för människor och högsta acceptabla dagliga intag (ADI) anges till 0,04 mg/kg kroppsvikt, vilket innebär att en person på 75kg skulle behöva dricka liter vatten på en dag innan intaget överstiger ADI. Bekymmersamt kan dock vara att halten inte är långt ifrån gränsvärdet för otjänligt på grund av halten enskilt bekämpningsmedel som är 0,1 µg/l. Ämnet analyseras normalt inte enligt föreskrivna parameterlistor men kommer tills vidare att analyseras varje gång bekämpningsmedelsanalys utförs på vatten från Hemsjö vattenverk. 3.2 Dricksvatten Tack vare förhållandevis gynnsam råvattenkvalitet och genomförda förändringar i process och utbyggnad av driftövervakningssystem har andelen dricksvattenprov med ärkningar visat en neråtgående trend de senaste åren, vilket framgår av nedanstående diagram. OLOFSTRÖMS VATTENFÖRSÖRJNING Dricksvattenkvalitet totalt antal ärkningar Tjönl. m.. Otjänl

4 3.2.1 Mikrobiologi Vid Olofströms vattenverk tas mikrobiologiska prover på utgående dricksvatten en gång per vecka. Av de 51 prover som analyserats 2011 fick ett prov i januari bedömningen tjänligt med ärkning på grund av hög halt odlingsbara mikroorganismer. Inget av de 18 prover som tagits på ledningsnätet tillhörande Olofströms vattenverk i det schemalagda provtagningsprogrammet hade någon mikrobiologisk ärkning, medan ett prov i Hemsjö hade ärkning för odlingsbara mikroorganismer och aktinomyceter Fysikalisk-kemisk vattenkvalitet Tack vare att humushalten i ytvattnet varit måttlig och att andelen manganrikt grundvatten i råvattnet kunnat hållas lågt (ca 25%) har manganhalten på utgående dricksvatten varit relativt måttlig och liksom föregående år endast vid ett provtillfälle överskridit gränsen för tjänligt med ärkning. I livsmedelsverkets senaste version av dricksvattenföreskrifterna (SLVFS 2001:30) som började gälla gäller inte längre något gränsvärde för mangan för utgående vatten från vattenverket utan enbart för vatten hos konsument. Detta innebär att risken för kvalitetsärkningar minskar avsevärt eftersom historiskt sett har manganärkningar förekommit nästan uteslutande på utgående vatten. Problemen med mangan kvarstår dock eftersom manganet i hög grad avsätts i reservoarer och ledningssträckor med låg vattenomsättning och ger sig till känna i samband med plötslig ökning av vattenhastigheten. Inga andra fysikalisk-kemiska kvalitetsärkningar har förekommit i samband med den schemalagda dricksvattenkontrollen. 4. Förbrukning av råvatten processkemikalier och energi 4.1 Råvattenförbrukning Ytvatten Grundvatten År Råvatten Infiltration Totalt m3 % m3 m , * , * , , ,7 Fullständig registrering saknas Tot råvatten Prod. dricksvatten Spolvatten, rejektvatten m.m. År m3 m3 m3 % , , , , ,6

5 4.1 Alkalisering och ph-justering Kemikalier för alkalisering och ph-justering inköpt mängd År Koldioxid ton Släckt kalk ton Kritaslurry ton ,6 46,7 2, ,3 24,1 57, ,5 0 57,3 79, ,5 0 39,3 49, ,7 0 42,4 50,4 4.2 Flockning Kemikalier för vattenrening År PAC 1) varunamn Ton Förbrukning PAC g/m 3 prod dricksv Kalcinerad soda Polymer kg Färgvärde ytvatten mg Pt/l årsmedelv. 2) 2007 Pluspac Pluspac Pluspac Pluspac Pluspac ) Polyaluminiumklorid 2) Driftkontroll ytvatten Ovanstående tabeller redovisar mängden under året levererade processkemikalier, vilket inte helt och hållet motsvarar förbrukningen i synnerhet för kemikalier som fylls på mera sällan såsom koldioxid, soda och kritaslurry. 4.3 Energiförbrukning Elförbrukning Elförbrukning totalt och per producerad m 3 dricksvatten Olofströms Tryckstegringar och Övriga vattenverk Totalt vattenverk inkl reservoarer råvattenpumpning kwh kwh/m 3 kwh kwh/m 3 kwh kwh/m 3 kwh kwh/m , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,68 Elförbrukning tryckstegringsstationer kwh per m 3 pumpad mängd Brännaregården 0,51 0,43 0,49 0,45 0,71 Tåkasjövägen 0,63 0,50 0,43 0,33 0,33 Brödhult 0,39 0,38 0,38 0,37 0,36 Kyrkhult 0,89 0,83 0,85 0,87 0,78 Vilshult 0,99 1,01 Tidigare genomförda åtgärder ( ) som påverkat elförbrukningen vid Olofströms vattenverk har först under 2011 fått genomslag fullt ut. Elförbrukningen per producerad m3 dricksvatten har minskat med ca 26% sedan Ytterligare stora besparingar är sannolikt inte möjliga de närmaste åren.

6 4.3.2 Fjärrvärmeförbrukning Olofströms vattenverk MW/h per år ,3 99,4 73,5 Energiförbrukningen för uppvärmning av vattenverket har minskat ca kwh jämfört med föregående år bl. a. på grund av de ombyggnadsarbeten inklusive fönsterbyten som gjordes i samband med de åtgärder för förbättrat skalskydd som gjordes föregående år. 5. Driftskostnader De totala driftskostnaderna exklusive lönekostnader för alla dricksvattenanläggningarna utom ledningsnätet har uppgått till ca 2,51milj kr 2011, vilket är ca :- lägre än föregående år. Andelen av kostnaden som har direkt koppling till vattenproduktionen såsom förbrukning av el, kemikalier etc. har uppgått till ca 59%. Fördelningen framgår av tabell nedan. Posten övrigt (ca12%) består bl. a. av investeringar som betalats via driftbudgeten. I reparation och underhåll liksom i fastighetskostnader ingår utgifter för arbeten i samband med åtgärder för förbättrat skalskydd. Fördelning av driftkostnader vattenförsörjning 2011 Kostn för vattenproduktion Reparation och underhåll Fastighetskostnader Inköp av utrustning Kontroll o tillsyn Bilkostnader Kommunikation m.m. Konsulttjänster Övrigt Kostnader för vattenproduktion El Processkemikalier* Övriga kostnader för vattenproduktion Totalt 1,48 milj 1,53 milj 1,91 milj * Avser fakturerat belopp, vilket inte alltid motsvarar förbrukad mängd eftersom vissa kemikalier levereras endast ett fåtal gånger per år.

7 6. Planerade förändringar under kommande år Som det framstår idag, dock utan att alla beslut är slutgiltigt fattande kommer Olofströms framtida vattenförsörjning i huvudsak att baseras på grundvatten från Bromölla. Vattenverket kommer dock att finnas kvar med uppgift både som tryckstegringsstation reservvattenanläggning och sannolikt med även fortsättningsvis bibehållen produktion av grundvatten från befintlig grundvattentäkt som ett komplement till Bromöllavattnet. Den nya vattenförsörjningen beräknas idag vara klar att tas i drift Under de år som återstår fram till dess måste fokus läggas på att uppgradera grundvattnet kvalitetsmässigt i första hand med avseende på att minska manganhalten. De ökande manganhalterna i grundvattnet riskerar att äventyra drickvattenkvaliteten. Ett flertal möjliga åtgärder kan finnas bl. a. olika varianter av infiltration och återinfiltration. Planering av sådana projekt bör påbörjas snarast. En utredning för klargöra de tekniska, drift- och kostnadsmässiga förutsättningar för att reducera dricksvattenhårdheten hos Bromöllavattnet ska påbörjas. Från Olofströms synpunkt förefaller det bäst att en sådan anläggning placerades vid Bromölla vattenverk, men idag finns inga sådana planer i Bromölla varför en anläggning för enbart Olofströms behov med placering vid Olofströms vattenverk synes mera sannolik. 6. Bilagor 1. Sammanställning resultat av schemalagd dricksvattenprovtagning 2. Diagram råvattenkvalitet mangan och organiskt material

8 Bilaga 1 Olofström prov prov med Ant mikr 22 3d långsamv Kolif. Aktinomyceter Turbiditet Färg CODMn Fe Mn Al Mikrobiologiska prov prov prov med Fys-kemprov Utg dricksv Nät fast pkt Nät rörlig pkt Summa: Prov m %: 1,4 1, , ,8 3,8 0 Hemsjö Utg dricksv Nät fast pkt Nät rörlig pkt Summa: Prov m %: Totalt Utg dricksv Nät fast pkt Nät rörlig pkt Summa: Prov m %: 2,6 2, ,3 6, ,1 0 per 100 prov: 3,9 6,3

9 Bilaga 2 Olofströms VV Brunnar Mangan 1,20 1,00 mg/l 0,80 0,60 0,40 B1 B2 B3 B4 B5 0,20 0, Olofströms VV Brunnar Organiskt material UV-abs 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0, A254cm -1 B1 B2 B3 B4 B5