Vansbro. Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll Motion, anhörigparkering Söderåsen. 16 kommun. Förslag till kommunstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vansbro. Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll 201 5-03-02. Motion, anhörigparkering Söderåsen. 16 kommun. Förslag till kommunstyrelsen"

Transkript

1 Vansbro 16 kommun Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll KS Lb 16 Ärende KS 20 14/123 Motion, anhörigparkering Söderåsen Förslag till kommunstyrelsen Behovet av antalet parkeringsplatser ska utredas i samband med projektering av renovering av Söderåsens äldreboende. Antalet reserverade parkeringsplatser för besökande vid Söderåsens äldreboende utökas med 6 platser genom skyltning tills vidare. Ärendet 1 en motion från Gunnel Gustavsson, Vänsterpartiet, belyses problemet med få parkeringsplatser för anhöriga som besöker boende på Söderåsen. Förvaltningen kommer i samråd med enhetschefen på Söderåsen reservera fler parkeringsplatser för besökare. Att utöka antalet totala parkeringsplatser (besökande/personal/verksamheten) kommer att tas med när projektering av renovering av Söderåsens äldreboende sker. Någon möjlighet till övervakning av felparkerade fordon finns inte för kommunen. Däremot finns möjlighet att anlita vaktbolag för parkeringsövervakning. Förslag Ordförandens förslag: Behovet av antalet parkeringsplatser ska utredas i samband med projektering av renovering av Söderåsens äldreboende. Antalet reserverade parkeringsplatser för besökande vid Söderåsens äldreboende utökas med 6 platser genom skyltning tills vidare. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande il handling #2 Justerare Utdragsbestyrkande

2 PARKERINGSÖDERÅSENKS (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad/Fastighet KS 2014/123 Fastighetschef Jan Bjelvenmark Kommunstyrelsen Anhörigparkering Söderåsen. Rekommendation till beslut 1. I samband med projektering av renovering av Söderåsen äldreboende ska behovet av antalet parkeringsplatser utredas. 2. Antalet reserverade parkeringsplatser för besökande vid Söderåsens äldreboende utökas genom skyltning. Sammanfattning I en motion från Gunnel Gustavsson, Vänsterpartiet, belyses problemet med få parkeringsplatser för anhöriga som besöker boende på Söderåsen. Förvaltningen kommer i samråd med enhetschefen på Söderåsen reservera fler parkeringsplatser för besökare. Att utöka antalet totala parkeringsplatser (besökande/personal/verksamheten) kommer att tas med när projektering av renovering av Söderåsens äldreboende sker. Bakgrund I en motion från Gunnel Gustavsson, Vänsterpartiet, belyses problemet med få parkeringsplatser för anhöriga som besöker boende på Söderåsen. Besöksparkeringen är ofta upptagna och besökare hänvisas till parkeringen vid Swedbank. Eftersom många besökare har begränsad rörlighet är det problem för dem att gående ta sig sträckan mellan Swedbank och Söderåsen. Gunnel Gustavsson yrkar på en långsiktig lösning på problemet men även att antalet besöksplatser utökas innan nya parkeringsplatser är iordningställda. Kommunen har för avsikt att inom några år rusta upp Söderåsens äldreboende. En förprojektering har genomförts under 2014 och frågan om utökning av antalet parkeringsplatser lyftes. Förvaltningen föreslår att parkeringsfrågan tas med när projekteringen genomförs. Fram tills en utökning av antalet parkeringsplatser genomförs reserveras ett större antal parkeringsrutor för besökande. Konsekvenser Utökningen av antal parkeringsplatser för besökande bekostas inom befintlig driftbudget. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

3 PARKERINGSÖDERÅSENKS (2) Antalet parkeringsplatser för personalen minskar. Slutsats Fastighetschefen rekommenderar kommunstyrelsen att besluta enligt förslaget. Beslutet expedieras till : Fastighetschef Jan Bjelvenmark Enhetschef Eva Skafte Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

4 Motion avseende anhörigparkering Söderåsen. https ://webmail. skola.vansbro. se/owa/webready ViewBody.aspx?tatt&idRgAAA Vänsterpartiet punnel Gustavsn anhörigparkering fram till att parkeringsfrågan på äldreboendet parkeringsplatser. Söderåsen är löst genom framtagande av tillräckligt stort antal av att ett tillräckligt stort antal befintliga parkeringsplatser avlyses som skapande av nya parkeringsplatser i ett antal som motsvarar behovet. att parkeringsfrågan på äldreboendet löses på ett adekvat sätt genom Med hänvisning till ovanstående yrkar jag på: som skall besöka sina nära och kära boende på Söderåsen ej kan finna Vansbro konimuns äldreboende Söderåsen har dagligen en mängd besökande anhöriga som oftast ankommer medels bil. Tillgången på parkeringsplatser på äldreboendet Söderåsen är mycket begränsat och de parkeringsplatser som finns är oftast upptagna av någon parkering utan ofta hänvisas att parkera på parkeringen vid Swedbank och får därifrån ta sig gående till Söderåsen. Att ta sig gående denna sträcka kan ofta vara mycket svårt då en stor del av de anställda på äldreboendet och i hemtjänsten. Detta medför att anhöriga besökande anhöriga själva har en begränsad rörlighet och problem att klara denna sträcka. Sida 1 av 1

5

6 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE MOTION ANG KOMMUNFULLMÄKTIGEMÖTEN SOM WEBB-TV VIA KOMMUNENS HEMSIDA-1.docx TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2014/317 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNFULLMÄKTIGE Yttrande avseende motion om kommunfullmäktigemöten som webb-tv via kommunens hemsida Rekommendation till beslut kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att motionen anses behandlad Sammanfattning Wahan Ohaness Harutun har inkommit med en motion avseende publicering/utsändning av kommunfullmäktiges sammanträden via kommunens hemsida. Förvaltningen har för avsikt att, när informatör anställts, överväga och återkomma med förslag i enlighet med motionärens syfte att nå en ökad öppenhet och skapa ett större engagemang. Bakgrund Wahan Ohaness Harutun har inkommit med en motion avseende publicering/utsändning av kommunfullmäktiges sammanträden via kommunens hemsida. Motionären framhåller att få besökare lockar kommunfullmäktige eller kommunstyrelsens möten och menar att andra vägar måste prövas. Motionären framhåller vidare att många kommuner publicerar sina fullmäktigesammanträden direkt via någon form av datamedium och att en ökad öppenhet leder till bättre förståelse och engagemang. Slutsats Att få fler engagerade i det kommunalpolitiska arbetet är en demokratisk fråga av vikt. Förvaltningen avser att, när informatör anställts, överväga och återkomma med förslag i enlighet med motionärens syfte att nå ökad öppenhet och skapa ett större engagemang. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

7 2(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE MOTION ANG KOMMUNFULLMÄKTIGEMÖTEN SOM WEBB-TV VIA KOMMUNENS HEMSIDA-1.docx Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

8 Bilaga Till Kommunpartiets motion om KF-möten, Web Tv. Inledning Många kommuner i Sverige idag har videoutsändningar från KF. Det benämns oftast som webb-tv, eftersom det fungerar som ett tv-program som startar på datorn när man klickar på en länk på hemsidan. Med begreppet webb-tv avses här endast inspelad video/audio. Trots namnet finns idag ingen direktsändningsfunktion hos någon kommun, alltså streaming i realtid av video från ett KF-möte. Vad behövs för att åstadkomma webb-tv? Webb-TV består av hårdvara, manuell kontroll och efterbearbetning I hårdvaran ingår kameror, mikrofoner, audio- och videomixer samt videobandspelare. För att styra inspelning krävs att man ställer in och styr hårdvaran under ett KF-möte. I detta ingår bl.a. fokusering och panorering av kameror, ljudvolym etc. För att får användbar videoinspelning behövs efterredigering av ljud och bild, samt koppling mot webbsida och lagring av videoinspelningen. Webb-TV inte har någon direkt påverkan på själva KF-mötet utan illustrerar bara KF-protokollet. Mervärden Många kommuner idag har inga mervärden i sin KF webb-tv. Även om man lagt märke till hur viktigt det är att publicera materialet så nära realtid som möjligt utför man bara en kontinuerlig inspelning och utsändning av ett KF möte (se exempelvis Den som vid en senare tidpunkt vill hitta en viss punkt i dagordningen får spola fram och tillbaka i sin webb-tv läsare på datorn. Vidare har många kommuner antagligen inte tänkt igenom tillräckligt hur tjänsten skall användas, eller vilka som är målgrupper för tjänsten. Följande övriga funktioner kan sammanfogas med en webb-tv-tjänst för KF: 1. Redigering av material för att kunna skära ut en viss del av en inspelning och koppla den mot en viss punkt i KF-protokollet. Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. Tel: ,

9 2. Man bör kunna räkna antalet personer som har tittat på en visst webb-tv klipp för att kontinuerligt få en känsla för hur bra och nyttig funktionen är = kontinuerlig utvärdering. 3. Man bör ha en plan för långtidslagring av webb-tv-material. 4. Det är också bra om man till varje KF-medlem kan länka alla vederbörandes framträdanden i KF webb-tv. Målgrupper 1. Medborgare: De kan studera en viss punkt av intresse via video-klipp. Det kommer att skapa ett större engagemang och delaktighet i den politiska processen för medborgaren. 2. Kommunpolitiker: De är bra att veta exakt vad t.ex. motståndarsidan sa. Man har ju svart på vitt utan filtrering! 3. Media: Journalister kan snabbt följa upp och skriva om olika KF-ärenden intressanta för lokal- och riksmedia. Vidare kan journalister utveckla olika sätt att använda sig av videomaterialet. 4. Forskare: Om webb-tv materialet arkiveras rätt blir detta en ovärderlig källa för forskning om olika händelser intressanta för t.ex. en statsvetare och historiker. Inte minst kan saker som hur man uttrycker sig, är klädd etc. ge en uppfattning om tidsepoken. 5. Region/Regering: Politiker på högre nivåer kan snabbt stämma av det lokala perspektivet i en viss fråga som berör aktuell region eller hela landet. 6. Ordningsmakt: Olika typer av incidenter som kan förekomma under ett KF-möte videofilmas och kan används som bevis vid ev. efterspel. Vidare innebär videoinspelningen en säkerhetsfunktion för KF-deltagarna, eftersom olika typer av protester eller fysiskt våld stävjas bättre om man vet att mötet är videoinspelat. Framtida utveckling Webb-TV är bara ett första steg i en process där olika typer av IT integreras i det dagliga arbetet i en kommun, såväl inom förvaltningarna som i det politiska arbetet. På sikt kan man tänka sig att man har KF-möte som en videokonferens, där deltagarna sitter hemma, samt e-kommunalval där medborgarna använder olika Internet-terminaler för att rösta. IT är då inte bara ett mervärde för sig, utan skapar helt nya förutsättningar, funktioner och processer för att styra en kommun vilket direkt påverkar skattesatsen positivt Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. Tel: ,

10 Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun, KF möten Web tv. Motion Kommunfullmäktigemöten som webb-tv via kommunens hemsida Kommunpartiet vill på olika sätt öka medborgarnas intresse för den politiska verksamheten. Detta sker bäst genom att politiska diskussioner och beslut äger rum i en demokratisk process som kännetecknas av så stor öppenhet som möjligt. Fullmäktige är snart det enda kommunpolitiska beslutsforum dit allmänheten har tillträde. Tyvärr lockar Kommunfullmäktige eller kommunstyrelsemöten inte så många besökare som vi skulle önska. Det betyder att andra vägar måste prövas. Många kommuner publicerar sina fullmäktigesammanträden direkt via någon form av datamedium. De vet att ökad öppenhet leder till bättre förståelse och ökat engagemang. Här blir fullmäktiges arbete mer transparent. Intresserade får direkt insikt i hur beslut behandlas och fattas. För Vansbro kommuns del skulle det vara mest praktiskt, mest slagkraftigt och mest ekonomiskt att publicera Kommunfullmäktiges sammanträden via kommunens hemsida. I samband med sammanträdet bör materialet publiceras så nära realtid som möjligt. Se också bilaga. Kommunpartiet yrkar ATT kommunfullmäktige beslutar finna en form för att lägga ut kommunfullmäktiges sammanträden som webb-tv via kommunens hemsida. För kommunpartiet Wahan Ohaness Harutun Annika Nordin Grazyna Björklund Motion # 1 den 5 maj 2014 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. Tel: ,

11 Vansbro kommun 4 Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll KS Lb 8 Ärende KS 20 15/89 Förändring av rengöringsfrister (sotning) Förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige rekommenderas besluta att anta nya sotningsfrister enligt utarbetat förslag. Ärendet När kommunen fastställer sotningsfrister för olika typer av anläggningar bör fristernas längd prövas mot bakgrund av hur brandskyddet påverkas av sotbildning, bränsle, typ av anläggning, energibehov med hänsyn till klimatförhållanden, och bebyggelsestruktur. Förslag Ordförandens förslag: Kommunfullmäktige rekommenderas besluta att anta nya sotningsfrister enligt utarbetat förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande handling #2 Myndigheten för samhälisskydd och beredskaps författningssamling 2003:778 3 kap.4,5 och 6 samt 2014:6 Justerare 5 Utdragsbestyrkande

12 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ange avdelning KS2015/89 Räddningschef Bo Lundberg Kommunfullmäktige Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige rekommenderas att anta nya sotningsfrister enligt nedan förslag i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling 2003:778 3 kap. 4,5 och 6 samt 2014:6. Rengöring (sotning) 3 Kravet på rengöring (sotning) ska gälla för 1. värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor, 2. köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder för matlagning, 3. lokaleldstäder, och 4. imkanaler. Anläggningar som är inrättade för eldning uteslutande med gas omfattas inte av kravet på rengöring. Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare kan sotning utföras med fristen tre år, oavsett Vilket bränsleslag som används. I övriga fall kan, om eldning sker med fasta bränslen, sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier Avser konventionella pannor Fristen 4 ggr/år tillämpas när årsmedeltemperaturen i kommunen överstiger ca +1 ºC men understiger ca +5 ºC. (För Vansbro är medeltemperaturen ca +4 ºC) Sotningsfrister 2015 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

13 2(3) Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till Ackumulatortank eller motsvarande anordning. Fristen 3 ggr/år tillämpas när årsmedeltemperaturen i kommunen är under ca +5 ºC. Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. Fristen 2 ggr/år tillämpas när årsmedeltemperaturen i kommunen är under ca +5 ºC. Om eldning sker med flytande bränslen kan sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. Fristen 4 ggr/år tillämpas när årsmedeltemperaturen i kommunen överstiger ca +1 ºC men understiger ca +5 ºC. 1 ggr/år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kw. 1 ggr/2år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kw. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar för matlagning. Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov kan sotning göras enligt följande. 6 ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. 1ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Sotningsfrister 2015 Om eldning sker för enskilt hushållsbehov kan sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

14 3(3) Lokaleldstäder Om eldning sker i lokaleldstäder kan sotning göras enligt följande. 1ggr/ år Avser eldstäder som utgör den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 1ggr/3 år Avser eldstäder som eldas i mindre omfattning och som inte är den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning eller om eldstaden är placerad i fritidshus. Imkanaler i restauranger eller andra storkök. Sotning ska ske tre gånger per år. I fråga om imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet kan sotning ske en gång per år. Övrigt. Kommunens föreskrifter om sotningsfrister kan i tillämpliga fall omfatta undantag från sotningen när ingen eldat mellan två sotningstillfällen, möjligheter att ändra sotningsfristen i enskilda fall av brandskyddsmässiga skäl, samt övergångsförfarandet vid införandet av nya föreskrifter om sotningsfrister. Sammanfattning Sotningsfrister När kommunen fastställer sotningsfrister för olika typer av anläggningar bör fristernas längd prövas mot bakgrund av hur brandskyddet påverkas av sotbildning, bränsle, typ av anläggning, energibehov med hänsyn till klimatförhållanden, och bebyggelsestruktur. Slutsats Frister rekommenderas att antas för att minska risken för bränder. Bo Lundberg Räddningschef Sotningsfrister 2015 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

15 Handlingsprogram Enligt lagen om skydd mot olyckor - Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor 1

16 2

17 Innehåll 1 Syfte INLEDNING Omvärlds och nulägesanalys BAKGRUND OCH SYFTE Förebyggande... 6 Kompetens Operativ MÅLSÄTTNING NATIONELLA MÅL Kommunens skyldigheter KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL VERKSAMHETSMÅL SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL FÖREBYGGANDE SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL RÄDDNINGSTJÄNST HANDLINGSPROGRAMMETS AVGRÄNSNINGAR KOMMUNENS RISKER RISKANALYS OLYCKOR SOM LEDER TILL RÄDDNINGSINSATS FARLIG VERKSAMHET Kommunens POSOM verksamhet Skriftlig redovisning av brandskydd Sotningsverksamheten Intervall för brandskyddskontroll för de vanligaste objekten i småhus Avgifter Egensotning Medgivande att fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten Räddningstjänsten operativa organisation Räddningstjänstens resurser Kompetenser Utryckande organisation Prestationsmål för räddningsstyrkan Vansbro räddningstjänst Styrkeuppbyggnad

18 11 Personella resurser Externa resurser FRG Övning Olycksundersökning och utvärdering Information till allmänheten Teleavbrott Avtal IVPA Kemskydds depåenhet Ledningsenhet Vattendykare Metria Höjdenhet

19 1 Syfte 1.1 INLEDNING Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört större eller mindre skador på människor, egendom eller i miljön. För att skydda medborgarna har samhället solidariskt tagit ansvar så att en effektiv räddningstjänst kunnat förebygga och begränsa skador i samhället och hos dess invånare. Möjligheterna att minska antalet olyckor ligger framförallt i utmaningen att ändra på normer, attityder och vanor i vårt beteende. Människan är såväl producent som konsument av olyckor men i stället för att fråga vilken risknivå som är acceptabel bör frågan vara, vilken säkerhet vill samhället ha? Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens räddningstjänst och har också ett lokalt tillsynsansvar och ger mål och övergripande anvisningar för räddningstjänsten, det förebyggandesäkerhetsarbetet och sotningsverksamheten. Integrerat i organisationen finns kommunskyddet och kommunens samlade säkerhetssamordning. Ansvaret regleras i Lag om skydd mot olyckor, LSO, (SFS 2003:778) och förordning om skydd mot olyckor, FSO, (SFS 2003:789). Med räddningstjänst avses, enligt 1 Kap. 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller miljön, och där det är påkallat att samhället träder in. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Lag om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst. - Fjällräddningstjänst. - Sjöräddningstjänst. - Flygräddningstjänst. - Efterforskning av försvunna personer i andra fall. - Miljöräddningstjänst till sjöss. - Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp. All annan räddningstjänst är ett kommunalt ansvar. 5

20 1.2 Omvärlds och nulägesanalys Vansbro kommun är till ytan 1549 kvadratkilometer. Innevånarantalet är 6694 som är fördelade på många mindre byar. Detta gör att insatstiderna beroende på vart man bor i kommunen varierar mycket. Det kan röra sig om så stora skillnader som 10 till 30 minuter innan första styrka anlänt på skadeplatsen. I kommunen finns tung industri, bland annat sågverk och företag klassade som farliga verksamheter. Även ett flertal publika lokaler finns runt om i kommunen. Kommunen är hårt trafikerad vintertid då skidanläggningarna i Sälen har säsong. Eftersom Sälen hela tiden expanderar ökar trafiken varje år i omfattning. Vansbro kan därför även i framtiden räkna med att ligga högt i statistiken när det gäller trafikolyckor i förhållande till invånarantal. I kommunen anordnas flera stora evenemang, Vansbrosimningen och Flygfesten och Pepe cup mm. Vansbrosimningen arrangeras årligen och ser ut att växa från år till år. Vart tredje år arrangeras flygfesten i Dala Järna och är norra Europas största civila flyguppvisning. En händelse vid något av dessa arrangemang skulle sannolikt innebära stort skadeutfall och sätta hård press på samhället i Vansbro. För att få grepp om arrangörens säkerhetstänkande kräver kommunen att en beskrivning av säkerhetsarbetet upprättas vid större publika arrangemang och lämnas in till räddningstjänsten. Beskrivningen ska påvisa att arrangören har ett säkerhetstänkande samt handlingsberedskap för eventuella händelser. 2 BAKGRUND OCH SYFTE Enligt 3 Kap. i LSO skall varje kommun upprätta handlingsprogram som omfattar förebyggande och operativ verksamhet. 2.1 Förebyggande 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. 6

21 Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunstyrelsen att under perioden anta närmare riktlinjer. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande Kompetens För att utföra tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva ämnen ska tillsyneförättarna minst ha genomgått Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps kurs Tillsyn A, vid komplicerade objekt ska förrättaren även inneha Tillsyn B. 2.2 Operativ 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunstyrelsen att under perioden anta närmare riktlinjer. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Underlag för Vansbro kommuns handlingsprogram har utgjorts av insatsstatistik, kommunens riskinventering med efterföljande riskanalys. Av innehållet i lagstiftningen framhålls en större frihet för kommunerna att utforma sin räddningstjänst. Det framgår också att kommunerna utifrån lokal riskanalys och klargjord riskbild skall upprätta handlingsprogram för skydd mot olyckor och redovisa hur säkerhetsarbetet är ordnat. Planerna skall även ange de krav på prestationsförmåga som lokalt ställs. 7

22 3 MÅLSÄTTNING Här redovisas lagens krav samt beskrivs de målsättningar som gäller skydd mot olyckor i Vansbro kommun. 3.1 NATIONELLA MÅL Enligt Lag om skydd mot olyckor: 1 Kap. Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan Påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 3.2 Kommunens skyldigheter 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. 2 En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 3.3 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Säkerhetsmål antagna av kommunfullmäktige. Kommunens inriktningsmål är att skapa ett säkert och tryggt samhälle, vilket innebär att: - Människor inte utsätts för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter kommer till skada på grund av oförutsedda händelser. - Kommunen skall genom förebyggande insatser så långt det vara möjligt, förhindra eller minimera risker för skador och störningar av verksamheter, tillgångar, personal och resurser såväl i fred som under höjd beredskap. Brandskyddspolicy för kommunens verksamheter Av kommunens brandskyddspolicy framgår att brandskyddet genom väl förankrade regler och rutiner skall förebygga personskador och materiella förluster. 8

23 En handlingsplan för brandskyddet skall finnas samt regler för incidentrapportering. Personalen skall kontinuerligt utbildas i förebyggande och skadeavhjälpande brandskyddsåtgärder. 3.4 VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsmål förebyggande: Räddningstjänsten i Vansbro kommun skall arbeta för att minska risken för bränder och andra olyckor samt genom sin expertfunktion ha en samordnande roll avseende skydd mot olyckor för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. Verksamhetsmål räddningstjänst: Räddningstjänsten skall vara en effektiv och professionell skadeavhjälpande organisation, så de som behöver våra tjänster känner trygghet och tillit när Organisationen tas i anspråk. Räddningstjänsten skall arbeta humanitärt och kostnadseffektivt. Ovanstående mål gäller även under höjd beredskap. Uppföljning av mål och resultat skall redovisas till kommunstyrelsen årsvis. Uppföljningen är avsedd att ge svar på frågor om organisationen är på rätt väg, om tillgängliga resurser utnyttjats optimalt och om rätt strategi valts för att uppnå målen. Är målen uppfyllda finns ingen överhängande anledning till att ompröva organisationens uppgifter/mål och de vägar som valts för att fullfölja dessa. 3.5 SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL FÖREBYGGANDE Säkerhetsmål 1: Kommunala förvaltningar, företag och produktionsområden skall kunna utföra produktion av varor och tjänster utan störningar orsakade av olyckshändelser vi kan påverka. Prestationsmål för 1: - Kommunala förvaltningar skall under erbjudas och genomföra anpassad brand och säkerhetsutbildning. - Företag erbjuds anpassad brandskyddsutbildning. - Tillsyn enligt LSO skall regelbundet, och vid behov däremellan, utföras för att kvalitetssäkra brandskyddet enligt MSB s principer och räddningstjänstens register. 9

24 Säkerhetsmål 2: Skolelever skall erbjudas kunskaper om brandrisker, hur man skyddar sig mot bränder och personolyckor samt allmän riskmedvetenhet så att ingen kommer till skada eller omkommer i händelse av bränder och olyckor. Måluppfyllnad förutsätter ett nära samarbete med skolan. Prestationsmål för 2: - Att brandkunskapsutbildning för elever i årskurs 7 erbjuds under varje läsår. - Kommunen ska också kunna erbjuda brand- och olycksförebyggande information/utbildning för årskurserna 1 till 6. - Utbildning i HLR (hjärt och lungräddning) samt luftvägsstopp för årskurs 9 och avgångsklasser på gymnasieskolan erbjuds varje läsår. - Erbjuda dagis och förskoleverksamhet brand- och olycksförebyggande information/utbildning. - Utbildningen skall efter genomförande utvärderas och utvecklas tillsammans med skolan. Säkerhetsmål 3: Kommuninvånare äldre än 65 år samt personer med, ur säkerhetssynpunkt, allvarliga funktionshinder ska utgöra prioriterade grupper inom det förebyggande arbetet så att ingen kommer till skada eller omkommer i händelse av brand. Prestationsmål för 3: - Erbjuda utbildningar av omsorgspersonalen enligt en fastställd plan i brandskydd och HLR. - Erbjuda varje år att utbilda hemtjänstens personal i att identifiera brandrisker efter checklista, för utformande av enklare riskanalys med åtgärdsförslag, vid olika typer av hembesök. - All personal inom äldreomsorgen skall varje mandatperiod erbjudas utbildning i hemsäkerhet. - Alla pensionärsföreningar skall varje mandatperiod erbjudas utbildning i hemsäkerhet. Säkerhetsmål 4: All hantering av brandfarlig och explosiv vara skall hanteras i enlighet med föreskriven lag. 10

25 Prestationsmål för 4: Regelbunden tillsyn skall utföras vid de objekt som hanterar tillståndspliktiga mängder av brandfarliga och explosiva varor Säkerhetsmål 5: Systematiskt brandskydds arbete skall bedrivas inom samtliga kommunala verksamheter. Prestationsmål för 5: Fortsätta med information och implementering av det systematiska brandskyddsarbetet. I samband med regelbundna tillsyner skall under åren det systematiska Brandskyddsarbetet följas upp och kvalitetskontrolleras. Säkerhetsmål 6: Aktivt verka för minskat antal bostadsbränder och dess konsekvenser. Prestationsmål för 6: Uppföljning och utvärdering skall göras efter varje insats mot brand i bostad och Sammanställas årsvis. Kontroll om utrymmen för bostadsändamål är utrustad med minst en fungerande Brandvarnare per 60 kvadratmeter bör genomföras med den periodicitet som föreligger för Skorstensfejarmästarens brandskyddskontroller. Skorstensfejarmästaren är rapporteringsansvarig till räddningschefen om iakttagna brister. 3.6 SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL RÄDDNINGSTJÄNST Säkerhetsmål 1: Räddningsstyrkorna skall snabbt, säkert och effektivt kunna utföra räddningsinsatser enligt Lag om skydd mot olyckor. Prestationsmål för 1: Anspänningstiden vid Räddningstjänstlarm skall normalt inte överstiga 7 minuter vid räddningsstationen i Vansbro. För de tre mindre enheterna är anspänningstiden 90 sekunder. 11

26 Räddningstjänsten skall vara dimensionerad för att klara alla normalolyckor enligt 2015 års riskanalys. Brandutredningar skall genomföras enligt LSO men också djupstuderas vid de tillfällen det bedöms intressant, för att uppnå syftena att förhindra liknande bränder eller öka räddningstjänstens kunskap och effektivitet. Säkerhetsmål 2: Kommunens räddningstjänst ska ha en säker återväxt av lämpliga medarbetare och kunna kännetecknas som en stimulerande och intressant arbetsplats. Prestationsmål för 2: - Vid nyanställning av brandmän ska dessa ha en personlig mentor under de sex första månaderna. - Samtlig räddningstjänstpersonal skall ha genomgått grundutbildning inom 1 år samt kompetensutbildning, MSB:s kurs i räddningsinsats, inom 3 år från anställningens början. - Vid kommande anställningar ska medvetet satsas på rekrytering av underrepresenterat kön och minoritetsgrupper med annan etnisk-kulturell bakgrund. 4 HANDLINGSPROGRAMMETS AVGRÄNSNINGAR Handlingsprogram gällande Vansbro kommun har avgränsats till förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt kravet i lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats (SFS 2003:778). Delarna förebyggande verksamhet och räddningstjänst ingår i detta dokument. 5 KOMMUNENS RISKER Kommunen har ett långtgående ansvar för att trygga förmågan för bland annat räddningstjänst, säkerhetsarbetet, teknisk försörjning, social service och utbildning för invånarna. Den övergripande riskanalysen syftar till att identifiera de risker som kommunen kan utsättas för. Riskerna skall sedan förebyggas, hindras eller begränsas. Kommunen förutsätts ha en för geografiskt ansvarsområde tillämplig riskanalys som grund för handlingsprogrammet. 12

27 Arbetet med, och utformning av, den övergripande riskanalysen utförs av räddningstjänsten som även ansvarar för den fortlöpande revideringen av dokumentet. Sammanfattning av räddningstjänstens riskanalys inom sitt eget ansvarsområde ingår i detta dokument. Denna riskanalys, upprättad 2015, kommer att kompletteras med risk- och sårbarhetsanalys under Denna innehåller alla inventerade risker inom kommunens geografiska område. Risker som skall hanteras för att skapa en säker och trygg kommun, alternativt kan leda till räddningsinsats eller extraordinär händelse beaktas i arbetet som samordnas inom räddningstjänsten. Riskanalysen har som syfte att: - Snabba och tidsmässigt oförutsedda händelser, som kallas olyckor, så långt som möjligt skall kunna förutses och i görligaste mån undvikas. - Ge Vansbro kommuns förtroendevalda och tjänstemän underbyggda beslutsunderlag i frågor som rör räddningstjänst, fysisk planering, beredskapsplanering, miljöärenden, vägvalsstyrning av farligt gods och skydd för befolkningen i fred och under höjd beredskap. - Då riskerna i ett modernt samhälle hela tiden förändras, ökar och koncentreras måste kontinuerlig riskinventering och riskanalys genomföras kontinuerligt så att den förebyggande och avhjälpande verksamheten kan förändras i takt med samhällets utveckling. 5.1 RISKANALYS Vilken typ av olyckor samt orsaker som är mest förekommande är följande: - Trafikolyckor både på väg och järnväg med personbilar då turistströmmen till sälen fjällen går igenom Vansbro och även tunga lastbilar samt olyckor med buss och godstrafiken på järnvägen. - Brand i byggnad är förekommande och beror till stor del i att vedeldning är vanligt förkommande samt att det finns överrepresenterat av äldre som bor längre hemma. - Brand i industrier där det finns sågverk, farligverksamhet och tillverkningsindustrier mm. - Äldreboende utgör en viss risk för att brand ska uppstå. - Stora evenemang av typ Vansbro simningen och flygfesten i Dala-Järna. - Drunkningsolyckor med den ökning av fritids båtar som finns på älvar och sjöar. 13

28 5.2 OLYCKOR SOM LEDER TILL RÄDDNINGSINSATS Typolyckor som har stor sannolikhet men relativt liten konsekvens för samhället kan kallas för normalolycka och delas in i olyckskategorierna, utsläpp av farligt ämne, trafikolycka, brand i byggnad/bostad, brand ej i byggnad, naturolyckor och personolyckor. De dominerande Olyckstyperna är bränder och trafikolyckor. Bland de större riskerna kan nämnas - Utsläpp av farligt ämne på landsväg och från industrier. - Brand i industri, vårdinrättning, skola, eller större publika lokaler. - Trafikolycka lands- och järnväg. - Stora skogsbränder Frågan är inte om utan när vi står inför en större bussolycka i kommunen. Största sannolikheten är att olyckan sker vintertid främst med tanke på det höga antal turistbussar som passerar under turistsäsongen till Sälen. De problem räddningstjänsten måste kunna lösa är komplicerad losstagning, omhändertagande av många skadade. Det ställs även stora krav på samverkan med övrig inblandad personal såsom ambulans, polis och angränsande räddningstjänster. Vansbro kommuns utfall av olyckor som resulterat i räddningsinsatser under åren Insatstyp Totalt insatstyp Brand i byggnad 28(13*) 23(16*) 38(16*) 22(7*) 13(5*) 23(14*) 21(11*) 168 Brand ej i byggnad Trafikolycka Automatlarm IVPA Övrigt Totalt/år *varav soteld Under perioden har räddningstjänsten utfört utryckningar av olika slag. Som framgår av statistiken är det I Väntan På Ambulans som har flest utryckningar och är en mycket viktigt trygghetsfaktor i kommunen. Händelser som har liten sannolikhet men medför stora konsekvenser för samhället, är såkallade allvarliga olyckor. Dessa allvarliga olyckor kräver oftast stora resurser från räddningstjänsten och av samverkande myndigheter, men även från företagsledning etc. 14

29 Exempel på händelser som har lägre sannolikhet men medför stora konsekvenser är skogbränder, skolbränder, översvämningar, industribränder, naturolyckor, olyckor med farliga ämnen och kommunikationsolyckor (tåg, buss, och flyg). 5.3 FARLIG VERKSAMHET Inom kommunen finns verksamhet som klassas som farlig verksamhet enlig Lagen om skydd mot olyckor 2kap 4. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, SFS 2006:544 reglerar kommunernas och landstingens särskilda skyldigheter och befogenheter vid extraordinära händelser där finns redan en antagen handlingsplan för extra ordinära händelser. 6 Kommunens POSOM verksamhet I samband med en olycka, katastrof eller allvarlig kris, kallas POSOM- gruppen in av räddningsledaren vid behov. (POSOM) står för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid olyckor och katastrofer. Gruppen består av representanter från Individ och familjeomsorgen, Primärvården, Kyrka och Skola. POSOM- gruppens uppgifter är att: - Vara stöd till enskilda drabbade och till familjer. - Upprätta ett informations- och stödcentrum. - Hjälpa människor vidare efter akuta insatser till andra resurser i samhället får hjälp på längre sikt. Under detta skede skall också uppföljning av händelser ske. En särskild POSOM-plan är antagen. - 7 Skriftlig redovisning av brandskydd Objekt som enligt SRVFS 2004:4 är skyldiga att lämna skriftlig redogörelse av brandskydd ska göra detta vid större förändring i byggnad, anläggning eller när verksamhet väsentligt förändras med avseende på uppgifterna i redogörelsen. Nya byggnader, anläggningar eller verksamheter ska som omfattas enligt SRVFS 2004:4 ska lämna skriftlig redogörelse så snart dessa tas i bruk. 15

30 8 Sotningsverksamheten Kommunen ansvarar för sotningen enligt LSO 3 kap. 4-6 Sotningsverksamheten ligger organisatoriskt under räddningstjänsten i kommunen. Brandskyddskontroll får endast utföras av person med skorstensfejarteknikerutbildning och som delgivits delegation att utförda föreläggande och förbud 8.1 Intervall för brandskyddskontroll för de vanligaste objekten i småhus Värmepannor Eldning med fasta bränslen, t ex ved, pellets eller flis 3 år Eldning med olja eller gas 6 år Köksspisar Eldning med fasta bränslen 3 år Eldning sker i mycket begränsad omfattning (ej för uppvärmning eller matlagning, max 1 kubikmeter ved per år.) 6 år Eldstaden är belägen i ett fritidshus 6 år Lokaleldstäder För lokaleldstäder som utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme i vilket den är uppställd. 3 år För lokaleldstäder som inte utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme i vilket den är uppställd. (Vedåtgång max 1kubikmeter per år.) 6 år Eldstaden är belägen i ett fritidshus 6 år. 8.2 Avgifter Avgifterna för sotning och brandskyddskontroll fastställs enligt taxa av kommunen. 8.3 Egensotning Medgivande att fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten Som följer av 3 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor får kommunen, efter ansökan, medge att en fastighetsägare utför eller låter någon annan utföra sotning på den egna fastigheten om sotningen kan ske på ett från brandskyddspunkt betryggande sätt. Prövning av ansökan omfattar förutsättningarna för att utföra sotning av anläggningens i dess helhet, efter ansökan prövar kommunen förutsättningarna för att medge att en fastighetsägare själv utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. I prövningen beaktar kommunen risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt de generella förutsättningarna för uppgiften. 16

31 Anläggningen får inte vara behäftad med föreläggande eller förbud som kan hänföras till 3 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor. För de fall en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan utföra sotningen så ska denne ha kompetens motsvarande vad som gäller för de personer som utför sotning för kommunens räkning. Fastighetsägaren ansvarar för att utförda rengöringar dokumenteras i enlighet med kommunens föreskrifter. Kontroll av dokumentation utförs i samband med brandskyddskontroll. Medgivande gäller under en tid om nio år. Om det vid brandskyddskontroll eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt kan medgivandet återkallas. 9 Räddningstjänsten operativa organisation 9.1 Räddningstjänstens resurser Kommunens räddningschef ansvarar enligt LSO kap 3 16 för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad enligt detta handlingsprogram. Räddningsstyrkorna ska ha förmåga att hantera de bränder och olyckor som kan inträffa så att den enskilde kan få effektiv hjälp. På stationen i Vansbro finns personal för att sköta ledningen av verksamheten, tillsyner, underhåll, utbildning och beredskapsplanering inför extraordinära händelser. Räddningstjänsten är dimensionerad för att hantera en olycka. Bemanningen är enligt följande: Räddningschef Säkerhetssamordnare Utbildnings och materielsamordnare 1 skorstenstekniker 35 deltids brandmän 9.2 Kompetenser Dessa kompetenser finns i kommunens räddningstjänst: Räddningsledare A eller motsvarande 12 Räddningsledare B 4 Räddningsledare C 1 Olycksutredare 1 Tillsyn A 3 Tillsyn B 1 Deltids brandmän 25 17

32 Räddningschef Är kommunövergripande och leder och fördelar arbetet inom räddningstjänsten enligt LSO kap Är kommunens räddningsledare och den som kan delegera ut räddningsledarskapet. Beredskapssamordnare Är kommunens beredskapssamordnare Ingår i Räddningschef i beredskap Räddningsledare A Kan vara räddningsledare genom delegation. Räddningsledning B Är genom delegation Räddningsledare. Tillsyn A Får utföra tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva ämnen på enklare objekt. Exempel är mindre skolor, bensinstationer etc. Tillsyn B Får utföra tillsyn på mer komplicerade objekt. Exempel större industrier, Sevesoklassade verksamheter etc. Förordnande av arbetsledare Räddningschefen kan under förutsättning av att Räddningschef i beredskap finns i kommunen tillförordna en erfaren brandman till arbetsledare för en räddningsstyrka vid t.ex. sjukdomsbortfall. 9.3 Utryckande organisation Räddningstjänsten i kommunen ska utifrån den riskbild och det förebyggande arbete som finns idag bestå av en station med placering i Vansbro. Bemanningen består av tre snabba enheter med 90 sekunders anspänningstid varav ett fordon vid icke larm måste finnas i Dala-Järna enligt följande: - 1 Räddningschef i beredskap med Räddningsledare B utbildning - 1 Första styrkeledare med Räddningsledare A utbildning - 1 Första insatsperson med räddningsinsats utbildning. Vidare finns en Deltidsstyrka i Vansbro bestående av 1+4 där styrkeledaren har Räddningsledare A utbildning och de övriga har räddningsinsats utbildning anspänningstiden får normalt inte överstiga 7 minuter. 18

33 Detta ger förmågan att i ett första läge av en större olycka ha en styrka på väg mot olyckan bestående av: och att man formerar sig vid framkomsten. Avvikelser i bemanningen kan ske vid oförutsägbara händelser som gör att bemanningen inte kan hållas. Räddningsledaren Benämns som Räddningschefs i beredskap(rcb). Utöver funktionen som Räddningsledare ska denna även fungera som kommunens tjänsteman i beredskap. Tjänsteman i beredskap har till uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma kommunens krisorganisation och informera vid allvarliga kriser. 10 Prestationsmål för räddningsstyrkan 10.1 Vansbro räddningstjänst Kompetens och utrustning för att göra insatser vid bränder, yttre och inre livräddning, yttre och inre släckning, släckning i byggnad upp till minst tre våningar, brandvattenförsörjning, släckning i det fria, trafikolyckor, losstagning, räddning i brunnar, ytvattenlivräddning, insatser i väglös terräng, livräddning vid kemikalieolycka, skadebegränsning vid mindre kemikalieolycka, släckning av brand i kemikalier, djurlivräddning, oljeskada i vatten, restvärdesräddning, D-HLR-sjukvård och IVPA-larm. Räddningstjänsten är dimensionerad för att kunna hantera en allvarlig olycka men skulle kunna hantera två mindre samtidigt Styrkeuppbyggnad I Dala-Järna finns två stycken FIP (första insats person) för att uppnå korta insatstider. Erfarenheter visar att tidigt bryta ett olycksförlopp ökar möjligheten att rädda liv samt att begränsa egendomsskadorna. Vid olyckor med större omfattning eller då särskild utrustning krävs begärs hjälp från närliggande kommuner. 11 Personella resurser Befattning Vansbro Totalt Behov Räddningschef i beredskap Styrkeledare Brandmän

34 12 Externa resurser FRG Frivilliga resursgrupper är en resurs från civilförsvarsförbundet. De består av frivilliga i kommunen som kan hjälpa till om kommunen behöver extra personal. Det kan röra sig om exempelvis transporter av mat vid skogbränder etc. Avtal finns tecknat mellan 25 medlemmar och kommunen. 13 Övning Varje år ska samtliga i räddningstjänsten organisation genomgå minst 50 timmars utbildning inom området för brand och räddning. I dessa timmar ska minst 4st rök övningar genomföras för att få agera rökdykare vid insats varav 2 med värmetillsats. Insatsledare och styrkeledare ska utöver detta genomgå 6 timmars lednings och kaderövningar. För att få ingå i IVPA verksamheten ska personalen utöver grundutbildningen genomgå repetitionsutbildning i Landstingets regi årligen. 14 Olycksundersökning och utvärdering Större olyckor eller olyckor som utifrån sin komplexitet kan ge viktiga erfarenheter ska följas upp och utvärderas. Detta innefattar både räddningstjänstens insats och orsakerna till olyckan. Räddningschefen i kommunen avgör om och när detta ska ske i samråd med befälet i beredskap. Därefter sammansätts en grupp av lämpligt utvalda personer och en ansvarig för utredningen. I vissa fall kan en extern utredning vara att föredra så att ingen som är med och utreder varit inblandad under arbetet med insatsen. 15 Information till allmänheten Vid vissa händelser är det av stor vikt att allmänheten snabbt informeras. Detta ska ske på begäran av räddningsledaren via SOS som rapporterar till Sveriges radios sändningsledning. Sändningsledningen ser sedan till att meddelande går ut i radio och tv även andra media aktörer informeras. Allmän information från räddningstjänsten ut mot kommuninvånarna sker huvudsakligen via kommunens hemsida men även i vissa fall genom annonsering eller utskick av informationsblad. 16 Teleavbrott Vid avbrott längre i det publika telenätet och mobilnätet ska räddningstjänsten placera ut fordon försedda med radio på strategiska platser i kommunen. Detta ger kommuninvånaren möjlighet att larma räddningstjänsten även vid teleavbrott. 20

35 17 Avtal 17.1 IVPA Avtal med landstinget om att räddningsstyrkorna i kommunen larmas ut om de bedöms komma ut till drabbad före ambulansen Kemskydds depåenhet Samverkansavtal finns för hela länet Ledningsenhet Avtal finns för hela länet genom ett större ledningsfordon som är placerat i Rättvik. Detta är ett bemannat ledningsfordon som kan tas ut till skadeplats Vattendykare Avtal finns med Rättviks kommun för dykare Metria Avtal tecknat där närmaste räddningsstyrka larmas enligt kartor framtagna av Metria Höjdenhet Avtal skall tecknas med närliggande grannkommun under året 2015 för att vid behov kunna nyttja ett höjdfordon 21

36 Vansbro kommun Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll KS Lb 12 Ärende KS 2013/494 Handlingsprogram för räddningstjänsten Beslut Underlaget som kompletterats med uppgift om anpassad släckutrustning utifrån längre anspänningstid, godkänns. Det organisatoriska i planen ska utvecklas kopplat till längre anspänningstid. Förslag till kommunstyrelsen Förslaget till hantering av handlingsprogram godkännes: Underlaget för handlingspianen som överlämnats godkänns för remisshantering. Handlingsprogrammet ska MBL-förhandlas. 1 övrigt antas ett reviderat handlingsprogram för Räddningstjänsten som ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen rekommenderar Kommunfullmäktige att besluta om ett nytt handlingsprogram för räddningstj änsten innevarande mandatperiod). Ärendet Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en kommun ha ett handlingsprogram som beskriver målen för kommunens förebyggande verksamhet gällande de risker som kan leda tillräddningsinsats. Det skall också finnas ett handlingsprogram för kommunens förmåga att utföra räddningsinsats såväl i fredstid som under höjd beredskap. Vansbro kommun kan välja att ha ett gemensamt program för kommunens förebyggande arbete, räddningsinsats samt extraordinära händelser. Det ska finnas samhällsutveckling, Riskutveckling, riskinventering, risksamverkan, statistikanalys av inträffade olyckor som föranlett insats, tillsynspian och plan för extraordinära händelser. Förslag Lars-Olov Liss med instämmande av Per Skagerling föreslår att underlaget som kompletterats med uppgift om anpassad släckutrustning utifrån längre anspänningstid godkänns. Det organisatoriska i planen ska utvecklas kopplat till längre anspänningstid. Anders Edlund föreslår att underlag för handlingsplanen överlämnas till kommunstyrelsen för godkännande och vidare remisshantering. Förslaget till handlingsprogram ska MBL-förhandlas. Nils-Erik Edlund föreslår att kommunstyrelsen rekommenderas att i övrigt anta ett reviderat handlingsprogram för Räddningstjänsten som ska beslutas av kommunfullmäktige. Justerare Utdragsbestyrkande

37 Vansbro kommun 12 Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll KS Lb 12, forts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande handling #27 Framtaget förslag till nytt handlingsprogram med bilaga. Justerare Å/ Utdragsbestyrkande

38 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ange avdelning KS 2013/494 Räddningschef Bo Lundberg Kommunfullmäktige Handlingsprogram för räddningstjänsten Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige rekommenderas besluta om ett nytt handlingsprogram för räddningstjänsten för kommande mandatperiod. Sammanfattning Enligt Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) 3 kap 8 skall en kommun ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. Kap 1 2 Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kap 3 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. TJUT handlingsprogram 2015 Kap 3 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

39 Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. 2(2) Bo Lundberg Räddningschef Beslut expedieras till Bo Lundberg TJUT handlingsprogram 2015 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

40 Vansbro 10 kommun Kommunstyrelsens utskott Utbildning och arbete Protokoll KS Ua 18 Ärende KS 20 14/763 Riktlinjer för delad barnomsorgsplats Beslut Förvaltningen ges i uppdrag att, till kommande kommunstyrelsesammanträde, komplettera med riktlinjer och tillvägagångssätt från andra kommuner som tillåter delad barnomsorgsplats. Förslag till kommunstyrelsen 1. Vansbro kommun tillåter inte delad förskoleplats, varken inom den egna kommunen eller mellan Vansbro och annan kommun. Vansbro kommuns riktlinjer utgår ifrån barnets bästa. Enligt FNs barnkonvention ska barnets bästa alltid ska stå i fokus vid beslut som rör barnet. Vansbro kommun anser inte att det är till gagn för det enskilda barnet att växelvis behöva vistas i två barngrupper. alt. 1. Vårdnadshavare till barn med växelvis boende kan, om särskilda skäl föreligger, ansöka om en förskoleplats i Vansbro kommun. Ansökan görs på särskild blankett där de särskilda behoven beskrivs. Beslut om placering fattas sedan av kommunstyrelsen. Ärendet Vansbro kommun har tagit fram riktlinjer som inte tillåter delad förskolaplats med annan kommun. På uppdrag av Kommunstyrelsen har ett förslag som tillåter delad förskoleplats med annan kommun tagits fram. Förslag Stina Munters (C) förslag: Förvaltningen ges i uppdrag att, till kommande kommunstyrelsesammanträde, komplettera med riktlinjer och tillvägagångssätt från andra kommuner som tillåter delad barnomsorgsplats. Vansbro kommun tillåter inte delad förskoleplats, varken inom den egna kommunen eller mellan Vansbro och annan kommun. Vansbro kommuns riktlinjer utgår ifrån barnets bästa. Enligt FNs barnkonvention ska barnets bästa alltid ska stå i fokus vid beslut som rör barnet. Vansbro kommun anser inte att det är till gagn för det enskilda barnet att växelvis behöva vistas i två barngrupper. alt. Justerare Utdragsbestyrkande

41 Vansbro kommun Kommunstyrelsens utskott Utbildning och arbete Protokoll Vårdnadshavare till barn med växelvis boende kan, om särskilda skäl föreligger, ansöka om en förskoleplats i Vansbro kommun. Ansökan görs på särskild blankett där de särskilda behoven beskrivs. Beslut om placering fattas sedan av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande

42 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ange avdelning Förskolechef Kerstin Rälg-Olsson Ärende Riktlinjer delad förskoleplats Kommunstyrelsen Förslag delad förskoleplats med annan kommun Rekommendation till beslut Ett alternativt förslag kan se ut enligt följande: Vårdnadshavare till barn med växelvis boende kan, om särskilda skäl föreligger, ansöka om en förskoleplats i Vansbro kommun. Ansökan görs på särskild blankett där de särskilda behoven beskrivs. Beslut om placering fattas sedan av för- och grundskolechefen i Vansbro kommun. Sammanfattning Vansbro kommun har tagit fram riktlinjer som inte tillåter delad förskolaplats med annan kommun. På uppdrag av Kommunstyrelsen har ett förslag som tillåter delad förskoleplats med annan kommun tagits fram. Bakgrund Vansbro kommun har saknat riktlinjer för förskoleplats i två olika kommuner och följande beslut har därför tagits fram; Delad förskoleplats med annan kommun Vansbro kommun tillåter inte delad förskoleplats, varken inom den egna kommunen eller mellan Vansbro och annan kommun. Vansbro kommuns riktlinjer utgår ifrån barnets bästa. Enligt FNs barnkonvention ska barnets bästa alltid ska stå i fokus vid beslut som rör barnet. Vansbro kommun anser inte att det är till gagn för det enskilda barnet att växelvis behöva vistas i två barngrupper. Frågan har sedan behandlats i Kommunstyrelsen där följande beslut togs : Beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet för framtagande av två alternativa förslag, dels utskottets förslag och dels ett förslag som tillåter delad barnomsorgsplats med annan kommun i viss utsträckning med beaktande av erfarenhet från andra kommuner. Frågan om förskoleplats i två kommuner är en fråga som diskuteras i många kommuner Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

43 2(2) och ett förtydligande i lagstiftningen efterfrågas. De flesta kommuner tillåter inte delad förskoleplats vare sig inom kommunen eller med annan kommun. Skövde kommun har fått följande svar från utbildningsdepartementet; I svaret från utbildningsdepartementet, som har ansvaret för förskolan, framgår att två kommuner inte med automatik är skyldiga att växelvis ta emot barn i sina verksamheter. Regeringens bedömning är att dagis på två platser i olika kommuner skulle innebära att barnets behov av trygghet och kontinuitet åsidosätts. I Statens offentliga utredningar står följande; 3.3 Vårdnad, boende och umgänge Den familjerättsliga lagstiftningen utgår från att barnets bästa ska stå i centrum i alla beslut som rör barnet, vilket betyder att andra intressen, t.ex. rättvisa mellan föräldrarna eller en förälders behov av kontakt med barnet, inte får sättas i främsta rummet. Barnets bästa ska således vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge med barnet. (Statens offentliga utredningar 2011:51 Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull) I propositionen 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet föreslår regeringen en ny skollag som är bättre anpassad till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som gäller mellan stat och kommun. Den nya skollagen har en tydlig och enkel struktur med regler som så långt det är möjligt är gemensamma för alla skolformer och huvudmän. Den nya skollagen innebär också att reglering som i dag finns i olika lagar samlas på ett ställe. Regeringens förslag: Ett barn ska ha rätt att bli mottaget i förskola med offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den inhämta ett yttrande från barnets hemkommun. Efter önskemål av barnets vårdnadshavare ska en kommun även i annat fall i sin förskola få ta emot ett barn från en annan kommun. En kommun som i sin förskola har ett barn från en annan kommun på grund av att barnet har särskilda skäl att gå där, ska av hemkommunen ersättas för sina kostnader för barnets utbildning. Avsikten med förslaget är dock inte att öppna en möjlighet att gå växelvis i två olika kommuners förskolor för barn som bor växelvis hos sina föräldrar i två olika kommuner. (Prop. 2009/10:165) Delad förskoleplats med annan kommun Ett förslag som tillåter förskoleplats i två kommuner i viss utsträckning kan se ut enligt följande; Vårdnadshavare till barn med växelvis boende kan, om särskilda skäl föreligger, ansöka om en förskoleplats i Vansbro kommun. Ansökan görs på särskild blankett där de särskilda behoven beskrivs. Beslut om placering fattas sedan av för- och grundskolechefen i Vansbro kommun. Vansbro kommun behöver då ta fram en rutin för att starta en utredning för mottagande och ta fram de särskilda skäl som föreligger för att rätt beslut ska kunna fattas. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

44 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 14 Ärende KS 2014/763 Riktlinjer för delad barnomsorgsplats Beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet för framtagande av två alternativa förslag, dels utskottets förslag och dels ett förslag som tillåter delad barnomsorgsplats med annan kommun i viss utsträckning med beaktande av erfarenhet från andra kommuner. Reservationer Nall Lasse Andersson reserverar sig mot beslutet. Ärendet Vansbro kommun saknar riktlinjer för förskoleplats i två kommuner. Frågan har behandlats av KS och förvaltningen gavs då uppdrag att utarbeta förslag till riktlinjer innebärande att delad förskoleplats ej ska tillåtas. Förutom barnets bästa måste kommunen beakta kravet på likabehandling och även väga in praktiska och ekonomiska konsekvenser. Förslag till beslut Ordförande föreslår: att besluta om riktlinjer vid begäran om förskoleplats i två kommuner enligt följande: Vansbro kommun tillåter inte delad förskoleplats, varken inom den egna kommunen eller mellan Vansbro och annan kommun. Vansbro kommuns riktlinjer utgår ifrån barnets bästa. Enligt FNs barnkonvention ska barnets bästa alltid ska stå i fokus vid beslut som rör barnet. Vansbro kommun anser inte att det är till gagn för det enskilda barnet att växelvis behöva vistas i två barngrupper. Per Skagerling och Nall Lasse Andersson yrkar bifall till utskottets förslag. Torsten Larsson föreslår: att återremittera ärendet för framtagande av två alternativa förslag, dels utskottets förslag och dels ett förslag som tillåter delad barnomsorgsplats med annan kommun i viss utsträckning med beaktande av erfarenhet från andra kommuner. Wahan Harutun och Monica Ericsson yrkar bifall till Torsten Larssons förslag. Beslutsgång Ordförande ställer frågan om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet. Beslutsunderlag Justerare Utdragsbestyrkande

45 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Skollagen (2010:800) Proposition (2009/10:165) Riktlinjer Gagnef kommun Justerare Utdragsbestyrkande

46

47

48 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende ekonomi KS 2015/129 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNSTYRELSEN Tidplan ekonomiska dokument 2015 Rekommendation till beslut Utarbetad tidplan fastställs för 2015 Sammanfattning Arbetet med genomgång av kommunens styrmodell pågår och en grund finns för tidplanen för de olika aktiviteterna. För att påbörja anpassningen inriktas arbetet mot att följande aktiviteter genomförs under 2015: Kommunstyrelsen 10 mars Kommunstyrelsen och kommunledningsgruppen verksamhetsgenomgång utifrån bokslut 2014 Kommunfullmäktige 30 mars Beslut planeringsförutsättningar Vägledningsdebatt inför beslut om Strategisk plan Kommunstyrelsen mars-juni Kommunstyrelsen och kommunledningsgruppen verksamheternas budgetbehov Inriktningsmål och finansiella mål Kommunstyrelsen 21 april Överläggning inriktningsmål, finansiella mål och budget Tidplan ekonomi 2015.docx Kommunfullmäktige 11 maj Beslut Årsredovisning 2014 Kommunfullmäktige 21 sept Beslut Strategisk plan Kommunstyrelsen 9 sept Överläggning verksamhetsmål Kommunstyrelsen 6 okt Beslut verksamhetsmål Kommunstyrelsen 7 oktober Överläggning delårsrapport Kommunfullmäktige 16 nov Beslut delårsrapport Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

49 2(2) Prognoser utarbetas per april, augusti och oktober. Beslutet expedieras till : Kommunledningsgruppen Verksamhetsekonom Elenor Andersson Redovisningsekonom Benny Vinghammar Tidplan ekonomi 2015.docx Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

50

51

52 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Ärende Ange avdelning KS 2014/788 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNSTYRELSEN Svar på granskning av delårsrapport Rekommendation till beslut att överlämna kommentarer enligt nedan som svar på gransking av delårsrapport Sammanfattning På uppdrag av Vansbro kommuns revisorerer har KPMG genomfört en granskning av kommunens delårsrapport per den 31 augusti Revisionen önskar yttrande över synpunkterna och kommentarerna i bifogad revisonsrapport. Följande synpunkter och kommentarer lämnas från revisorerna: Svar granskning delårsrapport.docx 1. En periodiserad budget samt budget och prognos för hela 2014 bör presenteras i anslutning till resultaträkningen i delårsrapporten för att öka jämförbarheten. Enligt RKRs rekommendation bör även prognosen presenteras i förvaltningsberättelsen. 2. Den sammanställda redovisningen bör enl RKR presenteras bredvid kommunens uppgifter för att öka jämförbarheten mellan kommunens uppgifter och kommunkoncernen. 3. För investeringsredovisningen skulle en prognos för året ge information om vilka investeringar som kommer att genomföras under året och med vilket belopp. Det skulle också vara positivt med kommentarer till avvikelser mot budget, både positiva och negativa, i anslutning till investeringsredovisningen. 4. Revisorerna rekommenderar inför nästa års delårsrapport och årsredovisning, ett samlat avsnitt om finansiella mål och verksamhetsmål (inriktningsmål) för god ekonomisk hushållning. Revisorerna anser att det är ändmålsenligt om alla verksamhetsmål (inriktningsmål) går att följa upp vid delårsbokslutstillfället. Revisorerna bedömer att måluppfyllelsen i delårsrapporten inte fullt ut är förenligt med kommunfullmäktiges beslutade verksamhetsmål (inriktningsmål). Följande yttrande föreslås lämnas från kommunstyrelsen: 1. Kommunen har valt att redovisa delårsrapporten och prognos för helåret i två olika ärenden för att skyndsamt behandla prognosen i kommunstyrelsen samt att Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

53 2(2) korta handläggningstiden. Inför kommande års delårsrapporter kan en sammanfattning av prognosen redovisas i delårsrapporten. 2. I årsredovisningen följer kommuner RKRs rekommendation i delårsrapporten redovisas dessa separerade. 3. En utveckling kring investeringsredovisningen är möjlig att göra och skulle leda till ökat informationsvärde. 4. Att samla avsnitten om inriktningsmål och finansiella mål strävar vi mot vid kommande redovisningar. Kommunfullmäktige har för 2014 fastställt vissa inriktningsmål som inte är uppföljningsbara vid delårsrapport och några är inte uppföljningsbara varje år. Kommunstyrelsen konstaterar också att måluppfyllelsen för vissa inriktningsmål inte är förenliga med kommunfullmäktiges inriktningsmål. Diskussioner kring måluppfyllelse förs mellan kommunstyrelsen och förvaltningen i samband med delårsrapport och årsredovisning i syfte att nå målen. Under 2015 inför 2016 kommer nuvarande inriktningsmål och verksamhetsmål utvärderas och uppdateras. Beslutsunderlag Revisionsrapport om kommunens delårsrapport Beslutet expedieras till : Kommunledningsgruppen Redovisningskamrer Benny Vinghammar Verksamhetsekonom Elenor Andersson Svar granskning delårsrapport.docx Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

54 Kommunrevisionen Vans bro kommun Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport om kommunens delårsrapport På uppdrag av Vansbro kommuns revisorer har KPMG genomfört en granskning av kommunens delårsrapport per den 31 augusti Revisionen önskar att kommunstyrelsen lämnar ett yttrande över synpunkterna och kommentarerna i bifogad revisionsrapport senast den 10 mars För Vansbro kommuns revisorer %% Gösta Lindkvist Ord/orande

55 cutting through compiexity Vansbro Kommun Oversiktlig granskning av delårsrapport per Revisionsrapport KPMG AB An/als/do,: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG nelwork of independent meniber firms affiliated with KPMG International Cooperative (I<PMG tnternationap), a Swiss entity. All rights reserved,

56 E ansbro lo,nniun Översiktlig granskning de/årsrapport ] Innehåll 1. Sammanfattning 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed Mål för verksamheten 2 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig styrelse 3 7. Metod 4 8. Projektorganisation 4 9. Anvisningar och styrdokurnent Bedönming utifrån flullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Delårsrapporten i övrigt Förvaltningsberättelsen Balanskravet Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Investeringsredovisning Styrelse och nämnders berättelser 10

57 Vansbro kommun Översiktlig granskning delårsrapport Sammanfattning Vi har av Vansbro kommuns revisorer fått 1 uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten så att revisorerna ska kunna avge sin bedömning. 11 Finansiella mål och god redovisningssed 1 den av kommunfullmäktige fastställda Strategisk plan 2014_20162, finns prioriterade mål för 2014 som innefattar tre finansiella mål. Vi bedömer att resultatet enligt delårsrapporten inte är förenligt med de av fullmäktige fastställda finansiella målen då ett av inålen anses vara delvis upp1 llt, se avsnitt Resultatet för perioden januari torn augusti 2014 redovisar ett resultat om +17,8 mkr vilket är +11,3 mkr bättre än budget. Se avsnitt Enligt utfallet i delårsbokslutet föreligger ett totalt överskott inom drifiredovisningen med +9,2 mkr jämfört med budget. Avvikelsen mot budget går främst att hänföra till Utbildning och arbete med +10,7 mkr, Vård och omsorg +1,6 mkr, Övergripande kommunkansli med 0,4 mkr och KS anpassningskrav med -2,5 mkr. Se avsnitt prognosen för 2014 beräknas driftredovisningen försämra sitt resultat till ca -0,9 mkrjämfört med budget och då är det främst KS anpassningskrav som redovisar en avvikelse med -3,8 mkr, Overgripande kommunkansli med 1,0 mkr, Vård och omsorg med + 1,8 mkr, Utbildning och arbete +1,3, och Samhällsbyggnaci -0,2 mkr. Se avsnitt Sammantaget prognostiseras ett positivt resultat om +1,3 mkr vilket är -2,4 mkr sämre än budget. Se avsnitt Bland våra övriga synpunkter kan nämnas: En periodiserad budget samt budget och prognos för hela 2014 bör presenteras i anslutning till resultaträkningen 1 delårsrapporten för att öka jämnförbarheten. Enligt RKRs rekommendation 22 bör även prognosen presenteras i förvaltningsberättelsen. Se avsnitt Kommunallag (1991:900) 2 Fastställd av kommunfti Ilmäktige (11)

58 Vansbro konunuir Ovc rsikilig granskning delårsrappori Den sammanställda redovisningen bör enligt RKR presenteras bredvid kommunens uppgifter för att öka jämförbarheten mellan kommunens uppgifter och kommunkoncernen. Se avsnitt För investeringsredovisningen skulle en prognos för året ge information om vilka investeringar som kommer att genomföras under året och med vilka belopp. Det skulle också vara positivt med kommentarer till avvikelser mot budget, både positiva och negativa, i anslutning till investeringsredovisningen. Se avsnitt Mål för verksamheten Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv skall upprättas. Dessa mål skall följas upp och kommenteras i samband med upprättandet av årsredovisn ing och delårsrapport. Kommunfullmäktige har för 2014 fastställt sju inriktningsmål för kommunen. 1 delårsrapporten finns en sammanställning över måluppfyllelse under perioden med bedömning av hur kommunen hai uppfyllt de fastställda målen. Ett av målen har uppnåtts. Två av målen har delvis uppnåtts. Ett av målen har inte uppnåtts. Dessutom redovisar ett av målen inget resultat för perioden och två mål har inte utvärderats. Vi rekommenderar inför nästa års delårsrapport, ett samlat avsnitt om finansiella mål och verksamhetsmål (inriktningsmål) för god ekonomisk hushållning. Vi anser att det är ändamålsenligt om alla verksamhetsmål (inriktningsmål) går att följa upp vid deiårsboksiutstillfllet. Vi bedömer att måluppf llelsen i delårsrapporten inte fullt ut är förenlig med kommunfullmäktiges beslutade verksamhetsmå 1 (inriktn i ngsmål). 2. Bakgrund 3. Syfte Vi har av Vansbro kommuris revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionspianen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med dé mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorernas uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för kommunrevisorernas uttalande beträffande delårsrapporten. 2(11)

59 Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet Granskningen omfattar delårsrapporten per främst såsom definieras av SKL 3 och Skyrev Avgränsning Rapporten sakl iglietskontrol lerad av kommunens redovisningsekonom. Granskningen avser kommunstyrelsens delårsrapport som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunful lmäktige. 6. Ansvarig styrelse Vi kommer vidare att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt mccl de mål kommunfullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommuner och Landsting, SKL God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges 5. Revisionskriterier Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårs rapporten. Vår rapport omfattar fel enligt den väsentlighetsbedömning som godkänts av revisorerna Granskningen av räkenskaperna är översiktlig i syfte att utgöra underlag för bedömning av full mäktiges finansiella mål. Vaiisbro koiwnuu Oversiktlig granskning delårsrappori i projektplanen. 1 vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Vi kommer att bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt följer: Kommunallag och kommunal redovisningslag Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 3(11)

60 J aizsbro konmuiz Översiktlig granskning de/årsrapport Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resu ltaträkn ingen 8. Projektorganisation Margareta Sandberg, auktoriserad revisor, har varit ansvarig för granskningen. Magnus Larsson, certifierad kommunal revisor, har deltagit i granskningen genom sitt kundansvar för Vansbro kommun. 9. Anvisningar och styrdokument Av KRL framgår att kommunerna ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d v s minst sex och högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. Vansbro kommun har valt att förlägga delårsrapporten till den 3 1 augusti. 10. Bedömning utifrån fullmaktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt KLs bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårs rapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. 4(11)

61 2013 Vansbro kommun Oiersiktlig granskning dekirsrappori Finansiella mål 1 den av fullmäktige fastställda Strategisk plan för 20l4-20l6 finns tre finansiella mål som är avgörande för en ekonomi i balans. Nedan framgår kommunens bedömning av måluppfyllelsen (texterna är ej exakta citat). Mål Måluppfyllelse enligt delårsrapport Verksamhetens nettokostnad, inki linansnetto. Enligt utfall per uppgår resultatet till överstiger inte 99,5 % av skatteintäkter, generella 93 %. statsbidrag och utjämning. Målet är uppnått. Inveseringar uppgår till maximalt 15 miljoner Årets investeringar uppgår till 35.6 mkr. kronor i genomsnitt per budgetår över en 5-års period. Målet är i delårsrapporten markerat som uppfyllt. Återställning av det egna kapitalet sker senast Periodens resultat uppgår till 17,8 mkr, prognostiserat resultat uppgår till 1.3 mkr. Målet är markerat som delvis uppfyllt. Konunen tar Enligt en uppgift om prognostiserat resultat beräknas resultatet till 1,3 mkr varför resultatet inte kommer att uppnås för Investeringsutgifter under 2014 uppgår till 35,6 mkr, där 33,5 mkr avser investeringar budgeterade under åren och 2,0 mkr avser 2014 års beslutade budgeterade investeringar. Om målet kommer att uppnås för 2014 kommenteras inte. Kommunens upparbetade underskott att återställa uppgår till -7,0 mkr. Enligt planen ska 3,7 mkr återställas under Enligt prognosen kommer resultatet att uppgå till +1,3 mkr vilket innebär att planen inte kommer att följas för Verksamhetsmål Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv skall upprättas. Dessa mål skall följas upp och kommenteras i samband med upprättandet av årsredovisning och delårsrapport. Kommunfullrniiktige har för 2014 fastställt sju inriktningsmål för kommunen. 1 delårsrapporten finns en sammanställning över måluppfyllelse under perioden med bedömning av hur kommunen har uppfyllt de fastställda målen. Ett av målen har uppnåtts. Två av målen har delvis uppnåtts. Ett Fastst1Id av kommunfullrnktige (11)

62 Vansbro kommun Översiktlig granskning cleldrsrapport ] av målen har inte uppnåtts. Dessutom redovisar ett av målen inget resultat för perioden och två mål har inte utvärderats. Konunen tai Vi rekommenderar inför nästa års delårsrapport ett samlat avsnitt om finansiella mål och verksamhetsmål (inriktningsmål) för god ekonomisk hushållning. Vi anser att det är ändamålsenligt om alla verksamhetsmål (inriktningsmål) går att följa upp vid delårsbokslutstillfället. Vi bedömer att niåluppfyllelsen i delårsrapporten inte fullt ut är förenlig med kommunfullmäktiges beslutade verksamhetsmål (inriktningsmål). 11. Delårsrapporten i övrigt 11.1 Förvaltningsberättelsen Enligt KRL 9:2 ska delårsrapporten innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående års utgång. Uppgift ska lämnas om: sådana förhållanden som är viktiga för bedörrmingen av kommunens resultat och ställning sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. 1 delårsrapporten finns en uppföljning av prioriterade områden 2014, som omfattar avstämning mot de finansiella målen, se avsnitt 10.2, vilket är sådan information som ska finnas i en förvaltningsberättelse. Avseende uppföljning av övriga områden, se avsnitt Prognosen kommenteras inte i förvaltningsberättelsen utan i ett särskilt dokument. Kommentar Det är positivt att delårsrapporten innefattar en förvaltningsberättelse med kommentarer kring det ekonomiska läget. Uppgifter i förvaltningsberättelsen om väsentliga händelser i övrigt i kommunens verksamhet är mycket kortfattade och bör utvecklas till kommande år. En sammanfattning av prognosen bör enligt RKRs rekommendation 22 ingå i förvaltningsberättelsen Balanskravet Av förvaltningsberättelsen, under rubriken periodens resultat, framgår att kommunens underskott som uppstod under perioden med 33,2 skulle återställas senast Under åren 2012 och 2013 återställdes totalt 26,2 mkr. Prognosen för 2014 visar ett överskott på +1,3 mkr varför det kommer att återstå ca 5,7 mkr att återställa. Konunentar Enligt KL 8 kap. 5a ska negativt resultat regleras under de närmast följande tre åren. 1 detta fall torde det innebära att hela underskottet borde återställas Om prognosen infrias kommer det att finnas underskott från 2009 eller tidigare som inte är återställda. 6(11)

63 Utfall Utfall Budget Prognos Utfall Belopp imkr Jämförelser och nyckeltal för kommunen: Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för åren : 11.3 Resultaträkning anslutning till resultaträkningen vilket försvårar analysen av rimligheten i prognosen som återfinns under ett särskilt avsnitt i delårsrapporten. Enligt RKRs rekommendation 22 bör prognosen presenteras i förvaltningsberättelsen. budget. Se även kommentarer om kornmunstyrelsens resultat under avsnitt avvikelse mot budget med -2,4 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag förväntas bli ca -0,9 mkr sämre Beträffande kommunens förutsättningar att uppnå balanskravet se avsnitt engångsintäkt från AFA-försäkringar med +7,6 mkr vilket inte finns med i årets resultat. förra årets delårsbokslut. Årets finansnetto påverkas av en ränteintäkt från Rindi med +3,8 mkr vilken inte fanns med i övriga skatteintäkter och stadsbidrag ligger i -0,5 mkr lägre än budget för perioden. Resultatet har påverkats negativt av att skatteintäkter är ca -0,3 mkr lägre än budget. Utfallet för Resultatet per uppgå till + 17,9 mkr vilket är +11,3 mkr bättre än budget. Det positiva resultatet påverkas av att verksarnheterna har minskat sina kostnader genom en allmän återhållsamhet. Vanshro kommun Översiktlig granskning delårsrcqporr Verksamhetens nettokostnader ,5-365,9 - Förändring i % jä,njårt med föregående år 1,1% 7.8% Skatteintäkter och statsbidrag ,6 - Förändring i % jätnjiin med fåregående år 2,6% 2,0% Finansnetto 0.7-3, ,5 3.1 Resultat 17, , Verksamhetens nettokostnad inki finansnetto i relation till skatteintakter och bidrag 93% 96% 99% 96% 1 förra årets resultat ingick en sänkningen av diskonteringsräntan med -1,7 mkr samt en 1 prognosen för 2014 förväntas kommunen redovisa ett överskott med +1,3 mkr vilket ger en än budget medan verksamheterna förväntas redovisa ett Linderskott med -0,9 mkr jämfört med k onimen tarer En periodiserad budget för perioden och en budget och prognos för helåret 2014 lämnas inte i 7(11)

64 Vaiisbro kommun Öi ersikilig granskning delårsrapmi-t 20) Balansräkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för perioden Kommunen Belopp i mkr B alansornsi utning ,7 408,2 Redovisat eget kapital 220,7 202,8 198,6 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner 27,4 5,8-0,9 Soliditet redovisad 49% 44% 49% Soliditet med hänsyn till de pensionsförplikrelser som inte redovisas bland skulder 6% 1% negativ Omsättningstillgångar ,1 51,4 Kortfristiga skulder 45,7 73,1 43,2 Bala,islikviditet 197% 93% 119% Till kommunens samtliga balansposter har huvudboksbilagor upprättats och i specifikationer bifogats. de flesta fall har Anläggningsregistret uppdateras från 2014 löpande under året med färdigställda investeringar. Av huvudboken kan man också utläsa att pågående projekt särredovisas på ett eget konto till dess att de är färdigställda. Dock särredovisas inte pågående arbeten på egen rad i delårsrapporten. 1 huvudboken redovisas fortfarande avskrivningar för investeringar tom 2012 på samma konton som anskaffningarna. Vansbro Teknik AB har under året amorterat sitt lån hos kommunen med 58,6 mkr varför finansiella anläggningstillgångar minskat med motsvarande belopp. Kundfordringar är ca 7,8 mkr högre än i delårsbokslutet föregående år. Ökningen beror bland annat på att man har fakturerat Rindi för hyra kv inklusive det belopp som Rindi fick anstånd att betala under Kortfristiga fordringar har minskat med motsvarande belopp. 1 redovisningen hanteras avtalet med Rindi som ett finansiellt lån där kommunen är leasgivare. Kommunens låneskuld är oförändrad jämfört med föregående år trots investeringar på ca 35,6 mkr. Den finansiella leasingskulden till Nordisk Renting har minskat ca 0,6 mkr under perioden. Kommunen erhåller i vissa fall externa bidrag för att genomföra olika projekt. Bidragen skall ofta återbetalas till bidragsgivaren om de inte förbrukas. 1 årets delårsbokslut redovisas fler projekt som skuld än föregående år vilket gör att skulden ökar med ca 3,3 mkr. Kommentar Vi rekommenderar att pågående projekt särredovisas i delårsrapporten. Enligt god redovisningssed bör anskaffningar och avskrivningar redovisas på separata konton i huvudboken. 8(11)

65 Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar har finansierats samt hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Utfallet t.o.m innebär ett positivt har gett ett tillskott med +0,4 mkr. kassaflöde med +32,1 mkr. Kassaflödet har påverkats av att den löpande driften gett ett överskott återbetalning av lån med +58,6 mkr och investeringar med -35,6 mkr. Försäljning av fastigheter med +8,7 mkr. Investeringsverksamheten redovisar ett positivt tillskott med +23,4 mkr genom 11.5 Kassaflödesanalys budget och utfall de fyra föregående åren. 1 Strategisk plan uppgår investeringar för 2014 till 30,4 redovisningen framgår att investeringsutgifterna uppgår till 35,6 mkr under perioden. Någon prognos för helåret presenteras inte Investeringsredovisning kommunala redovisningslagen ska dock den sammanställda redovisningen presenteras bredvid kommunens räkenskaper. Då Vansbro Teknik AB prognostiserar överskott i verksamheten måste verksamheten, både inom VA- och renhållningslagstiftning. Vansbro kommun upprättar en sammanställd redovisning efter kommunens finansiella rapporter i delårsrapporten. Kommentarer till bolagens resultat presenteras i ett särskilt avsnitt. Enligt den sammanställda redovisningen uppgår koncernens resultat för perioden till +20,8 mkr. Att resultatet är bättre än kommunens resultat beror främst på att Vansbro Teknik AB redovisar ett överskott med +1,2 mkr vilket är +0,8 mkr bättre än budget. Aven Dala Vatten och Avfall AB redovisar ett mindre överskott om +0,8 mkr medan Stiftelsen Vansbrohem redovisar ett överskott Enligt KRL 8:2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Av författningskommentarerna framgår att ett betydande person. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsätt ning eller balansomslutning. inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk rekommenderas i referensgruppens uttalande från år Sammanställd redovisning Kommentar Vaiisbro kominuii Orersikilig granskning delårsrappor Vi ser positivt på att en kassaflödesanalys ingår i delårsrapporten. KRL ställer inget krav på att delårsrapporten ska omfatta de kommunala företagen, vilket dock med +1,6 mkr. Samtliga belopp är före koncernjusteringar. Kommen tar Det är positivt att en sammanställd redovisning finns med i delårsrapporten. Enligt den man beakta de regler som gäller inom lagstiftningen vad gäller skuld till kollektivet för överskott i 1 delårsrapporten finns en sammanställning över investeringar under perioden, jämförelse med mkr varav Räddningsstationen budgeteras till 10 mkr och Myrbacka skola till 15 mkr. Av 9(11)

66 Vansbro kommun Översiktlig granskning delårsrapport ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen finns kortfattade kommentarer om årets budget och utfall. Kommen tar Det skulle vara positivt med kommentarer till avvikelser mot budget, både positiva och negativa, i anslutning till investeringsredovisningen. En prognos för året skulle ge information om bedömd utgift för året Styrelse och nämnders berättelser Under avsnittet Verksamheterna redovisas utfall och budget för per den 3 1 augusti samt utfall för motsvarande period Prognosen redovisas inte under detta avsnitt utan i ett särskilt dokument. Redovisade uppgifter följer en fastställd struktur som följs av samtliga nämnder/verksamheter. För styrelse och nämnder redovisas följande budgetavvikelser i delårsbokslutet: Kommunstyrelsen J ävs nämnd Revision Överförmyndare Val nämnd Kommen tar Utfall Prognos Utfall ,3-0,9 +2, ,3 0-0,2 +0, ,2-0,9 +2,6 Inom Kommunstyrelsen ingår verksamheterna Samhällsbyggnad, Utbildning och arbete samt Vård och omsorg. Nedan kommenteras verksamheternas utfall för perioden. Utbildning och arbete redovisar för perioden ett överskott jämfört med budget på + 8,6 mkr ( 9,9 mkr). Kommentarerna till utfallet är mycket kortfattade och förklarar att personalkostnadema är något lägre än föregående år. Tidigare år har man av kommentarerna kunnat utläsa att inte alla kostnader och intäkter varit periodiserade. Om så är fallet i år framgår inte av kommentarerna. Prognosen för helåret visar på ett överskott på +1,3 mkr jämfört med budget. Inom verksamheterna beraknas Övergripande verksamhet redovisa ett överskott med +1,1 mkr, Föroch grundskola -1,2 mkr, gynmasieskolan +0,3 mkr, Lärcentrum -0,4, Individ- och farniljeornsorg +0,9 samt HVB +0,5 mkr. Inom Värd och omsorg uppgår resultatet i delårsbokslutet till +5,1 mkr jämfört med budget. Utfallet har påverkats av att kostnader för HVB-boenden inte redovisas för perioden utan kommer under hösten. Kostnader för olika typer av resor omfattar inte hela perioden och har inte periodiserats för augusti. Intäkterna påverkas av retroaktiva ersättningar från Försäkringskassan, 10(11)

67 Vt uisbro ILolnmun Oversikt/ig granskning de/årsrapport ] +1,8 mkr och påverkas av retroaktiv ersättning från Försäkringskassan gällande 2013, återsökning av moms och ökade intäkter samt ökade personalkostnader men även lägre kostnader i övrigt. Samhälisbyggnad redovisar ett positiv avvikelse i de lårsbokslutet med +0,4 mkr. Inga kommentarer lämnas till det ekonomiska utfallet. Enligt prognosen uppkommer ett underskott med -0.2 mkr. Största avvikelsen finns inom Gata/park med -0,6 mkr bland annat på grund av svårigheter att rekiytera personal med ökade konsu Itkostnader som följd. Övergripande inom koininunkansli redovisas ett underskott i delårsbokslutet med 1,9 mkr. Avvikelsen beror främst på att kostnader för kollektivtrafiken ökat och det finns i delårsbokslutet en osäkerhet för dessa kostnader på grund av att Dalatrafik inte har fakturerat fo hela perioden. Prognosen visar på ett underskott om -1,0 mkr. Underskottet beror främst på högre kostnader inom kollektivtrafiken och medlemskapet i Visit Södra Dalarna. KS anpassningskrav på totalt 3,8 mkr bedöms i prognosen inte bli genomförd. KPMG AB, dag som ovan Marga eta Sandberg J Magn Larsson Aukioriserad revisor Certiad koinm una? vrkesrevisor 11(11)

68 Vansbro kommun Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi Protokoll KS Se 33 Ärende KS 20 14/765 Planeringsförutsättningar Förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Ekonomiska planeringsförutsättningar enligt föreliggande förslag, 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att anpassa budget och plan till överskottsmålet 0,5% Ärendet Ekonomiska planeringsförutsättningar för har utarbetats och redovisas i bilaga. Förslag till beslut Ordförandes förslag: 1. Anta Ekonomiska planeringsförutsättningar enligt föreliggande förslag, 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att anpassa budget och plan till överskottsmålet 0,5% Beslutsunderlag Planeringsförutsättningar Justerare Utdragsbestyrkande

69 1(1) Ekonomiska planeringsförutsättningar Ärende Ekonomi-IT KS 2014/765 Ekonomichef Catarina Willman Ekonomiska planeringsförutsättningar Rekommendation till beslut Anta Ekonomiska planeringsförutsättningar enligt föreliggande förslag. Sammanfattning Ekonomiska planeringsförutsättningar för har utarbetats och redovisas i bilaga. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

70 Catarina Willman Ekonomichef EKONOMISKA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Budget 2016, plan BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budgetberäkningarna under planperioden Oförändrad skattesats under hela planperioden. År Skattesats 22,77 22,77 22,77 22,77 Invånarantalet i kommunen är beräknat enligt upprättad befolkningsprognos för respektive år. Invånarantalet avser 1 november året före respektive budgetår. Skatteintäkten respektive år avgörs av antalet invånare 1 november året före budgetåret. År Invånarantal Nedan redovisas kommunens befolkningsutveckling sedan 2005 (1 november respektive år)

71 Skatteunderlaget i kommunen beräknas öka i takt med Sveriges kommuner och Landstings prognos. År Skatteunderlag % 3,2 5,1 5,1 4,5 4,3 24,1 Personalkostnader Löneutveckling Följande antaganden om löneutveckling har legat till grund för budget 2016 och plan Som underlag för löneutvecklingen används prisindex för kommunal verksamhet (PKV) arbetskraftskostnader. År Löneutveckling % 2,8 3,0 3,2 3,3 Löneökningar budgeteras centralt på finansförvaltningen. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgiften år 2015 är 38,46 procent, ingen förändring för 2016 har ännu aviserats. Vid förändringar av arbetsgivaravgifterna som är < 0,8 % justeras inte verksamheternas budgetramar. I ramberäkningar för har arbetsgivaravgiften förutsatts oförändrad. I nedanstående tabell sammanfattas personalomkostnaderna för år Arbetsgivaravgifter enl lag 31,42 Avtalsförsäkringar 0,21 Kollektivavtalad pension 6,83 Summa 38,46 Lagstadgade och avtalsreglerade arbetsgivaravgifter och pensionskostnader fördelas under året schablonmässigt, dessa förutsätts oförändrade för planperioden. En viss underfinansiering uppstår vid fördelningen via pensionskostnadspålägget, som rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting, varför en post tas upp under finansieringsdelen i budgeten. De lagstadgade arbetsgivaravgifterna är enhetliga på hela arbetsmarknaden. På senare år har regeringen valt att differentiera arbetsgivaravgiften avseende ålder. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för ungdomar som inte fyllt 26 år har de en lägre arbetsgivaravgift. Även äldre som fyllt 65 år har lägre arbetsgivaravgift då de inte omfattas av socialförsäkringen. De schablonmässiga arbetsgivaravgifterna som fördelas är den av SKL rekommenderade genomsnittliga arbetsgivaravgiften. 2

72 Prisutveckling Verksamheternas kostnader, exklusive personalkostnader, har uppräknats enligt prisutveckling (KPI). Följande utveckling i % har antagits i beräkningar av nämndernas ramar. År Prisutveckling % 0,2 1,6 2,9 3,1 Arvoden uppräknas enligt riksdagsmannalönen, tyvärr finns inte dessa uppgifter att tillgå i planeringssyfte. Utvecklingen av arvoden har därför antagits följa löneutvecklingen. Följande utveckling i % har antagits i beräkningarna. År Arvoden % 2,8 3,0 3,2 3,3 STRATEGISK UTVECKLING Kommunstyrelsen budgeterar för strategisk utveckling enligt nedanstående tabell. tkr Strategisk utveckling Syftet med medlen för strategisk utveckling är att de ska användas till satsningar som kommunen vill göra för att öka invånarantalet, skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen i kommunen, utveckling av kommunen och liknande. KOMMUNSTYRELSEN MEDEL TILL FÖRFOGANDE Kommunstyrelsen budgeterar för medel till kommunstyrelsens förfogande enligt nedanstående tabell. tkr KS medel till förfogande Kommunstyrelsens medel till förfogande är avsedda att användas då nya eller oförutsedda kostnader uppkommer under året. Kommunstyrelsen bör ta ställning till om buffert även ska finnas i respektive verksamhet. FRIA NYTTIGHETER Det är viktigt att varje verksamhet ska bära sina egna kostnader, förvaltningen ska därför sträva mot en intern köp/sälj-rutin där så är effektivt och kan leda till bättre resursutnyttjande. Prioriterat är att internhyressystemet fungerar, därefter ansvarar förvaltningen för införandet av andra verksamheter. RESULTATNIVÅ I och med 2014 års resultat finns inga underskott kvar att återställa. 3

73 För perioden förväntas ett överskott på 0,5 % per år framförallt för att kunna öka underhåll av fastigheter och investeringar. Med givna förutsättningar ovan och oförändrad nivå på budgetramar till kommunstyrelsen och nämnder måste reduceringar i budget göras enligt nedanstående tabell: tkr Årets resultat % +0,5% +0,5% +0,5% +0,5% Årets resultat, tkr Avvikelse i budget SKATTEUNDERLAGSPROGNOS Den samhällsekonomiska bild som presenteras i Budgetförutsättningar för åren cirkulär 15:7 från SKL (Sveriges kommuner och landsting) ligger till grund för skatteunderlagsprognosen. Ingen ny makroprognos Inför denna skatteunderlagsprognos har en ny bedömning endast gjort av arbetade timmar och priser. Därutöver har SKL beaktat ny information om lönesumma och pensioner samt sjukoch föräldraförsäkring, men den samhällsekonomiska bilden i övrigt överensstämmer med den som presenterades i Ekonomirapporten. December 2014 och sammanfattades i cirkulär 14:59. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 1,7 1,3 1,6 0,7 0,4 Timlön, nationalräkenskaperna 2,0 2,0 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,8 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,9 Konsumentpris, KPIF 0,9 0,5 0,9 1,6 1,8 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 0,2 0,2 1,6 2,9 3,1 Realt skatteunderlag** 1,5 1,6 2,4 1,8 1,5 1,2 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar. Revideringar jämfört med decemberprognosen Till följd av den oväntat svaga utvecklingen av lönesumma och sysselsättning i slutet av förra året har SKL reviderat ner arbetade timmar 2014 jämfört med den prognos som presenterades i december (cirkulär 14:59). 4

74 Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, feb 3,2 5,1 5,1 4,5 4,3 24,1 Reg, jan 2,9 5,1 5,5 5,8 4,8 26,6 ESV, jan 2,8 4,7 4,4 4,7 4,5 23,0 SKL, dec 3,3 5,2 4,7 4,5 4,2 23,8 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. SKL har också reviderat upp utvecklingen av sjukpenninginkomsten. Totalt sett för hela perioden medför det en upprevidering av skatteunderlaget med ett par tiondels procentenheter. En justering har gjorts av bedömningen av prisutvecklingen, framförallt Den nya bedömningen medför något större ökning av pensionsinkomsterna år Sammantaget innebär den nya bedömning en viss nedrevidering av skatteunderlagets utveckling och en lite större upprevidering av God skatteunderlagstillväxt Under 2014 steg antalet arbetade timmar i ekonomin betydligt mer än 2013 samtidigt som den automatiska balanseringen av inkomstanknutna pensioner höll tillbaka pensionsinkomsterna. Det resulterade i att skatteunderlaget växte i samma takt som året innan exklusive effekter av regelförändringar. Arbetade timmar ger ett stort bidrag till skatteunderlagstillväxten även i år. Tack vare tilltagande löneökningar och en snabb utveckling av pensionsinkomsterna skjuter skatteunderlaget fart och visar det största ökningstalet sedan Nästa år fortsätter den konjunkturella återhämtningen med ytterligare ökning av antalet arbetade timmar, stigande timlöner och tilltagande pensionsinkomster. Det motverkas visserligen av minskade arbetslöshetsersättningar och en snabbare ökning av grundavdragen, men skatteunderlaget växer ändå i samma höga takt. Skatteunderlaget fortsätter växa med god men avtagande fart perioden ut. Att ökningstakten avtar beror främst på att arbetade timmar inte längre ökar i samma utsträckning i och med att konjunkturuppgången beräknas övergå till en situation med ekonomi i balans under Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex I SKLs kalkyler beräknas kommunernas verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser. Den årliga förändringen av kostnaderna i fasta priser kallas också verksamhetens volymförändring. Volymförändring utgörs alltså av skillnaden mellan förändring i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbrukning. I tabellen nedan redovisas SKLs senaste bedömning av prisförändringar under perioden Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, t.ex. i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKL:s kalkyler. 5

75 Tabell 6. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Arbetskraftskostnader* 2,7 2,7 2,8 3,0 3,2 3,3 Övrig förbrukning 1,1 1,4 1,6 2,2 2,4 2,6 Prisförändring 2,2 2,3 2,4 2,7 3,0 3,1 *Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering. Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos, och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen. Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos för KPIX, dvs. konsumentprisindex exklusive räntekostnader för egnahem, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna. 6

76 Budgetramar Med antagen investeringsvolym, skatteintäkter och generella statsbidrag, finansnetto samt avskrivningar och pensionsskuldens förändring mm har resultatbudget/plan upprättats för perioden. Ramarna fördelas exklusive kapitalkostnader. Som grund för beräkningarna är budget tkr Budget 2015 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 Exklusive kapitalkostnader KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN Verksamheter Strategisk utveckling KS förfogande Summa kommunstyrelsen JÄVSNÄMND ÖVERFÖRMYNDARE REVISION VALNÄMND Summa FINANSIERING Pensionskostnader Avskrivningar Löneökningar Biobränsleanläggning VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter och statsbidrag inkl generella statsbidrag och utjämning Finansiella kostnader och intäkter Borgensavgift Ränta pensionsskuld ÅRETS RESULTAT

77 Avskrivningar Avskrivningar utgörs av planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar som beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. I underlaget för beräkningen för respektive år ingår årets investeringar i förhållande till när de togs i bruk. Då investeringsnivån under de senaste åren varit lägre än tidigare har också avskrivningarna minskat. Hänsyn har tagits till den planerade investeringen av en ny Räddningsstation och om- och tillbyggnad av Myrbacka skola. Specificering av löneökningar Löneökningar Löneökningar Löneökningar Löneökningar Summa Som underlag för löneutvecklingen används prisindex för kommunal verksamhet (PKV) arbetskraftskostnader. Beräkningarna är gjorda utifrån lönesumma 2015 och med prisindex för kommunal verksamhet (PKV) arbetskraftskostnader. Dessa medel finns budgeterade centralt. Specificering av skatteintäkter och statsbidrag inkl generella statsbidrag och utjämning tkr Invånarantal Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/-utgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Slutavräkning Summa intäkter Fastighetsavgift Summa Jämförelseberäkning Invånarantal Summa

78 Skatteintäkter Skatteintäkterna beräknas utifrån skattesatsen 22:77 kr/skattekrona och Sveriges Kommuner och Landstings prognos över skatteunderlagets utveckling. Beräkningen utgår också från kommunens bedömning av den egna befolkningsutvecklingen. Utjämningssystem Systemet för ekonomisk utjämning inom kommunsektorn som infördes fr.o.m syftar, liksom det tidigare, till att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Utjämningen görs inom ramen för ett delsystem för kommuner och ett för landsting. Delsystemen som är likartat uppbyggda består av vardera fem olika delar, nämligen inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införande bidrag och regleringsbidrag/-avgift. Inkomstutjämning Kommunen erhåller ett statligt bidrag som baseras på skillnaden mellan en garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften uppgår till 115% av medelskattekraften och bidraget är 95 % av skillnaden mellan den egna och den garanterade skattekraften. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, t.ex. skillnader i andelen barn eller andelen äldre. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Regleringsbidrag/-avgift Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med de för utjämningsåret anslagna medlen för kommuner respektive landsting. Om nettobeloppet överstiger anslaget ska en regleringsavgift erläggas. Om nettot uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget utgår ett regleringsbidrag. LSS-utjämning För att utjämna kostnadsskillnader för den verksamhet som bedrivs enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har ett utjämningssystem införts. För varje kommun uträknas en standardkostnad som jämförs med landets genomsnittliga standardkostnad per invånare. Om standardkostnaden per invånare överstiger landets genomsnittliga standardkostnad per invånare erhålls ett bidrag. Om det motsatta förhållandet gäller får kommunen betala en avgift. Generellt sysselsättningsstöd From 2007 ingår det generella sysselsättningsstödet i det kommunala utjämningssystemet. Fastighetsavgift Från och med 2008 ersätts den statliga fastighetsavgiften på bostäder med en kommunal fastighetsavgift som kommunen får från staten. Intäktsökningen neutraliseras genom att anslaget till den kommunalekonomiska utjämningen minskas med samma belopp. 9

79 Finansiella kostnader och intäkter Beräkningen av finansiella kostnader utgår från en låneskuld på 25 mkr och att kommunen inte behöver göra någon nyupplåning under planperioden. Ränta på pensionsavsättning är beräknad till 342 tkr (2016). Intäkter i form av borgensavgift på borgensåtaganden till de kommunala bolagen beräknas med 0,2%. Finansiell leasing av biobränsleanläggning Under 2012 har Vansbro kommun och Rindi arbetat med att omförhandla hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting och förtydliga hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. Ett nytt avtal tecknades i slutet av 2012 och ska gälla från och med Ett nytt 25-årigt hyresavtal har förhandlats fram som innebär en modernisering av det gamla avtalet från 1999 men också innehåller vissa förtydliganden. En viktig princip i avtalet är genomrinningsprincipen som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från 1 januari 2013 till och med år 2037, men är möjligt att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gäller till och med år Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på ca 17 mkr för åren Hyrorna ska återbetalas enligt en betalningsplan under På lånet löper en ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan lånet är återbetalat, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Kommunen och Nordisk Renting har tecknat ett tilläggsavtal till tidigare optionsavtal, som innebär att kommunen kan lösa ut anläggningen till bokfört värde varje år från och med den 31 december 2016 till och med 31 december Dessa avtal innebär att kommunen inte längre har en kostnadsbelastning pga olika längd på avtalen. Justering har gjorts av klassificeringen, från operationell leasing till finansiell leasing. För kommande år har kommunen en positiv effekt på resultatet. Kapitalkostnader Kapitalkostnader framräknas av ekonomifunktionen. Begreppet kapitalkostnader avser en årlig ersättning mellan kommunens finansförvaltning och övriga verksamheter. Ersättningen utgör en periodiserad återbetalning av de medel som finansförvaltningen ställer till verksamheternas förfogande för investeringar. Verksamheterna erhåller full kostnadstäckning för sina kapitalkostnader och hanteras utanför verksamheternas ramtilldelning. Kapitalkostnaderna beräknas enligt sk nominell metod, vilket innebär att den innefattar årlig avskrivning på investeringens anskaffningsvärde utifrån investeringens ekonomiska livslängd och ränta på ej avskrivna belopp. Räntesatsen är den av Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderade internränta som år 2015 är 2,5 %. 10

80 INVESTERINGAR I dessa ekonomiska planeringsförutsättningar är investeringsnivån beräknad till 17 mkr i genomsnitt per budgetår under en femårsperiod from SPECIFICERING AV VISSA STATSBIDRAG Specificering av vissa statsbidrag för kommuner går för närvarande ej att göra då den antagna statsbudgeten inte särredovisar generella och riktade statsbidrag. 11

81

82 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Säkerhetssamordnare Avtal/307 Niclas Jolhammar Kommunstyrelsen Rekommendation till beslut 1. att kommunstyrelsen beslutar att Vansbro kommun tecknar avtal med Westerdala civilförsvarsförening om frivilliga resursgrupper enligt bifogade avtalsförslag 2. att kommunstyrelsen beslutar att FRG-organisatoriskt läggs under räddningstjänsten 3. att kommunstyrelsen beslutar att kostnader för de frivilliga resursgrupperna bejakas i budgetarbetet inom samhällsbyggnads verksamhetsområde Sammanfattning Räddningstjänsten i kommunen har sedan några år tillbaka ett avtal med Westerdala civilförsvarsförening om frivilliga resursgrupper. Frivilliga Resursgruppens uppgift är att finnas till hands för kommunen när de ordinarie resurserna behöver förstärkas. För att förtydliga och formalisera kommunens frivilliga resursgrupps funktion har två nya avtalförslag tagits fram. Ett avtal tecknas mellan Vansbro kommun och Westerdala civilförsvarsförening. Westerdala Civilförsvarsförening åtar sig att genom avtalet att samordna och utbilda de personer som ska bemanna kommunens frivilliga resursgrupp. Det andra avtalet tecknas mellan Vansbro kommun, Westerdala civilförsvarsförening och den frivillige och beskriver de olika parternas åtaganden. Bakgrund Räddningstjänsten i kommunen har sedan några år tillbaka ett avtal med Westerdala civilförsvarsförening om frivilliga resursgrupper. Frivilliga Resursgruppens uppgift är att finnas till hands för kommunen när de ordinarie resurserna behöver förstärkas. Frivilliga Resursgruppen kallas in på begäran av kommunledningen när något extraordinärt hänt för att till exempel hjälpa till med evakueringar, information, administration och andra praktiska uppgifter. Även medmänskligt stöd till drabbade är en viktig arbetsuppgift för en FRG-medlem. Under den skogsbranden i Västmanland deltog kommunens frivilliga resursgrupp tillsammans med många andra resursgrupper från hela landet. Resursgrupperna användes inom flera olika områden som exempelvis trafikdirigering, mattransporter och Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

83 2(2) andra resurskrävande arbetsuppgifter. Många olika aktörer som var involverade arbetet har utryckt att de upplevt resursgrupperna som en värdefull resurs under branden. För att förtydliga och formalisera kommunens frivilliga resursgrupps funktion har två nya avtalförslag tagits fram. Ett avtal tecknas mellan Vansbro kommun och Westerdala Civilförsvarsförening. Westerdala Civilförsvarsförening åtar sig att genom avtalet att samordna och utbilda personer som kan bemanna kommunens frivilliga resursgrupp. Det andra avtalet tecknas mellan Vansbro kommun, Westerdala civilförsvarsförening och den frivillige och beskriver de olika parternas åtaganden. Konsekvenser Om kommunen har en aktiv och fungerande FRG-organisation finns goda möjligheter, för en i sammanhanget låg kostnad, att förstärka upp delar av kommunens verksamheter under en krissituation. De kostnader som är förenade med de frivilliga resursgrupperna är en ersättning på : - årligen till Westerdala Civilförsvarsförening för samordna och tillhandahålla grundutbildad personal. Vid behovsanpassade utbildningar och övningar kopplat till arbetet med extraordinära händelser kan medel tas ur det årliga statsbidraget från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kostnader för utrustning och material tillkommer utifrån de uppdrag som är aktuella. Beslutsunderlag Avtal om FRG Westerdala Civilförsvarsförening Avtal/307 Personligt FRG-avtal Avtal/307 Beslutet expedieras till : Kommunchef, Elisabeth Rooth-Eriksson Verksamhetschef Samhällsbyggnad, Thomas Carlsson Westerdala Civilförsvarsförening, Sven-Åke Arvidssson Räddningschef, Bo Lundberg Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

84 Westerdala Civilförsvarsförening har på uppdrag av Vansbro Kommun åtagit sig att vara samordnare för kommunens frivilligorganisationer samt att organisera och tillhandahålla frivilliga resursgrupper, FRG vid fredstida kriser inom Vansbro kommuns geografiska område. Med anledning av detta tecknas följande avtal. AVTAL 1 Parter Vansbro kommun med org. nr , nedan kallad kommunen och Westerdala Civilförsvarsförening med org. nr nedan kallad Wcf. 2 Avtalets syfte Detta avtal formaliserar Vansbro kommuns uppdrag till Wcf. 3 Uppdrag Wcf förbinder sig att upprätthålla erforderlig insatsorganisation för att kunna genomföra/tillhandahålla och/eller förmedla resurser enligt detta avtal inom Vansbro kommuns geografiska område. Wcf skall vid begäran från annan kommun kunna bistå denna efter godkännande av kommunstyrelsens ordförande eller dennes ersättare. I sådant fall debiterar Vansbro kommun den aktuella kommunen för kostnader i samband med insatsen. 3.1 Uppgifter Rollen som samordnare av FRG innebär att Wcf skall: - etablera kontakter med frivilligorganisationer, ideella föreningar och trossamfund för att skapa förutsättningar för att tillhandahålla de resurser som behövs vid varierande samhällspåfrestningar, såväl lokala händelser som vid extraordinära händelser. - ha förmåga att på uppdrag av kommunens krisledningsorganisation kunna leda och samordna olika frivilliga resurser. -efter kommunstyrelsens ordförande eller dennes ersättares medgivande kunna underställas polisen alt. räddningsledaren för vissa typer av händelser/uppdrag. - aktivt medverka i kommunens beredskapsplanering, samt att vara väl insatt i beredskapsplaneringen för samhällsviktig verksamhet. 3.2 Förmedling av Frivilliga ResursGrupper (FRG) Wcf skall vid fredstida kriser och samhällspåfrestningar, med hjälp av FRG, tillhandahålla nedan beskrivna resurser. Sidan 1 av 4

85 3.2.1 Fasta informationsplatser Under kortare tid (2-3 dygn) ha förmåga att upprätta 4 informationsplatser, med 2 informatörer dygnet runt, och under längre tid (4-10 dygn) ha förmåga att upprätthålla 2-3 informationsplatser med 2 informatörer dygnet runt. Utrustning för samband tillhandahålls Wcf Förstärka kommunens upplysningscentral Vid behov kunna förstärka kommunens upplysningscentral, under den tid som den fredstida krisen eller samhällspåfrestningen pågår. Behov av förstärkning avgörs av kommunchef Avspärrning av riskområde På uppdrag av polis eller räddningledare kunna utföra avspärrningar av riskområde eller motsvarande, förutsatt att extra materiella resurser tillhandahålls av polis eller räddningstjänst. Skall även kunna bistå med bevakning av avspärrat område Eftersök av bortkomna personer Förmåga att på uppdrag av polis/räddningsledare kunna förmedla kontakt med frivilliga resurser för eftersök av bortkomna personer Transporter På uppdrag av kommunstyrelsens ordförande eller dennes ersättare vid fredstida kriser, kunna utföra transporter av förnödenheter och resurser till nödställda. Skall också kunna medverka vid evakueringar Övriga uppgifter Kommunstyrelsens ordförande eller dennes ersättare skall därutöver kunna ge Wcf uppgifter som efter dialog med larmansvarigt befäl befinns lämpliga. 4 Utbildnings- och övningsverksamhet Wcf har i och med detta avtal ansvaret för att utbilda och öva de personer som ingår i FRG organisationen. Sidan 2 av 4

86 4.1 Resursförteckning Wcf skall ansvara för ajourhållande av FRG gruppernas kompetens, utbildning och övningsstatus. Wcf skall ajourhålla larmlistor vilka tillställes kommunens säkerhetssamordnare. 5 Ersättning För uppdraget enligt 3 ovan erhåller Wcf 10,0 kkr./år. Från och med 1 jan 2016 skall avgiften justeras årligen med förändringarna i konsumentprisindex (KPI). Avgiften multipliceras med förändringen i KPI. Jämförelsen skall göras med KPI för okt månad 2014 (bastal) och okt månad närmast före den årliga justeringen. Kommunen ska årligen till Wcf efter fakturering utbetala ersättning med anledning av detta avtal före 15 januari. För uppdraget enligt 4 utgår ersättning baserad på genomförda delar verksamhetsplanen som nämns i 6. Wcf fakturerar kommunen i samband med genomförandet av utbildningen eller övningsinsatsen. 5.1 Ersättning vid skarpa insatser av Westerdala Civilförsvarsförening och Frivilliga Resursgrupper Med skarp insats menas specifik händelse då kommunen påkallat insats av Frivilliga Resursgrupper genom Wcf. Ersättning utgår enligt följande vid skarpa insatser: Personlig ersättning enl. RiB, Kollektivavtal för Räddningstjänstpersonal i Beredskap Bilersättning för inställelse enl. Skatteverkets anvisning Resa bostad -arbetsplats Westerdala Civilförsvarsförening fakturerar Vansbro kommun gemensamma kostnader för samband, utrustning, livsmedel och annan utrustning som införskaffats för uppdragets utförande. 6 Redovisning Wcf skall senast den 1 mars årligen tillställa kommunen såväl ekonomisk rapport som verksamhetsberättelse för det gångna verksamhetsåret. Skriftlig verksamhetsplan för kommande verksamhetsår skall redovisas årligen senast under oktober månad. Sidan 3 av 4

87 7 Avtalstid Detta avtal gäller från och med 2015-xx-xx till Avtalet förlängs därefter med ytterligare 2 (två) år om inte någondera part senast 9 månader före avtalets utgång skriftligen sagt upp avtalet. Part äger endast häva detta avtal vid motpartens väsentliga kontraktsbrott. Dock skall part ha givit motpart, efter skriftlig anmaning därom, skälig tid till rättelse. 8 Avtalsöverlåtelse Detta avtal får ej helt eller delvis överlåtas till annan part utan den andra partens skriftliga medgivande. 9 Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal, skall godkännas av parterna skriftligen och läggas som bilagor till detta avtal. 10 Tvist Tvist med anledning av detta avtal skall hänskjutas till allmän domstol. 11 Giltighet Avtalet gäller förutsatt att kommunstyrelsen i Vansbro kommun godkänner detta avtal genom beslut som vinner laga kraft. Detta avtal upprättas i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Vansbro den Vansbro kommun Westerdala Civilförsvarsförening Per-Anders Westhed Kommunstyrelsens ordf. Sven-Åke Arvidsson Ordförande Sidan 4 av 4

88 Datum Vårt diarienummer Sida 1 (3) Vår adress Medborgarhuset Vansbro kommun Vansbro Besöksadress Fabriksvägen 11 Handläggare, telefon, e-post Niclas Jolhammar, Säkerhetssamordnare ex till vardera parter Överenskommelse om att medverka i Vansbro kommuns Frivilliga resursgrupp Inledning Syftet med överenskommelsen är att ge kommunen tillgång till frivilliga personers resurser som kan förstärka och komplettera de ordinarie resurser som finns tillgängliga för fredstida kriser. Vansbro kommun tecknar därför en överenskommelse med: Namn Adress Postadress E-postadress Personnummer Tel.nr hem Tel.nr arbete Mobilnr. nedan kallad den frivillige Den frivilliges åtaganden Den frivillige accepterar en inställelsetid på 4 timmar efter det att kallelse erhållits. Kallelse kan komma på obekväm tid, nattetid eller helger. Den frivillige ansvarar för att rätt kontaktinformation finns hos Weserdala Civilförsvarsförening. Den frivillige åtar sig att efter särskild överenskommelse medverka i av Westerdala Civilförsvarsförening anordnad övning eller utbildning. Den frivillige åtar sig att hålla sin arbetsgivare informerad om innehållet i denna överenskommelse samt om vikten av att delta i insatser, övningar och utbildningar.

89 Sekretessförbindelse Den frivillige omfattas av sekretess i enlighet med den sekretessförbindelse som är intagen som bilaga till denna överenskommelse. (bilaga 1) Ersättningar Ersättning utgår en halvtimme före den tidpunkt den frivillige inställer sig på angiven inställelseplats. Ersättning upphör en halvtimme efter det att den frivillige avslutat sin tjänstgöring. Den frivillige är berättigad till ersättning för tjänstgöring vid skarp insats enligt den ersättningsnivå som gäller för deltidsanställd Räddningstjänstpersonal i Beredskap enligt för dem gällande kollektivavtal Rib. Reseersättning följer Skatteverkets anvisning för bilersättning vid inställelse som påkallats av Kommunstyrelsens ordförande eller dennes ersättare. Den frivillige har även rätt till ersättning för resor och uppehälle i samband med tjänstgöring under skarp insats. Med skarp insats menas specifik händelse då kommunen påkallat insats av Frivilliga Resursgrupper genom Wcf. Westerdala Civilförsvarsförenings åtaganden Westerdala Civilförsvarsförening svarar för arbetsledning och att arbetsmiljön för den frivillige är tillfredställande med hänsyn till arbetets speciella natur. Westerdala Civilförsvarsförening svarar vidare för att den enskilde alltid erhåller lämpligt skydd och lämplig utrustning för det arbete som den frivillige skall utföra. Vansbro kommuns åtaganden Vansbro kommun svarar för person- och sakskada som den frivillge orsakar tredje man under utförandet av uppdraget, såvida den frivillige inte uppsåtligen eller på grund av grov vårdslöshet orsakat skadan. Vansbro kommun svarar vidare för att den frivillige under verksamhetstid omfattas av kommunens kollektiva olycksfallsförsäkring. Avtalstid Denna överenskommelse gäller under en tid av 2 år från att det undertecknats av båda parter. Överenskommelsen kan sägas upp av båda parter med en ömsesidig skriftlig uppsägningstid om 3 månader. Om överenskommelsen inte sagts upp senast 3 månader före överenskommelsens utgång sker en automatisk förlängning av överenskommelsen med 1 år. Vansbro kommun den / Elisabeth Rooth-Eriksson Kommunchef. Den frivillige. Sven-Åke Arvidsson Westerdala civilförsvarsförening

90 Bilaga 1 Sekretessförbindelse Denna handling utgör en sekretessförbindelse för.. i all dennes tjänstgöring som Frivillig Resurs Genom undertecknande av denna handling förbinder jag mig att följa gällande regler i offentlighetoch sekretesslagen (2009:400) samt att iaktta tystnadsplikt och inte obehörigen röja något angående förhållanden som kommer till min kännedom under min tjänstgöring som frivillig resurs. Jag är medveten om att sekretessen och tystnadsplikten för sådan information som jag fått del av under min tjänstgöring som frivillig resurs består även efter det att överenskommelsen mellan parterna upphört. Ort.. Datum / Namn. Namnförtydligande..

91

92

93 SERVICEPUNKTER 2015.docx 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2015/70 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNSTYRELSEN Lokala servicepunkter 2015 Rekommendation till beslut att avsätta kronor i driftbidrag för lokala servicepunkter under verksamhetsåret 2015 att att att att att medel tas ur strategisk utveckling teckna avtal med Äppelbo Gemenskap ekonomisk förening för lokal servicepunkt i föreningens lokaler. För detta erhåller Äppelbo Gemenskap ekonomisk förening kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2015 teckna avtal med Föreningen Ja Järna för lokal servicepunkt i föreningens lokaler i Dala-Järna. Avtalet inkluderar ej biblioteksservice. För detta erhåller Föreningen Ja Järna kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2015 teckna avtal med Nås Sockenförening för lokal servicepunkt i Bygdegården, Nås. För detta erhåller Nås Sockenförening kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2015 teckna avtal kring lokal servicepunkt på Finnmarken. För detta erhåller ansvarig förening kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2015 TJÄNSTEUTLÅTANDE KRING LOKALA att att Sammanfattning en kommunövergripande arbetsgrupp bestående av 1 representant från respektive kommundel, 2 representanter från kommunens förvaltning samt informations/kommunikationsansvarig fortsatt har uppdraget att följa, värdera och utveckla lokala servicepunkter fortsätta Förvaltningen på plats vid lokala servicepunkter 2013 etablerades lokala servicepunkter i Äppelbo, Nås och Dala-Järna etablerades en mobil lokal servicepunkt på Finnmarken. Bakgrunden var en förstudie vilken bedrevs i nära samverkan med grupperna. Det finns en gemensam vilja att fortsätta med dessa under 2015 och att fortsätta med konceptet Förvaltningen på plats. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

94 2(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE KRING LOKALA SERVICEPUNKTER 2015.docx Bakgrund De lokala utvecklingsgrupperna i Äppelbo, Dala-Järna, Nås och Finnmarken inkom januari 2011 med skrivelser vad gäller lokala servicepunkter. I dessa uttrycktes behov av - utökad behovsanpassad lokal service - terminalåtkomst - kommunal information Februari 2013 träffades avtal vad gäller lokala servicepunkter i Äppelbo, Dala-Järna och Nås. Dessa förnyades inför träffades också avtal kring mobil servicepunkt på Finnmarken. En lokal servicepunkt finns också vid biblioteket i Vansbro. Avtalet omfattade följande åtaganden: Utvecklingsgruppen förbinder sig att - ha ett visst öppethållande - ordna en digital hörna - digitalt ge möjlighet till betaltjänster - organisera, om lämpligt, biblioteksservice - delta i utbildningar kring lokal service Vansbro kommun förband sig att - för respektive grupps räkning leasa en dator - erbjuda informationsställ och fylla på med broschyrer - organisera transport av beställda böcker - organisera Förvaltningen på plats En arbetsgrupp där alla parter deltar följer regelbundet upp arbetet, har ett erfarenhetsutbyte och planerar Förvaltningen på plats. Förvaltningen på plats har under 2014 genomförts med medverkan av budget/skuld- och konsumentrådgivare, energirådgivare, anhörigsamordnare samt verksamhetschef Samhällsbyggnad. Erfarenheterna från 2013 och 2014 är positiva även om besöksfrekvensen varit låg. Man är dock från utvecklingsgrupperna överens om att det tar tid innan servicepunkterna blir kända. Man vill också fortsätta med Förvaltningen på plats med en mer offensiv annonsering. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

95 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE KRING LOKALA SERVICEPUNKTER 2015.docx Slutsats Lokala servicepunkter uppfattas som ett positiv initiativ och det finns ett stort intresse från utvecklingsgrupperna att fortsätta arbetet. För Vansbro kommun är en väl fungerande service på olika plan av stor vikt och lokala servicepunkter är en viktig del. Förvaltningen upplever det mycket positivt att komma ut till kommundelarna. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

96

97 1(2) FLYGFESTEN 2015.docx TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2015/45 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNSTYRELSEN Ansökan om förlustgaranti samt marknadsföringsbidrag Rekommendation till beslut att bevilja ett garantibelopp på xxx kronor till Västerdalarnas Flygklubb för flygfesten 7 9 augusti 2015 att att vid eventuellt ianspråktagande, medlen tas från strategisk utveckling begäran om marknadsföringsbidrag hanteras av Utskottet för styrning och ekonomi alternativt att att ej bevilja ett garantibelopp till Västerdalarnas Flygklubb för flygfesten 7 9 augusti 2015 begäran om marknadsföringsbidrag hanteras av Utskottet för styrning och ekonomi TJÄNSTEUTLÅTANDE FÖRLUSTGARANTI Sammanfattning Västerdalarnas Flygklubb har inkommit med en ansökan om förlustgaranti samt marknadsföringsbidrag inför flygfesten 7 9 augusti Tidigare flygfester har rönt stor uppmärksamhet i media och bland alla flygintresserade i Sverige och 2012 besöktes evenemanget av mer än besökare. Evenemanget är av stor vikt för Vansbro som kultur- och evenemangskommun. Kommunstyrelsen har dock vad gäller annat evenemang beslutat att ej medge garantibelopp, detta utifrån att detta kan innebära att andra satsningar inte kan göras. Bakgrund Flygfesten 2015 genomförs 7-9 augusti på flygfältet i Dala Järna. Arrangemanget genomförs vart tredje är sedan Intresset för arrangemanget har ökat och man räknar i år med besökare. Man strävar efter att fokusera på vår kommun och bygd under de här dagarna för att ge publik och gäster ett positiv intryck att ta med sig. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

98 2(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE FÖRLUSTGARANTI FLYGFESTEN 2015.docx Västerdalarnas Flygklubb har ansökt om ett garantibelopp på 300 tkr samt ett marknadsföringsbidrag. Inför genomförandet 2003, 2006, 2009 och 2012 beviljades ett garantibelopp på kronor ingicks också ett samarbetsavtal där Vansbro kommun erlade kronor för möjligheten till utställningsyta, helsida i reklambladet mm. Vansbro kommun har genom åren ställt sig positiva till att medge garantibelopp för olika evenemang. Beslut kring garantibelopp kan dock innebära att medel låses upp och att andra satsningar inte kan genomföras. Kommunstyrelsen beslutade t ex 2014 att ej medge ett garantibelopp för Marie Memorial Race utan hänvisade till att föreningen bör bygga upp en egen buffert för den händelse arrangemanget inte kan genomföras. Samma resonemang kan föras kring flygfesten. Beslutet expedieras till : Västerdalarnas Flygklubb Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

99 v Västerdalarnas Flygklubb Box 10, DALA-JÄRNA Tel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer Vansbro kommun VANSBRO ROKOUN Dala-Jarna Ansökan om förlustgaranti inför Flygfesten 7,8 och 9 augusti 2015 Planeringen inför Flygfesten 2015 är sedan länge i full gång. Även med de senaste årens succéer i ryggen så är vårt mål att kunna utveckla och ytterligare förbättra Flygfesten. De senaste Flygfesterna år 2009 och 2012 rönte en oerhört stor uppmärksamhet i media och bland alla flygintresserade i Sverige och även i internationell press. Flygfesten bedömdes som den absolut bästa civila Flygshowen under de åren i Norden. Om man tänker på att vår kommun endast har c:a 7000 innevånare och att Flygfesten besöktes av kanske mer än personer 2012 så förstår vi vilken publikmagnet Flygfesten har blivit för alla flygintresserade i Sverige. Varje Flygfestår är Dala-Järna och Vansbro kommun på flygets Europakarta och på alla flygintresserades läppar. Förväntningarna inför årets Flygfest är mycket stora och med någorlunda bra väder och ett bra program så är det realistiskt att beräkna åskådare. För att lyckas med det, måste vi fortsätta att hålla en mycket hög kvalité och även se till så att vi befäster positionen som den ledande flygshowarrangören i Norden. Vår avsikt är också att alla blickar skall fokuseras mot vår bygd och kommun under de här dagarna och att vår publik och gäster får ett mycket positivt intryck med sig hem. Med vårt stora publikunderlag behöver alla företag och kommunen samarbeta med oss och visa upp sig under så positiva former som möjligt. Det är av en mycket stor betydelse för bygden, vår klubb, samt alla boende i vår kommun att vårt arrangemang lyckas även den här gången så att vi även i fortsättningen har möjlighet att arrangera Flygfesten i Dala-Järna. Samtidigt så innebär det här mycket betydande investeringar och stora ekonomiska risker om vi skulle drabbas av dåligt väder alla dagarna. Med normalt väder räcker det med en dags bra väder för att Flygfesten skall klara ekonomin, men vi har också gjort en budget för att det kan bli regn båda dagarna och den budgeten är det som ligger till grund för vår ansökan om en förlustgaranti. Se bilagor. Vi ansöker om en kommunal förlustgaranti på kr för Flygfesten 2015 samt ett marknadsföringsbidrag. Storleken på marknadsföringsbidraget och utseendet är vi intresserade av att diskutera inom kort. Vi önskar att Vansbro kommun beaktar och behandlar vår ansökan på ett positivt sätt. Kjell Daisheim ordförande Tel mobil. E-post:

100 Budget nr 1. Dåligt väder i två dagar FLYGFESTEN 7, 8 och 9 augusti Förutsättningarna; Fredag kväll 400 personer. Lördag Flyguppvisning 2000 personer. Lördag kväll 1500 personer. Söndag flyguppvisning 2000 personer. Entré; fredag 150 kr, flygshow kr, lördag kväll 170 kr. Krögaren har eget tält. Serveringarna på fältet har egna kiosker. INTÄKTER: Servering, kiosker, provision kr Restaurangtält, provision kr Entré fredag kväll kr Entré lördag flyguppvisning kr Entré lördag kväll kr Entré söndag flyguppvisning kr Sponsorintäkter kr Tivoli kr Utställningsavgifter kr Campingavgifter kr Flyglotteri kr C Souvenirer kr Summa intäkter kr KOSTNADER: Marknadsföring: 1 Annonser tidningar kr Annonser Internet kr Annonser TV kr Affischer, bildekaler kr Programblad kr Storbilds TV kr Summa marknadsföring kr Om rådet Toaletter kr Tält 10000kr Högtalaranläggning, ljud kr Hyra maskiner, (Cramo) kr El, grus, maskinhyra (Sevab) kr Transporter kr Summa området kr Underhållning Trubadur i tältet, fred. o. lörd kr C Dansorkester fredag kr Dansorkester lördag kr Underhållning, fredag kr Underhållning, lördag kr C Summa underhållning kr Andra utgifter Flyguppvisning inki. bränsle kr Vaktstyrka, ambul, rädd.tj kr Logi piloter kr Tillstånd kr Provision sponsorjägare kr Souvenirer, dekaler, biljetter kr Transporter piloter, bensin kr Funktionärströjor kr Mat, piloter och funktionärer kr Försäkringar kr Flygplatsavgifter, (Borlänge) kr Övrigt kr Summa andra utgifter kr Summa kostnader kr Beräknat resultat kr

101 Budget nr 1. Bra väder, två dagar FLYGFESTEN 7, 8 och 9 augusti Förutsättningarna; Fredag kväll 500 personer. Lördag Flyguppvisning personer. Lördag kväll 2000 personer. Söndag flyguppvisning personer. Entré; fredag 150 kr, flygshow kr, lördag kväll 170 kr. Krögaren har eget tält. Serveringarna på fältet har egna kiosker. C.._- C 1 NTÄKTER: Servering, kiosker, provision Restaurangtält, provision Entré fredag kväll Entré lördag flyguppvisning Entré lördag kväll Entré söndag flyguppvisning Sponsorintäkter Tivoli Utställningsavgifter Campingavgifter Flyglotteri Souvenirer Summa intäkter KOSTNADER: Marknadsföring: Annonser tidningar Annonser Internet Annonser TV Affischer, bildekaler Programbiad Storbilds TV Summa marknadsföring Området Toaletter Tält Högtalaranläggning, ljud Hyra maskiner, (Cramo) El, grus, maskinhyra (Sevab) Transporter Summa området Underhållning Trubadur i tältet, fred. o. lörd. Dansorkester fredag Dansorkester lördag Underhållning, fredag Underhållning, lördag Summa underhållning Andra utgifter Flyguppvisning inki. bränsle Vaktstyrka, ambul, rädd.tj. Logi piloter Tillstånd Provision sponsorjägare Souvenirer, dekaler, biljetter Transporter piloter, bensin Funktionärströjor Mat, piloter och funktionärer Försäkringar Flygplatsavgifter, (Borlänge) Övrigt Summa andra utgifter Summa kostnader Beräknat resultat kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

102

103 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE - VANSBRO KOMMUNS UTMÄRKELSE FÖR FRAMSTÅENDE INSATSER INOM IDROTT.docx TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2015/39 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNSTYRELSEN Vansbro kommuns utmärkelse för framstående insatser inom idrott Rekommendation till beslut Sammanställningen har delgivits kommunstyrelsen. Sammanfattning Vansbro kommuns utmärkelse för framstående insatser inom idrotten utdelas för att uppmärksamma de personer som genom sina prestationer är viktiga ambassadörer för sin klubb, sin bygd och för Vansbro kommun. Utmärkelsen utdelas till alla som under året blivit medaljörer i tävlingar på minst SM-nivå oberoende av åldersklass. Enligt reglemente för idrottspriset ska kommunstyrelsen delges en sammanställning. Utdelning sker vid kommunfullmäktiges nästkommande sammanträde. Bakgrund Annonsering har skett med uppmaning till kommunens föreningar att inkomma med förslag på mottagare. Förslag har inkommit såväl från föreningar som privatpersoner. Beslutsunderlag Sammanställning av nominerade mottagare 2014 vilka uppfyller reglementets förutsättningar. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

104 SAMMANSTÄLLNING AV NOMINERADE MOTTAGARE 2014 VILKA UPPFYLLER REGLEMENTETS FÖRUTSÄTTNINGAR Namn Prestation Idrott Föreslagen av Axel Jansson 2:a USM, masstart Skidskytte DJIK, DJIK skidskytte, Maria Strömberg 2:a USM, distans 2:a USM, sprint Emil Danielsson 2:a friidrotts-sm p m 1:a friidrotts-sm p m 1:a Terräng-SM p m Friidrott DJIK, Ann Eriksson Gabriel Stegmayr Nordin 1:a SM, masstart Skidskytte DJIK, DJIK skidskytte, Kristin Nordin Johan Gustafsson 2x 3:a på SM Segel- och motorflyg Kjell Dalsheim Karin Håll 3x SM-brons Skidorientering Erica Håll Melvin Morén 2:a på SM Slopestyle Joakim Morén 3:a på SM Big Air Moa Olsson 1:a på junior-sm Längdskidor Maud Nilsson Märta Andersson Damer 12-13: Skidskytte DJIK, DJIK skidskytte, Jenny Olsson 2:a SM, masstart 3:a SM, sprint 3:a SM, distans 2:a SM, stafett Olof Eriksson SM-guld Amerikansk fotboll Annika Braman Eriksson (för Carlstad Crusaders) Oskar Danielsson Frost 3:a USM, sprint Längdskidor DJIK, Björn Lundin, Ann Eriksson Sofia Jonsson 2:a SM Motorflyg Kjell Dalsheim

105 NINGAR

106

107 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE NOMINERING AV KANDIDATER TILL BOLAGSSTYRELSEN I INLANDSBANAN TURISM AB-1.docx TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2015/55 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNSTYRELSEN Nominering av kandidater till bolagsstyrelsen i Inlandsbanan Turism AB Rekommendation till beslut 1. xx nomineras till styrelseordförande i Inlandsbanan Turism AB 2. xx nomineras till styrelseledamot i Inlandsbanan Turism AB 3. förvaltningen ges i uppdrag att sammanställa information om de nominerade enligt valberedningens önskemål Sammanfattning Vansbro kommun har getts möjlighet att nominera kandidater till ledamöter i bolagsstyrelsen i Inlandsbanan Turism AB för en tid av 4 år. Bakgrund Vansbro kommun har getts möjlighet att nominera kandidater till ledamöter i bolagsstyrelsen i Inlandsbanan Turism AB för en tid av 4 år. Valberedningen påpekar att Inlandsbanan Turism AB tagit beslut om att driva Destination Inlandet och ser därför att de som nomineras till bolaget bör ha erfarenhet av destinationsverksamhet. Valberedningen önskar att de nominerade personernas övriga uppdrag, förutom förtroendeuppdragen i kommunen, samt andra betydelsefulla meriter och erfarenheter, t ex speciell utbildning och uppdrag eller anställningar hos andra än kommunen, ska anges. Beslutet expedieras till : Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

108

109 Boende för ensamkommande barn 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad/Ekonomi-IT KS 2015/128 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Ripstigen 3, försäljning och förhyrning Rekommendation till beslut Vansbro kommun säljer tillbaka byggnaderna med adressen Ripstigen 3 på fastigheten Vansbro 9:4 till stiftelsen Vansbrohem för en (1) krona. Vansbro kommun tecknar ett hyresavtal med Stiftelsen Vansbrohem för förhyrning av Ripstigen 3 för boende för ensamkommande flyktingbarn. Finansiering av förhyrningen av lokalerna på Ripstigen 3 sker genom ersättning från Migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn. Besluten gäller under förutsättning att Stiftelsen Vansbrohem fattar motsvarande beslut om att iordningsställa och hyra ut Ripstigen 3. Sammanfattning Vansbro kommun har i överenskommelse med Migrationsverket fr.o.m. 16 juni 2014 och tillsvidare avtalat om att ta emot och hålla 10 boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn. Vansbro kommun hyr Kantaren 2 och 3 (Skokartongen) av Vansbrohem som har ställt iordning fastigheten och idag bor 19 barn där. Avtal har därefter tecknats med Migrationsverket att utöka till 20 boendeplatser och då räcker inte utrymmena på Kantaren 2 och 3 till och ett nytt boende måste etableras. Etableringen av ytterligare ett boende bedöms rymmas inom de medel kommunen erhåller från Migrationsverket för avsedd verksamhet. Inför förra beslutet om boende fanns Ripstigen 3 med som ett alternativ men valdes bort till förmån för Kantaren 2 och 3 Bakgrund Vansbro kommun har i överenskommelse med Migrationsverket fr.o.m. 16 juni 2014 och tillsvidare avtalat om att ta emot och hålla 10 boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn. Vansbro kommun hyr Kantaren 2 och 3 (Skokartongen) av Vansbrohem som har ställt iordning fastigheten och idag bor 19 barn där. Avtal har därefter tecknats med Migrationsverket att utöka till 20 boendeplatser och då räcker inte utrymmena på Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

110 Boende för ensamkommande barn 2(2) Kantaren 2 och 3 till och ett nytt boende måste etableras. Med en överenskommelse med 20 platser så får man räkna med att det kommer att bli minst 30 barn i och med att vi ska tillhandahålla minst 9 platser för asylsökande och varefter barnen får permanent uppehållstillstånd fylls det på med nya asylsökande samtidigt som de som fått permanent uppehållstillstånd bor kvar. Dessutom kommer det, när barnen blir myndiga, behövas utslussningslägenheter. Inför förra beslutet om boende fanns Ripstigen 3 med som ett alternativ men valdes bort till förmån för Kantaren 2 och 3. Eftersom byggnaderna på Ripstigen 3 står på ofri grund bör fastigheten säljas tillbaka till Stiftelsen Vansbrohem och motsvarande hyreslösning görs för Ripstigen 3 som gjordes för Kantaren 2 och 3. Ett alternativ till en återförsäljning av byggnaderna är att stycka av fastigheten och förvärva fastigheten från Stiftelse Vansbrohem. Vansbro kommun måste då avsätta investeringsmedel för renovering av byggnaden och köp av fastigheten. I investeringsplanen finns i nuläget inte något sådant utrymme. Konsekvenser I och med att Vansbro kommun tecknat ett nytt avtal med Migrationsverket och antalet boendeplatser ökar behövs ett nytt boende etableras inom några månader. Etableringen av ytterligare ett boende bedöms rymmas inom de medel kommunen erhåller från Migrationsverket för avsedd verksamhet. Slutsats För att lösa boende för ökat antal ensamkommande flyktingbar till kommunen rekommenderas lösningen där kommunen förhyr lokal av Stiftelsen Vansbrohem. Beslutet expedieras till : Ekonomichef Catarina Willman Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Fastighetschef Jan Bjelvenmark Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

111 Vansbro kommun 13 Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll KS Lb 13 Ärende KS 20 14/562 Framtida vindkratt, ev. påverkan av kulturmiljöer Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen ges uppdrag att svara Bergvik Skog AB att planerade vindområden strider mot översiktsplanen. Ärendet Från Föreningen Borta Med Vinden har en skrivelse angående den möjlighet Bergvik Skog gett om tidig dialog kring eventuell vindkraftsetablering. Föreningen menar att Vansbro kommun ska uttala ett nej till fler vindkraftverk. Förslag Ordförandens förslag: Förvaltningen ges uppdrag att svara Bergvik Skog AB att planerade vindområden strider mot översiktsplanen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande handling #3 Skrivelse från Föreningen Borta Med Vinden handling # 2 Justerare Utdra sbestyrkande

112 1(2) VINDOMRÅDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2014/562 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNSTYRELSEN Bergviks nya vindbruksområden skrivelse från Föreningen Borta Med Vinden Rekommendation till beslut att Sammanfattning uppdra till förvaltningen att avge svar med innebörden att Vansbro kommun i dagsläget inte har för avsikt att generellt säga nej till fler vindkraftverk i kommunen men vill kunna styra och påverka i ett tidigt skede av exploatörernas planering för att undvika vindkraft på ställen där de riskerar att påtagligt skada motstående intressen. Från Föreningen Borta Med Vinden har en skrivelse inkommit kring den möjlighet Bergvik Skog har erbjudit kring tidig dialog kring eventuell vindkraftsetablering. Föreningen menar att Vansbro kommun ska uttala ett nej till fler vindkraftverk. Bakgrund Från Föreningen Borta Med Vinden har en skrivelse inkommit kring den möjlighet Bergvik Skog har erbjudit kring tidig dialog kring eventuell vindkraftsetablering och synpunkt framförs kring att Vansbro kommun ska uttala ett nej till fler vindkraftverk. Föreningen ställer frågan om Vansbro kommun har avgivit några synpunkter angående de områden som nu utpekas och menar att Vansbro kommun bör avge ett utlåtande till Bergvik och där uttala ett nej till fler vindkraftverk i Vansbro kommun. TJÄNSTEUTLÅTANDE BERGVIKS NYA Vansbro kommun har i sin översiktsplan tagit viss ställning gällande vindkraft genom att ange riksintresseområdet i söder (Säfsnäs-Grangärde), samt det angivna orörda området i nordost med vindkraftsförbud. Dessutom har kommunen pekat ut tre områden som utredningsområden för vindkraft där kommunen, utan närmare utredning, sett få direkta motstående intressen mot vindbruk. I översiktsplanen finns även befintliga områden med vindkraft utpekade som vindkraftsområden. Vansbro kommun har dessutom tagit ställning mer konkret i samband med Energimyndighetens översyn av riksintresseområden för vindbruk bl.a. gällande Skalet och området söder om korpfjället kring Gransjöbergets naturreservat, Nybofjäll samt Lakoberg. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

113 2(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE BERGVIKS NYA VINDOMRÅDEN Eftersom kommunen i dagsläget aktivt måste tillstyrka anläggningar som kräver tillstånd enligt Miljöbalken så har en ev. exploatör ingen möjlighet att få tillstånd för större verksamheter utan kommunens samtycke. Kommunens översiktsplan är tillgänglig för alla och den som planerar för vindkraft bör i ett tidigt skede ta kontakt med kommunen och jämföra sina planer med kommunens översiktsplan och övriga ställningstaganden. Vansbro kommun har i dagsläget ingen avsikt att generellt säga nej till fler vindkraftverk i kommunen, men Vansbro kommun vill kunna styra och påverka i ett tidigt skede av exploatörernas planering för att undvika vindkraft på ställen där de riskerar att påtagligt skada motstående intressen. Beslutsunderlag Skrivelse från Föreningen Borta Med Vinden Beslutet expedieras till : Föreningen Borta Med Vinden,Gunnar Lindholm Tomas Isaksson, enhetschef Miljö och Bygg Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

114

115 Till kommunstyrelsen Nya förslag från Bergvik till vindbruksområden i kommunen Bergvik Skog har i augusti i år på sin hemsida lagt ut stora vindbruksområden i kommunens sydvästra hörn mellan Korpfjället i norr och ner till Lakoberget i söder mot Värmlandsgränsen. Dessutom är ett vindbruksområde utlagt norrut väster om Van. Se bifogad karta. Bergvik Skog erbjuder via sin webb en möjlighet till tidig dialog. Syftet är att den som har synpunkter eller information om vindområden skall ha möjlighet att delge Bergvik detta före projektering påbörjas och före den lagstadgade samrådsprocessen inleds vid en eventuell vindkraftsetablering. Vi undrar nu: Har Vansbro kommun avgivit några synpunkter angående dessa vindområden. I söder inkräktar vindbruksområdet på områden med vindkraftsförbud i kommunens Översiktsplan från 2011, på naturreservat, Natura 2000-område och på fäbodmiljöer. Områdena sträcker sig dessutom långt utanför de områden, som Energimyndigheten nyligen pekat ut som riksintresse för vindkraft. Vi ser Bergviks handlande som en ren provokation mot kommunen och demokratiskt fattade beslut. Man bortser ifrån att kommunstyrelsen i augusti 2012 enhälligt beslöt att inte ändra översiktsplanen och därmed vidhöll gällande vindkraftsförbud. Vansbro kommun har i dagsläget flest vindkraftverk i länet, 20 st och ytterligare 13 st direkt utanför gränsen i Malung/Sälens och Ludvika kommun. Vi anser att kommunen i ett utlåtande till Bergvik de vill ju ha in synpunkter skall säga nej till fler vindkraftverk i kommunen. Vansbro den 9 oktober 2014 För Föreningen Borta Med Vinden Gunnar Lindholm

116 Vansbro 15 kommun Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll KS Lb 15 Ärende KS 20 15/52 Uppföljning, Vansbro kommuns energi- och klimatarbete 2014 Förslag till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen tar del av uppföljningen som ett led i verksamhetsplanen för energioch klimatrådgivningen Ärendet Fastställd verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivningen 2014 följs upp efter året för att utvärdera de uppsatta målen. Förslag Ordförandens förslag: Kommunstyrelsen rekommenderas att ta del av uppföljningen som ett led i verksamhetspianen för energi- och klimatrådgivningen Besi utsunderlag Tjänsteutlåtande handling # 2

117 TJUT_EKR_uppföljning_2014_150126_VK 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Energi- och klimatrådgivare Maria Olofsson Ärende Uppföljning Energi- och klimatrådgivningen Kommunstyrelsen Uppföljning av Energi- och klimatrådgivningen 2014 Rekommendation till beslut Att ta del av uppföljningen som ett led i verksamhetsplanen för energi- och klimatrådgivningen Sammanfattning Fastställand verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivningen 2014 uppföljs efter året för att utvärdera de uppsatta målen. Transportrådgivning Kampanjen Grönare Vägval utmynnade för Vansbros del i informationsutskick till 10 lokala företag. Kampanjen riktade sig till företag som erbjuda sina anställda att köpa företagskort, ett pris reducerat månadskort, på länets kollektivtrafik. Vansbro kommun som arbetsgivare har antagit erbjudandet. Energieffektivisering i Företag Några företag har under 2014 deltagit i ett projekt som bedrivs av Länsstyrelsen Dalarna och GävleDala Energikontor. Detta projekt BEE, Branschvis Energi Effektivisering, kommer förhoppningsvis att leda till att företagen effektiviserar sin energianvändning. Miljöalmanackan Arbetet med Miljöalmanackan 2015 har fortlöpt juni-november Almanackan innehåller information från DalaVatten och avfall samt energi och miljötips i vardagen. Energi- och Klimatrådgivningen är delfinansiär (ca :-). Hemsidan Energi- och klimatrådgivaren har under året deltagit på webbredaktörsträffar för att tillsammans med andra webbansvariga i kommunen arbeta med Vansbro kommuns hemsida. Earth Hour 2014 släckte man en timme i Vansbro kommunhus En tipsrunda fanns på bibloteket i Vansbro och Dala-Järna veckan före släckningen. Sammanlagt deltog ca 25 personer på tipspromenad. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

118 TJUT_EKR_uppföljning_2014_150126_VK 2(3) Uthållig idrott- energikartläggning av idrottsanläggning Vansbro AIK har deltagit i projektet. Belysning vid en uteplan har varit det som kunnat generera bidrag. Dock kunde ingen riktig ljusberäkning presenteras så bidraget gick om intet. Servicepunkter/biblotek Informationshylla i kommunhusets entré med växlande tema på aktuellt material/information. Inbjuden till servicepunkterna i Nås, Äppelbo, Dala-Järna och Vansbro. Besök på servicepunkterna skedde under våren Projekt BEE-tidigare har några företag i Vansbro tackat ja till deltagande i det branschvisa energieffektiviseringsprojektet. Detta år var det livsmedelshandlare och bensinmackar tur att bli erbjudna energikartläggning. Ingen tackade ja i Vansbro kommun. Mount EE- Energieffektivt byggande i kallt klimat. Nya Myrbacka skola klassas med minienergistandard. Projektet har följt byggprocessen tillsammans med Länsstyrelsen och ByggDialog Dalarna. Det kommer att bli en erfarenhetsåterföring i projektet mars Typhusprovning ett projekt där småhus har tryckprovats och genomgått termografering. Syfte är att analysera klimatskalet på en fastighet och upptäcka energislöseri i byggnader från olika byggnadsepoker. Huset som deltog från Vansbro kommun var det äldsta. Mässor/marknad/företagsfrukost Vansbro kulturhus vår och julmarknad, Rättviks vårmarknad, Bomässa Leksand, Fritidshusmässa Sälen, Kompetensutveckling XL-träff för Energi- och klimatrådgivare i GävleDala regionen samt Värmland, Hedmark-Oppland, Örebro och Mälardalen Nätverksträff för Energi- och klimatrådgivare Termofotografering tryckprovning Högskolan Dalarna Projektinformation BEE Energimyndighetens Grundutbildning 3+2 dagar Energimyndighetens temadagar transport samt företag BioGasMitt BIOenergi - studiebesök MountEE energieffektivt byggande - studiebesök och seminarium Svensk Energiutbildning seminarium och mässa Kvantitativa aktiviteter, inom parantes mål för 2014 Antal rådgivningskontakter: 46 st (100 st) Antal mässor/marknader/servicepunkter 5 st (0 st) Antal pressklipp/radio: 3st (4 st) Antal annonser: 5st (15 st) Antal unika träffar på hemsidan: 1302 st (420 st) Antal företagsbesök: 3 st (8 st) Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

119 TJUT_EKR_uppföljning_2014_150126_VK 3(3) Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

120 Energimyndigheten EKONOMISK REDOVISNING 1(1) Datum Dnr Projektnr Energi- och klimatrådgivning Kommun: VANSBRO KOMMUN UNSEN Vansbro kommun Energimyndigheten har beviljat: kr Förbrukade medel för kalenderår 2014 Lönekostnader Utrustning Material Resor Övriga kostnader Utbildning Konsultkostnader Summa förbrukade medel kr kr 4 000kr 5 000kr kr kr kr kr Datum och fl tcin res nteckning ProjktIedare rmnteckning NamnförtydIignde - Namniörtydligande Per-Anders Westhed Elisabeth Rooth-Eriksson CJ- Maria Olofsson Redovisningen ska vara Energimyndigheten tillhanda senast den 31 januari. Godkänd/namnförtydligande 0, Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax Org.nr

121 Vansbro kommun 19 Kommunstyrelsens utskott Omsorg Protokoll Ks Oms 29 Ärende KS 2014/526 Avvikelser, Vård och omsorg 2014 Förslag till kommunstyrelsen Sammanställningen av avvikelserapporteringen inom vård- och omsorg för 2014 godkännes. Ärendet Vansbro kommun arbetar förebyggande och gör riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och munhälsa vid minst ett tillfälle per år för alla vård- och omsorgstagare som godkänner detta. Bedömning sker med validerade screeningsformulär. Vid identifierad risk sätts åtgärder in och dessa följs kontinuerligt upp. Såväl bedömning, åtgärder och uppföljning registreras i Senior Alert, (SA). Vård och omsorg identifierar de vård- och omsorgstagare med risk för undernäring, fall och trycksår samt nu också för att verka för god munhälsa. Riskbedömningarna är ett hjälpmedel för att motverka fall, undernäring och trycksår samt nu också för att verka för god munhälsa och har då möjlighet att snabbt erbjuda relevanta åtgärder. Rutin rapportering och utredning av klagomål, synpunkter och avvikelser har reviderats och gäller från Från och med 1januari 2014 registreras alla avvikelser i verksamhetssystemet Treserva. Personal har fått utbildning i hur systemet skall användas. All avvikelsehantering syftar till att utveckla verksamheten och göra den säkrare. Utifrån avvikelser gås olika aktuella rutiner igenom och revideras och utvecklas allt för att stärka patientsäkerheten. Förändringar av gällande rutiner bl.a. inom området läkemedelshantering i allmänhet pågår och framförallt handlar det om att säkra upp läkemedelshanteringen för personer inskrivna i hemsjukvården. För att förstärka kompetensen inom läkemedelsområdet har en stående delegeringsutbildning (1 ggr/mån) startats upp under hösten 2014, uppdelat på olika områden utifrån behov som uppmärksammats genom avvikelser. Avvikelsehantering är en viktig del i kvalitetsarbetet, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och Patientsäkerhetslagen (2010:659) Det är viktigt att alla fel och brister uppmärksammas, men även att uppmärksamma saker där det kunde ha blivit fel är av stort värde för kvalitetsarbetet. Förslag Ordförandens förslag: Sammanställningen av avvikelserapporteringen inom vård- och omsorg för 2014 godkännes. Justerare Utdragsbestyrkande

122 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Vård och omsorg KS 2014/526 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Lis Frost Danielson KOMMUNSTYRELSEN Information om avvikelsehantering inom vård- och omsorg Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen rekommenderas besluta att godkänna sammanställningen av avvikelserapporteringen inom vård- och omsorg för Bakgrund Detta är en kort sammanställning av förekomsten av avvikelserapporteringen som även innefattar förekomsten av fallrapportering inom vård- och omsorg för året Ansvarig för rutinerna och sammanställning av avvikelserapporter är MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska). Sammanställningen diarieförs och de åtgärder som vidtagits med anledning av dessa avvikelser dokumenteras i en åtgärdsplan och/eller en vårdplan för den enskilde som tas upp på arbetsplatsträffar och genom uppdatering av skriftliga gällande rutiner. Vansbro kommun arbetar förebyggande och gör riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och munhälsa vid minst ett tillfälle per år för alla vård- och omsorgstagare som godkänner detta. Bedömning sker med validerade screeningsformulär. Vid identifierad risk sätts åtgärder in och dessa följs kontinuerligt upp. Såväl bedömning, åtgärder och uppföljning registreras i Senior Alert, (SA) Vi identifierar de vård- och omsorgstagare med risk för undernäring, fall och trycksår samt nu också för att verka för god munhälsa. Riskbedömningarna är ett hjälpmedel för att motverka fall, undernäring och trycksår samt nu också för att verka för god munhälsa och har då möjlighet att snabbt erbjuda relevanta åtgärder. Rutin rapportering och utredning av klagomål, synpunkter och avvikelser har reviderats och gäller från Från och med 1 januari 2014 registreras alla avvikelser i verksamhetssystemet Treserva. Personal har fått utbildning i hur systemet skall användas. All avvikelsehantering syftar till att utveckla verksamheten och göra den säkrare. Utifrån avvikelser gås olika aktuella rutiner igenom och revideras och utvecklas allt för att stärka patientsäkerheten. Förändringar av gällande rutiner bl.a. inom området läkemedelshantering i allmänhet pågår och framförallt handlar det om att säkra upp läkemedelshanteringen för personer inskrivna i hemsjukvården. För att förstärka

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2012-04-04/MN 2012-04-04/TT 2015-03-09/MA /MA Sida 1(5) Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Ansvar I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 3 kap 4 ges

Läs mer

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring Skickas till: Piteå räddningstjänst Kolugnsvägen 1 941 38 Piteå ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) SÖKANDE/FASTIGHETSÄGARE Efternamn, Förnamn Adress Personnummer Postnummer/ort Telefonnummer Fastighet

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll... 2 Vem bestämmer om sotningen?... 2 Sotning och brandskyddskontroll... 2 Sotning... 2 Imkanaler... 3 Brandskyddskontroll... 3 Brandvarnare

Läs mer

Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor.

Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor. Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor. I och med att LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR trädde ikraft den 1 januari 2004 försvann det gamla sotningsbegreppet. I sotning ingick

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll sidan 3-5 Vem bestämmer om sotningen? Sotning och brandskyddskontroll Sotning Imkanaler Brandskyddskontroll Brandvarnare och släckutrustning

Läs mer

Sotning och brandskydd

Sotning och brandskydd Sotning och brandskydd Innehåll 3 Grundläggande information 5 Tidsintervaller för sotning 6 Tidsintervaller för brandskyddskontroll 7 Frågor och svar 8 Kontakta oss Räddningstjänsten Falköping Tidaholm

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Bilagor till handlingsprogram för skydd mot olyckor Klippans och Åstorps kommuner. Diarenummer: 2014-001271

Bilagor till handlingsprogram för skydd mot olyckor Klippans och Åstorps kommuner. Diarenummer: 2014-001271 Bilagor till handlingsprogram för skydd mot olyckor Klippans och Åstorps kommuner. Diarenummer: 2014-001271 Bilaga 1: Sändlista samt inkomna synpunkter, remissinstanser Myndigheter Länsstyrelsen Skåne,

Läs mer

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive

Läs mer

Handlingsprogram 2011-2014

Handlingsprogram 2011-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING (6.1.32) Handlingsprogram 2011-2014 enligt Lag om Skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Dokumenttyp Styrdokument Ämnesområde Räddningstjänst, intern säkerhet och krisberedskap Ägare/ansvarig

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

IIOK 21111 I~ 2 6. Svar på motion om säkerheten i äldreboenden. A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l" Kommunstyrelsen

IIOK 21111 I~ 2 6. Svar på motion om säkerheten i äldreboenden. A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l Kommunstyrelsen ~ ---rc;;:-i :)!~,"""i~'~ A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l" '\R1' I'"!(omn:" nswreisi3i") förvaltning IIOK 21111 I~ 2 6 1(2) 2011-01-24 ONR 2010/6 Kommunstyrelsen Svar på motion om säkerheten i äldreboenden Lars

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Policy för brandskydd Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Lagstiftning, föreskrifter mm... 2 Övergripande mål... 3 Systematiskt brandskyddsarbete

Läs mer

sammanträdesdatum 2011-02-10 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden

sammanträdesdatum 2011-02-10 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN sammanträdesdatum 2011-02-10.. ~. s 'r:7 ~ l.a; ',:DLIHG NR (, 2011 26 (31) 35 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden Dnr 2010/6 INLEDNING Motion från Lars Alderfors

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Redaktörer: Patrik Hjulström

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Brandförebyggande verksamhet är framtaget av räddningstjänsten och är ett delprogram till Handlingsprogram

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108

Läs mer

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5 1 Räddningstjänsten Väst Räddningstjänstens operativa förmåga Upprättad:2013-07-26 Jens Christiansson Reviderad: 2014-12-17 Jens Christiansson Internt nr: 30-20 Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skydd mot olyckor; SFS 2003:778 Utkom från trycket den 28 november 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY 9-3 BRANDSKYDD SPOLICY Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand

Läs mer

Granskning av kommunens brandberedskap

Granskning av kommunens brandberedskap Granskning av kommunens brandberedskap Kalmar kommun Juni 2007 Pär Sturesson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Tillvägagångssätt...3 3. Lagar och förordningar...3 3.1 Lagen om skydd

Läs mer

Handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet

Handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-29 Handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Handlingsprogram Dokumentansvarig Risk- o säkerhetssamordnaren

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Medfinansiering av ERUF-medel, mm för bredbandsutbyggnad

Medfinansiering av ERUF-medel, mm för bredbandsutbyggnad 1(2) Tjut medfinansiering bredbandsutbyggnad.docx TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad 2015-03-12 KS 2015/174 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 0281-75205 Kommunfullmäktige

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor Räddningstjänst i Ånge kommun Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor Dokumentnamn: Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun enligt lag om skydd mot

Läs mer

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy BORGHOLMS KOMMLrN Brandskyddspolicy 1(5) KF 2007-12-17 109 Antagen betsmiljöarbetet. föreskrifter mm Lagstiftning, 2 (5) för ny- ombyggnader av byggnader lokaler Brandskyddet Boverkets ByggRegler författningssamling

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Innehåll Inledning... 4 2 1.1 Lag om skydd mot olyckor... 4 1.2 Nationella mål... 4 1.3 Syftet med handlingsprogrammet... 5 Riskanalys... 6 2.1 Kommunens

Läs mer

1. Brands kydds policy Varför? I en brandskyddspolicy anges inriktning och övergripande mål för brandskyddsarbetet.

1. Brands kydds policy Varför? I en brandskyddspolicy anges inriktning och övergripande mål för brandskyddsarbetet. 1. Brands kydds policy I en brandskyddspolicy anges inriktning och övergripande mål för brandskyddsarbetet. Brandskyddspolicyn fastställs av ledningen och ska vara känd av alla i organisationen. Exempel

Läs mer

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 POLICY & RIKTLINJER Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra åtgärder utöver

Läs mer

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20.

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20. Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde. 1. Bokslut/årsredovisning för 2004. 2. Årsbudget för 2005. 3. Ansökan om att själv få rengöra (sota): Mats Lindberg, Piteå. 4. Uppdrag

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Handlingsprogram 2009/rev 2012

Handlingsprogram 2009/rev 2012 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR SOM KAN FÖRANLEDA RÄDDNINGSINSATS Antagen av räddningsnämnd 2009 Antagen av kommunfullmäktige nov 2009 Reviderad utgåva antagen av räddningsnämnd 2012-05-22 Reviderad

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

2013-02-27. Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion

2013-02-27. Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion 201-02-27 Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion Malung-Sälen 201-2014 Innehållsförteckning BAKGRUND... RISKANALYS... BESKRIVNING AV KOMMUNEN... TILLBAKABLICKANDE RISKANALYS... 4 Antal räddningsinsatser

Läs mer

3. Bilaga. Handlingsplan för folkhälsa, trygghet och säkerhet med koppling till LSO och LEH. 1. Inledning. 1.1 Syfte. 1.2 Välbefinnanderådet

3. Bilaga. Handlingsplan för folkhälsa, trygghet och säkerhet med koppling till LSO och LEH. 1. Inledning. 1.1 Syfte. 1.2 Välbefinnanderådet 3. Bilaga Handlingsplan för folkhälsa, trygghet och säkerhet med koppling till LSO och LEH Antagen av Kommunfullmäktige 2014 09 24 1. Inledning Båstads kommun har ett program för folkhälsa, trygghet och

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar Räddningstjänst och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET

FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET 1 Inledning...3 1.1 Lag om skydd mot olyckor...3 1.2 Bakgrund...3 1.2.1 Allmänt...3 1.2.2 Riskbild...4 1.2.3 Kommunens olycksförebyggande arbete...4

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

1 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (19) Datum 2014-03-28

1 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (19) Datum 2014-03-28 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (19) Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Håkan Sten 010-240 5055 hakan.sten@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till Myndigheten för samhällskydd

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Beslutsunderlag Framtida hantering av brandskyddskontroller Södertörns brandförsvarsförbund Box 563 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737 136 25 Haninge Fax:

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015 Innehåll 1 Inledning 1.1 Lagen 2 Den enskildes ansvar 3 Förebyggande mål 3.1 Förebyggande arbete 4 Riskbild 4.1 Räddningstjänstens

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR STRÖMSTADS KOMMUN ENLIGT LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR

HANDLINGSPROGRAM FÖR STRÖMSTADS KOMMUN ENLIGT LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR HANDLINGSPROGRAM FÖR STRÖMSTADS KOMMUN ENLIGT LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR 1 Inledning... 3 2 Bakgrund och syfte... 4 3 mets avgränsningar... 5 4 Beskrivning av Strömstads kommun... 5 5 Målsättning...

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större industri. Exemplet

Läs mer

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser?

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser? Hur används insatsstatistiken? Analyser till politiker Trender i samhället, fungerar för stora organisationer Sporadiska analyser av trender för att få åtgärder vidtagna Verksamhetsberättelse Lokal analys

Läs mer

ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA)

ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) Till Räddningstjänsten Väst Stormhallsvägen 1 432 32 Varberg ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) Sökande/fastighetsägare Efternamn, Förnamn Adress Personnummer Postnummer/ort Telefonnummer Fastighet

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Vägledning för badanläggningar

Vägledning för badanläggningar Vägledning för badanläggningar Vägledning för badanläggningar Konsumentverket 2013 Ansvarig handläggare: Maria Lindstedt Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 1. Bakgrund... 4 2. Säkerhet vid

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR

HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR FÖR RÄDDNINGSTJÄNST OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHET Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-16 Perioden 2012-01-01 2015-12-31 INNEHÅLL 1. Inledning. 1.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Handlingsprogram för räddningstjänst och säkerhetsarbete

Handlingsprogram för räddningstjänst och säkerhetsarbete Åmåls kommun -------------------------------------------------------------------------------- Handlingsprogram för räddningstjänst och säkerhetsarbete --------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Egenkontroll för 2010 Nämndsvis redovisning Uppföljning och utvärdering av mål, Handlingsprogram skydd mot olyckor (KF 2008-11-24 151)

Egenkontroll för 2010 Nämndsvis redovisning Uppföljning och utvärdering av mål, Handlingsprogram skydd mot olyckor (KF 2008-11-24 151) Egenkontroll för 2010 Nämndsvis redovisning Uppföljning och utvärdering av mål, Handlingsprogram skydd mot olyckor (KF 2008-11-24 151) Ordningsföljd: - gemensamma mål för samtliga er mål för - kommunstyrelsen

Läs mer

ANSVAR OCH ORGANISATION

ANSVAR OCH ORGANISATION ANSVAR OCH ORGANISATION Ansvar Ansvaret för brandskydd i byggnader och anläggningar vilar på ägare av byggnad samt nyttjanderättshavare. Om ägare och nyttjanderättshavare inte är densamme är det viktigt

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Mål och budget 2015 2017 Mål 2015 2016 Enligt vår målprocess genomför vi en mer genomgripande revidering av målen vart fjärde år efter att val till fullmäktige i kommunerna

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår, 2008. Granskning av det olycksförebyggande arbetet 2008-04 21. Ref R Wallin (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår, 2008. Granskning av det olycksförebyggande arbetet 2008-04 21. Ref R Wallin (1) Revisionsrapport Granskning av det olycksförebyggande arbetet Nerikes Brandkår, 2008 2008-04 21 Ref R Wallin (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 3. Syfte... 4 3.1 Avgränsning, metod... 4 3.1.1

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Västra Sörmlands Räddningstjänst 1/7 Innehållsförteckning 1. Inledning 3. 2. Ansvar 3. 3. Anslutning 4. 4. Nycklar 4. 5. Organisation vid larm 4, 6. Utbildning

Läs mer

Oskarshamns Räddningstjänst Handlingsprogram Lag om skydd mot olyckor

Oskarshamns Räddningstjänst Handlingsprogram Lag om skydd mot olyckor Oskarshamns Räddningstjänst Handlingsprogram Lag om skydd mot olyckor Fastställd av kommunfullmäktige 2014-10-13, 148 Gäller från och med 2014-10-27 Oskarshamns Räddningstjänst Handlingsprogram Lag om

Läs mer

Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015

Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015 Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015 BSU Brandskyddsutbildning En grundläggande brandsäkerhetsutbildning som riktar sig till den som inte har någon utbildning

Läs mer

Entreprenörsmodell för rengöring och brandskyddskontroll. Claes Nicklasson Räddningstjänsten Östra Blekinge

Entreprenörsmodell för rengöring och brandskyddskontroll. Claes Nicklasson Räddningstjänsten Östra Blekinge Entreprenörsmodell för rengöring och brandskyddskontroll Claes Nicklasson Räddningstjänsten Östra Blekinge Räddningstjänsten Östra Blekinge Karlskrona- och Ronnebybornas räddningstjänst Olofström Karlshamn

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: 1 av9 Bilaga 1. Avtal Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: Mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner avseende gemensam ledningsorganisation.

Läs mer

Umgås och trivs framför brasan

Umgås och trivs framför brasan Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades

Läs mer