KONTAKTNÄTET LYFTE AFFÄRERNA NU RASAR DET STORA STANDARDKRIGET RFID IDENTIFIERING SOM REVOLUTIONERAR FRED NYBERG, VD FANN VA-TEKNIK

Transkript

1 NR 4, DECEMBER 2006 PRIS 60 KR EXKL MOMS STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, NU RASAR DET STORA STANDARDKRIGET RFID IDENTIFIERING SOM REVOLUTIONERAR FRED NYBERG, VD FANN VA-TEKNIK KONTAKTNÄTET LYFTE AFFÄRERNA

2 LEDARE Det värdefulla kontaktnätet SOM SMÅFÖRETAGARE är det av yttersta vikt att ha ett väl fungerande kontaktnät för att skapa nya och framgångsrika affärer. Möt personerna bakom det lilla företaget, Fred och Anita Nyberg, entreprenörerna inom vatten- och avloppsteknik som länge har haft en nära relation till standarder. Fred har inte bara varit med om att påverka standardernas utformning och innehåll genom sitt engagemang i standardiseringsarbete utan också skaffat sig ett internationellt kontaktnät bl.a. genom standardiseringsarbete på europeisk nivå. Fred Nyberg har med andra ord haft stor affärsmässig nytta av alla kontakter som standardiseringsarbetet genererat. Företaget, fann va-teknik ab, som du kan läsa mer om i detta nummer, har haft en hög expansionstakt. Ett sätt, eller snarare en teknik, att skaffa sig nya affärskontakter på är att mingla något som alla kan lära sig även vi svenskar. Ur ett internationellt perspektiv kan vi bli bättre på att mingla i affärssammanhang och lära oss att det inte bara handlar om kallprat utan snarare om small talk. Vi har samlat ihop de bästa tipsen som hjälper dig att mingla med framgång. INNEHÅLL STANDARD MAGZINE NR 4 DECEMBER 2006, ÅRGÅNG NOTISER 6 9 KONTAKTNÄT FÖDER FRAMGÅNG Fred Nyberg på fann vateknik, Barkarby, har genom sitt engagemang och intensiva arbete med standarder skapat ett kontaktnät som har lett till nya, framgångsrika affärer. Ett gasellföretag i Dagens Industri OM ANVÄNDNINGEN AV PERSONLIGHETSTESTER Hur tillförlitliga är testerna? Kanske har du blivit testad någon gång i samband med en anställningsintervju? Men var testet och den som utförde testet certifierade? 11 SIS I MEDIA IDENTIFIERING SOM REVOLUTIONERAR rfid eller radiofrekvensidentifiering är en teknik som kan komma att revolutionera våra liv. De minsta rfid-kretsarna är små som riskorn. Tekniken används redan i dag bl.a. för identifiering av hundar och bilnycklar. 15 BERG PROPULSION är det lilla företaget som växer internationellt. Standarder ger Berg Propulsion en kvalitetssäkring och blir allt viktigare i samband med internationella inköp av produkter och råmaterial DET STORA STAN- DARDKRIGET RASAR Det handlar om hur DVDteknikens efterföljare ska se ut och stridslinjen går mellan två de facto-standarder hd dvd och Blu-ray SIS INSIDE En sammanställning över goda råd och användbara tips i konsten att mingla. 20 FRÅGAN OCH KURS- KALENDARIUM LARS FLINK, VD SIS STANDARD MAGAZINE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE PRIS: 60 kr exkl. moms ADRESS: Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: INFORMATIONSCHEF OCH ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Annika Gerendas (vik) Lovisa Krebs (tjl) REDAKTION OCH PRENUMERATIONSERVICE: standardmagazine@sis.se ANNONSKONTAKT: Annika Gerendas MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Pamela Collin, Lena Lidberg, Sten Sture Skaldeman, Per Lövgren DESIGN: Semester Design AB REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRUBITION: OnTime STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDINGEN AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso-och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem, miljö. SIS VERKSAMHET BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor och i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsätter ca 200 miljoner kronor och har 170 anställda. 2 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2006

3 En så kallad släpbar mobiltelefon från 70-talet med en vikt på cirka 5 kg. NOTISER Nallen fyller 50 år TEKNISKA MUSEET ATT ANVÄNDA STANDARDER IDAG SEMINARIUM I GÖTEBORG OCH STOCKHOLM Vi går igenom vilken roll standarder kan fylla i ett företags strategiska arbete och demonstrerar två onlinetjänster som effektiviserar såväl tillgänglighet som användning. Som avslutning serveras smörgås. PROGRAM: Standarders roll i ett företags strategiska arbete Demonstration av e-nav Tillgänglighet av standarder online Demonstration av materialnyckeln DATUM 24/1 kl Göteborg Lindholmens Science Park AB, Lindholmspiren 5 31/1 kl Stockholm SIS konferens, Sankt Paulsgatan 6 ANMÄLAN För anmälan och mer information kontakta Christer Jangel, säljledare SIS Förlag AB, , christer.jangel@sis.se MOBILEN FYLLER 50 ÅR hade 26 personer abonnemang som i dagens penningvärde kostade cirka kr och anslutningsavgiften var cirka kr. Mobilen vägde 40 kilo att jämföra med dagens mobiler som väger under 100 gram. Nu väger antalet abonnenter tyngre i dag finns 2,5 miljarder abonnenter i världen. HUR SER STANDARDISERINGSARBETET UT INOM DET HÄR OMRÅDET PÅ SIS? Vi tar fram standarder för effektiv kodning av video, bilder och ljud. Med förbättrade algoritmer blir kvaliteten bättre utan att datamängden behöver öka. Att hålla hög kvalitet på överföringar till mobiler vid varierande radioförhållanden ställer också höga krav som vi måste ta hänsyn till, berättar Per Fröjdh, ordförande i Multimedia, kodning och representation, SIS/TK 302 och som jobbar som projektledare för multimediastandardisering på Ericsson Research vid Ericsson AB. Vi kan skapa nya applikationer som gör vardagen lättare och fritiden ännu roligare. Med dagens telefoner kan vi inte bara se och höra varandra, utan också dela med oss bilder, spela spel, chatta, surfa på internet, lyssna på musik och även se på TV. Utan standarder hade detta inte varit möjligt. CONTAINERN JUBILERAR CONTAINERN FYLLER 50 ÅR, den kommersiella användningen föddes Redan första frakten som gick mellan Newark och Huston Texas blev 38 gånger billigare. Det gamla flödet var att lagra varor som skulle skeppas i magasin. När ett ledigt fartyg angjorde hamn förflyttades godset ut på kaj för att sedan med kran och vinschar stuvas. Fartygen gick inte enligt tidtabell och spenderade ofta lika mycket tid vid kaj som ute till havs. Containern utlöste en genomgripande övning i standardiseringinom transportnäringen. Ett helt nytt transportlandskap formades med lastpallar, lastbilar, tåg och helt nya hamnar. Den nya metoden blev 40 gånger effektivare än traditionell hantering. Källa: The New York Review of Books 6/2006. SONY/ERICSSON Aktuellt från SIS Förlag MATERIALNYCKELN I NY UTGÅVA En av våra mest populära böcker har nyligen kommit i ny utgåva. Boken hjälper dig att göra översättningar mellan nya och gamla beteckningar för metallegeringar och metallprodukter på den svenska marknaden. Den tar även upp beteckningar i andra europeiska länder samt Japan, Kina, Ryssland och USA. Det nya fliksystemet gör det nu ännu lättare att hitta det material du söker. Pris: kronor. Art.nr VÄGLEDNING FÖR KVALITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården, SIS- CEN/TS 14224:2005 är en guide som enkelt guidar dig genom införandet av kvalitetsledningssystem enligt ISO Guidens stora fördel är att den förklarar viktiga termer och begrepp från ISO Dessa har även anpassats till det språkbruk som används inom sjukvården. Pris: kronor. Art.nr NY STANDARD FÖR PRO- GRAMVARUHANTERING SS-ISO/IEC :2006 Programvaruhantering - Del 1 Processer är en ny internationell standard för hantering av programvaror och licenser. Standarden är ett utmärkt hjälpmedel och kan leda till fördelar som minskade kostnader för programvaruhantering och licenser, minimerar risken för över- och underlicensiering, skyddar dig mot skadestånd, goodwillförlust m.m. Microsoft välkomnar standarden och ser den som en del i ledet att kvalitetssäkra SAMprocessen hos företagen. Pris: 895 kronor. Art.nr DECEMBER 2006 STANDARD MAGAZINE 3

4 NOTISER Säker identifiering kräver smidigare teknik Behovet av säkerhet och teknikutveckling på kortområdet ökar i takt med användandet. Det handlar om identifieringskort, det vill säga bankkort, kreditkort, id-kort och behörighetskort. ULF HÄGGLUND FÖDD: BOR: I villa fynd för den händige på Värmdö, vid havet. FAMILJ: Sambo, tre utflugna barn, 21, 23 och 25 år, två bonusbarn 10 och 13 år. FRITID: Tränar på gym ett par gånger i veckan, sång och musik. MYNDIGHETER STÄLLER ALLT högre krav på att olika institutioner och entreprenörer kan identifiera sig. Vårt arbete i den tekniska kommittén, Identifieringskort sis/tk 448, syftar till att underlätta lösningar för snabbare identifiering, säger Ulf Hägglund, ordförande i kommittén och marknadsansvarig på Precise Biometrics AB i Lund. Fingeravtryck, irisigenkänning, streckkoder och rfid en teknik för trådlös överföring av små datamängder mellan chips och sändare/mottagare är en rad tekniker för identifiering. För behörighet till datorn är kort eller fingeravtryck en växande trend i stället för traditionella passwords eller pin-koder. Marknaden kräver högre identifieringssäkerhet och i och med att kraven ökar, tar det längre tid att implementera och dyrare utrustning krävs. Med hjälp av standarder sparar företagen pengar, ökar driftsäkerheten och det skapar större förtroende bland kunderna. I vår kommitté skapar vi nya standarder, reviderar och förvaltar dem. Ulf Hägglund har varit medlem i kommittén sedan Han har lång och bred erfarenhet av att jobba med id-, bankoch accesskort av olika slag. VAD HAR DU FÖR VISION SOM ORDFÖRANDE I PROJEKTET? Min vision är att vi ska nå ut till alla berörda företag, organisationer och myndigheter och få dem att inse vikten och nyttan av att delta i vårt arbete. Kompetensen finns och vi kommer att fortsätta det utåtriktade arbetet i form av seminarier. Kravet vi alla har är högre säkerhet. Med hjälp av standarder sparar företagen pengar, ökar driftsäkerheten och det skapar större förtroende bland kunderna, säger Ulf Hägglund, ordförande i den tekniska kommittén Identifieringskort, på SIS. VAD MISSAR VI OM VI INTE ÄR MED OCH PÅVERKAR FRÅN SVENSK SIDA? Ja, hur ska framtidens kort se ut så att alla medborgare kan Hur ska framtidens kort se ut så att alla medborgare kan känna sig trygga med dem? JOBBAR SOM: Marknadsansvarig på Precise Biometrics AB i Lund. UTBILDNING: KTH, högre personaladministrativ utbildning, odontologie kand, reservofficer, diverse företagsutbildningar. känna sig trygga med dem? Jag önskar att intressenter som exempelvis Verva Verket för förvaltningsutveckling, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och Migrationsverket skulle vara med i kommittén. Det är många frågor både vi i kommittén och ovan nämnda går miste om, framförallt i samband med utveckling och upphandling av alla myndighetsutfärdade kort. Från och med oktober 2005 finns ett nationellt id-kort som utfärdas av Rikspolisstyrelsen. Kortet innehåller ett rfid-chip och ett kontaktchip. Redan nu lagras en digital bild av kortinnehavaren i chipet och i framtiden kommer man att kunna lägga in en fingeravtrycksbild i mikrochipet allt för att underlätta identifiering. Tekniken med smarta kort och rfid-chip tillsammans med den ökade användbarheten av biometrisk teknik aktualiserar frågan om personlig integritet och följaktligen även behovet av standarder som definierar både utformning, innehåll och användandet av dessa nya säkerhetshjälpmedel. Detta berör alla områden i samhället, myndigheter, företag, organisationer och medborgare. Rimligen bör representanter för dessa grupper ha stort intresse av att vara med och påverka. Missar man att delta i standardiseringsarbetet innebär det inte att det inte skapas standarder, bara att någon annan gör det, och då knappast efter våra önskemål. FOTO: MÅNS DIEDRICHS TEXT: ANNIKA GERENDAS 4 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2006

5 NOTISER IT-standardiseringsutredningen har som syfte att underlätta utvecklingen och användningen av IT-standarder av olika slag. Effektivare och lönsammare samordning av IT-standarder VI HOPPAS ATT utredningens resultat ska leda till effektivare och lönsammare samordning av IT-standarder inom offentlig sektor. Det är en oerhörd effektivitetsvinst om alla kan använda samma byggstenar i sina administrativa system, säger Arne Granholm, särskild utredare, som jobbar med IT-politik på Näringsdepartementet. Utredningsarbetet bedrivs i ett sekretariat i samverkan med ett antal experter från SIS, Swedish Standards Institute, näringsliv, kommuner och statliga myndigheter. Vidare önskar vi få en bättre position i det internationella arbetet att vi blir större och starkare och kan hävda våra intressen bättre. MÅLEN MED UTREDNINGEN ÄR: Att förbättra Sveriges förberedelser för att formulera och föra fram ståndpunkter i EUarbetet vad gäller policies inom området. Att förbättra det inre standardiseringsarbetet (den interna samordningen) inom stat och kommun. Utredningen ska visa hur det kan gå till. VERVA, VERKET FÖR FÖRVALTNINGSUTVECK- LING, HAR FÅTT I UPPDRAG ATT: Det är en oerhörd effektivitetsvinst om alla kan använda samma byggstenar i sina administrativa system, säger Arne Granholm, Näringsdepartementet. Definiera gemensamma grundfunktioner, det vill säga gemensamma specifikationer av administrativa IT-verktyg. Förbättra användningen av standarder i samband med offentlig upphandling. Undersöka vilken nytta den offentliga förvaltningen kan ha av öppen programvara. DU SKA REDOVISA DITT ARBETE/UPPDRAG TILL REGERINGEN SENAST DEN 30 JUNI NÄSTA ÅR. HUR GÅR DET? Vi har kommit igång bra, planerat enkäter, lagt ut uppdrag osv. I budgetpropositionen säger regeringen att utredningen kommer att få tilläggsdirektiv. Ett av dessa tillägg är att vi ska lägga mer vikt vid öppen källkod inom offentlig sektor. Sverige ligger inte i täten trots att det i vissa sammanhang kan vara mycket fördelaktigt att använda sig av öppen källkod. VAD HAR VARIT POSITIVT/NEGATIVT I ARBETET? Det roliga för mig personligen har varit att få sätta mig in i ett helt nytt område. Standardiseringsfrågor spänner över många samhällsområden och det känns att det finns mycket att göra för att öka användningen av standarder. Fotnot: Det finns mer än 200 statliga myndigheter och 310 kommuner och landsting och alla håller på med likartad administration. Arne Granholm, Näringsdepartementet. ÖVER 160 DELTAGARE PÅ STANDARDISERING UTAN GRÄNSER SVERIGES STANDARDISERINGSRÅD, SSR, ett för staten och Svenskt Näringsliv gemensamt organ arrangerade den 7 november en konferens om framtidsfrågor. Över 160 personer samlades för att lyssna på talare från ett brett spektrum av samhället. En sak förenade dem alla: synen på att standardiseringen är viktig och att Sverige behöver en standardiseringsstrategi. Dagen slutade med en livfull panel bestående av Sture Nordh TCO, Charlotte Nyberg Svenskt Näringsliv, Sven Bergström LO, Mikael Karlsson Svenska Naturskyddsföreningen, Stig Håkansson Konsumentverket, Lars Flink SIS samt Hans Jeppson, statssekreterare Utrikesdepartementet. Hans Jeppson ville lugna panelen med att regeringen tänker fortsätta att satsa på standardiseringsarbetet. Visionen är att ha ett aktivt och fungerande standardiseringsarbete med många deltagande intressenter. När SSR:s ordförande, Göran Sjöholm, efter många inspirerade tal och en ibland häftig debatt, summerade dagen identifierade han ett stort antal utmaningar. Bland dessa kan nämnas hur vi gemensamt ska; säkra svensk konkurrenskraft och en hållbar utveckling, öka deltagandet i standardiseringen samt integrera marknadslogik och miljötänk. Vill du ta del av vad som avhandlades under konferensen? Gå in på och klicka på aktuellt eller DECEMBER 2006 STANDARD MAGAZINE 5

6 DET ÄR FREDAG EFTERMIDDAG men tempot är fortfarande högt på huvudkontoret hos fann va-teknik ab i Barkarby nordväst om Stockholm. Flera möten och telefonsamtal ska betas av innan vd Fred Nyberg och hans hustru Anita ett par dagar senare ska åka till Paris. Först ska vi vara lediga i en vecka. Sedan ska jag delta i ett tredagarsmöte i en europeisk standardiseringsgrupp som är inriktad på småskalig va-teknik, berättar Fred Nyberg. Han är civilingenjören som efter sin examen började arbeta på Kungliga Tekniska Högskolan med sikte på att doktorera inom vatten- och avloppsteknik. Men en uppfinning kom emellan i slutet av 70-talet utvecklade Fred Nyberg ett filter och en testmetod för slamavskiljare. Innovationen blev uppmärksammad av byggstandardiseringen, och 1982 blev metoden en ny svensk standard. Det nya med standarden var att den utgick från vad slamavskiljaren skulle göra, i stället för hur den skulle se ut, förklarar Fred Nyberg. På den här tiden hade han dock inga större kunskaper om standardisering. Rent allmänt tyckte jag väl att det var bra att till exempel skruvar och muttrar är standardiserade. Men mitt intresse väcktes när jag fick kontakt med byggstandardiseringen. FRED NYBERG LÄMNADE KTH och startade ett företag som skulle exportera det nya filtret. Satsningen gick dock inte lika bra som han hoppats på. Jag gjorde misstaget att exportera till alla marknader samtidigt, i stället för att bygga upp verksamheten stegvis. Därför styrde jag om och satsade på konsultverksamhet, där Anita började hjälpa mig med ekonomi och administration. I slutet av 80-talet fick Fred Nyberg kontakt med den amerikanske uppfinnaren av det så kallade In-Drain-systemet och började sälja Entreprenören Fred Nyberg har länge haft en nära relation till standarder. Under flera decennier har han påverkat standardiseringen inom vatten- och avloppsteknik. Genom standardiseringsgrupperna har jag fått ett mycket värdefullt internationellt kontaktnät. Flera gånger har det lett mig vidare till nya, framgångsrika affärer, säger han. KONTAKTNÄT FÖ 6 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2006

7 DER FRAMGÅNG DECEMBER 2006 SIS STANDARD MAGAZINE 7

8 Inom vårt företag har vi fått upp en omsättning som gör att vi kan dra nytta av alla de fördelar som standardiseringsarbetet innebär, säger Fred Nyberg, VD på FANN VA-teknik. denna vatten- och avloppsreningsprodukt på den svenska marknaden. Produkten anpassades till svenska förhållanden, fick namnet In-Drän och blev 1990 stommen i Fred Nybergs nya bolag fann va-teknik. Samma år blev han via sis inkopplad i det europeiska standardiseringssamarbetet kring småskalig va-teknik. De europeiska kontakterna har varit mycket värdefulla för mig. På ett standardiseringsmöte i London i början av 90-talet fick jag till exempel kontakt med en man som föreslog att jag skulle starta en plastfabrik, vilket jag sedan gjorde. IDÉN LADE GRUNDEN till fann va-tekniks dotterbolag Zegul ab, som leds av Alexander Nyberg, Freds och Anitas son. Plastfabriken gav oss möjlighet att tillverka bland annat tankar, brunnar och slamavskiljare i rotationsgjuten polyeten. Från och med 2005 tillverkar vi dessutom båtar och kajaker. Även i andra sammanhang anser Fred Nyberg att han har haft stor affärsmässig nytta av de kontakter som standardiseringsarbetet har genererat. Till en början trodde jag att det mest var myndighetsrepresentanter som deltog men de flesta är tillverkare med lång erfarenhet. FAKTA FANN VA-TEKNIK AB BAKGRUND: Företaget grundades 1990 i Järfälla. VERKSAMHET: FANN VA-teknik AB tillverkar och säljer vatten- och avloppssystem, främst till privatpersoner. FINNS: I Sverige har företaget en marknadsandel på procent. Företaget bedriver också verksamhet utomlands genom ett dotterbolag i Finland och genom agenter i Polen och Ryssland. OMSÄTTNING: Cirka 30 miljoner kr. ANSTÄLLDA: 23 personer. HEMSIDA: Allt tyder på att standarder kommer att få en ökad betydelse Här finns en stor kunskapskälla att ta del av i samband med middagar och kaffepauser. Dessutom innebär standardiseringsarbetet i sig att man har chans att påverka utformningen av nya standarder. Trots att Sverige är ett litet land tycker jag att vi har fått ett mycket stort genomslag, säger Fred Nyberg, och berättar att även den europeiska testmetoden för småskalig va-teknik är baserad på den teknik som han har tagit fram. HAN PÅPEKAR OCKSÅ att en av de saker som kännetecknar va-branschens standarder är att de inte bara omfattar produkter utan även processer. I hög grad handlar det om funktionsstandarder snarare än måttstandarder. Ofta tar det lång tid innan en standard blir färdig. Processen är resurs- och kostnadskrävande, både under de långa testperioderna och när standarden väl är klar. Ibland krävs också vissa investeringar. Kostnaderna kan göra att mindre företag får svårt att engagera sig, men inom vårt företag har vi fått upp en omsättning som gör att vi kan dra nytta av alla de fördelar som standardiseringsarbetet innebär. fann va-teknik har haft en hög expansionstakt. De första tio åren ökade omsättningen med procent per år. De senaste åren har siffran legat på cirka 20 procent. Huvudmarknaden är än så länge Sverige men företaget har även ett expansivt dotterbolag i Finland och agenter i Polen och Ryssland. fann va-teknik säljer enbart till grossister, men slutkunden är oftast en privatperson. Bland slutkunderna finns även flerfamiljshus, grupper av hus och till exempel golfbanor. Produkterna tillverkas i den egna fabriken i Alunda nordost om Uppsala. Vi bygger maskinerna själva. Då kan vi snabbt utveckla nya produkter, säger Fred Nyberg. fann va-teknik följer de standarder som 8 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2006

9 Jag har fått ett kontaktnät för livet FRED OCH ANITA NYBERG Fred är VD på FANN VA-teknik AB, som han grundade Han är civilingenjör med inriktning på väg- och vattenbyggnad. Han har därefter arbetat på Kungliga Tekniska Högskolan, som konsult och som egenföretagare i mindre skala. Anita ansvarar för löner, ekonomi och bokföring på FANN VA-teknik AB. Hon har arbetat i familjeföretaget sedan 1986 och jobbade dessförinnan på Arbetarskyddsstyrelsen, med bildhantering på Televerket och på fotoavdelningen på Nationalmuseum. FÖDD: 1948 i Järfälla (Fred), 1949 i Solna (Anita). rör företagets produktområde. Det är något som framhålls både inför myndigheter, grossister, entreprenörer och slutkunder. När vi ska exportera produkter inom Europa krävs det till exempel att vi uppfyller kraven för ce-märkning, påpekar Fred Nyberg. PÅ SVENSK NIVÅ deltar Fred Nyberg i sis kommitté för vatten och avloppssystem. På europeisk nivå fortsätter han att delta i standardiseringsarbetet kring småskalig avloppsvattenrening, med möten mellan tre till sex gånger per år. Allt tyder på att standarder kommer att få en ökad betydelse. Bland annat finns eu med och driver på olika myndighetskrav, konstaterar han. Fred Nybergs fru, Anita, är indirekt engagerad i standardiseringsmötena även hon. Kring delegaterna har det byggts upp en ladies group som träffas och umgås i anslutning till mötena. Vi brukar vara uppemot åtta fruar som samlas och tar del av en massa kultur och sevärdheter. Hittills har vi besökt städer i ett tiotal europeiska länder. De här träffarna brukar vara väldigt trevliga och även jag har fått ett fint kontaktnät för livet. Så standardiseringsmötena har varit till stor nytta för hela familjen, säger Anita Nyberg. Text: Lena Lidberg Foto: Johan Olsson Fotnot: FANN-VA-teknik AB utnämndes till ett av Sveriges gasellföretag i Dagens Industri FÖRDELAR MED ATT ENGAGERA SIG I STANDARDISERING: Standardiseringsgrupperna ger ett stort och viktigt kontaktnät, både i Sverige och utomlands. Kunskaper om standarder är ett konkurrensvapen både inför myndigheter, grossister, entreprenörer och slutkunder. FAMILJ: Sonen Alexander, 26, som ansvarar för dotterbolaget Zegul AB. Dottern Lina, 31, som arbetar med vatten- och avloppsprojekt på konsultbolaget Sweco. BOR: I lägenhet i Järfälla nordväst om Stockholm. FRITID: Vi reser en del. Och så spelar vi golf ibland på somrarna, säger Fred. Jag försöker hitta tid för att träna på gym men håller också igång med promenader, säger Anita. Kunskaper om standarder är ofta en förutsättning för att kunna exportera produkter. Genom att engagera sig har man stora möjligheter att påverka standardernas utformning. DECEMBER 2006 STANDARD MAGAZINE 9

10 Jag ser fram emot planerna på att ta fram en internationell ISO-standard för psykologiska bedömningsmetoder, säger Christina Strömer Wilson, psykolog och psykoterapeut på Stiftelsen för Tillämpad Psykologi (STP). Här med sina cairnterriers, Rebus och Alex. Kanske du har blivit testad någon gång i samband med en anställningsintervju där ett rekryteringsföretag anlitats? Men fick du veta vad det var för slags testmetod? Och framförallt var testet och den som utförde testet certifierade? Det är frågor som det finns anledning att ställa sig tycker Christina Strömer Wilson. Användningen av personlighetstester ökar... CHRISTINA STRÖMER WILSON är legitimerad psykolog och psykoterapeut, därtill specialist på psykologi inom arbetslivet. Hon har sedan tio år tillbaka arbetat inom Stiftelsen för Tillämpad Psykologi (stp) och där varit en drivande kraft för att skapa ordning och reda på personlighetstestmarknaden. Marknaden är översvämmad av allehanda tester och metoder som gör anspråk på att vara tillförlitliga. Så det är ett grannlaga arbete att försöka skilja agnarna från vetet, ungefär som att ösa ur Atlanten med tesked, säger hon och ler en aning. Användningen av tester har ökat lavinartat sedan 1980-talet. Med den nya datatekniken gick det plötsligt att konstruera tester som vid en första anblick såg snygga och professionella ut. Men när man skrapade på ytan upptäcktes att testet hade föga tillförlitligt innehåll, säger Christina Strömer Wilson och berättar vidare att psykologprofessionen då slog larm och bestämde sig för att ta tillbaka ansvaret för att säkerställa seriösa metoder inom området. FAKTA CHRISTINA STRÖMER WILSON UTBILDNING: Legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut. TIDIGARE OCH NUVARANDE ARBETE: Har arbetat i 20 år som klinisk psykolog och lika många år som konsult inom arbetslivet. ÅLDER: 63 år. FAMILJ: Man och utflugen son, 33 år. BOR: Lägenhet på Stora Essingen, väster om Stockholm. INTRESSEN/FRITID: Hundar, resa, vandra, opera och litteratur. 10 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2006

11 genomgått en kvalitetsgranskning och att användaren är certifierad, det rådet ger Christina Strömer Wilson. Nu finns det emellertid planer på att ta fram en internationell iso-standard för psykologiska bedömningsmetoder. Något som Christina Strömer Wilson välkomnar. mycket viktig spelare i det här arbetet. Stiftelsen har en lång och gedigen erfarenhet av kvalitetssäkring inom detta område. Vi har ett väl upparbetat internationellt och nationellt professionellt nätverk Text: Pamela Collin Foto: Johan Olsson Man måste ju kunna mäta värdet av ett testresultat I Finland, Frankrike och Italien, är det endast psykologer som får utföra dessa tester. I Sverige finns ingen sådan regel och det är svårt att skydda tester och metoder, så här har beteendevetare och ekonomer lagt beslag på arbetspsykologmarknaden. Därför är det särskilt värdefullt att vi inom stp har lyckats skapa en modell för certifiering: vi kvalitetsgranskar och värderar tester och metoder som olika utgivare använder och vi certifierar användaren. ÄR METODEN TILLFÖRLITLIG? Är användaren kompetent och kritisk till metoderna och sina värderingar? Man måste ju kunna mäta värdet av ett testresultat, det är extra viktigt eftersom dessa tester endast mäter hypotetiska begrepp. De som använder tester måste ha en seriös, etisk, välgrundad och kritisk hållning. Att låta granska sina tester och metoder är visserligen frivilligt, men som köpare av tester bör man kontrollera att de Många stora företag och organisationer har vant sig vid att det idag finns internationellt gångbara standarder inom en rad olika områden, så jag tror att de kommer att se mycket positivt på en standardisering även på detta område. Dessutom finns ett antal internationella företag som använder rekryteringsföretag vid anställning över hela världen och för dem kommer det att bli betydligt lättare att hitta rätt i testdjungeln om man vet att det finns en isostandard för psykologtester. HUR SER DU PÅ STPs ROLL I ARBETET MED ATT TA FRAM EN ISO-STANDARD? Jag utgår ifrån att stp betraktas som en STANDARD ÄR PÅ GÅNG Den tyska standardiseringsorganisationen DIN har tagit fram en nationell standard för psykologiska bedömningsmetoder. Frågan har nu rests om det finns intresse för att utveckla en internationell standard. SIS höll ett första informationsmöte i augusti då ett antal intressenter bjöds in. Intresset och efterfrågan är stor. Sverige har kommit långt, Elisabeth Darius, utvecklingschef SIS. bland annat genom det mycket kompetenta arbete som Stiftelsen för Tillämpad Psykologi har utfört under åren, därför är det angeläget att Sverige kan vara med och påverka utformningen från början. Nästa år kommer troligen ett första ISO-möte att hållas och förhoppningen är att Sverige har en representant på plats. För mer information kontakta Elisabeth Darius, utvecklingschef SIS, , elisabeth.darius@sis.se SIS i media Under hösten har tidningarna bland annat uppmärksammat standardiseringens roll i företags och organisationers miljösatsningar. Fler och fler väljer att gå över till miljöbilar som drivs med etanol istället för bensin. Nu är en ny svensk standard klar som ska underlätta användandet av E85 som drivmedel. Standarden som finns tillgänglig hos SIS, Swedish Standards Institute, anger krav och provningsmetoder för levererad E85. MOTOR MAGASINET Varför behövs ett miljöledningssystem? Hur gör man för att införa ISO och hur fungerar det i praktiken? Det är några av de frågor som besvaras i en ny handbok från SIS Förlag. Bakom boken står Richard Almgren och Torbjörn Brorson. Vi har ansträngt oss för att förenkla införandet av miljöledningssystemet för de små företagen genom illustrationer och praktiska exempel, säger Richard Almgren. PACK & PLAST EU skärper kraven för CEmärkning av bygg- och anläggningsprodukter. Framöver ska även kontroll av produkternas miljö- och hälsofarlighet ingå i märkningen. ( ) Curt Linder på SIS, Swedish Standards Institute, som leder den svenska delen i projektet, tror att detta också i vissa fall kan leda till skärpta miljökrav. MILJÖ & UTVECKLING För några år sedan vände sig FN till den internationella standardiseringsorganisationen ISO med en önskan om standarder för att underlätta införandet av Kyotoprotokollet. Nu är Greenhouse Gases ISO, 14064, fastställd som internationell standard i tre delar. Standarden finns tillgänglig hos SIS, Swedish Standards Institute. På sikt ska standarden leda till att man världen över tillämpar liknande regler för hur man mäter, rapporterar och verifierar växthusgaser, säger Lars Jonsson, projektledare på SIS. ENERGIMAGASINET När man använder lantbrukssprutor för växtbekämpning inom lantbruket utsätts både människa och miljö för risker. Nu finns nya standarder tillgängliga hos SIS som ger vägledning för en säker användning och rengöring av dessa. Idag finns cirka 4000 sprutor i bruk. RECYCLING DECEMBER 2006 SIS STANDARD MAGAZINE 11

12 Forskare som har utvecklat en RFIDkrets i plast, tunn som papper och inte större än ett frimärke. FOTO: PHILIPS Identifiering som revolutionerar RFID eller radiofrekvensidentifiering är en teknik som kan komma att revolutionera våra liv. Med hjälp av en liten krets är det möjligt att på håll ta reda på ett föremåls identitet. Redan i dag används tekniken för identifiering av bland annat bilnycklar, hundar, soptunnor och läkarrockar. Stor som ett riskorn. Denna RFID-krets är avsedd att inplanteras under huden på människor, som exempelvis patienter på sjukhus eller ålderdomshem. FOTO: VERICHIP IDENTIFIERING AV BAGAGE, djur, soptunnor, kläder är bara några exempel där rfid sakta men säkert har eller håller på att revolutionera vår vardag. Det finns fler exempel. I nyckeln till din bil sitter en rfid-krets som bilen läser av innan motorn kan startas. Det gör att en tjuv inte kan starta bilen även om han kopierat själva nyckeln. Genom att sy in en rfidkrets i kläderna som används på sjukhus kan tvätteriet automatiskt se hur varje plagg ska tvättas och sorteras. Bor du i eget hus är det inte ovanligt att soptunnan är försedd med en rfid-krets. När soptunnan töms läser sopbilen av tunnans identitet och väger mängden sopor så att varje hushåll betalar för just den mängd sopor som lämnas. rfid är egentligen inte en ny teknik. Den har funnits i mer än ett decennium men det är först på senare år som tekniken har fått ett bredare genomslag, säger Mikael Hjalmarson, som arbetar med standarder på Ericssons avdelning för forskning och utveckling och som är ordförande i tk 446 som är beteckningen på den tekniska kommitté på sis som arbetar med standarder kring automatisk identifiering och datafångst, dit rfid räknas. RFID STÅR FÖR radiofrekvensidentifiering. Som kanske framgår av namnet är det en teknik för att automatiskt identifiera något med hjälp av radioteknik. Tekniken målas ofta upp som ersättare för dagens streckkoder som sitter på alla förpackningar i detaljhandeln. Ska man läsa av en streckkod måste det vara fri sikt mellan streckkoden och avläsaren. Med rfid kan avläsaren vara flera meter ifrån den produkt som är försedd med rfid-krets. Produkten kan till och med ligga nedpackad i en kartong. Med streckkod går det att identifiera en viss typ av produkt som exempelvis Lättfil med jordgubbssmak. Med rfid går det att identifiera varje enskild lättfilsförpackning, vilket bland annat gör det betydligt enklare att inventera en butik eller ett lager. 12 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2006

13 RFID spänner över ett betydligt större område än streckkoder. Det är viktigt att belysa alla aspekter av tekniken, säger Mikael Hjalmarson. ISO, International Organization for Standardization, har tagit fram ett antal standarder kring rfid, bland annat för vilka olika frekvensutrymmen som kan användas. Mikael Hjalmarson ger ett exempel där standardiseringsarbetet inte riktigt fungerat. Det är det ultrahöga frekvensområde som sannolikt kommer att användas för rfid-märkning av produkter i detaljhandeln. Användningen av det frekvensområdet har främst drivits från amerikanskt håll där man använder frekvensen 915 megahertz. I Sverige och i övriga Europa används den frekvensen för mobiltelefoni i gsm-nät, så här måste rfid-etikettterna i stället använda frekvensområdet megahertz. I Japan finns andra regleringar som gör att man där måste använda ett tredje frekvensområde. Enligt SÅ HÄR FUNGERAR RFID En RFID-krets består av en mikrokrets och en antenn. De minsta RFID-kretsarna är små som riskorn. I mikrokretsen finns ett minne som innehåll information om det föremål som ska identifieras. För att kunna läsa av den informationen behövs en speciell avläsare. I de fall minnet i RFID-kretsen kan uppdateras behövs även en skrivare. Ofta innehåller RFID-kretsen bara ett id-nummer som består av ett antal siffror. För att dra nytta av id-numret måste det kopplas till ett datorsystem. Om vi tar hunden som exempel är det först när man slår upp id-numret i Jordbruksverkets Hundregister som man får reda på vems hund det är. standarden iso måste själva rfidkretsen kunna hantera ett frekvensområde mellan 860 och 960 megahertz, vilket gör att kretsen kan läsas även när en produkt transporteras från exempelvis usa till Europa. Däremot måste Europa ha en uppsättning avläsare och skrivare, usa en annan uppsättning och Japan en tredje. Att vi inte kan använda ett enda gemensamt frekvensområde gör både kretsar, läs- och skrivutrustning dyrare. rfid spänner över ett betydligt större område än streckkoder. Därför är det viktigt att olika branscher och industrier är representerade i arbetsgruppen så att vi kan belysa alla aspekter av tekniken. Text: Per Lövgren För mer information kontakta Susanne Björkander, projektledare, informationshantering, , susanne.bjorkander@sis.se Det är viktigt att olika branscher och industrier är representerade i arbetsgruppen, säger Mikael Hjalmarson, ordförande i SIS projekt TK 446. Perspektiv ledningssystem och utveckli

14 Ny handbok för alla chefer och ledare Managementhandboken leda, styra och utvecklax En handbok som vänder sig till chefer och ledare på alla nivåer. Management är ett centralt och viktigt kompetensområde för alla ledare. Boken hjälper dig att få ett helhetsgrepp om vad management är och att identifiera områden för vidare fördjupning och utveckling. Managementhandboken leda, styra och utveckla Författarens definition av begreppet management är att leda, styra och utveckla. Boken tar upp många frågor som chefer och ledare dagligen ställs inför, frågor som berör just dessa områden. Genom att utarbeta strategier för att leda, styra och utveckla blir organisationen mer effektiv och konkurrenskraftig. I boken finns konkreta checklistor som tagits fram för att hjälpa dig i detta arbete. Författaren Bengt Karlöf har mångårig erfarenhet inom området management genom olika roller i företag och organisationer. Idag är han verksam som konsult, föreläsare, seminarieledare och företagsledare. Pris: 495 kronor Bengt Karlöf Beställ på: Tel: Fax: Moms och frakt tillkommer. StörstiNordenpåstandarder. SIS Förlag AB: Telefon: , Fax: , E-post: sis.sales@sis.se,

15 Det lilla företaget som växer internationellt Standarder blir allt viktigare ju mer produkter och råmaterial vi köper internationellt, säger Conny Thyberg, konstruktör på Berg Propulsion som tillverkar fartygspropellrar. Standarderna ger oss en kvalitetssäkring. ISITT ARBETE som konstruktör refererar Conny Thyberg till giltiga standarder på bl.a. ritningar. Sedan slutet av år 2001 abonnerar företaget på standarder. Det handlar om materialstandarder vad gäller stål, rostfritt stål och bronsmaterial och även komponentstandarder som exempelvis skruv och gängor. Standarderna levereras på cd-skiva och övriga beställer jag som pdf för omedelbar leverans. BERG PROPULSION grundades en gång som ett träbåtsvarv startades tillverkning av ställbara propellrar för den egna båtproduktionen. Nu finns bara propellerproduktionen kvar och mer än propellrar har producerats. Av dessa är fortfarande i bruk och snurrar ute i världshaven sedan starten. De senaste årens tillväxt beror på att de nya ägarna har satsat på marknadsföring. En annan anledning är att det aldrig i historien har byggts så mycket fartyg som nu. I sin nuvarande form har företaget växt med 35 procent per år. FOTO: BERG PROPULSION Propellrarna som tillverkas på Berg Propulsion är mellan två och sex meter. De passar till medelstora fartyg. Sedan 1999 ägs bolaget av Håkan och Björn Svensson. Företagets produktionsbolag finns på Öckerö och marknadskontor på grannön Hönö, i Singapore, Dubai och Shanghai. Totalt har företaget 115 anställda varav 90 personer i Sverige. Omsättning 2005: 196 msek i koncernen, 151 msek i Berg Propulsion Produktion. För mer information om SIS abonnemangsformer kontakta SIS Förlag kundtjänst,

16 NU RASAR STORA STAN Kommer du ihåg kriget mellan VHS och Betamax? Det som slutade med att den bästa lösningen förlorade? Nu väntar en liknande drabbning. Två gigantiska konsortier rullar fram sina trupper och stridslinjen går mellan två de-facto-standarder, HD DVD och Blu-ray. VAD DET HANDLAR om är hur dvdteknikens efterföljare ska se ut. Behovet av nya lagringsmedia för högupplösta filmer, spel och dataprogram är skriande. Marknaden vill ha en lösning, men allt pekar på att den kommer att få två. Mellan frontlinjerna står filmbolagen och undrar vem som ska segra. Kommer en teknik att slås ut, kommer båda att leva vidare eller kommer en tredje lösning som kombinerar de båda formaten? Svaret kommer att låta vänta på sig och under tiden tvingas man att leverera sina filmer i båda laserformaten, hd dvd och Blu-ray. Det troligaste är att två icke-kompatibla format kommer att leva sida vid sida under överskådlig tid. Två konkurrerande tekniker är ingenting som konsumenterna uppskattar och formatkriget kommer sannolikt att minska intresset för såväl spelare som högupplöst film på skiva. EN FREDLIG LÖSNING var på gång så sent som i vintras, men förhandlingarna bröt samman och nu väntar krig. Båda parter är väl rustade och har starka resurser bakom sig. Nu rullar de elektroniska stridsvagnarna fram till drabbning och någon kapitulation är inte att vänta. Hur ser då styrkeförhållandena ut? hd dvd har utvecklats av en industrigrupp med Toshiba i spetsen. Det är, som namnet antyder, en utveckling av dagens dvdformat. Man backas upp av Microsoft och Intel, som föredrar det smidiga kopieringsskyddet. Bland marktrupperna ingår Asiens alla småtillverkare av dvd-spelare, som lätt kan ställa om sin tillverkning till det nya formatet. Blu-ray kräver investeringar i helt ny tillverkningskapacitet. MOTSTÅNDARSIDAN LEDS av Sony, som är huvudman bakom formatet Blu-ray, en teknik för att lagra stora mängder information på optiska skivor. Gruppens starkaste vapen är att Blu-ray tillåter lagring i fler skikt, vilket ger en kapacitet på 200 gigabit, betydligt mer än hd dvd-teknikens 45 gigabit. Lagringskapaciteten har fått en stor grupp hemelektroniktillverkare och datorföretag att ställa sig på Sonys sida. Till detta kommer att Sonys nya spelkonsol Playstation 3 kommer att ha stöd för Bluray. Enbart den asiatiska spelmarknaden är stor nog för att ge Sony-konsortiet långvarig uthållighet. Microsoft vet vad spelmarknaden är värd och lanserar inom kort en lös hd dvdspelare till sin spelkonsol Xbox 360. Siktet är inställt på den asiatiska marknaden, men tidigare försök till inbrytningar har inte varit framgångsrika. Industrin, med filmindustrin i spetsen, vill ha en gemensam lösning, byggd på en standard. 16 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2006

17 DARDKRIGET Det är besvärande att behöva ge ut filmer i två olika medier. Man var på god väg att kopiera den lösning som Sony och Philips en gång åstadkom runt cd-skivan, när Sony dök upp med sin Blu-ray. Då försvann enigheten och två fronter bildades. NU DELAR FILMBOLAGEN sina gracer mellan de båda formaten. Egentligen föredrar man hd dvd, med dess begränsade lagringskapacitet. Det är helt enkelt mer lönsamt att sälja en film per skiva. Men eftersom Sonys spelkonsol kan kopplas till TVapparaterna och visa högupplöst film så har man inte råd att tacka nej. Nästan alla stora filmbolag stöder Bluray och tre stora bolag stöder hd dvd. Det är en direkt kopia av den gamla striden mellan VHS och Betamax. VI KAN SE FRAM mot ett förödande standardkrig med många förlorare, och kanske ingen vinnare. Hade de stora aktörerna drivit sina projekt inom IEC och ISO så hade det kanske funnits en gemensam standard för högupplösta lagringsmedier? Det hade såväl företag som konsumenter tjänat på. Johan Hallsenius är chefredaktör för Computer Sweden: Standardisering är ett tveeggat vapen. 3G är ett exempel på en leverantörsskapad de-facto-standard som säkert har hjälpt utvecklingen i hela telekombranschen. Unix är ett annat exempel. Den standarden har utvecklats av flera aktörer och det arbetet har gynnat en hel bransch. Om en part segrar och det utvecklas ett naturligt monopol så är det enligt skolboken till nackdel för användarna. Men det finns undantag. Johan Hallsenius igen: Microsofts egen standard har förmodligen gjort den globala marknaden större, åtminstone för operativsystem. Standarden har förenklat livet för användarna, men den har gjort livet svårt för övriga aktörer i branschen. BETYDER DET ATT DU ÄR ANHÄNGARE AV STANDARDISERING? Både ja och nej. Man kan tänka sig vad som hade hänt om eu hade förbjudit Internet och i stället utvecklat en egen standard som skulle underlätta datakommunikation i Europa. Det hade lagt en våt filt över utvecklingen. Det positiva exemplet är gsm-standarden som möjliggjort mobiltelefonins snabba tillväxt. Hade vi haft ett halvdussin standarder som konkurrerade med varandra så hade utvecklingen inte alls gått lika snabbt. Sten Sture Skaldeman Illustration: Linda Holmer Källor: Lars Nilsson, chefredaktör och Håkan Abrahamsson, webbansvarig, Ny Teknik. FAKTA KRING HD DVD, BLU-RAY OCH MULTIMEDIA, KODNING OCH REPRESENTATION, SIS/TK 302. BÅDE HD DVD och Blu-ray formaten använder MPEG-4 Advanced Video Coding (AVC) som är den senaste ISO-standarden för videokompression. AVC bygger på teknik som tagits fram av bl.a. Ericsson. I Sverige sköts all standardisering i MPEG av Multimedia, kodning och representation, SIS/TK 302. För mer information om videostandardisering eller MPEG kontakta Per Fröjdh, ordförande i Multimedia, kodning och representation, SIS/TK 302, per.frojdh@ ericsson.com eller projektledare Caroline Burley, caroline.burley@sis.se

18 SIS INSIDE Ju längre deltagande desto nöjdare blir du Så här tycker projektdeltagarna om att delta i kommittéer: UNDER APRIL OCH MAJ genomförde sis en kundnöjdhetsundersökning. En enkät skickades ut via e- post och drygt 900 personer, projektdeltagare och ordföranden i de tekniska kommittéerna, svarade. Syftet var att få en objektiv uppfattning om vad man tycker om projektdeltagandet. Ett oberoende undersökningsföretag har därför ansvarat för utskick och bearbetning av data så att alla som har svarat har kunnat vara anonyma. UNGEFÄR 18 PROCENT av de svarande har mer än elva års projektdeltagande bakom sig, medan så många som 61 procent har deltagit mindre än fem år. En markant skillnad är att ju längre tid man varit med i ett projekt desto nöjdare är man. Det är inte så konstigt eftersom man då har sett värdet/resultatet av det man har gjort, säger Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef på SIS och den som har hållit i kundnöjdhetsundersökningen internt. STANDARDISERINGSRESULTAT KOMMER JU OFTAST PÅ SIKT Det tar ett tag att komma in i standardisering. Vi har en idé i vårt verksamhetsområde om att jobba med startkit för nya deltagare eftersom begreppsvärlden med alla nya termer och regler kan vara svår att tränga in i. DET MAN ÄR ALLRA MEST NÖJD MED är samarbetet i kommittén, särskilt arbetsklimatet och stämningen men även samarbetet med sis projektledare får mycket höga betyg, cirka 80 procent ger betyget 4 eller 5. DEN PERSONLIGA nyttan av att medverka i en kommitté anses också hög, cirka 65 procent ger betyget 4 eller 5 på vad de personligen får ut av arbetet. Det kan bero på att projektdeltagandet också medför kontakter och nätverk, kommenterar Marie Brandvold. Lojaliteten i de mer långsiktiga relationerna var också mycket hög och de allra flesta skulle rekommendera en extern person att delta i ett projekt på sis. Träna dig i konsten att mingla Mingel är en viktig framgångsfaktor. Inte minst i affärssammanhang. Ett stort nätverk är alltid eftersträvansvärt. DU KÄNNER INGEN men alla andra verkar känna varandra. Du får fjärilar i magen. Var lugn, det finns hopp för osäkra minglare. Visste du att på två månader träffar vi fler människor än man gjorde under ett helt liv för hundra år sedan? Sju sekunder. Så lång tid har du på dig att ge ett första intryck när du presenterar dig på ett affärsmingel. Vi har samlat ihop de bästa tipsen som hjälper dig att mingla med framgång. Vissa är födda med mingelgåvan medan andra får träna sig i konsten. Ja, man kan träna upp sig. Med de rätta fraserna kan man ta sig in i ett samtal och även ta sig ur det hela, säger Solbritt Ericson, vd och en av delägarna i Management Språkutbildning ab. Har man minglat och gjort sig populär kan man räkna med att folk lyssnar på personen ifråga lite bättre. Med en medveten strategi för ditt minglande blir det enklare att skapa nya affärskontakter. För att komma över din mingelfobi bestäm dig för att vara aktiv och ha roligt på nästa konferens eller fest. Ditt kroppsspråk kan hjälpa dig på vägen. De första sju sekunderna är mest betydande innan omgivningen börjar sätta in oss i fack och ge etiketter. Därför är det viktigt att i förväg tänka ut en slagkraftig presentation. Kom i tid. Är du först slipper du gå runt och skaka hand med alla andra. Var inte rädd att hänga på ett gäng som står och pratar. Skratta med, försök höra vad ämnet är och kom in i samtalet. Smicker fungerar alltid. Ge en komplimang om någon har en snygg slips eller vackert halsband, det är en bra öppnare. Tänk på själva samtalet. Ställ öppna frågor, så att svaret inte bara blir ja eller nej utan beskrivningar, händelser osv. Visa intresse, var nyfiken, känn av stämningen och prata inte för mycket om dig själv. Det är helt OK att prata om väder och vind. Intrycket av en person bestäms till 60 procent av kroppsspråk, 30 procent av hur vi säger saker och 10 procent av vad vi säger. Små anekdoter och fritidsintressen fungerar bra att prata om. Om du vill gå vidare utan att verka oartig kan ett knep vara att föra ihop personen med någon du känner och säg: det här är Eva, hon ska flytta till Bromma, där bor ju du. Eller fråga om den du pratar med har ett visitkort det blir naturligt att sedan gå vidare. Fotnot: Mingla är ett låneord från engelskan där mingle betyder blanda sig eller umgås med. 18 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2006

19 NYA ANSIKTEN VAD TYCKER MAN DÅ ATT SIS KAN FÖRBÄTTRA? Framförallt kan vi bli bättre på att marknadsföra kommitténs arbete. Sedan tycker många att utvecklingstiden till färdig standard är för lång. Vi kommer att upprepa undersökningen med månaders mellanrum mellan mätningarna och skapa åtgärdsprogram med syfte på förbättringar, berättar Marie Brandvold. NYA MEDLEMMAR AUG OKT Aiolos Laboratories AB BDO Nordic AB Bil Sweden Adm. AB BRM, Business Risk Management AB Cella Vision AB Dahl Medical AB Danaher Motion Stockholm AB Energivision Stockholm AB Equalis AB Firma Johan Andersson Borås Hitachi Power Tools Sweden AB Hållbar Utveckling Skåne Intercal AB John Deere Forestry AB Megtec Systems Amal AB P Hugosson Hissprojektering & Konstruktioner RH Form AB RoMedic AB Sealed Air Svenska AB Sterisol AB Stora Enso Skoghall AB Trident Industri AB Väderstad Verken AB ANNA MELVÅS är omvald ordförande för Färg och Lack, SIS/TK 433. Anna Melvås är civilingenjör i Kemiteknik och arbetar sedan 2001 som projektledare för Sveriges Färgfabrikanters Förening i Stockholm. GUNNAR NORDIN, Stockholm, är ny ordförande i Laboratoriemedicin, SIS/TK 331. Han är legitimerad läkare och VD för Equalis AB. Han sitter som ordförande i EQALM en europeisk paraplyorganisation för kvalitetssäkringsorganisationer. Sedan år 2000 är Gunnar Nordin även medlem i International Federation for Clinical Chemistry (IFCC), vars uppgift är att främja klinisk kemisk verksamhet i globalt perspektiv. ANNA LINUSSON, Stockholm, är ny ordförande i Socialt ansvarstagande, SIS/TK 478. Hon är civilingenjör i kemiteknik och arbetar på Stockholms läns landsting som miljödirektörens stabsperson i koncernledningens stab. Anna var också deltagare i ISO miljöledningssystem och är vice ordförande i styrelsen för Miljörevisorer i Sverige. Tidigare arbetade hon bl.a. som marknadsansvarig och som miljökonsult på Kemi & Miljö. BO SELANDER, Stockholm, är ny ordförande i Halksäkerhet, SIS/TK 500. Bo Selander är byggnadsingenjör och arbetar som handläggare inom Plåtslageriernas Riksförbund sedan 25 år. Ett av hans ansvarsområden är arbetsmiljöfrågor där halksäkerhet på tak ingår som en naturlig del. Bo anser sig inte själv vara expert på området halksäkerhet men hoppas kunna skapa goda förutsättningar för ett kreativt lagarbete mellan kommitténs sakkunniga deltagare. Inte minst handlar arbetet om att bevaka det europeiska samarbetet. ERIK LUNDQVIST, Västerås, är ny ordförande i Industrirobotar, SIS/TK 278 och i SIS internationella sekretariat ISO/TC 184/SC 2. Erik är sedan 2005 chef för Robotdalen ( Robot Valley ) som är satsning på robotteknik för ökad tillväxt i Mälardalen, bakom vilken står bl.a. ABB, Volvo, Atlas Copco, Mälardalens Högskola och Örebro Universitet. Tidigare har Erik bl.a. jobbat som marknadschef på ABB Robotics. Han är civilingenjör och har också läst i Detroit, USA. JON NILSSON är ny ordförande i Gjutet järn och stål, TK 130, han var tidigare ordförande i Gjutstål, TK 131. Jon Nilsson är bergsingenjör inom Metallurgi och Materialteknik och arbetar på SweCast AB i Jönköping, gjuteriindustrins industriforskningsinstitut i Sverige, som ingår i SWEREA-gruppen. Jon är chefsmetallurg och gruppledare för järn-, stål- och formmaterialgruppen. Tills vidare är han också ansvarig för gruppen som har hand om aluminium/magnesium/ zink-frågor på SweCast AB. ULF HÄGGLUND är ny ordförande i Identifieringskort, SIS/TK 448. Ulf Hägglund arbetar som marknadsansvarig på Precise Biometrics AB i Lund sedan Han har många års erfarenhet av att arbeta med identifieringskort bl.a från XPonCard AB och Smarticware. Ulf är utbildad reservofficer, har en odontologie kand, KTH, deltagit i högre personaladministrativa utbildningar och diverse företagsutbildningar. LARS KILANDER, Stockholm, är nyvald ordförande i Fastighetsmäklartjänster, SIS/TK 499. Han är chefsjurist och VD för Mäklarsamfundet. Han är också styrelseordförande i Hemnet.se. och representerar Mäklarsamfundet i internationella sammanhang. ERIKA MESSING är nyanställd på SIS Informationsavdelning med ansvar för pressfrågor. Hon tar över efter Victoria Jonsson och kommer närmast från Tieto- Enator, Kista, där hon var anställd ( ) som communication manager med ansvar för PR och interna kommunikationsprojekt. Erika har studerat media/kommunikation och statsvetenskap på universitetet i Stockholm och Uppsala var hon tjänstledig och studerade PR vid Pace University i New York och senare samma år grafisk form i Umeå. DECEMBER 2006 STANDARD MAGAZINE 19

20 POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE STOCKHOLM Vad tänker du på när du hör ordet standarder? FOTO: JOHAN PAULIN/SVT HORACE ENGDAHL Professor och ständig sekreterare i Svenska Akademien, Stockholm. Jag tänker på en elkontakt som skall passa i ett vägguttag. Kanske tänker jag också på kvalitetskrav och säkerhetsbestämmelser av olika slag som behövs för att garantera att produkter och praktiker är tillförlitliga för användaren. AMELIA ADAMO Chefredaktör för M-magasin, Stockholm. Att allt är lika, inget får sticka ut. Praktiskt och effektivt, bara vi människor slipper. BARBRO HEDVALL Ledarskribent Dagens Nyheter, Stockholm När jag hör ordet standarder ser jag ribbor och tabeller. Jag tänker på kontroller och säkerhet. Standarder hör nära samman med svensk ingenjörskunskap när den är som bäst. Standarder gör förhoppningsvis världen mer gripbar och litet tråkigare, helt enkelt mer standardiserad! FREDRIK LINDSTRÖM Lingvist, komiker, filmregissör och programledare, bl.a. för TVprogrammet Värsta språket, Stockholm. När jag hör ordet standarder tänker jag på... Folkhemskök som ingenjörer i vit rock har mätt ut och anpassat samt på tjänstemän i grå kostym med pressveck. Kurskalendarium SIS Forum FÖRPACKNINGAR & MILJÖ Förpackningar & miljö Kursen vänder sig till dig som berörs av förpackningsdirektivets krav på förpackningars miljöegenskaper. Kursdagen syftar till att ge handgriplig vägledning i hur du ska uppfylla kraven i direktivet om förpackningar och förpackningsavfall så effektivt som möjligt. 16 jan i Stockholm LEDNINGSSYSTEM Grunderna i kvalitetsledning Introduktion till kvalitetsledning och ISO 9000 samt nyttan med att införa ett kvalitetsledningssystem feb i Stockholm, 6 7 mars i Malmö Grunderna i miljöledning Introduktion till miljöledning med ISO och EMAS och nyttan med att införa ett miljöledningssystem. 6 mars, 24 apr i Stockholm Skapa kvalitetsledningssystem i vården Kurs i hur du kan skapa ett kvalitetsledningssystem i den egna verksamheten. Med hjälp av praktiska övningar tolkar vi kraven i ISO 9001 utifrån ett hälsooch sjukvårdsperspektiv maj i Stockholm Intern revision Grundkurs för dig som ska bli intern revisor och behöver god kunskap och färdighet i intern revision av ledningssystem. 7-8 feb, mars i Stockholm För mer information och anmälan: Processledning i verksamheten Introduktion till processledning som effektivt styrmedel och utvecklingsverktyg i en organisation. Efter kursen kommer du själv att kunna kartlägga och värdera processer i den egna verksamheten mars i Stockholm Processägarrollen Utbildning för dig som ska förvalta och förbättra processer. Kursen bygger på deltagarnas egna processbeskrivningar. Vi går igenom processtänkandets grunder och de förutsättningar som krävs för en framgångsrik processinriktning. 17 apr i Stockholm Informationssäkerhet i ett ledningssystem Med hjälp av ett ledningssystem för informationssäkerhet kan du styra och säkra informationen i verksamheten på ett säkert och strategiskt sätt. Innehåll och upplägg bygger på den nya standarden ISO mars i Stockholm MEDICINSK TEKNIK Regelverket för Medicintekniska produkter Utbildning för dig som är tillverkare eller leverantör av medicintekniska produkter. Du får kunskap om regelverket kring tillverkning och egentillverkning och om hur man tar stöd i riskanalys och standarder feb i Stockholm Regelverket för hjälpmedelsprodukter Denna kurs är speciellt framtagen för dig som tillverkar tekniska hjälpmedel och som behöver kunskap om de krav som omgärdar dessa produkter, exempelvis CEmärkning, klassificering, riskhantering och riskanalyser apr i Stockholm Riskhantering Aktuell kurs om riskhantering för tillverkare av medicintekniska produkter och för vårdgivarens tekniska personal. På kursen presenteras användbara verktyg för riskhantering och hur de kan kombineras. Utgångspunkten är standarden ISO mars i Stockholm 20 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2006