RÖNTGENSJUKSKÖTERSKA 360 GRADER

Transkript

1 RÖNTGENSJUKSKÖTERSKA 360 GRADER Syftet med kunskapsunderlaget är att summera kunskap om röntgensjuksköterska hur ser det ut 360 grader runt medlem som är röntgensjuksköterska? Yrket Kunskapsområdet Samarbete och konkurrens med andra yrken Yrkets organisering Vården och arbetsfälten Villkoren och villkorsfrågorna Medlemskapet Eventuellt speciella förväntningar på medlemskap som utmärker Yrket Den legitimerade röntgensjuksköterskan arbetar idag inom flera olika verksamhetsområden med arbetsuppgifter av skiftande karaktär. Röntgensjuksköterskans verksamhetsområden omfattar undersökningar och behandlingar av människan i livets olika skeden; det ofödda barnet, barn, ungdomar, vuxna och äldre samt i samband med rättsmedicinska undersökningar. Yrket ställer ständigt nya krav på självständighet, evidens, vetenskapligt förhållningssätt, mångkulturellt kunnande och professionellt ansvar. Röntgensjuksköterskans arbete har en etisk dimension och varje enskild röntgensjuksköterska har ett moraliskt ansvar för sina bedömningar och beslut. Röntgensjuksköterskans yrkesetiska kod samlar Sveriges röntgensjuksköterskor till ett gemensamt professionellt förhållningssätt. Koden är en etisk vägledning vad gäller dennes ansvar och ger tydliga ställningstaganden för mänskliga rättigheter Röntgensjuksköterskan arbetar både med människor och teknik. Undersökningar och behandlingar med högteknologisk medicinteknisk utrustning kombineras med omvårdnad av patienterna. Röntgensjuksköterskan ansvarar för att patienterna inte utsätts för mer strålning än nödvändigt. I arbetet finns ett stort inslag av avancerad datateknik. Röntgensjuksköterskor arbetar på röntgenavdelningar på sjukhus, på vårdcentraler och på privata kliniker. Det finns också en internationell arbetsmarknad. Sida 1 av 20

2 Röntgensjuksköterskor kan även arbeta inom utbildning och hos företag som säljer medicinskteknisk utrustning och läkemedel. Arbetsfält Röntgensjuksköterskan utför undersökningar och bedömningar som ligger till grund för diagnos och behandling. Man planerar, genomför och utvärderar undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar. Röntgensjuksköterskan tar röntgenbilder och utvärderar bildkvaliteten, arbetar med MR, ultraljud, interventioner, granskar och diagnostiserar. En viktig del i arbetet är att få patienterna att känna sig trygga, förklara vad som ska hända och svara på både patienters och närståendes frågor. Det korta mötet med patienten är något som skiljer röntgensjuksköterskans arbete från många andra sjuksköterskeyrken. Röntgensjuksköterskan ansvarar för den peri radiografiska processen. Att arbeta som röntgensjuksköterska innebär att möta patienten i det korta mötet med och ha goda kunskaper om bildgenererade tekniker som ska ge underlag för diagnos och behandling Yrkets framväxt Röntgensjuksköterskan har en historia som sträcker sig tillbaka till 1895 när röntgenstrålarna upptäcktes av Wilhelm Conrad Röntgen. Enligt Holm-Nyqvist (1993) fanns det under första delen av 1900-talet ingen speciell utbildning för röntgensjuksköterskor. När röntgenverksamheten så krävde rekryterades sjuksköterskor som fick sin utbildning på avdelningen. Praktik på röntgenavdelningen krävdes efter sjuksköterskeutbildning 1931 blev sjuksköterskeutbildningen treårig och intagningskrav fastställdes. För att få arbeta på en röntgenavdelning måste man förutom avslutad sjuksköterskeutbildning också ha genomgått praktik. Det innebar att sjuksköterskan gick som elev på avdelningen och lärdes upp av läkare med röntgen som specialitet. Utöver detta skulle också sjuksköterskan delta i olika föreläsningar. Den som gått igenom teori och praktik fick titeln röntgensjuksköterska kom ytterligare en ny utbildning, en specialistutbildning som omfattade sex månader. Direktutbildning kom på tal 1946 I SOU 148:17, 1946 års betänkande om sjuksköterskeutbildningen görs ett uttalande om utbildningen för röntgen. Här sägs att många uppgifter på röntgenavdelningen är av Sida 2 av 20

3 teknisk natur och man skulle överväga om inte en del av personalen skulle direkt utbildas års studieordning Enligt 1952 års studieordning omfattade sjuksköterskeutbildningen 3-3 ½ år och föregicks av en provtjänstgöring. Sjuksköterskeutbildningen inleddes med en obligatorisk allmänutbildning under de två första åren och därefter följde direkt en specialutbildning i något av följande områden: medicinsk sjukvård, kirurgisk sjukvård, kirurgisk poliklinik, sinnessjukvård, operationssköterskearbete, röntgenarbete, distriktssjukvård, barnsjukvård och barnmorskearbete. (Källa SOS 2012). Förslag på ny utbildning till röntgenassistent Under slutet av talet var det stor brist på sjuksköterskor med specialistutbildning inom röntgen och förslag på en ny utbildning med yrkestiteln röntgenassistent tillkom. Det var den så kallade Tapperska utredningen som tillsattes i juni 1961 som fick uppdraget att utreda. Kunglig Maj:t beslutade att uppdra åt Treverkskommittén, (Medicinalstyrelsen, AMS och Kungliga överstyrelsen för yrkesutbildning) att i samråd med berörda organisationer och myndigheter undersöka om man kunde föra över arbetsuppgifter från sjuksköterskor till nya yrkesgrupper. Om det var möjligt skulle man anordna utbildning för röntgenpersonal, men även annan sjukvårdspersonal som kunde avlasta eller ersätta personal med sjuksköterskeutbildning. Den snabba utvecklingen inom verksamheten var också en bidragande orsak. Det var stor brist på röntgensjuksköterskor och det var många röntgenbiträden som fick förordnanden att arbeta som sjuksköterskor. De första röntgenassistenterna börjar utbildas 1962 De första assistenterna börjar utbildas 1962 och fanns förutom inom röntgen även inom radioterapi, operation och ögonverksamhet. Då utbildningen specialiserades redan från början ansåg man att den kunde göras kortare så att utbildad personal snabbare kom ut på arbetsmarknaden. Det ansågs dessutom vara ekonomiskt försvarbart med en kort och målinriktad utbildning för dessa funktioner. Röntgenassistenten skulle ansvara för tekniken som blivit alltmer avancerad. Utbildningen låg under yrkeshögskolans ansvarsområde. Intagning till utbildning skedde via AMS. Från början var utbildningen fyra terminer. I slutet av 1963 fanns det Sida 3 av 20

4 72 röntgenassistenter. Utbildningen hade fallit väl ut men det bedömdes önskvärt med ytterligare utbildning i läkemedelslära och ökad sjukvårdspraktik. Röntgenassistentutbildningen förlängdes förlängdes röntgenassistentutbildningen. Röntgenassistenten skulle ta hand om både patienten och tekniken och även få arbetsledande befattningar. De nyutexaminerade assistenterna mottogs med öppna armar hos sjukvårdshuvudmannen. Sjuksköterskorna däremot visade på viss tveksamhet. Mycket av kritiken handlade om utbildningen och vad den nya yrkesgruppen fick utföra. De är ju inga riktiga sjuksköterskor. Skulle de få delta i jourtjänst? Skulle de få ha hand om läkemedel? Den nya utbildningen ledde inte fram till legitimation och yrkesbenämningen spelade spratt i en del sammanhang då den inte uttryckte något jämställt förhållande, de var assistenter. SHSTF uppvaktade Medicinalstyrelsen i legitimationsfrågan 1967 och 1968 uppvaktade SHSTF medicinalstyrelsen om legitimation och kompetens för röntgenassistenterna. Namninsamlingar och uppvaktningar förekom på flera ställen ute i landet. Vård77-reformen lade grund för förändringar av utbildningen Vård77-reformen kom att ligga till grund för en genomgripande förändring av bland annat utbildningen i diagnostisk radiologi (SOU 1978:50). Utbildningen blev en egen gren inom hälso-och sjukvårdslinjen på 90 poäng. I dessa poäng ingick en yrkesinriktad kurs på 50 poäng. Examensbenämningen blev sjuksköterska inom diagnostisk radiologi. Legitimation erhölls efter genomgången utbildning efter särskild ansökan till Socialstyrelsen. Utbildningen till sjuksköterska omfattade 80 poäng vid denna tidpunkt. Högskolereformen 1977 innebar att all eftergymnasial utbildning skulle bedrivas i form av högskoleutbildning. Reformen avsåg enbart grundutbildning. Reformen innebar att nästan all eftergymnasial utbildning täcktes av högskoleutbildningsbegreppet. Högskoleutbildning skulle bedrivas på vetenskaplig grund, skulle ge kritisk skolning och vara yrkesförberedande. Ny högskolelag och förordning trädde i kraft på 1990 talet (SFS1992:1443) Ett riksdagsbeslut som grundade sig på ett EU direktiv innebar att sjuksköterskeutbildningen skulle bli treårig och ha en bred grund inom hälso- och sjukvården. Sida 4 av 20

5 Beslutet innebar också ändrade förutsättningar för utbildningen inom diagnostisk radiologi enligt 1982 års modell. Röntgenverksamheten hade mycket teknik och särskilda vårdformer och ställde dessutom krav på strålskyddskompetens. Att radiologi hade integrerats i utbildningen redan från början gjorde att studenterna tidigt kunde få en yrkesidentitet och bli väl insatta i det dagliga strålskyddsarbetet, där röntgensjuksköterskan har en viktig roll. Utbildningen var inne i ett vägskäl. Vårdhögskolorna var tvingade att välja att antingen satsa på generalistutbildning eller att behålla ordningen från 1962 med direktutbildning. Problemet diskuterades under lång tid inom Vårdförbundet och bland sjuksköterskor och radiologer. Efter 1993 då tidigare utbildningssystem upphörde erbjöd flera utbildningsanordnare specialistutbildning för allmänsjuksköterskor inom diagnostisk radiologi poäng efter yrkesexamen som sjuksköterska. Utbildningsplatserna blev aldrig fyllda. Kurserna fick ställas in. Vilken blev deras examen då? Våren 1994 var förbundet och professionen överens om att arbeta för direktutbildning som omfattade 120 poäng i maj beslutade riksdagen att de som gick den treåriga direktutbildningen skulle få legitimation enligt den gamla ordningen. Hösten 1995 startade en direktutbildning som omfattade 130 poäng i Örebro. Året därpå, 1996, startade direktutbildningar som omfattade 120 poäng på Stockholms högskola och i Lund. I Göteborg, Växjö och Uppsala fanns under några år specialistutbildningar till röntgensjuksköterskor. Antal sökande var få och många av de studenter som genomförde utbildningen gick snart tillbaka till sina tidigare arbetsplatser inom vården. På grund av bristen på röntgensjuksköterskor kunde många få utbildningen betald. Behörighetskommittén 1996 föreslog en direktutbildning Behörighetskommittén hade i sitt betänkande skrivit att i den mån det fanns behov att anordna specialistutbildning för generalistutbildade sjuksköterskor inom ämnesområdet så skulle det vara möjligt. Vårdförbundet argumenterade för vikten av direktutbildning och enighet på alla högskolor. Behörighetskommittén SOU 1996:138 föreslog att det skulle bli en direktutbildning med inriktning mot röntgen som skulle ge legitimation som röntgensjuksköterska och skyddad yrkestitel. (Socialstyrelsen var emot detta i sitt yttrande). Sida 5 av 20

6 I den nya förordningen blir sjuksköterskeutbildningen treårig med behörighet inom allmän hälso- och sjukvård. De studenter som utbildades i mellanperioden fick dispens för legitimation som sjuksköterska inom diagnostisk radiologi. Vårdförbundet och professionen hade då under lång tid diskuterat utbildningen och enats om att driva direktutbildning. Beslut om yrkesbenämningen röntgensjuksköterska togs I januari 2001 beslöt Regering och Riksdag (HSF 2001:23) att införa yrkesexamensbenämningen röntgensjuksköterska för de, som med godkänt resultat, genomgått utbildningsprogrammet för röntgensjuksköterska, 120 poäng, med helt ny målbeskrivning Legitimation legitimerade röntgensjuksköterskor Under 1993 års studieordning tillkom yrkeslegitimation som röntgensjuksköterska ( ) för de som genomgick en sjuksköterskeutbildning med inriktning mot diagnostisk radiologi. Utbildning och examen ändrades därefter till röntgensjuksköterskeexamen. Röntgensjuksköterskor som utbildade sig innan 2000 kunde välja mellan att behålla sin sjuksköterskelegitimation, (legitimerad sjuksköterska inom diagnostisk radiologi) eller erhålla legitimation som röntgensjuksköterskor. Många valde att behålla sin sjuksköterskelegitimation för att behålla möjlighet att arbeta som sjuksköterska inom andra verksamhetsområden. Dessa sjuksköterskor utgör 60 procent av samtliga röntgensjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården november Utmaningar framöver Bristen Tillgång o efterfrågan på röntgensjuksköterskor 2013 socialstyrelsen SCB spår stora utmaningar inom vård och omsorg där efterfrågan på personal inom vård och omsorg väntas bli stor och vid slutet av prognosperioden finns risk för brist på ett stort antal kompetenser inom området. Inga uppgifter om röntgensjuksköterskor. Sveriges befolkning kommer att öka kraftigt fram till 2035 och det i sin tur kommer att öka efterfrågan på tjänster inom hälso- och sjukvården. Arbetsförmedlingen bedömer att efterfrågan på röntgensjuksköterskor kommer att vara mycket stor under det närmaste året. Detta beror bland annat på att befolkningen och antalet äldre äldre har ökat, vilket lett till ett växande vårdbehov. Antalet asylsökande i landet har också ökat. Bristen på yrkesgruppen är dock stor sedan tidigare och tillgången förväntas därmed inte vara tillräcklig för att möta efterfrågan det närmaste året. Detta beror bland annat på att det inte har utbildats tillräckligt många. Därför bedöms möjligheterna till arbete bli mycket goda. Sida 6 av 20

7 Bristen på både radiologer och röntgensjuksköterskor innebär påfrestningar på verksamheten. Dessutom innebär det ökade antalet röntgenbilder per patient ökad arbetsbelastning för personalen. Bildhanteringen är en noggrann och avancerad process och framförallt efterarbetet avseende bildbearbetning innebär påfrestningar och ökad arbetsbelastning. Tekniken förenklar användandet av röntgenutrustning och möjliggör att utrustning kan flyttas ut i verksamhet. Detta medför att andra användare än legitimerade röntgensjuksköterskor förekommer inom verksamheten. Ett ökat handhavande av utrustning medför också att det kan finnas en risk att företag säljer in enkla lösningar om kunskapsnivån bland användare är låg eller bristfällig. Radiologins utveckling och nya strukturer Utvecklingen inom verksamheten innebär att radiologin inte är ett ämne utan en disciplin. I dag handlar det om Diagnostik, interventioner, terapiuppföljning, förståelse för molekylär patogenes och systembiologi. Det har inneburit tydligare subspecialisering i framförallt organ och bilden har utvecklats från organ till cell, gen, molekyl och atom. Sida 7 av 20

8 Hybridsalar har inrättas på flera sjukhus och patienterna kan på så sätt få tillgång till ett större utbud av behandlingar. Både datortomografin och magnetkameran utvecklas stadigt. Datortomografen har utvecklats från singel- till multisnitteknik och ny bildteknik har öppnat nya möjligheter till både diagnostik och behandling med hjälp av PET, positronemissionstomografi. Magnetresonanstomografen har under kort tid utvecklats från två tesla, 2 T, till den kraftfulla magnetkamera på sju tesla, 7 T, där hjärnan och dess sjukdomar kan studeras. Strukturen gällande personalen innebär att arbete i allt större utsträckning är ett teamarbete och kunskap och kompetens delas. De privata aktörerna ökar kraftigt inom den diagnostisk radiologiska verksamheten bland annat inom mammografi men även undersökning med magnetkamera och datortomografi. Hybridsalarna är än så länge knuta till universitetssjukhusen. Vården förväntas också bli mer gränslös, med en samordning av de europeiska sjukvårdssystemen och patientrörlighetsdirektivet som implementerades i svensk lag Radiologin kommer i stor utsträckning fortsatt att finnas på sjukhusen där metoderna fortsätter att utvecklas och specialiseras. Men efterfrågan på snabbare omhändertagande av bland annat strokepatienter kommer att öka trycket på att det utvecklas mobila enheter. Så har det till exempels skett i Norge där det i ett projekt prövas med CT i ambulans Kompetensutveckling En central fråga för framtiden inom bild och funktion är möjligheten till kompetensutveckling och specialisering för röntgensjuksköterskan. Det finns redan i dag ett krav på att verksamheten ska leverera evidens baserad vård. Framtiden som redan är här kräver därför ett kontinuerligt lärande men också vårdens och teknikens utveckling och innovationer som väntar om hörnet kräver det. Kunskapsområdet (utbildning inriktning och specialisering) Lärosäten och Kunskapsområdet Röntgensjuksköterskeutbildningen ges vid 8 universitet/högskola i Sverige. Luleå utbildning på distans, Umeå, Uppsala, Karolinska, Örebro, Jönköping, Göteborg Lund. Sida 8 av 20

9 Huvudområdet Radiografi Radiografi är röntgensjuksköterskans huvudområde, professionens kunskaps- och forskningsområde och därmed även dennes ansvarsområde. Radiografi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som hämtar kunskaper främst från omvårdnad, bildoch funktionsmedicin, strålningsfysik samt medicin. Radiografi involverar samtliga fyra områden och relationen dem emellan. Radiografi bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. För kunskapsutvecklingen inom radiografi är interaktionen mellan huvudområdets teoretiska och verksamhetsförlagda delar centralt. Inom huvudområdet radiografi beaktas individ-, familje- och samhällsperspektivet. Grunden i Röntgensjuksköterskans arbete är mötet med människor i alla åldrar och vårdbehov. Mötet mellan röntgensjuksköterska och vårdtagare bedöms som ett kort möte under specifika förhållanden, som karakteriseras av metodologiska och teknologiska genomföranden av undersökningar eller behandlingar. Utbildning inom området radiografi ska ge de kunskaper som krävs inom olika metoder för att genomföra undersökningar och behandlingar i diagnostiskt och behandlande syfte med hjälp av bildgivande morfologiska och funktionella metoder. Utbildningen ska också ge de kunskaper i omvårdnad som krävs för att etablera och vidmakthålla en omvårdande relation före, under och efter en röntgenundersökning eller behandling. Den peri radiografiska processen. Central kunskap inom radiografi är planering, genomförande och utvärdering av undersökningar och/eller behandlingar avseende bildkvalitet, stråldos och strålningssäkerhet. Patientsäkerhet är grundläggande kunskap inom radiografi. Undersökningar och behandlingar ska alltid ske i samverkan med vårdtagare och närstående utifrån vårdtagarens behov och förutsättningar. Huvudområdet radiografi beaktar också kunskap som bidrar till förståelse för interaktionen mellan vårdmiljö, teknik och människa. Kunskapsområdets utveckling Det var när utbildningen till röntgensjuksköterska blev högskoleutbildning som det ställdes krav på ett eget huvudområde. Under lång tid hade diskussioner pågått tillsammans med professionen. Samtidigt som Vårdförbundets förbundsstyrelse beslöt att stödja en förlängd och utvecklad direktutbildning lyfte man fram naturvetenskap, teknik och omvårdnad som centrala delar i utbildningens huvudområde. Begreppet hade prövats på många sätt. Radiografi föreslogs bli huvudområde I dag finns det 17 disputerade röntgensjuksköterskor som avlagt sin avhandling inom flera olika områden. Det finns ännu ingen professor i radiografi i Sverige. Mot bakgrund av den expansiva utveckling som sker inom vården och tekniken inom området ställs det hela tiden nya krav på ny kunskap och evidence. Detta väcker också Sida 9 av 20

10 frågor kring hur huvudområdet behöver utvecklas. Det pågår samtal inom yrkesföreningen kring detta. Specialistutbildning Utvecklingen inom bild- och funktionsmedicin har varit svindlande och den fortgår. Det handlar om teknisk och metodologisk utveckling och personcentrerad vård. En kunskapsbaserad vård kräver specialistutbildade röntgensjuksköterskor. Röntgensjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden om patienten och den medicintekniska utrustningen inklusive säkerhetsaspekterna vid radiografiska undersökningar. En mycket viktig del för säker vård för patienten är optimeringen av stråldosen. De bildskapande teknikerna datortomografi, magnetisk resonanstomografi och ultraljud har utvecklats mycket snabbt. Även konventionell slätröntgen har revolutionerats i och med övergången från analog till digital teknik. Den ökade användningen av digital teknik har inneburit en ökning av bildproduktionen, något som är särskilt märkbart vid datortomografier. Det ställer allt större krav på kunskap och medvetenhet för att minimera stråldosen för patienten. Över hela världen betonas vikten av stråldosoptimering. Här har röntgensjuksköterskan en självklar roll. En kunskapsbaserad vård kräver specialistutbildade röntgensjuksköterskor för att möta utvecklingen i befolkningens hälsa, göra bedömningar utifrån samhälleliga och etiska aspekter och för att garantera kunskapsnivån och bibehålla medborgarnas förtroende för vården. Men också för att kunna använda de begränsade resurser som finns till förfogande inom radiologin. Specialistutbildning krävs också för att locka flera unga att söka till yrket. För att kunna nyttja den kompetens röntgensjuksköterskan innehar för extended practice krävs fördjupade kunskaper. På grund av läkarbrist har röntgensjuksköterskan under lång tid utfört arbetsuppgifter som traditionellt ansetts som läkaruppgifter. För röntgensjuksköterskor har det under en period genomförts en utbildning inom medicinskt ultraljud, sonograf, på Karolinska Institutet. De röntgensjuksköterskor som arbetar på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm och som gått denna utbildning har fått en tydlig specialisering i sin yrkesroll i verksamheten. En utveckling som sker på flera ställen i Sverige. Vårdförbundet har sedan 2013 arbetat tillsammans med SFR för en reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskan. I samarbete med SFR har vi genomfört konferenser där målgruppen varit chefer och ledare inom verksamheten samt programansvariga från ett par lärosäten. Flera medlemsmöten har också genomförts. Under åren har vi på röntgenveckan också haft seminarium med fokus på specialistutbildning. Där har både utbildningsanordnare, verksamhetschefer, förstalinjechefer och medlemmar deltagit. Sida 10 av 20

11 Arbetet med att inspirera och föra dialog med olika målgrupper i verksamhet och utbildning har gett resultat. I dag finns det flera exempel om pågående utvecklingsarbeten för att skapa struktur för en specialist röntgensjuksköterska. I dag finns det Röntgensjuksköterskor som utför mammografiundersökningar, skriver utlåtande, undervisar läkare på både grund och avancerad nivå. På andra håll i landet har röntgensjuksköterska anställts för att diagnostisera och skriva svar på skelett undersökningar. Sedan länge har röntgensjuksköterskor utbildat sig inom medicinskt ultraljud och arbetar med att diagnostisera självständigt. Flera idéer om specialisering för röntgensjuksköterskan pågår. Både Malmö och Göteborg och N orrköping har långtgående planer på att inrätta specialisttjänster. Den 8 november skickade Vårdförbundet och Svensk förening för röntgensjuksköterskor en skrivelse till utbildnings- och socialdepartementet med anledning av behovet av en reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. Förslag på specialistutbildning Svensk förening för röntgensjuksköterskor har tagit fram innehåll för specialistutbildning. Utbildningen bör innehålla 60 hp varav 30 hp inom specialistområdet. En utbildning som bedrivs på två år på halvfart i kombination med kliniskt arbete inom specialområdet. Utbildningen till specialist röntgensjuksköterska ska ges av universitet/högskola på avancerad nivå med reglering i högskolelagen. Huvudområdet ska vara radiografi med öppen inriktning. Nedan exempel på specialistområden. Utgångspunkten ska dock vara verksamhetens behov som kommer att styra vad det rent faktiskt kommer att erbjudas. Primär bildgranskning Konventionell radiografi PET/CT och SPEKT/CT MRT Radiografisk intervention inklusive materialkännedom Pediatrisk radiografi Ultraljud CT Mammografi Bildoptimering och strålskydd Sida 11 av 20

12 Vidareutbildning I Linköping finns en idé som är långtgående om specialisering. Det sägs finnas ett helt färdigt utbildningsprogram på universitetet i MR, (magnetresonanstomografi) på magisternivå. Finansiering är ännu inte klar enligt uppgift. Tanken är att de ska erbjuda utbildningen från hösten I Linköping finns ingen röntgensjuksköterskeutbildning. Uppgift om huvudområde är inte känt. Kompetensbeskrivning för röntgensjuksköterskor Svensk förening för röntgensjuksköterskor har utarbetat en kompetensbeskrivning för röntgensjuksköterskor. Föreningen uttrycker rekommendationer avseende den legitimerade röntgensjuksköterskans yrkeskunnande och kompetens. Svensk förening för röntgensjuksköterskors styrelse har funnit det angeläget att utarbeta dokumentet där det klargörs vilken kompetens en röntgensjuksköterska behöver för att arbeta inom bildoch funktionsmedicinens område. Kompetensbeskrivning ska stärka och tydliggöra deras profession, kunskap och yrkesutövning och därmed bidra till en säker och god vård vid radiografiska undersökningar Samarbete och konkurrens med andra yrken I dag råder brist på både röntgensjuksköterskor och på radiologer. Detta har inneburit att man ersätter röntgensjuksköterskor med andra yrkesgrupper. Det är yrkesgrupper som sjuksköterskor men även undersköterskor. Inom tillexempel mammografin sker detta efter att de fått kortare utbildning. Men det har också skett en förskjutning inom kardiologi, där kardiologer tagit med sig sjuksköterskorna ner till röntgenavdelningen och den verksamhet som bedrivs där. På hybridsalarna arbetar röntgensjuksköterskan i multiprofessionella team. Här har röntgensjuksköterskan ibland skaffat sig dubbelkompetens, exempelvis inom operation. Men bristen innebär även att röntgensjuksköterskors arbete glider över till att utföra det som vanligtvis utförts av radiologen. Här har vi exempel på medicinskt ultraljud och även inom mammografin där röntgensjuksköterskor fått uppgifter att granska bilder. Det pågår även en förskjutning när det gäller bildgransking inom andra delar av verksamheten. En röntgensjuksköterska har nyligen anställts som beskrivande röntgensjuksköterska då det saknades radiologer. Sida 12 av 20

13 Hur gör röntgensjuksköterskan skillnad Miljön inom röntgenavdelningen är högteknologisk verksamhet, här krävs kunskaper och förståelse för vad det innebär utifrån patientsäkerhet. Röntgensjuksköterskan har utbildning inom radiografi. Röntgensjuksköterskans kunskap utvecklas hela tiden under utbildningen för att kunna vara verksam o möta patienten och fortsätter sedan hela tiden att fördjupa och utveckla ny kunskap. Röntgensjuksköterskan har kunskap om helheten kring patienten, den peri radiografiska processen på röntgenavdelningen. Kunskap om apparatur och strålsäkerhet är viktiga delar som är röntgensjuksköterskans kunskap. Röntgensjuksköterskan verkar inom ett högteknologiskt arbetsfält där kunskap om strålsäkerhet metoder och protokoll och kvalitets kontroll är avgörande för patientsäkerheten. Hela berättigande bedömningen ingår i rollen som röntgensjuksköterska. Det vill säga, är det rätt undersökning/ är det rimligt att utsätta denna patient för strålgivande metod. Detta är en komplext sammansatt kunskap och där röntgensjuksköterskan är slutliga utförare. En nyckelperson inom strålningssäkerhet mot patienter och anhörig i enlighet med ALARA.( as low as reasonably achievable prinsip) och annan relevant lagstiftning. Röntgensjuksköterskan har utbildats till att arbeta med röntgenstrålning. Kunskapsområdet är radiografi. Det specifika i rollen som röntgensjuksköterska är det korta mötet. En stor mängd information måste utbytas med patienten under en radiografisk undersökning för att säkerställa god omvårdnad och patientsäkerhet och strålsäkerhet I utbildningen ingår mycket kunskaper om anatomi, fysiologi, projektionslära, bilden och bildbearbetning. För att kunna arbeta som röntgensjuksköterska behöver du goda baskunskaper inom området och hela tiden utveckla dem genom ett kontinuerligt lärande och genom reflektion. Att inte förstå innebär en ökad stress. Yrkets organisering Vårdförbundet bildades Beslutet hade föregåtts av många diskussiner. Här hade medicinsk teknisk assistentförening, MAF, tillsammans med barnmorskorna grubblerier om det skulle vara en bra idé att finnas med i den nya organisationen. Detta med utgångspunkt från att de båda var relativt små medlemsgrupper. Sida 13 av 20

14 Vården och arbetsfältet Bild och funktionsverksamheten i dag och framåt Utvecklingen inom de bildskapande teknikerna datortomografi, magnetresonanstomografi och ultraljud har under åren varit svindlande. Men även konventionell slätröntgen har revolutionerats i och med övergången från analog till digital teknik. Den snabba tekniska utvecklingen har inneburit att utrustningarna blivit allt snabbare och haft som följd att bildproduktionen ökat vilket också ställer krav på ökad medvetenhet och kunskaper om vikten av att minimera stråldosen till patienten. Över hela värden betonas vikten av stråldosoptimering. Det krävs ytterligare insatser för att minska stråldosen och begränsa antalet onödiga undersökningar inom röntgen. Inom diagnostisk radiologi utvecklas verksamheten i snabb takt inom olika områden både vad det gäller undersökningar och interventioner (behandlingar) av patienter. Hybridsalar inrättas på flera sjukhus och patienterna kan på så sätt få tillgång till ett större utbud av behandlingar. Både datortomografin och magnetkameran utvecklas stadigt. Datortomografen har utvecklats från singel- till multisnitteknik och ny bildteknik har öppnat nya möjligheter till både diagnostik och behandling med hjälp av PET, positronemissionstomografi. Magnetresonanstomografen har under kort tid utvecklats från två tesla, 2 T, till den kraftfulla magnetkamera på sju tesla, 7 T, där hjärnan och dess sjukdomar kan studeras. Strukturen gällande personalen innebär att arbete i allt större utsträckning är ett teamarbete och kunskap och kompetens delas. De privata aktörerna ökar kraftigt inom den diagnostisk radiologiska verksamheten bland annat inom mammografi men även undersökning med magnetkamera och datortomografi. Hybridsalarna är än så länge knuta till universitetssjukhusen. Vården förväntas också bli mer gränslös, med en samordning av de europeiska sjukvårdssystemen och patientrörlighetsdirektivet som implementerades i svensk lag Individuell medicin Individuell medicin har som syfte att anpassa vården än mer till behoven hos varje enskild vårdtagare, till varje individs biologiska profil. Individuell medicin förväntas komma med lösningar för att skräddarsy olika behandlingar och läkemedel efter hur de passar för den enskilda personen. Idag brottas man till exempel med problemet att de mediciner som används inom sjukvården nödvändigtvis inte har önskad effekt för alla patienter eller att de för vissa patienter orsakar otrevliga biverkningar. Sida 14 av 20

15 Det här är ett område där röntgenverksamheten kommer att få betydelse genom att avbilda och mäta effekten hos den individuella patienten. PET/CT är ett exempel på undersökningsmetod inom detta område. Individualiserad radiografi. På röntgen har man alltid mött individen vid den enskilda undersökningen. Olika individer kräver olika stråldoser vid avbildning. Optimering av stråldosen till patienten är viktig och kräver en individuell bedömning. Radiologin kommer fortsatt att finnas på sjukhusen där metoderna fortsätter att utvecklas och specialiseras. Det kommer att handla om att följa behandlingseffekter och beskriva kvantitativt, beskriva radiologiska fynd. Förstadie för patogenes till sjukdom. Det kommer att krävas stor kompetens av analys av radiologiska bilder. Det kräver samordning av subspecialiteter och även jourverksamhet. Från silos till multiprofessionella team. Det finns också en internationell arbetsmarknad. Röntgensjuksköterskor kan även arbeta inom utbildning och hos företag som säljer medicinskteknisk utrustning och läkemedel. Roll och innebörd person centrerad vård Partnerskap är ett av nyckelbegreppen i personcentrerad vård. Ett team sätts samman utifrån personens behov och förmågor. Röntgensjuksköterskans roll redan i dag är att möta patienten i det korta mötet. Detta kan utvecklas till ett mera personligt möte där röntgensjuksköterskan efterfrågas och följer vårdtagaren i de kommande multiprofessionella teamen. Villkoren och villkorsfrågorna Statistik Medelönen (exklusive chef/ledare) för en lanstingsanställd röntgensjuksköterska var 2015 knappt kronor. Inom den privata sektorn var motsvarande siffra Medlemsstatistik (Vårdförbundet i siffror 2015). Det finns 2118 yrkesverksamma kvinnor och 362 män. 289 studenter som är kvinnor och 87 som är män. Medinan ålder 48 år. 440 röntgensjuksköterskor är i åldern år. Under 2015 antogs 329 studenter till utbildningen. 45 på våren och 284 hösten. Söktrycket under våren var 4,0 och till höstens intagning 2,2. Under åren 14/15 examinerades 164 röntgensjuksköterskor. Sida 15 av 20

16 Medellön inom landstingssektorn Medellön inom privat sektor Sida 16 av 20

17 Anställning Röntgensjukskötersk Andel heltid Andel deltid Antal or Kommunal sektor Landsting Privat sektor (Vårdföretagarna) Arbetstider Röntgensjuksköterskan arbetar både dag kväll och natt. Jourtjänstgöring samt har beredskap. En känsla är att beredskapen ökar. Övertidsarbete är vanligt då det är brist på röntgensjuksköterskor. Arbetstiderna är viktig för yrkesgruppen. Aktiv tjänst ersatts av beredskap i flera fall. Arbetsmiljö och arbetsskador Stress är vanligt förekommande för röntgensjuksköterskan, då verksamheten är väldigt resultatfokuserad. Vårdförbundet har drivit tvist just när det gäller beredskapstjänstgöring. Arbetsmiljö och arbetsskador I dagsläget har inte uppgifter kunnat inhämtas. Medlemskapet I Sverige finns ca 3700 röntgensjuksköterskor. Vårdförbundet organiserar 3101 varav 80 procent är yrkesverksamma. Av de yrkesverksamma är 15% män. De flesta arbetar inom landstingssektorn (92%). 191 röntgensjuksköterskor arbetar inom privat sektor. 163 av de som är medlemmar i Vårdförbundet är förtroendevalda röntgensjuksköterskor är medlemmar i SFR. Sida 17 av 20

18 Svensk förening för röntgensjuksköterskor (SFR) Svensk förening för röntgensjuksköterskor är en professionell sammanslutning av röntgensjuksköterskor och röntgensjuksköterskestuderande. Den första föreningen för yrkesgrupperna inom röntgen, radioterapi, operation, ögon bildades 1963 och benämndes då Medicinsk Tekniska Assistentföreningen, MAF. Året 1984 övergick denna i Riksföreningen för Medicinsk Radiologi. År 2006 antogs namnet Svenskförening för röntgensjuksköterskor. Föreningen företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja utveckling, utbildning och forskning inom hälsooch sjukvård. Föreningens ändamål är att: främja röntgensjuksköterskans professionella utveckling utveckla röntgensjuksköterskans kunskapsområde verka för forskning och utveckling inom kunskapsområdet utveckla och stödja röntgensjuksköterskans grund- och fortsatta utbildning samverka i nordiska och internationella frågor sprida kunskap om röntgensjuksköterskans kunskapsområde, utveckling och forskning främja ett etiskt förhållningssätt Ordförande för föreningen är Kerstin Hillergård Samarbetet Vårdförbundet och SFR Vårdförbundet och föreningen har haft ett gott samarbete under alla år. De frågor som varit stora för yrkesgruppen har också varit viktiga för båda organisationerna. Utbildningsfrågan, vilket vägval skulle det bli påbyggnadsutbildning eller direktutbildning. Legitimationsfrågan och nu frågan om en reglerad specialistutbildning. Vårdförbundet och SFR har också samarbetat och haft aktiviteter under röntgenveckan genom åren. Det har bestått av seminarier och studerandeforum. De senaste åren med fokus på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköteskan. Sedan 2015 har Vårdförbundet och SFR ett samarbetsavtal. Internationellt ESR, European Society of Radiology grundades 2005 genom en sammanslagning av European Congress of Radiology (ECR) och European Association of Radiology (EAR). ESR är en opolitisk organisation ideell tillägnad att stärka och ena europeisk radiologi. Med mer än medlemmar över hela världen, har det vuxit till den största radiologiska organisation i världen och är värd en av de största och mest Sida 18 av 20

19 innovativa vetenskapliga möten i Europa, European Congress of Radiology, i Wien varje år. Föreningen samarbetar med nationella radiologiska föreningar i Europa och längre bort, samtidigt som relationer med stora internationella organisationer från andra områden. Den övervakar också utvecklingen på EU-nivå som kan ha en inverkan på forskning och praktik inom radiologi, med det bästa för patienten som dess övergripande mål. ESR stävar efter att höja kunskap och sprida forskning och utveckling. Här erbjuds röntgensjuksköterskor och andra professioner inom radiologin ett medlemskap, 11 euro. Det berättigar till lägre avgift på den årliga konferensen i Wien samt webbaserade tidningar o artiklar. För varje registrerad röntgensjuksköterska/radiograf får EFRS 1 euro. EFRS roll är att representera, främja och utveckla yrket inom röntgen området i Europa. Det gäller inom hela skalan av medicinsk bildbehandling, nukleärmedicin och strålbehandling, mr och dessutom allt som är direkt eller indirekt anknutna eller välgörande denna roll, allt i dess vidaste mening. I november varje år genomförs ett årsmöte där medlemsorganisationerna deltar. Vårdförbundet är sedan 2008 affiliated member, vilket innebär att vi kan delta med en person som är legitimerad röntgensjuksköterska. Medlemskapet innebär att man får delta i möten och lägga förslag men har ingen rösträtt. EFRS arbetar med många steakholders. EFRS har ett expertnätverk där det ingår. Inom EFRS finns också ett nätverk med högskolor. Ett exemple på en fråga som EFRS arbetat strategiskt med är det nya EURATOM direktivet om ny strålskyddslag som ska inplementeras 2017 i Sverige. EFRS har drivit frågan om röntgensjuksköterskans viktiga roll i utlösande av strålkälla. Ordförande för EFRS är Håkon Hjelmy från radiograf förbundet i Norge. ISRRT, The International Society of Radiographers and Radiological Technologists. Deras syfte är att vara den ledande internationella organisation som företräder yrkesutövare som arbetar med medicinsk bildbehandling och strålterapi, teknik genom att främja de högsta uppnåeliga standarder för god vård, utbildning, forskning och yrkesutövning. Detta vill man göra genom: att främja vetenskap och praktik inom röntgen och närliggande ämnen genom att främja bättre standarder för utbildning och forskning i de tekniska aspekterna av strålningsmedicin och strålskydd; att göra resultaten av forskning och erfarenhet av strålningsmedicin och strålskydd tillgängliga för användare i hela världen; att skapa och inneha medel som skall hållas tillgängliga för att främja samhället genom att vara en välgörenhetsorganisation; att vidta andra Sida 19 av 20

20 åtgärder som behövs för att uppnå ovanstående. SFR har 1 delegat i Council och rätt att delta med en rådgivare. Bodil T Andersson vice ordförande i SFR är Council member från Sverige och Regional koordinator i ISRRT. Medlemskapet finns det speciella förväntningar på medlemskapet i vårdförbundet som utmärker yrkesgruppen? I senaste NMI återfinns en önskan om att Vårdförbundet ska arbeta för att minska beredskapstjänstgöringen. Att lönen höjs. Att yrkesgruppen betraktas som specialistutbildade. Att villkor och möjligheter till kompetensutveckling finns. Att professionsfrågan tydliggörs. Att yrkesgruppen är lika viktig bland andra yrken i Vårdförbundet. Att synas mera bland Vårdförbundets yrkesgrupper Hur har du det på jobbet? Under röntgenveckan fick de röntgensjuksköterskor som besökte montern skriva korta meddelanden under rubriken Hur har du det på jobbet? Övervägande av det som framkom var att de hade bra arbetskamrater att det var roligt. Samtalen till Vårdförbundet direkt Det är få röntgensjuksköterskor som kontaktat Vårdförbundet direkt. De frågor som varit handlar om beredskap och jour eller veckoarbetstid 40/38,25. Löner och villkor har främst gällt privata sektorn. Arbetsvillkor o arbetstider och då framförallt att det är för mycket att göra. Beredskapsfrågor har varit att man blir störd ofta under beredskap. Livslönerapporten Lönespridning och lönespridnings kvot för röntgensjuksköterskor Röntgensjuksköterskor har en median på kronor.80 procent av lönen ligger mellan kronor (P10) och kronor (P90). Lönespridning mellan P10 och P90 mätt som en kvot mellan dessa är 1,42. Det innebär att en tiondel av röntgensjuksköterskorna som har högst lön har minst 42 procent högre lön än den tionedel som har lägst lön. Medellönen för Vårdförbundets yrkesgrupper tillhör de lägsta i jämförelse med kvinnodominerade i vårdrelaterade yrken. Sida 20 av 20