Fågelresor. Guide till Europas bästa fågelskådning. Jan Pedersen Dominic Couzens BOKFÖRLAGET MAX STRÖM

Transkript

1 Fågelresor Guide till Europas bästa fågelskådning Jan Pedersen Dominic Couzens BOKFÖRLAGET MAX STRÖM

2 Innehåll Inledning Biebrzafloden Azorerna 6 2. Gibraltar sund Vadehavet Yttre Hebriderna Coto Doñana Shetlandsöarna Extremadura Mývatn Ebrodeltat Falsterbo Organbidexka Col Libre Öland Camargue Vindelfjällen Korsikas högland Matsaluviken Sardinien Kuusamo Podeltat Uleåborg, Oulu Lesbos Varangerhalvön Dadiaskogen Svalbard Donaudeltat 76 Artregister fåglar Hortobàgy Kalmuckstäppen 88 Artregister andra djur 189 Litteratur Pripjatfloden 94 Bildlista Białowieżaskogen 100 Författarpresentation 192

3 Inledning Denna bok är en tribut till Europas fåglar. Genom att beskriva trettio av kontinentens främsta fågellokaler vill vi försöka ge en överskådlig bild av variationsrikedomen och mångfalden hos de vackra flygande varelser som finns att beskåda i vår del av världen. Det är ingen renodlad guidebok med detaljerade anvisningar till platser där man kan få se en speciell art sådana böcker finns det redan gott om. Bokens syfte är att väcka intresse och lust samt tipsa om de bästa platserna där man kan ta del av den fantastiska upplevelsen att få se Europas fåglar i sina naturliga miljöer. Varje lokal har fått en beskrivning av det geografiska området, de habitat som ryms inom det, vilka fågelarter som förekommer där och, kanske framför allt, varför just dessa har fått komma med i boken. Förhoppningen är att beskrivningen ska ge en rättvis bild av det som är unikt för varje plats, och inte stanna vid att bli en banal uppräkning av de fågelarter som har listats där. Den fråga som varje läsare måste ställa sig är förstås: Hur har dessa lokaler valts ut? Och vad är förklaringen till att just dessa fått vara med? Några lokaler är bättre än andra det stämmer, men skälen till urvalet i den här boken är lite mer komplicerade och inte alltid grundade i det mest givna. Ett argument är att få så stor geografisk spridning som möjligt, vilket fått till följd att om två fågellokaler haft tämligen likartade meriter, så har den fått vara med som ligger i en del av Europa som tidigare inte fått en presentation i boken. Ett annat argument är att få med så många olika miljöer som möjligt bergsområden, grässlätter och skogstrakter, liksom även artrika floddeltan och platser där många flyttfåglar passerar. Ett tredje argument är att områdena nästan alltid är valda utifrån att det ska vara rimligt lätt att besöka dem och helst på ett ekoturistiskt sätt. Här kan det också vara på sin plats att nämna att boken tämligen strikt håller sig inom Europas geografiska gränser. På senare tid har ornitologer i allt högre grad börjat tala om Västra Palearktis snarare än om Europa. Detta större område rymmer många nya fågelarter från Nordafrika och Mellanöstern. Men här uppstod genast problemet att det finns så många intressanta fågellokaler i Europas gränsområden, att boken skulle ha behövt skildra 50 platser i stället för 30 om Europas fåglar överhuvudtaget skulle få en meningsfull presentation. Därför uteslöts sådana högintressanta områden som Kanarieöarna och Kaukasus. Förutom ovanstående argument följer här ytterligare kriterier som påverkat valet av fågellokaler: Hur spännande är fåglarna som finns där hur sällsynta, hur vackra, i hur stora populationer etc. Vilken roll spelar lokalen i globalt hänseende när det gäller att skydda och bevara en viktig livsmiljö och/eller fågelart? Lokalens Tranor på väg mot övernattning. inneboende skönhetsvärden och tillgängligheten året runt. Lokalens historia och dess betydelse ur såväl ornitologisk som miljömässig synvinkel. Möjligheten att njuta av fler upplevelser, som övrigt djurliv eller vackra naturscenerier eller arkeologiska sevärdheter. Och ja, kanske även lokalens berömmelse och stjärnstatus. Men trots alla dessa överväganden kom urvalet till syvende och sist att bestämmas av våra egna erfarenheter. Många kommer säkert att bli upprörda när de finner att just deras favoritplatser blivit bortvalda, och ännu argare när de ser vilka platser som fått komma med i stället. Men det är en del av nöjet, och vådan, med att ge ut en sådan här bok. Slutligen vill vi bara tydligt deklarera att urvalet har skett utan någon som helst påverkan från kommersiella intressen i form av finansiellt bistånd, gratis logi eller andra förmåner under researcharbetet. Det är vår förhoppning att boken ska lyckas med sin målsättning att locka sina läsare att utforska Europas rika fågelliv och därmed skapa ett ökat skydd för vår egen kontinents natur. Jan Pedersen Dominic Couzens 4 5

4 BIOTOPER Arktisk tundra, branta fjällsluttningar, havskust som oftast är isfri, buskvegetation. SPECIELLA ARTER Alförrädare, praktejder, vitnäbbad och svartnäbbad islom, stormsvala, havsörn, jaktfalk, fjällpipare, smalnäbbad simsnäppa, svartsnäppa, skärsnäppa, småsnäppa, myrspov, kustlabb, fjällabb och sträck av labbar med bland annat bredstjärtad labb, vittrut, sillgrissla, spetsbergsgrissla, tobisgrissla, lunnefågel, alkekung, fjälluggla, jorduggla, nordsångare, rödstrupig piplärka, berglärka, snösiska, snö- och lappsparv. NÄR? Mars till mitten av juni, med en topp i maj och juni. Därefter finns det fortfarande gott om fåglar, men myggen kan vara besvärande. Varangerhalvön Dimman glider in över de kala, nedisade klipporna. Från de branta fågelbergen ljuder under häckningstiden skriken och det ihärdiga murrandet från tusentals tretåiga måsar och spetsbergsgrisslor. Men nu i mars ligger stora flockar av alförrädare och ejder i de lugna dyningarna nära stranden. Här och var avtecknar sig hanarna av praktejder. Plötsligt bildas små vågor i vattenytan och ejdrarna drar iväg när en grupp grönlandssälar kommer surfande i jakt på lodda. Den dramatiska kusten här längst uppe i norr på den europeiska kontinenten gör Varangerhalvön till en anslående syn även utan fåglar. Landskapet har en säregen, sträng skönhet med sin branta och vindpinade kust mot Barents hav och de färggranna husen utspridda på den karga tundran. Det växlande vädret, som beror på krocken mellan det arktiska klimatet och Golfströmmens varma vatten, skapar en ständigt skiftande fond för det storslagna natursceneriet. Det är en enastående miljö för fågelskådning. Varangerhalvön erbjuder möjligheten att se några nordliga specialiteter som är svåra att hitta någon annanstans i Europa. Det gäller i synnerhet ejdrarna som söker sig hit österifrån för att dra nytta av de isfria vattnen kring halvön och i Varangerfjorden. Framför allt tre arter är lätta att hitta vanlig ejder som är talrik längs Nordeuropas kuster, praktejder som dyker efter kräftdjur och blötdjur i arktiska vatten, och alförrädare, en annan arktisk art som föredrar att söka föda på grundare vatten. En fjärde art, glasögonejder, är en verklig raritet som bara har observerats vid några enstaka tillfällen kring Varangerhalvön. Både praktejder och alförrädare övervintrar i området. Upp emot alförrä Praktejder dyker efter kräftdjur och blötdjur i arktiska vatten och kan ses i stora flockar vid Varanger. Här är flocken uppblandad med ejder

5 dare och praktejdrar anländer i oktober från sina häckningsplatser i Ryssland, och man kan se dem överallt runt halvön hanar av alförrädare med sina vackert roströda undersidor, svarta och vita vingar och vita huvuden, och gudingarna med sina stiliga blågrå huvuden, rödorange näbbar och grafiskt svartvita kroppar. Båda arterna stannar i stora flockar till långt in på våren, och ett fåtal, framför allt unga alförrädare, blir kvar under sommaren. En bra plats för att se dem är utanför det lilla kustsamhället Nesseby. De näringsrika vattnen i Barents hav förser ejdrarna med mängder av blötdjur, kräftdjur och tagghudingar, och de delar detta överflöd med sjöorrar, svärtor, bergänder, knipor och alfåglar i stora antal. Området är fiskrikt, vilket attraherar lommar som trivs i de isfria vattnen. Både storlom och smålom är talrika och häckar här, och sommartid kan man också se ett litet antal svartnäbbad islom. Varanger är emellertid mest känt för sina vitnäbbade islommar. De är framför allt vintergäster, men är i likhet med praktejdrarna kvar med några fåglar på sommaren. En bra dag på våren har man kunnat räkna till närmare 300 sträckande vitnäbbade islommar från udden vid Hamningberg på nordöstra sidan av halvön, vilket vittnar om en rätt ansenlig vinterpopulation. Upp emot alförrädare utnyttjar det öppna vattnet i fjorden på vintern, vilket gör Varangerhalvön till det bästa resmålet i hela Europa om man vill se denna art. Havsörnen har haft sin mest livskraftiga population i Europa längs Norges kuster. Den är en födoopportunist som jagar själv men som också lever på fiskrens och åtel. T.h. En silvertärna jagar bort en närgången fjällräv. En av de fiskarter som leker utanför dessa kuster är loddan, som utgör favoritbyte för en annan av regionens specialiteter, spetsbergsgrissla. Den förekommer främst på ett antal ögrupper i Ishavet, som Svalbard. Denna arktiska alkfågel, som kan dyka ner till 200 meters djup efter föda, häckar på Varangerhalvön och i övrigt bara på en handfull platser på det europeiska fastlandet. En bra plats att observera den på är Hornöya strax utanför Vardö på halvöns östligaste punkt. Området är överhuvudtaget en utmärkt plats för fågelskådning, med fullt av häckande sillgrisslor, tordmular, tobisgrisslor och lunnefåglar som gör spetsbergsgrisslorna sällskap. För att göra listan över europeiska alkfåglar fullständig förekommer även alkekung här vintertid, och det kan också hända att den häckar någon enstaka gång. Bland andra häckande fåglar kan nämnas tretåig mås med par samt toppskarv och en av Europas största kolonier av gråtrut och havstrut. Havsörnar, som är talrika i Varanger, och jaktfalkar, som är sparsamt förekommande, besöker regelbundet denna koloni under sommaren i jakt på lättfångade byten. Kustlabbar, fjällabbar och bredstjärtade labbar gör också sitt till för att skapa oro bland trutarna. Förutom sjöfåglar kan Varangerhalvön bjuda på många andra attraktioner, inte minst vadare. Här finns till exempel talrika mosnäppor, som kan sitta uppflugna på lyktstolpar i samhällena, färggranna smalnäbbade simsnäppor som snurrar runt i vattendammarna, svartsnäppor som häckar i våtmarkerna, brushanar, ljungpipare och mängder av skärsnäppor. De senare är kända för sina avledningsmanövrar för att

6 Fyra ejderarter har observerats i Varangerfjorden, av vilka glasögonejdern är en verklig raritet. lura bort rovdjur som fjällrävar från sina reden, då de kilar iväg genom undervegetationen och piper som lämlar. Längs vägarna ses berglärkor med ungar och mer sporadiskt häckar även småsnäppa och myrspov. Innanför kusten finns flera områden där andra grupper av arktiska fåglar håller till. På den sydvästra delen av halvön finns några skogspartier där snösiska, gråsiska, lappmes och lavskrika förekommer. Uppe på fjällhedarna, i synnerhet på det 548 meter höga Falkefjell, kan det löna sig att spana efter fjälluggla, fjällabb, fjällpipare och blåhake, medan rödstrupig piplärka kan ses i buskvegetationen. En av de stora fördelarna med detta fantastiska område är att det är mycket lätt att skåda fågel här, med bra vägar och logimöjligheter, vilket gör att de olika biotoperna blir relativt lättillgängliga. T.v. Tack vare Golfströmmens varma vatten hålls Varangerfjorden isfri på vintern. T.h. Skärsnäppan, som är känd för sina avledningsmanövrer när den känner sig hotad, är en vanlig häckfågel i området. ANDRA INTRESSANTA DJUR Fjällämmel, fjällräv, valar med bland annat knölval, delfiner som atlantisk vitsiding och vitnosdelfin, grå- och knubbsäl och under vinter och vår grönlandssäl och storsäl

7 Litteratur Bildlista AviFauna resrapporter: Polen, Öland, Crozier, J.: A Birdwatching Guide to France Nilsson, P. och Lindell, L.: Fåglarnas Ottenby, Jan Pedersen: 4, 38.1, 53, 54.1, 56, 87.2, Opperman, Ed: 47, 143, 164, 178 Munoz, Juan Carlos: 21.1 Camargue, Grekland, Spanien, Södra Spanien, South of the Loire, including Corsica, Arlequin SOF, Stockholm , 119, 120, 122, 125, 126, 127,128, Ouwerkerk, Arie: 81, 90.1, 116, 149, 176 Nill, Dietmar: 57 Sydspanien, Nordöstra Spanien, Norra Spanien, Press, Shrewsbury UK , 130, 131, 139, 140.2, 142, 145, 147.1, Peltomäki, Jari: 22, 43.1, 62, 161, 153.1, 159.1, Poidevin, Loic: 148 Varanger, Finland och Norrbotten, Lesbos, Olsen, K.M and Larsson, H: Gulls of Europe, 147.2, 158, 159.2, 166, , 165.1, 170, 171.1, 173, Powell, Roger: Sardinien, Ungern, Donaudeltat, Korsika, Del Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D.A. Asia and North America, Christopher Helm, Pop, Rene: 91, 165, Quinta, Luis: 9 Ammarnäs, Azorerna, Spetsbergen, Falsterbo, (eds): Handbook of the Birds of the World, London AGAMI: Riemer, Rob: 14 Rich, T J: 23 Rumänien, Island. Vols 8 14, Lynx Edicions, Barcelona Adams, Yves: 41, 107, 113, 157 van Rijswijk, Chris: 61.2, 169 Smith, Gary K: 8 Pennington M., Harvey P., Osborn K., Agami: 48.2 Spectrum photofile: 50, 121.1, Shpilenok, Igor: 89 Beletsky L.: Global Birding. Travelling the World Del Hoyo, J., Elliott, A. and Sargatal, J. (eds): Riddington R., Ellis, P., Heubeck M., Okill D.: Baston, Bill: 54.2, 67.2, 96.2, Soerink, Lars: 51, 83 Tippling, David: 129.1, 175 in search of Birds. National Geographic Handbook of the Birds of the World, Vols 1 7, The Birds of Shetland. A&C Black, UK Bouwmeester, Han: 22.2, 111, 114, Steijn Laurens: 28 Upton, Nick: 37 Society, Washington D. C. U.S.A Lynx Edicions, Barcelona Danzenbaker, Mike: 185.1, Varesvuo. Markus: 93, Varesvuo, Markus: 16, 49, 74, 152, 154, Rebane, M and Garcia, E: Where to Watch van Diek, Harvey: 17, 20 Verdoes, Martijn: Barthel, P.H. and Dougalis, P. : New Holland Garcia, E. and Paterson, A.: Where to Watch Birds: Northern and Eastern Spain (2 nd edition), van Duijn, Menno: 26, 42, 102.1, Verlinde Rollin: 85 Widstrand, Staffan: 151, 181 European Bird Guide, New Holland Publishers, Birds: Southern and Western Spain, Christopher Christopher Helm, London , 133, 134, 135.1, 135.2, 155 London Helm, London Gebuis, Hans: NATURE PICTURE LIBRARY: WILD WONDERS OF EUROPE: Rose, L.: Where to Watch Birds in Spain and Germeraad, Hans: 27.1, 72 Alamana, Oriol: 25, 31 Bergmann: 136 van den Berg, A. and Lafontaine, D.: Where to Gorman, G.: Birding in Eastern Europe, Portugal, Hamlyn, London Guyt, Marc: 60, 62, 66, 84, 86, 87.1, 108 Castelein, Bernard: 146 D Amicis: 95 Watch Birds in Holland, Belgium and Northern WildSounds, Norfolk, UK de Haas, Roy: 67.1, 117, 179.2, 182, Cottridge, David: 77 Lesniewski: France, Hamlyn, London Snow, D.W. and Perrins, C.M. (eds): 183.1, 183.2, 184 Eriksen, Hanne & Jens: 90.2, 99 Mate: 98 Gosney, D.: Finding Birds in: North Spain, The Birds of the Western Palearctic, Concise Mate, Bence: 63, 79.2, 167, Gandolfi, Angelo: 19 Presti: 78 BirdLife International: Threatened Birds of the Andalucia, Lappland, Estonia, Greece, Hungary, Edition, Vols 1-2, Oxford University Press, Mauer, Karel: 32, 35, Kjaer, David: 123 Unterhiner: 55, 101 World, Lynx Edicions, Barcelona Poland, Romania, South Finland, Andalucia, Oxford Meijer, Arnold: 13 Knell, Steve: 137 Radisics: 110 Southern France. Gostours, UK Lesniewski, Grzegorz: 105 Relanzón: 10 Couzens, D.: Atlas of Rare Birds, New Holland Svensson, L., Grant, P.J., Mullarney, K. and Occhiato Daniele: 7, 9.1, 11, 15.1, 15.2, 21.2, 32.1, Liodden, Ole Jorgen: Varesvuo: 27.2 Publishers, London Gosney D.: Birding in Europe, 4 DVD-set. Zetterström, D.: Fågelguiden, Bonnier Fakta, 34, 38.2, 39, 43, 44, 45, 48.1, 61, 68, 69, Liverani, Fabio: 59 Widstrand: 29 BirdGuides Ltd, UK. Stockholm , 73.2, 75, 79.1, 92, 103, 115.2, 140, 172 Mate Bence: Omslag, 80 Ziegler: 71 Couzens, D.: Top 100 Birding Sites of the World, New Holland Publishers, London Hagemeijer, W. and Blair, M.J. (eds) for Wheatley, N.: Where to Watch Birds in Europe European Bird Census Council: The EBCC At- and Russia, Christopher helm, London Cramp, S. (ed.), Handbook of the Birds of las of European Breeding Birds, T & AD Poyser, Europe, the Middle East and North Africa: the London Ölands OF: Fågellokaler på Öland, Öland 2010 Birds of the Western Palearctic, Vols 4 6, Oxford University Press, Oxford Karlsson L. med flera: Vingar över Falsterbo. Falsterbo Fågelstation, Falsterbo Cramp, S. and Perrins, C.M (eds): Handbook of the Birds of Europe, the Middle East and Lega Italiana Protezione Uccelli: Where to North Africa: the Birds of the Western watch birds in Italy. Christopher Helm, Palearctic, Vols 7 9, Oxford University Press, London Oxford Marsh, K.: The Good Bird Guide, Christopher Cramp, S. and Simmons, K.E.L. (eds): Hand- Helm, London book of the Birds of Europe, the Middle East and North Africa: the Birds of the Western Palearctic, Mearns, R., and Mearns, B.: Biographies for Vols 1 3, Oxford University Press, Oxford Birdwatchers, Academic Press, London

8 Jan Pedersen är fotograf, författare och äventyrare. Han har arbetat med ringmärkning och inventeringar, senare även som tillsynsman och guide i svenska naturreservat. I mer än 27 år har han lett naturresor och expeditioner över hela världen. Jan har skrivit talrika artiklar för dags- och facktidningar om djur, natur, naturskydd, ekoturism och resor. Han anlitas också flitigt som föredragshållare och är en efterfrågad kursledare i naturfotografering. Jan har skrivit ett flertal böcker. I Arabiens öknar, som år 2000 utsågs till Årets Pandabok för barn och ungdom av Världsnaturfonden WWF, Sveriges fåglar fälthandbok för alla med Göran Bridén och Jony Eriksson (2008), Fågelsång med Lars Svensson (2009) och Vilda djur (2011). Jan är ständigt på jakt efter nya bilder och berättelser för att väcka intresse för djur och natur och verka för en mer hållbar ekoturism ett skydd för många hotade områden och deras arter. Dominic Couzens är en engelsk fågelskådare, författare, föreläsare och journalist, specialiserad på fågelskådning, ornitologi och natur. Han skriver regelbundet i Bird Watching och BBC Wildlife Magazine och är också reseledare på talrika fågelresor sedan Dominic är känd från många tidningar och brittisk tv och av hans mer än 20 utgivna böcker är The Secret Lives of Garden Birds, The Secret Lives of British Birds och The Secret Lives of Garden Wildlife alla storsäljare och kritikerrosade. De blev valda till några av de bästa naturböckerna 2004 och 2008 av The Guardian och The Times. Några nyare titlar ur den rika produktionen är Top 100 Birding Sites of the World (2008), Atlas of Rare Birds (2010) och Garden Bird Confidential (2011). Bokförlaget Max Ström 2012 Först publicerad 2011 av New Holland Publishers Originalets titel Top Birding Sites of Europe Text Dominic Couzens och Jan Pedersen Faktagranskare Roland Staav Redaktör Elisabet Sahlin Omslagsbild Bence Mate/Nature Picture Library Formgivning Patric Leo Original Amelie Stenbeck-Ramel Tryck och repro Elanders, Värnamo 2012 ISBN