Granskning av årsredovisning 2007 Östersunds kommun

Transkript

1 Granskning av årsredovisning 2007 Östersunds kommun Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING PROGNOSER OCH UTFALL Prognoser jämfört med utfall Kommentar RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Mål för god ekonomisk hushållning i Östersunds kommun Hur ekonomi och verksamhet följts upp i årsredovisningen Intern kontroll Nämndernas redovisningar RESULTATRÄKNING Noteringar för resultaträkningen BALANSRÄKNINGEN Noteringar för balansräkningen Mark byggnader och tekniska anläggningar Finansiella anläggningstillgångar Exploateringstillgångar Eget kapital Avsättningar Övriga kortfristiga skulder Ansvarsförbindelser FINANSIERINGSANALYS INVESTERINGSREDOVISNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Aktieägartillskott Koncernen Östersunds Rådhus AB Redovisning av mellanhavandena PERSONALEKONOMISK REDOVISNING MILJÖREDOVISNING VÄLFÄRDSREDOVISNING...16 Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

3 1 Sammanfattning Granskningen syftar till att bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med fullmäktiges beslutade mål för den ekonomiska förvaltningen. Granskningen innefattar kontroller av att kommunens årsredovisning överensstämmer med anvisningarna i lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från rådet för kommunal redovisning. Granskningen syftar även till att bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med fullmäktiges beslutade mål med avseende på god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är, enligt kommunens syn, att arbeta utifrån fastställda mål avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig del är att ha en buffert för oförutsedda händelser och kunna avsätta medel för framtida pensionskostnader. Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning har angetts vara ett positivt årligt resultat motsvarande minst 40 mnkr. Årsredovisningen utvisar att målet nåddes och överskreds med ca 53 mnkr. Kommunen har uppfyllt den finansiella målsättningen med avseende på god ekonomisk hushållning. När det gäller verksamhetsmål har varierande grad av måluppfyllelse redovisats där målen har bedömts helt uppfyllda, till viss del eller inte alls. Beskrivningar av graden av måluppfyllelse och resursanvändning i form av standardkostnader har lämnats. Det senare, till skillnad från tidigare år, och som ett led i ett utvecklat kvalitetsarbete. Några kommentarer för tolkning av resultaten har, liksom tidigare år, inte presenterats. Närmare beskrivningar av åtgärder för att nå måluppfyllelse i högre grad skulle ha bidragit till ett ökat informationsvärde. Kommunens ambitioner att reservera medel för framtida pensionsutbetalningar har beskrivits i flera avsnitt. Informationen kan misstolkas och ge läsaren en bild av att medel finns reserverade för framtida pensionsutbetalningar. Av bokslutet framgår att kommunen inte redovisar några finansiella placeringar som svarar mot den upplysning om fondering av pensionsmedel som lämnats i årsredovisningen. Kommunens medvetenhet kring behovet av finansieringslösning för kommande pensionsutbetalningar kommer snarare till uttryck i framtagen pensionsstrategi. Planerna på förtida inlösen av pensionsförpliktelser syftar till att säkra att medel finns tillgängliga vid tidpunkten för utbetalning till den del inlösen sker. Kommunen har valt att redovisa lämnat bidrag till finansiering av investering som ägs och förvaltas av Östersunds Sport- och Eventarena som en tillgång i balansräkningen. Stöd för de överväganden som behöver göras kring hur kommunen ska hantera bidraget ur redovisningssynpunkt kan hämtas i RKR:s rekommendation nr 6. Av rådets ställningstaganden framgår att bidraget ska kostnadsredovisas i kommunens resultaträkning. Någon aktivering och redovisning av tillgång i balansräkningen får inte förekomma. Vi har bedömt att kommunens finansiella tillgångar är för högt värderade med 24 mnkr i bokslutet. Vår bedömning är att realisationsvinster/förluster numera redovisas löpande när det gäller exploateringsverksamheten. En anpassning till gällande redovisningsprinciper för redovisning av exploateringsmarken har skett. Årsredovisningen lämnar upplysning om att kommunen uppfyller det lagstadgade balanskravet. Förklarande balanskravsutredning med specificerade belopp för Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

4 reavinster/förluster finns också. Justering för belopp i jämförelseårens resultat vid byte av redovisningsprincip har inte gjorts och gör att resultaten mellan åren inte är helt jämförbara. Den finansiella analysen redovisar förändringar av ett antal nyckeltal som väl beskriver utvecklingen. Här redovisas att kommunen, liksom tidigare, finansierat gjorda investeringar med internt tillförda medel. Jämförelser med andra kommuner i länet och riket ger god information till läsaren. 2 Inledning Ernst & Young har på uppdrag av Östersunds kommuns förtroendevalda revisorer granskat kommunens årsredovisning för Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Granskning av årsredovisningen har syftat till att pröva om årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ställning d v s att tillgångar och skulder existerar och avser kommunen tillgångar och skulder värderats och klassificerats rätt kommunens samtliga tillgångar och skulder redovisats inkomster och utgifter i allt väsentligt periodiserats korrekt och avser verksamhetsåret årsredovisningen är upprättad enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed enligt de regler och anvisningar som finns för kommuner Granskningen har även syftat till att bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenliga med fullmäktiges beslutade mål med avseende på god ekonomisk hushållning. Granskningen har omfattat: Förvaltningsberättelse och nämndernas verksamhetsberättelser Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Investeringsredovisning Sammanställd redovisning Utgångspunkter har varit den väsentlighets- och riskanalys som upprättats i särskilt granskningsprogram vid granskning av redovisningen. Alla belopp är angivna i miljoner kronor (mnkr) och belopp inom parentes avser föregående år om inte annat anges. Vidare har kommentarer lämnats kring personal-, miljö- och välfärdsredovisning. Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

5 3 Prognoser och utfall 3.1 Prognoser jämfört med utfall Av skrivningen i årsredovisningens finansiella analys framkommer att kommunen anses ha god prognossäkerhet. Prognossäkerheten anges vara kopplat till en god budgetdisciplin för kommunens verksamheter. Kommunens budgeterade reserver uppgick till ca 21 mnkr och har inte nyttjats till någon del. Kommunledningsförvaltningens positiva avvikelse om 8 mnkr är främst en följd av ej genomförda utvecklingsprojekt. Vidare redovisade socialnämnden ett prognostiserat underskott i augusti om - 6 mnkr som har förstärkts och uppgick till 10 mnkr i bokslutet. Barn- och utbildningsnämnden har gått från ett prognostiserat nollresultat till underskott om ca 7 mnkr i bokslut. Förklaringar har lämnats om svårigheter att anpassa verksamheten till faktiska behov. Övriga nämnder har överlag beskrivit att nödvändiga anpassningar kunnat genomföras. Måluppfyllelse har angetts som en del av verksamhetens resultat. Det råder varierande grad av måluppfyllelse, målen har bedömts uppfyllda helt, till viss del eller inte alls i årsbokslutet. En schematisk beskrivning av graden av måluppfyllelse och resursanvändning i förhållande till kommunbidraget har lämnats. Några kommentarer för tolkning av resultaten har inte presenterats. 3.2 Kommentar Kommunen har angetts ha en väl fungerande styrning. Begreppet torde innefatta nämndernas förmåga att vidta åtgärder vid rapporterade avvikelser i den löpande uppföljningen. Lämnade förklaringar till orsaker till avvikelser mot budget visar på en oförmåga att anpassa verksamheten till befintlig ekonomisk ram. Vår bedömning är att kommunen inte har tillfredsställande prognossäkerhet och redovisade skillnader i nämndernas budgetföljsamhet behöver ses över. 4 Resultat och måluppfyllelse 4.1 Mål för god ekonomisk hushållning i Östersunds kommun Kommunen har gett uttryck för god ekonomisk hushållning enligt följande: God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är enligt kommunens syn, att arbeta enligt den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert för oförutsedda händelser och kunna sätta av medel för framtida pensionskostnader. Resonemanget har utvecklats i avsnitt för finansiell analys. Här framkommer att inom ramen för kommunens finansiella mål ska finnas utrymme för oförutsedda utgifter och framtida pensionskostnader. Vidare ska ett finansiellt utrymme för reinvesteringar i dagens penningvärde finnas. Utifrån ett generationsperspektiv får kommunen anses ha täckt in väsentliga delar för god ekonomisk hushållning. Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

6 4.2 Hur ekonomi och verksamhet följts upp i årsredovisningen Kommunen har redovisat ett finansiellt mål om ett positivt årligt resultat motsvarande minst 40 mnkr. Årsredovisningen utvisar att målet nåddes och överskreds med ca 53 mnkr (100 mnkr). En avmattning i ökningen av skatteintäkter och större ökning i nettokostnader bidrog till att överskottet begränsades jämfört med Framtidsbedömningen är den att redan i slutet av planperioden behövs besparingar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunens lösning för finansiella placeringar och värdesäkring av framtida pensionsmedel har särskilt omnämnts för att nå målet för en god ekonomisk hushållning. Årliga resultat i nivå med kommunens finansiella mål är kommunens främsta säkring för en fortsatt positiv soliditetsutveckling som kan stärka kommunens möjligheter till finansiering av kommande pensionsutbetalningar. Årsredovisningen lämnar upplysning om att kommunen uppfyller det lagstadgade balanskravet. Förklarande balanskravsutredning med specificerade belopp för reavinster/förluster finns också. Justering för jämförelsestörande post för ändrad redovisningsprincip när det gäller anslutningsavgifter gör att jämförelsen mellan åren inte är rättvisande. Kommunens finansiella ställning har beskrivits vara god. Investeringar har kunnat ske genom självfinansiering. Driftskostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag har redovisats till 97% och understiger nivån för god ekonomisk hushållning (98%). Sammantaget bedöms kommunen ha ett bra utgångsläge inför framtida pensionsutbetalningar och reinvesteringar. 4.3 Intern kontroll Kommunstyrelsen har upprättat en övergripande plan för internkontrollarbetet i kommunen. Dessutom har interkontrollplaner upprättats inom kommunstyrelsens, utförarstyrelsens samt socialnämndens ansvarsområden. Övriga nämnder saknar internkontrollplan. Återrapportering av den övergripande planen samt planerna för kommunledningsförvaltningen och serviceförvaltningen har skett. Syftet med intern kontroll är att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt, att lagar och regler följs samt att det finns en tillförlitlig uppföljning. De aktiviteter som ska tas upp i internkontrollplanen bör därför baseras på de mål och uppdrag som finns samt utifrån nämndernas väsentlighets- och riskanalyser. Strukturen på kommunens internkontrollplaner, d v s vilka områden och processer som planerna omfattar, har tagits fram av kommunledningsförvaltningen och baseras inte på konsekvens- och riskanalyser för respektive mål- och verksamhetsområde. Arbetet med den interna kontrollen behöver ses över och utvecklas. Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

7 4.4 Nämndernas redovisningar Nämnderna ger överlag en god redovisning av verksamhet och ekonomi. Redovisningen av nämndernas måluppfyllelse och vidtagna åtgärder vid bristande måluppfyllelse varierar dock. Den totala måluppfyllelsen avseende verksamhet understiger 60%. Många av nämndernas effektmål anger att man ska verka för, informera, stärka, aktivera, arbeta aktivt, utveckla, bedriva, etc. Dessa formuleringar gör uppföljning svår eller omöjlig varför de bör ses över och göras mer tydliga. Några resonemang om god ekonomisk hushållning förs inte i någon av nämnderna. Vård- och omsorgsnämnden ger en fyllig redovisning av verksamheten inom nämndens olika ansvarsområden. Få av effektmålen har uppfyllts. Information om nämndens åtgärder för att uppfylla brister i måluppfyllelse har endast till vissa delar redovisats. Nämnden har drivit verksamheten inom ekonomisk ram (+ 8,7 mnkr). Överskottet beror främst på att planerad verksamhetsutökning inom LSS inte genomförts under året. Barn- och utbildningsnämnden redogör för pågående utvecklingsarbete men också svårigheterna att anpassa grundskoleorganisationen till det minskande elevantalet. Fem av nämndens effektmål har uppnåtts medan tre inte är uppnådda. Information om nämndens/förvaltningens åtgärder för att uppfylla brister i måluppfyllelse har inte redovisats. Verksamheten redovisar, trots erhållen tilläggsbudget på 11,5 mnkr, ett underskott mot budget (-6,8 mnkr). Underskottet beror på återbetalning av erhållna statsbidrag inom barnomsorgen, skuld till friskola samt svårigheter att anpassa grundskoleorganisationen till elevminskningen. Kultur- och fritidsnämnden redovisar viktiga händelser och vad som gjorts för att uppfylla några av effektmålen. Andra effektmål har inte klarats. Några förklaringar till detta ges inte. Nämndens effektmål bör ses över så att de blir mer mätbara. Nämnden har drivit verksamheten inom ekonomisk ram (+0,9 mnkr). 0,6 mnkr av detta överskott avser medel som kommer att tas i anspråk under 2008 utifrån ingångna arrangemangsavtal. Nämnden har överskridit sin investeringsbudget (utbyggnad av skidstadion) med 1,7 mnkr beroende på eftersläpning av beviljade medel från länsstyrelse och strukturfonden. Socialnämnden redovisar ett underskott mot budget (-10,1 mnkr). Underskottet beror främst på högre kostnader för institutionsvård (+11,3 mnkr) och familjehemsvård (+6,8 mnkr) än budget. Däremot har kostnaderna för försörjningsstöd minskat med 5,2 mnkr jämfört med budget. Beskrivningarna av måluppfyllelse är rikliga. Effektmålen behöver dock utvecklas och göras mer resultatinriktade. Miljö- och samhällsnämnden redogör för fortsatt utökad verksamhet när det gäller bygglovsärenden, miljö- och hälsoskyddsärenden och lantmäteriförrättningar. Målen om handläggningstider är därför bara till viss delar uppnådda. Flera andra mål är inte heller uppnådda (underhållsintervall, antal bussresor, deponimängd). Det saknas redovisning över vad som gjorts för att uppfylla dessa bristande måluppfyllelser. Nämnden redovisar ett överskott gentemot budget (+1.6 mnkr) Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

8 vilket, enligt redovisningen främst beror på ökade avgiftsintäkter (ärenden, parkering, kollektivtrafik). Utförarstyrelsens tekniska förvaltning redogör för viktiga händelser inom alla sina olika verksamhetsgrenar. Förvaltningen saknar gemensamma inriktnings- och effektmål kopplade till kommunens fyra kvalitetsdimensioner. Effektmål saknas även för vissa verksamheter. Effektmålen behöver utvecklas och göras mer kvalitetsinriktade. Verksamheten redovisar totalt sett ett överskott mot budget (+3,7 mnkr). Underskott redovisas dock för Storsjöbadet (-2,2 mnkr) samt biogasanläggningen (-1,1 mnkr). Investeringsvolymen har uppgått till 149 mnkr (183 mnkr i budget), vilket motsvarar nivån Utförarstyrelsens serviceförvaltning redovisar en hög grad av måluppfyllelse. Förvaltningen redovisar ett överskott mot budget (+2,4 mnkr). Överskottet härrör sig främst till matproduktion (+2,1 mnkr) medan däremot städ och hemservice givit ett underskott på 1,9 mnkr. Planerat byte av personalsystem har flyttats fram till 2008 varför endast 2,5 mnkr av totalt budgeterade investeringar på 5,8 mnkr använts. Kommunstyrelsens kommunledningsförvaltning har redovisat stort överskott i förhållande till budget (+18,6 mnkr). 12,7 mnkr av detta överskott beror på att planerade utvecklingsprojekt och personalåtgärder skjutits till Flertalets av förvaltningens effektmål har helt eller delvis uppnåtts, dock inte det som gäller flyktingmottagningen. Information om förvaltningens åtgärder för att uppfylla brister i måluppfyllelse har bara delvis redovisats. 5 Resultaträkning 5.1 Noteringar för resultaträkningen Finansiella intäkter, inkluderar liksom tidigare år, ränta och aktieägartillskott för Östersunds Rådhus AB. Beräkningarna bygger på lika förutsättningar som tidigare år. Procentsats för ränteberäkningen har ändrats och intäkten (28 mnkr) har minskat väsentligt jämfört med föregående år (48 mnkr). Den lägre räntesatsen har beslutats i fullmäktige. Nettokostnaderna ökade med 7 % och skatteintäkterna ökade med 4% jämfört med året innan. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick till 97% och kommunen klarar kravet om att andelen ska understiga 98% för en god ekonomisk hushållning. Exploateringsredovisningen har löpande följts under året. I prognosen för augusti påfördes ett beräknat utfall om ca 10 mnkr för exploateringsverksamheten. I årsbokslutet har redovisats ca 18 mnkr i realisationsvinster/förluster. Vi har inhämtat informationer och beräkningsunderlag kring hur kommunen hanterat redovisningen. Vår uppfattning är att kommunen har ändrat rutinerna och att en anpassning skett till redovisningsmässiga principer. Kommunen redovisar en realisationsvinst vid avyttring av delområde i Stadsdel Norr (4 mnkr). Underlag som styrker beräkningen av beloppet har efterfrågats. Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

9 Vår bedömning är att rimlig förklaring inte erhållits och grund för bokförd realisationsvinst saknas. Kommunen har aktiverat erhållit stimulansbidrag inom äldreomsorgen (1,1 mnkr) som skuld i balansräkningen (2006). Några nedlagda kostnader har inte redovisats under året och enligt uppgift så skulle det vid ett eventuellt återkrav ändå finnas underlag som styrker kostnader motsvarande bidraget i sin helhet. Mot bakgrund av den information vi fått anser vi att bidraget borde ha intäktsförts i bokslutet. Utbetalning av exploateringsbidrag har skett med 1,75 mnkr till Fältjägaren Fastigheter. Bidraget avser del av kostnad för anläggningar som efter godkänd slutbesiktning kommer att övertas av kommunen utan ersättning till den delen. Bidraget har aktiverats på balansräkningen och vi har bedömt att förfarandet är riktigt. Avsättning till deponi har skett med ytterligare 2,5 mnkr för Avsättningen till deponi skedde i bokslutet 2005 (30 mnkr) med motivering att det avsåg framtida åtaganden för stängning av gamla deponier och öppnande av nya som klarar förväntade nya krav. Årets avsättning till följd av en inträffad förpliktigande händelse som skulle motivera att ytterligare 2,5 mnkr ska kostnadsföras har inte kunnat styrkas. En nedskrivning av bokförda värdet fastigheten Valhall 1 har gjorts med tkr med utgångspunkt i erhållna anbud/intresseanmälan för fastigheten. Vår bedömning är att kommunens värdering saknar redovisningsmässig grund för nedskrivning. Av årets erhållna anslutningsavgifter för vatten och avlopp (ca 4 mnkr) har ca 1,7 mnkr intäktsförts. Enligt beräkningsunderlag avser 1/8 av erhållna avgifter direkta kostnader som ska intäktsföras för räkenskapsåret vilket skulle motsvara ca 0,5 mnkr. Motivering till att beloppet inte överensstämmer med angivna förutsättningar saknas. Kommunen har kostnadsfört ett bidrag till Östersunds Sport- och eventarena AB med 1 mnkr. Motiveringen är att bidraget avser nedskrivning av ett ränte- och amorteringsfritt lån till motparten om 25 mnkr med avskrivningstid på 50 år, vilket skulle motsvara en årlig nedskrivning av fordran med 0,5 mnkr. Aktivering av fordran gjordes i föregående års bokslut utifrån en skriftlig överenskommelse mellan kommunen och arenabolaget. Vår uppfattning är att ett bidrag till infrastrukturella investeringar sannolikt får en innebörd av ekonomisk fördel för kommunen som redovisningsenhet. Däremot har kommunen vare sig kontroll över tillgången eller den juridiska äganderätten. Ett bidrag till infrastrukturella investeringar är ur ett redovisningsperspektiv aldrig någon tillgång för kommunen och ska kostnadsredovisas i kommunens resultaträkning. Med stöd av RKR:s rekommendation nr 6 anser vi att bidraget borde kostnadsförats med ytterligare 24 mnkr. Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

10 Sammantaget våra noteringar för resultaträkningen får en bedömd resultateffekt om minus ca 22 mnkr. Årets resultat skulle därmed uppgå till 71 mnkr vilket ligger närmare prognosen i delårsbokslut per 31 augusti om 60 mnkr. Det justerade resultatet beräknas uppgå till 53,8 mnkr mot kommunens redovisade 75,8 mnkr. 6 Balansräkningen 6.1 Noteringar för balansräkningen Mark byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och Inventarier Vi har granskat kommunens värdering av anläggningstillgångar. Redovisningen följer kommunens anvisningar om nettoinvestering och avskrivningskostnader för årets har påförts i bokslutet, liksom tidigare. Vi har granskat underlag i fakturor för större investeringsprojekt som Storsjöbadet och ett äldreboende. Bokförda kostnader överensstämmer med fakturaunderlag och avser räkenskapsåret. Granskningen har innefattat kontroller mot avtal med huvudentreprenören. Redovisning av anläggningstillgångar ska ske i enlighet med rådets rekommendation nr Bokförda restvärden, årets inköp och avskrivningar stämmer överens med motsvarande värden i anläggningsregister. Ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar har redovisats i not. Vid översiktlig granskning av anläggningsregister har framkommit ett flertal inventarieinköp under gällande beloppsgräns om 5 tkr. Vi rekommenderar att anvisningen för redovisning av anläggningstillgångar uppdateras (från 1997) till beloppsgränser enligt SKL:s rekommendationer och att information lämnas till berörda för bättre efterlevnad. Bedömning av kommunens nedskrivning av en fastighet och redovisad realisationsvinst vid delavyttring av markområde Stadsdel Norr har gjorts. Kommentarer har lämnats under avsnitt Finansiella anläggningstillgångar En långfristig fordran om 24 mnkr till arenabolaget har redovisats och finns dokumenterad i överenskommelse mellan kommunen och Östersunds Sport- och Eventarena AB. Fordran avser ett ränte- och amorteringsfritt lån med en avskrivningstid på 50 år vilket motsvarar en årlig nedskrivning om 0,5 mnkr. För 2007 har nedskrivning skett med 1 mnkr. Kommunen har, enligt ovan, valt att redovisa lämnat bidrag till finansiering av investering som ägs och förvaltas av arenabolaget, som en tillgång i balansräkningen. Stöd för de överväganden som behöver göras kring hur kommunen ska hantera bidraget ur redovisningssynpunkt kan hämtas i RKR:s rekommendation nr 6. Av rådets ställningstaganden framgår att bidraget ska kostnadsredovisas i kommunens resultaträkning. Någon aktivering och redovisning av tillgång i balansräkningen, som gjorts här, får inte förekomma. Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

11 Vår bedömning är att kommunens redovisning av fordran inte har stöd i rådets rekommendation och finansiella anläggningstillgångar är för högt värderad med 24 mnkr i bokslutet Exploateringstillgångar Kommunens bedömningar kring balansposten markexploatering har ändrats jämfört med tidigare. Omklassificering har skett från anläggningstillgång till omsättningstillgång. Upplysning om årets utgifter och inkomster samt resultatförda exploateringsprojekt finns och ändringarna har redovisats över resultaträkningen. Information om ändringen i rutiner för redovisning av exploateringsverksamheten har lämnats Eget kapital Förändring i eget kapital utgörs av årets redovisade resultat samt ändringen i redovisningsprincip i ingående kapital. Resonemang kring avsättning av pensionsmedel inom eget kapital förs liksom tidigare år. Likvida medel motsvarande beskriven avsättning har inte redovisats. Med utgångspunkt i rekommendationer från rådet för kommunal redovisning torde redovisat resonemang snarare vara en beskrivning av en viljeyttring än ett reellt tryggande av pensionsmedel. I förvaltningsberättelsen har kommunens ställningstaganden till redovisning av pensionsmedel förtydligats Avsättningar Kommunen följer gällande rekommendationer och anvisningar vad gäller redovisningen av pensionsskuld och löneskatt. Upplysningar i årsredovisningen beskriver kommunens pensionsförpliktelser inklusive uppgifter om förvaltningen av pensionsmedel för intjänanden från och med Den särskilda löneskatten på pensionskostnader har periodiserats och redovisats. Värdesäkring i finansiella placeringar har inte kunnat presenteras utan hänvisning har lämnats till framtagen pensionsstrategi. Avsättningen för återställande av deponi har redovisats med motivering att de deponier som har använts under flera år inte klarar nya krav som ställs efter Det får till följd att de deponier som är i drift idag måste stängas och nya deponier finnas tillgängliga fr o m Byte av redovisningsprincip redovisades 2005 som fick effekt i en minskning av balanserat resultat med 30 mnkr. Ny avsättning har skett år 2007 med 2,5 mnkr. Underlag för värdering av balansposten saknas, varför årets avsättning inte kunnat bedömas Övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder har avstämts mot bokslutsbilagor och specifikationer. Upplupen pensionskostnad och löneskatt har säkrats mot beräkningsunderlag. Periodiseringskontroller har skett för större poster. Projektmedel har styrkts i bilagda underlag. Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

12 Ett belopp om 7,8 mnkr har förts från eget kapital till skuld för förutbetalda anslutningsavgifter. Detta som en följd av byte av redovisningsprincip, där anslutningsavgifter för åren 2003 till 2006 periodiserats som skuld. Resultaten har minskat för dessa år då intäkten periodiserats över en antagen nyttjandeperiod på 40 år. Effekten av detta blir alltså att intäkter från erhållna anslutningsavgifter sprids ut på 40 år istället för som tidigare det år när betalningen erhölls har ytterligare 2,3 mnkr periodiserats enligt samma modell som ovan. Underlag för värdering av balansposten saknas och årets avsättning har inte kunnat bedömas Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Övervägande del av kommunens borgensåtaganden avser borgen gentemot de kommunägda företagen. Det största enskilda borgensåtagandet avser borgen gentemot Östersundsbostäder som uppgår till 680 mnkr. Uppgift om borgen gentemot Östersunds Sport- och eventarena enligt beslut i fullmäktige om 25 mnkr saknas. Kommunen har redovisat belopp för infriande av bostadsrättsföreningarnas borgensåtaganden uppgående till 348 mnkr. Under året har inga infrianden skett. Kommunen har bedömt att någon omedelbar risk för framtida infrianden av borgen inte föreligger baserat på bostadsrättsföreningarnas analyser. Pensionsförpliktelser Ansvarsförbindelser i pensionsförpliktelser har angivits inkluderat beräknad löneskatt. Leasingåtaganden I not framgår leasingåtaganden enligt Redovisningsrådets rekommendationer. Samtliga leasingavtal har klassificerats som s k operationell leasing. Kommunen har lämnat upplysning om att avsteg gjorts från rådets rekommendation. 7 Finansieringsanalys Kommunen har i sin finansieringsanalys/kassaflödesanalys redovisat kassaflödet fördelat per löpande verksamhet, förändring i rörelsekapitalbindning, investeringsverksamhet samt finansieringsverksamhet. Redovisningen överensstämmer med gällande rekommendationer. Kommunen redovisar medel från den löpande verksamheten med + 205,4 mnkr av vilka 7,7 mnkr avser förändring i rörelsekapitalbindning, 159,1 mnkr har använts till investeringsverksamhet och 61,3 mnkr till finansieringsverksamhet. Förändring av årets kassaflöde har redovisats till + 61,3 mnkr (+ 237,4 mnkr). Den finansiella analysen redovisar förändringar av ett antal nyckeltal som väl beskriver utvecklingen. Här redovisas att kommunen, liksom tidigare, finansierat gjorda investeringar med internt tillförda medel. Jämförelser med andra Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

13 kommuner i länet och riket ger god information till läsaren. Av bedömning av likviditet ur ett riskperspektiv kan utläsas att pensionsmedel ej säkrats i likvida medel. Betalningsberedskapen på kort sikt anses vara tillfredsställande. En sammanfattande utvärdering utifrån god ekonomisk hushållning bidrar till ett förhöjt läsvärde. 8 Investeringsredovisning Årets investeringar understeg budget och uppgick till ca 159 mnkr. Reinvesteringar sker i högre takt i relation till avskrivningstakten. Över tid kan utläsas att investeringsnivån fortsatt kommer att vara hög i jämförelse med normalnivån som beräknas ligga i nivå med den takt som avskrivningar sker. Större investeringar har företrädesvis gjorts i äldreboenden. Ombyggnad av Storsjöbadet, gator och vägar Sjötorget samt Stadsdel Norr är andra större investeringsobjekt. I övrigt har investeringsredovisning lämnats på samma sätt som tidigare år. Här framkommer inte hur stor andel som återstår för kvarvarande projekt samt hur stor andel som skjutits framåt i tiden. 9 Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår - Östersunds kommun - Jämtkraft AB, kommunens ägarandel 77,5 % - Östersunds Rådhus AB, kommunens ägarandel 100 %, med helägda dotterbolagen Östersundsbostäder AB, Vestibulum AB, Östersunds Turist- och Kongressbyrå AB - Jämtlands Gymnasieförbund, kommunens ägarandel 64 % - Norra Jämtlands Räddningsförbund, kommunens ägarandel 49 % Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt rekommendation nr 8.1 från Rådet för kommunal redovisning. Det innebär att den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden, där anskaffningskostnaden för aktierna/andelarna har eliminerats mot eget kapital i de ingående enheterna. De ingående enheterna har konsoliderats och interna mellanhavanden har eliminerats, belopp som inkluderas i den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkningar motsvarar ägd andel, s k proportionell konsolidering. Granskningen har varit inriktad på avstämning av koncernkonsolideringen mot interna mellanhavanden. Rutinerna för avstämning av koncerninterna mellanhavanden har inte ändrats. Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

14 Granskningen har även omfattat kontroll av att den ovan beskrivna metoden för upprättande av den sammanställda redovisningen har tillämpats. Inga avvikelser har noterats i denna del. 9.1 Aktieägartillskott Östersunds kommun ger regelmässigt Östersunds Rådhus AB aktieägartillskott. För år 2007 har ägartillskott lämnats med tkr. För året 2006 var ägartillskottet tkr. Beslut om ägartillskott tas i kommunstyrelsen. 9.2 Koncernen Östersunds Rådhus AB I den sammanställda redovisningen anges att gällande lagstiftning kring kommunala bolag tillämpas. Den skrivningen syftar på den speciella situationen med Östersunds kommuns ägande av koncernen Östersunds Rådhus AB. Östersunds Rådhus AB ägs till 100 %. Det egna kapitalet i Östersunds Rådhus AB är 2 mnkr, lika med aktiekapitalet. Östersunds Rådhus AB har i sin tur de helägda dotterbolagen Östersundsbostäder AB, Vestibulum AB, Östersunds Turist- och Kongressbyrå AB. 9.3 Mellanhavanden Östersunds Rådhus AB och Östersunds kommun Östersunds Rådhus AB har en reversskuld på 897 mnkr till Östersunds kommun, Den skulden löper med ränta. För år 2007 uppgår räntan till 27,9 mnkr, för året 2006 uppgick räntan till 47,8 mnkr. För att kunna betala den räntekostnaden erhåller Östersunds Rådhus AB vid varje årsslut koncernbidrag från (som regel) Östersundsbostäder AB och Vestibulum AB. För år 2007 uppgår dessa till 27,9 mnkr. Östersunds Rådhus AB betalar i samma stund aktieägartillskott till Östersundsbostäder AB och Vestibulum AB med belopp som (i princip) motsvarar det erhållna koncernbidraget minskat med den inkomstskatt som hade belastat det erhållna beloppet om det hade stannat i dotterbolagen. På detta vis minskar inte dotterbolagens kapital netto med utgivna koncernbidrag. För år 2007 betalar Östersunds kommun ett aktieägartillskott till Östersunds Rådhus AB på 20,2 mnkr. Summan som återbetalas i form av ett aktieägartillskott motsvarar (i princip) det ovan nämnda erhållna räntebeloppet, minskat med den inkomstskatt som hade belastat det erhållna beloppet om det hade stannat i Östersunds Rådhus AB. Därigenom hålls kapitalet i Östersunds Rådhus AB intakt. 9.4 Redovisning av mellanhavandena Östersunds kommun redovisar erhållen ränta till följd av fordran som finansiell intäkt och aktieägartillskottet som en minskning av finansiell intäkt, alltså som en post i resultaträkningen. (Östersunds Rådhus AB redovisar det erhållna Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

15 aktieägartillskottet som en ökning av fritt eget kapital, alltså inte över resultaträkningen.) Normalt sett så redovisas aktieägartillskott som en ökning av posten aktier i balansräkningen. Vi har tidigare år fört resonemang kring detta sätt att redovisa och slutsatsen är att den metod som kommunen använder med redovisning av aktieägartillskottet i resultaträkningen torde vara mer överskådlig och pedagogisk än förfarandet att redovisa aktieägartillskottet som en ökning av posten aktieinnehav. 10 Personalekonomisk redovisning Redovisningen omfattar en beskrivning av uppnådda resultat utifrån de personalpolitiska målen, arbetsmiljöprojekt som genomförts under året samt statistikuppgifter om personal och personalkostnader. Kommunens mål om att sjukfrånvaron inte ska överstiga 10% av tillgänglig ordinarie arbetstid uppnås för första gången under 2007 (9,7%). Även målen om att antalet långa sjukfall (mer än 60 dagars sjukfrånvaro) ska minska respektive att andelen långtidsfriska (max 5 sjukfrånvarodagar) ska öka har uppnåtts, om än marginellt. En marginell förbättring har även skett vad gäller målet om minskning av andelen timanställningar. När det gäller målet om att andelen män respektive kvinnor ska öka i yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsfördelning saknas redovisning beroende på svårigheter att få fram relevanta jämförelseuppgifter. Kommunens totala personalkostnader har, enligt redovisningen, ökat med 2,7% under Då antalet årsarbetare bara marginellt ökat under 2007 innebär detta att kostnadsökningen per anställd alltså varit cirka 2,7%. Av redogörelsen framgår också att ett arbete har påbörjats för att möta den stora utmaning som kommunen står inför, nämligen att rekrytera ny personal i takt med de stora antal pensionsavgångar som väntar under de närmaste tio åren. 11 Miljöredovisning Redovisningen omfattar en beskrivning av miljötillståndet i kommunen utifrån de fyra inriktningsmål som kommunen valt att prioritera. Av redogörelsen framgår att målet om att utsläppen av koldioxid ska minskas med 25% under perioden kan bli svårt att uppnå då minskningen t o m 2006 varit drygt 15%. Målet om att högst 2000 ton hushållsavfall per år ska deponeras har ännu inte uppnåtts. Under 2007 deponerades 3300 ton hushållsavfall. Målet om att minska elförbrukningen med 1% per år har inte heller uppnåtts. Under perioden , dvs 10 år, minskade den med knappt 6%. Resultatredovisningarna omfattar även beskrivningar av vad kommunen gjort internt för att minska t ex koldioxidutsläppen och elförbrukningen. Östersunds kommun Granskning av årsredovisning

16 När det gäller målet om att miljön i Östersund ska vara hållbar, trygg och säker och bidra till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö finns, av naturliga skäl, inga entydiga resultat att redovisa. Dock redovisas ett antal åtgärder som genomförts, t ex reducera radon i bostäder, slamhantering, återvinning av miljöstörande ämnen, utbildningsinsatser, mm. En översyn av målen bör göras då de inte tycks vara realistiska och därför inte nåbara. Kanske ska målen i större utsträckning gälla sådant som kommunen själv kan påverka. 12 Välfärdsredovisning Redovisningen för 2007 har fokus på barn och ungdom (sju målområden) men också på de äldre (fyra målområden). Ett antal välfärdsindikatorer redovisas också. Av redovisningen framgår bl a att ohälsotalen i kommunen successivt har minskat sedan 2003 men att de ändå ligger långt ifrån de mål som satts upp av regeringen till Beskrivningarna av tillståndet för barn och unga baseras på uppgifter från hälsosamtal som gjorts i skolan samt en enkätundersökning. Eftersom motsvarande uppgifter saknas för tidigare år är det svårt att dra några slutsatser av resultaten. Enligt redovisningen har andelen höftledsfrakturer bland äldre ökat under de senaste åren, framför allt i gruppen kvinnor över 80 år. Välfärdsbeskrivningen ska, enligt vad som sägs i inledningen, vara en sammanställning av hur folkhälsan ser ut och är fördelad bland kommunens invånare. Utifrån det resonemanget borde redovisningen i större utsträckning innehålla ett större antal årligen återkommande uppgifter och ett mindre antal s k ögonblicksbilder inom specifika områden eller grupper. Östersunds kommun Granskning av årsredovisning