En studie om ungdomar och deras bilder i två olika miljöer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En studie om ungdomar och deras bilder i två olika miljöer"

Transkript

1 Malmö, Sweden malmö h ögs k ola Malmö högskola En studie om ungdomar och deras bilder i två olika miljöer M A L M Ö S T U D I E S I N E D U C A T I O N A L S C I E N C E S N o 3 5, L I C E N T I A T E D I S S E R T A T I O N I N E D U C A T I O N al S eries / 11 " B ilden p å minner mig om mig s j ä l v " issn GUNNILLA WELWERT "Bilden påminner mig om mig själv" G U N N I L L A W E LW E R T isbn L icentiatu p p sats lic

2

3 BILDEN PÅMINNER MIG OM MIG SJÄLV

4 Malmö Studies in Educational Studies: Licentiate Dissertation Series 2010:11 Gunnilla Welwert, 2010 Illustrationer omslag: Elevarbeten från den undersökta skolan, självporträtt i blyerts ISBN ISSN Holmbergs, Malmö 2010

5 GUNNILLA WELWERT BILDEN PÅMINNER MIG OM MIG SJÄLV En studie om ungdomar och deras bilder i två olika miljöer Malmö högskola, 2010 Lärarutbildningen

6 Publikationen finns även elektroniskt, se

7 INNEHÅLL FÖRORD INLEDNING BAKGRUND Tre vetenskapliga fält Ungdomsforskning Visuell kultur Bildpedagogiska perspektiv Om studiens data Syfte TEORI Ungdom och identitet Miljöer som arenor för identitetsutveckling Bildundervisning i skolan Seende - en social praktik METOD Pilotstudien Ett etnografiskt angreppssätt Att göra val Balansen mellan närhet och distans Datamaterialet Triangulering Dokumentationsmetoder Deltagande observation Samtal och intervju Bilder som kunskapskälla och vetenskapliga data... 63

8 4.2.9 Transkription och kategorisering Validitet och reliabilitet Generaliserbarhet Skolan och ungdomarna Skolmiljön Eleverna RESULTAT OCH ANALYS Kapitlets struktur Ungdomarnas privata miljö Access till rummen Ungdomarnas rum Ungdomar, bilder och identitet Olika förhållningssätt till det egna rummet Att låta någon annan i familjen bestämma Att samarbeta med familjen men ha egna synpunkter Att bestämma själv Exkurs: Fotografiet som dekoration och biografisk kuliss Sammanfattning: Rum och bilder Socio-ekonomiska villkor Minne och identitet Ålder och identitet Religiositet Skolbilder hemma Bildarbetet i skolan Måndag morgon Från bild till estetisk verksamhet Upplägget av estetisk verksamhet läsåret Elevernas och lärarens röster om bildarbetet i skolan Vad bilderna betyder för eleverna? Tre förhandlingsstrategier tre bilder Att inte bry sig Att arbeta med ett personligt valt innehåll Att lära sig något nytt genom att följa lärarens intentioner Lärarens konstruktion av estetisk verksamhet läsåret

9 5.6 När får elevernas och lärarens projekt kontakt? Sammanfattning: Skolan och bilder Att arbeta individuellt i ett socialt rum Gärna konst i skolan men vilken? KONKLUSION Det som finns i det som syns Vad kännetecknar de olika visuella miljöerna? Vilka förhandlingsstrategier utvecklar ungdomarna i de olika miljöerna? Vad pekar bildmaterialet på rörande ungdomarnas vardagliga liv och meningsskapande/identitet? Vad implicerar bildmaterialet och arbetet under bildlektionerna ur bildpedagogisk synvinkel? Reflektioner över resultatet Vad är problemet? REFERENSER...149

10

11 FÖRORD När jag var barn sålde jag julti dningar och majblo mmor, inte så mycket för förtjänstens skull, som för att få komma in i olika hem och få se inredning och vad som hä ngde på väggarna. Intresset fö r hur människor omger sig med bilder har fortsatt. För fem år sedan startade mina licentiandstudier. Rätt snart fick de konkurrens av en annan stor u ppgift, att konstr uera och sjösätta den nya lärarprofilen Bild och vi suellt lärande på Malmö Högskola. Först kändes det övermäktigt men efter ett tag insåg jag att de olika uppgifterna hade många beröringspunkter. Jag har bedrivit min empiriinsam ling på en gymnasieskola och jag tackar både elever och lärare för den öppenhet och förtrolighet jag mött. Samtalen och bild materialet har fått stor betydelse för hur jag har kunnat genomföra min studie. På Malmö Högskola, Lärarutbildningen, har jag utbildats i den svåra konsten att sätta o rd på min forskning. Tack Jonas Aspelin och Ulf Lindberg, som noggrant styrt mig åt rätt håll. Era omsorgsfulla kommentarer och de utmaningar ni gett mig har på olika sätt bidragit till min utveckling. Under 90% seminariet gav Eva Skåreus mig många värdefulla synpunkter på arbetet och samtalet vi hade förde med sig nya frågor som jag har haft möjlighet att ta ställning till och utveckla. 9 9

12 Tack till den seminariegrupp, ledd av Feiwel Kupferberg, som jag har haft gl ädjen att få ingå i de sen aste åren. Det har alltid varit med nyfikenhet och förväntan jag gett mig av till våra träffar. Kreativa lösningar och idéer har dykt upp under seminarierna. Utan Linda Trygg och Per Egevad på Malmö Högskolas bibliotek hade jag inte klarat av de te kniska svårigheter och formaliaproblem som uppkommit under arbetets slutskede. Tack till mina närmsta arbetskamrater Helena, Kalle, Ewa och Björn. Vårt dagliga arbete har gett näring åt skrivandet. Håkan Nyström, min god e vän erbjöd sig att vara min externe läsare. De dju pa kunskaper inom b ildområdet samt psykologifältet som han besitter och h ur dessa kunnat appliceras på min text h ar gett mig ett utmärkt utifrånperspektiv. Slutligen tack till min familj. Mats, du har alltid ryckt ut och löst för mig svåra tekniska p roblem men också läst texten med di na kritiska ögon, vilket bland annat inneburit att jag tvingats förklara mina ord. Tack Hedvig för fin support hemma; alltid villig att reda ut och hjälpa till. Slutligen tack till Tobias med familj som kontinuerligt har låtit mig förstå att livet består av mer än forskning. Räng sensommaren

13 1 INLEDNING I och med jag har så stor säng och hemmabiopaket och allting så är mitt rum som en bio. Så sitter man i sängen och äter popcorn och dricker läsk. Jenny 18 år Alltså jag vill helst ha en jättefin rum, men efterso m vi är fyra tjejer i det där lilla ru mmet Det viktigaste för oss är att få plats på alla sängarna så det inte blir så trång därinne. Rhea 17 år De här två citaten från min stu die har berört mig starkt. De visar på den stora skillnad som finns mellan ungdomars uppväxtvillkor. I sin tur antyder de också hur ungdomars privata miljöer i hemmen kan se ut. När jag påbörjade min forskning var jag nyfiken på hur unga människor omger sig med bild er och f öremål privat i sina rum och i skolan under bildlektioner. Vad kan bilderna berätta om ungdomarna som inte visas på annat sätt? Detta intresse har vuxit fram över lång tid och utgör fokus för min forskning. Av erfarenhet vet jag att när jag tillsamm ans med andra intresserar mi g för bilder och bilders innehåll, utv ecklas berättelser om liv, minne n och drömmar. Ibland hamnar vi långt ut i periferin och det är kanske dessa utsagor som har störst värde. De visuella produkterna är artefakter som ger samtalen glöd

14 I den här avhandlingen vill jag lyfta frågor kring bilder som ungdomar omger sig med och undersö ka vilken meningsskapande funktion de kan ha i der as liv. Fö r att begränsa området har jag valt att göra arbetet med bilder i skolan och bild er i ungdomars rum hemma till mitt datamaterial dels en institution där tonvikten ligger på produktion av bilder och dels en miljö, som får tjänstgöra som fristad och mer handlar om bildkonsumtion. I båda fallen rör det sig om stillbilder. Avhandlingens titel är ett citat från ett samtal med Rhea, en av informanterna. Hon beskriver en bild s om föreställer ett ungt par. Att själv vara en del av bild en genomsyrar informanternas utsagor o ch citatet svarar v äl mot studiens innehåll. Jag är bildlärare och h ar sedan trettio år framförallt arbet at med bildundervisning, dels med ungdomar i olika åldrar i ungdomsskola och dels med studen ter i lärarutbildning. Jag är intresserad av ungdomars val av bilder och vilket engagemang dessa bilder väcker när de produceras och när de läses. I tidigare mindre omfattande studier, so m jag har genomfört, h ar mitt intresse gällt gymnasieelevers och lärarstudenters bildpro - duktion och samtal kring hur deras bilder vuxit fram och blivit till meningsfullt innehåll. Den erfarenheten stärkte min nyfikenhet på visuellt berättande och hur detta kan belysa u ngdomars tankar. Mina tidigare studier har således kretsat kring bildproduktion och bildsamtal med mig som undervisande lärare. Nu är jag observatör och forskare och tar ett steg ytterligare då jag också vill studera ungdomars privata bildsfärer såsom de kommer till uttr yck hemma. Har arbetet med bilder i skolan någon koppling till ungdom ars bildval och bildhantering i det privata? Ungdomar i en skärningspunkt där hem, skola och visuell kultur möts utgör fokus för min forskning. Avhandlingen är indelad i sex ka pitel. Det första är en inledning och det andra utgör en beskrivning av bakgrunden där jag kort presenterar de forskningsfält jag rör mig inom, det sätt jag valt att göra undersökningen på och avhandlingens syfte. I kapitel tre fördjupar jag de teorier som min avhandling grundas på. Därefter följer ett metodkapitel (fyra) som bl a innehåller 12

15 en beskrivning av t illvägagångssättet samt en presentation av informanterna. I kapitel fem redogör jag för mit t resultat samt analyserar materialet inspirerad av socialsemiotisk metod. I det sista kapitlet (sex) formulerar jag några konklusioner

16 14

17 2 BAKGRUND 2.1 Tre vetenskapliga fält Syftet med detta kapitel är att ge läsaren en fö rsta, översiktlig bild av mina utgångspunkter inom de ve tenskapliga fält som studien berör. Det har alltså inte ambiti onen att överblicka det aktuella forskningsläget inom dessa fält. Studien berör un gdomar i övre tonåren och därmed ungdomsforskning. Den h ar som fokus ungdomars umgänge med bild er och rör s ig därigenom inom fältet visuell kultur. Hit hör också mitt val av en social-semiotiskt baserad metod för bi ldanalys. Min empiri hä mtas delvis från ungas fritid, delvis från bildundervisning i skolan ; i det senare fallet ger den sig in i en ämnesdidaktisk, pedagogisk diskussion. I detta avsnitt nämner jag kort sådan forskningslitteratur som befunnits relevant f ör mitt arbete. Ingen studie t äcker helt in det område jag har bestämt mig för att undersöka, vilket bety der att min avhandling kan bidra med något nytt Ungdomsforskning Ett fält som spänner över mång a olika disciplin er är ungdomsforskning. Många studier inom detta område h andlar om u ngdomskultur. Inom fältet möts en mångfald av lika viktiga traditioner vilka relaterar sig till varandr a. Enligt Johan Fornäs (2007 s 11-36) överensstämmer den svenska ungdomsforskningen i mycket med den brittiska cultural studies. Ge mensamt är att begrepp som makt, mening och identitet står i fokus. Det gör de även i min studie, och från samma tradition har jag hämtat begreppet f örhandlingar (negotiations), som framför allt kopplar till maktfrågor

18 Fornäs menar att makt kan utövas både på individnivå men också genom ett socialt eller kulturellt system. Man kan då se både hemmet och skolan som olika platser dä r makt kan utövas direkt eller indirekt genom till exempel kulturella traditioner. Ungdomar kan i dessa sammanhang göra motstånd och sträva efter att lyfta fram sina egna intressen (ibid. s 29). Men en annan, angränsande tradit ion, modernitetsteori, har kanske betytt ännu mer för min studie. Fornäs (1994 s 18) menar att fenomen som ungdom, kultur och modernitet berör varandra och utgör en gemensam nämnare för ungdomskulturforskningen. Denna triad står i fokus för en modernitetsteoretiker som Thomas Ziehe (1994, 2006), som dessutom har vi sat starkt intresse för pedagogiska frågor. Thomas Ziehe och Anthony Giddens (1997) belyser båda ur olika perspektiv hur samtida kulturella handlingar kan spegla och inverka på socioekonomiska och sociokulturella förhållanden. Grundhållningen är att moderniseringen har en dubbel natur. På det k ulturella planet pr oducerar den tomrum och därmed brist på mening och kan framträda som hot mot den vardagliga gestaltningen av människors liv, sä rskilt som hastigheten är hö g. Samtidigt öppnar det nya möjligh eter då traditioner och invanda levnadsmönster suddas ut. Å ena si dan kan fler unga idag bestämma vilken livsstil de skall välja, å an dra sidan medför de många valmöjligheterna osäkerhet och innebär i praktiken att klassamhällets effekter måste bäras individuellt. Friställningen har också haft avgörande effekter på våra förest ällningar om kön och etnicit et, något som Ziehe inte uppmärksammar lika mycket som Giddens. I dessa frågor har jag framför allt dragit nytta av Fanny Ambjörnsson (2004), Anette Göthlund (1997), Alexandra Ålund (199 7), Bo Bergstedt och Hans Lorentz ( 2006) och Kerstin von Brömssen (2006). En annan aspekt av moderniser ingen gäller de konflikter som uppstår då de olika arenor som ung domarna rör sig mellan omfattar motstridiga regler o ch krav (Fornäs 1993 s 14 ). Ungdomars fritidskultur innebär val av konsumtionsartiklar, uttrycksformer, normer och umgängesformer som inte sällan definierar sig i motsats till socialisationen inom familj och skola. De möjligheter som 16 16

19 de moderna medierna öppnar gör dessutom att privat och offentligt tränger in i varandra och att klyftorna dem emellan blir mindre tydliga. Det blir då svårare att skilja det rumsliga från det sociala när det gäller privat och offentligt handlande (ibid.) Ytterligare en relevant aspekt handlar om vad många forskare, bl a Fornäs (1993), talar om i termer av en pluralisering av smakhierarkier. Ur umgänget med olika medier utvecklas en mångfald delkulturella stilar, som förhåller sig fritt till traditionella gränser mellan högt och lågt, olika genrer och medier. I mån ga fall är deltagarna själva aktiva kulturskapare. Detta ställer bl a skolan inför nya krav (ibid. s 52) Visuell kultur Jag har tv å ingångar till hur jag när mar mig fältet visuell kul tur. Den ena är genom skolans bildunde rvisning och den andra är genom ungdomars bildhantering i det privata. När det gäller visuell kultur har det under de senaste femtio åren skett drastiska förändringar rörande information, visu alisering i det offentliga rum met och överskridande av gränser gälla nde vad som får och kan visas i bildform. Inom forskningen har detta uppmärksammats och mycket har skrivits om hur u ngdomar påverkas av, lever genom och i visuella världar. Visuell kultur är ett brett områ de, relativt nytt som forskningsfält. Min övergripa nde förståelse av fältets angelägenheter grundar sig på Mie Buhl m.fl (2003) och Anna Sparrman m.fl. (2003). Gemensamt för dessa texter är att de visuella uttrycken där frams tälls som en mix av tekniker, genrer, f ormspråk och mångtydiga meningsskapelser. Yvonne Eriksson och Anette Göthlund (2004) menar att bilder bär med sig många kommunikativa dimensioner och dä rmed även har utomestetiska funktio ner. De säger att när vi ta lar om visuell kultur och en pictorial t urn (ett begrepp som myntades av W. J. T. Mitchell 1994 min anm.) kopplas dessa begrepp till resone mang om det po stmoderna eller senmoderna projektet. Det visuella s betydelse har ö kat inom detta projekt också på individ nivå. Det vill säga att bildens betydelse griper in på ett avsevärt sätt i människors socialisation och ident i- tetsarbete (Eriksson, 2004 s 21)

20 Ungas visuella hemmiljöer, väggkultur och tonå rsrum är det ena fältet jag studerat. För att närma mig området har jag tagit hjälp av tidigare forskning (Willy Aagre m fl, 2002; Charlotte Hyltén-Cavallius, 1999; Eva Londos, 1993). Begreppet tonårsrum har några år på nacken. Cecilia Häggström (2002) skriver om upprinnelsen som hon spårar till och 40-talen inom arbetarklassen. Det var då de vuxna b arnen över sexton år och som börjat f örvärvsarbeta behövde en avskild sovplats. Inom högborgligheten var det långt tidigare en självklarhet att barnen hade egna rum. Under 1950-talet var det nytt att man planerade bostäder med små ru m, sovkabysser. På 1960-talet skiljdes barnens rum från de vuxnas i planeringen och det medförde att barnen fick större frihet att stöka till (ibid s 66-77). Londos (1993 s 30-32) har också intresser at sig för kontrasten mellan hemmets repr esentativa och intimare delar. Hon ser en tydlig avgränsning mellan tonårsrummet och den övriga bostaden. Häggström (2002 s 76-77) visar på att begreppet tonårs eller u ngdomsrum kan spåras i IKEA: s kataloger under 1960-talet och senare und er en tioårsperiod fram till Res ultat från Anne de Haas och Sven Mörchs (20 02 s 54) undersökning visar att tonårsrummet är en plats där kön och klass kommer till uttryck och där rummets utsmyckning bekräftar tonåringarna som unga. Olika forskare är eniga om att man kan betrakta ungdomsrummet som en plats för meningsskapande som kan komma till uttryck i symbolhandlingar. Detta tolkar jag som att visuella representationer kan ha betydelse för till exempel den egna biografin och identitetsutvecklingen. Två studier so m inspirerat mi g är Göthlunds (1997), som handlar om tonårsflicko rs estetik och identitetsarbete samt Ambjörnssons (2 003) som beskriver hur flick or i gymnasiet konstruerar kön och ide ntitet. Genom att studera bilder i flickornas vardag försöker Göt hlund komma åt de imaginära eller inre bilder som flickorna bär på. I undersökningen framgår det att när ungdomar börjar i gymnasieskolan inträder en ny fas i tonårslivet. Det kan medföra att man börjar göra upp riktlinjer för tänkta livsbanor. I samband med de t kan också det egna rummet ändras för att tydligt markera en ny fas (ibid. s 74). Ambjörnsson har följt två 18 18

21 klasser i gymnasieskolan under ett år och har genom deltagande observation och naturliga samtal samlat in empiri. Dessa båda kvalitativa undersökningar har bl a haft betydelse för mitt val av metod för empiriinsamlingen. I undersökningen av de b åda visuella miljöer jag valt ut använder jag mig av en form av bil danalys inspirerad av social-semiotik. En bildpedagog som betytt mycket för bildundervisningen i Sverige sedan 1970-talet är professor emeritus Gert Z Nord ström. Han propagerade på sjuttiotalet för ett bildämne som innebar att pedagogen skulle ta sig an samhällets alla bildkategorier utan inbörd es rangordning och han var därmed en pionjär när det gäller visuell kultur och undervisning. Nordström betonade också ämnets behov av teori och valde semiotiken som analysredskap. I boken Seendets språk (Hasse Hansson m.fl., 2006) ut vecklar Nordström m.fl. den semiotiska teorin i socialsemiotis k riktning. Nordström var en av mina lärare på Konstfackskolan. Som nyutexaminerad bildlärare anammade jag omedelbart intresset för olika visu ella miljöer och lät elever un dersöka platser ut anför skolan och mångfalden av bildgenrer. Nordström är en teoretiker jag fortfarande bär med mig till vardags och naturligtvis också i d etta projekt. Ur kunskapen om semiotik föddes mitt intresse för socialsemiotiken. Företrädare för socialsemiotiken försöker förstå oc h beskriva hur människor producerar och kommunicerar mening i specifika sociala miljöer som till exempel i familjen eller i en institution som skolan. Det man uppmärksammar är hur regler, vanor och konventioner kommer till uttryck i olika diskurser. I några avhandlingar används Gunther Kress och Theo van Leuweens socialsemiotiska och multimodala analysmodell för att bena upp oc h förstå u ngas filmarbete (Fredrik Lindstrand, 2006; Lisa Öhman-Gullberg, 2006). Jag menar att min empiri kan ses som mult imodal och att olika visuella uttryck i o lika diskurser kan förstås utifrån denna modell. Detta hindrar mig inte från att lyfta ut enskilda bilder för närmare analys. Lindstrand, som har sin b akgrund som socialsekreterare, valde en grupp ungdomar som ansågs ha svårigheter i skolan. Han beskriver 19 19

22 dessa elever som att de hade me r att säga än vad de kunde uttrycka. Han ville se vad som skulle hända om de fick tillfälle att berätta på andra sätt än med de resurser för representation som dominerar i kommunikationen inom skolan (Lindstrand, 2006 s 22). Jag ville träffa ungdomar som inte pekats ut som vare sig ha svårigheter eller som att vara fra mstående i skolan. Därför valde jag ett brett gymnasieprogram, som kunde erbjuda en sammansättning, som inte var given på förhand. Samtidigt har jag strävat att hålla i m innet Gilian Roses (2006 s 32) påpekande att betydelse skapas på tre ställen, i produktion, i bilden själv och hos betraktaren. Om man väljer att tolka en bild endast utifrån bilden själv, går produktions- och betraktarperspektivet förlorat. Kress och van Leeuwen (1996) riktar skarp kritik mot skolans hantering av och undervisning inom de n ständigt tilltagande multimodala kommunikation av vilken det vi suella utgör en betydelsefull del. De säger: To put this point ha rshly, in terms of this essential new communication ability, this new visual litaracy, institutional education, under the pressure of often reactionary political d e- mands, produces illiterates (Kress, 1996 s 17). Diskussion om visualitet och lärande är inte ny i utbildningssammanhang men har ännu inte vunnit tydlig terräng i skolan. Problemet enligt Skolverkets utredning är att skolan visar på teoriunderskott när det gäller innehåll i undervisning inom det visuella fältet (Gunnar Åsén, 2006 s 117). Sparrman redovisar hur f orskning inom fältet anv änt sig av te xtmaterial, fotografier, film, popul ärkulturella representationer och bruksbilder (Sparrman, 2003 s 15). Det material jag använt för insamling av empiri, bilder från skola och hem samt videoupptagningar, rör sig också inom dessa ramar. Jag har valt att studera hur ungdomar och visualitet kan förstås i två ol ika miljöer men inser att visualitet interagerar med andra kommunikationsformer. I Eva Skåreus avhandling (2007 s 23) diskuteras utifrån Webers och Mitchells kommunikationsteoriforskning, där bilder utgör materialet, att dessa förmedlar andr a inblickar i mänskligt meningsskapande. Enligt dem k an bilder gestalta och kommunicera det 20 20

23 som är svårt eller omöjligt att formulera i ord. Men bilder kan u t- göra grund för bildskaparen att i text eller samt al artikulera innehållet och det verbalt formulerad e innehållet utgör sedan enligt dem empirin. Skåreus konstaterar att i det fallet utgör inte bilden i sig den egentliga empirin utan en ytterligare källa till information. Hon fortsätter med att säga att det är sällan att forskaren själv tolkar bilden. Weber och Mitchell framhåller bildens särart i fö rhållande till språket men menar att skriven text och bild har kommunikation gemensamt. Sk åreus vill dock lyfta fram skillnade rna, framför allt att språket har en linjär och sekventiell struktur medan bilden är gestaltande och rumslig. Bilden är också mångtydig vilket kan omfatta vad som inte fångas i ord men att översättning från bild till ord är ofrånkomlig då fors kning bygger på att verbalt förmedla och kommunicera undersö kningens genomförande och resultat (ibid. s 23). På liknande sätt uttrycker sig Gunnar Åsén och Sten Pettersson (1989): På sam ma sätt som talspråket hjälper till att förklara och förstå det skrivna språket och som skriftsprå ket kan utvidga och förtydliga talspråket, behövs tal- och skriftspråket för att man ska kunna förstå och utveckla bildspråket (ibid. s 25) Bildpedagogiska perspektiv Med Ambjörnssons studie har jag fö rflyttat mig från privatsfären till skolans offentlighet. Hennes studi e I en klass för sig (2003) är huvudsakligen förlagd till skolmiljö och hennes metod att observera och samtala med gymnasieflickor har inspirerat mig. Enligt Johan Croneman (2006 s 79) och Madeleine Hjort (2001 s 118) finns det inte mycket skrivet om skol ors visuella miljöer. Hjorth, som har sin bakgrund inom offentlig förvaltning med konstarter, scenkonst och u tbildning, hävdar att skolbyggnadens arkitektur och design skapar förväntningar på lärdomskulturen och kommunikation. Hon menar v idare att byggnadens utformning har försummats sett i relation till skolsyst emets reformering och förändrade uppdrag. Att klassrum, korridorer och andra mötesplatser i skolan kan ses som visuella kulturer är intressant. Kan man se att det skett någon utveckling i sådan a lokaler i takt med det ökade bildflödet utanför skolan? Croneman (2006) har också intresserat sig för skolans visuella miljö och tar avstamp i egna minnen och upplevelser

24 Hans fokus l igger på att undersöka hur Statens Konstråds ko nstprojekt har tagits emot ute i skolor runt om i landet. Min studie avser att koncentreras till området för bildarbete/undervisning och därmed beskriva en delkultur i skolan där bilder är i fok us. Forskning kring bildundervisning har framförallt behandlats av bildpedagoger och en numera ofta refererad avhandling är Bildundervisningen och det p edagogiska rummet av Sten Pettersson och Gunnar Åsén (1989). För tjugofem år sedan var det tveklöst så att bildlektionerna huvudsakligen användes till bildproduktion. Åsén har fortsatt att intr essera sig för bild undervisningen historiskt sett och i nutid och gav nyligen ut en artikel där han diskuterar argument för ett marginaliserat bildämne (2006). För att förstå bildämnets plats i skolan id ag är det intre ssant att blicka tillbaka och få syn på de skiftande orsakerna till ämnets historia. Ämnet kan beskrivas som att det vilar på tre olika traditioner vilka Åsén (ibid. s 107) benämner tec kning som avbildning, teck ning som uttrycksmedel och bild so m kommunikationsmedel. Jag återkommer till dessa traditioner. Bengt Lindgren (2005 s 10) hävdar att utbildningsforskning kring bild är ett re lativt nytt och ou tvecklat område i vårt land. Det är också så att bildpedagogisk litte ratur och vetenskapliga texter domineras av intresset för yngre barn. I sin avhandling vill han propagera för ett nytt bildämne som mer svarar mot vår tids ökade visualisering. Han betonar bilders kommunikativa kraft. I ett annat forskningsprojekt, En annan skola - elevers bilder av skolan som kunskapsrum och social arena (Ulla Lind och Gunnar Åsén, 1999) som initierats av Skolverkets utvärderingsavdelning, var syftet att dels belysa skolan som liv och lärande ur ett elevperspektiv, dels att belysa m öjligheterna att använda bilder som kunskapskälla i utvärderingar (ibid. s 5). I projektet betonas därmed bilders potential när det gäller att beskriva, visa och kommentera ett för eleverna angeläget stoff. Innehållet är tydligt elevfokuserat och spänner över både grundskola och gymnasieskola. Exempel på teman som tas upp är, liksom i nom ungdomsforskningen, makt och motstånd samt hierarkier och demokratier

25 Gun Malmgrens (1992) studie över gymnasiekulturer med fokus på svenska och kultur är en annan avh andling från skolmiljö som jag tagit del av. Hon frågar sig hur den k ultur som skolan förmedl ar förhåller sig till de kulturer som är elevernas egna. Relationen mellan övergripande kultur och delkultur lyfts fram som betydelsef ull för ungdomars identitetsbildning. Hennes fråga är om det finns en skiljelinje mellan de litter ära värden som svenskundervisningen innehåller och elevens egen litterära och kulturella socialisation. Malmgrens resonemang rörande fr itidskultur och skolkultur är av intresse för den studie jag genomfört då det pekar på stora klyftor mellan dessa olika områden. Såd ana klyftor är också ämnet för Magnus Persson ( 2000) i en annan studie om hur lärare an vänt olika metoder för att tackla pr oblemet hur svenskämnet bör förhålla sig till populärkultur. En del av hans resultat kan appliceras på bildundervisningen. Precis som Åsén beskriver bildämnet s tre traditioner tar Lotta Bergman (2007) i sin avhandling upp svenskämnets tre traditioner vilka hon hämtar från L-G Malmgrens Svenskundervisningen i grundskolan (1988/1996). Vissa likhete r mellan ämnena kan spåras. Bildämnet som avbildning är nära förbundet med svenskämnet som färdighetsämne. Det handlar om att ge eleverna verktyg för att kunna producera texter. Bild som utt ryck närmar sig tanken om den konstnärliga friheten och sammanbinds ofta med konsten o ch därmed högkulturen liksom svenskämnets litteraturhistoriska bildning gör. Bild som kommunikati on slutligen grundar sig mer på funktion och omfattar vardagliga handlingar liksom svenskämnet som erfarenhetspedagogik efterst rävar äkta kommunikativa s ammanhang. Med nedanstående modell vill jag illustrera kopplingarna: 23 23

26 BILD Teknikövning och avbildning Konstnärligt uttryck Kommunikation SVENSKA Färdighetsträning Litteraturhistoria Erfarenhetspedagogik Fig.1 En jämförelse mellan ämnena bild och svenska I den nationella utvärderingen av elevers utbildning i bild i gru ndskolan (Anders Marner, Hans Örtegren & Christina Se gerholm, 2005) finns många uppgifter som också kan an vändas rörande bildundervisningen i gymnasieskolan. Dagens arbete med bilder i skolan visar att tidigare pedagogiska idéer/skolor fortfarande ger sig tydligt till känna på olika sätt. 2.2 Om studiens data Våren 2005 var jag i egenskap av lärarutbildare på besök i en gymnasieskola i Skåne och under ett samtal med en bildlärare där kom min framtida studie att diskut eras. Jag inbjöds att genomföra undersökningen på skolan och kunde redan samma vår utföra en pilotundersökning. Skolan är en mångetnisk skola, lik mån ga andra skolor i Sverige. De flesta ungdomarna är födda i Sverige men nästan hälften har rötter med stor geografisk spridning. Under sju veckor följde jag en klass på samhällsprogrammet, årskurs två, under deras bildlektioner och blev bekant med lärarens undervisning samt lärde känna skolledning, annan personal och lokaler. Jag hade möjlighet att samtala med eleverna i gruppen och genomförde flera intervjuer med en elev som också videoinspelade sitt rum. Den erfarenheten visade sig värdefull och jag vågade tro på mitt upplägg. Den studie jag kom att genomföra lä såret därpå är etnografisk och metoden för insamling av empiri har genomförts i form av fältarbete. Jag har varit observatör, ibland i bakgrunden men också stu ndtals deltagande. Datainsamlingen har skett genom samtal och in

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med: I år F arbetar eleverna med: År F bildkonstnärer och deras verk. - de vanligaste färgernas namn - olika material såsom kritor av olika slag, vattenfärg, tyg, garn och lera - träna på att använda sax och

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Nordiska tonårsrum. Willy Aagre, Anne de Haas, Cecilia Häggström, Mats Lieberg och Sven Mörch. Vardagsliv och samhälle i det moderna

Nordiska tonårsrum. Willy Aagre, Anne de Haas, Cecilia Häggström, Mats Lieberg och Sven Mörch. Vardagsliv och samhälle i det moderna Willy Aagre, Anne de Haas, Cecilia Häggström, Mats Lieberg och Sven Mörch Nordiska tonårsrum Vardagsliv och samhälle i det moderna (^Studentlitteratur Innehåll 1. INLEDNING 9 Bakgrund 9 Vad för slags plats

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp)

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA. om dans konst och kunskap

DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA. om dans konst och kunskap DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA om dans konst och kunskap Ord och meningar omgärdar oss dagligen. Dans är kroppens rörelsespråk och kan ta oss till en plats där ordöronen får vila. Kultur i Väst 2014 Text: Madeleine

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lika olika! ISBN: 978-91-980128-0-4

Lika olika! ISBN: 978-91-980128-0-4 Lika olika! Manus, text, musik, sång, kör, formgivning, produktion: Maud Mamma Måd Cederlöw, www.mammamåd.se Arrangemang, musik m.m.: Andreas Hedlund (för övrig CD-info se konvolut) Urval av och omarbetning

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer