En studie om ungdomar och deras bilder i två olika miljöer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En studie om ungdomar och deras bilder i två olika miljöer"

Transkript

1 Malmö, Sweden malmö h ögs k ola Malmö högskola En studie om ungdomar och deras bilder i två olika miljöer M A L M Ö S T U D I E S I N E D U C A T I O N A L S C I E N C E S N o 3 5, L I C E N T I A T E D I S S E R T A T I O N I N E D U C A T I O N al S eries / 11 " B ilden p å minner mig om mig s j ä l v " issn GUNNILLA WELWERT "Bilden påminner mig om mig själv" G U N N I L L A W E LW E R T isbn L icentiatu p p sats lic

2

3 BILDEN PÅMINNER MIG OM MIG SJÄLV

4 Malmö Studies in Educational Studies: Licentiate Dissertation Series 2010:11 Gunnilla Welwert, 2010 Illustrationer omslag: Elevarbeten från den undersökta skolan, självporträtt i blyerts ISBN ISSN Holmbergs, Malmö 2010

5 GUNNILLA WELWERT BILDEN PÅMINNER MIG OM MIG SJÄLV En studie om ungdomar och deras bilder i två olika miljöer Malmö högskola, 2010 Lärarutbildningen

6 Publikationen finns även elektroniskt, se

7 INNEHÅLL FÖRORD INLEDNING BAKGRUND Tre vetenskapliga fält Ungdomsforskning Visuell kultur Bildpedagogiska perspektiv Om studiens data Syfte TEORI Ungdom och identitet Miljöer som arenor för identitetsutveckling Bildundervisning i skolan Seende - en social praktik METOD Pilotstudien Ett etnografiskt angreppssätt Att göra val Balansen mellan närhet och distans Datamaterialet Triangulering Dokumentationsmetoder Deltagande observation Samtal och intervju Bilder som kunskapskälla och vetenskapliga data... 63

8 4.2.9 Transkription och kategorisering Validitet och reliabilitet Generaliserbarhet Skolan och ungdomarna Skolmiljön Eleverna RESULTAT OCH ANALYS Kapitlets struktur Ungdomarnas privata miljö Access till rummen Ungdomarnas rum Ungdomar, bilder och identitet Olika förhållningssätt till det egna rummet Att låta någon annan i familjen bestämma Att samarbeta med familjen men ha egna synpunkter Att bestämma själv Exkurs: Fotografiet som dekoration och biografisk kuliss Sammanfattning: Rum och bilder Socio-ekonomiska villkor Minne och identitet Ålder och identitet Religiositet Skolbilder hemma Bildarbetet i skolan Måndag morgon Från bild till estetisk verksamhet Upplägget av estetisk verksamhet läsåret Elevernas och lärarens röster om bildarbetet i skolan Vad bilderna betyder för eleverna? Tre förhandlingsstrategier tre bilder Att inte bry sig Att arbeta med ett personligt valt innehåll Att lära sig något nytt genom att följa lärarens intentioner Lärarens konstruktion av estetisk verksamhet läsåret

9 5.6 När får elevernas och lärarens projekt kontakt? Sammanfattning: Skolan och bilder Att arbeta individuellt i ett socialt rum Gärna konst i skolan men vilken? KONKLUSION Det som finns i det som syns Vad kännetecknar de olika visuella miljöerna? Vilka förhandlingsstrategier utvecklar ungdomarna i de olika miljöerna? Vad pekar bildmaterialet på rörande ungdomarnas vardagliga liv och meningsskapande/identitet? Vad implicerar bildmaterialet och arbetet under bildlektionerna ur bildpedagogisk synvinkel? Reflektioner över resultatet Vad är problemet? REFERENSER...149

10

11 FÖRORD När jag var barn sålde jag julti dningar och majblo mmor, inte så mycket för förtjänstens skull, som för att få komma in i olika hem och få se inredning och vad som hä ngde på väggarna. Intresset fö r hur människor omger sig med bilder har fortsatt. För fem år sedan startade mina licentiandstudier. Rätt snart fick de konkurrens av en annan stor u ppgift, att konstr uera och sjösätta den nya lärarprofilen Bild och vi suellt lärande på Malmö Högskola. Först kändes det övermäktigt men efter ett tag insåg jag att de olika uppgifterna hade många beröringspunkter. Jag har bedrivit min empiriinsam ling på en gymnasieskola och jag tackar både elever och lärare för den öppenhet och förtrolighet jag mött. Samtalen och bild materialet har fått stor betydelse för hur jag har kunnat genomföra min studie. På Malmö Högskola, Lärarutbildningen, har jag utbildats i den svåra konsten att sätta o rd på min forskning. Tack Jonas Aspelin och Ulf Lindberg, som noggrant styrt mig åt rätt håll. Era omsorgsfulla kommentarer och de utmaningar ni gett mig har på olika sätt bidragit till min utveckling. Under 90% seminariet gav Eva Skåreus mig många värdefulla synpunkter på arbetet och samtalet vi hade förde med sig nya frågor som jag har haft möjlighet att ta ställning till och utveckla. 9 9

12 Tack till den seminariegrupp, ledd av Feiwel Kupferberg, som jag har haft gl ädjen att få ingå i de sen aste åren. Det har alltid varit med nyfikenhet och förväntan jag gett mig av till våra träffar. Kreativa lösningar och idéer har dykt upp under seminarierna. Utan Linda Trygg och Per Egevad på Malmö Högskolas bibliotek hade jag inte klarat av de te kniska svårigheter och formaliaproblem som uppkommit under arbetets slutskede. Tack till mina närmsta arbetskamrater Helena, Kalle, Ewa och Björn. Vårt dagliga arbete har gett näring åt skrivandet. Håkan Nyström, min god e vän erbjöd sig att vara min externe läsare. De dju pa kunskaper inom b ildområdet samt psykologifältet som han besitter och h ur dessa kunnat appliceras på min text h ar gett mig ett utmärkt utifrånperspektiv. Slutligen tack till min familj. Mats, du har alltid ryckt ut och löst för mig svåra tekniska p roblem men också läst texten med di na kritiska ögon, vilket bland annat inneburit att jag tvingats förklara mina ord. Tack Hedvig för fin support hemma; alltid villig att reda ut och hjälpa till. Slutligen tack till Tobias med familj som kontinuerligt har låtit mig förstå att livet består av mer än forskning. Räng sensommaren

13 1 INLEDNING I och med jag har så stor säng och hemmabiopaket och allting så är mitt rum som en bio. Så sitter man i sängen och äter popcorn och dricker läsk. Jenny 18 år Alltså jag vill helst ha en jättefin rum, men efterso m vi är fyra tjejer i det där lilla ru mmet Det viktigaste för oss är att få plats på alla sängarna så det inte blir så trång därinne. Rhea 17 år De här två citaten från min stu die har berört mig starkt. De visar på den stora skillnad som finns mellan ungdomars uppväxtvillkor. I sin tur antyder de också hur ungdomars privata miljöer i hemmen kan se ut. När jag påbörjade min forskning var jag nyfiken på hur unga människor omger sig med bild er och f öremål privat i sina rum och i skolan under bildlektioner. Vad kan bilderna berätta om ungdomarna som inte visas på annat sätt? Detta intresse har vuxit fram över lång tid och utgör fokus för min forskning. Av erfarenhet vet jag att när jag tillsamm ans med andra intresserar mi g för bilder och bilders innehåll, utv ecklas berättelser om liv, minne n och drömmar. Ibland hamnar vi långt ut i periferin och det är kanske dessa utsagor som har störst värde. De visuella produkterna är artefakter som ger samtalen glöd

14 I den här avhandlingen vill jag lyfta frågor kring bilder som ungdomar omger sig med och undersö ka vilken meningsskapande funktion de kan ha i der as liv. Fö r att begränsa området har jag valt att göra arbetet med bilder i skolan och bild er i ungdomars rum hemma till mitt datamaterial dels en institution där tonvikten ligger på produktion av bilder och dels en miljö, som får tjänstgöra som fristad och mer handlar om bildkonsumtion. I båda fallen rör det sig om stillbilder. Avhandlingens titel är ett citat från ett samtal med Rhea, en av informanterna. Hon beskriver en bild s om föreställer ett ungt par. Att själv vara en del av bild en genomsyrar informanternas utsagor o ch citatet svarar v äl mot studiens innehåll. Jag är bildlärare och h ar sedan trettio år framförallt arbet at med bildundervisning, dels med ungdomar i olika åldrar i ungdomsskola och dels med studen ter i lärarutbildning. Jag är intresserad av ungdomars val av bilder och vilket engagemang dessa bilder väcker när de produceras och när de läses. I tidigare mindre omfattande studier, so m jag har genomfört, h ar mitt intresse gällt gymnasieelevers och lärarstudenters bildpro - duktion och samtal kring hur deras bilder vuxit fram och blivit till meningsfullt innehåll. Den erfarenheten stärkte min nyfikenhet på visuellt berättande och hur detta kan belysa u ngdomars tankar. Mina tidigare studier har således kretsat kring bildproduktion och bildsamtal med mig som undervisande lärare. Nu är jag observatör och forskare och tar ett steg ytterligare då jag också vill studera ungdomars privata bildsfärer såsom de kommer till uttr yck hemma. Har arbetet med bilder i skolan någon koppling till ungdom ars bildval och bildhantering i det privata? Ungdomar i en skärningspunkt där hem, skola och visuell kultur möts utgör fokus för min forskning. Avhandlingen är indelad i sex ka pitel. Det första är en inledning och det andra utgör en beskrivning av bakgrunden där jag kort presenterar de forskningsfält jag rör mig inom, det sätt jag valt att göra undersökningen på och avhandlingens syfte. I kapitel tre fördjupar jag de teorier som min avhandling grundas på. Därefter följer ett metodkapitel (fyra) som bl a innehåller 12

15 en beskrivning av t illvägagångssättet samt en presentation av informanterna. I kapitel fem redogör jag för mit t resultat samt analyserar materialet inspirerad av socialsemiotisk metod. I det sista kapitlet (sex) formulerar jag några konklusioner

16 14

17 2 BAKGRUND 2.1 Tre vetenskapliga fält Syftet med detta kapitel är att ge läsaren en fö rsta, översiktlig bild av mina utgångspunkter inom de ve tenskapliga fält som studien berör. Det har alltså inte ambiti onen att överblicka det aktuella forskningsläget inom dessa fält. Studien berör un gdomar i övre tonåren och därmed ungdomsforskning. Den h ar som fokus ungdomars umgänge med bild er och rör s ig därigenom inom fältet visuell kultur. Hit hör också mitt val av en social-semiotiskt baserad metod för bi ldanalys. Min empiri hä mtas delvis från ungas fritid, delvis från bildundervisning i skolan ; i det senare fallet ger den sig in i en ämnesdidaktisk, pedagogisk diskussion. I detta avsnitt nämner jag kort sådan forskningslitteratur som befunnits relevant f ör mitt arbete. Ingen studie t äcker helt in det område jag har bestämt mig för att undersöka, vilket bety der att min avhandling kan bidra med något nytt Ungdomsforskning Ett fält som spänner över mång a olika disciplin er är ungdomsforskning. Många studier inom detta område h andlar om u ngdomskultur. Inom fältet möts en mångfald av lika viktiga traditioner vilka relaterar sig till varandr a. Enligt Johan Fornäs (2007 s 11-36) överensstämmer den svenska ungdomsforskningen i mycket med den brittiska cultural studies. Ge mensamt är att begrepp som makt, mening och identitet står i fokus. Det gör de även i min studie, och från samma tradition har jag hämtat begreppet f örhandlingar (negotiations), som framför allt kopplar till maktfrågor

18 Fornäs menar att makt kan utövas både på individnivå men också genom ett socialt eller kulturellt system. Man kan då se både hemmet och skolan som olika platser dä r makt kan utövas direkt eller indirekt genom till exempel kulturella traditioner. Ungdomar kan i dessa sammanhang göra motstånd och sträva efter att lyfta fram sina egna intressen (ibid. s 29). Men en annan, angränsande tradit ion, modernitetsteori, har kanske betytt ännu mer för min studie. Fornäs (1994 s 18) menar att fenomen som ungdom, kultur och modernitet berör varandra och utgör en gemensam nämnare för ungdomskulturforskningen. Denna triad står i fokus för en modernitetsteoretiker som Thomas Ziehe (1994, 2006), som dessutom har vi sat starkt intresse för pedagogiska frågor. Thomas Ziehe och Anthony Giddens (1997) belyser båda ur olika perspektiv hur samtida kulturella handlingar kan spegla och inverka på socioekonomiska och sociokulturella förhållanden. Grundhållningen är att moderniseringen har en dubbel natur. På det k ulturella planet pr oducerar den tomrum och därmed brist på mening och kan framträda som hot mot den vardagliga gestaltningen av människors liv, sä rskilt som hastigheten är hö g. Samtidigt öppnar det nya möjligh eter då traditioner och invanda levnadsmönster suddas ut. Å ena si dan kan fler unga idag bestämma vilken livsstil de skall välja, å an dra sidan medför de många valmöjligheterna osäkerhet och innebär i praktiken att klassamhällets effekter måste bäras individuellt. Friställningen har också haft avgörande effekter på våra förest ällningar om kön och etnicit et, något som Ziehe inte uppmärksammar lika mycket som Giddens. I dessa frågor har jag framför allt dragit nytta av Fanny Ambjörnsson (2004), Anette Göthlund (1997), Alexandra Ålund (199 7), Bo Bergstedt och Hans Lorentz ( 2006) och Kerstin von Brömssen (2006). En annan aspekt av moderniser ingen gäller de konflikter som uppstår då de olika arenor som ung domarna rör sig mellan omfattar motstridiga regler o ch krav (Fornäs 1993 s 14 ). Ungdomars fritidskultur innebär val av konsumtionsartiklar, uttrycksformer, normer och umgängesformer som inte sällan definierar sig i motsats till socialisationen inom familj och skola. De möjligheter som 16 16

19 de moderna medierna öppnar gör dessutom att privat och offentligt tränger in i varandra och att klyftorna dem emellan blir mindre tydliga. Det blir då svårare att skilja det rumsliga från det sociala när det gäller privat och offentligt handlande (ibid.) Ytterligare en relevant aspekt handlar om vad många forskare, bl a Fornäs (1993), talar om i termer av en pluralisering av smakhierarkier. Ur umgänget med olika medier utvecklas en mångfald delkulturella stilar, som förhåller sig fritt till traditionella gränser mellan högt och lågt, olika genrer och medier. I mån ga fall är deltagarna själva aktiva kulturskapare. Detta ställer bl a skolan inför nya krav (ibid. s 52) Visuell kultur Jag har tv å ingångar till hur jag när mar mig fältet visuell kul tur. Den ena är genom skolans bildunde rvisning och den andra är genom ungdomars bildhantering i det privata. När det gäller visuell kultur har det under de senaste femtio åren skett drastiska förändringar rörande information, visu alisering i det offentliga rum met och överskridande av gränser gälla nde vad som får och kan visas i bildform. Inom forskningen har detta uppmärksammats och mycket har skrivits om hur u ngdomar påverkas av, lever genom och i visuella världar. Visuell kultur är ett brett områ de, relativt nytt som forskningsfält. Min övergripa nde förståelse av fältets angelägenheter grundar sig på Mie Buhl m.fl (2003) och Anna Sparrman m.fl. (2003). Gemensamt för dessa texter är att de visuella uttrycken där frams tälls som en mix av tekniker, genrer, f ormspråk och mångtydiga meningsskapelser. Yvonne Eriksson och Anette Göthlund (2004) menar att bilder bär med sig många kommunikativa dimensioner och dä rmed även har utomestetiska funktio ner. De säger att när vi ta lar om visuell kultur och en pictorial t urn (ett begrepp som myntades av W. J. T. Mitchell 1994 min anm.) kopplas dessa begrepp till resone mang om det po stmoderna eller senmoderna projektet. Det visuella s betydelse har ö kat inom detta projekt också på individ nivå. Det vill säga att bildens betydelse griper in på ett avsevärt sätt i människors socialisation och ident i- tetsarbete (Eriksson, 2004 s 21)

20 Ungas visuella hemmiljöer, väggkultur och tonå rsrum är det ena fältet jag studerat. För att närma mig området har jag tagit hjälp av tidigare forskning (Willy Aagre m fl, 2002; Charlotte Hyltén-Cavallius, 1999; Eva Londos, 1993). Begreppet tonårsrum har några år på nacken. Cecilia Häggström (2002) skriver om upprinnelsen som hon spårar till och 40-talen inom arbetarklassen. Det var då de vuxna b arnen över sexton år och som börjat f örvärvsarbeta behövde en avskild sovplats. Inom högborgligheten var det långt tidigare en självklarhet att barnen hade egna rum. Under 1950-talet var det nytt att man planerade bostäder med små ru m, sovkabysser. På 1960-talet skiljdes barnens rum från de vuxnas i planeringen och det medförde att barnen fick större frihet att stöka till (ibid s 66-77). Londos (1993 s 30-32) har också intresser at sig för kontrasten mellan hemmets repr esentativa och intimare delar. Hon ser en tydlig avgränsning mellan tonårsrummet och den övriga bostaden. Häggström (2002 s 76-77) visar på att begreppet tonårs eller u ngdomsrum kan spåras i IKEA: s kataloger under 1960-talet och senare und er en tioårsperiod fram till Res ultat från Anne de Haas och Sven Mörchs (20 02 s 54) undersökning visar att tonårsrummet är en plats där kön och klass kommer till uttryck och där rummets utsmyckning bekräftar tonåringarna som unga. Olika forskare är eniga om att man kan betrakta ungdomsrummet som en plats för meningsskapande som kan komma till uttryck i symbolhandlingar. Detta tolkar jag som att visuella representationer kan ha betydelse för till exempel den egna biografin och identitetsutvecklingen. Två studier so m inspirerat mi g är Göthlunds (1997), som handlar om tonårsflicko rs estetik och identitetsarbete samt Ambjörnssons (2 003) som beskriver hur flick or i gymnasiet konstruerar kön och ide ntitet. Genom att studera bilder i flickornas vardag försöker Göt hlund komma åt de imaginära eller inre bilder som flickorna bär på. I undersökningen framgår det att när ungdomar börjar i gymnasieskolan inträder en ny fas i tonårslivet. Det kan medföra att man börjar göra upp riktlinjer för tänkta livsbanor. I samband med de t kan också det egna rummet ändras för att tydligt markera en ny fas (ibid. s 74). Ambjörnsson har följt två 18 18

21 klasser i gymnasieskolan under ett år och har genom deltagande observation och naturliga samtal samlat in empiri. Dessa båda kvalitativa undersökningar har bl a haft betydelse för mitt val av metod för empiriinsamlingen. I undersökningen av de b åda visuella miljöer jag valt ut använder jag mig av en form av bil danalys inspirerad av social-semiotik. En bildpedagog som betytt mycket för bildundervisningen i Sverige sedan 1970-talet är professor emeritus Gert Z Nord ström. Han propagerade på sjuttiotalet för ett bildämne som innebar att pedagogen skulle ta sig an samhällets alla bildkategorier utan inbörd es rangordning och han var därmed en pionjär när det gäller visuell kultur och undervisning. Nordström betonade också ämnets behov av teori och valde semiotiken som analysredskap. I boken Seendets språk (Hasse Hansson m.fl., 2006) ut vecklar Nordström m.fl. den semiotiska teorin i socialsemiotis k riktning. Nordström var en av mina lärare på Konstfackskolan. Som nyutexaminerad bildlärare anammade jag omedelbart intresset för olika visu ella miljöer och lät elever un dersöka platser ut anför skolan och mångfalden av bildgenrer. Nordström är en teoretiker jag fortfarande bär med mig till vardags och naturligtvis också i d etta projekt. Ur kunskapen om semiotik föddes mitt intresse för socialsemiotiken. Företrädare för socialsemiotiken försöker förstå oc h beskriva hur människor producerar och kommunicerar mening i specifika sociala miljöer som till exempel i familjen eller i en institution som skolan. Det man uppmärksammar är hur regler, vanor och konventioner kommer till uttryck i olika diskurser. I några avhandlingar används Gunther Kress och Theo van Leuweens socialsemiotiska och multimodala analysmodell för att bena upp oc h förstå u ngas filmarbete (Fredrik Lindstrand, 2006; Lisa Öhman-Gullberg, 2006). Jag menar att min empiri kan ses som mult imodal och att olika visuella uttryck i o lika diskurser kan förstås utifrån denna modell. Detta hindrar mig inte från att lyfta ut enskilda bilder för närmare analys. Lindstrand, som har sin b akgrund som socialsekreterare, valde en grupp ungdomar som ansågs ha svårigheter i skolan. Han beskriver 19 19

22 dessa elever som att de hade me r att säga än vad de kunde uttrycka. Han ville se vad som skulle hända om de fick tillfälle att berätta på andra sätt än med de resurser för representation som dominerar i kommunikationen inom skolan (Lindstrand, 2006 s 22). Jag ville träffa ungdomar som inte pekats ut som vare sig ha svårigheter eller som att vara fra mstående i skolan. Därför valde jag ett brett gymnasieprogram, som kunde erbjuda en sammansättning, som inte var given på förhand. Samtidigt har jag strävat att hålla i m innet Gilian Roses (2006 s 32) påpekande att betydelse skapas på tre ställen, i produktion, i bilden själv och hos betraktaren. Om man väljer att tolka en bild endast utifrån bilden själv, går produktions- och betraktarperspektivet förlorat. Kress och van Leeuwen (1996) riktar skarp kritik mot skolans hantering av och undervisning inom de n ständigt tilltagande multimodala kommunikation av vilken det vi suella utgör en betydelsefull del. De säger: To put this point ha rshly, in terms of this essential new communication ability, this new visual litaracy, institutional education, under the pressure of often reactionary political d e- mands, produces illiterates (Kress, 1996 s 17). Diskussion om visualitet och lärande är inte ny i utbildningssammanhang men har ännu inte vunnit tydlig terräng i skolan. Problemet enligt Skolverkets utredning är att skolan visar på teoriunderskott när det gäller innehåll i undervisning inom det visuella fältet (Gunnar Åsén, 2006 s 117). Sparrman redovisar hur f orskning inom fältet anv änt sig av te xtmaterial, fotografier, film, popul ärkulturella representationer och bruksbilder (Sparrman, 2003 s 15). Det material jag använt för insamling av empiri, bilder från skola och hem samt videoupptagningar, rör sig också inom dessa ramar. Jag har valt att studera hur ungdomar och visualitet kan förstås i två ol ika miljöer men inser att visualitet interagerar med andra kommunikationsformer. I Eva Skåreus avhandling (2007 s 23) diskuteras utifrån Webers och Mitchells kommunikationsteoriforskning, där bilder utgör materialet, att dessa förmedlar andr a inblickar i mänskligt meningsskapande. Enligt dem k an bilder gestalta och kommunicera det 20 20

23 som är svårt eller omöjligt att formulera i ord. Men bilder kan u t- göra grund för bildskaparen att i text eller samt al artikulera innehållet och det verbalt formulerad e innehållet utgör sedan enligt dem empirin. Skåreus konstaterar att i det fallet utgör inte bilden i sig den egentliga empirin utan en ytterligare källa till information. Hon fortsätter med att säga att det är sällan att forskaren själv tolkar bilden. Weber och Mitchell framhåller bildens särart i fö rhållande till språket men menar att skriven text och bild har kommunikation gemensamt. Sk åreus vill dock lyfta fram skillnade rna, framför allt att språket har en linjär och sekventiell struktur medan bilden är gestaltande och rumslig. Bilden är också mångtydig vilket kan omfatta vad som inte fångas i ord men att översättning från bild till ord är ofrånkomlig då fors kning bygger på att verbalt förmedla och kommunicera undersö kningens genomförande och resultat (ibid. s 23). På liknande sätt uttrycker sig Gunnar Åsén och Sten Pettersson (1989): På sam ma sätt som talspråket hjälper till att förklara och förstå det skrivna språket och som skriftsprå ket kan utvidga och förtydliga talspråket, behövs tal- och skriftspråket för att man ska kunna förstå och utveckla bildspråket (ibid. s 25) Bildpedagogiska perspektiv Med Ambjörnssons studie har jag fö rflyttat mig från privatsfären till skolans offentlighet. Hennes studi e I en klass för sig (2003) är huvudsakligen förlagd till skolmiljö och hennes metod att observera och samtala med gymnasieflickor har inspirerat mig. Enligt Johan Croneman (2006 s 79) och Madeleine Hjort (2001 s 118) finns det inte mycket skrivet om skol ors visuella miljöer. Hjorth, som har sin bakgrund inom offentlig förvaltning med konstarter, scenkonst och u tbildning, hävdar att skolbyggnadens arkitektur och design skapar förväntningar på lärdomskulturen och kommunikation. Hon menar v idare att byggnadens utformning har försummats sett i relation till skolsyst emets reformering och förändrade uppdrag. Att klassrum, korridorer och andra mötesplatser i skolan kan ses som visuella kulturer är intressant. Kan man se att det skett någon utveckling i sådan a lokaler i takt med det ökade bildflödet utanför skolan? Croneman (2006) har också intresserat sig för skolans visuella miljö och tar avstamp i egna minnen och upplevelser

24 Hans fokus l igger på att undersöka hur Statens Konstråds ko nstprojekt har tagits emot ute i skolor runt om i landet. Min studie avser att koncentreras till området för bildarbete/undervisning och därmed beskriva en delkultur i skolan där bilder är i fok us. Forskning kring bildundervisning har framförallt behandlats av bildpedagoger och en numera ofta refererad avhandling är Bildundervisningen och det p edagogiska rummet av Sten Pettersson och Gunnar Åsén (1989). För tjugofem år sedan var det tveklöst så att bildlektionerna huvudsakligen användes till bildproduktion. Åsén har fortsatt att intr essera sig för bild undervisningen historiskt sett och i nutid och gav nyligen ut en artikel där han diskuterar argument för ett marginaliserat bildämne (2006). För att förstå bildämnets plats i skolan id ag är det intre ssant att blicka tillbaka och få syn på de skiftande orsakerna till ämnets historia. Ämnet kan beskrivas som att det vilar på tre olika traditioner vilka Åsén (ibid. s 107) benämner tec kning som avbildning, teck ning som uttrycksmedel och bild so m kommunikationsmedel. Jag återkommer till dessa traditioner. Bengt Lindgren (2005 s 10) hävdar att utbildningsforskning kring bild är ett re lativt nytt och ou tvecklat område i vårt land. Det är också så att bildpedagogisk litte ratur och vetenskapliga texter domineras av intresset för yngre barn. I sin avhandling vill han propagera för ett nytt bildämne som mer svarar mot vår tids ökade visualisering. Han betonar bilders kommunikativa kraft. I ett annat forskningsprojekt, En annan skola - elevers bilder av skolan som kunskapsrum och social arena (Ulla Lind och Gunnar Åsén, 1999) som initierats av Skolverkets utvärderingsavdelning, var syftet att dels belysa skolan som liv och lärande ur ett elevperspektiv, dels att belysa m öjligheterna att använda bilder som kunskapskälla i utvärderingar (ibid. s 5). I projektet betonas därmed bilders potential när det gäller att beskriva, visa och kommentera ett för eleverna angeläget stoff. Innehållet är tydligt elevfokuserat och spänner över både grundskola och gymnasieskola. Exempel på teman som tas upp är, liksom i nom ungdomsforskningen, makt och motstånd samt hierarkier och demokratier

25 Gun Malmgrens (1992) studie över gymnasiekulturer med fokus på svenska och kultur är en annan avh andling från skolmiljö som jag tagit del av. Hon frågar sig hur den k ultur som skolan förmedl ar förhåller sig till de kulturer som är elevernas egna. Relationen mellan övergripande kultur och delkultur lyfts fram som betydelsef ull för ungdomars identitetsbildning. Hennes fråga är om det finns en skiljelinje mellan de litter ära värden som svenskundervisningen innehåller och elevens egen litterära och kulturella socialisation. Malmgrens resonemang rörande fr itidskultur och skolkultur är av intresse för den studie jag genomfört då det pekar på stora klyftor mellan dessa olika områden. Såd ana klyftor är också ämnet för Magnus Persson ( 2000) i en annan studie om hur lärare an vänt olika metoder för att tackla pr oblemet hur svenskämnet bör förhålla sig till populärkultur. En del av hans resultat kan appliceras på bildundervisningen. Precis som Åsén beskriver bildämnet s tre traditioner tar Lotta Bergman (2007) i sin avhandling upp svenskämnets tre traditioner vilka hon hämtar från L-G Malmgrens Svenskundervisningen i grundskolan (1988/1996). Vissa likhete r mellan ämnena kan spåras. Bildämnet som avbildning är nära förbundet med svenskämnet som färdighetsämne. Det handlar om att ge eleverna verktyg för att kunna producera texter. Bild som utt ryck närmar sig tanken om den konstnärliga friheten och sammanbinds ofta med konsten o ch därmed högkulturen liksom svenskämnets litteraturhistoriska bildning gör. Bild som kommunikati on slutligen grundar sig mer på funktion och omfattar vardagliga handlingar liksom svenskämnet som erfarenhetspedagogik efterst rävar äkta kommunikativa s ammanhang. Med nedanstående modell vill jag illustrera kopplingarna: 23 23

26 BILD Teknikövning och avbildning Konstnärligt uttryck Kommunikation SVENSKA Färdighetsträning Litteraturhistoria Erfarenhetspedagogik Fig.1 En jämförelse mellan ämnena bild och svenska I den nationella utvärderingen av elevers utbildning i bild i gru ndskolan (Anders Marner, Hans Örtegren & Christina Se gerholm, 2005) finns många uppgifter som också kan an vändas rörande bildundervisningen i gymnasieskolan. Dagens arbete med bilder i skolan visar att tidigare pedagogiska idéer/skolor fortfarande ger sig tydligt till känna på olika sätt. 2.2 Om studiens data Våren 2005 var jag i egenskap av lärarutbildare på besök i en gymnasieskola i Skåne och under ett samtal med en bildlärare där kom min framtida studie att diskut eras. Jag inbjöds att genomföra undersökningen på skolan och kunde redan samma vår utföra en pilotundersökning. Skolan är en mångetnisk skola, lik mån ga andra skolor i Sverige. De flesta ungdomarna är födda i Sverige men nästan hälften har rötter med stor geografisk spridning. Under sju veckor följde jag en klass på samhällsprogrammet, årskurs två, under deras bildlektioner och blev bekant med lärarens undervisning samt lärde känna skolledning, annan personal och lokaler. Jag hade möjlighet att samtala med eleverna i gruppen och genomförde flera intervjuer med en elev som också videoinspelade sitt rum. Den erfarenheten visade sig värdefull och jag vågade tro på mitt upplägg. Den studie jag kom att genomföra lä såret därpå är etnografisk och metoden för insamling av empiri har genomförts i form av fältarbete. Jag har varit observatör, ibland i bakgrunden men också stu ndtals deltagande. Datainsamlingen har skett genom samtal och in

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

Bild i skolan 2015. talare

Bild i skolan 2015. talare inspiration utveckling kunskap Bild i skolan 2015 Bildanalys och bildkommunikation fördjupa dina kunskaper och öka elevernas förståelse för bildens integrering med andra uttrycksformer Ta del av det senaste

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild!

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? Carina Elmqvist Sänds från Växjö En patients första möte med involverade personer på

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

KURSPLAN. Bild för årskurs 7-9 1-45 hp Visual Arts Education in Secondary Education 1-45 hp 45 högskolepoäng / 45 ECTS credits

KURSPLAN. Bild för årskurs 7-9 1-45 hp Visual Arts Education in Secondary Education 1-45 hp 45 högskolepoäng / 45 ECTS credits KONSTFACK Institutionen för Bildpedagogik KURSPLAN Bild för årskurs 7-9 1-45 hp Visual Arts Education in Secondary Education 1-45 hp 45 högskolepoäng / 45 ECTS credits Kurskod: BIBL45 Kursens indelning

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner?

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under hösten via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2 Studieordning med inriktning mot Personal, PAO T1 Arbete och Organisation (PAO) VT 2013 Delkursansvarig: Margareta Simonsson-Sarnecki OBS! Mindre ändringar i schemat kommer troligen att göras. Dessa meddelas

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94 LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning Läroplan Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer