Arkeologisk förmedling. Konferens i Stockholm oktober

Transkript

1 Arkeologisk förmedling Konferens i Stockholm oktober

2 Konferens om arkeologisk förmedling Det finns ett stort intresse och efterfrågan att kunna ta del av uppdragsarkeologins resultat från olika grupper i samhället. Att svara upp mot dessa förväntningar ses som allt viktigare bland arkeologerna själva utökades uppdragsarkeologins uppdrag och förmedling omfattas av nu av kulturmiljölagen. Konferensen sätter fokus på den förmedling som görs och hur vi kan utveckla det publika uppdraget. Varför är förmedling viktigt? Vad kan vi uppnå med arkeologisk förmedling? Vad blir konsekvenserna om vi misslyckas? Vilka val görs och vilka målgrupper väljs eller väljs bort? Vilka svårigheter/utmaningar finns och vilka framgångsfaktorer? Konferensens teman innehåller: teoretiska utgångspunkter, praktisk erfarenhet, skolan, berättartekniker, sociala medier och mycket mer. Syftet med konferensen är att inspirera till att utveckla metoder och arbetssätt för arkeologisk förmedling i alla dess former. Vår förhoppning är att många i samhället ska tycka att uppdragsarkeologin och dess resultat är intressanta, relevanta, nyttiga och roliga! Konferensen vänder sig till alla som arbetar med uppdragsarkeologi eller förmedling av uppdragsarkeologiska resultat: länsstyrelser, arkeologiska undersökare, forskare och muséer. Varmt välkomna! Tid: oktober 2016 Plats: Hörsalen, Historiska museet, Stockholm. OBS! Ingång via Historiska muséets huvudentré på Narvavägen Upplysningar: Eva Skyllberg, tfn , eva.skyllberg@raa.se

3 Konferens arkeologisk förmedling oktober 2016 Onsdag 26 oktober 9:30-10:00 Fika 10:00-10:10 Inledning. Lars Amréus, riksantikvarie Förmedling i teori och praktik Moderator: Carolina Andersson, Riksantikvarieämbetet 10:10-10:45 Uppdragsarkeologins resultat som en samhällsresurs - om att realisera KML:s intentioner. Överintendent Maria Jansén, Statens historiska museer 10:45-11:20 Vad händer när vi gör uppdragsarkeologisk förmedling? Göran Gruber, Statens historiska museer, Arkeologerna 11:20-11:55 Mellan tradition och förnyelse arkeologisk kommunikation i en föränderlig värld, Bodil Petersson, Linnéuniversitetet 11:55-12:30 Paneldiskussion med Maria Jansén, Göran Gruber och Bodil Peterson 12:30-13:30 Lunch på egen hand Uppdrag förmedling och begreppet populärvetenskaplig sammanfattning 13:30-14:10 Förmedling vad säger kulturmiljölagen? Eva Skyllberg, Riksantikvarieämbetet Hur kan vi sammanfatta uppdragsarkeologins resultat populärvetenskapligt? Anna Östling, Stockholms länsmuseum, Ellinor Sabel, Stiftelsen kulturmiljövård, Christina Toreld, Bohusläns museum och Göran Gruber, Statens historiska museer, Arkeologerna Uppdragsarkeologisk förmedling i Sverige 14:10-14:35 Lokalpress och världsnyhet - om möjligheter att nå ut med det eviga Gamla Uppsala. Kristina Ekero Eriksson, Tidsresan 14:35-15:00 Förmedling av arkeologi och fornlämningar under vatten. Jim Hansson, Statens maritima museer 15:00-15:20 Fika

4 Uppdragsarkeologisk förmedling i Sverige, forts 15:20-15:45 Att beställa arkeologisk förmedling - länsstyrelsens perspektiv. Jan Dunér, Länsstyrelsen Stockholms län 15:45-16:10 Nya Lödöse att synliggöra en bortglömd 1500-talsstad, Christina Toreld, Bohusläns museum 16:10-16:35 Arkeologens nya kläder kommunikation och förmedling inom ESS-projektet i Lund. Ulrika Söderström, Grasca/Kalmar länsmuseum 16:35-17:00 Skriv så folk begriper om att arbetet med tidskriften Arkeologi i Östergötland. Erika Räf, Länsstyrelsen Dalarnas län 18:00 Fördrink med inledande ord av Katty Hauptman, Historiska museet 19:00-22:00 Middag i Barockhallen Torsdag 27 oktober 9:00-11:00 Förmedling tre parallella teman Moderator: Åsa Larsson, Riksantikvarieämbetet Uppdragsarkeologi och skolan (Hörsalen) Diskussionsledare: Ulrika Söderström, Grasca/Kalmar länsmuseum 9:00-9:20 Personliga ting som visuella och taktila dörrar till det förflutna. Ivonne Dutra Leivas, Grasca/Kalmar länsmuseum 9:20-9:40 Barns rätt till kunskap- att få möjlighet att göra anspråk på kulturarvet. Ellinor Sabel, Stiftelsen kulturmiljövård 9:40-10:10 Fika 10:10-10:30 "... av stort intresse för allmänhet och skolor". Hur får man ut ny kunskap i 10:30-11:00 Diskussion skolorna? Anna Östling, Stockholms länsmuseum Berättartekniker och interpretation (Stora Sessionssalen) Diskussionsledare: Lena Johansson, Riksantikvarieämbetet 9:00-9:20 Meningsfulla upplevelser av kulturarv att tänka på. Eva Sandberg, Centrum för naturvägledning, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

5 9:20-9:40 Skapa historia - med digitala verktyg. Helena von Malortie, pedagog, Mosaikskolan i Malmö 9:40-10:10 Fika 10:10-10:30 Ingen vetenskap utan populärvetenskap. Jonathan Lindström, Grasca 10:30-11:00 Diskussion Teknik och sociala medier (Röda rummet) Diskussionsledare: Henrik Summanen, Riksantikvarieämbetet 9:00-9:20 Det digitala samhället, vad har ändrats? Max Valentin, Fabel kommunikation 9:20-9:40 Arkeloggen - obunden förmedling i en digital värld. Hanna Jansson, Arkeloggen 9:40-10:10 Fika 10:10-10:30 IDA digital dokumentation och förmedling. Nicholas Nilsson, Kalmar läns museum 10:30-11:00 Diskussion 11:10-12:00 Paneldiskussion i hörsalen med talare och diskussionsledare från förmiddagens teman. 12:00-13:00 Lunch på egen hand Publik arkeologi 13:00-13:30 Publik arkeologi kring samlat, oregistrerat och utställt. Marit Holgersson, Stockholms stadsmuseum, Medeltidsmuseet 13:30-14:00 Publik arkeologi och kulturarvspedagogik: erfarenheter från Göteborgs universitet. Tony Axelsson, Göteborgs universitet 14:00-14:30 EU-projektet NEARCH utmaningar och utvecklingsmöjligheter i ett projekt om publik arkeologi och förmedling. Anita Synnestvedt, Göteborgs universitet 14:30-15:00 Uppdragsarkeologi tankar om det som KML kallar förmedling. Per Lekberg, Kalmar länsmuseum 15:00 Avslutning

6 Konferensen om arkeologisk förmedling oktober 2016, abstrakt Förmedling i teori och praktik Uppdragsarkeologins resultat som en samhällsresurs - om att realisera KML:s intentioner Maria Jansén, Överintendent Statens historiska museer Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Följdriktigt beskostas uppdragsarkeologin av exploatören. Men dess resultat, vem tar del av det? Och hur och när förmedlas det egentligen? Senaste tidens mediala museidebatt har satt strålkastarljus på museernas roll som samhälleliga kunskapsinstitutioner och aktualiserat frågor som mötet med publiken och användarna. Museerna står, i de fall de inte själva utför uppdragsarkeologi, sist i den uppdragsarkeologiska processen genom att agera slutförvaring av dess materiella resultat, föremålen. Samtidigt är en av museernas starkaste grenar att facilitera mötet mellan just föremålen och kunskapen å ena sidan och individen och samhället å den andra. I föredraget kommer jag att reflektera kring de olika roller som under lång tid har format det uppdragsarkeologiska området och som därför direkt och indirekt styr förmedlingen av det uppdragsarkeologiska resultatet och hur det möter samhället. Jag kommer att utifrån ett museiperspektiv resonera kring vad intentionen med förmedling i uppdragsarkeologin kan förväntas vara, för vem och när? Finns det alternativa sätt att arbeta som kan skapa förutsättningar för ett ökat djup i frågeställningarna och en större bredd i spridningen? Vad händer när vi gör uppdragsarkeologisk förmedling? Göran Gruber, Statens historiska museer, Arkeologerna Förmedling är ett väletablerat begrepp inom den uppdragsarkeologiska praktiken trots att det blev en del av lagstiftningen först år Vi vet alla vad som menas med det, eller hur? Det är något vi gör vid visningar av arkeologiska undersökningar, vid föredrag och i populärvetenskapliga texter. Budskap om platser, tidsperioder, företeelser i det förflutna, om arkeologi, etc. kommuniceras till en eller flera mottagare. Men vad är det som egentligen händer när vi förmedlar? Och kan vi prata om populärvetenskaplig förmedling utan att inkludera en diskussion om vad uppdragsarkeologi är för något? I det här föredraget vill jag visa på förmedlingsbegreppets komplexitet för att peka ut framtida förhållningssätt. Den empiriska utgångspunkten är de senaste årens undersökningar av ett mesolitiskt boplatskomplex i Motala. Vad är målen med uppdragsarkeologins förmedlingsarbete? Hur ser förmedlingsarbetet ut? Vilken kritik finns mot det och hur förhåller sig den uppdragsarkeologiska praktiken till den? Vilka berättelser skapas till följd av uppdragsarkeologin, hur används de och vem är allmänheten?

7 Mellan tradition och förnyelse arkeologisk kommunikation i en föränderlig värld Bodil Petersson, Linnéuniversitetet Arkeologi i kommunikation med olika målgrupper förekommer idag i många varianter och i mängder av format: fysiska, virtuella och digitala. Arkeologin och dess undersökande metodik lockar människor i alla åldrar, och nyfikenheten är stor på resultaten som tas fram. Det finns likheter med engagemanget för brottsfall i vår tid, där intresset genererar allt från faktaprogram och reality-tv till romaner och spel. Vad händer med arkeologin när formerna och innehållet förändras och förnyas? Idag ser vi en utveckling där arkeologin inte enbart ska vara rolig, spännande och underhållande utan också samhällsnyttig, mångkulturell, hållbar och rättvis. Hur navigerar vi som arkeologer genom denna nykonstruktion av arkeologin, som fram till nyligen definierats som "läran om det gamla"? Vad händer med arkeologin när spänning inte längre är nog? Uppdrag förmedling och begreppet populärvetenskaplig sammanfattning Förmedling vad säger kulturmiljölagen? Eva Skyllberg, Riksantikvarieämbetet Från och med 2014 anger kulturmiljölagen att länsstyrelsen vid sidan av att dokumentera och ta tillvara fornfynd, kan ställa krav på förmedling av resultaten från en arkeologisk undersökning. Förmedling har gjorts inom många arkeologiska undersökningar redan tidigare men nu ingår det som en del i den formella beställningen och omfattas av företagarens kostnadsansvar på samma sätt som annan rapportering. Föreskrifterna för uppdragsarkeologin slår fast att resultat av betydelse från arkeologiska undersökningar ska förmedlas (KRFS 2015:1). Förmedling definieras som en förmedling till allmänheten. Den kan vara muntlig eller skriftlig. Ett minimikrav på den skriftliga förmedlingen är att en populärvetenskaplig sammanfattning ska framställas om resultaten från undersökningen är av relevans för allmänheten. Under 2016 har Riksantikvarieämbetet inom vägledningsarbetet arbetat med att fördjupa innehållet i föreskriften. Vad en populärvetenskaplig sammanfattning kan vara har diskuterats i en workshop med olika undersökare. Flera olika förslag har tagits fram. Uppdragsarkeologisk förmedling i Sverige Lokalpress och världsnyhet - om möjligheter att nå ut med det eviga Gamla Uppsala Kristina Ekero Eriksson, Tidsresan Inför Trafikverkets omläggning av järnvägsspåret i Gamla Uppsala fick arkeologer från SHMM, SAU och Upplandsmuseet chansen att undersöka närmare kvadratmeter

8 alldeles intill ett av landets kändaste fornlämningsområden. Utgrävningen pågick mellan 2012 och 2014 och projektet kommer att avslutas nästa år. Länsstyrelsen i Uppsala ställde höga krav på förmedlingsarbetet och uttryckte i beslutet att allmänhet och forskare skulle hållas informerade om resultaten, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. I föredraget tar jag upp hur vi nått ut till olika målgrupper under fältsäsong och rapporteringsfas och våra olika medgångar och motgångar. För trots att Gamla Uppsala är världskänt, har det ibland varit svårt att övertyga media om att platsen har ett nyhetsvärde för andra än bara lokalbefolkningen. Hur gör man begrepp som centralplats begripligt för allmänheten? För många förknippas Gamla Uppsala dessutom endast med vikingatid och storslagna offerfester, inte alla vet att högarna är betydligt äldre än så. Hur introducerar man perioderna folkvandringstid och vendeltid när det inte ens finns namn på dem som levde då, till skillnad från vikingar? Och hur gick det egentligen till när utgrävningen faktiskt blev en världsnyhet, när vi hittade ett stolpmonument gömt under Vattholmavägens asfalt? Förmedling av arkeologi och fornlämningar under vatten Jim Hansson, Statens maritima museer Att berätta vad som döljer sig under vattenytan är inte alltid så lätt. Många människor är väldigt nyfikna på vad vi hittar i vattnet medan det finns många som har svårt att förstå det intressanta. Hur får man alla att inse vilka fantastiska lämningar som faktiskt ligger där i det dunkla vattnet? Att det som ligger på botten i allra högsta grad hör ihop med det som finns på land. Det finns fortfarande en inställning att det som inte syns, finns inte. Det gäller både allmänheten, olika aktörer och myndigheter. Så att förmedla och skapa intresse för marinarkeologi är fortfarande en stor utmaning. På Statens maritima museer har vi under flera år försökt lyfta intresset genom ett flertal olika metoder. I detta föredrag tänkte jag berätta och visa lite hur vi jobbat och hur vi tänker oss hur framtiden kan se ut. Att beställa arkeologisk förmedling ett länsstyrelseperspektiv Jan Dunér, Länsstyrelsen Stockholms län Jag kommer att göra en tillbakablick över hur vi i Stockholms län har hanterat förmedlingsfrågan i samband med anbudsförfaranden, dvs under de drygt tio år som jag arbetat på länsstyrelsen. I det sammanhanget kommer jag även att tala om det förmedlingsseminarium som vi själva anordnade för några år sedan och presentera den publikation/rapport som blev resultatet. Jag kommer vidare att att exemplifiera hur vi utvecklat våra beställningar för att följa de förändrade skrivningarna i lagtext, föreskrifter och allmänna råd. Våra utvecklade beställningar/krav har inneburit att avsnitten om förmedling i undersökarnas anbud har blivit allt mer omfattande och genomtänkta. Jag kommer att presentera några goda exempel. Slutligen vill jag kort lyfta fram några av de problem/frågor som vi ser, t.ex.:

9 Ska förmedling betraktas som en naturlig del av arkeologens yrkesroll eller en uppgift för specialister? Kan/bör vi formulera uppföljningsbara (mätbara) mål för förmedlingen? Hur ska vi tolka föreskrifternas begrepp populärvetenskaplig sammanfattning respektive populärvetenskaplig publikation ryms även ljud och rörliga bilder? Nya Lödöse ett synliggöra en bortglömd 1500-talsstad Christina Toreld, Projektledare publik arkeologi Staden Nya Lödöse, Bohusläns museum Hur förmedlar man en arkeologisk undersökning som pågår mitt i en byggarbetsplats? Hur väcker man intresset för en bortglömd 1500-talsstad? Hur blev 1500-tals staden Nya Lödöse ett dragplåster för Göteborgs infrastruktursatsningar på 2000-talet? I Gamlestaden i Göteborg pågår Västsveriges största stadsarkeologiska undersökning någonsin. Under busshållplatser, spårvagnsspår och fabriksbyggnader ligger talsstaden Nya Lödöse som nu undersöks av ett 40-tal arkeologer och andra specialister. Parallellt med de arkeologiska undersökningarna tar den nya stadsdelen Gamlestaden form för att i ny skepnad möta framtiden år Under de snart fyra år som undersökningarna pågått har förmedlingen och kommunikationen av projektet växt från att vara en trevande ny röst i det allmänna bruset till att bli en självklar aktör. Staden Nya Lödöse har blivit en efterfrågad kunskaps- och upplevelseleverantör. Arkeologens nya kläder - kommunikation och förmedling inom ESS-projektet i Lund Ulrika Söderström, Linnéuniversitetet Grasca/Kalmar läns museum Hösten 2013 samarbetade Riksantikvarieämbetet UV Syd (Arkeologerna), Sydsvensk arkeologi, Kalmar läns museum och Kulturmiljö Halland kring de arkeologiska undersökningarna inför etableringen av forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund. Kopplat till projektet fanns ett omfattande förmedlingsprogram med hög ambitionsnivå. I föredraget berättar jag om hur förmedlingsprogrammet kom till och hur de ursprungliga intentionerna och målen kom att svara mot verkligheten och utförandet. Avslutningsvis kommer jag att berätta kort om mina egna reflektioner kring projektet och hur jag skulle ha tänkt om jag fick göra om alltihop nu, tre år senare. Skriv så att du själv begriper om arbetet med tidskriften Arkeologi i Östergötland Erika Räf, Länsstyrelsen Dalarna Mellan åren hade jag den stora förmånen att vara en av två redaktörer för tidskriften Arkeologi i Östergötland. Tidskriften var ett samarbetsprojekt mellan arkeologerna på Östergötlands Museum, där jag arbetade, och arkeologerna på dåvarande UV:s Linköpingskontor (numera Arkeologerna, Linköping). Min medredaktör hos de senare var Karin Lindeblad. Arkeologi i Östergötland - som kom ut en gång om året bekostades av de två institutionerna, och var helt och hållet arkeologernas egen produkt. Syftet var att presentera

10 aktuell arkeologi i länet och vår målgrupp var den så kallade intresserade allmänheten. Tidskriftens utformning - i text, bild och layout var uttalat populärvetenskaplig. I mitt föredrag tar jag dels upp vad det kostar i resurser och tid att ge ut en populärvetenskaplig tidskrift av det här slaget. Dels beskriver jag negativa och positiva lärdomar av arbetet. Vad gjorde vi bra? Vilka missar gjorde vi? För min egen del har arbetet med Arkeologi i Östergötland stärkt mig i min övertygelse om att ett populärvetenskapligt tänkande också hjälper oss arkeologer att förstå de lämningar vi arbetar med. Frågorna vi ställer till våra material blir tydligare om vi måste översätta det arkeologiska fackspråket till ett språk som de flesta begriper. Om du i text, bild eller digitala media försöker befolka förhistorien och göra den begriplig för andra, ställs du snart både inför dina egna förutfattade meningar och dina kunskapsbrister. Alltså skriv så att du själv begriper, så begriper också andra! Sedan 2015 arbetar jag på Länsstyrelsen i Dalarna och Arkeologi i Östergötland har inte kommit ut i år. Men jag vet att mina östgötska kollegor arbetar vidare med förmedling och populärvetenskap på olika sätt. Förhoppningsvis kan tidskriften återuppstå i en eller annan form. Uppdragsarkeologi och skolan Personliga ting som visuella och taktila dörrar till det förflutna Ivonne Dutra Leivas, Grasca/Kalmar länsmuseum I mitt föredrag kommer jag att presentera mitt forskningsprojekt Personliga ting som visuella och taktila dörrar till det förflutna, som jag bedriver inom företagsforskarskolan GRASCA, vid Linnéuniversitet i Kalmar. Min forskning syftar till att å ena sidan utforska skolan som målgrupp för arkeologisk förmedling, skolans förväntningar och behov i mötet med arkeologer, och å andra sidan att ta fram förslag på arkeodidaktiska verktyg för arkeologer att målgruppsanpassa förmedlingen till skolan. I mitt föredrag presenterar jag de frågor och tankar som ligger till grund för mitt val av forskningsämne och berättar om varför jag anser att det här ämnet är angeläget. Barns rätt till kunskap- att få möjlighet att göra anspråk på kulturarvet Ellinor Sabel, arkeolog och kulturarvspedagog, Stiftelsen Kulturmiljövård Riksantikvarieämbetet har under haft regeringens uppdrag att ta fram en samlande vision för hur kulturmiljöarbetet bör utvecklas till Uppdraget har genomförts i samverkan med länsstyrelserna och i bred dialog med övriga berörda aktörer. Visionens kärna är att Alla, oavsett bakgrund, upplever att de kan göra anspråk på det kulturarv som format Sverige. För att förmedlingsarbetet som nästan dagligen pågår i Sverige ska kunna uppnå de mål som är uppsatta i den nya visionen behöver arbetet problematiseras ända ner på praktisk

11 nivå. Många olika grupper och individer i samhället exkluderas omedvetet från deras rätt att göra anspråk på kulturarvet. Många gånger beror det på resursbrist, andra gånger på okunskap hos såväl beslutsfattare som aktörer inom förmedling. Föredraget kommer att handla om varför det är så viktigt att ha särskilt utformade visningar för barn och ha sina utgångspunkter i såväl Visionen om miljöarbetet till 2030 som barns utveckling av uppfattningen av och om tid. Tidsuppfattning är bara en aspekt att ta hänsyn till när det gäller utformningen av förmedlingsarbete riktat till barn. Dock är det en aspekt som kan få stora konsekvenser för det enskilda barnet om det inte beaktas. Hur kan vi som aktörer inom uppdragsarkeologi och förmedling men även beslutsfattare göra för att öka möjligheterna för barn att känna att historia är något som berör dom och är viktigt? Hur ska vi göra för att barnen ska känna att de har rätten att göra anspråk på kulturarvet? Och vad får det kosta? av stort intresse för allmänhet och skolor Anna Östling, Stockholms länsmuseum I en kravspecifikation från länsstyrelsen inför ett uppdrag finns allt oftare formuleringen undersökningens resultat bedöms vara av stort intresse för allmänheten och närliggande skolor/förskolor. Det är väldigt välkommet, men vad innebär det? Hur ska den nya kunskap som genereras vid arkeologiska exploateringsundersökningar föras ut? Räcker det att berätta att en arkeologisk utgrävning pågår i närheten av skolan? För att man ska kunna genomföra en bra verksamhet med skolorna krävs en framförhållning som exploateringsarkeologer av naturliga skäl inte alltid kan ha. Insatserna måste dessutom kopplas till den aktuella läroplanen och inte minst rätt årskurs. Om vi vill att skolorna ska ta del av vår nya kunskap måste vi anpassa oss mer till skolornas planering hur gör vi det? I detta arbete finns både svårigheter och möjligheter som vi som bransch behöver diskutera och förhålla oss till för att uppnå vårt mål- att nå ut med ny kunskap. Berättartekniker och interpretation Meningsfulla upplevelser av kulturarv att tänka på Eva Sandberg, Centrum för naturvägledning, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Vad är det egentligen som händer i mötet med besökare i kommunikation om kulturarv? Hur tänker du på den kommunikation som sker när du som arkeolog möter allmänheten? Vad hoppas du uppnå? Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation som betonar en rörelse från en praktik med fakta- och kunskapsöverföring till besökare i fokus, till strävan att inspirera besökaren att utveckla personliga relationer till objekt, platser, människor och idéer. Interpretation kan bidra till fördjupad kunskap, ökad uppskattning och ibland också förändringar i attityder och beteenden. Upplevelser av kulturarv kan bidra till känslor av sammanhang och mening. I mötet mellan dig, besökarna och kulturarvet kan utrymme skapas för samtal om alternativa tolkningar, värderingar och vems berättelser som ges utrymme. I denna session diskuterar vi med utgångspunkt från interpretation vilka roller du

12 som arkeolog kan förhålla dig till och välja att röra dig emellan i mötet med dina besökare. Samt vilka kvaliteter som krävs för att bidra till meningsfulla upplevelser och för att kommunikation om kulturarv ska fungera som en arena för demokratisk dialog. Skapa historia - med digitala verktyg Helena von Malortie, pedagog, Mosaikskolan i Malmö Presentationen beskriver olika sätt att skapa berättelser. Exemplen är hämtade från undervisning med nyanlända ungdomar. Här har begränsat språk och kulturella skillnader inspirerat till nya metoder. För att engagera är det viktigt att anknyta till elevernas egna erfarenheter, intresse och referensramar. Här används ett processbaserat arbetssätt med bild och film för att utveckla kunskaper och förmågor. Det är av stor betydelse att göra uppgiften relevant och aktuell med en koppling till verkligheten och med en mottagare utanför klassrummet. Ett processbaserat arbetssätt är ett stöd till skapande, berättande och lärande: Hur förbereder man ett nytt ämnesområde? Uppstart introduktion, inspiration och övningar Elevernas utmaning att skapa en egen historia berättande med inlevelse. Olika sätt att presentera Hur berättande blir en hjälp att lära nya ord och begrepp Donald, Jimmie och jag Jonathan Lindström, GRASCA/Kalmar läns museum Hur har och kan forntidens historia tolkas och berättas? Utifrån trettio års erfarenhet av arkeologisk-historisk förmedling med böcker, artiklar, utställningar, TV, radio, läromedel, illustrationer, föreläsningar och guidningar ställer jag frågan: Vad är meningen med förmedlingen? Och vad kan vi lära av så härliga killar som biskop Tegnér och Donald Trump? Jag kommer att prata om den extremt stora men något försummade betydelse som förmedlingen har för vetenskapen, men främst om hur den kan få betydelse på flera plan för samhället. Det kan röra alltifrån emotioner - dödsångest, sensualism, nyfikenhet - till politik - att sätta åt Sverigedemokrater och andra idioter eller att hjälpa kulturarvsinstitutioner från att drunkna i sin egen byråkrati. Exempel på framgångar och misslyckanden hämtas från egna och andras arbeten. Tror jag. Teknik och sociala medier Det digitala samhället, vad har ändrats? Max Valentin, Fabel kommunikation För femhundra år sedan gav sig upptäcktsresande ut för att finna en snabbare väg till Indien och bortre Asien. Man fann inte det man sökte utan istället en helt ny världsdel. I början verkade resurserna och möjligheterna där vara oändliga. Man förde med sig guld, skatter

13 och nya typer av råvaror tillbaka till Europa. Entreprenörer bosatte sig snart på den nya kontinenten. Här var ramarna inte så dominerande som hemma. Snart följde frisinnade individer efter, personer vars livsstil inte passat in i hemlandet. Men det var inte bara glädje på den nya platsen. Bristen på arbetskraft gav upphov till ett organiserat slaveri okända virus slog ut hela bosättningar och laglösa sjöfarare härskade över haven. För knappt fyrtio år sedan började man experimentera med snabbare och enklare sätt att överföra information mellan olika platser, man ville ha smidig kommunikation mellan universitet och handelsplatser. På vägen upptäckte man något helt annat; en helt ny åttonde kontinent, en digital sådan. Nuet rimmar på historien, denna gång finns det nya landet som ett extra skikt på den befintliga kartan. Såväl nybyggare som pirater har sett möjligheterna och kontinenten befolkas allt snabbare. Vissa täljer guld med pennkniv medan andra utnyttjas eller så utmanas verksamhetens affärsmodell i grunden och på vissa områden pyr näthatet. Hur detta nya landskap ska kultiveras, styras och användas av våra befintliga strukturer är något vi måste bestämma gemensamt. Alla metafor stapplar och den om upptäckten av en ny kontinent är tänkt att fungera som en motbild till både teknikutopisternas rosenröda visioner och delar av mediasektorns dystopi. Kanske kan begreppet post-digitalitet hjälpa oss framåt. Någon har beskrivit det som då digitaliteten inte upplevs som något fantastiskt utan som en självklarhet, en utsuddad gräns mellan internet som ett lager och den traditionella världen. Max Valentins presentation kommer handla om hur arkeologiska verksamheter kan ses navigera genom linsen av den åttonde kontinenten och tyngdvikten kommer ligga på involvering av amatörer och förmedling av resultat. Arkeloggen obunden förmedling i en digital värld Hanna Jansson, Arkeloggen Kunskapsproduktionen inom kulturarvet är större än någonsin, därför har en samlingsplats för samtliga idag visat sig behövas. Med hjälp av kunskapen som produceras av institutioner, tidningar och andra har Arkeloggen tagit på sig att samla, sammanfatta och författa krönikor baserade på det senaste från arkeologivärlden. Vi är en politiskt obunden och fristående samlingspunkt för allt som pågår inom arkeologi både nationellt och internationellt. Vad kan ett icke-etablerat medie göra för den arkeologiska förmedlingen? Vilka är våra fördelar och utmaningar gentemot andra med samma vision? Utifrån våra erfarenheter, hur ser framtiden ut för den digitala förmedlingen? IDA Instant field Documentation system and Availability Nicholas Nilsson, Museiarkeologi sydost, Kalmar läns museum IDA bygger på ett helt digitalt arbetsflöde där inmätning, dokumentation och förmedling är sömlöst hopbundna. Systemet ger ett effektivt verktyg för datainsamling och analys redan i fält samtidigt som det möjliggör förmedling av arkeologisk data i realtid till kollegor, allmänhet eller myndighet. Beroende på målgrupp kan förmedlingen skräddarsys att passa till olika mottagare men med samma datakälla i grunden. Är all data intressant att förmedla? Ska all

14 data förmedlas? Systemet möjliggör också förmedling av information för platser som inte är tillgängliga för allmänheten eller där inga spår av arkeologiska lämningar syns. Med hjälp av interaktiva kartor kan historier berättas på ett sätt som tidigare inte var. Den nya tekniken ger stora möjligheter till historieberättande och dessutom berättande av historier! Publik arkeologi Publik arkeologi kring samlat, oregistrerat och utställt Marit Holgersson, Stockholms stadsmuseum, Medeltidsmuseet Föredraget kommer att handla om Medeltidsmuseets arbete med förmedling av arkeologi och historia vid Slussen. Museet har förmedlingsuppdraget att berätta om arkeologin och utgrävningarna i samband med att Slussen byggs om. Detta innebär bland annat att ett fyrtiotal gratisvisningar för skolklasser vid Slussenområdet erbjuds. Varje vecka ges också gratisvandringar för allmänheten. I Skolvandringarna finns möjligheter för skolbarnen att få ta på fynden, se äldre bilder, resonera kring historiebruk och ens egen relation till platsen. På Medeltidsmuseet finns numera en utställning kring samma tema: Slussens arkeologi och historia. Utställningen har namnet Slussen under ytan och innehåller dels föremål som funnits i samlingarna länge, men också många helt nya fynd från de senaste utgrävningarna. Det som gör utställningen unik är att många av fynden som ställs ut är nästan direkt från utgrävningsgropen utan konservering eller dylikt. Ny kunskap om Slussenområdet ger nya blickar och nya tolkningsmöjligheter och äldre fynd får nya svar. Publik arkeologi och kulturarvpedagogik: erfarenheter från Göteborgs universitet Tony Axelsson, Göteborgs universitet Vid Göteborgs universitet har studenter erbjudits kurser i publik arkeologi under drygt 10-års tid. Vi erbjuder också kurser på temat kulturarvspedagogik inom ramen för programmet Kulturarvsstudier och inom kort startar ett program inriktat mot Guidekunskap. Hur lär man studenter att kommunicera om en praktik som de egentligen inte behärskar? Hur upprätthåller man en balans mellan teori och praktik? Vad tycker studenterna om publik arkeologi? Detta är några av de frågor som tas upp i den här presentationen. EU-projektet NEARCH utmaningar och utvecklingsmöjligheter i ett projekt om publik arkeologi och förmedling Anita Synnestvedt, Göteborgs universitet NEARCH är ett femårigt EU projekt ( ) som finansieras av den Europeiska kommissionen inom ramen för kultur. Projektet består av 14 olika partners från 11 länder och leds av Inrap i Paris som är den franska motsvarigheten till Riksantikvarieämbetet i Sverige. NEARCHs syfte är att studera de olika dimensionerna av allmänhetens deltagande i arkeologi i dag och målet är att erbjuda nya sätt att arbeta och samarbeta i en profession starkt berörd av dagens samhällsutveckling. Göteborgs universitet är en av samarbetspartnerna i NEARCH.

15 Frågor som ställs i projektet är bland annat hur vi ska jobba mot en inkluderande arkeologisk praxis där allmänheten aktivt kan delta istället för att bara vara åskådare. Här handlar det om att se hur vi kan sprida kunskap, skapa mötesplatser, skapa dialog med olika grupper i samhället och diskutera hur arkeologin kan vara ett redskap, en metod och aktiv komponent i samtiden. I projektet genomförs vissa projekt av enskilda partners medan andra är samarbetsprojekt där samtliga partners deltar. När det gäller det senaste har projektet bland annat genomfört en publikundersökning i 9 olika länder både nationellt och internationellt för att undersöka hur medborgarna ser på arkeologi utifrån olika teman och perspektiv. Resultaten av publikundersökningen kommer att publiceras under hösten 2016 i EJA (European Journal of Archaeology), men kommer också att diskuteras i den här presentationen där också andra gemensamma projekt och projekt genomförda i Sverige inom ramen för NEARCH kommer användas som exempel på likheter/skillnader mellan Europeiska länder när det gäller arkeologisk praxis, kunskapssyn och utveckling av den publika arkeologin. Uppdragsarkeologi tankar om det som KML kallar förmedling Per Lekberg, Kalmar länsmuseum En grundläggande bild av svensk uppdragsarkeologi är att vi under de senaste 10 åren blivit generellt bättre på det som brukar kallas förmedling, d v s vanligen att på olika sätt och med olika medel berätta om det vi undersöker, varför vi gör det och vad det har att betyda för dem vi berättar för. Men ännu är det en bit kvar till en uppdragsarkeologi som på allvar integrerat kommunikationen med samhället och medborgarna i sin självbild och sin strävan. I och med den nya KML kan länsstyrelsen begära att finansieringen av ett arkeologiskt uppdrag också ska omfatta förmedling. Det betyder att vi får resurser genom lagstiftning för ett utökat uppdrag. Ett stort förtroende från samhället, som måste mötas med goda idéer och lösningar som bjuder igen och ger tillbaka mervärde. I denna konferens ges ett axplock av vad uppdragsarkeologisk förmedling kan uppfattas vara. Jag vill i min presentation våga en sammanfattning och peka på det smörgåsbord av möjligheter som uppdragsarkeologin rimligen har att plocka av framöver, om dess aktörer vill och vågar. Möjligheter som bara kan fångas genom integration av fältarbete, forskning och förmedling - och ett inte så litet mått av tänkande utanför den antikvariska lådan.