Ett samhälle för ALLA. plan för personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 Ett samhälle för ALLA plan för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige 25 februari

2 bakgrund Till grund för planen ligger: FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige förband sig att följa konventionen den 4 december Riksdagens beslut år 2000 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för den svenska handikappolitiken. Regeringens beslut år 2011 En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Ett samhälle för ALLA När kan man säga att ett samhälle för alla genomsyrar hela Lidköpings kommun som geografisk enhet? Behoven för personer med funktionsnedsättningar är tydligt synliggjorda i mål och planer. Det finns en medvetenhet och kunskap om funktionsnedsättning/hinder, som återspeglar sig i utformningen av verksamheten och i mötet mellan anställda och personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Verksamheten är fysiskt tillgänglig, så att man kan komma till och in i byggnader/lokaler, samt kan orientera sig och vistas i dem och ta del av verksamheten. Informationen är anpassad för alla. Verksamheten är ekonomiskt tillgänglig, så att man har möjlighet att delta i och betala eventuella avgifter. Kostnader för tillgänglighetsåtgärder är en självklar del av den totala kostnaden för verksamheten (ansvars- och finansieringsprincipen). För att nå framgång krävs att aktörer på olika nivåer medverkar och samverkar i arbetet. Funktionshindersperspektivet ska vara en integrerad del av planering, genomförande och utvärdering av olika insatser. Syfte Syftet med handlingsplanen är att genom ett systematiskt åtgärdsarbete under tidsperioden säkerställa att personer med funktionsnedsättning ges en likvärdig plats i samhället. Arbetets upplägg En arbetsgrupp, bestående av tre personer från Samarbetskommittén Funktionsnedsättning Lidköping och sex tjänstemän från kommunens förvaltningar, har under första delen av 2012 arbetat fram ett förslag till plan. Sekreteraren i Rådet för funktionsnedsatta har varit samordnare. Förslaget har vid två tillfällen behandlats i Rådet för funktionsnedsatta. Rådet beslutade att översända förslaget på remiss etc. Avgränsning Kommunen har enligt Socialtjänstlagen, SoL, och Lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, ett särskilt ansvar för individuellt stöd till personer med funktionshinder. Handlingsplanen omfattar inte insatser enligt dessa lagar, inte heller det som regleras i Skollagen samt gymnasie- och grundskoleförordningen. Handlingsplanen avser inte heller det individuella stöd som beskrivs i vård- och omsorgsnämndens Plan för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Ekonomi och ansvar Den nämnd/förvaltning som ansvarar för uppgifter i planen har uppdraget att finansiera verkställandet. De åtgärder som riktar sig direkt till förvaltningarna är förvaltningschefens ansvar att genomföra. Uppföljning och revidering Planen följs upp efter två och fyra år. Efter den andra uppföljningen fattas beslut om eventuell förlängning eller revidering av planen. Funktionsnedsättning/funktionshinder Funktionsnedsättning är en medfödd eller förvärvad skada hos individen. Personer med funktionsnedsättning kan ha svårt att röra sig, svårt att se, 2

3 svårt att höra, svårt att tåla vissa ämnen/dofter, svårt att bearbeta och tolka information samt medicinska och psykiska funktionsnedsättningar. Funktionshinder är i stor utsträckning en följd av brister i samhället. En funktionsnedsättning leder till ett funktionshinder först när personen ifråga möter brister i en miljö eller verksamhet. När bristerna åtgärdas kan funktionshindret minska eller försvinna. Cirka 20 % av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Folkhälsa och ekonomi bland personer med funktionsnedsättning Hälsotillståndet bland personer med funktionsnedsättning är sämre än bland befolkningen i övrigt. Detta framgår av en rapport som Statens folkhälsoinstitut presenterade i mars månad Rapporten bygger på ett uppdrag från regeringen. Av rapporten framgår att nästan var femte person (19 procent) med funktionsnedsättning uppger att de har dålig hälsa. Siffran för befolkningen i övrigt är två procent. Personer med funktionsnedsättning har ofta en lägre inkomst än befolkningen i övrigt (se Socialstyrelsens rapport från mars 2011: Inkomster och utgifter för vissa personer år med funktionsnedsättningar ) något som kommunens verksamheter ska beakta när man fastställer avgifter. Dialogbaserad styrning Kommunfullmäktiges styrkort utgår från visionen Lidköping är en välkomnande och hållbar kommun. Två av strategierna för hur man ska nå visionen är Kund/brukare i fokus samt Lokal utveckling i ett globalt perspektiv. Bland de framgångsfaktorer som anges i styrkortet finns följande: Kunderna ska ges ett gott bemötande, erbjudas hög tillgänglighet och god kvalitet. De ska så långt det är möjligt få sina behov och egna val tillgodosedda. Samt känna sig delaktiga och nöjda med den service och de tjänster kommunen tillhandahåller. För att människor ska vilja bo kvar samt flytta till Lidköping är det viktigt med ett varierat boende i attraktiva miljöer. Hållbar utveckling är en ledstjärna för kommunens utveckling. Vardagsbeslut som innebär närhet till arbete, service och fritid, ökad resurssnålhet och delaktighet i den lokala demokratin ska underlättas av kommunens arbete. Att människor upplever att det är säkert och tryggt att leva i Lidköpings kommun är en förutsättning för att kunna känna sig delaktig i samhället. Arbetet för en god folkhälsa handlar om att skapa de förutsättningar som krävs i samhället för god hälsa på lika villkor för alla. Grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning med hög kvalitet liksom stimulerande lärmiljöer är viktiga där kunskaper utvecklas utan geografiska, sociala eller kulturella begränsningar. Genom ett rikt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter för alla, skapas goda förutsättningar för både deltagande och eget utövande. Bland de viktigaste värdemätarna på hur väl kommunens verksamheter motsvarar förväntningarna är i vilken utsträckning medborgarna är nöjda. Utifrån vad som sagts ovan vill Lidköpings kommun säkerställa att: Samhället är utformat för alla, så att alla kan vara fullt delaktiga i samhället och dess utveckling, bestämma över sitt eget liv och ha möjlighet att leva ett så bra liv som möjligt. Kunskap om funktionsnedsättningar ingår som en naturlig del i kommunens och samhällets planering och beslutsfattande. Förutom en praktisk aspekt handlar det främst om värderingar, förhållningssätt och attityder till personer med funktionsnedsättning. Den största vikten läggs vid attitydförändringar till personer med funktionsnedsättning. Kommunen tar sitt ansvar i det värdeskapande arbetet och då framförallt som förebild. En process som kan förstärkas genom att brukarinflytandet utvecklas. Samverkan med andra parter Ansvaret för att förbättra samhället för personer med funktionsnedsättning finns inom olika delar av offentlig verksamhet hos kommunen, regionen och staten. Kommunens hållning är att hjälpa den enskilde. Oavsett var i den offentliga organisationen den enskilde än kommer in så ska kommunens tjänstemän vidarebefordra kontakter med övriga. Detta för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte hamnar mellan stolarna. Eventuella tvister mellan olika huvudmän sköts internt mellan huvudmännen så att den enskilde inte drabbas. 3

4 tillgänglighet och bemötande FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artiklarna 9 och 8. Tillgänglighet Tillgänglighet är en förutsättning för att kunna leva ett självständigt liv och att aktivt vara delaktig i samhällets aktiviteter. Tillgänglighet kan beskrivas genom att avgränsa det till fyra olika områden. Fysisk tillgänglighet innebär mötet mellan individens förmåga och den fysiska miljöns krav eller utformning. Gator, torg, kollektivtrafik/ färdtjänst, byggnader och andra fysiska miljöer ska vara utformade på ett sätt som gör det möjligt för människor att vara delaktiga i samhällslivet enligt sina önskemål. Kommunikativ tillgänglighet handlar ytterst om rätt till delaktighet, att på lika villkor kunna påverka de demokratiska beslutsprocesserna. Det ska finnas tolkar och fungerande teleslingor. Akustiken (hörbarheten) och belysningen ska vara god. Webbplatser ska vara utformade så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Informativ tillgänglighet innebär att både tryckt och digital information ska vara tydligt utformad och finnas i alternativa format, exempelvis i punktskrift, lättläst, och med talsyntes (uppläst text). Alla har rätt att förstå och begripa den information som riktar sig till allmänheten. Klarspråk är ett begrepp som blivit allt vanligare att lyfta fram. En tillgänglig verksamhet har en öppen inställning till människors olika förutsättningar i arbetslivet, och anpassas för att människor ska kunna använda hela sin arbetsförmåga. Det handlar i grunden om att alla ska bli respektfullt bemötta. Det är en fråga om mänskliga rättigheter om att få leva i ett tillgängligt samhälle och inte bli diskriminerad. Det här kan uppnås till exempel inom följande områden, verksamhetsplanering, internutbildning, personalpolicy samt inköp och upphandling. Bemötande Bemötande har många dimensioner men handlar i grund och botten om att bli respekterad för den man är, att se sig själv i den man möter. Bemötandet handlar inte bara om mötet mellan människor utan även om hur samhället i lagar och resursfördelning visar vilken syn på personer med funktionsnedsättning som råder. Bemötande kan delas in i tre nivåer: Den kollektiva nivån handlar om synen på rättigheter för personer med funktionsnedsättning, här har alla beslutande organ ett ansvar. Den organisatoriska nivån, handlar om hur förtroendevalda, chefer och tjänstemän uppfattar och tillämpar lagar. Den individuella nivån. Handlar om de anställdas förmåga att visa respekt vid mötet med enskilda personer. Tyvärr finns ibland en skillnad mellan de officiella värderingarna och den verklighet som personer med funktionsnedsättning möter. Mål Lidköpings kommun anser att tillgänglighet och bemötande är ett ansvar för både den offentliga och den privata verksamheten. Kommunen ska därför föregå med gott exempel genom att både långsiktigt och kortsiktigt ha tillgänglighetsperspektivet i planering och åtgärder inom de ovan beskrivna områdena. Det som är bra för personer med funktionsnedsättning är bra för alla! 4

5 Åtgärder 1. Fysisk tillgänglighet Samhällsbyggnad, Intern Service/Fastighet och Kultur & Fritid ska fortsätta med sitt arbete att skapa tillgänglighet på allmänna platser, i kommunens fastigheter och anläggningar. 2. Kommunikativ tillgänglighet Kommunens samtliga verksamheter är ansvariga för att alla ska kunna delta när t.ex. sammankomster, möten och diskussioner genomförs. Kommunens hemsida ska vara enkel att använda för alla. 3. Informativ tillgänglighet Kommunens informationsgrupp/kommunikationsstrateg har årligen möten med samarbetskommittén funktionsnedsatta Lidköping. Infogruppen tar tillsammans med Rådet för funktionsnedsatta fram en åtgärdsplan för informativ tillgänglighet. 4. Tillgänglig verksamhet Samtliga kommunala förvaltningar och bolag gör en årlig redovisning av vidtagna åtgärder till rådet. 5. Bemötande Kommunen tillhandahåller en webbaserad utbildning om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Utbildningen, Tänkte inte på det..., är framtagen av Västra Götalandsregionen. Enheten-for-rattighetsfragor/Bemotandeutbildning/ 6. Stöd i arbetet med tillgänglighet I arbetet med tillgänglighet ska Västra Götalandsregionens Riktlinjer och standard för tillgänglighet användas. Där finns riktlinjer för fysisk tillgänglighet, skyltar, trafik, naturreservat, utställningar och scenkonst, butiker samt gästhamnar. Nya områden tillkommer efter hand. Riktlinjerna finns på regionens hemsida: Enheten-for-rattighetsfragor/Tillganglighet/ 7. Tillgänglighets- och bemötandepris Kommunen inför ett tillgänglighets- och bemötandepris. Exempel på verksamheter som kan komma ifråga för priset är butiker, banker, frisörsalonger, restauranger, barer, caféer, biografer, teatrar, kultur- och fritidslokaler. 5

6 utbildning och arbete FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artiklarna 24 och 27. Utbildning har en central betydelse för allas möjligheter i livet likaså vikten av att ha ett arbete. Kommunen ska tillhandahålla en heltäckande utbildning till all personal i syfte att öka kunskapen om funktionsnedsättningar. Kommunen ska ge ändamålsenliga och individanpassade stödåtgärder till skolelever med funktionsnedsättning. Kommunen ska anställa fler personer med funktionsnedsättning. Mål 1. Skolan ska intensifiera arbetet med att erbjuda en god och kreativ studiemiljö som både är anpassad efter elevens och gruppens behov. Kommunen ska motverka diskriminering och mobbning. 2. Skolan ska se till att alla föräldrar kan följa sina barns skolarbete och i samråd hitta lösningar för detta. Funktionsnedsättning får inte vara något hinder. 3. Kommunen ska i större utsträckning använda sig av de stödåtgärder som erbjuds vid anställning av personer med funktionsnedsättning. Åtgärder Utbildning 1. Det ska vara möjligt för föräldrar med synnedsättning att få tillgång till sina barns läromedel. 2. Alla elever ska under skoltiden få delta i aktiviteter som innebär att de får kännedom om hur det är att leva med en funktionsnedsättning. 3. Elever med funktionsnedsättning ska ges bättre möjligheter till individintegrering. Föräldrar ska få stöd och information för att hitta en optimal lösning för det enskilda barnet. 4. Kommunen ska ansvara för att det finns tolk samt tekniska hjälpmedel i den utsträckning som varje individ behöver för att fullgöra sin utbildning. Arbete och sysselsättning 5. Kommunen ska skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning att få anställning. 6. Möjlighet till individuell anpassning av tjänstgöringsgrad ska erbjudas vid behov. 7. Kommunen ska samarbeta med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att skapa fler arbetstillfällen för funktionsnedsatta. 8. Kommunen ska tillsammans med Rådet för funktionsnedsatta arbeta fram en plan i syfte att anställa fler personer med funktionsnedsättning. 9. Kommunen som arbetsgivare ska ansvara för att det finns tekniska hjälpmedel med mera i den utsträckning som varje individ behöver för att kunna utföra sitt arbete. 10. Kommunen ska verka för att ha praktikplatser för barn och ungdomar som går i skolan och verka för att anordna feriepraktikplatser inom sin organisation. Dessa två åtgärder gäller särskilt barn och ungdomar med funktionsnedsättning. 6

7 rekreation, idrott och kultur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 30. Alla ska ha möjlighet att delta i och ta del av kultur, idrott och rekreation. Kommunen ska underlätta för personer med funktionsnedsättning att delta på lika villkor i kulturlivet. Kommunen ska ge personer med funktionsnedsättning tillgång till kulturella produkter i tillgänglig form. Kommunen ska se till att platser för kulturella föreställningar eller tjänster (museer, biografer, bibliotek, turistservice med mera) ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning har tillgång till de idrotts- och rekreationsanläggningar som Kultur & Fritid driver. Kommunen ska se till att barn med funktionsnedsättning har lika möjligheter som andra barn att delta fritidsverksamhet, rekreation och idrott. Mål 1. Genom ett rikt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter för alla, skapa goda förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att delta. 2. Genom bland annat dialog med föreningslivet skapa ett kultur- och fritidsutbud för alla. Åtgärder 1. Föreningar ska uppmuntras av Kultur & Fritid, i samband med sin föreningsdialog, att informera om sin föreningsverksamhet som till exempel Team Rehab, Barnhabiliteringen med flera i syfte att ge personer med funktionssättning möjlighet att delta i föreningslivet. 2. Information om hur tillgängligheten kan ökas ges till föreningar, organisationer och privata fastighetsägare som hyr ut lokaler för arrangemang anordnade av Kultur och Fritid. 3. Utreda införandet av att personer med funktionsnedsättning som behöver följeslagare för att delta i Kultur och Fritids aktiviteter ska erhålla ett kort (entrékort) från kommunen som berättigar till fri entré för följeslagaren. 4. Alla Kultur & Fritids anläggningar ska vara utrustade på sådant sätt att de är tillgängliga för alla. Särskilt gäller detta badhuset då detta är viktigt för allmänhälsan och välbefinnandet hos personer med funktionsnedsättning. 7

8 uppföljning De olika åtgärder som tagits upp i planen ska följas upp på följande sätt och årligen rapporteras till fullmäktige. Tillgänglighet och bemötande 1. Redovisning av vad som gjorts för fysisk tillgänglighet till Rådet för funktionsnedsatta. 2. Redovisning av vad som gjorts enligt åtgärdsplan för informativ tillgänglighet görs till Rådet för funktionsnedsatta. 3. Årlig uppföljning av antal medarbetare som genomfört den webbaserade utbildningen till Rådet för funktionsnedsatta. Utbildning och arbete 4. Utbildningstillfällen är genomförda under året redovisas till Rådet för funktionsnedsatta. 5. Hur många elever har en fungerande integrerad skolgång redovisas till Rådet för funktionsnedsatta, Barn- och skolnämnden samt Utbildningsnämnden. 6. Hur många personer med funktionsnedsättning som anställts under året redovisas till Rådet för funktionsnedsatta. Rekreation, idrott och kultur 7. Fortsätta regelbunden översyn och förbättra utifrån tillgänglighetsperspektivet på Kultur & Fritids anläggningar, resultatet redovisas till Rådet för funktionsnedsatta samt Kultur- och fritidsnämnden. 8. Följa upp resultaten i medborgarundersökningen vad gäller hur nöjda personer med funktionsnedsättning är med fritidsutbudet i Lidköping. 8

9 arbetsgruppen Arbetsgruppen som tagit fram förslaget till handlingsplan har haft följande sammansättning: Sören Jansson, Samarbetskommittén Funktionsnedsatta Lidköping Ann-Sofie Palmhammar, Samarbetskommittén Funktionsnedsatta Lidköping Christina Svensson, Samarbetskommittén Funktionsnedsatta Lidköping Anna-Lena Ahlström, Kultur & Fritid Kristina Eriksson, Intern Service, fastighet Carina Winther, Vård & Omsorg Tora Gustafsson, Samhällsbyggnad Björn Kling, Social & Arbetsmarknad Jan Bjurmar, Barn & Skola samt Utbildning Kurth Johansson, Kommunledningskontoret 9

10 Lidköpings kommun Telefon: Besöksadress: Stadshuset, Skaragatan 8, Lidköping Postadress: Lidköping 10