Rapport 2001:01 Årsredovisning 2015

Transkript

1 Rapport 2001:01 Årsredovisning 2015

2

3 Årsredovisning 2015

4 Foto omslag: Mostphotos / Roland Levander Foto inlaga: s 66, 118, 122, 128, 142 MostPhotos, s 83 Kerstin Stickler, övriga Christina Fagergren Utgivningsår: 2016 ISBN: Besök också vår webbplats

5 Undertecknande av årsredovisningen Dnr Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Stockholm den 18 februari 2016 Chris Heister Landshövding

6

7 Innehåll Undertecknande av årsredovisning... 5 Landshövdingen har ordet... 9 Länsstyrelsen i korthet Organisation Resultatredovisning Länsstyrelseinstruktion Övrig förvaltning Trafikföreskrifter Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Regional tillväxt Infrastrukturplanering Hållbar samhällsplanering och boende Energi och klimat Kulturmiljö Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd Lantbruk och landsbygd Fiske Folkhälsa Jämställdhet Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter Integration Organisationsstyrning Personaluppgifter Året i siffror Finansiell redovisning Resultaträkning (tkr) Balansräkning (tkr) Anslagsredovisning (tkr) Tilläggsupplysningar och noter Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen

8 8

9 Landshövdingen har ordet Ett län i stark tillväxt men med utmaningar Under 2015 ställdes Sverige och Stockholmsregionen inför en utmaning av historiskt mått. Människor på flykt från olika konflikområden i världen sökte sig till Europa i en sällan skådad omfattning. Hjälpbehoven var och är fortsatt gigantiska. Stockholm och de övriga storstadsområdena fick ta emot en stor del av de människor som hade Sverige som mål på sin flyktväg. För Stockholms del handlade det dels om de som valde att söka asyl i länet och dels de som ville resa vidare. För båda grupperna krävdes stora hjälpinsatser. Oktober 2015 blev den månad då Sverige tog emot flest flyktingar någonsin. Länets alla aktörer har arbetat hårt för att göra mottagandet så bra det är möjligt under rådande omständigheter. Periodvis tog Stockholms län emot omkring asylsökande per vecka, varav en betydande andel ensamkommande barn. Detta ställde mycket stora krav på länets kommuner, landstinget och andra regionala aktörer. Länsstyrelsen tog på sig rollen att samordna insatserna mellan länets myndigheter och frivilligorganisationer. Detta genom att regelbundet kalla till samråds- och arbetsmöten med kommuner och andra aktörer, samt att regelbundet ta fram en aktuell och gemensam lägesbild. Under hösten när läget var som mest akut inrättades en särskild stab på Länsstyrelsen för att förstärka det regionala koordineringsarbetet i flyktingfrågan. En prioriterad del av det arbetet var att stödja kommunerna och samordna deras arbete med övriga aktörer i samhället. Vid årsskiftet var asylsökande registrerade i Stockholms län, varav ensamkommande barn. Nu vidtar arbetet att se till att utmaningarna i migrationens spår omvandlas att bli redskap för ytterligare tillväxt i vårt län. Den akuta situationen övergår nu i ett strukturerat arbete kring en klok och trygg integration och som kopplas samman med regionens andra stora utmaningar. Regionens roll och betydelse Stockholms län är Sveriges huvudstadsregion och motor. Här bor drygt en femtedel av Sveriges befolkning, här skapas en tredjedel av Sveriges ekonomi och här finns landets främsta kunskapscentrum. Stockholms läns befolkningsmässiga sammansättning är en styrka. Näringslivets utveckling i Stockholmsregionen är dock beroende av tillgången av rätt kompetens, vilket kräver god tillgång till bostäder som i sin tur förutsätter en kapacitetsstark infrastruktur och ett välfungerande utbildningssystem. Under 2015 ökade antalet sysselsatta i länet med personer. Av nettoökningen svarade utrikes födda för drygt hälften av sysselsättningsökningen. Andelen sysselsatta Stockholmsregionen är knappt 71 procent, vilket är högst av samtliga län. Under det gångna året startades knappt nya företag, vilket motsvarar 36 procent av rikets samlade nyföretagande. Stockholm står stadigt Den regionala ekonomin i Stockholm är i grunden stark och arbetsmarknaden robust. Sammantaget svarar Stockholms län för en stor och växande del av rikets befolkning, nyföretagande, och skatteintäkter. Stockholms betydelse för den nationella välfärden blir därmed allt större. Näringslivet har en hög forskningsintensitet med stark förmåga till förnyelse och utveckling. Stockholms täthet, storlek, branschrepresentation och attraktivitet är unik för Sverige. 9

10 Stockholm konkurrerar inte i första hand med andra svenska regioner utan med innovativa regioner i Europa och övriga världen. Även om det går fortsatt bra för huvudstadslänet är det viktigt att Stockholm ges det stöd från nationell nivå för att regionen fortsatt ska kunna axla ansvaret som Sveriges tillväxtmotor. Att länet växer är positivt, men det ställer krav på kraftfulla investeringar för att bland annat möta de alltmer uppenbara kapacitetsbristerna inom bostäder och infrastruktur. Regionen har med detta som utgångspunkt identifierat fem avgörande utvecklingsområden som alla kräver olika mått av statligt, regionalt och lokalt agerande: Bostäder Infrastruktur Klimat och energi Innovationskraft Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Utmaningarna och dess prioriteringar har en bred regional förankring genom att Stockholms läns landsting, Kommunförbundet i Stockholms län samt Stockholms stad har ställt sig bakom dem. Prioriteringarna har redovisats i den årliga rapporten Stockholm full fart framåt som är ett komplement till myndighetens verksamhetsredovisningar. Fungerande bostadsmarknad Samtliga kommuner i Stockholms län uppger att det råder brist på alla typer av bostäder. Detta är vid sidan av flyktingsituationen regionens kanske största utmaning, vilket kräver en rad insatser inom många olika områden. Regionens aktörer har under flera år arbetat med att identifiera och i förekommande fall försöka undanröja hinder av olika slag för ett ökat bostadsbyggande. Handläggningstider har i stort sett halverats, volymen detaljplanelagda bostadsområden har mer än fördubblats och för 2015 har mer än bostäder, varav cirka studentbostäder, lagts fram i olika detaljplaneförslag. Antalet påbörjade bostäder är högre än på många år. Detta sammantaget visar att länet är på rätt väg och större fokus behöver läggas på att ytterligare öka byggtakten samtidigt som kompetensförsörjningen till byggbranschen behöver stärkas. Fungerande infrastruktur Trafikinfrastruktursatsningar på 112 miljarder kronor kommer att genomföras i Stockholmsregionen för perioden Trots det kommer regionen, enligt studier från Trafikanalys, att ha fler flaskhalsar 2030 än i dag. Ska befolkningsökningen kunna mötas, klimatförändringar motverkas och attraktionskraften klara den globala konkurrensen, behövs fortsatt stora infrastrukturinvesteringar i länet. Det är därför glädjande att regeringen och regionens aktörer tidigare har träffat en överenskommelse om utbyggnad av tunnelbanan med nio nya tunnelbanestationer som innefattar Nacka, Barkarby, Haga- och Arenastaden med tillsammans nya bostäder. Och arbetet fortsätter nu, framför allt inom ramen för Sverigeförhandlingen, med planering för ytterligare investeringar i infrastruktur vilket är helt nödvändigt för regionens utveckling. Hållbar klimat- och energiutveckling Snabb befolkningsutveckling i kombination med stark tillväxt ställer stora krav på ökade insatser för att målen om begränsade klimatpåverkande utsläpp ska nås. Vattenkvalitet och Mälarens framtid är viktiga frågor. Det är därför glädjande att vattenregleringen i Mälaren via Slussen nu är färdigbehandlad i domstol. Arbetet med att identifiera områden som är särskilt riskutsatta vid kraftiga regn har påbörjats och en lågpunktskarta har tagits fram som ett underlag för bland annat planering av nybyggnation. Ökad innovationskraft Stockholm är i dag en internationellt konkurrenskraftig region inom innovationsområdet och jämförelser med andra regioner faller ofta ut till Stockholms fördel. För att ytterligare stärka vår position behöver arbetet inten- 10

11 sifieras. Det är mot den bakgrunden som regionen i brett partnerskap nu arbetar med att förverkliga den regionala innovationsstrategin. Visionen är att vara världens mest innovationsdrivna ekonomi år Regionen är i dag centrum för två av Sveriges internationellt mest framgångsrika kunskapsområden: informations- och kommunikationsteknik (ICT) och Life Science. Regionen står sig också väl när det gäller hälso- och naturvetenskap samt kunskapsintensiva servicenäringar. En oroande utveckling är dock att FoUinvesteringarna som andel av bruttoregionprodukten har en negativ trend i såväl Sverige som Stockholmsregionen. Fungerande arbetsmarknad och kompetensförsörjning I konkurrensen med andra ledande regioner i världen behöver Stockholmsregionen kunna erbjuda kompetens av hög klass, men utvecklingen går mot växande kompetensbrist, både när det gäller akademiskt utbildade personer och personer med yrkesutbildning. Regionen behöver tilldelas platser inom de högre utbildningarna som motsvarar befolkningstillväxten. Regionens ökande behov av yrkeshögskoleplatser behöver också tillgodoses. I båda fallen är teknikutbildning samt vård och omsorg särskilt viktig. Ytterligare områden där bristen är påtaglig är byggbranschen och lärare inom i stort sett samtliga områden. Det omfattande flyktingmottagandet kommer också att ställa krav på fler utbildningsplatser. Andra områden av betydelse för regionens utveckling Länsstyrelsen verkar över en rad olika verksamhetsområden, till exempel jämställdhet, nationella minoriteter, våld i nära relationer, social utveckling, djurskydd, fiske, rovdjur, natur samt samhällsskydd och beredskap. Myndigheten bedriver omfattande tillsyn och tillståndsarbetet. Dessa och ytterligare områden redovisas utförligt under respektive avsnitt i årsredovisningen. Stockholmaren trivs Under 2015 publicerade Länsstyrelsen sin stora medborgarundersökning. Undersökningen görs vartannat år och detta var den tredje i ordningen. Stockholmarna tycker att länet är attraktivt att leva, studera, arbeta och utveckla företag i. Drygt nio av tio trivs både med sitt boende och med sitt arbete. Invånarna ser även ljust på den egna ekonomin, är miljömedvetna och positiva till öppenhet och kulturell mångfald. Glädjande är också att intresset för politik har ökat rejält jämfört med tidigare undersökningar. Svaren visar självfallet också att det finns utmaningar för att länet ska kunna fortsätta att utvecklas positivt. Nära hälften av de tillfrågade anser att buller, luftföroreningar och nedskräpning är problem i den offentliga miljön. Mer än hälften anser att trafiksituationen är ett stort problem, två av tio upplever sig trångbodda. Totalt tillfrågades stockholmare och 42 procent av dem svarade på enkäten. För första gången gjordes också en undersökning på kommun- och stadsdelsnivå. Länsstyrelsen en kundorienterad, effektiv och välskött myndighet Länsstyrelsens övergripande mål är att vara en av landets mest effektiva och välskötta myndigheter. Våra kunder enskilda, kommuner, organisationer och företag ska känna sig väl bemötta och ha förtroende för myndigheten. Som grund för utvecklingen av vårt arbete ska vi ha en god bild av kundernas behov och förväntningar. Så långt det går ska vi möjliggöra för våra kunder att förverkliga sina ambitioner. Som ett led i det arbetet pågår ett omfattande utvecklings- och förändringsarbete inom myndigheten. 11

12 Ständiga förbättringar Ett steg i myndighetens förändringsarbete handlar om arbetssätt och förhållningssätt. Vi inför etappvis en processutveckling enligt lean, som i korthet handlar om att förändra och förenkla från stora till små förbättringar som förbättrar för våra kunder och som ökar delaktigheten bland de anställda. Detta projekt för ständiga förbättringar startade 2013 och under 2015 har arbetet graderats upp till att tillämpas i praktiken på samtliga avdelningar. Det ingår numer i styr- och ledningssystemen för hela myndigheten. Resultaten visar sig redan i form av kortare handläggningstider, bättre kontroll på arbetsflödena och större engagemang bland personalen. Under året har 16 lean-coacher utbildats som ska ge stöd i förbättringsarbetet. Övergången till att arbeta enligt lean sker nu successivt. Flytt till nya lokaler Strax före jul 2015 flyttade hela myndigheten till nya och anpassade lokaler i Kungshuset på Regeringsgatan. Personalen arbetar nu i en öppen och modern kontorsmiljö, vilket innebär ett förändrat arbetssätt med bättre samverkansmöjligheter och ökad digitalisering. Ytan i de nya lokalerna kvadratmeter, jämfört med kvm i de tidigare lokalerna på Hantverkargatan. Hyreskostnaderna kommer därmed att minska. Bytet till de nya lokalerna har tagits emot väl av personalen som också aktivt deltagit i planerings- och förberedelsearbetet, och övergången har fungerat bra. Handläggningstider för överklagade inom PBL i balans Det omfattande arbetet med att förbättra handläggningstiderna för överklaganden enligt plan- och bygglagen, som inleddes 2013, har haft stor effekt. Under 2015 har Länsstyrelsen handlagt 97 procent av alla överklaganden som gäller bygglov inom sex månader. När det gäller överklaganden av detaljplaner har Länsstyrelsen handlagt 94 procent av ärendena inom fem månader. Överklaganden av bygglov och förhandsbesked avgjordes 84 procent inom fyra månader. Det innebär att Länsstyrelsen med god marginal mött upp mot de krav på handlingstider för överklaganden av bygglov och detaljplaner som regeringen har satt upp. Ekonomi Länsstyrelsen har en ekonomi i balans och vi arbetar med att utveckla vårt ekonomisystem. Det är särskilt viktigt mot bakgrund av den komplicerade finanseringsmodell som länsstyrelserna har. Chris Heister Landshövding 12

13 Länsstyrelsen i korthet Nedan redovisas en sammanfattning av Länsstyrelsen ur tre perspektiv verksamhet, medarbetare och ekonomi. VERKSAMHET 1) Inkomna och initiativärenden (st) Beslutade ärenden (st) Utgående ärendebalans (st) Ej beslutade ärenden äldre än två år (st) ) Under 2015 har huvuddelen av länsstyrelsernas arbete med jordbrukarstöden och landsbygdsstöden skett i Jordbruksverkets nya IT-system. Dessa system är ännu inte färdigbyggda, varför statistik över inkomna och handlagda ärenden inte är möjlig att hämta ut. Siffrorna som redovisas för 2015 är därför ofullständiga och skiljer sig från tidigare års statistik. En del av det arbete som skett avseende landsbygdsstöden har skett i de gamla IT-systemen. Arbetet har handlat om handläggning av utbetalningsärenden från den förra programperioden. Här kan statistik hämtas ut och denna redovisas tillsammans med den ärendestatistik som hämtas från Länsstyrelsens eget diarieföringssystem i tabellen. Kommentar tabellen Avvikelsen förklaras av ovanstående not samt att antal ärenden avseende bostadsstöd minskat med cirka 900 jmf med Anledningen till det är att radonbidraget upphörde den 31 december MEDARBETARE Årsarbetskrafter (st) 1) 375,54 388,41 376,09 varav kvinnor 262,70 266,96 255,71 varav män 112,84 121,45 120,38 Total sjukfrånvaro (%) 5,6 4,8 3,3 varav kvinnor 5,6 5,3 3,7 varav män 5,6 3,6 2,5 Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%) Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%) ) I årsredovisningarna för 2013 och 2014 har timmar istället för som vi tillämpar från och med Därför har jämförelsetalen för åren i denna årsredovisning räknats om till den nya år. 13

14 EKONOMI Verksamhetsintäkter (tkr) varav anslag (tkr) varav bidrag (tkr) varav avgifter och övrigt (tkr) Verksamhetskostnader (tkr) varav kostnader för personal (tkr) varav kostnader för lokaler (tkr) varav övriga kostnader (tkr) Lämnade bidrag och transfereringar (tkr) Förvaltningsanslag av totala intäkter (%) OH-kostnad av total kostnad (%) 30,83 29,13 31,27 Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) 1) 118,99 103,95 113,47 1) Konto 6912 Avskrivningar ingår sedan 2014 i summan för lokalkostnader års värde är därför inte jämförbart. Kommentar tabellen Ekonomi Något som påverkat länsstyrelsens ekonomi under år 2015 är en flytt till nya kontorslokaler i slutet av året i form av ökade lokalkostnader (dubbla hyror i december) och investeringar i inredning och annan utrustning. Ursprungligt planerad inflyttning 1 juli blev istället december. Hyresvärden fick enl. gällande hyresavtal betala vite på grund av den försenade inflyttningen. Intäkter Ökningen av avgifter och övriga intäkter från tkr år 2014 till tkr år 2015 förklaras med det bokförda vitet. Posten lämnade bidrag består huvudsakligen av lönegaranti. Utbetalningar av lönegaranti har glädjande nog minskat från 2013 och framåt. 14

15 Organisation Den 1 maj genomfördes en organisationsförändring. Avdelningen för administration, avdelningen för information samt avdelningen för personal upphörde. Istället skapades en ny avdelning, avdelningen för verksamhetsstöd med fyra enheter: ekonomi- och upphandling, kommunikation, personal samt enheten för verksamhetsutveckling och service. Förändringen syftar till en bättre samordning och en effektivare användning av myndighetens resurser. Med ett samordnat och effektivt verksamhetsstöd skapar vi goda förutsättningar för att Länsstyrelsens mål ska uppnås. Omorganisationen innebar också att rollen som chefsjurist renodlades till en kvalificerad juridisk expertfunktion och flyttades till avdelningen för rättsliga frågor, samt att ansvaret för säkerhetssamordning flyttades till enheten för samhällsskydd och beredskap. Från den 1 maj bedrivs myndighetens verksamhet således vid sex avdelningar och en stab. Vid myndigheten finns också miljöprövningsdelegationen, som är en självständig funktion som beslutar i ärenden om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken samt viltförvaltningsdelegationen som är en samverkansfunktion för frågor som rör viltförvaltningen i länet. Landshövdingen är chef för Länsstyrelsen och är regeringens företrädare i länet. Länsöverdirektören leder det dagliga arbetet på Länsstyrelsen och är landshövdingens närmaste medarbetare och ersättare. I Länsstyrelsens länsledningsgrupp ingår landshövding, länsöverdirektör, samt avdelningschefer. Sekreterare i länsledningsgruppen är enhetschefen för kommunikation. Länsstyrelsen är en enrådighetsmyndighet. Det innebär att landshövdingen svarar direkt inför regeringen och att myndigheten har ett insynsråd istället för styrelse. 15

16 Resultatredovisning Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga tabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer och resultat inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. De flesta belopp i resultatredovisningen är framtagna med hjälp av ett länsstyrelsegemensamt rapportpaket. Det innebär att talen innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser. Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat inte anges. Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med en länsstyrelsegenomsnittlig möjlig arbetstid = timmar. Tidigare årsredovisningar är årsarbetskraften baserad på timmar. Jämförelsetalen för är därför omräknade utifrån det nya talet för en årsarbetskraft. Medeltal anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer under året. Hänsyn är tagen till anställningsomfattning, längd på anställningen och tjänstledigheter. Indikatorer Länsstyrelserna fick i uppdrag att utarbeta enhetliga indikatorer i regleringsbreven både 2011 och Uppdragen samordnades av Länsstyrelsen i Örebro. Indikatorerna ska beskriva hur resultatet förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Förslag till indikatorer redovisases till regeringen i juni Genom ett särskilt regeringsbeslut (S2012/8969/SFÖ) bestämdes att indikatorerna ska ingå i länsstyrelsernas årsredovisning från och med 2012 i enlighet med den rapport som Länsstyrelsen i Örebro redovisat till regeringskansliet. Efter att indikatorerna nu använts i tre årsredovisningarna fick länsstyrelserna ett nytt uppdrag i regleringsbrevet Uppdraget lyder Vidareutveckling av indikatorer 94. Länsstyrelserna ska följa upp och utvärdera de resultatindikatorer som togs fram 2011 och utifrån uppföljningens resultat föreslå nya resultatindikatorer alternativt vidareutveckla befintliga resultatindikatorer. Indikatorer kan även föreslås för verksamhetsomområden där länsstyrelserna är verksamma och där det inte tidigare finns resultatindikatorer. Målsättningen är att tydligare knyta länsstyrelsernas insatser till resultatindikatorerna, som ett verktyg för att följa upp måluppfyllelsen. En utgångspunkt för arbetet ska vara att minska antalet resultatindikatorer per verksamhetsområde. Uppdraget ska genomföras i samråd med Finansdepartementet och samordnas av Länsstyrelsen i Örebro län. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 september I den slutrapport som Länsstyrelsen i Örebro lämnade till regeringskansliet i september 2015 föreslås att flera indikatorer tas bort då de sannolikt inte tillräckligt knyter an till länsstyrelsernas insatser och beroende på att de har ett dåligt stöd bland länsstyrelserna. För några indikatorer föreslås mindre justeringar. I rapporten föreslås också att länsstyrelserna får ett nytt uppdrag att utarbeta nya indikatorer för de som föreslås tas bort och eventuellt för nya 16

17 områden som tidigare inte haft indikatorer. Den viktigaste slutsatsen är att nya indikatorer måste ha en starkare koppling till länsstyrelsernas verksamhet och vara ordentligt förankrade hos länsstyrelserna. Denna del av rapporten kommer regeringskansliet att återkomma till senare. De förslag till förändringar av indikatorerna som redovisats i rapporten till regeringskansliet ska gälla från och med årsredovisningen för 2015, se vidare under respektive verksamhetsavsnitt. Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2015 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter. 17

18 Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelseinstruktionens 2 är själva kärnan för Länsstyrelsens arbete för en positiv utveckling av Stockholms län. Arbetet sker med bredd, djup och innehåll vilket innebär: kunskap genom samordning och tillsyn främja genom avvägning och samverkan förmågan att i myndighetsutövningen balansera lagstiftning och utveckling i samma mening Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen i Stockholms län har under verksamhetsåret 2015 verkat för att nationella mål fått genomslag i länet samtidigt som hänsyn tagits till regionala förhållanden och förutsättningar. Stockholms län är Sveriges huvudstadsregion och tillväxtmotor. För att fortsatt stärka den rollen driver Länsstyrelsen i bred förankring med länets olika aktörer inom näringsliv, akademi och offentlig sektor ett samordnat arbete kring länets fem större strategiska utmaningar. Dessa utmaningar genomsyrar Länsstyrelsens samlade arbete alltifrån internt förbättringsarbete, till länstransportplan och strukturfondsarbete. Återrapporteringen av detta sker genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsens utgångspunkt är att utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser vilket också innebär att främja länets utveckling i ett långsiktigt och hållbart perspektiv. Fokus i det arbetet kretsar kring de fem utpekade strategiska utmaningarna. Väl utvecklade interna rutiner för att fånga komplicerade frågeställningar bland annat inom PBL-området och i det externa arbetet genom att säkerställa stabila regionala plattformar där regionens aktörer har en gemensam arena att diskutera och samordna sina insatser för att främja regionens utveckling är två arbetssätt kopplade till utmaningarna. Det externa arbetet redovisas mer utförligt under nästa avsnitt. Länsstyrelsen har under året fortsatt det interna utvecklingsarbetet bland annat genom att i tidiga skeden av komplicerade ärenden ha så kallade förberedande beredningsmöten där alla potentiella knäckfrågor lyfts fram för att så tidigt som möjligt kunna skapa förutsättningarna för väl avvägda beslut. I PBL-frågor arbetar Länsstyrelsen sedan flera år utifrån sex punkter i syfte att såväl samordna olika samhällsintressen som att främja länets utveckling. Den övergripande ambitionen är att halvera tiden från idé till färdig bostad. 1. Handläggningstiderna för byggnadsoch planärenden ska förkortas. 2. Avvägningarna mellan olika intressen behöver förändras till förmån förbostadsbyggande. 3. Fler och bättre kunskapsunderlag. 4. Information och utbildning till kommunerna i PBL. 5. Arena för kunskapsförmedling. 6. Koppling till andra utmaningar. Frågor inom ramen för ovanstående är dagligen aktuella och Länsstyrelsens ambition är att med råd och stöd underlätta för kommunerna i planarbetet samtidigt som Länsstyrelsen med stöd av flertalet nationella myndigheter ska beakta frågor av riksintresse och bidra till att hitta lösningar på olika markkonfliktfrågor. Det tvärsektoriella arbetet präglas av att sammanlänka kompetenser från olika kunskapsområden och med olika regionala aktörer. Nedan följer några exempel på detta som samtidigt syftar till att främja länets utveckling. 18

19 Länsstyrelsen har i samarbete med FSKF (Föreningen Storstockholms Kultur- och Fritidschefer) anordnat två seminarier om kulturdriven tillväxt och samhällsplanering. Målgrupp för seminarierna var personer som arbetar med kultur, näringslivs- eller samhällsplaneringsfrågor i länet. Tillsammans har man utforskat hur fysisk planering, tillväxtplanering och särskilt kulturplanering samspelar samt hur kultursektorn och de kreativa näringarna kan bidra till att stärka visionen om ett hållbart samhälle. Syftet med seminarierna har varit att utbyta kunskap och erfarenheter samt hitta gemensamma utgångspunkter och nya ingångar in i de olika planeringsprocesserna. Arbetet fortsätter med seminarier under 2016 med tema. Hållbar stadsutveckling Det senaste decenniets starka befolkningsutveckling i regionen och den omfattande utbyggnaden av bostäder och infrastruktur gör att miljöfrågorna blir alltmer integrerade i tillväxtarbetet i Stockholmsregionen. För att långsiktigt minska klimatpåverkan, utsläpp av växthusgaser samt minska energianvändningen fordras sammanhållna strategiska satsningar på miljöområdet som inbegriper forskning, innovation och näringslivsutveckling. Stockholmsregionen har en stor och konkurrenskraftig miljötekniksektor samt starka lärosäten och forskningsmiljöer. De utmaningar som identifierats i denna skärningspunkt adresseras bland annat inom ramen för strukturfonderna. Under 2015 har tvärsektoriella workshoppar genomförts i mobilisering och förberedelser inom Regionalfonden för att främja utveckling, användning och tillämpning av koldioxidsnål teknik. Aktörer från akademi, näringsliv samt offentlig och ideell sektor planerar sektorsövergripande insatser där offentliga investeringar kommer genomföras de kommande åren. Här finns stor potential att både främja en långsiktigt hållbar utveckling och stimulera ny kunskap, tillväxt och arbetstillfällen i Stockholmsregionen Ytterligare exempel på insatser där nationella mål och regionala utvecklingsbehov bryts mot varandra: Handlingsplanen för klimatanpassning, Ett robust samhälle, ger en överblick över regionens största utmaningar och fyra särskild prioriterade inriktningar beskrivs. Den ska ses som ett stöd och en vägledning för att komma igång med arbetet och för att kunna prioritera bland åtgärder. I handlingsplanen föreslås ett flertal åtgärder där Länsstyrelsen ansvarar för att ta fram kunskapsunderlag. Flera av dessa har tagits fram under året, till exempel rekommendationer för lägsta bebyggelsenivå och skyfallskartor. Mälarens och Saltsjöns framtid är en av Mälarregionens strategiskt mest angelägna frågor. Förutom vattnets kvalitet handlar det om samhällets möjlighet att på ett hållbart sätt kunna utvecklas kring Mälaren och Saltsjön. Länsstyrelsen har tillsammans med övriga Mälarlän lyft upp frågan till regeringsnivå i olika omgångar och dialogen fortsätter även på den egna myndigheten. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen arbetar inom ramen för det så kallade tillväxtuppdraget med fem stora utmaningar som tillsammans är helt avgörande för Stockholms läns framtid: bostäder infrastruktur (trafik, VA-frågor och bredband) klimat och energi innovationskraft arbetsmarknad och kompetensförsörjning Dessa fem områden kommer att vara prioriterade i Länsstyrelsens och regionens framtida regionala tillväxtarbete till och med år Arbetet med att ta fram dessa prioriterade områden genomfördes i bred samverkan med flera aktörer i länet. Prioriteringarna har förankrats politiskt i Stockholms läns landstings utskott för tillväxt och regionplanering, Kommunförbundet i Stockholms läns styrelse, 19

20 Strukturfondspartnerskapet i Stockholms län samt i kommunstyrelsen i Stockholms stad. I processen deltog även representanter för näringsliv, arbetstagarorganisationer, det civila samhället, akademin och de statliga myndigheterna. Genom detta arbete har Länsstyrelsen bidragit till ett stabilt fundament för regionens aktörer att arbeta med gemensamma målbilder och prioriteringar. Under det gångna verksamhetsåret har arbetet fortskridit via de regionala plattformar som formats kring utmaningarna och som utgör den regionala basen för utvecklingsarbetet. Exempel på detta är det regionala arbetsmarknadsrådet som också utgör arena för den regionala kompetens-plattformen där fokus har legat på kompetensförsörjningen, där bland annat IT-sektorn har varit ett prioriterat område. Några av de regionala samarbeten Länsstyrelsen deltar i är: Stockholm IT Region, vars syfte är att öka utbytet mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi kring IT-relaterade frågor Open Lab, vars syfte är att bidra med förslag till lösningar på komplexa samhällsfrågor för den växande regionens genom nya interdisciplinära samarbeten mellan traditionella kunskapsområden Stockholm Archipelago, vars syfte är att utveckla Stockholms skärgård till ett internationellt besöksmål Connect, vars syfte är att öka den internationella tillgängligheten genom att fler direktlinjer etableras till och från Arlanda (Sedan arbetet inleddes har 13 nya direktlinjer öppnats.) Södertälje Science Park, som är en utvecklings- och mötesplats för forskning, innovation och utbildning inom hållbar produktion, Life science och hållbara livsmedel, där näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar Urban ICT Arena (Kista), en öppen arena för samverkan och teknisk utveckling och integration i urbana miljöer där digitaliseringens möjligheter för framtid och samhällsutveckling kan utvecklas, testas och demonstreras. SWElife, ett strategiskt innovationsområde som tillkom på initiativ av Länsstyrelsen. Lunds universitet som koordinerar arbetet och där Länsstyrelsen och landshövdingen bland annat deltar i styrgruppen. Inom infrastrukturområdet finns sedan lång tid väl etablerade samarbeten mellan regionens aktörer och gemensamma inspel till den nationella nivån kring inriktning och behov av transportinfrastruktur är självklarheter. Sambandet mellan transportinfrastruktur och bostadsbyggande är särskilt påtagligt i en region som växer med mer än personer per år. En befolkningsökning som är nödvändig för att regionen ska klara den framtida kompetensförsörjningen samtidigt som en så kraftig befolkningsökning ställer krav på klimatsmarta lösningar både när det gäller transportinfrastruktur och bostasbyggandet. Det kan både handla om utbyggnad av kollektivtrafiken, bättre samspel mellan olika trafikslag, smarta trafikstyrningssystem med mera. Det handlar också om att främja cykelanvändandet både utifrån ett trängselperspektiv men också som en folkhälsofråga. I den regionala cykelplanen för Stockholms län identifierades målet att cykeltrafiken i länet år 2030 ska utgöra 20 procent av det totala resandet. Målet ska nås genom en kraftfull utbyggnad av cykelstråk i Stockholms län, ett slags huvudleder för cyklister. Länsstyrelsen deltar i den regionala arbetsgrupp som håller ihop arbetet med cykelstråken och deltar bland annat i arbetet med att ta fram det regionala cykelbokslutet. Vi har ett särskilt ansvar att sammankalla till konferenser och seminarier. Det regionala cykelbokslutet ska tas fram årligen. I oktober 2015 presenterades det första bokslutet som visar att andelen som cyklar ökar, men att infrastrukturen inte hänger med i samma takt. Mätningar visar bland annat att nästan en miljon cyklister passerade Stockholms stadstullsnitt i maj, vilket är en ökning med tre procent från år 20

21 2012. Samtidigt visar bokslutet att endast 25 kilometer av det regionala cykelvägnätet byggdes ut under För att nå målet om ett fullt utbyggt nät och en 20 procentig cykelandel senast år 2030 måste utbyggnadstakten vara minst 50 kilometer per år. Länsstyrelsen lämnar sedan ett antal år tillbaka en samlad rapport till regeringen under namnet, Full fart framåt. Rapporten redovisar tillståndet i länet inom en mängd olika områden men lyfter också fram olika frågeställningar som det finns anledning att rikta särskild uppmärksamhet på. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346). Tillsynsverksamheten bedrivs inom en mängd olika områden och är ett redskap för att både verka för att nationella mål får genomslag och att främja länets utveckling. Arbetet består grovt sett i två typer av tillsyn, dels den aktiva och direkta tillsynen och dels genom tillsynsvägledning där Länsstyrelsen bistår med kunskapsunderlag för att bland annat kommunerna ska kunna bedriva en effektiv tillsyn. Tillsyn har under året bedrivits inom cirka 30 områden, bland annat i form av tillsynsbesök, utbildnings- och informationsinsatser. I flera fall sker utvecklingen av metoder med mera inom tillsynen inom ramen för samverkansprojekt med andra länsstyrelser, statliga myndigheter och/eller relevanta regionala och kommunala aktörer. Särskilt kan nämnas arbetet med tillsyn och tillsynsvägledning. Detta är ett exempel på hur barnperspektivet kan lyftas in i den traditionella myndighetsutövningen. Tillsynsvägledning och uppföljning enligt plan- och bygglagen Tillsynsvägledning och uppföljning enligt planoch bygglagen i Stockholms län har behovet av vägledning i plan- och bygglagen (PBL) fortsatt varit stort under Länsstyrelsen har kontinuerligt tagit fram planeringsunderlag i syfte att möjliggöra en smidig samhällsutveckling i länet samt för att underlätta för kommunerna i att göra rätt i planeringsprocessen. Länsstyrelsen har under 2015 besökt länets samtliga kommuner för att följa upp kommunerna utveckling och tillämpning av PBL. Vid besöket har även anpassad rådgivning och vägledning erbjudits. Även kommunbesök med fokus på detaljplaner har återupptagits under Samråds- och granskningsyttrandena har under året förbättras. Detta är de mest tydliga exempelet där tillsyn och tillsynsvägledning samspelar med nationella mål och främjandet av länets utveckling. Ytterligare information och resultat inom dessa områden framgår under varje sakområde längre fram i årsredovisningen. Förorenade områden I Länsstyrelsens arbete med inventering av förorenade områden görs riskbedömning och riskklassning bland annat utifrån nuvarande markanvändning. Bostäder, förskolor och parkmark höjer riskklassen. I myndighetens tillsynsvägledningsuppdrag mot länets kommuner verkar vi för ett mer restriktivt synsätt avseende krav på bland annat försiktighetsåtgärder i områden där barn vistas. 21

22 Övrig förvaltning VOLYMER OCH KOSTNADER AVSER VERKSAMHET 20* OCH 21* Årsarbetskrafter män 1) 9,44 11,41 9,08 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 39,41 43,88 42,06 Andel av totala 13,01 14,23 13,60 årsarbetskrafter (%) 1) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 2) Andel av totala verksamhetskostnader (%) Antal ärenden, inkomna och upprättade 12,75 15,91 13, Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 206, Stiftelser 3) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 211, Kameraövervakning 4) ) 1 årsarbetskraft = timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B 3) Nöjdindex för verksamhet 206 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 4 deltagande länsstyrelser är 67. 4) Nöjdindex för verksamhet 211 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 8 deltagande länsstyrelser är 61. Kommentarer till tabellen Antal ej beslutade ärenden äldre än två år har ökat jämfört med tidigare år. Ökningen består till övervägande del av deponerade eller nedsatta medel vilka kan vara öppna i upp till och med elva år från sista nedsättning. Minskningen av antalet årsarbetskrafter hänför sig dels till valet 2014, dels till att flera medarbetare slutat eller tagit tjänstledigt De minskade kostnaderna med drygt 10 miljoner kronor beror till större delen på de kostnader myndigheten hade under valåret I brukarundersökning uppnådde vi nöjdindex 55 för stiftelser, vilket understiger riksgenomsnittet på 67. Våra förbättringsområden är inom områdena möjlighet att nå oss på telefon, svarstid beträffande e-post, handläggningstid samt lätthet att hitta på vår hemsida. Inom kameraövervakning blev resultatet från undersökningen ett nöjdindex på 66, vilket är strax över rikssnittet på 61. Våra medarbetare är duktiga på bemötande men våra kunder önskar att vi är mer lyhörda. Vi har ett förbättringsområde vad gäller nåbarheten på telefon. Våra kunder anser att de får den information de behöver, vilket de kan få genom exempelvis e- post eller vår hemsida. Länsstyrelsen lägger stor vikt vid att genomföra förbättringsarbete generellt på myndigheten. Inom området stiftelser har det arbetet bland annat resulterat i ett bekräftelsebrev som skickas ut per automatik till avsändaren vid inlämnade av en ansökan. När det gäller hemsidan så har vi tagit fram ett FAQ (frågor och svar) som kommer publiceras på hemsidan våren 2016, där sökanden kan få svar på många av sina frågor utan att ta personlig kontakt med Länsstyrelsen. Detsamma gäller för kamerabevakning. I nästa års Brukarundersökning kan vi se om de åtgärderna har gett önskvärd effekt. Lönegaranti Under 2012 koncentrerades bland annat lönegarantihanteringen till sju länsstyrelser, varav Länsstyrelsen i Stockholm är en. Den tidigare trenden med stora lönegarantiutbetalningar bröts under 2014, när såväl antalet konkurser och rekonstruktioner som antalet personer som ingick i dessa minskade. Den vikande trenden har fortsatt under I genomsnitt görs tre utbetalningar per person enligt vår uppskattning. Länsstyrelsen i Stockholm betalar ut cirka 40 procent av all lönegaranti i Sverige. 22

23 ÅR Antal företag i konkurs eller rekonstruktion i Stockholm där lönegaranti betalas Antal personer som fick lönegaranti Deponering Inom ärendegruppen övrig förvaltning ingår deponeringar. Denna grupp delas upp i deponering av pengar eller medel för inlösta aktier samt av deponering för hyra eller arrende. Sedan 2012 är ärenden om deponering av pengar koncentrerade till sju länsstyrelser varav Länsstyrelsen i Stockholm är en. Vi handlade under 2014 deponeringar till ett värde av drygt 115 miljoner kronor, och under 2015 till ett värde av 168 miljoner kronor. När elva år förflutit och ingen gjort anspråk på deponerade medel utbetalas dessa till staten. För 2015 uppgick beloppet som Länsstyrelsen återbetalade till 200 tkr, att jämföra med 2014 då motsvarande belopp uppgick till drygt 1,7 miljon kronor. Kameraövervakning Det totala antalet inkomna ansökningar och anmälningsärenden som gäller kameraövervakning har ökat något jämfört med år Den nya lagen innebar bland annat att övervakning i parkeringshus förenklades genom anmälningsplikt för kameror som har till enda syfte att förebygga, avslöja och utreda brott. Under året har Länsstyrelsen i Stockholms sett en trend i ett ökat antal ärenden avseende ansökan om tillstånd för kameraövervakning i parkeringshus. Anledningen är ny teknik som innebär att parkeringsövervakning, och efterföljande fakturering, sker med hjälp av kameraövervakning. Under året har frågan om kameraövervakning från drönare och dash-cams varit högaktuell och myndigheten har fått många frågor med anledning av detta. Länsstyrelsen har överklagat ett ärende till kammarrätten avseende kameraövervakning från drönare vid evenemang. Länsstyrelsen begärde att Kammarrätten skulle pröva frågan, även om evenemanget redan ägt rum, eftersom det är av vikt för att vägleda rättstillämpningen. Kammarrätten avskrev målet från vidare handläggning med anledning av att aktuell tävling redan ägt rum. Bevakning Länsstyrelsen har under året handlagt ansökningar om godkännande för att få arbeta i auktoriserat bevakningsföretag. Det är en ökning med cirka 500 ärenden jämfört med Ökningen beror till viss del på ansökningar för praktikanter från Säkerhetsgymnasiet. Därutöver har godkännanden för anställning i bevakningsföretag återkallats. Återkallelserna beror på brottslighet eller att man inte lyckats få ett nytt jobb inom bevakningsbranschen inom tre månader. Under året har myndigheten auktoriserat elva bevakningsföretag och två utbildningsföretag. Sju stycken har fått sin auktorisation återkallad. Penningtvätt Inom området tillsyn av åtgärder mot penningtvätt och finansering av terrorism har vandelsprövningar och fem inspektioner av kontanthandeln genomförts. 23

24 Andra väsentliga prestationer och resultat Tillsyn Bevakningsföretag I enlighet med lagkravet för tillsyn av bevakningsföretagen tas en tvåårig inspektionsplan fram vilken fullföljs genom årets tillsynsplan. Under året har ett rikstäckande bevakningsföretag inspekterats vid femton platsbesök i fjorton olika städer i riket. Därutöver har ytterligare 19 bevakningsföretag inspekterats, varav fem hade brister som ledde till föreläggande om åtgärd. Urvalet har utgått från en risk- och konsekvensanalys med bedömningsfaktorer som exempelvis tidpunkt för senaste inspektion, omvärldsanalys, inkomna klagomål samt brister i lämnade verksamhetsredogörelser. Platsbesöken har även inneburit att företagen fått möjlighet att ställa frågor om regelverket vilket haft god preventiv effekt. De klagomål som inkommit har hanterats enligt enhetens klagomålsrutin. Årets laglydnadsprövning av personer har efter bearbetning samt risk- och konsekvensanalys resulterat i 21 ärenden. Arbetet med återkallelse av inaktiv personal, så kallade tremånadersåterkallelser, har skett löpande. Gruppen har under året haft flera omfattande prövningsärenden i domstol, varav ett mycket stort mål i Kammarrätten. Överförmyndare Länsstyrelsen i Stockholm har tillsyn över 53 kommuners överförmyndarverksamheter, fördelade på 37 överförmyndare/överförmyndarnämnder. Bland verksamheterna finns kommuner som har mindre än invånare och en kommun som har ungefär invånare. Skillnaderna i förutsättningar för verksamheterna är mycket stora och därmed även förutsättningarna för Länsstyrelsens tillsyn. Under året har 31 tillsynsbesök genomförts hos kommuner i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Gotlands och Södermanlands län. I majoriteten av rapporterna från tillsynsbesöken har kritik framförts mot en eller flera delar av överförmyndarens/överförmyndarnämndens verksamhet. I vissa fall rör det sig om kritik mot handläggningen i enstaka akter och i vissa fall rör det sig om mer allvarliga brister i verksamheten. Vi har bedömt att de sex verksamheter som inte besöktes under 2015 var uppenbart obehövliga att besöka. En muntlig och skriftlig hantering av klagomål pågår löpande vilket periodvis har inneburit omfattande kontakter med ställföreträdare och huvudmän. Länsstyrelseinstruktion 4 1. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också de allmänna valen När en ledamot eller ersättare avgått från kommun- och landstingsfullmäktige gör Länsstyrelsen en ny sammanräkning. Under 2015 har hittills 170 nya sammanräkningar genomförts. I samband med omvalet i Båstad besökte våra valhandläggare Länsstyrelsen i Skåne län. Handläggarna tog del i den slutliga sammanräkningen och fick en inblick i de rutiner och manualer som Länsstyrelsen i Skåne län använder. Länsstyrelseinstruktion 6 8. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län är ansvariga för viss tillsyn enligt förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Financial Action Task Force:s (FATF) utvärdering av Sverige 2016 har påverkat årets planering av tillsynsinsatser inom området. Med anledning av utvärderingen fick länsstyrelserna i uppdrag att utvärdera Länsstyrelsens effektivitet vid tillsyn av penningtvätt och finansering av terrorism, vilket resulterat i en rapport som i våras inlämnades till Regeringskansliet. Den 24

25 kommande utvärderingen har inneburit en hel del utvecklingsarbete, exempelvis riskanalyser av våra tillsynsobjekt samt effektiviseringsarbete såsom plan för hur lagändringar som ger oss utökade sanktionsmöjligheter ska implementeras i verksamheten. Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansering av terrorism har till viss del ändrats från den 1 augusti 2015 vilket medfört att vi uppdaterat Länsstyrelsens föreskrifter. Genom ändringarna i penningtvättslagen har länsstyrelserna fått nya verktyg, vilket ger oss möjlighet att agera med större kraft. En medarbetare har sedan i våras deltagit i utredningen Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, Fin 2014: Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne och Norrbottens län prövar frågor om auktorisation och godkännande samt utövar tillsyn enligt lagen (2010:1933) om auktorisation av delgivningsföretag. Under året har Länsstyrelsen auktoriserat tre nya delgivningsföretag, vilket ska jämföras med att Länsstyrelsen sedan den nya lagen trädde i kraft 1 april 2010 auktoriserat nio företag, varav flertalet under Vi har även godkänt helt ny delgivningspersonal samt påoch avanmält tidigare godkänd personal. Även ett antal återkallelser har gjorts på begäran av bolagen. Vi har besökt två delgivningsföretag i syfte att skapa en större förståelse för branschen och för att ge myndigheten tillfälle att presentera sig. Ärenden som genererats via den årliga laglydnadsprövningen har handlagts. Inkommande klagomål samt frågor har hanterats i enlighet med enhetens klagomålsrutin. 12. Länsstyrelsen i Stockholms län är centralmyndighet för internationella delgivningsfrågor samt mottagande organ för vissa ansökningar om bistånd med delgivning i Sverige på utländsk begäran. Förordning (2013:981). Länsstyrelsen har nu i två år varit centralmyndighet, vilket har fungerat övervägande väl. Att hantera ärendena inom stipulerad tid har dock varit en utmaning. För att uppnå målen pågår ett arbete med att se över rutiner och arbetssätt. Under året har Länsstyrelsen hanterat ansökningar om bistånd med delgivning i Sverige på begäran av utländska myndigheter. Av dessa avser 564 ansökningar delgivning på begäran av nordiska myndigheter. 25