Studiehandledning till Lev i tiden - Psykologi 1 av Katri Cronlund, Sanoma Utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiehandledning till Lev i tiden - Psykologi 1 av Katri Cronlund, Sanoma Utbildning"

Transkript

1

2 Studiehandledning till Lev i tiden - Psykologi 1 av Katri Cronlund, Sanoma Utbildning Studiehandledningen omfattar 15 studieenheter med olika arbetsuppgifter. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen genom förslag på varierande uppgifter. De 15 studieenheterna är: - Psykologi som vetenskap - Det biologiska perspektivet - Det psykodynamiska perspektivet - Behaviorismen och inlärning - Det humanistiska perspektivet - Det kognitiva perspektivet - Behov och känslor - Perception och minne - Utveckling - Personlighet - Socialpsykologi - Kommunikation - Stress och kriser - Psykisk ohälsa - Behandling av psykisk ohälsa I varje studieenhet finns: - Nyckelord - Fakta, som ger en kort inledning till varje avsnitt. - Studiearbete, som beskriver uppgifterna. De är tänkta att göras i liten grupp och redovisas muntligt eller skriftligt i gruppen eller för läraren. För mer information kontakta: Anja Aronsson Studiehandledningen får kopieras. 1 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

3 PSYKOLOGI Gy11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta till att de studerande utvecklar kunskaper om de komplexa faktorer som påverkar beteende, känslor och tankar hos människan både som individ och tillsammans med andra. De studerande ska ges möjlighet att utveckla förståelse av olika psykologiska perspektiv och deras betydelse för helhetssynen på människan. Undervisningen ska även bidra till att de studerande utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till olika psykologiska perspektiv och deras förklaringsmodeller. Den ska också leda till att de studerande utvecklar kunskaper om psykologins historiska framväxt och dess inverkan på och påverkan av samtiden. Undervisningen ska ge de studerande möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom. De studerande ska även ges möjlighet att studera och jämföra människors levnadssätt och beteenden för att utveckla förståelse av, tolerans för och förmåga att värdesätta olikheter. Undervisningen ska de studerande möjlighet att reflektera över olika psykologiska fenomen och perspektiv i relation till egna erfarenheter. Genom detta ska de studerande ges möjlighet att utveckla förståelse av människans och ämnets komplexitet. I undervisningen ska de studerande också ges möjlighet att utföra enkla experiment och observationer samt reflektera över resultaten. Undervisningen i ämnet psykologi ska de studerande förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling. Förståelse av relation mellan psykologins utveckling och samhällsutvecklingen. 2. Kunskapen om mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv samt förmåga att relatera dessa kunskaper till egna erfarenheter. 3. Förmåga att kritiskt granska, jämföra och reflektera över olika psykologiska perspektivs styrkor och svagheter. 4. Kunskaper om arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa. 5. Kunskaper om mänskliga beteenden, värderingar och föreställningar i olika sammanhang. 6. Förmåga att använda och värdera olika psykologiska teorier och modeller. 2 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

4 Kursen Psykologi 1 omfattar punkterna 1 5 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidigare förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar. Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information. Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas. Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering. Kurser i ämnet Psykologi 1, 50 poäng Psykologi 2 a, 50 poäng som bygger på kursen psykologi 1 Psykologi 2 b, 50 poäng som bygger på kursen psykologi 1 3 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

5 Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för delar av den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling. Eleven redogör översiktligt för begränsade delar av kognitionspsykologins, den biologiska psykologins och socialpsykologins förklaringar till mänskliga beteenden, känslor och tankar. I samband med det för eleven enkla resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven värderar med enkla omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvärde och för enkla resonemang om deras betydelse för helhetssynen på människan. Eleven redogör översiktligt för arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa. Dessutom för eleven enkla resonemang om hur människan påverkas och formas tillsammans med andra i olika sociala sammanhang och ger exempel på det. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för delar av den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling. Eleven redogör utförligt för delar av kognitionspsykologins, den biologiska psykologins och socialpsykologins förklaringar till mänskliga beteenden, känslor och tankar. I samband med det för eleven välgrundade resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven värderar med enkla omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvärde och för välgrundade resonemang om deras betydelse för helhetssynen på människan. Eleven redogör utförligt för arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa. Dessutom för eleven välgrundade resonemang om hur människan påverkas och formas tillsammans med andra i olika sociala sammanhang och ger exempel på det. 4 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

6 Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för delar av den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling. Eleven redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av kognitionspsykologins, den biologiska psykologins och socialpsykologins förklaringar till mänskliga beteenden, känslor och tankar. I samband med det för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven värderar med nyanserade omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvärde och för välgrundade och nyanserade resonemang om deras betydelse för helhetssynen på människan. Eleven redogör utförligt och nyanserat för arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa. Dessutom för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om hur människan påverkas och formas tillsammans med andra i olika sociala sammanhang och ger exempel på det. 5 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

7 Studieenhet 1 Psykologi som vetenskap sid Nyckelord Psykologi Grundforskning Tillämpad forskning Experiment Observation Frågeformulär Intervju Forskningsetik Psykiatri Psykologiska perspektiv Det biologiska perspektivet Behaviorismen Det psykodynamiska perspektivet Det humanistiska perspektivet Det kognitiva perspektivet Fakta Psykologins historia Vilka tankar fanns för länge sedan om människans beteende? Frågor om människans beteende har i alla tider väckt intresse. Läs om psykologins historia på s.14. Tre pionjärer Hur började den moderna psykologin? Några av dem som haft stor betydelse för psykologins utveckling är Wilhelm Wundt, John B. Watson och Sigmund Freud. Läs om tre pionjärer på s Psykologin i Sverige När etablerades psykologin i Sverige? Torsten Husén blev en nyckelperson. Läs om psykologin i Sverige på s Psykologisk forskning Hur får forskarna fram kunskap om människans beteende? Inom psykologin används många metoder. Läs om psykologisk forskning på s Tillämpad psykologi Hur används kunskaper i psykologi i arbetslivet? Många yrkesgrupper har nytta av dem i sitt arbete. 6 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

8 Läs om tillämpad psykologi på s Psykologi och psykiatri Vilka vetenskapliga discipliner ligger nära psykologi? Psykologi har beröringspunkter till exempel med medicin och kan ibland blandas ihop med psykiatri. Läs om psykologi och psykiatri på s. 24. Psykologiska perspektiv Hur kan människans beteende tolkas? Det kan ses ur olika psykologiska perspektiv. Läs om perspektiv och områden på s Läs sammanfattningen på s. 25. Studiearbete Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. Svara på 1. Vad betyder ordet psykologi? 2. Vad är psykologi? 3. Hur delade Platon in psyket? 4. Vilka personlighetstyper beskrev Galenos? 5. Vad är de tre pionjärerna som beskrivs i boken, kända för? 6. Vad var tecken på att psykologi blev ett självständigt ämne i Sverige? 7. Vad menas med grundforskning och tillämpad forskning inom psykologi? 8. Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med att använda experiment, observation eller intervju som metod vid forskning? 9. Ge exempel på hur kunskaper i psykologi tillämpas i arbetslivet. 10. Vad är skillnaden mellan psykologi och psykiatri? 11. Vad menas med ett psykologiskt perspektiv? 12. Vilka är de fem perspektiv som tas upp? Arbeta vidare med boken 1. På bilden s. 13 ser man hur en patient visas upp inför en stor grupp läkare. Hur tror du att personerna på bilden upplever situationen? 2. På bilden s. 22 testas en fånge med lögndetektor. Kan resultatet påverkas av annat än om fången talar sanning eller inte (om vi utgår ifrån att det går att mäta med en lögndetektor)? 3. Läs rutan om placeboeffekten på s. 20. Vilken typ av forskningsmetod handlar det om? 7 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

9 Diskutera med andra 1. Vad är det som gör psykologi intressant? 2. Hur kan du ha nytta av psykologi i vardagslivet och i yrkeslivet? 3. Hur skulle man kunna försvara att göra experiment med djur eller med barn? Uppgifter 1. Ta reda på någon färsk studie inom psykologi. Beskriv vad den handlar om och hur den har gjorts. Information kan du hitta till exempel i populärvetenskapliga tidskrifter, i tv- eller radioprogram om vetenskap och på internet. 2. Ett ämne som inte tas upp i boken är parapsykologi, som många inte ser som en del av den vetenskapliga psykologin. Ta reda på vad parapsykologi handlar om. 8 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

10 Studieenhet 2 Det biologiska perspektivet sid Nyckelord Evolutionsteori Det naturliga urvalet Evolutionspsykologi Ärftlighet Gen Neuropsykologi Det centrala nervsystemet Hjärnhalvor Hjärnbalken Nervceller Synapser Signalsubstanser Fakta Det naturliga urvalet Varför har vissa egenskaper utvecklats hos människan? Det naturliga urvalet är ett av svaren enligt evolutionsteorin och evolutionspsykologin. Läs om det naturliga urvalet på s Ärftlighet Kan egenskaper vara ärftliga? Gener som överförs från föräldrar till barn kan vara dominanta eller recessiva. Läs om ärftlighet på s. 28. Neuropsykologi Vilken roll spelar hjärnan och dess funktioner för människans beteenden? Inom neuropsykologin studeras hjärnan och bland annat signalsubstansernas funktion. Läs om neuropsykologi på s Hjärnan och hormonerna Hur påverkas hjärnan av hormoner? Forskning visar att beteenden påverkas till exempel av testosteron. Läs om hjärnan och hormonerna på s. 31. Hjärnhalvorna Vilka uppgifter har hjärnans två halvor? Den vänstra hjärnhalvan och den högra hjärnhalvan är specialiserade på olika uppgifter. Läs om hjärnhalvorna på s. 33. Läs sammanfattningen på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

11 Studiearbete Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. Svara på 1. Vad menade Darwin med det naturliga urvalet? 2. Hur kan beteenden utvecklats enligt evolutionspsykologin? 3. Hur upptäckte Mendel att egenskaper kan ärvas? 4. Hur ärvs ögonfärg? 5. Varför är tvillingstudier användbara när det gäller ärftlighet? 6. Vad studerar neuropsykologin? 7. Vad är speciellt för den mänskliga hjärnan? 8. Hur överförs signalerna i hjärnan? 9. Vilka funktioner har signalsubstanserna? Ge exempel. 10. Hur kan hjärnan påverkas av hormoner? Ge ett exempel. 11. Hur kom Sperry på att hjärnhalvorna inte har samma uppgifter? 12. Vilka uppgifter har den högra hjärnhalvan, vilka har den vänstra hjärnhalvan? Arbeta vidare med boken 1. På s. 26 finns en bild på hur Darwin bedrev forskning. Hur skulle du beskriva hans forskningsmetod, utifrån hur du tror att han gjorde? 2. Bilden på s. 32 visar något om hjärnhalvornas uppgifter. Vad? 3. Läs rutan om Phineas Gage på s. 30. I vilka andra situationer tror du kan liknande fenomen förekomma? Diskutera med andra 1. Vilka likheter brukar du se mellan föräldrar och barn? 2. Anser du att det finns en koppling mellan mäns och kvinnors beteende och hjärnhalvornas funktion? 3. Vilka fördelar/nackdelar har det biologiska perspektivet? 10 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

12 Uppgifter 1. Enligt boken har den högra och vänstra hjärnhalvan olika uppgifter. Beskriv vilka beteenden och egenskaper en påhittad person som domineras av sin högra hjärnhalva och en som domineras av sin vänstra hjärnhalva skulle visa upp. 2. Reflektera över följande exempel utifrån ett biologiskt perspektiv. Hedvig är 14 år. Det senaste halvåret har hon gått ner kraftigt i vikt och skolsköterskan har uppmärksammat detta och tar kontakt med hennes föräldrar. Skolsköterskan vill ordna en remiss till en anoreximottagning. Hedvig har höga betyg, hon är en duktig tennisspelare och tränar sex gånger i veckan. Hennes föräldrar är välutbildade och har inga ekonomiska problem. Hedvigs mamma är chefsekonom på en stor bank, styvfadern har ett eget företag. Hedvigs biologiska pappa dog i en svår och långvarig sjukdom när hon var tre år. Hedvig har inga syskon och man skulle kunna säga att hon är hela släktens ögonsten. 11 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

13 Studieenhet 3 Det psykodynamiska perspektivet sid Nyckelord Psykoanalys Jaget Detet Överjaget Realitetsprincipen Det omedvetna Det medvetna Libido Oidipuskonflikt Försvarsmekanism Fakta Freud och psykoanalysen Hur är psyket uppbyggt enligt Freud? Psyket består av tre strukturer och en del av vårt psyke är omedvetet. Läs om Freud och psykoanalysen på s Freuds teori om utveckling Hur påverkas utvecklingen? Enligt Freud sker utvecklingen i fem olika faser, som styrs av hur libidon tillfredsställs. Läs om Freuds teori om utveckling på s Jagets försvar Hur kan vi skydda oss från ångest? Jaget tar till försvarsmekanismer när vi upplever inre konflikter eller känner ångest. Läs om jagets försvar på s En omfattande teori Vad består Freuds teori? Psykoanalysen är grunden till det psykodynamiska perspektivet. Läs om en omfattande teori på s. 46. Läs sammanfattningen på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

14 Studiearbete Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. Svara på 1. Vad är särskilt med Freuds teori? 2. Vilka tre strukturer består psyket av? 3. Vilka funktioner har de tre strukturerna? 4. Vad kan det innebära om de tre strukturerna inte utvecklas som de ska? 5. Vad finns i det medvetna och i det omedvetna? 6. Vilken funktion har censuren? 7. På vilket sätt tillfredsställs libidon enligt Freud? 8. Vilka fem faser ingår i Freuds utvecklingsteori? 9. Hur uttrycks det i barnets beteende att lustprincipen styr den orala fasen? 10. Hur utvecklas barnets könsidentitet? 11. Vilken uppgift har försvarsmekanismerna? 12. Vilken betydelse har psykoanalysen för det psykodynamiska perspektivet? Arbeta vidare med boken 1. Vad uttrycker barnet på bilden på s. 42? 2. Bilden på s.43 visar två tonåringar. Vad tror du att de tänker på? 3. Läs rutan om Sigmund Freud på s. 35. Finns det något i hans bakgrund som förklarar varför han blev en sådan auktoritet? Diskutera med andra 1. Vad kan det vara för upplevelser och erfarenheter som hålls i det omedvetna och varför? 2. Vilka beteenden kan tyda på att utvecklingen inte skett enligt Freuds utvecklingsteori? 3. Vilka fördelar/nackdelar har psykoanalysen/det psykodynamiska perspektivet? Uppgifter 1. Studera Freuds teori om jaget, detet och överjaget. Använd den för att beskriva en person som har ett väldigt dominerande överjag, ett underutvecklat det och ett normalt fungerande jag en person som har ett väldigt dominerande det, ett underutvecklat överjag och ett normalt fungerande jag. Vad kan det vara i deras barndom som format dem till de personer de är? Hur mår de? Hur fungerar de i relationen till sina medmänniskor och till samhället? 13 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

15 2. Vilka försvarsmekanismer illustreras i följande berättelse? Annika är 18 år och går på Samhällsvetenskapliga programmet. Hennes dag börjar inte alls bra. Hon var ute sent med kompisar och är för trött för att höra väckarklockan. När hon väl vaknar ser hon att det blir väldigt bråttom om hon ska ha en chans att hinna till skolan. Hon är jättearg på sin mamma som gått till jobbet utan att väcka henne. Mamma visste ju att Annika skulle ha prov första lektionen! Det är faktiskt hennes fel nu om Annika missar provet. Annika lyckas nästan hinna i tid till lektionen i engelska. Läraren ser inte glad ut när Annika kommer in fem minuter efter det att provet är utdelat. Annika känner på sig att provet inte går så bra, det är flera glosor hon inte kommer ihåg och hon är osäker på stavningen på många ord. Hon ångrar att hon inte läste på kvällen före. Efter provet pratar hon med sina kompisar. Annika säger att hon inte bryr sig om vad hon får på provet, hon har ändå tänkt tenta upp engelskan efter gymnasiet. När skolan är slut går hon på stan med några andra tjejer från klassen. De andra verkar litet förvånade när Annika handlar kläder för ett par tusen kronor. Det är faktiskt viktigt hur man ser ut, säger hon. På stan träffar de Johan som de andra vet att Annika är intresserad av. Efteråt retas de andra med Annika. Hon blir irriterad och säger att hon struntar väl i Johan, han är ingen som hon bryr sig om. När Annika kommer hem sitter hela familjen, mamma, pappa och lillasyster, och äter middag. Pappa frågar Annika hur det gick på provet. När hon säger att det väl inte gick så bra börjar hennes pappa predika hur viktigt det är att läsa läxorna och att med dåliga betyg kommer man ingen vart. Annika lyssnar utan att svara. Efter en stund frågar hon sin lillasyster var hennes nya skiva är. När lillasystern svarar att hon inte kommer ihåg var hon lade den börjar Annika knuffa henne och skrika att systern ska omedelbart leta fram skivan och sluta låna hennes grejer. Hon slarvar ju jämt bort allting! På kvällen kommer mamma in till Annika och frågar hur det är. Då börjar Annika gråta och vill att mamma ska hålla om henne. Allting känns så jobbigt just nu, säger hon. 3. Hitta på egna exempel på varje försvarsmekanism som beskrivs i boken. 4. Reflektera över exemplet om Hedvig på sid. 11 i studiehandledningen utifrån Freuds teorier. 14 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

16 Studieenhet 4 Behaviorismen och inlärning sid Nyckelord Behaviorism Klassisk inlärning Fobi Betingning Instrumentell inlärning Trial-and-error Förstärkning Bestraffning Utsläckning Modellinlärning Härmning Fakta Watson och behaviorismen Hur började behaviorismen? Watson ansåg att vi formas av miljön, hans förebild var Pavlov som gjorde experiment med hundar. Läs om Watson och behaviorismen på s. 49. Klassisk inlärning Hur lär vi oss genom klassisk betingning? Vi har en mängd beteenden som är inlärda på det sättet, ibland handlar det om fobier. Läs om klassisk betingning på s Instrumentell inlärning Hur lär vi oss genom instrumentell inlärning? Förstärkning påverkar inlärningen. Läs om instrumentell inlärning på s Modellinlärning Varför gör vi som andra? Beteenden kan läras in genom inlärning av modeller eller genom härmning. Läs om modellinlärning på s Läs sammanfattningen på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

17 Studiearbete Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. Svara på 1. Hur såg Watson på miljön och personligheten? 2. Vad gjorde Watson med Albert? 3. Hur gjorde Pavlov med hundarna? Beskriv kort hans experiment. 4. Vad menas med begreppen obetingad stimulus, obetingad respons, betingad stimulus? 5. Hur kan fobier har uppstått genom klassisk betingning? 6. Hur går inlärningen till om den sker genom försök-och-misslyckande? 7. Hur fungerar positiv förstärkning? 8. Hur fungerar negativ förstärkning? 9. Vad är skillnaden mellan bestraffning och negativ förstärkning? 10. Vad menas med utsläckning? 11. Hur går härmning till? 12. Hur går inlärning av modeller till? Arbeta vidare med boken 1. Studera bilden på s. 48. Vad är det barnet ska lära sig och hur? 2. Vad är det som fungerar som obetingad stimulus i rummet på bilden som finns på s. 51? 3. Skinners modell för undervisning beskrivs i rutan på s. 53. Hur kommer liknande tankar till praktiska uttryck idag? Diskutera med andra 1. Vilka beteenden har du själv som är inlärda genom klassisk inlärning? 2. Vilken typ av positiv förstärkning fungerar bäst på dig? 3. Vilka förebilder har du och hur påverkar de dig? 4. Vilka fördelar/nackdelar har behaviorismen? Uppgifter 1. Förklara hur följande beteenden skulle ha kunnat uppstå genom klassisk inlärning: - Lasse är väldigt rädd för åska. - Anna får ångest varje gång hon kör förbi sjukhuset i sin hemstad. - Karin blir alldels varm inombords när hon känner lukten av rå fisk. 2. Ge råd till föräldrar till en fyraåring som är extremt rädd för vatten. Det är så illa att barnet inte ens vill tvätta håret. Vad kan föräldrarna göra? Motivera dina råd med teorier om inlärning. 3. Se filmen A Clockwork Orange. Hur fås huvudpersonen att lära sig nya beteenden? Hur hjälper man honom att bli av med beteenden man inte vill att han ska ha? Vad anser du om behandlingen han utsätts för? Kan du se något motsvarande i samhället idag? 16 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

18 Studieenhet 5 Det humanistiska perspektivet sid Nyckelord Behovstrappan Bristbehov Utvecklingsbehov Självförverkligande Självet Realsjälvet Idealsjälvet Kongruens Inkongruens Persona Skugga Anima Animus Fakta Maslow och behoven Vilken betydelse har behovstillfredsställelse för oss? Maslow ansåg att behoven var rangordnade, i form av en trappa eller en pyramid och att vi börjar nerifrån och klättrar uppåt. Läs om Maslow och behoven på s Carl Rogers Vad innebär villkorslös kärlek? Rogers menade att hos en fullt fungerande person överensstämmer realsjälvet med idealsjälvet. Läs om Carl Rogers på s Jung och analytisk psykologi Vad bestämmer en människans personlighet? Enligt Jung är det någon av de psykologiska funktionerna tänkande, känsla, intuition eller förnimmelse som är den främsta. Läs om Jung och analytisk psykologi på s Läs sammanfattningen på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

19 Studiearbete Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. Svara på 1. Hur kom den humanistiska psykologin till? 2. Hur fungerar behovstrappan enligt Maslow? 3. Vad menas med primära behov? 4. Vad menade Maslow med självförverkligande? 5. Hur skapas inre konflikter enligt Rogers? 6. Hur gör vi med det som strider mot vår självbild? 7. Hur uppstår kongruens eller inkongruens? 8. Vad menade Rogers med en fullt fungerande person? 9. Vad är målet med klientcentrerade terapi? 10. Vad kallade Jung sitt terapeutiska system? 11. Vad står skuggan och personan för? 12. Hur kommer skuggan till uttryck? Arbeta vidare med boken 1. Studera bilden på s. 60. Var någonstans på Maslows behovstrappa befinner sig den lilla pojken? Vilken typ av behov tillfredsställer han? 2. Studera bilden på s. 64. Hur kan den tolkas utifrån Rogers teori? Diskutera med andra 1. Hur kan Maslows behovstrappa tillämpas inom vården? 2. Vad skulle självförverkligande vara för dig? 3. Hur kan kongruensen eller inkongruensen mellan realsjälvet och idealsjälvet märkas i en persons beteende? 4. Vilka fördelar/nackdelar har det humanistiska perspektivet? Uppgifter 1. Självförverkligande var enligt Maslow lätt att nå, som exempel uppgav han några framgångsrika personer som kunde tänkas ha lyckats med det. Vilka personer skulle du ge som exempel? Motivera varför. 2. Resonera om vad som talar för och vad som talar emot Maslows trappa. 3. Beskriv din egen behovstrappa och jämför med Maslows. 4. Ge exempel på hur föräldrar kan uttrycka villkorslös och villkorlig kärlek. 18 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

20 Studieenhet 6 Det kognitiva perspektivet sid Nyckelord Kognition Assimilation Ackommodation Egocentrism Sociocentrism Klassinneslutning Konstansbegreppet Animism Artificialism Tankescheman Kontrollfokus Fakta Piaget och den kognitiva utvecklingen Hur tänker barn? Piaget byggde sin teori om hur barns tänkande utvecklas på observationer. Läs om Piaget och den kognitiva utvecklingen på s Fyra utvecklingsperioder Vad lär sig barnet att förstå i olika åldrar? Enligt Piaget utvecklas tänkandet i perioder som har sina karaktäristiska drag. Läs om fyra utvecklingsperioder på s Kohlbergs teori om moralutveckling Hur utvecklas moralen? Kohlberg ansåg att barn når tre nivåer i sin moralutveckling. Läs om Kohlbergs teori om moralutveckling på s Tankescheman Enligt vilka mönster tänker och handlar vi? Tankescheman hjälper oss att få strukutr på tillvaron. Läs om tankescheman på s. 77. Inlärd hjälplöshet Hur påverkas den som inte känner sig kunna förbättra sin situation? Att en person anser att vad hon än gör spelar det ingen roll, kan enligt Seligman vara en förklaring till depression. Läs om inlärd hjälplöshet på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

21 Kontrollfokus Styr du ditt eget liv? En del av oss känner att de själva har kontrollen, medan andra inte känner det. Läs om kontrollfokus på s Kognitiv terapi Hur påverkas vi av att tänka negativt? Kognitiv terapi syftar till att förändra tankemönster som gör att vi mår dåligt. Läs om kognitiv terapi på s. 79. Läs sammanfattningen på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

22 Studiearbete Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. Svara på 1. Vilka medfödda tendenser finns det enligt Piaget? 2. Vad innebär det att tänka egocentristiskt? 3. Hur tänker barnet i den sensomotoriska perioden? Ge exempel. 4. Hur tänker barnet i i det preoperationella tänkandets period? Ge exempel. 5. Vad är typiskt för de konkreta tankeoperationernas period? 6. Vad innebär det att kunna tänka abstrakt? 7. Hur utvecklas barnets moral på de tre nivåerna? 8. Vilken funktion har tankescheman? 9. Hur tänker en person som drabbats av inlärd hjälplöshet? 10. Hur påverkas tänkandet om en person upplever att kontrollfokus ligger inom personen själv/utanför personen? 11. Vilka tankar styrs vårt beteende av enligt Beck? 12. Vad är tanken med kognitiv terapi? Arbeta vidare med boken 1. Tänk över/svara på frågorna på s Studera bilden på s. 74. Vad visar den om hur barnet tänker? 3. Studera bilden på s. 78. Resonera om dess innehåll utifrån begreppet kontrollfokus. Diskutera med andra 1. Hur utvecklar barnet sitt tänkande i leken, med Piagets teori som utgångspunkt? 2. Vilka beteenden som tyder på barnslig moralnivå, kan förekomma hos vuxna? 3. Vilka fördelar/nackdelar har det kognitiva perspektivet? Uppgifter 1. Ge egna exempel på assimilation och ackommodation. 2. Beskriv något tankeschema du anser att du själv har. 3. Ge exempel på beteenden som kan visa att en person känner att kontrollfokus ligger utanför henne eller honom. 21 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

23 Studieenhet 7 Behov och känslor sid Nyckelord Primär Sekundär Hypotalamus Kängurumetod Övergångsobjekt Sexualitet Homosexualitet Bisexualitet Sömnbehov EEG Nattskräck Sömngång REM-sömn Drömsömn Frustration Frustrationstolerans Fakta Våra behov Vilka behov har vi och vilka är de viktigaste? Vi styrs av våra primära och sekundära behov. Läs om våra behov på s. 84. Äta bör man, annars dör man Vilken roll spelar maten för oss? Vi äter inte bara för att bli mätta, ätandet styrs också av normer. Läs om behovet av mat på s Kroppskontakt ett försummat behov? Hur viktig är beröringen? Harlow visade i sitt experiment att kroppskontakten har stor betydelse. Läs om kroppskontakt på s Sexualitet Behöver vi uttrycka vår sexualitet? Den är en stark drivkraft, oavsett var och när den förekommer och i vilken form den finns. Läs om sexualitet på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

24 Sömn och drömmar Varför och hur sover vi? Sömnbehovet varierar men sömnen är nödvändig och den följer ett mönster som kan studeras med EEG. Läs om sömn och drömmar på s Drömteorier Har drömmarna ett budskap? Enligt Freud och Jung till exempel har drömmarna en mening, men så ser inte alla på det. Läs om drömteorier på s Känslor Känner vi alla samma känslor? Vi upplever och uttrycker inte känslorna på samma sätt, och när vi möter hinder känner vi frustration. Läs om känslor på s Läs sammanfattningen på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

25 Studiearbete Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. Svara på 1. Vilka behov är primära? 2. Varför behöver vi tillfredsställa de sekundära behoven? 3. Hur styrs behovet av mat? 4. Hur påverkas människor av att inte få tillräckligt med mat? 5. På vilka olika sätt uttrycks behovet av kroppskontakt? 6. Varför behöver vi sova? 7. Vad påverkas sömnbehovet av? 8. Hur påverkas vi om vi inte får tillräckligt med sömn? 9. Vilka olika stadier ryms i en nattsömn? 10. Vad är det för skillnad mellan den djupa sömnen och drömsömnen? 11. Vilka tankar och teorier finns det om drömmarnas betydelse? 12. Hur lär vi oss på vilket sätt känslor kan visas? 13. Vad påverkas av frustrationstoleransen av? 14. Hur kan inre konflikter orsaka frustration? Diskutera med andra 1. Vad har du tänkt om någon av dina drömmar du minns särskilt väl? 2. Vad påverkas din aptit av? 3. Vilka känslor har du svårt eller svårare och visa än andra och varför? 4. Rangordna följande faktorer efter hur viktiga du anser att de är i ett arbete. Gör först en egen rangordning (från 10-1, från det viktigaste till det minst viktiga), diskutera sedan i gruppen hur och varför ni har rangordnat som ni gjort. att man har väldigt hög lön att man får röra på sig att man får träffa mycket folk att man utvecklas att det händer mycket att man är till nytta för andra människor/för samhället att man får mycket uppmärksamhet att man får skapa något att man har anställningstrygghet att man har trevliga arbetskamrater 24 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

26 Arbeta vidare med boken 1. Svara på frågorna på s Studera bilden på s. 81. Kan 5-åringen få sina behov tillgodosedda? 3. Studera bilden på s. 85. Vad tycker du att den visar? 4. Studera bilden på s. 92. Varför brukar man säga att man ska räkna får? 5. Studera bilden på s Vad är det för känslor pojken visar? Uppgifter 1. Skriv upp en lista på de behov du anser att du själv har. Rangordna dem. 2. Välj ut några olika typer av musikstycken, t.ex. en psalm, en rocklåt, en bit klassisk musik eller en folksång och lyssna koncentrerat på dem. Blunda och tänk efter vad du känner. Skriv ner efter varje låt vilka känslor den väckte hos dig. Sammanfatta det du kommit fram till om hur musiken påverkar våra känslor. 3. Skriv ner exempel på olika inre konflikter du har erfarenhet av. 25 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

27 Studieenhet 8 Perception och minne sid Nyckelord Perception Perceptionsprocess Stimulus Referensram Figur och bakgrund Likhet Närhet Konstans Avstånd Hallucination Illusion Stimulans Överstimulering Hjärnstress Understimulering Sensorisk isolering Perceptionsstörning Agnosi Apraxi Afasi Anomi Stereotyp Haloeffekt Arbetsminne Långtidsminne Minnesförlust Fakta Perception Hur tar vi in information från omvärlden? Hjärnan tolkar sinnesintryck och använder dem vid behov. Läs om perception på s Våra sinnen Vilka sinnen använder vi mest? Varje sinne har sin funktion som förändras med tiden. Läs om våra sinnen på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

28 Perceptionsprocessen Hur bearbetar hjärnan informationen den får? För att vi ska kunna överleva måste perceptionsprocessen fungera. Läs om perceptionsprocessen på s Vad uppmärksammar vi? Är alla intrycken lika starka? Vad vi uppmärksammar påverkas av inre och yttre förhållanden och våra intryck skiljer sig från varandra. Läs om vad vi uppmärksammar på s Mönster i perceptionen Vad styrs våra tolkningar av? Perceptionen följer vissa mönster som hjälper oss att ta in information. Läs om mönster i perceptionen på s Vi söker efter mening Hur gör vi för att sinnesintrycken ska bli meningsfulla? Vi fyller i den information vi redan har för att skapa ett intryck vi kan förstå. Läs om hur vi söker mening på s Hallucination och illusion Hur kan det komma sig att hjärnan skapar intryck där ingenting finns? Hallucinationer finns i många former. Illusioner är feltolkningar av sinnesintryck. Läs om hallucination och illusion på s Stimulansens betydelse Hur viktig är stimulansen? Våra sinnen behöver intryck att arbeta med, men det ska inte vara för mycket. Läs om stimulansens betydelse på s Perceptionsstörningar Varför fungerar perceptionen inte alltid felfritt? Störningar förekommer och de leder ofta till problem. Läs om perceptionsstörningar på s Personbedömning Hur gör vi när vi bedömer andra? Vi påverkas av många faktorer, bland annat av våra erfarenheter och stereotyper. Läs om personbedömning på s Minnet Hur fungerar minnet? Det består av arbetsminne och långtidsminne, som i sin tur har flera delar. Vi minns inte allt, och vi minns inte alltid rätt. Läs om minnet på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

29 Läs sammanfattningen på s Studiearbete Definiera nyckelorden och beskriv dem med egna ord. Svara på 1. Vilka sinnen har vi? 2. Hur går perceptionsprocessen till? 3. Hur styr yttre och inre faktorer perceptionen? 4. Varför kan det vara svårt att bedöma vittnesmål? 5. Hur upplever vi figur och bakgrund? 6. Vilken betydelse har likhet, närhet och konstans för perceptionen? 7. I vilka former kan hallucinationer upplevas? 8. Vad kan orsaka hallucinationer? 9. Hur uppstår illusioner? 10. Hur påverkas vi av för mycket eller för lite stimulans? 11. Vilka orsaker finns det till perceptionsstörningar? 12. På vilka olika sätt kan perceptionsstörningar visa sig? 13. Vad går vi efter när vi ska bedöma en person? 14. Hur fungerar arbetsminnet? 15. Vad finns i långtidsminnet? 16. Vad påverkas minnesförmågan av? Arbeta vidare med boken 1. Besvara frågorna på s Studera bilden på s Varför ser skylten ut som den gör? 3. Studera bilderna Rubins vas på s. 118 och Schröders trappa på sid Försök att förklara vad som sker när du ser på bilderna och varför. 4. Förklara illusionerna i bilden på s Hur tror du att de två kvinnorna på bilden på s. 129 bedömer varandra? Diskutera med andra 1. Vad går du efter när du bedömer en person du aldrig tidigare träffat? 2. Läs texten om inlärningsstilar i rutan på s Hur lär du dig, tycker du? 3. Vilka personliga minnen upplever du som mest lyckliga och varför? 28 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

30 Uppgifter 1. Studera några trafikskyltar. Hur har trafikplanerarna tagit hänsyn till perceptionen när de utformat skyltarna? Skriv ner dina slutsatser. 2. Gör en analys av något eller några reklaminslag i TV. Hur försöker det fånga uppmärksamheten? Vilken grupp är reklamen tänkt för och vilka av dess behov ska tillfredsställas? 3. Lukta på några kryddor och andra matvaror du har hemma. Hur upplever du de olika dofterna? Skriv ner det du kommer fram till. 4. Testa någon annans korttidsminne. Läs upp tio ord eller tio siffror och be honom/henne skriva upp orden eller siffrorna så fort du sluta läsa. a) Ord: smör, tvål, hushållspapper, plåster, skinka, bitsocker, tandkräm, filmjölk, kaviar, ketchup. b) Siffror: Du kan prova med fler ord- och sifferserier eller göra försöket med flera olika personer. 6. Hur många ord/siffror kommer den andra ihåg? 29 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

31 Studieenhet 9 Utveckling sid Nyckelord Arv Miljö Mognadsteori Anknytning Ambivalens Självet Jaget Kris Tillit Självständighet Initiativförmåga Verksamhetslust Identitet Närhet Produktivitet Integritet Curlingföräldrar Barnaga Fakta Utveckling hela livet Vilken betydelse har barndomen? Den lämnar spår men vi utvecklas hela livet, på ett sätt som är unikt för var och en av oss. Läs om utveckling hela livet på s. 138 Livets olika perioder Vilka olika perioder består livet av? Vi alla går igenom vissa perioder som präglas av speciella händelser. Läs om livets olika perioder på s Synpunkter på utvecklingen Vad finns det för skillnader i sättet att se på utvecklingen? Det diskuteras hur mycket arvet och miljön påverkar och om utvecklingen går stegvis eller inte. Läs om synpunkter på utvecklingen på s Perspektiv på utvecklingen Hur kan utvecklingen ses ur de olika psykologiska perspektiven? Behaviorismen har ett sätt att se på utvecklingen, det psykodynamiska och de övriga perspektiven har andra sätt. Läs om perspektiv på utvecklingen på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

32 Bowlbys anknytningsteori Vad är anknytning? Bowlby hade en teori om hur anknytningen går till och vilken betydelse den har. Läs om Bowlbys anknytningsteori på s Stern och självutveckling Hur utvecklas självet? Stern har studerat spädbarnets självutveckling, som enligt honom sker i fyra steg. Läs om Stern och självutveckling på s Eriksons utvecklingsteori Hur utvecklas de färdigheter vi behöver i livet? Enligt Erikson går vi igenom åtta åldrar, och var och en av dem innebär en kris som ska lösas. Läs om Eriksons utvecklingsteori på s Barnuppfostran Hur uppfostras barn i olika tider och i olika kulturer? Dagens föräldrar i Sverige behandlar inte sina barn som deras föräldrageneration gjort. Läs om barnuppfostran på s Läs sammanfattningen på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

33 Studiearbete Definiera nyckelorden och beskriv dem med egna ord. Svara på 1. Vilken syn på barn var vanlig i samhället före 1900? 2. Vilka förändringar har skett med livets olika perioder? 3. Vad handlar den fysiska, den kognitiva och den socioemotionella utvecklingen om? 4. Hur påverkas vi av arvet och miljön? 5. Hur ser man på utvecklingen ur de olika psykologiska perspektiven? 6. Hur utvecklas anknytningen i de fyra stadierna? 7. Hur utvecklas en trygg anknytning? 8. Vad är Stern intresserad av när det gäller barns utveckling? 9. På vilka olika sätt uttrycks känslor av självet enligt Stern? 10. Vad sker enligt Erikson varje ålder? 11. Vilka är de positiva och negativa lösningarna i de åtta åldrarna? 12. Vad påverkas barnuppfostran av? 13. Hur skulle man generellt kunna beskriva svensk barnuppfostran? 14. Vad menas med curlingföräldrar? 15. Vilka drag har barnuppfostran i andra länder och kulturer? Arbeta vidare med boken 1. Besvara frågorna på s Studera bilden på s Vad säger den om arv och miljö? 3. Studera bilden på s Vad är det som får barnet att vilja lära sig? Vad tänker och känner barnet på bilden tror du? 4. Läs Dorothy Law Noltes ord om Ett barn på s Vilket eller vilka perspektiv speglar hon? 5. Studera bilden på s Finns det någonting som säger att barnen på bilden har en trygg anknytning? Vad i så fall? 6. Studera bilden på s Vad tränar barnen? Diskutera med andra 1. Vad hos dig är arvets och vad är miljöns påverkan tror du? 2. Vad är viktigt för att barn ska utvecklas harmoniskt? 3. Läs texten i rutan på s Vad anser du om de två olika synsätten? 4. Vad tycker du är viktigt i barnuppfostran? 32 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

34 Uppgifter 1. Hur har barndomen skildrats i böcker du läst och i filmer du sett? Beskriv några exempel. 2. Miriam föddes Tänk dig att det nu är år Miriam tänker tillbaka på sitt liv. Hur har det egentligen varit? Hjälp henne att göra en sammanfattning utifrån Eriksons utvecklingsteori. Hur har hon gått igenom de olika åldrarna, vilka lösningar har det blivit på hennes kriser? Varför har det blivit så? Försök att skapa en verklighetstrogen berättelse. 3. Skriv en lista med tio råd till nyblivna föräldrar. Utgå från det som tas upp i boken och dina egna åsikter. 33 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

35 Studieenhet 10 Personlighet sid Nyckelord Utvecklingstest Hjärnskadetest Personlighetstest Projektiva test Rorschachtest Sandlådetest Intelligens Intelligenskvot IQ EQ Simultanförmåga Maskrosbarn Rasbiologi Tvångssterilisering Fakta Hur studeras personligheten? Vilken funktion har psykologiska test? De används bland annat för att studera personligheten ur olika aspekter. Läs om hur personligheten studeras på s The Big Five Vilka egenskaper är vanligt förekommande? Teorin The Big Five tar upp fem grundläggande karaktärsdag som påverkar personligheten. Läs om The Big Five på s Intelligens Vad menas med intelligens? Vissa färdigheter och förmågor mäts med intelligenstest som är omdiskuterade. Läs om intelligens på s Hjärnan och personligheten Hur påverkar det som sker i hjärnan personligheten? Hjärnhalvornas funktion och signalsubstanserna har betydelse för hur vi reagerar och beter oss. Läs om hjärnan och personligheten på s Syskon och familj Hur lika är syskon? Även om de växt upp tillsammans har syskon inte samma barndom. Läs om syskon och familj på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

36 Manligt och kvinnligt Påverkas personligheten av könet? Det finns vissa skillnader mellan könen men hur det kommer sig kan det finnas olika förklaringar till. Läs om manligt och kvinnligt på s Svårt att förutsäga personligheten Kan vi i förväg säga vad en person utvecklas till? Förmågor ärvs inte alltid och miljön räcker inte heller alltid till som förklaring. Läs om att förutsäga personligheten på s Arv och miljö Vad kan ske om arvets betydelse överdrivs? Rasbiologin utgick ifrån att vissa egenskaper inte är önskvärda att föra vidare och därför skulle de människor som ansågs ha de egenskaperna utrotas på ett omänskligt sätt. Läs om arv och miljö på s Läs sammanfattningen på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

37 Studiearbete Definiera nyckelorden och beskriv dem med egna ord. Svara på frågor 1. I vilket syfte används utvecklingstest och hjärnskadetest? 2. Vad går projektiva test ut på? 3. Vilka karaktärsdrag är de grundläggande enligt The Big Five? 4. Vad anses intelligensen som mäts i test bestå av? 5. Vilka delar brukar ingå i ett intelligenstest? 6. Vilka intelligenser finns det enligt Gardner och hur uttrycks de? 7. Vilka nackdelar/fördelar finns det med intelligenstestning? 8. Hur kan tänkandet hos personer med utvecklingsstörning beskrivas? 9. Vilka exempel finns det på att signalsubstanser påverkar personligheten? 10. Vilka likheter och skillnader finns det mellan syskon? 11. Hur påverkas personligheten av könet och hur kan de förklaras? 12. Varför klarar sig maskrosbarn bra trots sin uppväxt? 13. Vad sysslade rasbiologin med? Arbeta vidare med boken 1. Svara på frågorna på s Studera bilderna på uppslaget på s Beskriv vad du uppfattar av personligheten hos några av dem. 3. Lös de uppgifter som finns på s. 175 och Studera bilden på s Säger den något om vad som är kvinnligt eller manligt? Diskutera med andra 1. Hur skulle du beskriva dig själv utifrån The Big Five? 2. Vilka karaktärsdrag kan en idrottsman/kvinna, en programledare på tv, en undersköterska eller en ambulansförare ha nytta av? 3. Är det viktigt att vara intelligent? Varför/varför inte? 4. Vad tror du om marshmallow-testet som beskrivs i rutan på s. 181? Uppgifter 1. Beskriv personligheten hos några offentliga personer som du uppfattar dem. 2. Leta i böcker eller på internet, uppgifter om begreppet EQ (emotionell intelligens). Beskriv vad som menas med det. 3. Ta reda på hur rasbiologin användes. 36 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

38 Studieenhet 11 Socialpsykologi sid Nyckelord Socialisation Primärgrupp Sekundärgrupp Psykologisk massa Roll Könsroll Rollkonflikt Rollförlust Status Norm Värdering Fördom Attribution Konformitet Grupptryck Mobbning Fakta Socialisation Hur lär vi oss att anpassa oss? Socialisation innebär att vi tränas i beteenden som är viktiga i olika sociala sammanhang. Läs om socialisation på s Grupper I vilka grupper ingår vi i? Primärgruppen och sekundärgruppen är viktiga för oss, och ibland ingår vi i en psykologisk massa. Läs om grupper på s Roller Vilka roller har vi? Andra har förväntningar på oss i våra många roller, som vi lär oss bland annat genom att betrakta beteenden hos förebilder. Läs om roller på s Status Vad är hög och låg status? Status markeras på olika sätt, beroende på vilket samhälle vi lever i. Läs om status på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

39 Normer Hur lär vi oss normer? De är spelregler vi följer i samspelet med andra, de underlättar för oss. Läs om normer på s Värderingar Vad är bra, vad är dåligt? Svaret finns i våra värderingar, som skiljer sig mellan individer, grupper och kulturer. Läs om värderingar på s Fördomar Vad är en fördom? Ibland bedömer vi andra utan att ha kunskaper om dem, ofta utifrån en negativ uppfattning om någon grupp. Läs om fördomar på s Attribution Varför gör andra som de gör? Vi tillskriver andras beteende orsaker på ett sätt som påverkas av vår allmänna uppfattning om dem. Läs om attribution på s Påverkan och lydnad Gör vi som alla andra? Det är svårt att bryta mot gruppen. Läs om påverkan och lydnad på s Grupptryck Varför låter vi gruppen styra oss? I många grupper krävs konformitet, avvikande beteende kan leda till uteslutning ur gruppen. Läs mer om grupptryck på s Milgrams lydnadsexperiment Går det att få människor att lyda? I Milgrams välkända experiment gick försökspersonerna långt för att göra det de blev tillsagda. Läs om Milgrams lydnadsexperiment på s Medias makt Hur påverkas vi av media? Vi kan vara omedvetna om det, men media har stor makt över oss. Läs om medias makt på s Mobbning Varför uppstår mobbning? Den är vanligt förekommande i skolor och på arbetsplatser och för den som drabbas kan följderna bli svåra. Läs om mobbning på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

40 Ledarskap Hur ska en ledare vara? En auktoritär, en demokratisk och en låt-gå-ledare arbetar på olika sätt. Läs om ledarskap på s Studiearbete Definiera nyckelorden och beskriv dem med egna ord. Svara på frågor 1. Hur går socialisationen till? 2. Vad är skillnaden mellan primärgrupp och sekundärgrupp? 3. När kan en psykologisk massa uppstå? 4. Vad finns det för olika typer av roller? 5. Vad menas med en självuppfyllande profetia? 6. Vad kan rollkonflikter och rollförluster orsakas av? 7. Hur markeras status? 8. Vilken funktion har normer? 9. Hur får vi våra värderingar? 10. Vad är typiskt för fördomar? 11. Vad är det positiva och negativa med attribution? 12. I vilken typ av grupper är det vanligt med konformitet? 13. Hur påverkas vi av media? 14. Vad finns det för förklaringar till mobbning? 15. Hur påverkades gruppen av de olika ledartyperna i Lewins experiment? Arbeta vidare med boken 1. Svara på frågorna på s Studera bilden på s Beskriv hur den illustrerar det som tas upp texten. 3. Studera bilden på s Vilka känslor visas i den? 4. Studera bilden på s På vilka sätt bryter middagsgästerna mot normer? Diskutera 1. Skriv en lista på några värderingar som är viktiga för dig. Diskutera sedan din lista med andra. Vad finns det för likheter och skillnader? Varifrån har du fått dina värderingar? 2. Vilken/vilka ledare har du tyckt har varit bra? Vilken ledartyp har de representerat? 3. Hur skulle man kunna förebygga mobbning? Uppgifter 1. Ta reda på vilka yrken som anses ha hög status och varför. 2. Ta reda på vilka metoder som används för att motverka mobbning i skolan. 3. Gör en lista på egenskaper du anser en bra ledare ska ha. 39 Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

41 Studieenhet 12 Kommunikation sid Nyckelord Sändare Mottagare Envägskommunikation Tvåvägskommunikation Revir Fakta En- och tvåvägskommunikation Hur kommunicerar vi? En form av kommunikation är ömsesidig medan en annan form bara går åt ena hållet. Läs om en- och tvåvägskommunikation på s Kommunikation i kedja Vad sker till exempel när rykten sprids? I vissa fall går kommunikationen från den ena till den andra. Läs om kommunikation i kedja på s Rak och dold kommunikation När är kommunikationen rak, när är den dold? Ibland använder vi dolda budskap och ironi för att kommunicera det vi vill ha sagt. Läs om rak och dold kommunikation på s Kroppsspråk Hur kommunicerar vi med kroppen? Överallt i världen är gester och miner en viktig del av kommunikationen mellan människor. Läs om kroppsspråk på s Johari fönster Vad kommunicerar du till andra i en grupp? I början är vi försiktiga men kan vara mer och mer öppna när vi börjar känna trygghet i gruppen. Läs om Johari fönster på s Språk Vad är det som påverkar barns språkutveckling? Den associativa och den generativa teorin förklarar detta på olika sätt. Läs mer om språk på s Läs sammanfattningen på s Lev i tiden Psykologi 1, Sanoma Utbildning

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Studiehandledning till Lev i tiden - psykologi för gymnasiet av Katri Cronlund, Bonnier Utbildning

Studiehandledning till Lev i tiden - psykologi för gymnasiet av Katri Cronlund, Bonnier Utbildning Studiehandledning till Lev i tiden - psykologi för gymnasiet av Katri Cronlund, Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar nio studieenheter med olika arbetsuppgifter. Dessa utgår från målet för A-kursen

Läs mer

v. 41 Kunskapsområde 2: Kognitiv och biologisk psykologi

v. 41 Kunskapsområde 2: Kognitiv och biologisk psykologi Komvux HT 2012 Lärare: Nina Emilsson Telefon: 0725-443706 mail: nina.emilsson@varberg.se Litteratur: Nadja Ljunggen, Psykologi för gymnasiet. Hemsida: http://ninaemilsson.wordpress.com/ Psykologi 1 v.

Läs mer

v. 11-12 Kunskapsområde 2: Kognitiv och biologisk psykologi v. 13 Hemmavid: Inlämningsuppgift: Kognitiv psykologi

v. 11-12 Kunskapsområde 2: Kognitiv och biologisk psykologi v. 13 Hemmavid: Inlämningsuppgift: Kognitiv psykologi Komvux VT 2013 Lärare: Nina Emilsson Telefon: 0725-443706 Mail: nina.emilsson@varberg.se Litteratur: Nadja Ljunggen, Psykologi för gymnasiet. Hemsida: http://ninaemilsson.wordpress.com/ Psykologi 1 v.

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet Freud med vänner Sigmund Freuds (1856-1939) tankar Aggression och sex styr oss mycket mer än vi vill tro! - Krafterna kan vara medvetna eller omedvetna.

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR 1 OM KLARA LIVET Den mobilanpassade webbplatsen Klara LIVET är ett stöd för elever som vill utmana sig själva och träna sig i att må bättre. Webbplatsen

Läs mer

Studiehandledningen får kopieras.

Studiehandledningen får kopieras. Studiehandledning till Psykologi av Katri Cronlund, Bonnier Utbildning, andra upplagan 2003 Studiehandledningen utgår från bokens kapitelindelning. Vilka kapitel som ska ingå i kurs A och i kurs B beror

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs 1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Studiehandledning till läroboken PSYKOLOGI A. för vård och omsorg. Britt-Inger Olsson och Kurt Olsson

Studiehandledning till läroboken PSYKOLOGI A. för vård och omsorg. Britt-Inger Olsson och Kurt Olsson Studiehandledning till läroboken PSYKOLOGI A för vård och omsorg Britt-Inger Olsson och Kurt Olsson 1 Liber AB, 2003 Inledning till kursen Studiehandledningen är tänkt att vara ett hjälpmedel till dig

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologiska Inriktningar Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Teorier som kommer att tas upp: 1. Psykodynamisk teori, Freud 2. Behaviorism, Watson, Skinner

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Passer & Smith, Psychology The Science of Mind and Behavior.

Passer & Smith, Psychology The Science of Mind and Behavior. 1. Hur definieras personlighet i boken? (s 442) 2. Ge exempel på beteenden som skulle kunna utgöra exempel på personlighetsdrag? 3. På s 442 finner du ett citat på andra raden. Citatet lyfter upp olika

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Psykologi-Josef Fritzl

Psykologi-Josef Fritzl Psykologi-Josef Fritzl Vi har fått i uppgift att vi ska ta reda om Josef Fritzl är och vad han har gjort. När vi har tagit reda på lite grundläggande information om honom ska vi analysera varför Josef

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer