shape skogen klimathotet Klimatet i fokus för miljöfonder Shoppa stort i Shanghai e-handel kräver nya förpackningar superinnovatör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "shape skogen klimathotet Klimatet i fokus för miljöfonder Shoppa stort i Shanghai e-handel kräver nya förpackningar superinnovatör"

Transkript

1 Kamera: Shape på Icehotel Kamera: Shape på Icehotel ett magasin från sca om trender, marknader och affärer Nº shape Klimatet i fokus för miljöfonder Shoppa stort i Shanghai e-handel kräver nya förpackningar Möt scas superinnovatör skogen klimathotet Bra papper luktar inte Webbtidning miljöbov? Ökad vinst för SCA

2 shape Innehåll Nº Skogen har en viktig roll i klimatfrågan. Den kan nämligen binda kol och minska koldioxidhalterna i atmosfären. 6 Träd är extremt effektiva för att fånga och lagra kol

3 16 04 Shape up Ryska och kinesiska detaljhandelsföretag växer och även webbtidningar ger upphov till växthusgaser. Detta och mycket mer om SCAs omvärld på Shape Up-sidorna Shape cover Fler träd och ny växande skog minskar koldioxidhalterna i atmosfären. Läs om sambandet mellan skogen och klimatet. 16 Trend Stora shoppingcenter lockar kineser. E-handeln ökar i Europa och den amerikanska babyboomgenerationen får inkontinensskyddsmarknaden att växa. 20 Profil Solgun Drevik ser oändliga utvecklingsmöjligheter vad gäller kvinnliga menstruationsprodukter. 24 Teknik Förpackningar ska helst inte lukta. För att komma de oönskade lukterna på spåren behövs en mänsklig luktpanel och en kemisk analys. 26 SCA Inside Världens största wellpapplåda finns i Danmark och Torks starka miljöprofil vinner storkunder i USA. 30 Kamera Icehotel i Jukkasjärvi bjuder på magiska landskap skapade av is och snö. 34 Rapport SCAs senaste resultatrapport. SCA Shape är en tidning från SCA, främst riktad till aktieägare och analytiker, men också till journalister, opinionsbildare och andra som är intresserade av SCAs verksamhet och utveckling. Shape ges ut 4 gånger per år. Nästa nummer kommer i slutet av maj Adress SCA, Corporate Communications, Box 7827, Stockholm Telefon Fax Ansvarig utgivare Bodil Eriksson Chefredaktör Anna Selberg Redaktion Anna Selberg, SCA och Göran Lind, Kristin Päeva, Appelberg Design Tone Knibestöl, Appelberg Tryck Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm Omslagsfoto Frans Hällqvist SCA Shape publiceras på svenska och engelska. Inlagan trycks på GraphoCote 80 gram från SCA Forest Products. Eftertryck endast med SCAs tillåtelse. Redaktionen eller SCA delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa SCA Shape eller läsa den som pdf på [1*2008] SHAPE SCA*3

4 SHAPE UP Pappersplan som klarar Rymdfärd Ett litet pappersplan ska kastas iväg från den internationella rymdstationen med förhoppningen om att det ska singla ner och landa på jorden. Det är japanska forskare vid University of Tokyo som planerar detta udda rymdexperiment. Tillsammans med medlemmar från Japan Origami Airplane Association har de utvecklat ett pappersplan som ska klara en rymdfärd. Målet är att astronauter ska kasta iväg det ihopvikta planet från den internationella rymdfärjan ISS. Sedan ska planet segla iväg i en sjunkande bana för att landa på jorden, skriver den japanska nyhetstjänsten Asahi. Det lilla pappersplanet som mäter åtta centimeter kommer att utsättas för extrema hastigheter och en enorm värme vid inträdet i jordens atmosfär. Därför har en prototyp tillverkad av ett värmetåligt papper testats i en vindtunnel med vindhastigheter på Mach 7, vilket motsvarar omkring kilometer per timme. WEBBTIDNING EN MILJÖBOV?&Ryssar Alla tidningar ger upphov till växthusgaser. Vare sig de läses som papperstidningar eller på webben. I snitt orsakar en europeisk tidningsläsare utsläpp motsvarande 27 kilogram CO 2 -ekvivalenter per år. I Sverige något mindre, bara knappt 20, eftersom vi har en högre andel vattenkraft. Det visar en studie från KTH. Det är pappersproduktionen, tryckningen och distributionen som står för merparten av koldioxidutsläppen. Utsläppen från det redaktionella arbetet och från transporterna från pappersbrukstryckeri, är försumbara. Frågan är om koldioxidutsläppen skulle minska om alla började läsa tidningar på webben? Och svaret är nej, de kan till och med öka. Internet med alla sina servrar drar mycket ström. Det visar sig att 30 minuters läsning på webben ger samma utsläpp som produktionen av en papperstidning. kineser bland detaljhandelsjättar Det är inte bara privatkonsumtionen som växer kraftigt i Ryssland och Kina. Nu börjar också de inhemska detaljhandelsföretagen bli stora. Två ryska och fyra kinesiska företag finns bland världens 250 största detaljhandelsföretag, enligt Global Powers of Retailing Störst bland detaljhandelsföretagen i öst är kinesiska Bailian Group som har såväl varuhus som mindre dagligvarubutiker och byggvaruhus. De andra kinesiska företagen på listan är Suning Appliance, Gome Electrical Appliances och Dalian Dashang Group. Ryska Euroset Group är det snabbast växande detaljhandelsföretaget av alla 250 på listan, det andra ryska företaget är x5 Retail Group. 4*SCA SHAPE [1*2008]

5 Gröna förpackningar på Wal-Mart Förpackningens miljöpåverkan under lupp Hur påverkar plastpåsen klimatet? Förorenas vatten, mark och luft av läskflaskan? Hur mycket naturresurser krävs för att tillverka kartongen till ett kexpaket? Att undersöka hur en förpackning påverkar miljön är en krävande uppgift även för experter på området. Samtidigt blir det allt viktigare för företag att redovisa miljöinformation. Svenska SIS leder nu ett nytt europeiskt projekt som syftar till att underlätta förståelsen för förpackningars miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalys. Medvetenheten om problemen med klimatförändringar har ökat insikten att det är viktigt att se till helheten miljöpåverkan från förpackningar försvinner inte bara för att konsumenterna slutar att köpa till exempel plastpåsar, säger ordförande för projektet, Anders Linde. Livscykelanalys (LCA) kan användas för att mäta förpackningars effekt på miljön. Hela flödet analyseras - från råvaruutvinning och förädling, tillverkning, transport och distribution, produktanvändning, återanvändning, återvinning till slutgiltig avfallshantering. För att få tillförlitliga resultat är det viktigt att det finns gemensamma riktlinjer för olika länder och företag. I projektet samarbetar experter från europeiska företag, myndigheter och organisationer för att utveckla enhetliga europeiska mätmetoder. Den 1 februari gick startskottet för Wal-Marts nya system för poängsatta förpackningar. Tanken är att det ska vara ett verktyg vid inköpsbeslut och för att ange hur tillverkarna lyckats med utvecklingen av miljövänliga förpackningar. Världens största varuhuskedja har fyllt på sitt poängprotokoll sedan februari 2007 och idag finns det mer än produkter från leverantörer i registret. Matt Kistler, vice vd för Packaging and Product Innovations på Wal-Mart, menar att poängprotokollet kommer att hjälpa företaget att fatta beslut som är bra för affärerna, kunderna och miljön. Poängprotokollet beräknar en förpacknings värde utifrån nio huvudkriterier, bland annat utsläpp av växthusgaser och proportionerna mellan produkt och förpackning SCA producerade i fjol 80 miljoner plantor, varav knappt hälften planterades i SCAs egna skogar. Resten såldes till andra skogsägare. SCA värderar upp skogen SCA gjorde under fjärde kvartalet 2007 en översyn av skogsvärderingen och bedömde att virkespriserna, efter årets virkesprisökningar, långsiktigt kommer att kvarstå på en högre nivå än vad som tidigare antagits. Det ledde till att värdet på scas skogsinnehav skrevs upp med miljoner kronor. sca är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar skogsmark. [1*2008] SHAPE SCA*5

6 shape cover åt Fakta: Ett träd använder 1,38 ton koldioxid i den tillväxtprocess som skapar en kubikmeter trä. Mängden koldioxid i atmosfären är 760 miljarder ton och har ökat med 30 procent sedan början av 1900-talet. Världens skogar lagrar sammanlagt miljarder ton kol. För att bygga upp detta kolförråd har världens skogar tagit upp miljarder ton koldioxid och om dessa skogar skulle blåsa omkull och ruttna eller brinna upp skulle samma mängd koldioxid släppas ut. 6*SCA SHAPE [1*2008]

7 Utan träden går Klimatet skogen Ny och växande skog är ett av de mest effektiva sätten att minska koldioxidhalterna i atmosfären. De välskötta skogarna inom EU har också gjort större nytta för kolbalansen i atmosfären än de sammanlagda satsningarna på alternativa energikällor, enligt en forskningsrapport. Text: Mattias Andersson Foto: GETTY IMAGES illustration: Leif Åbjörnsson Sambandet mellan mängden träd på jorden och uppvärmningen av klotet är både enkelt och komplicerat. Enkelt genom att det i grunden bygger på ett fenomen de flesta känner igen från skolans biologilektioner fotosyntesen, det vill säga att träd och andra gröna växter med hjälp av energi från solen förbrukar koldioxid när de växer. Svårt genom att sambanden i kretsloppet är oerhört komplexa och intrikat förenade, vilket gör dem svåra att mäta och förutse. I det biologiska kretsloppet är kol i gasform, eller koldioxid, en av grundingredienserna i det recept som får skogar, åkrar och ängar att växa. Med tillsats av vatten, näringsämnen och solenergi blir kolet lagrat som sockerämnen, och utgör byggstenarna i det växande trädet från rot till toppskott. Under processen avger trädet syre viket är anledningen till att de stora regnskogarna ibland kallas jordens lungor. När trädet dör och multnar, bryts det lagrade kolet ned av mikroorganismer för att i nästa steg återgå till atmosfären och med tiden åter tas upp av nya träd och växter. I jordens barndom trillade en del av de energirika växtdelarna ur kretsloppet och hamnade under jorden. Här lagrades de i miljontals år under tryck av jordskorpans rörelser och blev till slut olja, kol och gas det som idag kallas fossila bränslen och som har skurkrollen i dramat om jordens uppvärmning. Under den största delen av jordens historia har dessa fossila bränslen slumrat orörda under marken och utanför kretsloppet. När dinosaurierna härskade, när grottmänniskorna lärde sig elda med pinnar och då Alexander erövrade världen rådde balans i mängden kol som cirkulerade i en obruten kedja av tillväxt, nedbrytning och nytt växande liv som länkar. Det är när människan de senaste århundradena ett kort andetag mätt i jordens egen tideräkning tar klivet in i det moderna industrisamhället som balansen i kretsloppet bryts. Den utveckling och snabba förvandling som skapat våra moderna samhällen, som gjort människan rikare och livet bekvämare och rörligare, drevs och drivs ännu till stor del av de idag utskällda fossila bränslena. Så länge människan nöjde sig med att elda kvistar och annat energirikt material hon funnit ovan jord snurrade kretsloppet på i jämn takt. Men när hon tog sig för att gräva fram olja och kol ur jordens inre rubbades balansen. fn:s klimatpanel räknar med att 270 miljarder ton kol har släppts ut i atmosfären mellan 1850 och 1998 på grund av förbränning av fossila bränslen. Genom att använda de energirika resterna av växter som förmultnade för hundratals miljoner år sedan har människan släppt lös mer kol i kretsloppet och stegvis skruvat upp temperaturen på jorden. Om urgamla träd och växter som kol- och oljespöken har en skurkroll i dagens klimatdrama, har mer sentida skogar en viktig roll genom sin förmåga att binda enorma mängder kol. Totalt beräknas världens skogar binda miljarder ton kol. Fler träd är bra för klimatet genom att de binder kol som annars skulle ha hamnat i atmosfären. Om mängden skog i stället minskar frigörs kol och hamnar i atmosfären som värmande koldioxid. Som god tvåa bland orsakerna till dagens uppvärmning hamnar därför den så kallade avskogningen. När den moderna människans anfäder kom till Europa för år sedan var mellan 80 och 90 procent täckt av skog idag finns drygt hälften av den skogen kvar. Till skillnad från förbränningen av olja är det en process som i det lilla formatet har pågått under lång tid. Under årtusenden har människan [1*2008] SHAPE SCA*7

8 shape cover bränt skog för att vinna åkermark och huggit ved för att tillreda det odlade. Men även här har utvecklingen accelererat de senaste århundradena. Sedan början av 1800-talet har jordens befolkning sexdubblats vilket innebär en dramatiskt ökad försörjningsbörda. Samtidigt har ny teknik gjort det enklare att snabbt avverka stora skogsområden. Skövlingen av de stora regnskogarna i tropikerna har starkt ökat obalansen i kretsloppet och står för en femtedel av utsläppen av kol i atmosfären. Bland de värst drabbade länderna finns Brasilien, Malaysia, Demokratiska republiken i Kongo och världens troligen värsta skogskövlare, Indonesien. Varje timme försvinner en yta indonesisk regnskog motsvarande 300 fotbollsplaner. Enligt Greenpeace har landet redan huggit ner 72 procent av sina urskogar. Skogskövlingens negativa följder i form av utsläppen av kol har placerat Indonesien och Brasilien på topp, efter Kina och usa, i Världsbankens utsläppsliga. Ironiskt nog är skogsskövlingen idag bland annat en följd av den ökande efterfrågan på icke-fossila och mer miljövänliga bränslen. Regnskogens åtråvärda palmolja kan nämligen även bli biodiesel. Både Brasilien och Indonesien har i en rad internationella överenskommelser förbundit sig att hejda skövlingen. Men då mellan 80 och 90 procent av avverkningen uppskattas vara illegal och utförs i otillgängliga områden är den trots ambitiösa utfästelser svår att hejda, även om det nu dyker upp allt fler hoppfulla tecken (se artikel intill). Länge handlade debatten om världens skogar i allmänhet och regnskogarna i Skogen har en avgörande betydelse för koldioxidbalansen. Träden fångar upp enorma mängder koldioxid ur luften och med hjälp av solens energi och fotosyntesen omvandlas koldioxiden till syre och kolhydrater. Kolhydraterna blir byggstenar för trädens tillväxt och på så sätt lagras kol i den växande skogen. synnerhet om den enorma artrikedom som hotades vid avverkning. Men med klimatfrågans entré som total dominant på miljöscenen har fokus svängt och skapat en ny roll för världens skogar i miljödebatten. Redan när den så kallade Sternrapporten 2006 slog an tonen för den ödesmättade klimatfrossa som skulle drabba oss slogs det fast ett en stor del av klimatdilemmat kunde lösas om skogsskövlingen stoppades. De goda nyheterna är att träd är extremt effektiva för att fånga och lagra kol. På fn:s uppmärksammade klimatmöte på Bali var avskogningen för första gången en av huvudpunkterna på agendan vid internationella förhandlingar. I kraft av sin storlek och förmåga att binda enorma mängder kol har regnskogarna fått huvudrollen när experter och politiker fått upp ögonen för skogarnas betydelse för klimatet. Men även om de skulle lyckas i sin målsättning handlar det om att hejda, snarare än att vända en utveckling. I orört skick avger de tropiska skogarna lika mycket kol som de tar upp. Men utanför den tropiska zonen finns skogar som inte bara kan hålla nollan, utan också kan skapa plus på klimatkontot. I en forskningsrapport ledd av finländske professorn Pekka Kauppi, ledamot av fn:s klimatpanel, har skogarna inom eu gjort större nytta för kolbalansen i atmosfären 8*SCA SHAPE [1*2008]

9 Avverkat virke blir trä- och pappersprodukter där det lagrade kolet finns kvar. Trähus, exempelvis, binder koldioxid under lång tid. Och även den dag trähuset eller papperet multnar, har den totala mängden kol i atmosfären inte ökat. Kolet har ju ursprungligen tagits upp från atmosfären av ett växande träd. Och om rivningsvirke eller pappersrester används som bränsle och ersätter olja, blir den positiva effekten på klimatet ännu större. än de sammanlagda satsningarna på alternativa energikällor som sol, vind och bioenergi De goda nyheterna är att träd är extremt effektiva för att fånga och lagra kol. De ännu bättre nyheterna är att Europas skogar frodas och växer och kommer på så vis att spela en allt viktigare roll för att hjälpa eu att nå sina egna klimatmål, säger professor Kauppi. Enligt detta synsätt har nettotillväxten i skogen sedan 1990 årligen bundit 126 miljoner ton koldioxid. Lettland, Sverige, Litauen, Slovenien, Finland och Bulgarien är de länder vars skogar gör störst klimatnytta, enligt de finska forskarnas beräkningar. Skogsfattiga Belgien och Danmark ligger i botten. Klimatfrågan har också gett aktörerna inom skogsnäringen en ny roll i debatten. Enligt en rad experter på området har ett aktivt och effektivt skogsbruk den mest gynnsamma inverkan på utvecklingen. Det innebär att den totala mängden träd med förmåga att binda kol ökar. På så vis åstadkoms en så kallad kolsänka en minskning av den totala mängden kol i atmosfären. Ju mer träbaserade produkter som används, desto mer kol binds under olika tidsperioder. Hus som byggs i trä kan hålla i hundra år och mer. Men även returpapper binder kol under sin tid i cirkulation. Effekten på klimatet kan ses som ett dolt värde i skogsnäringen i skogrika länder. I en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, slu, rekommenderas landets beslutsfattare att räkna upp skogssektorns bidrag till nettonationalprodukten med 50 procent, för att sätta siffror på värdet av de växande skogarnas kolupptag. Balansräkning för klimatet (Koldioxid i miljarder ton) Utsläpp: Förbränning av fossila bränslen 6,3 Avskogning i tropikerna 1,6 Summa: 7,9 Upptag: Hav och sjöar 2,3 Ökad biomassa 2,3 I atmosfären 3,3 Summa: 7,9 (Källa FN: klimatpanel IPCC, svenska branschföreningen Skogsindustrierna) [1*2008] SHAPE SCA*9

10 shape cover Avskogningen minskar Världens skogar minskar i snitt med hektar per dag. Men takten har under senare år bromsats upp. Efter århundraden av avskogning har flera regioner vänt utvecklingen och visar nu en ökning av sina skogsarealer. text: Mattias Andersson Enligt den senaste rapporten från fn-organet fao (Food and Agriculture Organization) har takten i avskogningen minskat i samband med att 100 länder etablerat nationella planer för skogshantering. En titt på en karta över världens skogar visar att tio länder förfogar över 80 procent av världens primära naturskog. De länder som står inför de största utmaningarna att upprätthålla en hållbar skogsskötsel är också de med störst fattigdom och inhemska stridigheter, sa David Harcharik, faos biträdande generaldirektör, när rapporten presenterades. skogsfakta Världen mest skogrika länder: Land Miljoner hektar: 1 Ryssland Brasilien Kanada USA Kina Australien Kongo (Demokr. Rep.) Indonesien 88 9 Peru Indien 64 Sverige 28 Balansräkning för världens skogar (i miljoner hektar) Europa inkl. Ryska Federationen Skogsareal 1001 Utveckling* +0,6 Nord- och Centralamerika Skogsareal 705 Utveckling* -0,3 Asien Skogsareal 571 Utveckling* +1,0 Sydamerika Skogsareal 831 Utveckling* -4,3 Afrika Skogsareal 635 Utveckling* -4 Oceanien Skogsareal 206 Utveckling* -0,35 *Årligt netto, snitt (Källa: FAO) Globalt sett täcker skogen strax under 4 miljarder hektar, ungefär 30 procent av världens landyta. Enligt FAOs statistik minskade världens totala skogsareal med 3 procent mellan 1990 och 2005, en genomsnittlig nedgång med 0,2 procent per år. De tio länder som stod för den största minskningen av skogsarealen mellan 2000 och 2005 var Brasilien, Indonesien, Sudan, Myanmar (Burma), Zambia, Tanzania, Nigeria, Demokratiska Republiken Kongo, Zimbabwe och Venezuela som tillsammans förlorade i snitt 8,2 miljoner hektar per år. De tio länder med störst nettotillväxt under samma period var Kina, Spanien, Vietnam, USA, Italien, Chile, Kuba, Bulgarien, Frankrike och Portugal med en tillväxt på i snitt 5,1 miljoner hektar per år. Den sammanlagda nettoförlusten i världen var under perioden 1990 till 2000 i snitt 8,9 miljoner hektar årligen. Mellan 2000 och 2005 har den minskat till 7,3 miljoner hektar om året. Finland och Sverige är Europas skogrikaste länder. Minst skog har Irland och Island. 10*SCA SHAPE [1*2008]

11 Låt inte små droppar få hindra dig Gratis prov på En av fyra kvinnor över 35 år upplever urinläckage. Men det behöver inte vara ett hinder. TENA Lady Mini Magic TM är ett specialgjort trosskydd för att absorbera urin och hindra utvecklingen av oönskad lukt. Det är 8 gånger torrare än vanliga trosskydd. Med TENA Lady Mini Magic TM kan du slippa oron för urinläckage och istället fortsätta leva livet som du vill! För miljoner kvinnor är hemligheten

12 shape cover Miljövänligt boende i framtiden? Genom att byta ut stommen i ett hus från stål till trä minskar utsläppen i byggprocessen med 17 procent. bra för klimatet Gamla trähus är inte bara vackra, de är också klimatsmarta. Miljontals ton kol finns lagrade i trähus runt om i världen. När de väl rivs kan den lagrade energin ersätta olja och andra fossila bränslen. Text: Mattias Andersson Foto: Istockphoto Trä är ett fantastiskt material som ersätter mer energikrävande alternativ, lagrar kol under sin livstid och när det nått slutet kan det användas som energikälla istället för fossila bränslen, säger Bruce Lippke, professor vid University of Washington, usa. Han har ägnat många år åt att studera träets roll inom byggsektorn och jämfört olika material och dess effekter på miljön, bland annat genom utsläpp av koldioxid i atmosfären. Bara genom att byta ut stommen i ett hus från stål till trä minskas utsläppen i byggprocessen med 17 procent. Då utgör detta material i snitt bara 6 procent av materialvikten i de jämförelser vi har gjort. Ännu större effekt uppnås om man byter ut isolering i fiberglas mot träbaserade alternativa material, säger Bruce Lippke, som är noga med att vara specifik i sina jämförelser. Träets uppsving som byggmaterial har naturligtvis hälsats med entusiasm av företag i träbranschen, men lett till något av ett ordkrig med betongtillverkarna som försvarat isoleringsförmåga, livslängd, pris och hållbarhet för den egna produkten. Hittills har alldeles för lite satsats på forskning och utveckling inom området, vilket dagens debatt förhoppningsvis kan ändra på. Byggbranschen är rätt konservativ, men intresset verkar vara på väg att öka, säger Bruce Lippke. Nettotillväxt i SCAs skogar SCA är Europas största privata skogsägare och äger 2,6 miljoner hektar skog i norra Sverige. Den årliga tillväxten i dessa skogar är knappt 7,5 miljoner kubikmeter av vilka 5,5 miljoner avverkas. Volymen levande, växande träd i SCAs skogar ökar med knappt 2 miljoner kubikmeter varje år, vilket innebär att dessa skogar binder 2,6 miljoner ton koldioxid netto per år. Det kan jämföras med att alla transporter i Sverige årligen släpper ut ungefär 20 miljoner ton koldioxid. Affärsområdet Forest Pro ducts huvudprodukter är tryckpapper, pappersmassa och trävaror, men biobränslen är också en stor och växande verksamhet. Delar av verksamheten är energiintensiva. Men genom vår stora användning av biobränslen och genom att den största delen av den elenergi vi använder kommer från vatten- eller kärnkraft, är utsläppen av koldioxid relativt små när det gäller verksamheten i Sverige, säger Björn Lyngfelt, informationschef vid SCA Forest Products. Tittar vi sedan också på upptaget av koldioxid i våra växande skogar, så binder de varje år nästan lika mycket som utsläppen från SCAs alla 400 fabriker i hela världen. Det rör sig om en uppskattning, snarare än något exakt värde. Modern industriell verksamhet är en komplex process där exempelvis transporter och graden av återvinning av de olika produkterna spelar in, säger han och pekar på järn- 12*SCA SHAPE [1*2008]

13 Björn Lyngfelt, informationschef vid SCA Forest Products. Lägereld 2.0 Han har både politiker och framåtblickande investerare på sin sida: Cementindustrin står ensam för 5 procent av de utsläpp som skapas av människan, konstateras i en rapport om byggbranschen och klimatet från iigcc (the Institutional Investors Group on Climate Change), en internationell sammanslutning av pensionsfonder och institutionella placerare med klimatintresse. Trä spelar en avgörande roll i kampen mot klimatförändringar, har eukommissionen slagit fast och försöker uppmuntra till ett smartare utnyttjande av skogarna inom unionen de näst största i världen. Beroende på storlek och konstruktion beräknas ett europeiskt enfamiljshus i trä spara mellan 5 och 15 ton koldioxid om trä ersätter andra material där det är möjligt. Om usa i andra sammanhang brukar få bära hundhuvudet i kli- efter nygamla bränslen. Grottmannens värmande eld Dagens jakt på hållbara energikällor har skapat ett sug matdebatten, är landet i fråga om klimatvänliga byggen ett föregångsland. Amerikanerna använder till 90 procent trästomme vid bygge av enfamiljshus, flammar åter i miljontals hem, men idag har kvistarna fått modern förpackning och lågorna vaktas av datakraft. Text: Mattias Andersson foto SCA jämfört med 10 procent i Europa. Det finns en tradition av träbyggande här och delvis annorlunda tekniker än i Europa. Men vissa saker är svåra att ändra. Vi har till exempel försökt få folk att sluta bygga källare till sina hus eftersom det kräver massor av betong då trä inte passar på grund av fukten, säger Bruce Lippke. Biobränslen och pellets gjorde sin entré redan under 1970 talets oljekris, men förde under årtionden en slumrande tillvaro. Men när oljepriset åter sköt i höjden fick de små ampulliknande energipaketen, tillverkade i huvudsak av sågspån och andra restprodukter från träindustri, en ny chans. Lågt pris för både plånbok och miljö och en förnybar resurs som i vissa fall växte inom synhåll från det egna hemmet erbjöd en attraktiv kombination. Det senare argumentet var särskilt vikvägstransporter som ett exempel. Koldioxidutsläppen från järnväg beror på hur den el som försörjer loken produceras. I Sverige handlar det nästan helt om koldioxidfri el från vatten- och kärnkraft, medan elnätet i till exempel Tyskland till största delen försörjs med el från kolkraftverk. SCA arbetar också med förnybar energiproduktion på andra håll än i sina egna fabriker. Totalt 400 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 2,8 twh el per år planeras, en investering på totalt 16 miljarder kronor, som partnern Statkraft står för. Även i den andra änden av ekvationen där tillväxt i skogen fungerar som kolsänka, söker SCA nya vägar. Ett exempel är introduktionen av det snabbväxande trädslaget contortatall, ett trädslag som växer ungefär 40 procent snabbare än vad svenska trädslag hade gjort på samma mark. Genom snabb tillväxt binds ungefär 2 miljoner ton koldioxid varje år. Det är dubbelt så mycket som de samlade utsläppen från SCAs hela skogsindustriella verksamhet. [1*2008] SHAPE SCA*13

14 shape cover tigt i usa som med jämna mellanrum drabbas av nationell ångest över landets stora beroende av arabisk olja. I usa ökade oljepriset mellan 1999 och 2005 med 151 procent, priset på pellets steg med mer modesta 36 procent. Det breda genombrottet kom 2005 pådrivet av stormen Katrina och nya oljeprisrekord. Efterfrågan överträffade vida tillgången. Vi får säga nej till 90 procent av beställningarna, berättar Steven J. Walker, pelletstillverkare som vid tidpunkten ökat produktionen med 50 procent. Hans företag New England Wood Pellet har nu växt än mer och har tagit in externa investerare för att klara expansionen. Idag tillverkar ett 80-tal nordamerikanska pelletsfabriker mer än 1,1 miljon ton pellets årligen. Även i de skogrika länderna i Skandinavien har användningen av pellets ökat snabbt. År 2006 räknas av branschen i Pellets är förnybar energi i balans med kolmängden i atmosfären. De små ampulliknande energipaketen tillverkas i huvudsak av sågspån och andra restprodukter från träindustri. Sverige som det stora genombrottsåret med en försäljningsökning på 72 procent under det första halvåret. Förutom att vara förnybar energi i balans med kolmängden i atmosfären är växer 20 % per år SCA BioNorr i Härnösand producerar ton träpellets om året vid två produktionsenheter. Inom segmenten villa och fastigheter, som BioNorr i huvudsak inriktar sig på, har försäljningsökningen räknat i volym varit 60 procent mellan 2005 och Vi räknar med en fortsatt positiv tillväxttakt i volym på ca 20 procent de kommande åren inom privata hushåll, fastigheter och mindre industrier säger Stefan Rönnqvist, vd för SCA BioNorr. pellets renast av de fasta bränslena även ifråga om övriga utsläpp. Ett resultat av låg fukthalt och optimal förbränning, som ofta styrs via kaminens dator även i vanliga villakaminer. Hett för miljösmarta placerare Antalet fonder som väger in klimatfrågor i investeringsbeslut har ökat kraftigt och företagen får svara på allt fler frågor om sitt arbete med att reducera utsläppen av koldioxid. Under 2007 fick sca en placering som världstvåa i miljömedvetande i eiris (Ethical Investment Research Services) rankning samt en topplacering på Världsnaturfondens internationella betygslista. SCAs miljöchef Patrik Isaksson, hur märks det växande intresset för klimatfrågor hos placerarna? Utvecklingen har gått snabbt och antalet fonder som väger in klimatfrågor har ökat kraftigt i Europa under de senaste åren. Dels har många av de stora breda fonderna tagit in klimatfrågan som ett kriterium för sitt urval, dels har många existerande miljöfonder fokuserat mer på klimatet. Det har också tillkommit en rad rena klimatfonder. Varför är investerarna intresserade? För vissa investerare är det avgörande att förstå hur värdet av deras investeringar påverkas av faktorer knutna till klimatförändringarna. Man vill klarlägga hur bolagen påverkas av politiska ingripanden som lagstiftning eller skatter, tekniska innovationer, förändringar i kundbeteenden och ändrad väderlek. För sca är elpriset och tillgången på vedråvara två viktiga faktorer som indirekt påverkas av klimatfrågan. Hur populära är SCA-aktierna hos hållbarhetsplacerarna? Mycket populära, ungefär tio procent av aktierna ägs idag av fonder som väger in hållbarhetsarbetet i sin placeringspolicy. Drygt hälften av dessa är placerare som använder bolagets hållbarhetsarbete som en extra riskparameter. Resten är fonder med renodlad inriktning på att bara investera i de företag som är bäst i sin bransch inom miljö och socialt arbete. Vägs skogens betydelse för kolbalansen in i värderingen? Ibland, men den borde få mer uppmärksamhet med tanke på att nettotillväxten i våra skogar i Europa binder 2,6 miljoner ton kol årligen. Nästan lika mycket som utsläppen från samtliga våra 400 fabriker i hela världen. Det finns idag ingen möjlighet för sca att till exempel tillgodoräkna sig den årliga nettoabsorbtion som sker i våra skogar inom eus system för handel med utsläppsrätter. Men kolsänkor finns med i Kyotoprotokollet som en viktig faktor och kan öka i ekonomisk betydelse i framtiden. Kommer intresset att fortsätta växa? Ja definitivt, ett intressant exempel på detta är initiativet Carbon Disclosure Project (cdp) som utgör den största internationella undersökningen av stora bolags hantering av klimatfrågan. Investerare som står bakom denna undersökning motsvarar mer än 40 triljoner kronor. SCAs miljöchef Patrik Isaksson tror att intresset för klimatmedvetna fonder kommer att växa. 14*SCA SHAPE [1*2008]

15 SCL3702 NEW PATTERNS. 12 fresh looks from Libra.

16 SHOPPING I SHANGHAI Kinas medelklass blir allt större, rikare och mer shoppingsugen. Utbudet växer därefter. I Kina finns några av världens största butiksgallerior. TEXT: Jan Hökerberg foto: GETTY IMAGES Det är en kylig onsdagskväll i mitten av januari och det börjar bli sent, men kunderna trängs fortfarande i Shanghais Super Brand Mall. Detta köpcentrum i tio våningar inrymmer butiker för en rad kända internationella varumärken inom mode, elektronik, smycken, leksaker, sportutrustning och fritid. Här finns dessutom restauranger, en biograf, ett gym, en skridskobana på åttonde våningen samt en välsorterad livsmedelsavdelning i källarplanet. Den m 2 stora butiksgallerian Super Brand Mall har blivit ett landmärke i Shanghai. Den ligger intill tvtornet Oriental Pearl i det nya området Pudong och syns tydligt från Bund på andra sidan floden Huangpu. När gallerian invigdes år 2002 skröt man med att den var Asiens största, men idag är den bara en av flera liknande anläggningar enbart i Kina. 16*SCA SHAPE [1*2008] På många sätt li mer ett slags nö än en butiksgal

17 trend Världens största butiksgallerior I Asien återfinns åtta av världens tio största butiksgallerior, varav sex har tillkommit under de senaste tre åren. Butiksgalleria Invigningsår Butiksyta (m 2 ) South China Mall (Dongguan, Kina) Golden Resources Shopping Mall (Beijing, Kina) SM Mall of Asia (Pasay City, Filippinerna) West Edmonton Mall (Edmonton, Kanada) SM Megamall (Mandaluyong, Filippinerna) Berjaya Times Square (Kuala Lumpur, Malaysia) Beijing Mall (Beijing, Kina) Zhengjia Plaza/ Grandview Mall (Guangzhou, Kina) SM City North Edsa (Quezon City, Filippinerna) King of Prussia Mall (Philadelphia, USA) Källa: Forbes/Eastern Connecticut State University. På många sätt liknar den mer ett slags nöjespark än en butiksgalleria, säger Paul Terry, försäljnings- och marknadsdirektör vid sca Packaging Asia, som bor i närheten. Shanghai är Kinas kommersiella centrum, och de flesta som shoppar här tillhör Kinas snabbt växande medelklass. Kina har 1,3 miljarder invånare, men omkring 70 procent av dem är fortfarande fattiga och tjänar mindre än 850 kronor i månaden. Av den återstående delen av befolkningen finns det mer än som har en förmögenhet på mer än 85 miljoner kronor, på över 8,5 miljoner, och antalet miljonärer i yuan med tillgångar på åtminstone kronor uppgår idag till 43 miljoner eller 3,3 procent av befolkningen. Många av de förmögna har gjort sina klipp på fastigheter och aktier. I dag finns det över 100 miljoner aktieägare i Kina, betydligt fler än de 70 miljoner som är medlemmar i kommunistpartiet. Super Brand Mall i Shanghai uppfördes av thailändska Chia Tai Group, men bygget försenades i flera år på grund av den knar den jespark leria asiatiska finanskrisen i slutet av 1990-talet. Det gick också trögt efter den officiella invigningen och många misstag gjordes. Idag har Super Brand Mall passerats i storlek av många andra kinesiska jättegallerior. Den mest storslagna är South China Mall i Dongguan i provinsen Guangdong, som är världens största butiksgalleria. Här finns väderkvarnar och temaparker såväl som en kopia av triumfbågen i Paris. Gallerian är lika lång som sex fotbollsplaner och beskrivs av sin byggherre, den kinesiske miljardären Alex Wu, som ett komplett konsumtionscentrum som integrerar rekreation, mat, resor, fritid och kultur. Men idag är förmodligen tillgången högre än efterfrågan. Den genomsnittlige kinesen föredrar fortfarande att göra sina inköp i traditionella småbutiker på bakgatorna och i familjeägda affärer på huvudgatorna. Men det kan förändras snabbt, precis som allting annat i Kina. De stora galleriorna i städernas centrala delar kommer att överleva, men de som ligger i utkanterna lever farligt eftersom de saknar ett tillräckligt stort befolkningsunderlag, säger Steven Beesley, en av grundarna och chef för det Hongkongbaserade Institute of Shopping Centre Management i en intervju på Eastern Connecticut State Universitys hemsida. SNYGG exponering säljer i kina I Kina har SCA Packaging Asia ett nära samarbete med ledande stormarknadskedjor som till exempel det brittiska Tesco, amerikanska Wal-Mart, franska Carrefour och tyska Metro. Vi utgör en länk mellan amerikanska och europeiska normer som vi sedan anpassar efter lokala önskemål, säger Paul Terry, försäljnings- och marknadsdirektör vid SCA Packaging Asia i Shanghai. När varor tillverkas i Kina vill producenterna också att de förpackas där. I butikerna i väst levereras varorna vanligtvis på lastpallar färdiga att ställas ut i butiken. Allt för att minimera personalkostnaderna. Utformningen ska optimera produktexponeringen, utnyttja utrymmet på bästa sätt och underlätta en snabb och enkel utplacering i butiken. Eftersom personalkostnaderna i Kina är lägre behöver man inte tänka så mycket på utstuderade produktexponeringar. Istället fokuserar butikerna främst på att se till att varorna ser attraktiva ut på hyllorna genom att utnyttja personalen för uppackning och skyltning, säger Paul Terry. SCA Packaging Asias omsättning år 2007 var 230 miljoner dollar. [1*2008] SHAPE SCA*17

18 trend Rock n roll-generationen målgrupp med krav I år fyller den första kullen av babyboomgenerationen 62 år. De 70 miljoner amerikaner som växte upp med rock'n'roll och det kalla kriget kommer att få stor betydelse för inkontinensskyddsmarknaden. Text Marilyn Posner Foto: getty images Den amerikanska babyboomgenerationen födda mellan 1946 och 1964 har ofta bättre ekonomi och en större disponibel inkomst än andra grupper. I takt med att behovet av inkontinensskydd ökar blir också kostnaden för dem av mindre betydelse. Allt fler konsumenter, framför allt babyboomgenerationen, förväntas välja produkter av högre kvalitet och de letar efter varumärken med bästa komfort och funktion, säger Virginia Lee, marknadsanalytiker vid Euromonitor International. Man räknar med en snabbare tillväxt när det gäller lättare inkontinensprodukter specielllt om tekniken fortsätter att utvecklas, säger Virginia Lee. Mellan 18 och 30 procent av alla över 65 år lider av inkontinens, ett vanligt problem bland äldre, men inte hos alla. Fler kvinnor än män lider av någon form av urininkontinens, framför allt ansträngningsinkontinens. Enligt den amerikanska organisationen Agency for Healthcare Research and Quality har omkring 25 procent av alla kvinnor mellan 30 och 59 år någon gång upplevt problemet. Den kraftiga tillväxten av inkontinensprodukter förväntas fortsätta, till gagn för sca och dess globala varumärke tena. sca Personal Care arbetar kontinuerligt för att utveckla sin inkontinensproduktlinje. MÅLGRUPP Enligt Daniel Lafferty, SCAs marknadsdirektör för home caresegmentet i Nordamerika, är målgruppen för inkontinensskydd inte bara de som lider av inkontinens, utan också deras vårdgivare som ofta har stort inflytande ifråga om vilka märken och produkter som ska köpas in. Med vårdgivare menas såväl utbildad vårdpersonal som anhöriga, som kan vara allt ifrån inneboende släktingar till en familjemedlem som hjälper till med dagliga aktiviteter som bad, inköp och matlagning några gånger i veckan. Babyboomgenerationen har bättre ekonomi och för dem är vårdhem inget lockande alternativ. För att begränsa utgifterna vill både konsumenter och beslutsfattare att man ökar möjligheterna att bo kvar hemma, säger Daniel Lafferty. Allt eftersom marknaden växer och förändras, kommer SCA Pesonal Care att fortsätta förändras, både ifråga om de produkter man erbjuder och hur och var dessa produkter finns att tillgå. 18*SCA SHAPE [1*2008]

19 Hett att e-handla När auktionssajten ebay firade tre år i Belgien kunde de räkna in 2,5 miljoner unika besökare. Var fjärde belgare har besökt sajten. E-handeln firar triumfer i hela Europa. Text johan Rapp Foto: ISTOCKPHOTO Amerikanska ebays framgångar är ett tydligt bevis på hur populärt onlineshopping har blivit. Storbritannien, Tyskland och Frankrike är de länder i Europa där e-handeln omsätter mest pengar, och flera östeuropeiska länder är på frammarsch. Enligt Tanguy Peers, före detta vd för ebay i Belgien, beror framgångarna till stor del på att kunderna känner allt större trygghet när de handlar på nätet, bland annat tack vare säkra betalsystem som PayPal. E-handeln förväntas fortsätta växa i hög takt i Europa, säger Aad Weening, generalsekreterare på emota, det europeiska förbundet för e-handel och postorder. Kläder, böcker, hemelektronik, cdoch dvd-skivor är de varor som säljer bäst på nätet. En förutsättning för att e-handeln ska kunna växa sig stark i ett land är att de allra flesta har tillgång till Inter Procent av den totala befolkningen som har beställt varor eller tjänster via nätet för privat bruk under de tre senaste åren i Europa. Norge Sverige Danmark Tyskland Nederländerna Storbritannien Finland Österrike Irland EU genomsnitt Frankrike Tryck Enter och varan är på väg. Nätbutiker lockar allt fler köpare i Europa. net, helst bredband med god kapacitet. I Sverige ökar e-handeln stadigt, delvis tack vare ett väl utbyggt bredbandsnät. Här är böcker den mest populära varan på nätet var femte bok säljs online. De svenska e-handelsföretagen är optimis- Belgien Spanien 2004 Slovenien Tjeckien Polen Slovakien Italien Ungern Grekland Rumänien Källa: Eurostat 2007, Industry, trade and services trend tiska och de flesta räknar med ökad försäljning under det närmaste halvåret. Troligtvis kommer e-handeln fortsätta att utvecklas snabbare än den traditionella detaljhandeln, säger Jonas Arnberg, analytiker på Handelns utredningsinstitut, hui. Det är en ny bransch där allt fler ger sig in och utvecklar nya, nischade koncept, och näthandeln får ständigt nya konsumenter. Jonas Arnberg nämner livsmedelshandeln som en potentiellt växande marknad på nätet. Problemet är att hitta bra förpackningslösningar som håller maten fräsch under långa transporter. Dessutom är inte konsumenterna beredda att betala särskilt mycket mer för mat köpt på nätet. Jag tror att vi snart kommer att få se en ny kundgrupp, 80- och 90-talisterna som är uppväxta med dator. För dem känns det naturligt att handla på nätet, men ännu så länge är de inte särskilt köpstarka, säger Jonas Arnberg. E-maten behöver förpackningar Böcker, cd/dvd-skivor och kläder är det som säljer mest över nätet. För dessa produkter räcker det med enklare lådor av wellpapp för att klara transporten, och wellpapp-förpackningar var SCA Packagings första lösning för distanshandeln. Men nya varor dyker upp och kräver andra typer av förpackningslösningar. Ett sådant exempel är mat som köps via nätet. Utmaningen är att få maten att hålla rätt temperatur under distributionen, säger Torben K Nielsen, marknadschef på SCA Packaging i Danmark. Vi arbetar med kylförpackningar av bland annat cellplast. Det är ju av stor vikt att kunna hålla kött och fisk väl kylt. Livsmedel utgör än så länge bara en liten del av e-handeln i Danmark, och ännu mindre i Sverige; här är avstånden längre vilket försvårar distributionen ytterligare. Torben K Nielsen tror ändå att vi snart får se en ökning av matinköp via nätet. [1*2008] SHAPE SCA*19

20 Inno utan profil 20*SCA SHAPE [1*2008]

21 vatör gränser h Det Solgun Drevik inte vet om kvinnlig anatomi, bindor och trosskydd är förmodligen inte värt att veta. Mer än 50 patent visar hur väl Solgun och hennes team vid sca i Göteborg lyckats omsätta kunskap och kreativitet i innovationer som blivit konkreta produkter. ur långt kan man utveckla en menstruationsprodukt egentligen? Bara fantasin sätter gränser, menar Solgun Drevik, som arbetat som produktutvecklare för kvinnliga menstruationsprodukter vid sca i snart 22 år. Produktutveckling innebär att aldrig slå sig till ro och vara helt nöjd. Idag handlar det egentligen mest om utveckling och förbättring i små steg. Vi har redan kommit så långt när det gäller bindornas prestanda att vi skulle kunna minska absorptionsförmågan med en tredjedel och ändå tillfredsställa en genomsnittlig kvinnas behov. Det innebär å andra sidan att vi har kunnat fokusera mera på komfort. Som produktutvecklare, hur vet man i vilken riktning man ska driva utvecklingen? Genom att lyssna på användarna förstås. Och Solgun tillbringar mycket tid i fokusgrupper och andra konsumentforum, för att pejla dagens och framtidens behov och möjligheter. Det gäller att alltid vara så nära konsumenten som möjligt. Och dagens krävande konsument vill ha allt helst på samma gång. Det ska vara miljöanpassat, lätt, tunt, mjukt, säkert, diskret, bekvämt, billigt i fräck förpackning som sticker ut men ändå är diskret. Allt på en gång är förstås omöjligt, särskilt när önskemålen går stick i stäv med varandra, skrattar Solgun. Liksom på de flesta andra områden handlar en viktig trend inom menstruationsprodukter om miljö. Eftersom bindor och tamponger av kvalitets- och hygienskäl inte tillverkas av återvunnen fiber måste man fokusera på andra aspekter. Text: Jonas Rehnberg Foto: Svante Örnberg Allting som kan påverka miljön måste vi ta hänsyn till. Och miljön påverkar hela branschen. Vi tittar på produktens hela livscykel och drar vårt strå till stacken genom att optimera materialanvändningen och se till att kunden får mindre sopor att slänga. Att huvudingrediensen utgörs av skogsråvara i form av högabsorberande cellulosa är en fördel när det gäller att kommunicera miljöfördelar, påpekar Solgun, som ändå menar att det är viktigt att hålla sig à jour med utvecklingen inom materialområdet. Vad gör vi om något av våra material tar slut? Man måste följa utvecklingen och vara uppmärksam på substitut till både ens egen produkt och produktkategorin som sådan. En annan viktig trend för menstruationsprodukter är vad Solgun kallar lull-lull. Och då handlar det inte främst om själva produkten, utan om förpackningen och andra attribut. Det ska synas att man köper ett visst varumärke, men det ska förstås inte synas att man använder själva produkten. Förpackningen ska vara så fräck att man kan ha den framme, men ändå vara diskret, ler Solgun. Att följa med i konsumenttrender innebär också att studera modets svängningar. Vid ett besök på modemässan i Lyon nyligen konstaterade Solgun nöjt att minst hälften av modellerna på catwalken använde stringtrosor. Och det var kanske med ett stänk av nostalgi, eftersom just stringtrosan banade väg för en av Solguns mest framgångsrika innovationer trosskyddet Libresse String som lanserades 1999 och fortfarande säljer bra. [1*2008] SHAPE SCA*21

22 profil Då svarade mamma g som bara ta Solguns team kombinerar kreativitet med kunskap och utvecklar ständigt nya bindor. För Solguns team är det ändå produkten som står i centrum. Genom att kombinera kreativitet med kunskap har man lyckats utveckla ständigt nya generationer menstruationsprodukter med hjälp av att pröva nya smarta grepp. Så smarta att Solgun idag kan titulera sig Sveriges främsta kvinnliga uppfinnare med runt 50 patent i skrivbordslådan. Ett av teamets genombrott under senare år är en ny binda med en patentskyddad kombination av material och form som gör produkten tredimensionell när den används. För kvinnan bidrar den optimala passformen till tryggheten. Det är en produktfördel som ligger till grund för devisen Secure Fit, som sca tillämpar på flera menstruationsprodukter som blivit riktiga storsäljare och ökat scas marknadsandel över hela världen. Den nya bindan marknadsförs under olika namn, som till exempel Libresse Invisible. Innovationen uppmärksammades även vid Seoul International Invention Fair, där Solgun i hård konkurrens med 288 uppfinnare från 20 länder tog hem en bronsmedalj. Solgun påpekar att en bindas komfort och trygghet baseras på en kombination av absorptionsförmåga och passform. En aldrig så bra absorptionsförmåga spelar liten roll om bindan sitter på fel ställe. Solgun har turen att arbeta på en marknad som bara växer. Inte så mycket i Europa, men ute i världen där hon ser en fantastisk potential, ett smörgåsbord av länder i snabb ekonomisk utveckling, där helt nya användare ständigt tillkommer. Just nu arbetar Solgun med utveckling av tamponger för den australiska marknaden, där sca fortfarande tillverkar och säljer sådana. För Solguns del var det närmare 20 år sedan hon senast arbetade med tamponger. Konkurrenssituation och konsumentpreferenser ser väldigt annorlunda ut idag. Samtidigt är sca fortfarande ensamt om att täcka hela tampongen med så kallad nonvowen, ett icke-vävt material, som ger en luddfri produkt. Ingen annan tillverkare har förmått följa i våra fotspår. Även om Solgun har arbetat med att utveckla menstruationsprodukter i flera decennier är hon inte rädd för att idéerna ska ta slut. Oh nej, jag är full av idéer, sen är det en annan sak om konsumenterna vill betala för dem eller inte. Och att döma av resultaten från de fokusgrupper som Solgun lyssnar till finns det användare som själva har idéer och är redo för än mer avancerade menstruationsprodukter. En ny generation kvinnor, med en ny syn på teknologi och kommunikation, är här. En ung kvinna föreslog att vi skulle utveckla en binda som skickar sms när det är dags att byta. Även om det nog är för dyrt att genomföra i praktiken är det en trigger för oss. Vi frågar oss om det finns någon teknik vi kan använda oss av för att uppfylla den här typen av önskemål. Själv har Solgun alltid varit intresserad av teknik och hur saker och ting fungerar. När hon som barn åkte Spöktåget på Lisberg hade hon inte ens tid att bli rädd. Jag var för upptagen med att försöka lista ut hur grejerna funkade. Flera medlemmar av familjen arbetade vid skf i Göteborg, där Solgun under sin gymnasietid tillbringade åtskilliga timmar i labbet. Teknikintresset väcktes när hon skulle göra sin praktik i nionde klass och hamnade hos sin bror som då arbetade på 2:a Helikopterdivisionen i Säve. Hennes egna söner, idag 14 och 16, visar samma fallenhet för att upptäcka och laborera, berättar hon, men när de var yngre visste de för litet om kvinnors biologi för att riktigt förstå vad mamma sysslade med på jobbet. När den yngsta sonen var 4 år och gick på dagis skulle barnen berätta vad deras föräldrar arbetade med. Då svarade han att mamma gör plåster som bara tanter kan ha, skrattar Solgun. Tur att mamma gör så bra plåster att hon till och med får medalj för det. Och tur för världens alla tanter, som kan sova gott om natten. 22*SCA SHAPE [1*2008]

23 han att ör plåster nter kan ha Detta är Solgun Namn: Solgun Drevik Titel: Associate Scientist vid R&D Feminine, SCA Personal Care Familj: Maken Marcus och sönerna Hampus 14 och Linus 16 Ålder: 41 Favoritwebbplats: Blocket.se Favoritresmål utanför Sverige: Italien Motto: Gör det! Hobby: Renovera huset och gamla prylar Kör: En svart Saab 9-5 Biopower Hemlig last: Mörk choklad Senast sedda film på bio: Tatuerad Torso Dålig på: Att uppskatta min tid och att säga nej

24 teknik Jakten på ett lu En mänsklig panel bedömer vad papperet luktar. Provet förbereds ett dygn i förväg. Papperet klipps, läggs i en e-kolv täckt med aluminiumfolie. Proven står under lock så att luften i kolven blir mättad på eventuella flyktiga ämnen. Sedan tar luktpanelen vid och efter en sniff från en e-kolv bestäms karaktär och intensitet. Kemisk analys. De flyktiga ämnena fastnar på en absorbent, separeras i en gaskromatograf och identifieras i en masspektrometer. En livsmedelsförpackning som luktar surt eller härsket blir inte populär bland kunderna. Nu är forskare vid SCA R&D Centre i Sundsvall de oönskade dofterna på spåren. Verktyget består av en mänsklig luktpanel som kombineras med en kemisk analys av papperets flyktiga ämnen. Text: Susanna Lidström illustration: LEIF ÅBJÖRNSSON Skärpta miljökrav gör att många pappersbruk sluter sina processsystem för att återanvända så mycket vatten som möjligt. Samtidigt finns stora krav på produktsäkerhet, till exempel att papper som används till livs medelsförpackningar ska vara så rent som möjligt och inte avge lukt och smak. Detta går lite stick i stäv med varandra. Bruken finslipar hela tiden sina produktionsprocesser för att klara balansgången mellan alla krav på säkerhet, kvalitet och miljöhänsyn, säger Ulrika Andreasson, forskningsingenjör vid sca r&d Centre. Hon betonar att man vid återanvändning av vatten måste ta hänsyn till att det kan förändra bakteriefloran i vattnet. Slutna system ger en ökad risk för syrefattighet, vilket kan ge upphov till fettsyror som ättiksyra och smörsyra. Och dessa ämnens karaktäristiska stickande respektive härskna doft kan slå igenom till papperet som produceras. Andra lukter härrör från själva råvaran, både nyfiber och returfiber. Ämnen som normalt finns i veden kan när de oxideras bilda en särskild typ av aldehyd (en form av kolväte) som ger en ganska intensiv lukt. Detsamma gäller bindemedel som finns i tryckfärgen hos returpapper. För att hjälpa bruken med sin kvalitetsgranskning har sca r&d Centre satt ihop en luktpanel som specialiserat sig på att bedöma lukt från papper och förpackningar. Vid reklamationer och årliga kontroller tas prover från sca Containerboards bruk som tillverkar liner. Det är ursprungsmaterialet till wellpapp, som bland annat används för att förpacka livsmedel. 24*SCA SHAPE [1*2008]

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

TRÄ. ett medvetet val

TRÄ. ett medvetet val TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

En vital 50-åring som ser framtiden an med tillförsikt. scacontainerboard.com

En vital 50-åring som ser framtiden an med tillförsikt. scacontainerboard.com Munksunds Pappersbruk En vital 50-åring som ser framtiden an med tillförsikt Detta är SCA SCA skapar värde genom att infria kunders och konsumenters behov i en anda av innovation, ständig effektivisering

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Innehåll. Skogens nyckelroll 3. Världens skogar minskar 4. Sveriges skogar ökar 6. Skogen har flera roller 8. Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9

Innehåll. Skogens nyckelroll 3. Världens skogar minskar 4. Sveriges skogar ökar 6. Skogen har flera roller 8. Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9 Skogen och klimatet Innehåll Skogens nyckelroll 3 Världens skogar minskar 4 Sveriges skogar ökar 6 Skogen har flera roller 8 Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9 Skogen är en del av lösningen på klimatproblemet

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat. Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Kvalitet är frihet från bekymmer

Kvalitet är frihet från bekymmer Kvalitet är frihet från bekymmer www.publicationpapers.sca.com Det är kunden som sätter betyget Produkter med rätt kvalitet, miljöarbete i världsklass, tre välinvesterade och effektiva pappersbruk samt

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Snabb bruksanvisning för MO-Call BlackBerry

Snabb bruksanvisning för MO-Call BlackBerry Vad behöver jag för att starta MO-Call? Innan man kan ringa ett samtal, behöver man det nedanstående: Ett registrerat MO-Call konto. MO-Call kredit på ditt konto. MO-Call programvaran på din mobiltelefon.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Vindkraft inom SCA. Milan Kolar 2011-05-30

Vindkraft inom SCA. Milan Kolar 2011-05-30 Vindkraft inom SCA Milan Kolar 2011-05-30 SCA Ett globalt hygien- och pappersföretag Nettoomsättning 109 miljarder SEK 45 000 anställda och försäljning i mer än 100 länder TEN och Tork är ledande globala

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer