Årsredovisning med budget 2011

Transkript

1 Årsredovisning 2010 med budget 2011

2 Verksamhetsberättelse 2010 Styrelsen för S:ta Clara Kyrkas Vänner vill avge följande berättelse för föreningens verksamhet under det gångna året var föreningens artonde verksamhetsår sedan starten 1992/93. Rapporten består av två delar, en redogörelse för verksamheten som har sammanställts av direktorn, Carl- Erik Sahlberg, på uppdrag av styrelsen. Många verksamhetsansvariga har bidragit till redovisningen som berättar om utfallet av de aktiviteter som genomförts utifrån årsmötets beslut om verksamhetsinriktning och budget. På sidan 7 inleds styrelsens förvaltningsberättelse. Som framgår har det varit ett välsignat år på många sätt, också när det gäller föreningens ekonomi. Föreningen har haft sitt första helår med ett stort ekonomiskt åtagande och styrelsen är mycket tacksam för de bidrag, gåvor och kollekter som kommit in. Styrelsen vill också rikta ett stort och varmt tack för alla som på olika sätt ger av sin tid, engagemang, bön och pengar för S:ta Claras olika verksamheter. Ett stort tack även till EFS Mittsverige för den hjälp som getts på många sätt. Vår direktor Carl-Erik Sahlberg skriver: Det är med stor glädje och tacksamhet som jag till styrelsen överlämnar följande verksamhetsberättelse över året 2010 och samtidigt anger några förslag till vägar framåt DEN ÖPPNA KYRKAN Basen i S:ta Clara kyrkas arbete är den öppna kyrkan med den låga tröskeln. Diakoniexpeditionen, vaktmästeriet, det varma mottagandet i kyrkan, caféet, gemenskapen vid kyrkkaffet med mera. Här har gjorts ett stort arbete av volontärer och anställda. Några få intermezzon har inträffat med bland annat en stöld men på det hela taget har kyrkan och kyrkorummet upplevts som en trygg och välkomnande plats. DIAKONIN Diakoniansvarig Inga skriver med tillbakablick på verksamhetsåret 2010, att den diakonala verksamheten har förstärkts under 2010, mycket på grund av våra volontärers tillväxt och våra sponsorers välvillighet och Guds trofasthet. Budgeten har hållits och samtliga planerade aktiviteter har genomförts. Cirka 100 personer (cirka 20 personer varje dag) har varit trofasta och engagerade. Vårt forum, torsdagsmötena för volontärer där vi dryftat olika spörsmål och tagit upp frågor om förbättring av vårt arbete, bidrog till stor enhet och förståelse för verksamheten. Morgonbönen var en viktig mötesplats för volontärer och anställda, cirka 20 personer varje morgon. I dessa samlingar kunde vi notera om någon behövt extra stöd. En del volontärer som vuxit andligt och själsligt kunde ta ett större ansvar för diakoniexpeditionens möten med hemlösa, ett tjugotal hemlösa dagligen. Därmed frigjordes vi diakoner till djupare möten och samtal med sargade och behövande människor som hela tiden strömmade till kyrkan. Vi tog även emot cirka 500 bidragsärenden till våra fonder. Verksamheten på Plattan med vår cafévagn fortsatte under första halvåret men förändrades inför sommaren på uppmaning av polisen. Det medförde att vi hade vår cafévagn på kyrkogården för att bespisa de hemlösa där. Plattanverksamheten fortsatte med att vi med en skrinda lastad med kaffe och te samt biblar drog runt till dem som drogar. Detta bidrog till att hemlösa hittade in i kyrkan och att vi kunde gå 1

3 runt med skrindan till dem som fortfarande drogade. Verksamheten med cafévagnen och skrindan på Plattan finansierades med bidrag från Gålöstiftelsen. Tack vare bidrag från Lisen Carlssons Minne och Clara Grannar kunde vi sända iväg flera missbrukare till ett förvandlingshem, Good Foundation, cirka 10 personer under året. På onsdagseftermiddagar bjöd Hotell Continental och Sergel Plaza hemlösa och missbrukare på lunch i Lillkyrkan. Volontärerna dukade med vita dukar, servetter och fina blommor samt serverade god och näringsriktig mat. Ungefär 40 specialinbjudna personer kom dit för att äta. Lindholmen, en ö i Mälaren, blev en tillflykt för många sargade under sommarhalvåret. I mitten av juni hade vi en akvarellkurs för kvinnor, 10 personer varav några hade en hemlöshets- och drogmissbruksproblematik. Vi hade även en poesikurs på ön. Verksamheten genomfördes med bidrag från Govenii Minne. Inne i kyrkan fortsatte verksamheten i Clararummet, ett självbärande café som hade öppet till varje vardag. Schemalagda volontärer tjänstgjorde med servering samt samtalade och gav stöd till gästerna, ungefär 35 personer dagligen. Afternoon Tea på torsdagseftermiddagarna i Lillkyrkan samlade många kvinnor, vi bjöd på olika sorts te, sandwiches, frukt och andra godsaker. Kläder, både nya och begagnade, delades ut till stor glädje för de besökande. Under hösten hade vi en sångstund varje torsdag, kvinnorna sjöng av hjärtans lust under ledning av en duktig praktikant. Det lät så bra att vi fick medverka i tre gudstjänster. Verksamheten samlade cirka 20 kvinnor varje torsdag. Afternoon Tea verksamheten bidrog till fördjupade kontakter och vi kunde hjälpa flera kvinnor med bidrag till mat, läkarvård, mediciner, tandläkare, hyreshjälp och annat genom bidrag från Govenii Minne som förmedlades via Clara Grannar. I samband med Lucia hade vi en fest för kvinnor med god mat, sång av artist, gåvor samt utdelning av kläder. Sergel Plaza skänkte smörgåstårtor så att festen kunde genomföras. Under eftermiddagarna bereddes möjlighet till att få själavård och förbön av någon av våra utbildade själavårdare. Vi hade ett par utbildningskvällar under året med våra 22 förebedjare och själavårdare. Vi diakoner har haft själavårdssamtal, både spontana men även regelbundna med människor i olika sorts livskriser. Under året har vi också varit handledare för praktikanter från många olika utbildningsanstalter. Många flyktingar sökte oss för hjälp under året och vi försökte finna olika lösningar för att bistå de hårt drabbade människorna utan uppehållstillstånd. En pensionerad advokat har funnits på Diakoniexpeditionen på tisdagseftermiddagarna för att gå igenom flyktingars dokument och för att hjälpa dem att göra nya ansökningar. En resa med våra volontärer upp till Norrland, till Carl-Eriks hemtrakter, genomfördes i början av juni. 14 personer deltog i resan. Ett team har i samarbete med Frälsningsarmén och Roseniuskyrkan funnits under Svampen på Stureplan varannan fredagsnatt ca Många koppar kaffe och populära Mariekex har gått åt. Många samtal både ytliga och djupa fördes under Svampen, de flesta uttryckte sin uppskattning över vår närvaro och kallade oss ljuset i mörkret. Med bidrag från Gålöstiftelsen kunde vi genomföra denna verksamhet. Vi hade god kontakt med polisen som också funnits på plats på Stureplan. Vi diakoner har gått i regelbunden egen själavård under året. Så till sist ett stort tack till Gud för Hans trofasthet och ledning under det gångna året. Ett tack också till alla våra medarbetare, volontärer, S:ta Clarastiftelsen, S:ta Clara kyrkas Vänner, Clara Grannar, Gålöstifelsen, Govenii Minne, Lisen Carlssons Minne, församlingens Stiftelser samt alla sponsorer och förebedjare. När det gäller mina reflexioner kring ett av våra flaggskepp, diakonin, så känner jag behov av att vi i diakoniexpeditionen inför framtiden bevarar karaktären av diakoniexpedition och mindre av värmestuga. Möjlighet till fika finns ju samtidigt vid Försäkringskassan. När det gäller Clararummet, som under året växt till i antal besökande, så skulle jag vilja att vi funderade över om vi kunde ha caféet öppet från kl. 10 (som vi tidigare haft) och om vi på sikt också kunde ha öppet lördagar, en dag, som många ensamma kan känna sig extra ensamma på. En utmaning för arbetet vid Försäkringskassan är att få svensktalande volontärer, som känner för det här arbetet. Som det hittills varit har det varit mest irakisktalande volontärer i den här tjänsten. När det gäller kaffeutdelningen vid kyrkan är utmaningen att det bärs av för få volontärer, varav de flesta inte är svensktalande. Utmaningen på Plattan är att ingen av oss anställda skolkar från att gå ner på Plattan. En uppstramning skedde under hösten och vi får hoppas att den håller. En utmaning för arbetet på 2

4 Malmskillnadsgatan är förstås frågan vem som ska ta över efter Elise. Hon blir ju 75 i år och ska, enligt egen uppgift, hålla på tills hon är 90 år, så det är ju ett problem om 15 år! LIV I ANDEN 2010 Nils Lidskog skriver: Kursen Lär känna Den Helige Ande hölls i S:ta Clara kyrka mellan påsk och pingst, sju tisdagar 6 april 18 maj kl Kursen anordnades i samarbete med Katolsk Karismatisk Förnyelse. Varje kurskväll var uppdelad i två avdelningar. Först ett föredrag följt av diskussioner i smågrupper. Föredragshållare har varit: Datum Ämne Föredragshållare 6/4 Guds Kärlek Nils Lidskog 13/4 Frälsning Bengt Malmgren 20/4 Det nya livet Pancho Chin A Loi 27/4 Att ta emot Guds gåva Nils Lidskog 4/5 Döpt i DHA Carl-Erik Sahlberg 11/5 Att växa Nils Lidskog 18/5 Forsatt överlåtelse.. Gunnar Berg Deltagarantalet var cirka 60 personer uppdelade på sex grupper med följande gruppledare: Grupp Gruppledare 1 Ingrid Persson / Bengt Malmgren 2 Elise Lindqvist / Joakim Hjälte 3 Annahita Parsan / Stefan Karlstedt 4 Ingrid Hansson / Tuula Schneider 5 Hanu Luci / Gunnar Berg 6 Anette Berg / Gudrun Riås Under kurskvällarna har kaffe och smörgås serverats till självkostnadspris. Ansvarig Eva Säve. Musikgruppen har bestått av Ingrid Hansson, Anette Berg och Nils Lidskog med gitarr. Huvudledare och ansvarig för kursen har varit Bengt Malmgren, Katolska kyrkan och Nils Lidskog, S:ta Clara kyrka. KVINNOARBETET Fältmotivatör Marie Svensson, delvis finansierad av S:ta Clara Grannar, skriver i sin verksamhetsberättelse: Jag har nu jobbat i 9 år med kvinnoverksamheten här i S:ta Clara kyrka tillsammans med Inga Pagreús. Jag har fängelsemission varje tisdag på kvinnoanstalten Färingsö. Där möter vi cirka 30 kvinnor på 3 olika avdelningar. Efter att de har gjort sitt straff klart är det cirka sju stycken som kommer hit på våra aktiviteter. Afternoon tea på torsdagar nere i Lillkyrkan betyder mycket för de sargade kvinnor som har funnits här runt kyrkan under åren. Jag har själavårdsamtal och många myndighetsbesök med en del kvinnor. Vi har även en del kvinnoverksamhet på ön Lindholmen. MALMSKILLNADSGATAN Under hela året har Malmskillnadsteamet gått ut för att möta flickor som säljer sina kroppar. Teamet har letts av Elise Lindqvist som har funnits där nästan varje fredagkväll/natt. Gruppen består av två - fyra personer vid varje tillfälle. Teamet kommer cirka och Elise är på plats Vi finns uppe på gatan kl och stannar till runt eller fram till cirka beroende på vad som händer. Vi tar med kaffe, Oboy, nyponsoppa, smörgåsar, bullar, godis och värmande plagg till exempel hemstickade vantar. Vi bjuder på det de själva önskar av det vi har med. Därefter kan det bli samtal och bön. Hur många som kommer en fredagsnatt varierar mycket, från cirka 10 upp till 35 tjejer. En fredagsnatt kan det vara mycket lugnt och en annan händer mycket som inte lämpar sig att berätta öppet. 3

5 MAMMOR I KONTAKT Varje vecka samlas mammor över hela världen för att avsätta en timme i bön för sina barn och deras skolor, lärare, skolpersonal och klasskamrater. Detta ekumeniska nätverk "Moms In Touch International" finns i 140 länder. "Mammor i Kontakt" finns på 30 olika platser i Sverige. MIK finns beskriven i en egen hemsida: Landskoordinator för Sverige och ledare för gruppen i S:ta Clara är Anette Berg, mammorikontakt@crossnet.se Mammor i Kontakt består av - Två eller tre mammor, mor- och farmödrar, kvinnor som tror att bön förändrar. - Som möts 1 timme i veckan för att be för sina barn, barnens skolor, lärare, skolpersonal och kompisar. - Som ber för barn från förskola upp till universitetsnivå. Med syfte Att genom bön "stå i gapet" för våra barn. Att be att våra barn ska ta emot Jesus som Herre och Frälsare, och kunna stå fasta i sin tro. Att be för lärare och annan personal. Att be att lärare, annan personal, och elever ska komma till tro på Jesus Kristus. Att be att våra skolor leds enligt bibliska värderingar och god moral. Att vara till uppmuntran och positivt stöd för skolorna. Att erbjuda stöd och uppmuntran till föräldrar som är bekymrade och oroliga för sina barn. I S:ta Clara kyrka har en grupp med upp till 12 mammor träffats på torsdagar i Lillkyrkan kl Dessutom finns i S:ta Clara en Swahiligrupp och en Farsigrupp. Den 17 april kl genomfördes i S:ta Clara kyrka en bönedag för Sveriges skolbarn, lärare och skolpersonal. Deltagare var kvinnor från olika delar av landet. Carl-Erik Sahlberg avslutade med en välsignelse över verksamheten. Team från Stockholm har kallats till Tammerfors, Finland och Habo, Västergötland för att inspirera nya grupper som startats. Besök har även gjorts på Hinseberg och Färingsö kvinnofängelser. Tre bruncher för mammor har ägt rum på Häringe och i Stockholm. UNGDOMSARBETET Följande verksamhetsberättelse har lämnats av ungdomspräst Jens Peterson och ungdomsledare Magdalena Omnell. De skriver: Året började med att vi hade cirka sex personer med i verksamheten. Under året har vi träffats på fredagarna och haft ungdomskvällar då vi fikat, haft andakter, tittat på film, gått ut med pannkakskyrkan och evangeliserat, lagat mat och annat som ungdomarna önskat göra. Under året har det tillkommit fler och det finns nu en grupp på ett personer som på olika sätt finns med i ungdomsarbetet. En del av dessa har funnits med sedan tidigare och andra har kommit med via konfirmationsarbetet eller genom andra kontakter. Under året har vi gjort några olika resor. Under vårterminen åkte vi till Västerås där vi besökte Bäckbykyrkan och var med på en helg om lovsång. Vi åkte till Borås på Union 2010 vilket var en mötesplats för alla Pannkakskyrkor runt om i landet. Under sommaren hade vi konfirmationsläger i två delar på Lindholmen med avslutande konfirmationsgudstjänst i kyrkan. Det var nio konfirmander som deltog och det blev ett mycket bra läger. Ungdomarna har ett eget lovsångsteam och leder lovsången på högmässan en gång i månaden. Utöver detta har vi arbetat på Plattan med ungdomar för att lära känna dem och finnas där som stöd. Vi har även varit i studion på Mäster Olofsgården dit ungdomar kommer för att lära säga mer om sång, film och att spela in i studio. Detta är vårt första år som vi arbetat tillsammans i Clara och vi känner oss mycket positiva för framtiden. Vi planerar att även i år ha konfirmationsläger och vi har några resor som vi vill göra med ungdomsgruppen under året som kommer. Planer finns även för att öppna upp en fritidsgård under eftermiddagarna i Lillkyrkan för ungdomarna som finns på Plattan. Det vi vill fortsätta att bygga på är den gemenskap som finns på fredagarna, att ha Jesus i centrum och att stötta och hjälpa ungdomar som har olika behov. LÄRJUNGESKOLAN Viveca Bratt har avgett egen rapport. Lärjungeskolan har en rätt unik kombination av hög lärdomsklass och djup, brinnande andlighet. Lillkyrkan är förstås inte den bästa lokalen men dess fördel är att den ligger så nära kyrkan, att eleverna också kan besöka och delta i kyrkans övriga aktiviteter. En utmaning för lärjungaskolan som för alla folkhögskolor är att hålla närvaron hög hos eleverna. 4

6 ALPHA Eva Rosshagen, som varit drivande sen starten 1999, tog en vilotid och Janne Plars har ersatt henne. Under året formaliserades ledarskapet i Alpha, så att det lades under Nils Lidskog. Utmaning för framtiden är att kanske finna nya lokaler, eftersom denna termins kurs (våren 2011) fyller Utsikten. Nils Lidskog skriver: Alphakursen omfattar tio kurstillfällen, tisdagar mellan kl Varje kurskväll innefattar tre moment: Gemensam måltid, föredrag och samtal i smågrupper. Ungefär mitt i kursen hålls dessutom en helg med en övernattning på en kursgård där temat är Den Helige Ande. Verksamheten har bedrivits i Betlehemskyrkans café Utsikten vid Rehnsgatan 20, 6tr. Alphahelgen tillbringades ute på Filadelfiakyrkans kursgård Drakudden. Föredragshållare har varit Carl-Erik Sahlberg, Elisabeth Sandlund, Klas Lindberg, Nils Lidskog och Elise Lindqvist. Under vårterminen 2010 har genomförts: Två Alphagrupper med tillsammans cirka 20 deltagare förutom ledare och en Betagrupp med 6 deltagare förutom ledare. Antal engagerade ledare, inklusive köksansvariga, har varit cirka 10. Under höstterminen 2010 har genomförts: Fem Alphagrupper med tillsammans cirka 50 deltagare, varav en farsitalande grupp som deltog med hjälp av simultantolkning av föredragen. Många unga deltog i kursen. En Betagrupp med 5 deltagare. Antal ledare, inklusive köket har varit cirka 20, varav flera ungdomar. På avslutningskvällen, som är öppen även för intresserade, deltog cirka70 personer. Alphahelgen tillbringades ute på Drakudden. Ledarteamet förstärktes mycket uppskattat av Per Svensson som stod för musik och sång. LOVSÅNG Lovsången är viktig i S:ta Clara. Nu förekommer lovsång på alla våra högmässor. Under året kom Magdalena Omnell, vår ungdomsledare, att ta ett ansvar också för lovsångstjänsten, planering etc. FARSI 19 september avknoppades farsigemenskapen hos oss till en egen förening Persiska S:ta Clara. Ledare är Annahita Parsan, som i juni 2011 kommer att prästvigas. Den nya EFS-föreningen fick ganska omgående interna brytningar. I samråd med Johannelunds teologiska Högskola insattes Lars Berndtsson som rådgivare till farsiföreningen. Berndtsson är medlem av Lötenkyrkan, Uppsala och har erfarenhet av migrationsarbete. Efter en akut kris kring årsskiftet så fungerar nu farsiföreningen ungefär som tidigare. En utmaning är att Annahita Parsan måste ha en anställning för att kunna prästvigas och det är den uttalade förhoppningen att farsiföreningen ska kunna stå för så pass mycket av hennes lön, att hon kan få den möjligheten. SWAHILI Swahiliförsamlingen, som är en egen församling, bedriver verksamhet i S:ta Clara kyrka sen Ansvarig präst är Overa Sahlberg, biträdd av Beatrice Kamau. Förutom ett söndagligt gudstjänstliv, som under hösten fick uppleva en glädjande ökning, anlitas swahiliförsamlingens präst för kyrkliga förrättningar. Lite generaliserat kan man nog säga, att det är vid ytterst få eller inga tillfällen, som inte prästen tillfrågas nom någon kristen från östafrika avlidit här. Minnesstunder kan även hållas för släktingar som avlidit i Östafrika. Goda kontakter finns med Tanzanias ambassad och ambassadören var regelbunden gudstjänstbesökare. Under året fick en lekman i församlingen ett ansvar för ungdomsverksamheten, vilket medförde att den också växte. MISSIONEN SCKV finns inte bara i centrala Stockholm utan även på många ställen utanför Sverige. Så går till exempel en del av våra insamlade pengar vidare till Afrika via ett projekt med anknytning till paret Sahlberg. I Ryssland stöder vi en fint fungerande luthersk fängelsemission med både andligt och socialt stöd till fångar, en del av dem mycket unga. I Mongoliet har vi en egen inhemsk missionär. Alltsammans fina projekt för att sprida evangelium. 5

7 TV-ARBETET Lokal-TV:n, ett projekt sedan 1996, är förmodligen vår mest besökta kyrka. Larseric Janson, Elise Lindqvist, Nils Lidskog och undertecknad har varit de flitigaste producenterna av program. Regelbundet får vi rapporter om att programmen uppskattas. BARNKYRKAN Barnkyrkan har under 2010 fortsatt att växa. Så gott som varje vecka kommer det nya besökare. En del fortsätter att besöka oss, andra var på genomresa. Vi har brottats med ledarbrist vilket ledde till att vi ibland fick ställa in barnkyrkan för de minsta och inför vårterminen visste vi inte om vi kunde fortsätta med två grupper på grund av detta. Vi fick precis i rätt tid ett underbart bönesvar med exakt rätt antal nya ledare för att hålla grupperna igång. Målet med vårt arbete är att barnen ska bli Jesu efterföljare och vi ser härliga exempel på det redan nu där barnen upplever bönesvar och vittnar frimodigt om sin tro. När vi blickar framåt jobbar vi för att skapa stabila och växande grupper. Om vi har tillräckligt med frivilliga vill vi också anordna läger och andra aktiviteter som bidrar till att barnen lär känna varandra bättre och trivs i kyrkan. Vi kommer att anordna en barnledardag med undervisning om att betjäna barnen i församlingen. Vi ser ett behov av att hitta tillfällen för barnfamiljerna i församlingen att kunna samlas och umgås och om vi får ork ska vi titta på former för det. ERIKSHJÄLPEN Vårt secondhandvaruhus i Vårby har haft många utmaningar under året. Vice butikschefen slutade, det var svårt att få tillräckligt antal volontärer från S:ta Clara och byggnationer i området hotade ge mindre antal kunder där. Ekonomin har dock gått så pass bra, att :- kunde ges som avkastning till Vännerna och Grannarna före 2010 års slut. Utmaning är fortfarande flera volontärer. NYA ANSTÄLLNINGAR Under hösten var Inga Pagréus sjukskriven efter operation och Jessica Klarheden och Sanna Ek täckte upp för henne till stor belåtenhet. LILLA KLARA Projektet Lilla Klara på Medborgarplatsen-Mariatorget är i sin linda och 5-10 personer är engagerade i det uppsökande sociala arbetet. Ledare är Beatrice Kamau och ekonomin kommer från EFS MIttsverige och Arbetsförmedlingen. Min bedömning är att arbetet ännu inte hittat sin form, En präst som mentor vid sidan av och till stöd för Beatrice Kamau skulle behövas, liksom en lokal/ kyrka i närheten, som man kunde ha som bas. FRAMTID När jag ser tillbaka på 2010 från min horisont så är det några viktiga händelser som sticker ut: 1. Nattöppet från febr. 2. Invigningen av Erikshjälpen i mars. 3. Startandet av projektet Lilla Klara i juli. 4. Avknoppningen av Persiska S:ta Clara i september. Till dessa stora, övergripande händelser kunde man kanske också lägga kungaparets besök på högmässan den 7 februari och kungens besök här den 4 november i egenskap av ordförande för Prins Gustav Adolfs och prinsessan Sibyllas minnesfond, där fonden beslöt att ge kronor till vårt arbete. Utmaningarna var främst att hitta bra strukturer för ledning och styrning av det självständiga S:ta Clara. Tidvis kändes även den ekonomiska situationen som ett hot. Inför 2011 ser jag positivt och hoppas på: 1. Bestämda strukturer för ledningsfunktionerna inom S:ta Clara. 2. En god utveckling, ekonomisk och personell, på Erikshjälpen. Men framför allt hoppas jag på att vi i fortsättningen ska kunna bevara vår välkomnande atmosfär i kyrkan i den gemensamma visionen att presentera Jesus i ord och handling för vår tids människor. Carl-Erik Sahlberg 6

8 Förvaltningsberättelse 2010 (belopp i 1000-tal kr) Organisation Sankta Clara Kyrkas Vänner ( ) är en ideell förening. Föreningen är ansluten till EFS Mittsverige och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Verksamhet Föreningen bedriver sin huvudsakliga verksamhet i Klara kyrka som hyrs av Domkyrkoförsamlingen i Stockholms stift. Ekonomi Resultatsammandrag Kollekter och gåvor Bidrag Övriga intäkter Personal Övriga kostnader Resultat före räntor Räntenetto Årets resultat Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital

9 Väsentliga händelser under året Under 2010 har föreningen förutom årsmötet haft två medlemsmöten. Styrelsen har haft nio styrelsesammanträden. Arbetsutskott, ekonomiutskott och personalutskott har formerats under åren. Alla tre har haft ett flertal sammanträden där ärenden beretts inför styrelsemötena. Ordföranden, vice ordföranden, direktorn och distriktsföreståndaren för EFS Mittsverige har haft fyra samrådsmöten med Stockholms domkyrkoförsamling. Två styrelseledamöter, Gunnar Berg och Ronny Gilderskär, har under året frånträtt sina uppdrag varefter suppleanterna inträtt på deras platser. Medlemsregistret omfattar i nuläget 324 namn. Under 2010 har styrelsen utnyttjat en mindre del av de medel för personal- och frivilligutveckling som Govenii minne ställt till förfogande till externa konsultinsatser. Gun-Britt Olofsson, Talent AB, har studerat arbetssituationen för vaktmästare och administration och medverkat vid framtagandet av arbetsbeskrivningar. Anders och Margaretha Sjöberg, Grogrunden, inledde under hösten en analys av vår organisation, en process som fortsätter under Därutöver har en arbetsgrupp tillsatt av föreningsmötet analyserat hur informationen om verksamheten sprids och kommit med förslag till förbättringar. Arbetet med att förnya internetsajten har pågått under året och slutfördes i början av Tillsammans med kyrkorådets ordförande i Stockholms domkyrkoförsamling har ordföranden gjort en genomgång av kyrkoordningen för att få underlag för att fastställa delegering, struktur och ansvar i arbetet. Framtida utveckling En viktig process framöver är att jobba vidare med arbetsstruktur och delegering för styrelse och arbetslag samt att följa upp ekonomigruppens rekommendationer. Ett viktigt mål är en förbättrad kommunikation mellan styrelse, förening, församling och övriga intresserade. 8

10 Resultaträkning Not 1-5 Utfall Budget Budget Gåvomedel Bidrag från Hagaberg Bidrag från Govenii Minne Bidrag från Gålöstiftelsen Bidrag från Clarastift o Joulinska stift Bidrag från SDF-fonderna Bidrag från Grannarna Bidrag från AMV Övriga bidrag Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Administrativa kostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat före räntor Ränteintäkter Räntekostnader Årets resultat I resultat för 2010 ingår bidrag och övriga intäkter, som avser tidigare år, med ca kr. Redovisad budget för 2010 är den av styrelsen reviderade budget. 9

11 BALANSRÄKNING UB IB TILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kundfordringar Förskottsavräkning Övr förutb kostn o uppl intäkt Lån: EFS Mittsverige Kassa Plusgiro SwedBank Summa omsättningstillgångar TILLGÅNGAR, TOTALT EGET KAPITAL O SKULDER EGET KAPITAL Balanserat saldo Årets resultat EGET KAPITAL, TOTALT SKULDER Kortfristiga skulder Löneavräkning EFS Mittsv Personalens källskatter Löneskulder Upplupna lagst sociala avg Upplupna avtalade soc avg Ej nyttj bidr: 100 Kvinnokassan fr Govenii Ej nyttj bidr: 150 Diakoni från Gålöstift Ej nyttj bidr: 160 Lärjungaskolan fr Govenii Ej nyttj bidr: 300 Ungdomsv fr Gålöstift Övr förutb int o uppl kostn Förutb int o uppl kostn, tot SKULDER, TOTALT EGET KAPITAL O SKULDER, TOTALT Ansvarsförbindelser - Inga 0 0 Ställda panter - Inga

12 Not 1: Redovisningsprinciper Allmänt Föreningens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med ÅRL och Bokföringsnämndens allmänna råd och uttalanden där inte annat anges. och kostnader redovisas i den period arbetet avser. Periodisering av övriga intäkter och kostnader sker enligt god redovisningssed. Tillgångar och skulder Fordringar tas upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar och skulder tas upp till anskaffningsvärden där inget annat anges. Interna debiteringar Interna debiteringar ingår i övriga intäkter och administrativa kostnader med kr. Not 2: Löner, ersättningar och sociala kostnader 2010 Löner och ersättningar Styrelse och utskottsledamöter 0 Anställda Sociala kostnader Lagstadgade sociala avgifter Pensionskostnader och övriga avtalsförsäkringar 604 Not 3: Medeltal anställda, män och kvinnor 2010 Medeltal anställda* 12,8 Därav kvinnor 6,9 Därav män 5,9 *Omräknat till årsanställda Not 4: Sjukfrånvaro 2010 Samtliga anställda 3,9% Andel kvinnor 6,8% Andel män 0,3% Andel långtidssjukfrånvaro (män och kvinnor) 3,5% 11

13 Not 5: Spec av resultat för resp verksamhet Utfall Budget Budget Kvinnokassan Bidrag från Govenii Minne Bidrag från Grannarna Bidrag från AMV Övriga intäkter -1 Summa intäkter Personalkostnader Administrativa kostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Diakoni Gåvomedel Bidrag från SDF-fonderna Bidrag från Grannarna Bidrag från AMV Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Administrativa kostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

14 160 Lärjungaskolan Utfall Budget Budget Bidrag från Hagaberg Bidrag från Govenii Minne Övriga intäkter 0 Summa intäkter Personalkostnader Administrativa kostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Alphakurser Övriga intäkter Summa intäkter Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Konferenser och medarbetardagar Summa intäkter Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

15 190 Teologi för Livet Utfall Budget Budget Bidrag från Hagaberg Övriga intäkter Summa intäkter Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Evangelisation Gåvomedel Summa intäkter Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Utlandsmission Summa intäkter Anslag Summa kostnader Resultat

16 300 Ungdomsverksamhet Utfall Budget Budget Bidrag från Gålöstiftelsen Bidrag från Grannarna Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Administrativa kostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Barnkyrkan Gåvomedel Summa intäkter Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Lovsång, dans, drama, kör o musik Summa intäkter Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

17 330 Hemgrupper Utfall Budget Budget Summa intäkter Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Volontärer Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Hemsidan Summa intäkter Övriga kostnader Summa kostnader Resultat När-TV Summa intäkter Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

18 Utfall Budget Budget Café Övriga intäkter Summa intäkter Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Klaraboden Övriga intäkter Summa intäkter Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Erikshjälpen Övriga bidrag Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader -348 Summa kostnader Resultat

19 500 Gudstjänstliv o allm fören verksamhet Utfall Budget Budget Gåvomedel Bidrag från Grannarna Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Administrativa kostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Administration Bidrag från Grannarna Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Administrativa kostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat före räntor Räntenetto Resultat efter räntenetto

20 750 Lokaler och vaktmästeri Utfall Budget Budget Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Administrativa kostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Övr lönebidragstjänster (lokaler o adm) Bidrag från AMV Övriga intäkter 0 Summa intäkter Personalkostnader Administrativa kostnader Summa kostnader Resultat Styrelsen för Sankta Clara Kyrkas Vänner Stockholm Marianne Lidskog Anna Maria Enlund Per-Olof Nilsson Ordförande Jonas Backman Mats Eriksson Christer Holmberg Monica Johansson Nancy Saghedi Elisabeth Sandlund Vår revisionsberättelse har lämnats Ammi Björkvall Godkänd revisor Owe Stolpe Revisor 19