Tid: Torsdagen den 26 januari kl Folkets Hus i Säter Förslag till justeringspersoner Hans Johansson och Fia Wikström

Transkript

1 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 26 januari kl Plats: Folkets Hus i Säter Förslag till justeringspersoner Hans Johansson och Fia Wikström Kl Valberedning Kl Gruppmöten Ärenden 1. Månadens blombukett Nytt medborgarförslag om spolning av isar Nya motioner/medborgarförslag Information från revisionen Förslag till avtal för finansiering av kollektivtrafik Förslag till handlingsplan mot våldsbejakande extremism Strategi för utveckling av Säterdalen och Utvecklingsplan för Säterdalen Plan för giftfria förskolor i Säters kommun Rapport avseende ej verkställda beslut, kvartal Interpellationer/frågor Valärenden Rapporter Delgivningar Workshop Bilden av Säter Säter Maud Jones Jans Ordförande /Margareta Jakobsson nämndsekreterare Kallelsen utsändes till ersättarna för kännedom.

2 SÄTERS KOMMUN 2 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Månadens blombukett Justerande sign Utdragsbestyrkande

3 SÄTERS KOMMUN 3 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KS2017/0005 Nytt medborgarförslag om spolning av isar Ärendebeskrivning: Ett medborgarförslag om spolning av isar lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde Medborgarnas förslag: Säters kommun sköter spolning av isar. Justerande sign Utdragsbestyrkande

4 Utskrivet av: Joanna Karabay den 4 januari :38:3 Namn: Spola isar! Medborgarförslag : Saters kommun Sidan 1 av 1 4 Från: Ärende: Till: Spola isar! Medborgarförslag Kommun Kopia: I andra kommuner sköter kommunerna det Stora plan på enbacka skulle glädja många Gjort det själv under många.år när jag jobbat där men har bara trasiga grejer nu En tankbil som åker runt är ju effektivare

5 SÄTERS KOMMUN 5 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Nya motioner/medborgarförslag Ärendebeskrivning Justerande sign Utdragsbestyrkande

6 SÄTERS KOMMUN 6 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Information från revisionen Justerande sign Utdragsbestyrkande

7 SÄTERS KOMMUN 7 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KS2016/0344 Förslag till avtal för finansiering av kollektivtrafik Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna avtalen om finansiering av allmän och särskild kollektivtrafik Bakgrund och ärendebeskrivning Kollektivtrafiken har sedan 1 juli 2014 finansierats via en fördelning mellan landsting och kommuner av kostnaderna för trafiken. Den lösningen har skapat förvirring, missnöje och svårigheter att förutse vad kostnaderna kommer att bli. Diskussionerna i kommunerna och i landstinget tillsammans med ledningen för AB Dalatrafik har varit besvärliga stundtals. Kollektivtrafikberedningen, arbetsutskottet och direktionen har haft flera förslag till avtal att ta ställning till men låsningar har hindrat en definitiv lösning. Principerna i den kostnadsfördelningsmodell som funnits har motverkat effektiviseringsåtgärder i trafiken p.g.a. svårbegripliga övervältringseffekter av kostnaderna. Det har också varit omöjligt att med trovärdighet inleda samarbeten med trafiksystem i andra län. Under sommaren och hösten 2016 har en insikt spridits att Dalarna för sin egen skull och för en kommande regionbildning behöver få en tydligare och begripligare struktur på finansieringen. Att sluta en överenskommelse om finansieringen av kollektivtrafiken är också en generalrepetition inför skatteväxlingsförhandlingen under kommande vinter. Två förslag till avtal har tagits fram för att reglera finansieringen av dels den allmänna, dels den särskilda kollektivtrafiken. Direktionen för Region Dalarna har beslutat godkänna förslagen samt rekommendera landstingsfullmäktige och länets kommunfullmäktige att godkänna avtalen. Avtal om finansiering av den allmänna kollektivtrafiken Detta avtal ska reglera kostnaden för den kollektivtrafik som är öppen som stråktrafik, landsbygdstrafik, lokaltrafik, kostnaden för öppen och sluten skolskjutstrafik, AB Dalatrafiks organisationskostnader. Kostnaderna fördelas enligt följande: 41% på Landstinget Dalarna och 59% på kommunkollektivet. Kostnaderna beräknas därefter så att ett belopp per invånare bestäms för kommunerna. Därefter fördelas effekterna av det kommunala skatteutjämningssystemet. Beräkningen görs på invånarantalet per forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

8 SÄTERS KOMMUN 8 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Ks forts Avtalet gäller under år 2017 med möjlighet till förlängning t.o.m och följs av en skatteväxling senast år För kommunerna ska gälla en övergångsregel om 33 % i kombination med effekter från Skatteutjämnings-systemet. Kommuner som får en ökad kostnad enligt detta avtal får alltså en reduktion om 67 % på sin resp. kostnadsökning. Detta fördelas på och betalas av kommuner som får en lägre kostnad. Övergångs-regeln gäller endast för Avtal om finansiering av särskild kollektivtrafik Detta avtal ska fördela kostnaden för den kollektivtrafik som i allmänhet kräver någon form av tillstånd och eller särskilda arrangemang. Denna trafik benämns Servicetrafik och omfattar följande kommunala resformer Färdtjänstresor Särskilda skolresor För omsorgsresor, resor till och från korttidsboende och kommunresor ansvarar varje kommun själv för vad gäller handläggning, hantering och finansiering. Fördelning av kostnaden för beställnings-centralen ingår i detta avtal. Kostnaderna för färdtjänst och särskilda skolresor betalas till 100 % av kommunkollektivet. Kostnaderna beräknas så att ett belopp per invånare bestäms för kommunerna. Beräkningen görs på invånarantalet per Kostnaden för BC Dalarna fördelas enligt följande: 60 % på Landstinget Dalarna och 40% på kommunkollektivet. Inom kommunkollektivet fördelas kostnaden som ett belopp per invånare. Detta avtal gäller från och med till Ekonomiska konsekvenser för Säters kommun Effekterna av de nya avtalen har utvärderats. En simulering av kostnaderna för 2017 har utförts med prognosen för 2016 som bas. Simuleringen utvisar att Säter skulle få kkr lägre kostnad 2017 än Med övergångsreglerna skulle endast 33 % av effekten slå ige-nom 2017, vilket ger 649 kkr lägre kostnad. Justerande sign Utdragsbestyrkande

9 9 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS Avtal för finansiering av kollektivtrafik Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna avtalen om finansiering av allmän och särskild kollektivtrafik Bakgrund och ärendebeskrivning Kollektivtrafiken har sedan 1 juli 2014 finansierats via en fördelning mellan landsting och kommuner av kostnaderna för trafiken. Den lösningen har skapat förvirring, missnöje och svårigheter att förutse vad kostnaderna kommer att bli. Diskussionerna i kommunerna och i landstinget tillsammans med ledningen för AB Dalatrafik har varit besvärliga stundtals. Kollektivtrafikberedningen, arbetsutskottet och direktionen har haft flera förslag till avtal att ta ställning till men låsningar har hindrat en definitiv lösning. Principerna i den kostnadsfördelningsmodell som funnits har motverkat effektiviseringsåtgärder i trafiken p.g.a. svårbegripliga övervältringseffekter av kostnaderna. Det har också varit omöjligt att med trovärdighet inleda samarbeten med trafiksystem i andra län. Under sommaren och hösten 2016 har en insikt spridits att Dalarna för sin egen skull och för en kommande regionbildning behöver få en tydligare och begripligare struktur på finansieringen. Att sluta en överenskommelse om finansieringen av kollektivtrafiken är också en generalrepetition inför skatteväxlingsförhandlingen under kommande vinter. Två förslag till avtal har tagits fram för att reglera finansieringen av dels den allmänna, dels den särskilda kollektivtrafiken. Direktionen för Region Dalarna har beslutat godkänna förslagen samt rekommendera landstingsfullmäktige och länets kommunfullmäktige att godkänna avtalen. Avtal om finansiering av den allmänna kollektivtrafiken Detta avtal ska reglera kostnaden för den kollektivtrafik som är öppen som stråktrafik, landsbygdstrafik, lokaltrafik, kostnaden för öppen och sluten skolskjutstrafik, AB Dalatrafiks organisationskostnader. Kostnaderna fördelas enligt följande: 41% på Landstinget Dalarna och 59% på kommunkollektivet. Kostnaderna beräknas därefter så att ett belopp per invånare bestäms för kommunerna. Därefter fördelas effekterna av det kommunala skatteutjämningssystemet. Beräkningen görs på invånarantalet per Avtalet gäller under år 2017 med möjlighet till förlängning t.o.m och följs av en skatteväxling senast år För kommunerna ska gälla en övergångsregel om 33% i kombination med effekter från Skatteutjämningssystemet. Kommuner som får en ökad kostnad enligt detta avtal får alltså en reduktion om 67 % på sin resp. kostnadsökning. Detta fördelas på och betalas av kommuner som får en lägre kostnad. Övergångsregeln gäller endast för Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

10 10 Tjänsteskrivelse Avtal om finansiering av särskild kollektivtrafik Detta avtal ska fördela kostnaden för den kollektivtrafik som i allmänhet kräver någon form av tillstånd och eller särskilda arrangemang. Denna trafik benämns Servicetrafik och omfattar följande kommunala resformer. Färdtjänstresor Särskilda skolresor För omsorgsresor, resor till och från korttidsboende och kommunresor ansvarar varje kommun själv för vad gäller handläggning, hantering och finansiering. Fördelning av kostnaden för beställningscentralen ingår i detta avtal. Kostnaderna för färdtjänst och särskilda skolresor betalas till 100% av kommunkollektivet. Kostnaderna beräknas så att ett belopp per invånare bestäms för kommunerna. Beräkningen görs på invånarantalet per Kostnaden för BC Dalarna fördelas enligt följande: 60% på Landstinget Dalarna och 40% på kommunkollektivet. Inom kommunkollektivet fördelas kostnaden som ett belopp per invånare. Detta avtal gäller från och med till Ekonomiska konsekvenser för Säters kommun Effekterna av de nya avtalen har utvärderats. En simulering av kostnaderna för 2017 har utförts med prognosen för 2016 som bas. Simuleringen utvisar att Säter skulle få kkr lägre kostnad 2017 än Med övergångsreglerna skulle endast 33 % av effekten slå igenom 2017, vilket ger 649 kkr lägre kostnad. För ytterligare information se underlag från Region Dalarna Kommunstyrelsens förvaltning - ekonominheten Bert Stabforsmo ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 SÄTERS KOMMUN 43 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KS2016/0272 Förslag till handlingsplan mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta anta den lokala handlingsplanen för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta uppdra till kommunchefen, för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism att: 1. Utse en lokal samordnare 2. Säkerställa att kommunövergripande processer och planer, inklusive handlingsplanen harmoniserar med varandra och med den övergripande visionen om ett socialt hållbart samhälle. 3. Säkerställa att samtliga förvaltningar inkluderar åtgärder i verksamhetsplanerna, och även hur man följer upp det. 4. Tydliggöra demokratistärkande, förebyggande perspektiv i reglemente för det lokala brottsförebyggande rådet. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade , 122, uppdra till kommunchefen att under 2016 presentera en plan mot våldsbejakande extremism med mål och åtgärder utifrån den nationella samordnarens riktlinjer. Förslag till handlingsplan har upprättats. Bakgrund Våldsbejakande extremism har fått allt större betydelse i Sverige och världen sedan År 2014 tillsatte regeringen en nationell samordnare för at värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Den nationella samordnaren rekommenderar att varje kommun fastslår riktlinjer för arbetet att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism. Ett led i det arbetet äar att utse en lokal samordnare som kan föra en dialog med den nationella samordnaren kring metoder, resultat och behov. Säters kommuns lokala handlingsplan för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism definierar kommunens övergripande åtgärder och verksamheternas ansvar. Datum för återrapportering Återrapportering sker årligen vid kommunstyrelsens sammanträde under punkten verksamhetsinformation/ kommunstyrelsens uppföljningsansvar nämndernas redovisning. Justerande sign Utdragsbestyrkande

44 44 SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer Dnr KS2016/0272 Förslag till handlingsplan mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta den lokala handlingsplanen för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism. Kommunstyrelsen beslutar uppdra till kommunchefen, för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism att: 1. Tillsätta en lokal samordnare 2. Säkerställa att kommunövergripande processer och planer, inklusive handlingsplanen harmoniserar med varandra och med den övergripande visionen om ett socialt hållbart samhälle. 3. Säkerställa att samtliga förvaltningar inkluderar åtgärder i verksamhetsplanerna, och även hur man följer upp det. 4. Tydliggöra demokratistärkande, förebyggande perspektiv i reglemente för det lokala brottsförebyggande rådet. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade , 122, uppdra till kommunchefen att under 2016 presentera en plan mot våldsbejakande extremism med mål och åtgärder utifrån den nationella samordnarens riktlinjer. Förslag till handlingsplan har upprättats. Bakgrund Våldsbejakande extremism har fått allt större betydelse i Sverige och världen sedan År 2014 tillsatte regeringen en nationell samordnare för at värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Den nationella samordnaren rekommenderar att varje kommun fastslår riktlinjer för arbetet att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism. Ett led i det arbetet äar att utse en lokal samordnare som kan föra en dialog med den nationella samordnaren kring metoder, resultat och behov. Säters kommuns lokala handlingsplan för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism definierar kommunens övergripande åtgärder och verksamheternas ansvar. Datum för återrapportering Återrapportering sker årligen vid kommunstyrelsens sammanträde under punkten verksamhetsinformation/ kommunstyrelsens uppföljningsansvar nämndernas redovisning. Helena Axelsson-Fisk Pär Jerfström Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) nämnd@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

45 Lokal handlingsplan för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism SÄTERS KOMMUN 1

46 46 Innehållsförteckning Utförlig beskrivning av ärendet... 1 Definition av våldsbejakande extremism... 1 Inget hot mot demokratin... 1 Tre våldsaktiva miljöer i Sverige... 1 Unga utövare... 1 Ideologins och beteendens betydelse för våldsbejakande extremism... 2 Kriser är våldets grogrund... 2 Inte bara ungdomar... 2 Avhoppare... 2 Samverkan och tidiga insatser viktigt... 2 Kommunens handlingsplan följer nationella samordnarens rekommendationer... 2 Lokal handlingsplan för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism Tydlig ansvarsfördelning och transparens Fokusera på det långsiktiga arbetet Kommunens planer och reglementen ska harmonisera och tydliggöra det demokratiförstärkande arbetet Se individen Omvärldsbevakning och utbildning Kontinuerlig och bred samverkan mellan berörda aktörer Samverkan i befintliga strukturer och tidiga insatser Kontakter med civilsamhället Organisatorisk hemvist Ekonomiska konsekvenser

47 47 Utförlig beskrivning av ärendet Våldsbejakande extremism har fått allt större betydelse i Sverige och världen sedan 2001 års attacker i USA, kriget mot terrorismen, och attentaten i Madrid, London, Utöya, Paris och Bryssel, med flera. Ensamma utövare, aggressiva medborgargarden, terrorister och idealister har alla utövat våld mot andra. Svenskar har deltagit i krigförande förband eller miliser i Ukraina, Israel och för eller mot IS i Mellanöstern, men det är framför allt terrorattentaten mot mjuka mål i Europa som har fört upp våldsbejakande extremism så högt upp på dagordningen i Sverige tillsatte regeringen en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Den nationella samordnarens huvuduppdrag är att stärka och stödja lokal samverkan i syfte att förebygga våldsbejakande extremism. Den nationella samordnaren rekommenderar att varje kommun fastslår riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism och utser en lokal samordnare som kan föra en dialog med den nationella samordnaren kring metoder, resultat och behov. Definition av våldsbejakande extremism Enligt Kommittédirektiv 2014:103 En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism är definitionen av våldsbejakande extremism: Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Inget hot mot demokratin I Direktivet till den nationella utredaren fastslås att de våldsbejakande miljöer som finns idag inte utgör ett hot mot demokratin, men att samhället ska vara proaktivt: Även om den våldsbejakande extremismen sammantaget inte är ett hot mot det demokratiska statsskicket, visar rapporten på tendenser som kan innebära ytterligare utmaningar framöver. Tre våldsaktiva miljöer i Sverige Säkerhetspolisen har identifierat tre våldsaktiva miljöer i Sverige: Vit makt-rörelsen, islamistisk extremism och autonoma vänstern. Vit makt-rörelsen bygger nästan uteslutande på unga män, som ofta är våldsbenägna ur kriminellt hänseende också. Den islamistiska extremismen attraherar också flest män, och har en mycket farlig profil i dem som reser utomlands för att strida. I autonoma vänstern finns något fler kvinnor och fler högutbildade än i vit maktrörelsen/islamistisk extremism. Unga utövare Många våldsutövare rekryteras i unga år och utövar våld under en mycket begränsad period av sitt liv; redan i tjugoårsåldern börjar våldet klinga av. Med tanke på våldsutövarnas ålder blir skolan, fritidsverksamheten och socialförvaltningen viktiga aktörer i det förebyggande arbetet. 1

48 48 Ideologins och beteendens betydelse för våldsbejakande extremism De som ansluter sig till våldsbejakande och utövande organisationer, eller på annat sätt utövar, stödjer och uppmuntrar våld har ofta en stark ideologisk syn på hotet mot nationen/folket/ tron/samhället som Andra innebär. Det är också tydligt att beteende och framgång smittar. Dessa förhållanden gäller oavsett politisk inriktning på våldet. Kriser är våldets grogrund Fascismforskningen pekar på att ett förhöjt mentalt krisläge är en bidragande orsak till högre våldsbejakande. Där kan skola, fritidsgårdar och bibliotek vara viktiga aktörer för att erbjuda sätt att hantera objektiva och subjektiva politiska, ekonomiska och sociala kriser. Inte bara ungdomar Även om våldet oftast utövas av unga män så finns det vuxna män och kvinnor i bakgrunden som rekryterar och tillhandahåller miljön och ideologin. Kommunen har ett ansvar för att försvåra rekryterarnas jobb genom att förebygga extremism och polarisering bland kommunmedborgarna, oavsett ålder, kön eller etnicitet. Avhoppare De unga män och kvinnor som vill lämna destruktiva miljöer behöver ofta samhällets hjälp och stöd för att lyckas. Samma stöd behöver politiska extremister som vill lämna den extrema miljön. I de flesta kommuner finns en etablerad avhopparverksamhet, som kan anpassas till att även omfatta våldsbejakande politiska extremister. Samverkan och tidiga insatser viktigt Forskningen slår fast att effektiv samverkan och tidiga insatser är det bästa för att motverka att våldsbejakande extremism slår rot i samhället. Den lokala handlingsplanen utgår från att samtliga berörda verksamheter och aktörer vill samverka med andra för ungdomarnas bästa. Kommunens handlingsplan följer nationella samordnarens rekommendationer I Säter finns i dagsläget inget som tyder på att det finns någon form av politiskt eller på annat sätt organiserat våld i kommunen, eller att det finns någon eller några som avvikit från Säter för att delta i organiserat våld i andra länder eller riktat mot andra länder. Men Dalarna är hemvist för organiserad nationalsocialism och enligt uppgift har människor från Dalarna sökt sig till Mellanöstern för att strida. Att inspirera alla kommuninvånare en känsla av sammanhang, värde och framtidstro för att motverka anti-demokratiska rörelser är lika viktigt som att hjälpa till med avhopparverksamhet för människor ur den våldsbejakande miljön, eller samarbeta med polisen om något verkar vara i görningen. 2

49 49 Säter kommuns handlingsplan är anpassad efter Säters förutsättningar men följer i stort sett den nationella samordnarens rekommendationer. Handlingsplanen är ett levande dokument som ska revideras regelbundet och leda till att insatser och åtgärder avslutas, förnyas eller förändras när så är påkallat. 3

50 50 Lokal handlingsplan för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism 1. Tydlig ansvarsfördelning och transparens Befolkning, politiker och medarbetare ska veta hur det förebyggande arbetet för att förstärka demokratin mot våldsbejakande extremism är organiserat, vem som innehar det lokala samordningsansvaret och vilket mandat och uppgifter samordningsansvaret omfattar. 2. Fokusera på det långsiktiga arbetet Säters kommun ska präglas av framtidstro, trygghet och livskvalitet. 3. Kommunens planer och reglementen ska harmonisera och tydliggöra det demokratiförstärkande arbetet 4. Se individen Säters kommun arbetar målmedvetet med att skapa förutsättningar för individer att stå emot eller lämna våldsbejakande miljöer och hitta nya former för gemenskap.. 5. Omvärldsbevakning och utbildning Säters kommun ska ha en god kunskap om och förberedelse för förändringar i lägesbilden för kommunen, metoder för det förebyggande arbetet, och en kompetensutvecklingsplan 6. Kontinuerlig och bred samverkan mellan berörda aktörer Den lokala samordnaren ska, tillsammans med förvaltningarna, BRÅ och civilsamhället identifiera viktiga aktörer inom och utom kommunen, och föreslå samverkan där sådan inte finns.. 7. Samverkan i befintliga strukturer och tidiga insatser Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism ska vara en naturlig del i kommunens befintliga demokratistärkande, trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser. 8. Kontakter med civilsamhället Föreningar, trossamfund och anhöriga, ska enkelt kunna delta i det förebyggande arbetet, fråga om det förebyggande arbetet eller uttrycka sin oro över medlem eller anhörig som uttrycker sig våldsbejakande, har utsatt andra för politiskt våld eller blivit utsatt för politiskt våld.. 4

51 51 9. Organisatorisk hemvist Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för den lokala samordnaren. Kommunstyrelsens presidium, kommunchefen och förvaltningscheferna utgör styrgrupp för det lokala arbetet för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism. 10. Ekonomiska konsekvenser Faller inom beslutad budget för

52 SÄTERS KOMMUN 52 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA2014/ Strategi för utveckling av Säterdalen och Utvecklingsplan för Säterdalen 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige anta Strategi för utveckling av Säterdalen med revidering av lekplats i naturmiljö under stycket Övergripande mål & Framgångsfaktorer. Kommunstyrelsen beslutar föreslå Kommunfullmäktige anta Utvecklingsplan för Säterdalen Bakgrund och ärendebeskrivning Bilden av Säter är för många Säterdalen. Säterdalen med sitt ravinsystem som sträcker sig en halvmil mellan Säters stad och Dalälven är unik för Sverige med sina spännande naturmiljöer, med andra ord en av de tillgångar i vår kommun som är unik och dessutom med en stor utvecklingspotential. Inom besöksnäringen finns tillväxtmöjligheter. Dalarna är redan en av vårt lands absolut viktigaste och mest framgångsrika besöksregioner, vilket ger goda förutsättningar för utveckling av Säterdalen. Säters kommun har tagit fram Strategi för utveckling av Säterdalen. Strategin utgör grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet av besöksmålet Säterdalen. Ambitionen är att behålla och stärka positionen som ett tydligt besöksmål. I syfte att ge förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt arbete finns en politisk fastslagen övergripande inriktning utifrån genomförd förstudie, vilket har legat till grund för strategin. I strategidokumentet synliggörs utvecklingspotentialen, det konkretiseras vart vi vill och vad som krävs (framgångsfaktorer). Därefter ges en beskrivning av de besöksanledningar som prioriterats och nödvändiga stödfunktioner som alla exemplifieras med insatsområden, vilket ska svara på frågan hur vi tar oss dit. Strategin ska omsättas i årliga utvecklingsplaner. Där sker kommunens prioriteringar av aktiviteter, inom ramen för strategins besöksanledningar och stödfunktioner framgår. Samrådsgrupp för Säterdalen, som inrättades av kommunstyrelsen , 103, följer arbetet. Förslag till Utvecklingsplan för Säterdalen 2017 utgår från budgeterad ekonomisk ram. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att remittera Strategi och Utvecklingsplan till samtliga nämnder. Därigenom säkerställdes bl a en komplett bild av planerade aktiviteter Justerande sign Utdragsbestyrkande

53 53 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer Dnr Strategi för utveckling av Säterdalen och Utvecklingsplan för Säterdalen Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige anta Strategi för utveckling av Säterdalen med revidering av lekplats i naturmiljö under stycket Övergripande mål & Framgångsfaktorer Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige anta Utvecklingsplan för Säterdalen 2017 Bakgrund och ärendebeskrivning Bilden av Säter är för många Säterdalen. Säterdalen med sitt ravinsystem som sträcker sig en halvmil mellan Säters stad och Dalälven är unik för Sverige med sina spännande naturmiljöer, mao en av de tillgångar i vår kommun som är unik och dessutom med en stor utvecklingspotential. Inom besöksnäringen finns tillväxtmöjligheter. Dalarna är redan en av vårt lands absolut viktigaste och mest framgångsrika besöksregioner, vilket ger goda förutsättningar för utveckling av Säterdalen. Säters kommun har tagit fram Strategi för utveckling av Säterdalen. Strategin utgör grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet av besöksmålet Säterdalen. Ambitionen är att behålla och stärka positionen som ett tydligt besöksmål. I syfte att ge förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt arbete finns en politisk fastslagen övergripande inriktning utifrån genomförd förstudie, vilket har legat till grund för strategin. I strategidokumentet synliggörs utvecklingspotentialen, det konkretiseras vart vi vill och vad som krävs (framgångsfaktorer). Därefter ges en beskrivning av de besöksanledningar som prioriterats och nödvändiga stödfunktioner som alla exemplifieras med insatsområden, vilket ska svara på frågan hur vi tar oss dit. Strategin ska omsättas i årliga utvecklingsplaner. Där sker kommunens prioriteringar av aktiviteter, inom ramen för strategins besöksanledningar och stödfunktioner framgår. Samrådsgrupp för Säterdalen, som inrättades av kommunstyrelsen , 103, följer arbetet. Förslag till Utvecklingsplan för Säterdalen 2017 utgår från budgeterad ekonomisk ram. Ksau beslutade att remittera Strategi och Utvecklingsplan till samtliga nämnder. Därigenom säkerställdes bla en komplett bild av planerade aktiviteter Samtliga nämnder har inkommit med yttranden, vilka redovisas nedan med kommentarer från kommunstyrelseförvaltningen. Yttranden Barn- och utbildningsnämnden Säterdalen som lärandemiljö Avesta och Borlänge har utifrån fysik, matematik, kemi särskilda utbildningsinsatser i speciell miljö. I Avesta finns Verket och i Borlänge Framtidsmuseet. I Säter erbjuds en unik biotop i form av Säterdalen. Här skulle man kunna komplettera de övriga två noderna med en biologisk del i Säter. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar Potentialen som lärandemiljö har identifierats i det utvecklingsarbete som påbörjats. Det har resulterat i att lärande ingår som ett exempel på insatsområden för att utveckla besöksanledningen Lekplats i Naturmiljö. För att nå framgång inom det insatsområdet krävs delaktighet från barn- och Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Salutorget (vxl) naring@sater.se Box 300 Säter Internetadress Säter

54 54 Tjänsteskrivelse utbildningsnämnden. Yttrandet bekräftar möjligheten och tydliggör intresset att medverka om en sådan prioritering görs. Kulturnämnden Kulturnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att föra en dialog med berörda förvaltningar om Säterdalen som en viktig resurs för ett rikt kulturliv samt att lyfta fram Säterdalens kulturhistoria. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar Besöksanledningen Folkparken Kultur- och musikevenemang är en viktig prioritering vad gäller att säkerställa Säterdalens fortsatta funktion som en resurs för ett rikt kulturliv. Kulturhistoria har utrymme inom ramen för besöksanledningen Lekplats i naturmiljö samt även i stödfunktionen Kommunikation där ett exempel på insatsområde som ges är Säterdalens historia. I alla dessa delar är kulturnämnden en viktig aktör för förverkligandet. Socialnämnden Socialförvaltningen anser inledningsvis att det är bra att det finns en strategi för utveckling av Säterdalen och att Säterdalen ska utvecklas som besöksmål. Socialförvaltningen anser att även om barnfamiljer och naturintresserade lyfts fram i utredningen som prioriterade målgrupper, ska Säterdalen utvecklas så att alla Säterbon erbjuds möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Det är viktigt ur folkhälsoperspektiv att personer med funktionsnedsättning, såväl yngre som äldre, får möjlighet att vistas i natur- och kulturmiljöer. Socialförvaltningen anser att vid planering av Säterdalen är det viktigt att tillgänglighetsaspekten, framkomlighet och information, finns med i planeringen. Framkomlighet handlar bland annat om att kunna ta sig runt i ett naturområde, att kunna kringgå fysiska hinder. Personer med nedsatt rörelseförmåga ska också kunna ta sig fram från parkeringen och till toaletter och övriga byggnader. Det är även viktigt att personer med nedsatt syn kan ta sig fram med hjälp av ett ledstråk. Information om Säterdalen ska finnas tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar Att bästa möjliga tillgänglighet, med en bred definition, eftersträvas är en av de framgångsfaktorer som identifierats för att visionen ska vara möjlig att uppnå. Det i sin tur kommer bidra till fler av de övergripande målen som föreslås bla Ökad livskvalité för kommuninvånare & befolkningsutv uppnås. Samhällsbyggnadsnämnden Säterdalen är en av våra viktigaste målpunkter både för Säterbor och för människor som bor i andra kommuner. Genom att besluta om strategi och utvecklingsplan för Säterdalen så skapar man förutsättningar för Säterdalen att utvecklas mot uppsatta mål. De årliga utvecklingsplanerna måste gå parallellt med budgetprocess så att berörda medel avsätts som motsvarar de åtgärder som behöver utföras & implementeras. Samhällsbyggnadsnämnden vill påtala vikten av fortsatt arbete avseende tillgänglighetsfrågor för att på så sätt göra Säterdalen tillgänglig för alla. Samhällsbyggnadsnämnden vill även påtala vikten av att utöka parkeringsplatser. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar Modellen med övergripande strategi som omsätts i årliga utvecklingsplaner avser underlätta matchningen av kommunens prioriteringar av aktiviteter och tillgängliga resurser. Att bästa möjliga tillgänglighet, med en bred definition, eftersträvas är en av de framgångsfaktorer som identifierats för att visionen ska vara möjlig att uppnå. Det i sin tur kommer bidra till fler av de övergripande målen som föreslås bla Ökad livskvalité för kommuninvånare & befolkningsutv uppnås. Ett besöksmåls utvecklingspotential utgår från att det finns fungerande basfunktioner. I takt med ökat antal besökare behöver dessa ses över för att säkerställa funktionerna, vilket exempelvis kan vara Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Salutorget (vxl) naring@sater.se Box 300 Säter Internetadress Säter

55 55 Tjänsteskrivelse parkeringar. Stödfunktionen Tillgänglighet, infrastruktur och transporter klargör målbilden kring desamma. Sammanfattning yttranden Samtliga yttranden går i linjer med framtaget förslag till strategi och utvecklingsplan för Förslag revidering av strategi Ett av de övergripande målen är Skapa Sveriges bästa lekplats i naturmiljö. Samma ambition, dvs att utifrån den unika naturmiljön skapa en attraktiv lekplats som bidrar till att ännu fler väljer och besöka Säterdalen kan uppnås med målet; Skapa en lekplats i naturmiljön som i sig själv fungerar som reseanledning I stycket framgångsfaktorer finns olika punkter, varar en är; Det unika erbjudandet kompletteras med Sveriges bästa lekplats i naturmiljö. Finns även med under övergripande mål och föreslår därför strykas. Helena Åkerberg Hammarström Näringslivs- och arbetsmarknadsenheten Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Salutorget (vxl) naring@sater.se Box 300 Säter Internetadress Säter

56 56 SÄTERS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad Barn- och utbildningsnämnden Bun 95 Dnr: Bun 2016/0278 Bun 95 Yttrande över utvecklingsplan för Säterdale Yttrande över utvecklingsplan för Säterdalen Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden antar ytrandet som sitt eget. Ärendebeskrivning Bilden av Säter är för många Säterdalen. Säterdalen med sitt ravinsystem som sträcker sig en halvmil mellan Säters stad och Dalälven är unik för Sverige med sina spännande naturmiljöer. En av de tillgångar i vår kommun som är unik och dessutom med en stor utvecklingspotential. Inom besöksnäringen finns tillväxtmöjligheter. Dalarna är redan ett av vårt lands absolut viktigaste och mest framgångsrika besöksregioner, vilket ger goda förutsättningar för utveckling av Säterdalen. Säters kommun har tagit fram Strategi för utveckling av Säterdalen. Strategin utgör grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet av besöksmålet Säterdalen. Ambitionen är att behålla och stärka positionen som ett tydligt besöksmål. I syfte att ge förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt arbete finns en politisk fastslagen övergripande inriktning utifrån genomförd förstudie, vilket har legat till grund för strategin. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar remittera Strategi för utveckling av Säterdalen och Utvecklingsplan för Säterdalen 2017 till samtliga nämnder. Ytrandet skall ha inkommit senast 1 december. Yttrande Säterdalen som lärandemiljö Avesta och Borlänge har utifrån fysik, matematik, kemi särskilda utbildningsinsatser i speciell miljö. I Avesta finns Verket och i Borlänge Framtidsmuseet. I Säter erbjuds en unik biotop i form av Säterdalen. Här skulle man kunna komplettera de övriga två noderna med en biologisk del i Säter. Beslutsunderlag Remiss från kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 december 2016, 198 forts. Justerande sign Utdragsbestyrkande

57 57 SÄTERS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad Barn- och utbildningsnämnden forts. 95 Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande den 27 oktober 2016 Delges Kommunstyrelsen Justerande sign Utdragsbestyrkande

58 58 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Blad Sbn 166 Dnr SBN2016/0519 Strategi för utveckling av Säterdalen och utvecklingsplan för Säterdalen 2017 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att yttra sig till kommunstyrelsen Bakgrund och ärendebeskrivning Bilden av Säter är för många Säterdalen. Säterdalen med sitt ravinsystem som sträcker sig en halvmil mellan Säters stad och Dalälven är unik för Sverige med sina spännande naturmiljöer. En av de tillgångar i vår kommun som är unik och dessutom med en stor utvecklingspotential. Inom besöksnäringen finns tillväxtmöjligheter. Dalarna är redan ett av vårt lands absolut viktigaste och mest framgångsrika besöksregioner, vilket ger goda förutsättningar för utveckling av Säterdalen. Säters kommun har tagit fram Strategi för utveckling av Säterdalen. Strategin utgör grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet av besöksmålet Säterdalen. Ambitionen är att behålla och stärka positionen som ett tydligt besöksmål. I syfte att ge förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt arbete finns en politisk fastslagen övergripande inriktning utifrån genomförd förstudie, vilket har legat till grund för strategin. I strategidokumentet synliggörs utvecklingspotentialen, det konkretiseras vart vi vill och vad som krävs (framgångsfaktorer). Därefter ges en beskrivning av de besöksanledningar som prioriterats och nödvändiga stödfunktioner som alla exemplifieras med insatsområden, vilket ska svara på frågan hur vi tar oss dit. Strategin ska omsättas i årliga utvecklingsplaner. Där sker kommunens prioriteringar av aktiviteter, inom ramen för strategins besöksanledningar och stödfunktioner framgår. Samrådsgrupp för Säterdalen, som inrättades av kommunstyrelsen , 103, följer arbetet. Förslag till Utvecklingsplan för Säterdalen 2017 utgår från budgeterad ekonomisk ram. Strategi och Utvecklingsplan föreslås remitteras till samtliga nämnder, vilket säkerställer en komplett bild av planerade aktiviteter Yttrande skall ha inkommit till Kommunstyrelsen senast 1 december. Yttrande Säterdalen är en av våra viktigaste målpunkter både för Säterbor och för människor som bor i andra kommuner. Genom att besluta om strategi och utvecklingsplan för Säterdalen så skapar man förutsättningar för Säterdalen att utvecklas mot uppsatta mål. De årliga utvecklingsplanerna måste gå parallellt med budgetprocess så att berörda medel avsätts som motsvarar de åtgärder som behöver utföras & implementeras. Samhällsbyggnadsnämnden vill påtala vikten av fortsatt arbete avseende tillgänglighetsfrågor för att på så sätt göra Säterdalen tillgänglig för alla. Samhällsbyggnadsnämnden vill även påtala vikten av att utöka parkeringsplatser. Justerande sign Utdragsbestyrkande

59 SÄTERS KOMMUN Socialnämnden 59 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 22 Sn 131 Dnr SN2016/0166 Strategi för utveckling av Säterdalen och Utvecklingsplan för Säterdalen 2017 Socialnämndens beslut Tjänstemannaskrivelsen antas som nämndens egen och översänds till kommunstyrelsens arbetsutskott. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat förslag till Strategi för utveckling av Säterdalen och Utvecklingsplan för Säterdalen 2017 till nämnderna för yttrande. Bakgrund Säters kommun har tagit fram Strategi för utveckling av Säterdalen. Strategin utgör grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet av besöksmålet Säterdalen. Ambitionen är att behålla och stärka positionen som ett tydligt besöksmål. I syfte att ge förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt arbete finns en politisk fastslagen övergripande inriktning utifrån genomförd förstudie, vilket har legat till grund för strategin. I strategidokumentet synliggörs utvecklingspotentialen, det konkretiseras vart vi vill och vad som krävs (framgångsfaktorer). Därefter ges en beskrivning av de besöksanledningar som prioriterats och nödvändiga stödfunktioner som alla exemplifieras med insatsområden, vilket ska svara på frågan hur vi tar oss dit. Delges Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerande signaturer Utdragsbestyrkande

60 60 SÄTERS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SN2016/0166 Yttrande gällande Strategi för utveckling av Säterdalen Förslag till beslut Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden ställer sig bakom Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag gällande Strategi för utveckling av Säterdalen med nedan gjorda uttalanden. Förvaltningens ståndpunkt Socialförvaltningen anser inledningsvis att det är bra att det finns en strategi för utveckling av Säterdalen och att Säterdalen ska utvecklas som besöksmål. Socialförvaltningen anser att även om barnfamiljer och naturintresserade lyfts fram i utredningen som prioriterade målgrupper, ska Säterdalen utvecklas så att alla Säterbon erbjuds möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Det är viktigt ur folkhälsoperspektiv att personer med funktionsnedsättning, såväl yngre som äldre, får möjlighet att vistas i natur- och kulturmiljöer. Socialförvaltningen anser att vid planering av Säterdalen är det viktigt att tillgänglighetsaspekten, framkomlighet och information, finns med i planeringen. Framkomlighet handlar bland annat om att kunna ta sig runt i ett naturområde, att kunna kringgå fysiska hinder. Personer med nedsatt rörelseförmåga ska också kunna ta sig fram från parkeringen och till toalettet och övriga byggander. Det är även viktigt att personer med nedsatt syn kan ta sig fram med hjälp av ett ledstråk. Information om Säterdalen ska finnas tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Socialförvaltningen föreslår att nämnden antar skrivelsen med gjorda påpekanden Ärendebeskrivning Socialnämnden har getts möjlighet att lämna yttrande gällande Strategi för utveckling av Säterdalen. Bakgrund Strategi för utveckling av Säterdalen utgör grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet av besöksmålet Säterdalen. Ambitionen är att behålla och stärka positionen som ett tydligt besöksmål. I syfte att ge förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt arbete finns en politisk fastslagen övergripande inriktning utifrån genomförd förstudie, vilket legat till grund för strategin. Paula Jäverdal Biträdande förvaltningschef Anette Wikblom Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) socialnamnden@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

61 61 SÄTERS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kulturnämnden Blad Kn 66 Dnr KN 2016/0048 Strategi för utveckling av Säterdalen 2017 Beslut Kulturnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att föra en dialog med berörda förvaltningar om Säterdalen som en viktig resurs för ett rikt kulturliv samt att lyfta fram Säterdalens kulturhistoria. Ärendebeskrivning beslutade Kommunstyrelsens arbetsutskott om en strategi för utveckling av Säterdalen. Kulturens betydelse för utvecklingen av Säterdalen är inte definierad i strategin. Kulturnämnden önskar en diskussion av förvaltningens deltagande i utvecklingen. Strategi för utveckling av Säterdalen och Utvecklingsplan för Säterdalen Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar remittera Strategi för utveckling av Säterdalen och Utvecklingsplan för Säterdalen 2017 till samtliga nämnder. Yttrandet skall ha inkommit senast 1 december. Justerande sign Bakgrund och ärendebeskrivning Bilden av Säter är för många Säterdalen. Säterdalen med sitt ravinsystem som sträcker sig en halvmil mellan Säters stad och Dalälven är unik för Sverige med sina spännande naturmiljöer. En av de tillgångar i vår kommun som är unik och dessutom med en stor utvecklingspotential. Inom besöksnäringen finns tillväxtmöjligheter. Dalarna är redan ett av vårt lands absolut viktigaste och mest framgångsrika besöksregioner,vilket ger goda förutsättningar för utveckling av Säterdalen. Säters kommun har tagit fram Strategi för utveckling av Säterdalen. Strategin utgör grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet av besöksmålet Säterdalen. Ambitionen är att behålla och stärka positionen som ett tydligt besöksmål. I syfte att ge förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt arbete finns en politisk fastslagen övergripande inriktning utifrån genomförd förstudie, vilket har legat till grund för strategin. I strategidokumentet synliggörs utvecklingspotentialen, det konkretiseras vart vi vill och vad som krävs (framgångsfaktorer). Därefter ges en beskrivning av de besöksanledningar som prioriterats och nödvändiga stödfunktioner som alla exemplifieras med insatsområden, vilket ska svara på frågan hur vi tar oss dit. Strategin ska omsättas i årliga utvecklingsplaner. Där sker kommunens prioriteringar av aktiviteter, inom ramen för strategins besöksanledningar och stödfunktioner framgår. Samrådsgrupp för Säterdalen, som inrättades av kommunstyrelsen , 103, följer arbetet. Förslag till Utvecklingsplan för Säterdalen 2017 utgår från budgeterad ekonomisk ram. Strategi och Utvecklingsplan föreslås remitteras till samtliga nämnder, vilket säkerställer en komplett bild av planerade aktiviteter Utdragsbestyrkande

62 62 SÄTERS KOMMUN FÖRSLAG Strategi för utveckling av Säterdalen Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

63 63 SÄTERS KOMMUN Förord Säters kommun har tagit fram Strategi för utveckling av Säterdalen. Strategin utgör grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet av besöksmålet Säterdalen. Ambitionen är att behålla och stärka positionen som ett tydligt besöksmål. I syfte att ge förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt arbete finns en politisk fastslagen övergripande inriktning utifrån genomförd förstudie, vilket har legat till grund för strategin. I detta strategidokument synliggörs utvecklingspotentialen, det konkretiseras vart vi vill och vad som krävs (framgångsfaktorer). Därefter ges en beskrivning av de besöksanledningar som prioriterats och nödvändiga stödfunktioner som alla exemplifieras med insatsområden, vilket ska svara på frågan hur vi tar oss dit. Strategin ska omsättas i årliga utvecklingsplaner som antas av kommunfullmäktige. Där sker kommunens prioriteringar av aktiviteter, inom ramen för strategins besöksanledningar och stödfunktioner. Samrådsgrupp för Säterdalen som inrättades av kommunstyrelsen , 103, följer arbetet. Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

64 64 SÄTERS KOMMUN Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Vision 3. Övergripande Mål 4. Målgrupper 5. Framgångsfaktorer 6. Besöksanledningar 6.1 FOLKPARKEN kultur & musikevenemang 6.2 PARKEN 6.3 FÄBODEN Barnens fäbod 6.4 LEKPLATS I NATURMILJÖ 6.5 NATURMILJÖN 7. Stödfunktioner 7.1 KOMMUNIKATION 7.2 DESTINATIONS- & PRODUKTUTVECKLING 7.3 KOORDINERING 7.4 TILLGÄNGLIGHET, INFRASTRUKTUR & TRANSPORTER 8. Uppföljning och utvärdering 9. Bilagor Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

65 65 SÄTERS KOMMUN 1. Bakgrund Säterdalen med sitt ravinsystem som sträcker sig en halvmil mellan Säters stad och Dalälven är unik för Sverige med sina spännande naturmiljöer. En s.k. levande ravin med mycket speciell flora och fauna som idag är ett av länets finaste naturreservat. Det är också ett populärt besöksmål med folkparksarrangemang samt lekpark för barn och en fäbod. Blomstringstiden för Säterdalen som besöksmål har under de senaste årtiondena klingat av. Men trots detta och att mycket små resurser avsatts för utveckling och marknadsföring under dessa år, har Säterdalen årligen haft ca besökare. Säterdalen är med andra ord en av de tillgångar i vår kommun som är unik och dessutom med en stor utvecklingspotential. Inom besöksnäringen finns stor potential, vilket den nationella strategin för besöksnäringen visar. Där är ambitionen att den svenska besöksnäringen 2020 ska vara Sveriges nya basnäring. Dalarnas vision för besöksnäringen är Dalarna är Norra Europas ledande och mest spännande besöksregion. Dalarna är redan ett av vårt lands absolut viktigaste och mest framgångsrika besöksregioner, vilket ger goda förutsättningar för näringens utveckling i vår kommun. 2. Vision Säterdalens ravinlandskap är ett av regionens mest lockande besöksmål med unika upplevelser i spännande naturmiljö och attraktiva evenemang. För barnen är Säterdalen ett äventyr där det finns miljöer som utmanar och inspirerar till lek, lärande och fysisk aktivitet. 3. Övergripande Mål För att uppnå vår vision har vi definierat ett antal övergripande mål; Säterdalen återtar sin position som ett av regionens främsta besöksmål Skapa en lekplats i naturmiljön som i sig själv fungerar som reseanledning Säterdalen ska erbjuda fler konkurrenskraftiga produkter/tjänster Ökad turistekonomisk omsättning Ökat antal sysselsatta Ökat antal besökare Ökat företagande & etableringar Ökad attraktionskraft för regionen Ökad livskvalité för kommuninvånare & befolkningsutveckling (12000 invånare år 2030) Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

66 66 SÄTERS KOMMUN 4. Prioriterade målgrupper Barnfamiljer Naturintresserade 5. Framgångsfaktorer Förverkligande av visionen uppnås genom samsyn, samarbete och aktivt delägarskap mellan såväl ideella, offentliga och privata aktörer kring ett gemensamt utvecklingsarbete av Säterdalen. Vi ser att det bland annat krävs: Fokus på barn och natur Aktivt arbete kring tillgänglighet Att folkparken fortsätter utvecklas Förutsättningar för företagsamhet/entreprenörskap Lekplats i naturmiljön som i sig själv fungerar som reseanledning Förmåga att nyttja ravinlanskapet och den spännande naturmiljön är Säterdalens unika erbjudande Det unika erbjudandet kompletteras med lekplats i naturmiljön Långsiktighet, uthållighet och hållbarhet Konkreta åtgärder för att skapa engagemang & uppmärksamhet Tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan alla involverade i utvecklingsarbetet Bred förankring bland näringens aktörer och intressenter samt även hos befolkningen. Samverkan och samarbete med regionala aktörer Kommunen ska ha en förutsättningsskapande roll och möjliggöra för entreprenörer och föreningar att bedriva professionell verksamhet i Säterdalen Att Säterdalen även i framtiden är öppen för alla Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

67 67 SÄTERS KOMMUN 6. Besöksanledningar Följande besöksanledningar har prioriterats att jobba vidare med utifrån beskriven målbild. Exemplifieras av insatsområden med gällande målbild. Prioriteringar av aktiviteter, inom ramen för strategins besöksanledningar sker i de årliga utvecklingsplanerna. 6.1 FOLKPARKEN kultur & musikevenemang Målbild Evenemangsturismen utvecklas och breddas genom att besökarna erbjuds ett varierat utbud av attraktiva evenemang som genomförs på funktionella scener. Både återkommande och av engångskaraktär. Evenemang för familjer är en naturlig del av Barnens dal. Dalen lockar många olika arrangörer från såväl näringsliv som föreningar. Det är enkelt att genomföra evenemang och sakkunnig handledning erbjuds, vilket bidrar till att en mångfald av mötesplatser skapas. Exempel på insatsområden Gamla Teatern & Stora Scenen på Dalslätten Scener som är säkra och kompletterar varandra med möjlighet till evenemang med sittande publik och mellanstora akter, logerna är trivsam och funktionell för artisterna. Införsäljning/koordinering Dalens olika aktörer har tydliga roller. Det är enkelt att boka och genomföra evenemang. Det finns god support som underlättar planering och praktikaliteter. Scenerna används regelbundet och drar mycket publik. 6.2 PARKEN Målbild Säterdalen erbjuder möjligheter att motionera, utöva rekreation, leka och umgås året runt med högsäsong maj-augusti. I Säterdalen finns fantastiska picknickmiljöer som ett komplement till befintligt utbud. Dessa är planerade med hänsyn till besökarnas olika behov. Säterbon är stolt över Säterdalen som är deras park. Exempel på insatsområde Picknickmiljöer Det finns många tillgängliga picknickmiljöer. Besökarnas upplever att det är enkelt att äta medhavd matsäck. Vintersäsong Säterdalen med sin unika naturmiljö är en given plats för motion, rekreation & lek under vintersäsongen. Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

68 68 SÄTERS KOMMUN 6.3 FÄBODEN Barnens fäbod Målbild En del av "Barnens dal". Säterdalens fäbod syftar till "att väcka nyfikenhet kring svensk kultur & historia, samt agera mötesplats mellan dåtid och framtid. Fäbodens verksamhet med aktivitetsutbud, servering & djurhållning är variationsrik & attraktiv. Den drivs utifrån ett långsiktigt samarbete med entreprenör/er. Exempel på insatsområden Byggnader Fäbodens byggnader är ändamålsenliga för verksamheten med fokus på djurhållning, aktiviteter och servering och bidrar på ett positivt sätt till besökarnas upplevelse då de förstärker bilden av en traditionell fäbodmiljö. Fäbodstigen Fäbodstigen är ett inbjudande & lättillgängligt alternativt sätt att nå bortre delen av dalen. En del av upplevelsen för fäbodens besökare som träder in genom en portal vid nedre parkeringen och gör en tidsresa tills man når fäboden. Lärande informationsskyltar/stationer om fäbodliv och saker man ser finns efter stigen. Samarbetsaktör för fäbodens drift Långsiktigt väl fungerande samarbete med aktör/er som drivs av att förverkliga antaget koncept och ser sin del i Säterdalens utveckling. 6.4 LEKPLATS I NATURMILJÖ Målbild Säterdalen erbjuder ett äventyr i unik naturmiljö med Ljusterån som en röd tråd. Såväl de yngsta som de lite äldre barnen utmanas fysiskt och inspireras till lärande. Exempel på insatsområden Lekplatser Lekområdet består av olika populära områden som inbjuder till lek, lärande och fysisk aktivitet. Lärande Naturmiljön används som en resurs i utbudet av aktiviteter med stark koppling till lek, lärande & fysisk aktivitet. Aktiviteterna binder ihop Säterdalens entréer och olika områden samt reservatet som därigenom upptäcks av fler. Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

69 69 SÄTERS KOMMUN 6.5 NATURMILJÖN Målbild Säterdalens unika naturmiljö är välkänt & en självklar besöksanledning. Naturturismentreprenörer har upptäckt Säterdalen och utbudet av upplevelser är stort. Säterbon nyttjar naturmiljön för motion, friluftsliv och rekreation. Exempel på insatsområden Naturreservatet Tydlig entré som lockar till besök och att utforska dalen bortom Skjutarkröken, vilket når nya målgrupper. Fram till Säterkönsta är det lättillgängligt att besöka och ta till sig lärande kopplat till naturen med fokus på barn. Okända entréer & stigar Spännande stigar i ravinslänterna erbjuder alternativa entréer. Det upplevs tillgängligt, tryggt och välkomnande tack vare löpande skötsel, vägvisning och information. Promenad och vandringsstråk ger mervärde för Säterbon. 7. Stödfunktioner Följande stödfunktioner har prioriterats att jobba vidare med utifrån beskriven målbild. Exemplifieras av insatsområden med gällande målbild. Prioriteringar av aktiviteter, inom ramen för strategins stödfunktioner sker i de årliga utvecklingsplanerna. 7.1 KOMMUNIKATION Målbild Säterdalens kommunikation bidrar till att på ett professionellt, inspirerande & kostnadseffektivt sätt förstärka bilden av Säterdalens varumärke som ett besöksmål med många olika besöksanledningar. Exempel på insatsområden Värdskap Dalens aktörer står alla för Säterdalens goda värdskap som genomsyrar upplevelsen. Det lokala ambassadörskapet är starkt genom stolta Säterbor. Säterdalens historia Delar av Säterdalens historia förmedlas på olika sätt till besökarna via exempelvis guidningar, skyltar, skrifter med mera och bidrar till upplevelsen. Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

70 70 SÄTERS KOMMUN 7.2 DESTINATIONS- OCH PRODUKTUTVECKLING Målbild Fler besökare som stannar längre och som spenderar mer pengar när de väl är på plats. Vilket genererar fler arbetstillfällen, skapar lönsamhet för näringen samt berikar och utvecklar kultur- och föreningslivet. Exempel på insatsområden Produktutveckling Säterdalen erbjuder besökarna paketresor med möjlighet att anpassa resan efter enskilda önskemål. Det bygger på ett samarbete mellan entreprenörerna. Attrahera entreprenörer & nya verksamheter Många entreprenörer är aktiva utifrån Säterdalen för att, ensamma eller tillsammans, erbjuda Säterdalens besökare olika upplevelser som kompletterar varandra. 7.3 KOORDINERING Målbild Samordning ger ekonomiska fördelar. Arbetet med Säterdalen präglas av ett väl fungerande samarbete mellan alla involverade aktörer. Det är strukturerat och organiseras väl för att säkerställa en hållbar utveckling. Hållbarhet är även i fokus vad gäller drift och underhåll. Exempel på insatsområden Samverkan mellan dalens aktörer Dalens aktörer har en gemensam förståelse för vikten av samverkan och intresset att bidra är stort hos alla. Koordinator Det finns en funktion med uppdrag att koordinera utvecklingsarbetet med fokus på samordningsvinster. Drift & underhåll Löpande underhåll och att resurser prioriteras för drift säkerställer att besökarna möts av en anläggning som är väl omhändertagen. När vi utvecklar Säterdalen beaktas alltid framtida drifts- och underhållskostnader. Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

71 71 SÄTERS KOMMUN 7.4 TILLGÄNGLIGHET, INFRASTRUKTUR & TRANSPORTER Målbild Säterdalens utvecklingspotential utgår från att det finns fungerande basfunktioner vilket är grunden för en positiv upplevelse. Infrastruktur som ger förutsättningar att bedriva verksamhet samt fysiskt tillgängligt för alla typer av besökare i tid och rum. Exempel på insatsområden Vägvisning & skyltning Det ska vara lätt att hitta till och i dalen. Tydliga vägskyltar från genomfarten, via entréer och inne i parken bidrar till besökarnas positiva upplevelse. El & belysning Tillfredsställande funktionsbelysning och attraktivt stämningsljus. Tillräcklig elförsörjning för entreprenörer och scener. 8. Uppföljning och utvärdering Strategin omsätts i årliga utvecklingsplaner. Där sker prioriteringar av aktiviteter, inom ramen för strategins besöksanledningar och stödfunktioner. Dessa följs upp under året av Samrådsgrupp för Säterdalen, som inrättades av kommunstyrelsen , 103, och utvärdering sker inför KFs antagande av nästkommande årsplan. 9. Bilagor 1. Skiss över Säterdalen 2. Slutrapport förstudie Säterdalen 3. Inriktningsbeslut Säterdalen 4. Koncept framtida fäboden i Säterdalen Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

72 UTVECKLINGSPLAN för SÄTERDALEN 2017 Besöksanledning & Insatsområden Aktivitet & förväntad effekt Nuläge Övergripande Målbild Aktörer Behov av resurser 72 Besöksanledning; FOLKPARKEN "kultur- & musikevenemang" Politiskt ansvar utifrån nuläge Spikholmen Bestämma lämplig åtgärd för modellen av stånggång, säkerhetsrisken försvinner, ev. yta frigörs och det blir ett mer välvårdat intryck. Modellen av stånggång har murkna träkonstruktioner, klämrisk föreligger. Ett nöjesområde med bevarad folkparkskänsla som är funktionellt och trivsamt för publik, artister och arrangörer. De olika scenerna kompletterar varandra. Spikholmen kan enkelt avgränsas från resten av parken vid behov. KN & SBN KN Införsäljning /koordinering Skapa grundförutsättningar för införsäljning och koordinering mellan olika aktörer. Teknisk specifikation och kartskisser tas fram. Prislista och avtal med bokningsregler tas fram. Tydlighet skapar trygghet. Införsäljning och PR påbörjas för ökad kännedom om dalens möjligheter. Idag sker de flesta arrangemang i nuvarande entreprenörs regi. Viss uthyrning/samarbete vid externa förfrågningar. Rollerna är otydliga, och det saknas fakta samt säljmaterial och någon som koordinerar och säljer hela dalen aktivt. Det är enkelt att boka och genomföra arrangemang. Det finns god support som underlättar planering och praktisk logistik på plats. Dalens olika aktörer har tydliga roller. Dalen attraherar fler aktörer och evenemang, alla scenerna används regelbundet och drar mycket publik. Kommunen & VSD Befintlig verksamhet KS Besöksanledning; SÄTERDALENS FÄBOD -Barnens fäbod

73 Byggnader Byggnader för djurhållning; Etapp 1 kaniner & höns samt grishägn, säkerställer långvarigt djurhållningen, arbetsmiljön och bidrar till besökarnas upplevelse. Efter ekonomisk avstämningkan följande bli aktuellt; Projektering/Förberedelser av ev anpassning av fäbodens serveringsbyggnad, livsmedelshantering ges förtsättningar att säkerställas samtidigt som anläggningen utgör tillfällig boende. Projektering/Förberedelser inför uppförande av tak, serveringsdelen ges bättre förutsättningar oavsett väder. Projektering/Förberedelser inför iordningsställande av stall som aktiviteteshus m litet tak, besökarna kan erbjudas fler aktiviteter, vilket ger förutsättningar för längre besök & fler återbesök. Inköp av möbler, sittmöjligheterna utökas och ger serveringen bättre förutsättningar. Byggnad för djurhållning: Etapp 2 grisar, säkerställer långvarigt djurhållningen, arbetsmiljön och bidrar till besökarnas upplevelse. 73 Byggnaderna är av varierande karaktär vad gäller byggnadssätt och material. Behov att bygga om, bygga ut och bygga nytt för att möta gällande krav för djurhållning. Förutsättningar för aktiviteter som är väderoberoende saknas. Serveringsbyggnaden ger förutsättningar för enklare servering som kan intas utomhus utan möjlighet att sitta under tak. Duschmöjligheter & andra utrymmen saknas för personal. Besökarna erbjuds utedass. Krävs mindre åtgärder för att säkerställa en bättre tillgänglighet. Fäbodens byggnader är ändamålsenliga för verksamheten med fokus på djuhållning, aktiviteter och servering och bidrar på ett Kommunen positivt sätt till besökarnas upplevelse då de förstärker bilden av en traditionell fäbodmiljö. Byggnader för djurhållning: Etapp 1 -> kr SBN Fäbodvallen med omnejd Gallring i skogen runt fäboden, säkert för besökare, mer verksamhetsyta, miljön runt fäboden är öppen & ljus Säkerställa stigar runt fäboden, vilket ger ökad tillgänglighet & motverkar intressekonflikter Skogen behöver gallras för att eliminera riskträd och öppna upp. Markarbete har hittills endast skett som akuta lösningar. Inhägnaderna behöver kompletteras, bla med tidstypisk gärdesgård. Intressekonflikt mellan de som vill passera och verksamhet. Detaljer försämrar upplevelesen både vad gäller det som saknas och det som bör tas bort såsom ex flaggstång & elskåp. Fäbodvallen förstäker bilden av en tradtionell fäbod och ger ett välkomnande intryck. Mer yta & bättre tillgänglighet på området. Är möjligt att passera förbi fäboden utan att verksamheten störs. Kommunen & samarbetsak tör Röjning -> nollsummespel SBN Samarbetsaktör för fäbodens drift Rekrytera samarbetsaktör för 2017 och därefter är ambitionen ett mer långsiktigt samarbete, minskad arbetsinsats och bättre förutsättningar för såväl kommunen som samarbetsaktör. Finns möjlighet till förlängning av avtal med 2016 år samarbetsaktör om båda parter kommer överrens om detsamma. Långsiktigt väl fungerande samarbete med aktör/er som drivs av att förverkliga antaget koncept och ser sin del i Säterdalens utveckling. Kommunen Befintlig verksamhet KS Besöksanledning; NATURMILJÖN

74 Naturreservatet Löpnade dialog med Länsstyrelsen ang hur vi tillsammans kan bidra till att fler upptäcker Säterdalen och positiva upplevelse, bidrar till återbesök och bilden av Säter. 74 Huvudentré är i Norddalen. Entrén måste synliggöras på ett bättre sätt. Idag kan du besöka ex fäboden utan att förstå att du passerar ett fantastiskt naturreservat. Länsstyrelsen ser potentialen och är intresserade av samverkan. Tydlig entré som lockar till besök och att utforska dalen bortom Skjutarkröken, vilket når nya målgrupper. Fram till Säterkönsta LST & är det lättillgängligt att besöka och ta till sig kommunen lärande kopplat till naturen med fokus på barn. Befintlig verksamhet LST Okända entréer & stigar En kartläggning av entréer tas fram, gemensam bild skapas över vilka dessa är samt vilka som ska utvecklas. Röjning, säkerställa löpande skötsel, finna lösningar med befintliga verksamhet för passage, info & vägvisning Spännande stigar ner för ravinens Det finns många stigar ner i Säterdalen som erbjuder fantastiska naturupplevelser, men de allra flesta är okända. Vägvisning saknas i många fall och tillgängligheten är varierande bla där vi har trappor. Finns även fall där lösningar måste arbetas fram med befintlig verksamhet. Behov av att kartlägga för att prioritera vilka som ska synliggöras. fantastiska naturmiljö erbjuder alternativa entréer. De är upprustade och löpande skötsel säkerställer tillgängligheten. De upplevs tryggt och välkomnande tack vare vägvisning och information. Därtill ett mervärde för Säterbon i form av utökade möjligheter till promenadstråk. Kommunen Utredning i egen regi -> inom befintlig ram. Genomförande av åtgärdsplan vad gäller skötsel-> inom befintlig ram (exkl anläggning). SBN Outdoor Säkerställa att Säterdalens potential tillvaratas i andra pågående processer, såsom Frilufsliv Säter (LST) & Cykelleder (RD) mfl, synergier kan skapass för framtida prioriteringar. Outdoor är ett populärt begrepp som täcker in olika naturnära friluftsaktiviteter. Folkhälsa men också besöksnäring då det är ett sätt att uppleva naturen/nya platser. Cykel är en aktivitet med stor potentiel i Säter. Dispans finns för cykling genom reservatet. Finns en tanke om möjlig startplats för cykelturism vid Gruvplan. CK natén har visat intresse för utvecklingssatsningar. Säterdalen erbjuder fantastiska miljöer för outdooraktiviteter att göra tillsammans. Kommunen Befintlig verksamhet KS Besöksanledning; PARKEN Picknickmiljöer Återskapa en fast enklare grillplats, besökarna ges goda möjligheter att säkert grilla. Efter ekonomisk avstämning kan följande bli aktuellt; Bänkar m bord "strösslade" över parken, förenklar för de som inte kan sitta på marken, alt för den som inte ska grilla, enkelt skapa små egna "rum". Fantastiska miljöer och populärt bland besökarna. Finns en fast grillplats samt en som nyligen avvecklats pga en direkt olämplig placering. I övrigt finns det picknickbord, bänkar samt grillar som flyttas runt. Enhetlighet saknas idag. Kapaciteten är redan idag för liten i förhållande till besöksantalet. Besökarnas upplever att det är enkelt att äta medhavd matsäck. Detta då det som ett komplement till Dalstugan & Fäbodens utbud finns många olika picknickmiljöer planerade med hänsyn till de olika besökarnas behov. Bänkar med bord ca 5000kr/st SBN

75 Vintersäsong Säkerställa framkomligheten (ploga, sanda & belyst), fler använder Säterdalen för motion, rekreation & lek. Främjar folkhälsan. Hitta genomförabara former för att hålla isbana (när vädret tillåter) ex. genom samarbetspart, främjar spontanidrottandet hos Säterbon & lockar besökare. 75 De senaste åren har vägen fram till fäbodens hållits plogad & sandad. Belysning under vissa tider har bidragit till ökad tillgänglighet. Området vid gamla teatern testades för vinteraktiviterer (pulka, skidåkning & skridskor) 2014/2015 med gott resultat, dock väderberoende. Säterdalen med sin unika naturmiljö är en given plats för motion, rekreation & lek under vintersäsongen. När möjlighet finns erbjuds vinteraktiviteter med utgångspunkt från gamla teatern. Befintlig drift SBN Besöksanledning; LEKPLATS I NATURMILJÖ Lekplats Underhåll & kompletteringar av befintlig lekutrustning Ta fram förslag till plan för förverkligande av "Sveriges bästa lekplas i naturmiljö". Välanvända lekplatser, men i dåligt skick. Unika naturmiljöer med Ljusterån som en röd tråd. Finns en miljon människor i Sverige med någon form av funktionsnedsättning, vilket utgör en potential. Främja fysisk aktivit är en viktig aspekt. Idag attraheras främst de yngre barnen av lekmiljöerna. Oavsett målgrupp så sker det inte idag med fokus på lärandet, vilket enl förstudien är en viktig reseanledning som vi bör beakta. Länsstyrelsen ser potentialen och är intresserade av samverkan. Naturmiljön används som en resurs i utbudet av unika aktiviteter som inbjuder till till lek, lärande & fysisk aktivitet. Kommunen Underhåll befintlig lekutrustning -> xxxxxxkr Framtagande av förslag till plan -> XXXX SBN

76 UTVECKLINGSPLAN för SÄTERDALEN Stödfunktion & Insatsområden Aktivitet och förväntad effekt Nuläge Övergripande Målbild Aktörer Behov av resurser Stödfunktion; KOMMUNIKATION Politiskt ansvar utifrån nuläge Marknadskommunikation Skapa samsyn & samordning av alla aktörers marknadskommunikation, gemensamt kommunikationskoncept som kommunicerar ett besöksmål och är kostnadseffektivt. Säterdalen är framförallt känt utifrån Folkparkstraditionen & Barnens dal. Naturreservatet Säterdalens marknadskommunikation är relativt okänt. Kommunikationen av Säterdalen bidrar till att på ett professionellt, som helhet behöver förstärkas. Sociala medier är inspirerande & kostnadseffektivt sätt viktiga, men även andra insatser är viktiga. Ett led i förstärka bilden av Säterdalens varumärke detta är temasida under Visitsodradalarna.se som ETT besöksmål med många olika (saterdalen.se) & FB sidan som tillkom besöksanledningar. Säterdalen är ett av de teman kommunen & VSD lyfter. Kommunen, Visit, Säterdalens aktörer NLEs ram för marknadsföring KS Värdskap Löpande information & kommunikation om utvecklingsarbetet med Säterbor & dalens aktörer, inkluderar och bidrar till acceptans och förankring. Säterdalen engagerar Säterborna en potential som inte utnyttjas fullt ut. Dessutom behöver dalens aktörer samarbeta mera och dra åt samma håll. Attitydfråga som kan utvecklas med ökad kunskap & delaktighet. Alla talar väl om Säterdalen och det goda värdskapet genomsyrar upplevelsen! Det lokal ambassadörsskapet är stärkt genom stolt Säterbor & dalens aktörer. Kommunen, Visit, LST, Säterdalens aktörer Befintlig verksamhet KS Vägvisning, skyltning & information på plats Plan för information tas fram där såväl budskap, gestaltning som fysiska placeringar ingår, säkerställer långsiktigt hållbara aktiviteter Påbörja arbetet med planens aktiviteter, bidar till att underlätta och höja kvaliten för våra besökare Stödfunktion; KOORDINERING Samverkan mellan dalens aktörer Forsä a arbetet a ge förutsä ningar för ökad samverkan mellan dalens aktörer. Det är svårt att hitta hit och hitta runt. Upplevelsen och entreprenörerna påverkas negativt av att besökarna missar vissa aktiviteter. Det finns viss information men ej fullständig. Det är spretigt och svårt att hitta. Dalens aktörer är i nuläget entreprenörer på folkpark & fäbod, Säters kommun, Länsstyrelsen, Turis tåget, föreningar, VSD och evenemangsarrangörer. Samarbetet kan & behöver utvecklas & förstärkas. Det ska vara lätt att hitta till och i dalen. Tydliga vägskyltar från genomfarten, via entréer och inne i parken bidrar till besökarnas positiva upplevelse. Tydlig och lättillgänglig information om Säterdalens utbud. Kommunen, VSD, LST, Skogstyrelsen Dalens aktörer står alla för Säterdalens Samtliga goda värdskap. Förståelse för vikten av aktörer som samverkan & intresset att bidra är stort hos är aktiva i alla aktörer. Säterdalen NLEs ram för marknadsföring Befintlig verksamhet KS KS Drift & Underhåll Analys av fram da dri s och underhållskostnader vid nya aktiviteter. Parkskötsel Behov av underhåll på såväl fastigheter som park. Skillnad när inte personella resurser finns på plats dagligen under högsäsong. Löpande underhåll och att resurser prioriteras för drift säkerställer att besökarna möts av en anläggning som är väl omhändertagen. När vi utvecklar Säterdalen beaktas alltid framtida driftsoch underhållskostnader. Kommunen SBN

77 Extern finansering Parallellt med alla processer ska vi sträva efter att identifiera möjlig extern finansering 77 Kommunala resurser finns i såväl drift som investeringsbudgeten avsatt för Säterdalen. Behoven är stora och det är välkommet med ytterligare resurser för genomförande av utvecklignsinsatser. Att genomföra aktiviteter som ligger i linjer med Strategin för utvecklings av Säterdalen Kommunen i högre takt än ordinarie ekonomi tillåter. Befintlig verksamhet KS Stödfunktion; DESTINATIONS- & PRODUKTUTVECKLING Attrahera entreprenörer & nya verksamheter Fortgående arbete Säterdalen behöver fler besöksanledningar och mer konkurrenskraftiga produkter/ tjänster. Bla det geografiska läget & naturmiljön ger goda förutsättningar. Idag finns inte ngn entreprenör förutom de som har avtal med kommunen för att driva folkparken & fäboden. Kommunens ska ha en förutsättningsskapande roll och möjliggöra för entreprenörer att bedriva professionell verksamhet. Många entreprenörer är aktiva utifrån Säterdalen för att ensamma eller tillsammans erbjuda Säterdalens besökare olika upplevelser som kompletterar varandra. Kommunen, VSD KS Stödfunktion; TILLGÄNGLIGHET, INFRASTRUKTUR & TRANSPORTER Digital infrastruktur Täckningskoll, vilket ger oss en bra bild av befintlig täckning (kopplat till operatörer). Vid behov ta fram åtgärdsförslag som om möjligt genomförs, möter entreprenörera s ev behov för att bedriva verksamhet. Skapar förutsättningar för besökarna att digitalt vara ambassadörer. I dagsläget och inte minst i framtiden är det av vikt att det finns tillgång till nättäckning. Entreprenörer har idag svårigheter med ex betalterminaler pga av dålig täckning. Nuläget behöver klargöras. Säterdalen är en väl fungerande plats för befintliga entreprenörer. Besökarnas upplevelser delas digital och bidrar till att synliggöra besöksmålet. Kommunen, Entreprenöre r Befintlig verksamhet KS Fysisk infrastruktur (broar, vägnät, parkeringar & entré med brant backe mm) Besiktning av bron i polisbacken och åtgärdsplan för alla broar samt ev. vidta nödvändiga åtgärder, säkerställer, framkomligheten och Säterdalen utveckling. Se över möjligheterna a trafikera polisbacken med turisttåg. Bevaka Säterdalens intressen inom ramen för planerna kring stadsutveckling och genomfarterna inom ramen för FÖP, Bytespunkt, JVPL och samtida infart Säter, säkerställer möjlig synkronisering Ny avlopp på fäboden, krävs för att säkerställa driften Flera processer pågår, FÖP Säter, bytespunkt Säter, samtida infart Dalabanan. Resultatet av dessa kommer påverka hur infrastrukturen och tillfarter till Säterdalen kan utvecklas. Osäkerhet kring skick och bärighet på befintliga broar. I övrigt finns utvecklingsbehov kring parkering, entréer, tillgänglighet mm. Dagens trafikflöden med såväl nyttotrafik & besökare med fordon och till fots är inte trafiksäkert. Säterdalen är driftsäkert i ett internt perspektiv och externt så är det tryggt och tillgängligt för alla! Kommunen, Trafikverket & Föreningen TURiS Besiktning & åtgärdsplan Besiktning & åtgärdsplan SBN

78 Ravinslänterna En skötselplan tas fram. 78 Runt parken är det biotop skyddat område (det som inte är reservat). Ingen övergripande skötselplan finns. Fått medel via Skogsstyrelsen, NOKÅS, för att få tillbaka lövskogskaraktären och göra siktsstråk, beviljades uppskov och det genomförs nu Naturmiljön i ravinslänterna ska bidra till besökarnas helhetsupplevelse. Lövskogen är tillbaka och det finns siktstråk som underhålls. Skogsstyrelsen Befintlig dri SBN

79 79 Teckenförklaring Del av naturreservat Fordonstrafik Föbodstigen/Trollstigen Gångvägar med utvecklingspotential för upplevelser Dalslätten Fäboden Gamla teatern Lek Parkering Skjutarkröken Spikholmen Möjligt utvecklingsområde m

80 80 Slutrapport Förstudie Säters Dal besöksmål för alla Helena Åkerberg Hammarström/Monica Rönnlund SÄTERS KOMMUN 1