JANUARI 2004 MILJOPOLICYENHETEN. %#Sida. Policy och handlingsplan för en miljömässigt hällbar utveckling. Sidas miljöledningssystem
|
|
- Rolf Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 %#Sida JANUARI 2004 MILJOPOLICYENHETEN Policy och handlingsplan för en miljömässigt hällbar utveckling Sidas miljöledningssystem
2
3 Förord Miljöaspekterna är en integrerad del av utvecklingen och därmed av utvecklingssamarbetet. Utan miljötänkande och miljöhänsyn bidrar utvecklingssamarbetet inte tili en hällbar utveckling. Sida arbetar aktivt, tillsammans med sinä samarbetspartners, för en hällbar utveckling inom ett stort antal länder och verksamhetsomräden. Den viktigaste utgängspunkten är att en varaktig fattigdomsminskning inte är möjlig om man inte tar hänsyn tili de naturresurser och den miljö, som människor är beroende av för sin försörjning, sin hälsa och sin överlevnad. Betydelsen av detta befästs ytterligare i riksdagens beslut om "Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling", där det övergripande mälet är en rättvis och hällbar global utveckling. Redan 1996 etablerade Sida, som en av pilotmyndigheterna, ett formellt miljöledningssystem för att tydligare systematisera arbetet för en hällbar utveckling. Miljöledningssystemet har visat sig vara ett användbart och konkret verktyg för att utveckla och förstärka integreringen av miljöaspekter i verksamheten. Handlingsplanen har nu reviderats en tredje gäng, eftersom vi genomfört de ätgärder som stätt i tidigare versioner. Eftersom miljöansvaret i princip är decentraliserat inom Sida är det enheterna själva som har identifierat de nya ätgärderna. Dessa speglar bredden i Sidas engagemang och visar hur seriöst vi tar pä vär uppgift att bidra tili en hällbar utveckling och hur grundläggande vi försöker gä tili väga. Ett utvecklingssamarbete, som är srenomtänkt och väl inriktat frän miljosynpunkt, är en del av lösningen pä de miljoproblem och därmed utvecklingsproblem världen stär inför. Maria Norrfalk Generaldirektör
4 Utgiven av Sida 2003 Miljöpolicyenheten Tryckt av Edita Sverige AB, 2003 Artikelnummer: SIDA3512sv ISBN Denna publikation kan laddas hem/beställas frän
5 Innehäll I. Miljöpolicy 5 1. Utgängspunkter och mäl 5 2. Synsätt 5 3. Principer 6 4. Arbetsmetoder 7 II. Miljöhandlingsplan 8 1. Bakgrund 8 2. Förutsättningar och mäl 8 3. Avgränsningar och struktur 9 4. Ätgärder 9 Enheten för policy och samhällsanalys (POLICY) 9 Sekretariatet för utvärdering och internrevision (UTV) 9 Enheten för juridik (JUR) 10 Metodenheten (METOD) 10 Enheten för multilateral samordning (MULTI) 10 Fältenheten (FU) 10 Kvalitetssäkring (QA) 10 Regionavdelningarnas metodgrupp (REGMETOD) 10 Avdelningen för Afrika (AFRA) 10 Avdelningen för Asien (ASIEN) 10 Avdelningen för Europa (EUROPA) 11 Avdelningen för Latinamerika (RELA) 11 Enheten för humanitart biständ och konflikthantering (HUM)..11 Enheten för samverkan med enskilda organisationer (EO) 11 Härnösandsenheten Sida Civil Society Centre (SCSC) 12 Enheten för demokratisk samhällsstyrning (DESA) 12 Undervisningsenheten (UND) 12 Enheten för kultur och media (KULTUR) 12 Hälsoenheten (HÄLSO) 12 Enheten för universitetsstod och forskningsutveckling (UNI) 13 Enheten för tematiska program (TEMA) 13 Infrastrukturenlieten (INFRA) 13
6 Enheten för urban utveckling (URBAN) 13 IT-sekretariatet (ICT) 14 Enheten för kontraktsfinansierat samarbete (KTS) 14 Enheten för näringslivsutveckling (NÄRING ) 14 Enheten för finansiering och kapitalmarknad (FINANS) 14 Enheten för landsbygdsutveckling (LUV) 15 Enheten för varten (VATTEN) 15 Internationalisering, kompetensutveckling och utbytesoch stipendieprogram (IKU) 15 International Training Programmes (ITP) 15 Enheten för organisatoriskt lärande (EOL) 16 Rekrytering för internationella uppdrag (RIU) 16 Informationsavdelningen (INFO) 16 Serviceenheten (SERV) 17 Miljöpolicyenheten (MIL) 17
7 . Miljöpolicy 1. Utgängspunkter och mäl Redan 1988 infbrde Sverige ett miljömäl för det internationella samarbetet. Riksdagen beslöt da att det svenska biständet skulle bidra tili en framsynt hushällning med naturresurserna och en omsorg om miljön. Under 2003 har riksdagen fattat ett beslut om "Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling" - mälet är en rättais och hällbar global utveckling. Inom ramen för detta övergripande mäl skall ett internationellt utvecklingssamarbete bedrivas. Mälet för detta samarbete skall vara att bidra tili att skapaförutsättningarförfattiga manniskor attförbättra sinä levnadsvillkor. I "Perspectives on Poverty" har Sida utvecklat sin syn pä fattigdomsbekämpning. I denna ingär miljödimensionen famgdomsminskning är omojlig pä sikt om man inte tar hansyn tili de naturresurser och den miljö som manniskor är beroende av för sin hälsa, sin försörjning och sin överlevnad. Sverige har ätagit sig att verka för en hällbar utveckling. Miljö- och utvecklingsfrägorna skall kopplas tili varandra inom ramen för svenskt biständ i enlighet med de ätaganden som följer pä Sveriges anslutning tili Riodeklarationen, Agenda 21, internationella miljökonventioner, Millenniedeklarationen, Millenniemälen samt deklarationen och handlingsplanenfrän WSSD i Johannesburg. Sida har regeringens uppdrag att ha ett Miljöledningssystem, bestäende av en miljöpolicy, en handlingsplan och ärliga rapporter tili regeringen. Miljöledningssystemet syftar tili att fortlöpande integrera miljöaspekter i ali den verksamhet som Sida bedriver. Sidas Miljöledningssystem är ett förandringsinstrument för att omsätta de mänga principiella ätagandena om en hällbar utveckling i praktiken. 2. Synsätt En grundläggande utgängspunkt men ocksä svärighet är att hällbar utveckling inte är ett entydigt begrepp. Tillväxt i snäv bemärkelse som mätt pä utveckling är en föräldrad och otillräcklig definition. Vi kan inte heller tala om utveckling än mindre tillväxt för st och miljö sedän. Vi mäste definiera och precisera utvecklingens innehäll och se utveckling och miljöhänsyn som tvä sidor av samma mynt. De rikare ländernas utveckling kan inte heller tjäna som rättesnöre vi har inte hittat fram tili den miljömässigt hällbara utvecklingen. Det är ocksä uppenbart att bl.a. de
8 lokala miljöförutsättningarna spelar en avgörande roll vi kan inte tala om en form för hällbar utveckling. Sidas Miljöledningssystem fokuserar pä ett samarbete för en hällbar utveckling frän miljosynpunkt, men utgär frän den breda definitionen av hällbar utveckling, med en intim koppling mellan ekologiska/ miljömässiga och ekonomiska, sociala, kulturella och politiska aspekter. De mänga komplexa sambanden mellan fattigdom och miljö mäste sarskilt beaktas, men ocksä kopplingarna mellan miljofrägorna och andra utvecklingsfrägor, säsom ekonomisk tillväxt, handel, konflikter, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, hälsa och utbildning. Varje land har en skyldighet att ytterst ta ansvar för sin miljö och sinä naturresurser och att aktivt arbeta för en miljömässigt hällbar utveckling. Svenskt internationellt samarbete kan i sig inte skapa en hällbar utveckling i samarbetsländerna. En viktig utgängspunkt för utvecklingssamarbetet är därför att samarbetsländernas egen kapacitet att analysera och hantera sinä miljoproblem skall stärkas och utvecklas. Samarbetsländernas behov är grunden för biständet. Kunskaps-, kapacitets- och institutionsutveckling stöd tili utveckling av samarbetslandets egen förmäga att hantera miljoproblem och miljö- och naturresursplanering skall därför prioriteras. Enskilda organisationer, liksom det civila samhället i allmänhet, spelar en synnerligen viktig roll för att en miljömässigt hällbar utveckling skall komma tili ständ. Som ett komplement tili de rniljöinriktade satsningar som görs pä den statliga sidan, skall Sida lägga stor vikt vid att stödja strategiskt betydelsefull, icke-stadig verksamhet pä miljöomrädet. Sverige svarar för en del av det globala resursutnyttjandet. Hur vi nationellt förfar med naturresurserna och miljön vara konsumtionsoch produktionsmonster har en betydelse bäde för vär trovardighet när utvecklingsfrägor skall diskuteras i internationella sammanhang och för miljösituationen, inte bara i Sverige utan ocksä i andra länder. 3. Principer Utvecklingssamarbetet genom Sida för en hällbar utveckling skalh - Hjälpa samarbetsländerna att identifiera och genomföra verksamhet som skyddar och bevarar ländernas naturresurser och miljö; - Betona och stödja det längsiktigt hällbara; - Följa principen att det är bättre att förebygga an att bota; - Möjliggöra för samarbetsländerna att ha ett längre planeringsperspektiv och därmed en bestäende fattigdomsminskning. Detta jarföljande konsekvenser: - Miljöaspekterna mäste tas med säväl i Sidas övergripande utvecklingsanalys som i analysen av länder, sektorer, program och projekt; - Sida skall avstä frän att bidra tili insatser som försvärar en hällbar utveckling; - Detta kräver att miljötänkande och miljöaspekter integreras i Sidas arbete inom alla avdelningar, fältkontor och integrerade utlandsmyn iigheter (IUM).
9 4. Arbetsmetoder Strategiska miljoanalyser skall göras inför beslut om overgripande inriktning pä utvecklingssamarbetet. Miljöeffekter av utvecklingsprogram och projekt skall utredas innan en insats beslutas. Miljökonsekvensbedömningar skall göras för alla insatser enligt de regler och riktlinjer som fastställts. I landstrategierna för Sveriges samarbetsländer läggs inrikrningen av utvecklingssamarbetet för de närmaste ären fast. En analys av miljöaspekterna skall alltid göras som en del av fattigdomsanalysen vid framtagandet av en landstrategi. Miljöanalysen skall ha ett tydligt fattigdomsperspektiv och ta upp miljoaspekter pä det tänkta svenska utvecklingssamarbetet som helhet. I de fall där miljofaktorer identifierats som centrala skall detta tydligt äterspeglas i den skrtliga landstrategin. Strategin skall föreslä dels vilka särskilda insatser pä miljöomrädet som bör prioriteras, dels vilka miljökomponenter som bör läggas tili insatser med annan huvudinriktning. Miljöekonomisk analys skall användas i största möjliga utstrackning. Sida skall medverka i det multilaterala arbetet pä miljö- och utvecklingsomrädet i närä samverkan med UD, miljödepartementet, naturvärdsverket och andra aktörer. Detta inkluderar de strategiskt viktigaste internationella konventionerna pä miljöomrädet. Ansvaret för miljöaspekterna pä biständet är i princip decentraliserat inom Sida. Samtliga chefer, handläggare och andra ansvarar för miljöaspekterna inom ramen för sitt ansvarsomräde och för att erforderlig kompetens finns pä respektive avdelning, fältkontor och IUM. Sidas system för kvalitetssäkring av utvecklingssamarbetet skall användas för att bedöma i vilken utstrackning miljoaspekter och miljöriktlinjer beaktas i verksamheten, ange brister, föreslä förbättringar och bistä med räd. Den centrala miljöpolicyenheten skall stä tili förfogande för räd och synpunkter och svara för verksövergripande policy- och metodutveckling.
10 II. Miljöhandlingsplan 1. Bakgrund Sida har under mänga är verkat för en hällbar utveckling. Arbetet med att omsätta Agenda 21, handlingsplanen frän UNCED i Rio 1992, i praktiken, har pägätt inom mänga omräden. Utvecklingskonferensen i Johannesburg "The World Summit on Sustainable Development" (WSSD) innebär nya utmaningar. Genom toppmötet har begreppet hällbar utveckling, med dess tre dimensioner ekonomiska, sociala och miljömässiga blivit definitivt erkänt. Även Millenniedeklarationen betonar tydligt miljöfrägornas betydelse för världens framtida utveckling. Det 7:e millenniemälet slär fast att vi skall uppnä en miljömässigt hällbar utveckling och att utarmningen av miljö- och naturresurser skall ha vänt tili Sidas miljöledningssystem, med dess regelbundet reviderade ätgärdspunkter, skall ses som ett av verktygen för att uppfylla intentionerna i Sidas Perspectives on Poverty. Slutsatserna frän WSSD samt Millenniedeklarationen och Millenniemälen har beaktats vid framtagandet av ätgärdspunkterna nedan. Mot bakgrund av den miljöutredning Sida gjorde för ett antal är sedän följer här den tredje handlingsplanen sedän Sida etablerade sitt miljöledningssystem I det närmaste alla ätgärdspunkter som angavs i Sidas "Handlingsprogram för hällbar utveckling" frän 1998 är nu genomförda och rapporterade tili regeringen. En genomgäng med samdiga berörda enheter inom Sida har därför genomförts under 2003 för att identifiera vilka nasta steg som bör tas inom olika omräden för att ytterligare förbättra Sidas miljötänkande och miljöarbete. Enheternas förslag tili aktiviteter har ställts samman tili den omfattande ätgärdslista som redovisas nedan. 2. Förutsättningar och mäl Den indirekta miljöpäverkan d.v.s. aktiviteter som päverkar andra aktörer sä att miljöbelastningen frän deras aktiviteter, produkter eller tjänster förändras positivt eller negativt är utan tvekan den mest omfattande i Sidas verksamhet. Sidas miljöledningssystem innefattar bäde direkt och indirekt miljöpäverkan, men de flesta av ätgärdspunkterna ägnas framför alit den indirekt miljöpäverkande verksamheten. Sida har valt att inte ställa upp detaljerade miljömäl för stödet tili olika verksam-
11 hetsomräden, eftersom utvecklingssamarbetet är mycket mängfacetterat med flera tusen insatser inom ett stort antal verksamhetsomräden. Den geografiska spridningen är ocksä mycket stor och förutsättningarna för verksamheten kan vara synnerligen varierande frän ett land tili ett annat. Vidare ligger mycket av miljöpäverkan utanför Sidas kontroll eftersom den sker i mänga led och ofta inom ramen för komplicerade processer. Samtliga ätgärdspunkter i handlingsplanen syftar tili att bidra tili det overgripande mälet om en rättvis och hällbar global utveckling. Mälet för de aktiviteter som berör Sidas direkta miljöpäverkan, d.v.s. främst kontorslokaler, administration och resor är att kontinuerligt utueckla och genomföra tankarna om det 'gröna kontoret". 3. Avgränsningar och struktur I miljöledningssystemet tas bara upp ätgärder av principiellt viktig karaktär och som innebär en vidareutveckling av Sidas allmänna miljöarbete. Parallellt med detta stöder Sida ett stort antal direkt miljöinriktade projekt. Dessutom ingär miljoaspekter som en viktig delkomponent i en mängd insatser med annan huvudsaklig inriktning än miljö. Ansvaret att integrera miljofrägorna i verksamheten är decentraliserat inom Sida. Ätgärdspunkterna är uppställda enhetsvis för att tydliggöra ansvaret för genomförande samt för att underlätta uppföljning och rapportering. Uppställningen speglar alltsä inte nägon prioritetsordning mellan aktiviteterna. Ätgärderna integreras i respektive enhets verksamhetsplanering. Uppföljning sker dels inom ramen för enheternas ordinarie verksamhetsuppföljning och dels genom en särskild rapport tili regeringen i samband med Sidas ärsredovisning. Genomforandetiden för de olika ätgärdspunkterna varierar mellan 1 och 3 är. 4. Ätgärder Enheten för policy och samhällsanalys (POLICY) Integrera miljoaspekter i samband med den interna förankringen av Perspectives on Poverty och i utvecklingen av metoder för fattigdomsanalys. Integrera miljoaspekter i Sidas förhällningssätt tili PRS-processerna. Inleda diskussion kring hur miljö- och hällbarhetsfrägor bör hanteras i samband med budgetstöd. Bidra tili att IMF beaktar frägan om hällbar utveckling i sin verksamhet. Belysa sambanden mellan miljö och gender i den reviderade policyn och handlingsplanen för jämställdhet. Sekretariatet för utvärdering och internrevision (UTV) Integrera miljöfrägor i Sidas nya utvärderingshandbok. Beakta miljoaspekter, bl.a. MKB, vid granskningen av Sidas styrningsoch kontrollmiljö. Följa upp utvärderingen "Environmental Considerations in Sida's Evaluations Revisited". Inkludera miljöfrägor i utvärdering av Sidas stöd tili urban utveckling.
12 Enheten för juridik (JUR) Inkludera ett avsnitt om grön upphandling i Sidas kurser om upphandling och förvaltning. Inkludera miljoaspekter i nya och reviderade avtalsmallar och i kommentarer tili dessa. Metodenheten (METOD) Inkludera tematiska frägor, däribland miljö, i förankringsprocessen av Sä Arbetar Sida. Producera en skrift om samband mellan korruption och miljöförstöring. Överväga hur miljö/hällbarhetsfrägorna skall hanteras i programstödsprocesser. Enheten för multilateral samordning (MULTI) Undersoka mojligheterna att utveckla miljokomponenter inom ramen för Sidas stöd tili UNDPs e-learningsystem. Undersoka mojligheterna att utveckla miljokomponenter inom ramen för Sidas stöd tili World Bank Institute's e-learningsystem. Initiera diskussioner med de multilaterala organen om hur dessa integrerar miljoaspekter i sin verksamhet. Fältenheten (FU) Initiera diskussion med UD och Fastighetsverket om miljoätgarder vid befintliga ambassader och vid nybyggnation. Verka för största möjliga miljöhänsyn vid inköp av fordon tili utlandsmyndigheterna. Kvalitetssäkring (QA) Inkludera miljoaspekter vid identifieringen av former för kvalitetssäkring av fältet. Regionavdelningarnas metodgrupp (REGMETOD) Integrera miljoaspekter i riktlinjerna för landstrategiprocesser i samband med revideringen. Avdelningen för Afrika (AFRA) Tydliggöra formerna för hur hanteringen av de s.k. tvärfrägorna, inkl. miljö, bör ske inför varje ny landstrategiprocess. I tillämpliga fall föra en policydialog med samarbetsländerna vad gäller institutionsutveckling pä miljöomrädet (lagstiftning, miljöekonomi, organisationsfrägor etc). Avdelningen för Asien (ASIEN) Identifiera former för hur hanteringen av de sk tvärfrägorna, inkl. miljö, bör ske inför varje ny landstrategiprocess. 10
13 Avdelningen för Europa (EUROPA) - Utse miljöansvarig vid resp. enhet samt utbilda dessa i miljöfrägor. - Granska ur miljosynpunkt ett urval av insatser med annat huvudsyfte än "miljö", för att utröna mojligheterna tili integrering av miljokomponenter. - Implementera Sidas miljöriktlinjer för utvecklingssamarbetet med länderna pä Balkan. - Oka stödet tili kapacitetsutveckling att hantera klimatfrägan och frägor under andra internationella konventioner, i samarbete med Naturvärdsverket och Kemikalieinspektionen. Avdelningen för Latinamerika (RELA) - Söka möjligheter att stödja en mer miljövänlig hantering av drogproblematiken i Latinamerika. - Sträva efter att säkerställa att Sidas privatsektorstöd i regionen, huvudsakligen i Bolivia, bidrar tili en längsiktigt och miljömässigt hällbar utveckling. - Se över möjligheten tili vidare samverkan med IDB pä naturresursomrädet i Centralamerika. - Betona katastrofförebyggande insatser i Centralamerika. Enheten för humanitart biständ och konflikthantering (HUM) - Integrera miljööverväganden i förhällningssättet tili fattiga människors särbarhet i samband med katastrofer. - Genomföra en studie av kopplingar mellan miljöförstöring och s.k. naturkatastrofer, liksom av inriktningen pä stöd tili insatser, inklusive miljörelaterade initiativ, som kan förebygga naturkatastrofer. - Integrera konflikt- och miljö/naturresursfrägor vid revideringen av Sidas konflikthanteringsstrategi. - Inkludera sambanden mellan konflikter och miljö/naturresurshantering vid framtagandet av riktlinjer för konflikthantering för Sida. - Inventera Sidas insatsportfölj för att identifiera insatser med reellä eller potentiellä kopplingar mellan miljö och konflikthantering. - Inventera förekomsten av policies och riktlinjer om konflikter och miljö bland övriga givare. - Inkludera sambanden mellan konflikter och miljö/naturresurshantering vid framtagandet av metodstöd för konfliktanalys. Enheten för samverkan med enskilda organisationer (EO) - Initiera diskussion med Forum Syd och en eller flera ramorganisationer om mojligheterna att anordna riktade utbildningar i miljöfrägor för medlemsorganisationerna. - Utveckla projektdatabasen över stödet tili svenska enskilda organisationer, sä att informationen om miljörelaterade insatser förbättras. - Oka miljokompetensen vid SEKA/EO genom riktad miljöutbildning tili vissa medarbetare. 11
14 Härnösandsenheten - Sida Civil Society Centre (SCSC) Genomfora allmän kurs i miljöfrägor för hela personalen samt fördjupad utbildning i MKB för berörda kursledare. Genomfora en genomgäng av hela kursutbudet med syfte att tydligare integrera miljöfrägor. Integrera miljömoment i förberedelsekurser för utresande. Utveckla behovsanpassade miljökurser för svenska enskilda organisationer. Enheten för demokratisk samhällsstyrning (DESA) I ökad utstrackning stödja insatser för etablering av system för rumsliga data (GIS), bl.a. som underlag för planering av miljö- och naturresurshantering. Systematiskt integrera miljöfrägor i stöd tili nya insatser inom statistikomrädet. Undervisningsenheten (UND) Verka för att den internationella kursen i miljöundervisning i Afrika far en fortsättning i Asien och Latinamerika. Utreda möjligheten att initiera en regional satsning pä miljöundervisning i Asien. Verka för att Sidas policy för miljöundervisning förstäs och tillämpas av delegerade ambassader. Enheten för kultur och media (KULTUR) Redovisa kopplingarna mellan sociala och kulturella frägor och miljöfrägor i samband med framtagandet av en ny kulturpolicy, med syfte att förstärka det lokala ägandet av miljofrägorna och bidra tili ökad yttrandefrihet. Beakta miljö- och naturresursfrägor i samband med den ökande satsningen pä kulturinsatser kring hiv/aids. Bidra tili det internationella arbetet kring rätten tili yttrandefrihet och information om miljöfrägor genom "Access Initiative". Utreda mojligheterna tili stöd tili miljöutbildning av journalister i Kina och inom ramen för Viktoriasjö-programmet. Hälsoenheten (HÄLSO) Starkare betona folkhälsoperspektivet (inkl. miljörelaterad ohälsa) i dialog med hälsoministerier och i ökad utstrackning andra ministerien Oka Sidas kompetens när det gäller miljörelaterad ohälsa samt lyfta frägan i det internationella policy arbetet. Belysa sambanden mellan miljö, hälsa och fattigdom vid PRSPanalys. Utveckla resursbasen i Sverige för hantering av kopplingarna mellan miljö och hälsa. 12
15 Enheten för universitetsstod och forskningsutveckling (UNI) Tillämpa, sä längt möjligt, grön upphandling och ätervinning i samband med uppbyggnad av laboratorier, investeringar i IT och upphandling för universitet. Överväga mojligheterna att oka kunnande och krav kring biosäkerhetsfrägor i samband med stöd tili uppbyggnad av laboratorier. Öka stödet tili utveckling av miljöforskningskapacitet, högre utbildning och miljöekonomi. Enheten för tematiska program (TEMA) Utveckla en strategi för klimatrelaterad forskning. Priori terä stöd tili forskning kring urban utveckling, inklusive miljörelaterad forskning. Sammanställa en rapport om Sarecs stöd tili miljöinsatser, inkl. exempel pä goda insatser. Utveckla former för stöd tili nationella och regionala forsknings- och utbildningsaktiviteter pä miljöekonomiomrädet. Infrastrukturenheten (INFRA) Integrera miljoaspekter i samband med revideringen av Sidas energipolicy. Bidra tili uppföljningen av slutsatserna frän World Commission on Dams, WCD. Arbeta för ökad energieffektivisering och miljöförbättringar i Östeuropa och Centralasien. Stödja utveckling av energisystem med sarskild hansyn tili klimatfrägan. Integrera miljööverväganden i Sidas kommande transportpolicy. Enheten för urban utveckling (URBAN) Integrera miljööverväganden vid utvecklingen och uppdateringen av Sidas urbanstrategi. Utveckla kortfattade riktlinjer för stöd inom omrädena avfallshantering, luftmiljö och kemikalier. Utveckla riktlinjer för Sidas arbete med kulturmiljöfrägor. Utveckla transportinsatser i städer i Syd- och Sydostasien med syfte att skapa uthälliga transportsystem med minskade utsläpp av växthusgaser och minskade lokala föroreningar. Öka urbana satsningar inom omrädet vatten och sanitet. Stödja utvecklingen av kommunal kompetens och kommunala planeringssystem som fokuserar pä hällbar utveckling inom urbana miljöfrägor. Utveckla synsätt och handlingsprogram för hantering av klimatfrägor samt inrätta en sarskild tjänst som samordnare för klimatfrägor pä Sida. Utveckla finansieringssystem för hantering av miljöfrägor i slumomräden. Konsolidera och institutionalisera stödet tili insatser pä ozonomrädet. 13
16 - Utöka stödet tili insatser pä luftmiljöomrädet pä lokal, nationell och regional niva i Asien, och i viss män i Afrika. - Vidareutveckla stödet tili insatser pä kemikalieomrädet. IT-sekretariatet (ICT) - Öka satsningen pä IT-biständ - bl.a. för att bidra tili ökad miljöinformation och mindre miljöbelastning genom resande. Enheten för kontraktsfinansierat samarbete (KTS) - Betona miljöfrägornas betydelse i samband med utveckling av insatsförslag vid KTS-utbildningar för Sidas närkonsulter. Utveckla krav pä hantering av miljoaspekter i uppdragsbeskrivningar för närkonsulter. - Utreda förutsättningarna för att anordna regionala och/eller nationella kurser för samarbetspartner inom miljö/hällbar utveckling, som bygger pä ITPs utbud "International Training Programmes" i miljöfrägor. Enheten för näringslivsutveckling (NÄRING ) - Stödja initiativ frän näringslivet att kartlägga miljoproblem och fördjupa förstäelsen för miljöanpassning av näringslivsverksamhet. - Stödja ekologisk odling av exportgrödor samt sprida erfarenheterna frän Sidas stöd tili ytterligare länder. - Följa de internationella diskussionerna kring ekoturism för att förstä mojligheterna för framtida stöd. - Integrera miljoaspekter i utvecklandet av privatsektorstrategin. - Följa upp och dra slutsatser av stödet tili certifiering av regnskog i Latinamerika. - Stödja harmonisering av internationella miljömärkningssystem samt mellan miljömärkning och etisk märkning. - Stödja initiativ för företagande baserat pä en hällbar utveckling. - Integrera miljoaspekter i arbetet med att ta fram en verksövergripande strategi för Sidas arbete med handel och utveckling. - Stödja insatser som syftar tili att öka utvecklingslandernas mojligheter att hantera frägor som rör handel och miljö. - Bidra med rädgivning tili regeringskansliet om miljö- och handelsfrägor, bl.a. i WTO-sammanhang. - Bidra tili internationella diskussioner om hanteringen av certifieringsoch miljömärkningssystem. Enheten för finansiering och kapitalmarknad (FINANS) - Verka för att vatten och avlopp inkluderas som sektor för privata investeringar. - Se över hanteringen av miljokonsekvensbedomningar i samband med insatser inom ramen för obundet biständ. 14
17 Enheten för landsbygdsutveckling (LUV) - Producera en Sida-strategi för landsbygdsutveckling, inkluderande miljö- och naturresursaspekter. - Inga ett programsamarbete med FAO om vaxtgenetiska resurser, fiske och skog. - Utveckla ett samordnat skogsprogram med strategiskt utvalda insatser tili stöd för hällbart skogsbruk. - Utreda mojligheterna att stödja utveckling av kemikaliemyndigheter eller processer/nätverk inom kemikalieomrädet, nationellt eller regionalt. - Etablera regionala strategier för miljörelaterade satsningar i Afrika och Sydostasien (RRD, SENSA). Enheten för vatten (VATTEN) - Producera en Sida-strategi för vatten och sanitet. - Utveckla system för ekologisk sanitet, bl.a. gällande samspelet mellan urban miljö och landsbygd och etablera pilotinsats för storskalig tillämpning av ekologisk sanitet. - Utreda förutsättningar för ökat stöd tili frägor som rör kiimat och vatten. - Fastställa Sidas positionspapper om marina miljöfrägor. - Utveckla insatser pä global, regional och nationell niva utifrän slutsatserna i positionspapperet om marina miljöfrägor. - Prioritera samband mellan miljöförstöring och fiske inom ramen för det marina initiativet. - Stödja insatser som syftar tili miljömärkning av fiske och fiskeriprodukter. - Utveckla den svenska resursbasen vad gäller marina miljö- och naturresursfrägor. Internationalisering, kompetensutveckling och utbytes- och stipendieprogram (IKU) - Se över miljöinnehället i Sidas översiktskurs i utvecklingsfrägor för konsulter och svensk resursbas. - Utreda förutsättningarna för särskilda miljökurser i Sidas kursutbud för konsulter och svensk resursbas. - Utreda förutsättningar för e-learning pä miljöomrädet för externa partners. International Training Programmes (ITP) - Se över Sidas förfrägningsunderlag vad gäller kursinnehäll, inkl. kravet pä integrering av miljöfrägor, vid upphandling av internationella kurser. - Integrera miljoaspekter i mälformuleringarna för internationella kurser. - Genomfora en uppföljande granskning av miljöinnehället i de internationella kurserna. 15
18 Addera en kurs om klimatförändringar tili ITP-programmet. - Se över inriktning av och innehäll i internationella kurser med miljöfokusering, med tanke pä eventuella ytterligare kompletteringar. Enheten för organisatoriskt lärande (EOL) - Utveckla miljömomentet i samtliga utresekurser. Överväga former för ett obligatorium vad gäller vissa utbildningar, däribland miljö, för Sida-anställda. - Se över miljöinnehället i introduktionskursen för nyanställda. Utveckla metodik för natverksbaserad utbildning riktad inte minst tili den utlandsstationerade Sida-personalen, inkl. NPOs. Rekrytering för internationella uppdrag (RIU) - Förstärka miljokomponenten i forberedelseutbildningen för Bitradande Bilaterala Experter (BBE) och Junior Professional Officers (JPO). Informationsavdelningen (INFO) Säkerställa integrering av miljoaspekter i verksamheten vid de nya Zenit-funktionerna i Malmö och Göteborg. - Säkerställa att hällbar utveckling redovisas i informationsutbudet inom ramen för Zenits nuvarande verksamhet. - Utveckla miljöinnehället i Zenits web-sida. - Utveckla Sidas web-sida som ett viktigt kommunikationsverktyg, bl.a. för att minska pappersanvändningen. - Utveckla "Partner Point" för att sprida information om Sidas miljötänkande och miljökrav. - Utveckla publikationsdatabasen i info-centret för att öka mojligheterna för "print on demand". - Teckna avtal med tryckeriföretag som kan trycka material lokalt pä respektive kontinent. - Tydliggöra miljökraven vid tryckning av Sidas publikationer. - Utveckla miljöinnehället i "Omvärlden". - Öka miljöinformationsutbudet pä engelska pä Sida-inside. - Ordna utbildning i miljöfrägor för personalen i Informationscentret. - Utveckla miljöinnehället pä Sidas hemsida. Undersoka mojligheterna att utveckla miljömaterial för skolan genom "Globala skolan". - Utveckla miljöaspekterna i samarbetet inom "Världen i skolan" (VTSK). - Integrera miljoaspekter i de kommande ärens tematiska informationssatsningar, tillväxt (2003/4), hiv/aids (2004/5) och gender (2005/6). - Utveckla virtuellt bibliotekssystem i utrymmes- och pappersbesparande syfte. - Bidra med information om Sida som det gröna kontoret. 16
19 Serviceenheten (SERV) - Utreda mojligheterna tili utökad användning av videokonferenser. - Undersoka möjligheten att ersättä det nuvarande uppvärmningssystemet vid huvudkontoret med ett miljövänligare system. - Päverka fastighetsägaren att ytterligare förbättra källsorteringen av avfall. - Uppdatera informationen om "det gröna kontoret" pä Sidas intranat och hemsida. - Förbättra den interna informationen om returpappershanteringen. Miljöpolicyenheten (MIL) - Ta fram en strategi för ett utökat stöd tili utveckling av miljöinstitutioner. - Lyfta behovet av policydialog med samarbetsländerna vad gäller institutionsutveckling pä miljöomrädet (lagstiftning, miljöekonomi, organisationsfrägor etc). - Öka stödet tili tillämpning av miljöekonomisk analys och miljöekonomiska styrmedel. - Etablera ett samlat program för frägor som rör biologisk mängfald. - Förbättra förstäelsen inom Sida för biomängfaldsfrägornas betydelse för utvecklingen. - Sammanfatta framtida utmaningar för forskning om hällbar utveckling i Sidas samarbetsländer. - Integrera sarbarhets- och biomangfaldsfrägor i strategisk miljoanalys. - Belysa sambanden mellan befolkningsutveckling och miljöfrägor i samband med 10-ärsuppföljningen av befolkningskonferensen i Kairo. - Vidareutveckla handlingsplanerna för en integrering av utvalda miljökonventioner i utvecklingssamarbetet. - Utreda former för rapportering av Millenniemälet om "ensure environmental sustainability" och följa upp WSSD - Utreda fördelar och risker med genmodifierade organismer (GMO). - Producera en sammanställning om samband mellan hiv/aids och milj ö /naturresurshantering. - Genomföra utbildning i miljöfrägor för controllers. - Delta i diskussionerna inom EU om integrering av miljofrägorna i EUs internationella utvecklingssamarbete. - Samarbeta med Världsbanken och andra givare för att förbättra miljöinnehället i strategiska analyser. - Samarbeta med Världsbanken om utveckling av miljöindikatorer. - Delta i arbetet i DACs nätverk för miljöfrägor om bl.a. "environmental fiscal reforms", strategisk miljoanalys och konflikter och miljö. - Öka Sidas kapacitet att hantera miljokonsekvensbedomningar. 17
20 Granska förutsättningar för en acceptabel hantering av miljöfrägor i samband med s.k. "silent partnership". Producera ett nytt grundmaterial för utbildning i miljöfrägor av Sidas personal. Genomfora utbildning i miljokonsekvensbedomning för enheter vid Sida. Bidra tili utformningen av natverksbaserad miljöutbildning. Stödja utgivningen av nyhetsbrev om miljö och hällbar utveckling. 18
21
22 Att halvera fattigdomen i varlden tili ir2015 är vär tids storsta utmaning. Det kraver samarbete och uthallighet Samarbetsländerna ansvarar för sin utveckling. Sida formedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gor varlden rikare. % Sida STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Stockholm Besöksadress: Sveavägen 20 Telefon: Telefax: lnfo@sida.se /VI
Sidas miljöledningssystem
JANUARI 2004 MILJÖPOLICYENHETEN Policy och handlingsplan för en miljömässigt hållbar utveckling Sidas miljöledningssystem Förord Miljöaspekterna är en integrerad del av utvecklingen och därmed av utvecklingssamarbetet.
Miljöanalys. - nägra synpunkter tili hjälp i bl. a. landstrategiarbetet. juni Avdelningen för Naturresurser och miljö
Miljöanalys - nägra synpunkter tili hjälp i bl. a. landstrategiarbetet juni 1997 Avdelningen för Naturresurser och miljö MILJÖANALYS - nagra synpunkter tili hjälp i bl.a. landstrategiarbetet Miljöaspekterna
2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,
2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till
Sidas miljöarbete 2004
MAJ 2005 MILJÖPOLICYENHETEN Redovisning av arbetet med Sidas miljöledningssystem Sidas miljöarbete 2004 Innehåll Sidas miljöarbete 2004...3 Redovisning av arbetet med Sidas miljöledningssystem...3 1.
Sidas miljöarbete 2005
JULI 2006 MILJÖPOLICYENHETEN Redovisning av arbetet med Sidas miljöledningssystem Sidas miljöarbete 2005 Innehåll Sidas miljöarbete 2005... 3 Redovisning av arbetet med Sidas miljöledningssystem... 3
Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank
Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Mål, perspektiv och huvuddrag
MARS 2005 POLICY- OCH METODAVDELNINGEN Komplement till Perspektiv på fattigdom Mål, perspektiv och huvuddrag Utgiven av Sida 2005 Policy- och metodavdelningen Tryckt av Edita Communication AB, 2005 Artikelnummer:
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet
Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan
Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006
Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål
Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1
Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling
Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna
Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Rektor 2016-02-15 Revidering: 2018-03-26 Dnr: HDa 1.2-2016/168 Gäller fr o m: 2018-03-26 Ersätter: - Relaterade dokument: Miljöpolicy Ansvarig
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s
Handbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR
Dnr F 8 3503/08 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Göteborgs
JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet
JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma
Här står vi. Dit går vi.
december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller
Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB
Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration
Policy för Miljö och hållbarhet
Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet
Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig
HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Miljöutredning pä Sida. Oktober 1997. Sida. S m STYRELSEN FOR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE. Avdelningen för naturresurser och miljö
Miljöutredning pä Sida Oktober 1997 S m Sida STYRELSEN FOR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Avdelningen för naturresurser och miljö Enligt Regeringsbeslut 22, daterat 19961219, ingär Sida i pilotprojektet
Mål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet
UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...
Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet
Riktlinjer. Smärre humanitära rambidrag
oktober 2006 Avdelningen för samverkan med enskilda organisationer, humanitärt bistånd och konflikthantering Riktlinjer Smärre humanitära rambidrag Dessa riktlinjer anger förutsättningarna för svenska
Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra strategin. Maria Gärtner Nord
Regeringsbeslut III:3 2010-11-04 UF2010/46581/USTYR Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan 2011-2013 1 bilaga Ärendet För att det svenska biståndet effektivt och ändamålsenligt ska kunna bidra
FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR
2007-09-04 Dnr F8 /07:407 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
Revisionsplan för internrevisionen vid Sida
Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen
Miljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM
Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb: Artikelnr: UD
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Bolivia 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Artikelnr: UD 16.051 Regeringsbeslut för Bolivia togs 2016-10-06. Strategi för Sveriges
Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:
Diarienummer: Ks2018/0200.143 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2018-08-14 Gäller för: Ljungby kommun Globalt mål: Samtliga Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgruppen
Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad
Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad Praktikplats: Svenska ambassaden i Belgrad Praktikperioden är från 2012-09-06 till 2013-01-25 på heltid. Handledare: Torgny Svenungsson Telefon: +381 633
Revisionsplan för internrevisionen vid Sida
Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2008 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen
Revisionsplan för internrevisionen vid Sida
Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2003 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Sekretariatet för utvärdering och
VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING
VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,
Resultatstrategi för Bangladesh
Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev
1. Allmänna synpunkter och slutsatser
2016-06-27 Svar på remiss av regeringens skrivelsen Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Ambassaden i har mottagit förslaget till nytt Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet
Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006
1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.
Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator
Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14
Internationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete.
Sidan 1 av 201-10-07 sfördelning Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete. Roller och ansvar Ansvaret för miljöarbetet följer
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01
KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter
Miljöpolicy Miljöpolicy
För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande
IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling
IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2009-2010 IT-fakulteten har i sin handlingsplan utgått ifrån universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling och Chalmers
LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES
Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:
Bilaga till Rektorsbeslut nr: 115 Datum: 2017-06-07 Dnr: 2017/3408-1.1 Checklista för klargörande av roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet Chefers övergripande miljöansvar framgår
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN
INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Kommunstyrelsen Ansvarig samt giltighetstid: Mia Marklund 2017-2018 Diarienummer: KS-2016-315
Policy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11
Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är
Code of Conduct för leverantörer
Code of Conduct för leverantörer Endast tillsammans når vi våra mål Swedavias Code of Conduct för leverantörer är grundläggande för ett framgångsrikt och långsiktigt samarbete mellan oss på Swedavia och
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka
ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET
REGLER Dnr V 2016/644 ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument samt gu.se/miljo Rektor Göteborgs miljövetenskapliga
Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem
Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning
För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska
Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.
Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning
Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!
Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet
Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)
Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Krav på: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 2017-04-26 117 41 Stockholm Sida 0 av 11 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Utfärdare... 3 Revisorer...
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Samma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i
Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service
Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete
SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är
Globalt utvecklingssamarbete ska finansiera strategiska insatser på global nivå som uppfyller följande kriterier:
2007 12 19 Utrikesdepartementet Strategi för globala utvecklingsinsatser 2008-2010 1. Inledning Globalt utvecklingssamarbete ska finansiera strategiska insatser på global nivå som uppfyller följande kriterier:
Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016
Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet
Internationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Expertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...
Hållbara perspektiv. Etappmål
Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Haninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,
HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.
NCC:s hållbarhetspolicy 1. Inledning Det krävs stora förändringar i samhället om vi på ett effektivt sätt ska kunna ta itu med globala utmaningar som klimatförändringarna och överkonsumtionen av resurser
Handlingsplan för hållbar utveckling,
UFV 2013/386 Handlingsplan för hållbar utveckling, 2016- Fastställd av rektor 2016-01-12 Utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja en hållbar
Strategi hållbar fred
Strategi hållbar fred 2017 2022 Strategi Hållbar fred 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom