Utvärderingsunderlag - gällande Östersunds kommuns övergripande kvalitetsutmärkelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärderingsunderlag - gällande Östersunds kommuns övergripande kvalitetsutmärkelse"

Transkript

1 1 Utvärderingsunderlag - gällande Östersunds kommuns övergripande kvalitetsutmärkelse Uppgifter om sökande arbetsplats/enhet Enhet/arbetsplats: Integrationsservice, kommunledningsförvaltningen Enhetschef/kontaktperson: KG Lindman/ Helén Eurenius Telefonnummer: / E-postadress: Besöksadress: Rådhusgatan 56 Datum :

2 2 Kort information kring utvärderingsunderlaget Utvärderingsunderlaget: För att underlätta för er som söker kvalitetspriset och för de examinatorer som ska utvärdera verksamheter har vi tagit fram detta utvärderingsunderlag som ska användas när ni besvarar frågorna. Manual: I manualen finns exempel på vad som kan fyllas i under respektive fråga. Observera att manualen bara ger exempel, den är inte heltäckande utan ska bara ses som en vägledning. Bedömningen: De svar ni lämnar i utvärderingsunderlaget är de svar som kommer att utvärderas/bedömas av examinatorerna. Försök att skriva så kortfattat det går utan att ge avkall på att det ska ge en tydlig bild av er verksamhet, då kompletteringar inte kan göras i efterhand. Angreppssätt: I angreppssätt ingår att i bedömningen ta hänsyn till om de metoder man använder är: Medvetet valda, genomarbetade och om det sker metodiskt och organiserat. Men också i vilken omfattning enheten utvärderar nyttan av valda metoder. Tillämpning : I bedömningen ingår också att se i vilken omfattning de angreppssätt (metoder) man beskriver används vid relevanta tillfällen och inom relevanta områden. Bilagor: Storlek på textrutor styr inte hur mycket ni får skriva utan de expanderar i takt med det ni skriver. Undvik därför att hänvisa till bilagor och de frågor ni ska sända med bilagor är; Område 2 Medarbetarna - resultat från organisationsdiagnosen som gäller område C Samverkan och delaktighet fråga 8. Min kännedom om verksamhetsmålen på min arbetsplats är. Upprättad handlingsplan utifrån resultat i organisationsdiagnosen sänds också med som bilaga. Område 4 Resultat resultat från organisationsdiagnosen: Se kommentarerna i detta utvärderingsunderlag( sista sidan) under kunder/brukare och medarbetarna vilken typ av bilagor det gäller.

3 3 Utvärderingsunderlag Verksamhetsbeskrivning Kommunernas flyktingverksamhet har ett tydligt nationellt politiskt uppdrag som för Integrationsservice utkristalliserats till följande uppdrag; Ge nyanlända flyktingar en bra introduktion i Östersund och det svenska samhället. Bedriva individualiserad introduktion för nyanlända flyktingar och invandrare Hjälpa flyktingar med sin första bostad och få ekonomiskt bistånd Erbjuda språkkursen Svenska för invandrare, Sfi, kurs i samhällsinformation samt ämnesinriktade kurser genom studieförbund Erbjuda kontakt med arbetslivet genom studiebesök, praktik och arbete. Information i olika samhällsfrågor Hjälp i kontakter med myndigheter Tolkhjälp och information. Bevaka, initiera och samordna integrationsfrågorna i kommunen Med anledning av att cirka 50 procent av dem som finns i Integrationsservice hantering är kvotflyktingar är målet anpassat därefter. De effektmål som verksamheten har att uppnå till inför 2008 är följande; 50 % av nyinskrivna flyktingar i åldern år med uppehållstillstånd, arbetar eller är godkända i SFI samt praktiserat (minst 5 mån) under det första året. En förklaring till målet är att kvotflyktingar i relation till förläggningsflyktingar kan ha längre väg till etableringen i det svenska samhället eftersom de kommer från sitt hemland/transitland till Östersund. Förläggningsflyktingarna är de som tidigare varit asylsökande i Sverige och därmed tillbringat upp till 4 år på en förläggning någonstans i Sverige varför de redan har hunnit till viss del integreras i samhället. Men vår ambition och absolut främsta målsättning är att så många som möjligt övergår till egenförsörjning alternativ studier inom så kort tid som möjligt varför vi satsar mycket på deras kunskaper i svenska språket (genom svenska för invandrare och samhällsinformationen 15punktsprogrammet) och kontakten med arbetslivet. Dessutom ser vi även vikten av det sociala behovet, därför arbetar vi med kommunguider vars syfte är att skapa nätverk/kontakter med svenskar. Detta leder ofta till att de mår bra, trivs i det svenska samhället därmed stannar kvar i regionen. Med anledning av vår ambition och målsättning samarbetar Integrationsservice ständigt externt med stora delar av samhället såsom Arbetsförmedlingen, företag, Lärcentrum, bostadsföretag, Försäkringskassan, Landstinget, Länsstyrelsen, frivillig organisationer, utbildningsanordnare, studieförbund, Migrationsverket samt andra kommuner/regioner. Likaså internt med Östersunds kommuns berörda verksamheter.

4 4 Ange totalt antal anställda inom enheten/arbetsplatsen. Om det ingår flera arbetsplatser i enheten ange antal anställda per arbetsplats. Ange också antal anställda med arbetsledande ställning inom enheten/arbetsplatsen. Antal anställda; Antal arbetsledare/chefer; 11 personer ( exkl. Arbetsledare/chefer) 2 personer Ange vilka olika grupper av kunder/brukare ni finns till för och om möjligt antal personer totalt. Nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd som väljer att bosätta sig i Östersund erbjuds ett personligt mottagande av Integrationsservice. Inför 2008 finns ett avtal om att kommunen ska ta emot personer men eftersom dessa är inskrivna hos Integrationsservice under två år så handläggs drygt 200 personer kontinuerligt per år. Dessa kommer från cirka 30 olika nationaliteter. Med flyktingar avses kvotflyktingar, förläggningsflyktingar, anhöriga sekundärer. Integrationsservice är informations skyldiga gentemot invandrare. Under 2007 hjälptes 102 personer ut till praktik varav 62 var flyktingar och resterande invandrare. Invandrarna kommer till Östersund med anledning av studier, arbete eller kärlek och dessa ingår inte i det försörjningssystem som Integrationsservice handlägger. Enligt statistik så var det enligt följande; Utrikes födda; År 2007 hade Östersunds kommun invånare. Av dem var 3186, vilket motsvarar 5,4 procent, utrikes födda, dvs. folkbokförda i Sverige men födda i ett annat land. Personer med utländsk bakgrund; Antalet som är födda i Sverige men där båda föräldrarna är födda utomlands, var samma år 462 personer, dvs. närmare 0,7 procent av Östersunds kommuns befolkning. Utländskt medborgarskap; Östersunds kommun hade 1573 personer utländskt medborgarskap 2007, vilket motsvarar 2,6 procent. Förutom denna riktade målgrupp har vi naturligtvis alla kommuninvånare som kunder. Beskriv hur ni återför resultaten från er verksamhet till kunder/medarbetar- /förtroendevalda mfl. Hur Integrationsservice återför/utbyter information och resultat är väldigt beroende på vem som efterfrågar vad. I samband med möten sker ett ömsesidigt utbyte av information till berörda mellan verksamhetspersonalen och kommunledningsgrupp, förvaltningsledningsgrupp, Lut (ledningsgrupp utveckling o tillväxt) samt centrala styrgruppen. Det kan vara sådant som rör verksamheten i form av arbetsmiljö, organisationsförändringar, budget, verksamhetsstyrning som i sin tur påverkar våra klienter.

5 5 Därtill har vi flertalet utbyten av strategisk information mellan verksamhetspersonalen och externa intressenter såsom Arbetsförmedlingen, bostadsföretag, Försäkringskassan, Landstinget, Länsstyrelsen och Migrationsverket. Detta sker kontinuerligt med 4-8 sammankomster per år. Utöver detta sker information till förtroendevalda genom bland annat skriftliga utskick i samband med ärenden till Utvecklingsutskottet och kommunstyrelsen. Information till allmänheten via kommunens hemsida. Gällande information till flyktingarna och invandrarna så har de tillgång till verksamhetens personal 1 dag i veckan då vi har drop-in. Utöver detta gäller tidsbokning (pga. rättssäkerheten används alltid tolkar). Till detta har vi även för allmänheten öppet hus 1 gång per år. Personalen sinsemellan återför resultaten kontinuerligt i samband med både personalträffar och handläggarmöten. Detta resulterar i att personalen har en ständig kontroll på flödet av både flyktingar och ekonomi. 1. Kunder/brukarens upplevelse av kvaliteten Beskriv hur ni tydliggör för kunderna/brukarna vilka förväntningar de kan ha på er verksamhet Genom att våra klienter har tillgång till handläggare har de från första dagen regelbundna träffar med tolk. Genom upprättandet av individuella introduktionsplaner både för vuxna och barn får de information om deras rättigheter och skyldigheter samt möjligheter givetvis kopplade till de mål och effektmål som verksamheten har. Därtill genomförs kontinuerligt hembesök hos våra klienter då det beskrivs vad som förväntas av både klienterna och personalen. Beskriv hur ni efterfrågar och tar emot synpunkter från kunderna/brukarna. Verksamheten är uppbyggd genom kontinuerliga träffar och är behovsstyrd utifrån kunden. För att uppnå en balans mellan kontinuitet och behov finns Drop in en gång/vecka och bokade individuella möten/uppföljnings träffar där tolk är med vid behov. En öppenhet råder från både verksamheten och flyktingen (oftast) där synpunkter tas emot, beroende på synpunkten tas den upp i rätt forum. Forum som elevvårdskonferens och styrgrupp gällande SFI och 15-punktsprogrammet. Stormöten på Integrationsservice är ett annat forum, likaså finns det grupper med kommunens verksamheter. Två gånger per år arrangeras en Öppethus dag för att ge kommuninvånare en extra möjlighet att komma med synpunkter. Kommunguiden är ett annat slags forum där svenskar hjälper flyktingen in i samhället som kompis och här ordnas större möten av Integrationsservice för att bl.a. ta in synpunkter. Vid utskrivning av flyktingarna får de fylla i en enkät för att kunna ge sina synpunkter om verksamheten/erna som ska sammanställas två gånger per år. Enkäten ska bl.a. användas som grund till verksamhetens utbud till kunden.

6 6 Beskriv hur ni följer upp och åtgärdar eventuella kvalitetsbrister. Genom att ständigt uppdatera och formulera rutiner och åtgärder utvecklas verksamheten. Vid personalmöten har vi en fast dagordning som inkluderar verksamhetens alla områden, se bilaga. Personalen har då i god tid innan mötet möjlighet att reflekterar över vad respektive arbetsroll skall göra/har gjort inom sitt område. Det är en relativt liten personalgrupp vilket gör det möjligt att diskutera utvecklingsområden på både ett övergripande och mer specifik område. Till detta ser vi också till att årligen ha personal- och planeringsdagar för verksamheten eftersom den är så beroende av vad som händer ute i världen och på regeringsnivå. Personalen vid verksamheten möter ständigt våra klienter varför vi väldigt snabbt får både positiv och negativ respons. Detta gör det möjligt för oss att förstärka det positiva och förändra/avsluta det negativa och fokusera mot individens mål och den arbetslinje vi skall följa. Upptäcks en kvalitetsbrist inom något specifikt område genomförs även en omvärldsbevakning för att se hur andra kommuner/regionen arbetar med frågan. Detta är av stor vikt eftersom målgruppen finns i 265 kommuner och de jämför gärna sin situation med varandra. När flyktingarna skrivs ut besvarar de en enkät som innefattar alla våra ansvarsområden. Se bilaga. Två gånger per år går vi igenom den för att se över eventuella brister, alternativt direkt när det finns tydliga och akuta brister samt behov av verksamhetsförändringar. Som ett övergripande dokument tas det i skrivande stund fram en Strategi om integration, vilket kommer att ur ett medborgarperspektiv tydliggöra hur vi ska arbeta med integration. Integrationsarbete kommer att inriktas på följande fyra strategiområden med koppling till de nationellt övergripande målen (med kursiv stil). Dokumentet visar på åtgärder som är aktuella för kommunen. Östersunds kommun ska förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism på arbetsplatser, skolor och i vardagslivet. (Ett samhälle fritt från diskriminering). Östersunds kommun ska erbjuda en kvalitativ introduktion till flyktingar och individer med migrationsbakgrund, med förutsättningar till individens egen försörjning och delaktighet i samhället. (Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund) Östersunds kommun ska genom ett organisatoriskt samspel med berörda myndigheter tillvarata den invandrade tillväxtkraften. (En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund

7 7 Östersunds kommun ska aktivt verka för ett samhälle där det råder ömsesidig respekt mellan medborgarna och för mötesplatser där människor kan mötas på jämlika villkor och bidra till ett aktivt medborgarskap. (En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för). 2. Medarbetarna Beskriv hur ni arbetar med kompetens- medarbetarutveckling inom verksamheten. Beakta särskilt kommunens fyra kvalitetsdimensioner. Kompetens Personliga kompetensutvecklingsplaner Vid de årliga utvecklingssamtalen har varje medarbetare möjlighet att påtala sitt behov av kompetensutveckling. Men eftersom dessa bara är en gång per år har ledning för verksamheten tydligt sagt att anser sig personalen/en grupp av personal behöva ytterligare kunskap inom nått område finns möjlighet till detta. Vid några tillfällen per år åker därför personal på kurser/utbildningar som är relaterade till verksamheten och målgruppen. Till detta försöker vi även vid några tillfällen per år att bjuda in personer/myndigheter som ger verksamheten ökad kompetens, exempel på detta kan vara personer från andra kommuners motsvarighet, Migrationsverket, Röda korset osv. Önskemålen från personalen och andra samarbetspartners tillgodoses utifrån förutsättningar och behov. Utvecklingsplaner för hela verksamheten Eftersom det finns tydliga politiska mål om vår verksamhet är det av stor vikt för oss att arbeta enligt de överenskomna mål och strategier, vilka vi har kopplade till målgruppen. Men därtill och kanske viktigare är att vi ständigt måste finna nya samarbets- och samverkansområden med övriga i samhället vilket ofta resulterar i projektplaner som kan resultera i permanenta verksamheter. Exempel på detta är projekt Integration modell Jämtland med 15-punktsprogrammet som är en utbildningsmodul parallellt med Svenska för invandrare och Hälsoportalen som är en hälsocentral för målgruppen, samt en kunskapsbank gentemot de övriga hälsocentralerna i länet. Ett led i detta samarbete är en ansökan där landstinget, länsstyrelsen och de åtta kommunerna i länet har sökt pengar från Europeiska flyktingfonden - Kris- och Traumacenter, för att uppnå en ökad samordning/samverkan till fördel för målgruppen. Planer på att bygga upp en länsgemensam mottagning och introduktion i Jämtland ligger också i startgroparna. Idén är grundad i ett projekt, Interkommunal samverkan kring flykting mottagning, där fyra av länets kommuner var delaktig. Genom att ta tillvara varandras erfarenheter och kunskaper från respektive kommun har alla verksamheter/personal utvecklats och kvalitetssäkrats. Avslutningsvis så har vi precis som övriga kommunala verksamheter gått igenom kompetensutvecklingsanalysen för att påtala behov och utvecklingsönskemål.

8 8 Tillgång & tillgänglighet Tillgodose verksamheten med rätt kompetens utifrån behov Förutom att personalen får den utbildning som krävs för att arbeta med målgruppen (coachutbildning, kris- och trauma, datasystem osv.) så har ledningen vid anställningstillfället valt att se kopplingen mellan utbildning/arbetslivserfarenhet och det uppdrag vår verksamhet har. Därför finns det idag följande kompetenser inom Integrationsservice; socionom, personalvetare, civilekonom, statsvetare, etnolog, marknadsförare. Att de anställda dessutom har en väldigt varierande arbetsbakgrund ser vi stora fördelar av. De har kunskaper från både Migrationsverkets förläggningsarbete, psykiatriskt behandlingsarbete, familjehemsverksamhet, arbetslösa ungdomar, skoladministration, Almi, kurativt arbete, omsorgsarbete med mera. Inflytande Hur tas personalens synpunkter tillvara Genom vårt öppna arbetsklimat där vi arbetar som ett team med samma målbild och resultatansvar är det lätt för ledningen att fånga upp personalens synpunkter. Genom så kallade stormöten varannan vecka avsätter Integrationsservice en förmiddag för att dels diskutera verksamhetens strategi men även mer operativt. Dessutom tas det även upp personalfrågor, arbetsmiljö, projektidéer, administration och kurser/utbildningar. Därtill har även handläggarna enskilt möte i arbetsgruppen för att vid dessa tillfällen enbart kunna diskutera ärendehantering. Under utvecklingssamtalen tas synpunkter in. Dörrarna är alltid öppna för synpunkter och de tas tillvara. Bemötande Hur genomförs medarbetarsamtal, omfattning, upplägg osv. Samtliga anställda på enheten erbjuds att ha ett utvecklingssamtal en gång per år, á 1½ timme. Underlag för samtalet finns för bägge parter och både chef och anställd kan i god tid förbereda sig. I stort handlar det om tiden som har varit, nutid och framtid. De delar som finns med är den egna arbetssituationen, arbetsmiljö- fysisk och psykisk, synen på ledarskapet, behov av kompetensutveckling, kolleger och den egna samarbetssynen/förmågan, kännedom om verksamhetens mål, egna synen på arbetet för att uppnå målen samt egen påverkansmöjlighet. Möjlighet till samtal och stöd i övrigt Förutom tidigare nämnda mötestillfällen så ser vi att mest fruktbart är att vi diskuterar så fort behov finns och när tillfälle ges. Arbetsgruppen ser idag inga problem eller begränsningar i detta. Dessutom har verksamheten de senaste två år erbjudit alla anställda handledning för att vid dessa tillfällen dels kunna ventilera ärenden men även arbetsfördelning och arbetsmiljö. Genomförs bemötandeutbildningar Ofta och kontinuerligt. Genom bland annat Rolf Björklund har personalen vid tre tillfällen senaste två åren gått utbildning inom gruppdynamik och bemötande. Personalen har också gått en utbildning i värdskap som distribuerades av Turismbyrån. Dessutom har de gått utbildningar/kurser på annan ort (Stockholm) inom området.

9 9 Värdegrundsarbete Vid tre olika tillfällen senast 2 åren har Integrationsservice fått utbildning och information om värdegrundsfrågor. Det är Röda korset som hjälpt till med detta. Till detta är Integrationsservice aktivt i omvärldsanalysarbetet för att kunna ta del av det som kan vara till nytta för personalen och verksamheten, nu senast har vi testat ett Värdegrundsspel som är en annan form av utbildning/kompetensutveckling. Beskriv annat som ni vill ta upp som rör kompetens och medarbetarutveckling. I verksamheten är det viktigt att se över verksamheten och ta in nya influenser/idéer för att utvecklas. Ett sätt som använts i verksamheten är att åka på studiebesök. Då det gäller utveckling av verksamhetens organisation har besök gjorts i Gävle och har även legat till grund för organisationsutvecklingen i verksamheten. I målinriktningsarbete besöktes Trondheim för att ta in idéer och utvecklingstänkande. Beskriv hur ni arbetar med att förbättra arbetsmiljön. Gällande den fysiska arbetsmiljön är vi noggrann med att värna om friskvård, alla medarbetare uppmanas att nyttja friskvårdstimmen. Påtalas det att någon har besvär (t.ex. ryggproblem) är det omedelbar koppling till företagshälsovården. Med anledning av arbetets karaktär arbetar man aldrig ensam på kontoret ur säkerhetssynpunkt, dessutom har det tagits fram en handlingsplan för hot och våld, se bilaga. Därtill har vi ett skyddsombud på arbetsplatsen som tillsammans med enhetschef gått utbildning i detta ämne. Den psykiska arbetsmiljön bistår enheten genom att fördela antalet ärende rättvist mellan handläggare. Till detta har personalen som tidigare nämnts tillgång till handledning 1 gång per månad för att diskutera dels ärendehantering men även övrig problematik. För de långtidssjukskrivna finner enheten individuella lösningar som passar personen för att så snart som möjligt kunna återgå till heltidssysselsättning. Beskriv hur ni arbetar med att tydliggöra målen för verksamheten så att de är väl kända av alla anställda. Sänd också med som bilaga: Resultat från organisationsdiagnosen som gäller område C Samverkan och delaktighet fråga 8. Min kännedom om verksamhetsmålen på min arbetsplats är På vilket sätt ni tydliggör målen Målen och uppdraget fastställs politiskt, dvs hur många som kommunen skall ta emot varje år kommuniceras kontinuerligt på personalmöten. Men hur vi fastställer och verklighetsanpassar målet till mätbara effektmål det sker tillsammans i hela personalgruppen. Eftersom verksamheten är väldigt beroende på hur läget är i världen så måste vi gemensamt diskutera oss fram till det bästa arbetssättet för att nå målet. Målet är väldigt beroende på hur Östersunds samhälle ser ut gällande boende, arbetstillfällen, möjlighet till sjukvård, skola för barn och vuxna samt fritidssysselsättning.

10 10 Finns exempelvis en bostadsbrist i Östersund smittar det av på vår verksamhet eftersom det hindrar oss att ta emot ett större antal flyktingar. Detta resulterar i att vi måste gemensamt i personalgruppen finna lösningar på problemen för att nå de politiska målsättningarna. Följer upp detta arbete kvalitetssäkrar osv. Uppföljningar både av Östersunds kommuns mål och effektmål och Migrationsverkets nationella mål sker vid budgetuppföljningar och rapporteras till personalen. Statistik på hur vi har lyckats med uppdraget ställs samman vid årsslut och då rapporterar varje områdesansvarig personal vid Integrationsservice in sina resultat som sammanställs och lämnas i årsbokslutet. Sammanställningen redogörs vid ett personalmöte som ger underlag för diskussioner för förändringsarbete och fortsatt utveckling i arbetet mot att nå målen. Dvs hur många flyktingar har vi mottagit av avtalets stycken? Hur många har fått arbete/praktik/utbildning? Hur har vi arbetat enligt kommunens strategi för integration? Dessutom arbetar Integrationsservice ofta genom olika projekt för att främja integrationen och förbättra för flyktingarna (Integration modell Jämtland, Interkommunal samverkan, Kris- och traumacenter osv.) vilket automatiskt leder till de uppföljningsrapporteringar som EU-projekten kräver. I dessa rapporteringar finns även processutvärderingar som framställer hur hela projektet löpt samt vad de resulterat i. Gällande bifogad organisationsdiagnos från 2006 är det inte överensstämmande med dagens situation. Idag är cirka 50 procent av personalen ny samt att verksamheten ansvarsområde är utökat. Skulle önska att den nya diagnosen för 2008 också får efterkompletteras för ett mer korrekt underlag. Genom att jämföra diagnoserna från 2006 och 2008 ser man mer tydligt hur situationen utvecklats. 3. Verksamheten Beskriv hur ni arbetar med styrning och uppföljning av enheten. Vilka system metoder används? Avrapportering av verksamhetens mål i samband med budgetuppföljningar. Egenutvecklat uppföljningsmatrikel varifrån all statistik hämtas vid uppföljningarna, dvs inskrivna i vårt system, inskrivna på SFI (Svenska för invandrare), förmedlade praktikplatser, utskrivna, remitterades till sociala förvaltningen. Hur arbetar ni med egenkontroll? Gemensamma dokument som styr och ger riktlinjer och garanterar att alla behandlas utifrån samma mall. Vi har tydliga verksamhetsmål vilket Dessutom har vi så kallade introduktionsplaner för både barn och vuxna. Dessa planer är under ständig utveckling vilket sker i samråd med övriga kommuner i Jämtland för att vi skall nå en så homogen handläggning som möjligt i regionen. Dessutom avlutas varje ärende (efter två år) med en enkät (se bilaga), där verksamheten bedöms utifrån klientens syn på vårt uppdrag.

11 11 Beskriv hur ni arbetar med ständiga förbättringar av betydelse för verksamheten. Vilka metoder/modeller används? Omvärldsanalys och samarbete med andra kommuner och regioner är av stor betydelse för att Integrationsservice ska förbättras. Genom dessa metoder ser vi hur arbetet kan effektiviseras, exempelvis när det gäller flyktingarnas ersättningar så kommer Östersunds kommuns systemet att förändras under oktober Detta som ett resultat efter att ha jämfört med bland annat Huddinge, Boden och Kristianstad och sett fördelarna både för verksamheten och för flyktingarna. Hur ser planeringen/systematiken ut? Vi anpassar verksamheten efter verkligheten. Exempelvis så har vi i dagsläget en stor problematik i Östersund gällande boendet. Samtidigt har många kommuner i södra Sverige påtalat stora bekymmer med att de har för stort antal flyktingar i relation till kommunens kapacitet. Detta ser vi på Integrationsservice som en utvecklingsmöjligt både för kommunen och för länet. Integrationsservice har i skrivande stund lämnat in en skrivelse för att tydliggöra denna möjlighet och utredning om hur detta skulle kunna se ut organisatoriskt och ekonomiskt kommer att genomföras under sommaren Alltså; vår region behöver fler med utländsk bakgrund om vi ska klara konkurrensen och skapa tillväxt samt en positiv utveckling. Samtidigt konstateras svårigheten för Östersunds kommun att klara efterfrågan på boende. Med ett utökat geografiskt mottagningsområde skulle möjligheterna att ta emot fler flyktingar öka. Gemensamt skulle kommunerna i Jämtland kunna erbjuda flyktingar bra boende, kvalificerad och likvärdig introduktion oavsett kommun, närhet till praktik och arbete, professionell sjukoch hälsovård samt en SFI-undervisning av hög kvalitet. En länsgemensam mottagning skulle dessutom möjliggöra samarbete med kommuner som har en för stor mängd flyktingar i relation till kommunens kapacitet såsom Södertälje. Ett annat exempel är att vi sett förbättringsmöjligheter inom sjuk- och hälsovården för flyktingar varför det under hösten 2008 kommer att starta upp ett mobilt Kris- och traumacenter. Detta är ett samarbete mellan länets 8 kommuner och Landstinget. Det kommer att bli en förbättring av sjuk- och hälsovården samt en avlastning i arbete för både handläggare och övrig personal vid Integrationsservice och Landstingets psykiatriska avdelningen för barn och vuxna. Beskriv hur ni samverkar med andra för att utveckla verksamheten. Vilka samverkar ni med? Med anledning av att Integrationsservices målgrupp består av människor i alla åldrar och i olika situationer i livet så krävs också ett samarbete med många aktörer i samhället. Som nämnts tidigare så samverkar och samarbetar vi både internt inom kommunen men även externt utanför kommunens förvaltningar. Internt inom kommunen har vi kontinuerligt utbyte med barn- och utbildningsförvaltningen, teknisk förvaltning, sociala förvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt Jämtlands gymnasieförbund.

12 12 Externt samarbetar vi med Arbetsförmedlingen, företag, bostadsföretag, Försäkringskassan, Landstinget, Länsstyrelsen, frivillig organisationer, skolor, allmänheten, studieförbund, Lärcentrum, Migrationsverket samt andra kommuner/regioner. Dessutom har vi valt att samarbeta med Mittuniversitet för att kunna ta emot studenter som önskar praktisera hos oss under en längre tid. Vi ser detta som ett bra sätt att marknadsföra Östersunds kommun som en potentiell arbetsplats, berätta och förmedla kunskap om hur det är att arbeta med flyktingar, invandrare och andra kulturer samt bistå Mittuniversitet med praktikplatser. Hur går samverkan till, formerna för samverkan? Möten sker kontinuerligt 4-8 ggr per år beroende på ärende och angelägenhet. Det är olika aktörer som är sammankallande beroende på forum, deltagandet anpassas också efter behovet. Ibland sker det bara på ledningsnivå medan andra gånger på handläggarnivå. Vad ni samverkar kring Hanteringen av flyktingar och invandrarnas livssituation. Innebär således boende, hälsa, barn, arbete, utbildning, familjeliv samt övriga vardagshändelser. Vad som är aktuellt just i skrivande stund är en ny form av introduktionsersättning, etableringen av ett krisoch traumacenter, länsgemensamt flyktingmottagande och avslutningsvis ett samarbete gällande möjligheterna att ta emot flyktingar ifrån andra kommuner (istället för från Migrationsverket), som har en för stor mängd flyktingar i relation till kommunens kapacitet såsom Södertälje.. Omfattning hur ofta osv. regelbundenheten Se ovan. För att synliggöra strukturen använder vi oss av nedan schematiska bild. Den rödmarkerade texten förtydligar vem som är sammankallande. Men utöver dessa forum sker även inbördes träffar med myndigheter/organisationer utefter behov, såsom Migrationsverket, Försäkringskassan, m fl.

13 13 Bostäder Östersunds- Bostäder Teknisk förv. Privata fastighetsägare Integrationsservice Ensamkommande Ekonomi Ekonomikoordinator Integrationsservice Ensamkommande Barn- & utb. Jgy Ekonomikoordinator Fritid Kultur-& fritidskansliet Föreningar Studieförbund Integrationsservice Ensamkommande Barn- & utb. Soc/fältarbetsgruppen Näringsliv/STÖK Polis/räddningstjänst Frivilligorg. Ledningsgrupp Kommundirektör (sammankallande) Socialförvaltning Barn- & utbildningsf. Kommunledningsf. Teknisk förvaltning Östersundsbostäder Jgy, Landstinget Överförmyndaren Arbetsförmedlingen Skola Barn- & utb. Jgy Elevhälsan Integrationsservice Ensamkommande Hälsa Elevhälsan Barn och ungdomspsyk. Vuxenpsykiatrin Primärvården Folkhälsoplanerare Folktandvården Smittskydd Barnavårdscentralen Habiliteringen Integrationsservice Ensamkommande. De verksamheter som arbetar med flyktingar/ensamkommande /integration Arbete Arbetsförmedlingen Lärcentrum Kompassen arbetsträning Integrationsservice Ensamkommande Jgy Näringslivet Beskriv hur ni jämför er med andra, men även med föredömen för att utveckla verksamheten. Vilka jmf ni er med? Liknande verksamheter inom kommunen, annan kommun med liknande verksamhet helt annan verksamhet I vilken omfattning sker omvärldsorientering och jmf med liknande verksamheter som bedöms som föredömen? Eller andra verksamheter som bedöms som föredömen som kan utveckla verksamheten? Redovisa med vilka och hur det går till, nyttan osv. I syfte att utveckla är det viktigt att se över verksamheten och ta in nya influenser/idéer. Ett sätt som använts i verksamheten är att åka på studiebesök. Då det gäller utveckling av verksamhetens organisation har bl.a. besök gjorts i Gävle och det har även legat till grund för organisationsutvecklingen i verksamheten. Gällande målinriktnings arbete gjordes ett besök i Trondheim för att ta in idéer och utvecklingstänkande. Det ekonomiska systemet har inhämtas från Huddinge kommuns erfarenhet. Ett led i att utvecklas är att ett samarbete med landstinget, länsstyrelsen och de åtta kommunerna i länet har inletts och tillsammans sökt pengar från Europeiska flyktingfonden - Kris- och Traumacenter, för att uppnå en ökad samordning/samverkan till fördel för målgruppen.

14 14 Planer på att bygga upp en länsgemensam mottagning och introduktion i Jämtland ligger också i startgroparna. Idén är grundad i ett projekt, Interkommunal samverkan kring flykting mottagning, där fyra av länets kommuner var delaktig under Genom att ta tillvara varandras erfarenheter och kunskaper från respektive kommun har alla verksamheter/personal utvecklats och kvalitetssäkrats. Planer kring den länsövergripande organisationen har idéer och erfarenheter hämtas från Umeå med dess sex kommuner i samverkan och Östsam med 13 samverkande kommuner. En kontinuerlig kontakt med Migrationsverket och inbjudna träffar för att få information om nuläget i omvärlden. I den uppbyggda kommunala organisationen kring flyktingen är det ett givande och tagande där alla lär av varandra. Resultaten Samtliga resultat ska på sikt redovisas för tre år i följd. För 2008 redovisas den tidsföljd (vartannat år eller liknande) man har tillgång till gällande punkten 1 och 2. Kunderna/brukarna Redovisa resultaten från mätningar av brukarnas upplevelse av verksamhetens kvalitet. Beskrivningen ska ske bl.a. utifrån kommunens fyra kvalitetsdimensioner. Beskriv om brukarenkäter, intervjuer etc. görs, samt i vilken omfattning det görs. Den största enkäten som bedömer vår verksamhet sker i samband med att flyktingarna skrivs ut efter två år. Den är relativt omfattande (se bilaga) med frågor som rör alla våra arbetsområden. Den togs i bruk Bilaga får skickas med under denna punkt, komplett omgång av resultat från respektive enkät. Kommentera resultat här: - Medarbetarna Redovisa resultat från senaste organisationsdiagnosen. Redovisa och sänd med som bilaga: Spindeldiagram från organisationsdiagnosen 2006 gällande frågor 4-14 och samt redovisa och om ni har upprättat någon handlingsplan utifrån resultat i organisationsdiagnosen.( sänds också med som bilaga) Kommentera resultat här: Vad som måste poängteras är att organisationsdiagnosen för 2006 avsåg fler verksamheter än Integrationsservice (Gamla tingshuset och Arbus, Plan Ung) varför resultatet inte är hela sanningen.

15 15 Ekonomiskt resultat Redovisa det ekonomiska resultatet. Bokslut 2005 Bokslut 2006 Budget 2007 Bokslut 2007 Kostnader Intäkter (inkl. skatteintäkter) (varav kommunbidrag) (varav kommunbidrag) (varav kommunbidrag) Resultat Kommentera resultat här (både plus och minus resultat): Om minus kort orsak Om plus kort orsak Gällande 2005 låg viss del av verksamheten under socialförvaltningen och den dåvarande chefen kan inte nås för en kommentar. För åren 2006 och 2007 blev resultatet noll. Integrationsservice verksamhet är till stor del finansierad genom statsbidrag baserade på antalet flyktingar i systemet. Dvs. verksamheten får löpande schablonersättning när flyktingar folkbokförs i kommunen. Detta resulterar i att verksamheten skall uppvisa ett nollresultat eftersom schablonen skall täcka flyktingarnas kostnader under två år.

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-03-18 (Diarienummer KS 2009/1090-130) ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Medarbetarpolicy. för Institutet för språk och folkminnen

Medarbetarpolicy. för Institutet för språk och folkminnen BILAGA Medarbetarpolicy för Medarbetarpolicyn har tagits fram i samarbete mellan institutets samtliga avdelningar. Policyn gäller i första hand i två år, och ska sedan utvärderas och revideras. Fastställd

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Leda för Resultat Leda för Resultat är en del av överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting som avser stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten. Leda

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

DIALOGEN Ett stöd för dig som vill vidareutveckla din arbetsplats tillsammans med andra

DIALOGEN Ett stöd för dig som vill vidareutveckla din arbetsplats tillsammans med andra DIALOGEN Ett stöd för dig som vill vidareutveckla din arbetsplats tillsammans med andra 1 Personalpolitiken angår oss alla Personalpolitiken leder till en god service Personalpolitiken är både en förutsättning

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktning... 2 Vara en del

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning Personalstrategi 2008 2012 Varför behövs personalstrategin? Personalstrategin uttrycker det gemensamma förhållningssättet i vårt strategiska och operativa personalarbete inom Falköpings kommun. Det personalstrategiska

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Vårt uppdrag. Program för ett integrerat samhälle. Fastställt av Kommunfullmäktige 2002. Reviderad 2011. Dokumentet gäller till och med 2014

Vårt uppdrag. Program för ett integrerat samhälle. Fastställt av Kommunfullmäktige 2002. Reviderad 2011. Dokumentet gäller till och med 2014 Integration Vårt uppdrag Program för ett integrerat samhälle Fastställt av Kommunfullmäktige 2002 Reviderad 2011 Dokumentet gäller till och med 2014 är motor i integrationsarbetet samt lyfter upp programmets

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Beredningsgruppen Minnesanteckningar 110126 kl. 13.15 16.00 i Orangeriet

Beredningsgruppen Minnesanteckningar 110126 kl. 13.15 16.00 i Orangeriet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-01-27 1(5) Minnesanteckningar Beredningsgruppen Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 3 Organisation 3 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Etniska

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Plan för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Avesta kommun har sedan början av 2013 en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län - Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? Arrangörer: Kommunförbundet, Länsstyrelsen, Botkyrka kommun Samhällsorientering i samverkan

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Integration genom arbete

Integration genom arbete Integration genom arbete En kort presentation Azad Jonczyk 2009-01-12 Åstorps kommun har under tre år blivit beviljat projektstöd från ESF för att tillsammans med Båstad, Perstorp och Örkelljunga kommun

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Handlingsplan för Länsstyrelsens fortsatta värdegrundsarbete

Handlingsplan för Länsstyrelsens fortsatta värdegrundsarbete Handlingsplan för Länsstyrelsens fortsatta värdegrundsarbete Bakgrund Under 2012 har medarbetarna på Länsstyrelsen genom bland annat diskussioner, föredrag, personaldagar och enhetsmöten tagit fram en

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer