Utvärderingsunderlag - gällande Östersunds kommuns övergripande kvalitetsutmärkelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärderingsunderlag - gällande Östersunds kommuns övergripande kvalitetsutmärkelse"

Transkript

1 1 Utvärderingsunderlag - gällande Östersunds kommuns övergripande kvalitetsutmärkelse Uppgifter om sökande arbetsplats/enhet Enhet/arbetsplats: Integrationsservice, kommunledningsförvaltningen Enhetschef/kontaktperson: KG Lindman/ Helén Eurenius Telefonnummer: / E-postadress: Besöksadress: Rådhusgatan 56 Datum :

2 2 Kort information kring utvärderingsunderlaget Utvärderingsunderlaget: För att underlätta för er som söker kvalitetspriset och för de examinatorer som ska utvärdera verksamheter har vi tagit fram detta utvärderingsunderlag som ska användas när ni besvarar frågorna. Manual: I manualen finns exempel på vad som kan fyllas i under respektive fråga. Observera att manualen bara ger exempel, den är inte heltäckande utan ska bara ses som en vägledning. Bedömningen: De svar ni lämnar i utvärderingsunderlaget är de svar som kommer att utvärderas/bedömas av examinatorerna. Försök att skriva så kortfattat det går utan att ge avkall på att det ska ge en tydlig bild av er verksamhet, då kompletteringar inte kan göras i efterhand. Angreppssätt: I angreppssätt ingår att i bedömningen ta hänsyn till om de metoder man använder är: Medvetet valda, genomarbetade och om det sker metodiskt och organiserat. Men också i vilken omfattning enheten utvärderar nyttan av valda metoder. Tillämpning : I bedömningen ingår också att se i vilken omfattning de angreppssätt (metoder) man beskriver används vid relevanta tillfällen och inom relevanta områden. Bilagor: Storlek på textrutor styr inte hur mycket ni får skriva utan de expanderar i takt med det ni skriver. Undvik därför att hänvisa till bilagor och de frågor ni ska sända med bilagor är; Område 2 Medarbetarna - resultat från organisationsdiagnosen som gäller område C Samverkan och delaktighet fråga 8. Min kännedom om verksamhetsmålen på min arbetsplats är. Upprättad handlingsplan utifrån resultat i organisationsdiagnosen sänds också med som bilaga. Område 4 Resultat resultat från organisationsdiagnosen: Se kommentarerna i detta utvärderingsunderlag( sista sidan) under kunder/brukare och medarbetarna vilken typ av bilagor det gäller.

3 3 Utvärderingsunderlag Verksamhetsbeskrivning Kommunernas flyktingverksamhet har ett tydligt nationellt politiskt uppdrag som för Integrationsservice utkristalliserats till följande uppdrag; Ge nyanlända flyktingar en bra introduktion i Östersund och det svenska samhället. Bedriva individualiserad introduktion för nyanlända flyktingar och invandrare Hjälpa flyktingar med sin första bostad och få ekonomiskt bistånd Erbjuda språkkursen Svenska för invandrare, Sfi, kurs i samhällsinformation samt ämnesinriktade kurser genom studieförbund Erbjuda kontakt med arbetslivet genom studiebesök, praktik och arbete. Information i olika samhällsfrågor Hjälp i kontakter med myndigheter Tolkhjälp och information. Bevaka, initiera och samordna integrationsfrågorna i kommunen Med anledning av att cirka 50 procent av dem som finns i Integrationsservice hantering är kvotflyktingar är målet anpassat därefter. De effektmål som verksamheten har att uppnå till inför 2008 är följande; 50 % av nyinskrivna flyktingar i åldern år med uppehållstillstånd, arbetar eller är godkända i SFI samt praktiserat (minst 5 mån) under det första året. En förklaring till målet är att kvotflyktingar i relation till förläggningsflyktingar kan ha längre väg till etableringen i det svenska samhället eftersom de kommer från sitt hemland/transitland till Östersund. Förläggningsflyktingarna är de som tidigare varit asylsökande i Sverige och därmed tillbringat upp till 4 år på en förläggning någonstans i Sverige varför de redan har hunnit till viss del integreras i samhället. Men vår ambition och absolut främsta målsättning är att så många som möjligt övergår till egenförsörjning alternativ studier inom så kort tid som möjligt varför vi satsar mycket på deras kunskaper i svenska språket (genom svenska för invandrare och samhällsinformationen 15punktsprogrammet) och kontakten med arbetslivet. Dessutom ser vi även vikten av det sociala behovet, därför arbetar vi med kommunguider vars syfte är att skapa nätverk/kontakter med svenskar. Detta leder ofta till att de mår bra, trivs i det svenska samhället därmed stannar kvar i regionen. Med anledning av vår ambition och målsättning samarbetar Integrationsservice ständigt externt med stora delar av samhället såsom Arbetsförmedlingen, företag, Lärcentrum, bostadsföretag, Försäkringskassan, Landstinget, Länsstyrelsen, frivillig organisationer, utbildningsanordnare, studieförbund, Migrationsverket samt andra kommuner/regioner. Likaså internt med Östersunds kommuns berörda verksamheter.

4 4 Ange totalt antal anställda inom enheten/arbetsplatsen. Om det ingår flera arbetsplatser i enheten ange antal anställda per arbetsplats. Ange också antal anställda med arbetsledande ställning inom enheten/arbetsplatsen. Antal anställda; Antal arbetsledare/chefer; 11 personer ( exkl. Arbetsledare/chefer) 2 personer Ange vilka olika grupper av kunder/brukare ni finns till för och om möjligt antal personer totalt. Nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd som väljer att bosätta sig i Östersund erbjuds ett personligt mottagande av Integrationsservice. Inför 2008 finns ett avtal om att kommunen ska ta emot personer men eftersom dessa är inskrivna hos Integrationsservice under två år så handläggs drygt 200 personer kontinuerligt per år. Dessa kommer från cirka 30 olika nationaliteter. Med flyktingar avses kvotflyktingar, förläggningsflyktingar, anhöriga sekundärer. Integrationsservice är informations skyldiga gentemot invandrare. Under 2007 hjälptes 102 personer ut till praktik varav 62 var flyktingar och resterande invandrare. Invandrarna kommer till Östersund med anledning av studier, arbete eller kärlek och dessa ingår inte i det försörjningssystem som Integrationsservice handlägger. Enligt statistik så var det enligt följande; Utrikes födda; År 2007 hade Östersunds kommun invånare. Av dem var 3186, vilket motsvarar 5,4 procent, utrikes födda, dvs. folkbokförda i Sverige men födda i ett annat land. Personer med utländsk bakgrund; Antalet som är födda i Sverige men där båda föräldrarna är födda utomlands, var samma år 462 personer, dvs. närmare 0,7 procent av Östersunds kommuns befolkning. Utländskt medborgarskap; Östersunds kommun hade 1573 personer utländskt medborgarskap 2007, vilket motsvarar 2,6 procent. Förutom denna riktade målgrupp har vi naturligtvis alla kommuninvånare som kunder. Beskriv hur ni återför resultaten från er verksamhet till kunder/medarbetar- /förtroendevalda mfl. Hur Integrationsservice återför/utbyter information och resultat är väldigt beroende på vem som efterfrågar vad. I samband med möten sker ett ömsesidigt utbyte av information till berörda mellan verksamhetspersonalen och kommunledningsgrupp, förvaltningsledningsgrupp, Lut (ledningsgrupp utveckling o tillväxt) samt centrala styrgruppen. Det kan vara sådant som rör verksamheten i form av arbetsmiljö, organisationsförändringar, budget, verksamhetsstyrning som i sin tur påverkar våra klienter.

5 5 Därtill har vi flertalet utbyten av strategisk information mellan verksamhetspersonalen och externa intressenter såsom Arbetsförmedlingen, bostadsföretag, Försäkringskassan, Landstinget, Länsstyrelsen och Migrationsverket. Detta sker kontinuerligt med 4-8 sammankomster per år. Utöver detta sker information till förtroendevalda genom bland annat skriftliga utskick i samband med ärenden till Utvecklingsutskottet och kommunstyrelsen. Information till allmänheten via kommunens hemsida. Gällande information till flyktingarna och invandrarna så har de tillgång till verksamhetens personal 1 dag i veckan då vi har drop-in. Utöver detta gäller tidsbokning (pga. rättssäkerheten används alltid tolkar). Till detta har vi även för allmänheten öppet hus 1 gång per år. Personalen sinsemellan återför resultaten kontinuerligt i samband med både personalträffar och handläggarmöten. Detta resulterar i att personalen har en ständig kontroll på flödet av både flyktingar och ekonomi. 1. Kunder/brukarens upplevelse av kvaliteten Beskriv hur ni tydliggör för kunderna/brukarna vilka förväntningar de kan ha på er verksamhet Genom att våra klienter har tillgång till handläggare har de från första dagen regelbundna träffar med tolk. Genom upprättandet av individuella introduktionsplaner både för vuxna och barn får de information om deras rättigheter och skyldigheter samt möjligheter givetvis kopplade till de mål och effektmål som verksamheten har. Därtill genomförs kontinuerligt hembesök hos våra klienter då det beskrivs vad som förväntas av både klienterna och personalen. Beskriv hur ni efterfrågar och tar emot synpunkter från kunderna/brukarna. Verksamheten är uppbyggd genom kontinuerliga träffar och är behovsstyrd utifrån kunden. För att uppnå en balans mellan kontinuitet och behov finns Drop in en gång/vecka och bokade individuella möten/uppföljnings träffar där tolk är med vid behov. En öppenhet råder från både verksamheten och flyktingen (oftast) där synpunkter tas emot, beroende på synpunkten tas den upp i rätt forum. Forum som elevvårdskonferens och styrgrupp gällande SFI och 15-punktsprogrammet. Stormöten på Integrationsservice är ett annat forum, likaså finns det grupper med kommunens verksamheter. Två gånger per år arrangeras en Öppethus dag för att ge kommuninvånare en extra möjlighet att komma med synpunkter. Kommunguiden är ett annat slags forum där svenskar hjälper flyktingen in i samhället som kompis och här ordnas större möten av Integrationsservice för att bl.a. ta in synpunkter. Vid utskrivning av flyktingarna får de fylla i en enkät för att kunna ge sina synpunkter om verksamheten/erna som ska sammanställas två gånger per år. Enkäten ska bl.a. användas som grund till verksamhetens utbud till kunden.

6 6 Beskriv hur ni följer upp och åtgärdar eventuella kvalitetsbrister. Genom att ständigt uppdatera och formulera rutiner och åtgärder utvecklas verksamheten. Vid personalmöten har vi en fast dagordning som inkluderar verksamhetens alla områden, se bilaga. Personalen har då i god tid innan mötet möjlighet att reflekterar över vad respektive arbetsroll skall göra/har gjort inom sitt område. Det är en relativt liten personalgrupp vilket gör det möjligt att diskutera utvecklingsområden på både ett övergripande och mer specifik område. Till detta ser vi också till att årligen ha personal- och planeringsdagar för verksamheten eftersom den är så beroende av vad som händer ute i världen och på regeringsnivå. Personalen vid verksamheten möter ständigt våra klienter varför vi väldigt snabbt får både positiv och negativ respons. Detta gör det möjligt för oss att förstärka det positiva och förändra/avsluta det negativa och fokusera mot individens mål och den arbetslinje vi skall följa. Upptäcks en kvalitetsbrist inom något specifikt område genomförs även en omvärldsbevakning för att se hur andra kommuner/regionen arbetar med frågan. Detta är av stor vikt eftersom målgruppen finns i 265 kommuner och de jämför gärna sin situation med varandra. När flyktingarna skrivs ut besvarar de en enkät som innefattar alla våra ansvarsområden. Se bilaga. Två gånger per år går vi igenom den för att se över eventuella brister, alternativt direkt när det finns tydliga och akuta brister samt behov av verksamhetsförändringar. Som ett övergripande dokument tas det i skrivande stund fram en Strategi om integration, vilket kommer att ur ett medborgarperspektiv tydliggöra hur vi ska arbeta med integration. Integrationsarbete kommer att inriktas på följande fyra strategiområden med koppling till de nationellt övergripande målen (med kursiv stil). Dokumentet visar på åtgärder som är aktuella för kommunen. Östersunds kommun ska förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism på arbetsplatser, skolor och i vardagslivet. (Ett samhälle fritt från diskriminering). Östersunds kommun ska erbjuda en kvalitativ introduktion till flyktingar och individer med migrationsbakgrund, med förutsättningar till individens egen försörjning och delaktighet i samhället. (Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund) Östersunds kommun ska genom ett organisatoriskt samspel med berörda myndigheter tillvarata den invandrade tillväxtkraften. (En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund

7 7 Östersunds kommun ska aktivt verka för ett samhälle där det råder ömsesidig respekt mellan medborgarna och för mötesplatser där människor kan mötas på jämlika villkor och bidra till ett aktivt medborgarskap. (En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för). 2. Medarbetarna Beskriv hur ni arbetar med kompetens- medarbetarutveckling inom verksamheten. Beakta särskilt kommunens fyra kvalitetsdimensioner. Kompetens Personliga kompetensutvecklingsplaner Vid de årliga utvecklingssamtalen har varje medarbetare möjlighet att påtala sitt behov av kompetensutveckling. Men eftersom dessa bara är en gång per år har ledning för verksamheten tydligt sagt att anser sig personalen/en grupp av personal behöva ytterligare kunskap inom nått område finns möjlighet till detta. Vid några tillfällen per år åker därför personal på kurser/utbildningar som är relaterade till verksamheten och målgruppen. Till detta försöker vi även vid några tillfällen per år att bjuda in personer/myndigheter som ger verksamheten ökad kompetens, exempel på detta kan vara personer från andra kommuners motsvarighet, Migrationsverket, Röda korset osv. Önskemålen från personalen och andra samarbetspartners tillgodoses utifrån förutsättningar och behov. Utvecklingsplaner för hela verksamheten Eftersom det finns tydliga politiska mål om vår verksamhet är det av stor vikt för oss att arbeta enligt de överenskomna mål och strategier, vilka vi har kopplade till målgruppen. Men därtill och kanske viktigare är att vi ständigt måste finna nya samarbets- och samverkansområden med övriga i samhället vilket ofta resulterar i projektplaner som kan resultera i permanenta verksamheter. Exempel på detta är projekt Integration modell Jämtland med 15-punktsprogrammet som är en utbildningsmodul parallellt med Svenska för invandrare och Hälsoportalen som är en hälsocentral för målgruppen, samt en kunskapsbank gentemot de övriga hälsocentralerna i länet. Ett led i detta samarbete är en ansökan där landstinget, länsstyrelsen och de åtta kommunerna i länet har sökt pengar från Europeiska flyktingfonden - Kris- och Traumacenter, för att uppnå en ökad samordning/samverkan till fördel för målgruppen. Planer på att bygga upp en länsgemensam mottagning och introduktion i Jämtland ligger också i startgroparna. Idén är grundad i ett projekt, Interkommunal samverkan kring flykting mottagning, där fyra av länets kommuner var delaktig. Genom att ta tillvara varandras erfarenheter och kunskaper från respektive kommun har alla verksamheter/personal utvecklats och kvalitetssäkrats. Avslutningsvis så har vi precis som övriga kommunala verksamheter gått igenom kompetensutvecklingsanalysen för att påtala behov och utvecklingsönskemål.

8 8 Tillgång & tillgänglighet Tillgodose verksamheten med rätt kompetens utifrån behov Förutom att personalen får den utbildning som krävs för att arbeta med målgruppen (coachutbildning, kris- och trauma, datasystem osv.) så har ledningen vid anställningstillfället valt att se kopplingen mellan utbildning/arbetslivserfarenhet och det uppdrag vår verksamhet har. Därför finns det idag följande kompetenser inom Integrationsservice; socionom, personalvetare, civilekonom, statsvetare, etnolog, marknadsförare. Att de anställda dessutom har en väldigt varierande arbetsbakgrund ser vi stora fördelar av. De har kunskaper från både Migrationsverkets förläggningsarbete, psykiatriskt behandlingsarbete, familjehemsverksamhet, arbetslösa ungdomar, skoladministration, Almi, kurativt arbete, omsorgsarbete med mera. Inflytande Hur tas personalens synpunkter tillvara Genom vårt öppna arbetsklimat där vi arbetar som ett team med samma målbild och resultatansvar är det lätt för ledningen att fånga upp personalens synpunkter. Genom så kallade stormöten varannan vecka avsätter Integrationsservice en förmiddag för att dels diskutera verksamhetens strategi men även mer operativt. Dessutom tas det även upp personalfrågor, arbetsmiljö, projektidéer, administration och kurser/utbildningar. Därtill har även handläggarna enskilt möte i arbetsgruppen för att vid dessa tillfällen enbart kunna diskutera ärendehantering. Under utvecklingssamtalen tas synpunkter in. Dörrarna är alltid öppna för synpunkter och de tas tillvara. Bemötande Hur genomförs medarbetarsamtal, omfattning, upplägg osv. Samtliga anställda på enheten erbjuds att ha ett utvecklingssamtal en gång per år, á 1½ timme. Underlag för samtalet finns för bägge parter och både chef och anställd kan i god tid förbereda sig. I stort handlar det om tiden som har varit, nutid och framtid. De delar som finns med är den egna arbetssituationen, arbetsmiljö- fysisk och psykisk, synen på ledarskapet, behov av kompetensutveckling, kolleger och den egna samarbetssynen/förmågan, kännedom om verksamhetens mål, egna synen på arbetet för att uppnå målen samt egen påverkansmöjlighet. Möjlighet till samtal och stöd i övrigt Förutom tidigare nämnda mötestillfällen så ser vi att mest fruktbart är att vi diskuterar så fort behov finns och när tillfälle ges. Arbetsgruppen ser idag inga problem eller begränsningar i detta. Dessutom har verksamheten de senaste två år erbjudit alla anställda handledning för att vid dessa tillfällen dels kunna ventilera ärenden men även arbetsfördelning och arbetsmiljö. Genomförs bemötandeutbildningar Ofta och kontinuerligt. Genom bland annat Rolf Björklund har personalen vid tre tillfällen senaste två åren gått utbildning inom gruppdynamik och bemötande. Personalen har också gått en utbildning i värdskap som distribuerades av Turismbyrån. Dessutom har de gått utbildningar/kurser på annan ort (Stockholm) inom området.

9 9 Värdegrundsarbete Vid tre olika tillfällen senast 2 åren har Integrationsservice fått utbildning och information om värdegrundsfrågor. Det är Röda korset som hjälpt till med detta. Till detta är Integrationsservice aktivt i omvärldsanalysarbetet för att kunna ta del av det som kan vara till nytta för personalen och verksamheten, nu senast har vi testat ett Värdegrundsspel som är en annan form av utbildning/kompetensutveckling. Beskriv annat som ni vill ta upp som rör kompetens och medarbetarutveckling. I verksamheten är det viktigt att se över verksamheten och ta in nya influenser/idéer för att utvecklas. Ett sätt som använts i verksamheten är att åka på studiebesök. Då det gäller utveckling av verksamhetens organisation har besök gjorts i Gävle och har även legat till grund för organisationsutvecklingen i verksamheten. I målinriktningsarbete besöktes Trondheim för att ta in idéer och utvecklingstänkande. Beskriv hur ni arbetar med att förbättra arbetsmiljön. Gällande den fysiska arbetsmiljön är vi noggrann med att värna om friskvård, alla medarbetare uppmanas att nyttja friskvårdstimmen. Påtalas det att någon har besvär (t.ex. ryggproblem) är det omedelbar koppling till företagshälsovården. Med anledning av arbetets karaktär arbetar man aldrig ensam på kontoret ur säkerhetssynpunkt, dessutom har det tagits fram en handlingsplan för hot och våld, se bilaga. Därtill har vi ett skyddsombud på arbetsplatsen som tillsammans med enhetschef gått utbildning i detta ämne. Den psykiska arbetsmiljön bistår enheten genom att fördela antalet ärende rättvist mellan handläggare. Till detta har personalen som tidigare nämnts tillgång till handledning 1 gång per månad för att diskutera dels ärendehantering men även övrig problematik. För de långtidssjukskrivna finner enheten individuella lösningar som passar personen för att så snart som möjligt kunna återgå till heltidssysselsättning. Beskriv hur ni arbetar med att tydliggöra målen för verksamheten så att de är väl kända av alla anställda. Sänd också med som bilaga: Resultat från organisationsdiagnosen som gäller område C Samverkan och delaktighet fråga 8. Min kännedom om verksamhetsmålen på min arbetsplats är På vilket sätt ni tydliggör målen Målen och uppdraget fastställs politiskt, dvs hur många som kommunen skall ta emot varje år kommuniceras kontinuerligt på personalmöten. Men hur vi fastställer och verklighetsanpassar målet till mätbara effektmål det sker tillsammans i hela personalgruppen. Eftersom verksamheten är väldigt beroende på hur läget är i världen så måste vi gemensamt diskutera oss fram till det bästa arbetssättet för att nå målet. Målet är väldigt beroende på hur Östersunds samhälle ser ut gällande boende, arbetstillfällen, möjlighet till sjukvård, skola för barn och vuxna samt fritidssysselsättning.

10 10 Finns exempelvis en bostadsbrist i Östersund smittar det av på vår verksamhet eftersom det hindrar oss att ta emot ett större antal flyktingar. Detta resulterar i att vi måste gemensamt i personalgruppen finna lösningar på problemen för att nå de politiska målsättningarna. Följer upp detta arbete kvalitetssäkrar osv. Uppföljningar både av Östersunds kommuns mål och effektmål och Migrationsverkets nationella mål sker vid budgetuppföljningar och rapporteras till personalen. Statistik på hur vi har lyckats med uppdraget ställs samman vid årsslut och då rapporterar varje områdesansvarig personal vid Integrationsservice in sina resultat som sammanställs och lämnas i årsbokslutet. Sammanställningen redogörs vid ett personalmöte som ger underlag för diskussioner för förändringsarbete och fortsatt utveckling i arbetet mot att nå målen. Dvs hur många flyktingar har vi mottagit av avtalets stycken? Hur många har fått arbete/praktik/utbildning? Hur har vi arbetat enligt kommunens strategi för integration? Dessutom arbetar Integrationsservice ofta genom olika projekt för att främja integrationen och förbättra för flyktingarna (Integration modell Jämtland, Interkommunal samverkan, Kris- och traumacenter osv.) vilket automatiskt leder till de uppföljningsrapporteringar som EU-projekten kräver. I dessa rapporteringar finns även processutvärderingar som framställer hur hela projektet löpt samt vad de resulterat i. Gällande bifogad organisationsdiagnos från 2006 är det inte överensstämmande med dagens situation. Idag är cirka 50 procent av personalen ny samt att verksamheten ansvarsområde är utökat. Skulle önska att den nya diagnosen för 2008 också får efterkompletteras för ett mer korrekt underlag. Genom att jämföra diagnoserna från 2006 och 2008 ser man mer tydligt hur situationen utvecklats. 3. Verksamheten Beskriv hur ni arbetar med styrning och uppföljning av enheten. Vilka system metoder används? Avrapportering av verksamhetens mål i samband med budgetuppföljningar. Egenutvecklat uppföljningsmatrikel varifrån all statistik hämtas vid uppföljningarna, dvs inskrivna i vårt system, inskrivna på SFI (Svenska för invandrare), förmedlade praktikplatser, utskrivna, remitterades till sociala förvaltningen. Hur arbetar ni med egenkontroll? Gemensamma dokument som styr och ger riktlinjer och garanterar att alla behandlas utifrån samma mall. Vi har tydliga verksamhetsmål vilket Dessutom har vi så kallade introduktionsplaner för både barn och vuxna. Dessa planer är under ständig utveckling vilket sker i samråd med övriga kommuner i Jämtland för att vi skall nå en så homogen handläggning som möjligt i regionen. Dessutom avlutas varje ärende (efter två år) med en enkät (se bilaga), där verksamheten bedöms utifrån klientens syn på vårt uppdrag.

11 11 Beskriv hur ni arbetar med ständiga förbättringar av betydelse för verksamheten. Vilka metoder/modeller används? Omvärldsanalys och samarbete med andra kommuner och regioner är av stor betydelse för att Integrationsservice ska förbättras. Genom dessa metoder ser vi hur arbetet kan effektiviseras, exempelvis när det gäller flyktingarnas ersättningar så kommer Östersunds kommuns systemet att förändras under oktober Detta som ett resultat efter att ha jämfört med bland annat Huddinge, Boden och Kristianstad och sett fördelarna både för verksamheten och för flyktingarna. Hur ser planeringen/systematiken ut? Vi anpassar verksamheten efter verkligheten. Exempelvis så har vi i dagsläget en stor problematik i Östersund gällande boendet. Samtidigt har många kommuner i södra Sverige påtalat stora bekymmer med att de har för stort antal flyktingar i relation till kommunens kapacitet. Detta ser vi på Integrationsservice som en utvecklingsmöjligt både för kommunen och för länet. Integrationsservice har i skrivande stund lämnat in en skrivelse för att tydliggöra denna möjlighet och utredning om hur detta skulle kunna se ut organisatoriskt och ekonomiskt kommer att genomföras under sommaren Alltså; vår region behöver fler med utländsk bakgrund om vi ska klara konkurrensen och skapa tillväxt samt en positiv utveckling. Samtidigt konstateras svårigheten för Östersunds kommun att klara efterfrågan på boende. Med ett utökat geografiskt mottagningsområde skulle möjligheterna att ta emot fler flyktingar öka. Gemensamt skulle kommunerna i Jämtland kunna erbjuda flyktingar bra boende, kvalificerad och likvärdig introduktion oavsett kommun, närhet till praktik och arbete, professionell sjukoch hälsovård samt en SFI-undervisning av hög kvalitet. En länsgemensam mottagning skulle dessutom möjliggöra samarbete med kommuner som har en för stor mängd flyktingar i relation till kommunens kapacitet såsom Södertälje. Ett annat exempel är att vi sett förbättringsmöjligheter inom sjuk- och hälsovården för flyktingar varför det under hösten 2008 kommer att starta upp ett mobilt Kris- och traumacenter. Detta är ett samarbete mellan länets 8 kommuner och Landstinget. Det kommer att bli en förbättring av sjuk- och hälsovården samt en avlastning i arbete för både handläggare och övrig personal vid Integrationsservice och Landstingets psykiatriska avdelningen för barn och vuxna. Beskriv hur ni samverkar med andra för att utveckla verksamheten. Vilka samverkar ni med? Med anledning av att Integrationsservices målgrupp består av människor i alla åldrar och i olika situationer i livet så krävs också ett samarbete med många aktörer i samhället. Som nämnts tidigare så samverkar och samarbetar vi både internt inom kommunen men även externt utanför kommunens förvaltningar. Internt inom kommunen har vi kontinuerligt utbyte med barn- och utbildningsförvaltningen, teknisk förvaltning, sociala förvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt Jämtlands gymnasieförbund.

12 12 Externt samarbetar vi med Arbetsförmedlingen, företag, bostadsföretag, Försäkringskassan, Landstinget, Länsstyrelsen, frivillig organisationer, skolor, allmänheten, studieförbund, Lärcentrum, Migrationsverket samt andra kommuner/regioner. Dessutom har vi valt att samarbeta med Mittuniversitet för att kunna ta emot studenter som önskar praktisera hos oss under en längre tid. Vi ser detta som ett bra sätt att marknadsföra Östersunds kommun som en potentiell arbetsplats, berätta och förmedla kunskap om hur det är att arbeta med flyktingar, invandrare och andra kulturer samt bistå Mittuniversitet med praktikplatser. Hur går samverkan till, formerna för samverkan? Möten sker kontinuerligt 4-8 ggr per år beroende på ärende och angelägenhet. Det är olika aktörer som är sammankallande beroende på forum, deltagandet anpassas också efter behovet. Ibland sker det bara på ledningsnivå medan andra gånger på handläggarnivå. Vad ni samverkar kring Hanteringen av flyktingar och invandrarnas livssituation. Innebär således boende, hälsa, barn, arbete, utbildning, familjeliv samt övriga vardagshändelser. Vad som är aktuellt just i skrivande stund är en ny form av introduktionsersättning, etableringen av ett krisoch traumacenter, länsgemensamt flyktingmottagande och avslutningsvis ett samarbete gällande möjligheterna att ta emot flyktingar ifrån andra kommuner (istället för från Migrationsverket), som har en för stor mängd flyktingar i relation till kommunens kapacitet såsom Södertälje.. Omfattning hur ofta osv. regelbundenheten Se ovan. För att synliggöra strukturen använder vi oss av nedan schematiska bild. Den rödmarkerade texten förtydligar vem som är sammankallande. Men utöver dessa forum sker även inbördes träffar med myndigheter/organisationer utefter behov, såsom Migrationsverket, Försäkringskassan, m fl.

13 13 Bostäder Östersunds- Bostäder Teknisk förv. Privata fastighetsägare Integrationsservice Ensamkommande Ekonomi Ekonomikoordinator Integrationsservice Ensamkommande Barn- & utb. Jgy Ekonomikoordinator Fritid Kultur-& fritidskansliet Föreningar Studieförbund Integrationsservice Ensamkommande Barn- & utb. Soc/fältarbetsgruppen Näringsliv/STÖK Polis/räddningstjänst Frivilligorg. Ledningsgrupp Kommundirektör (sammankallande) Socialförvaltning Barn- & utbildningsf. Kommunledningsf. Teknisk förvaltning Östersundsbostäder Jgy, Landstinget Överförmyndaren Arbetsförmedlingen Skola Barn- & utb. Jgy Elevhälsan Integrationsservice Ensamkommande Hälsa Elevhälsan Barn och ungdomspsyk. Vuxenpsykiatrin Primärvården Folkhälsoplanerare Folktandvården Smittskydd Barnavårdscentralen Habiliteringen Integrationsservice Ensamkommande. De verksamheter som arbetar med flyktingar/ensamkommande /integration Arbete Arbetsförmedlingen Lärcentrum Kompassen arbetsträning Integrationsservice Ensamkommande Jgy Näringslivet Beskriv hur ni jämför er med andra, men även med föredömen för att utveckla verksamheten. Vilka jmf ni er med? Liknande verksamheter inom kommunen, annan kommun med liknande verksamhet helt annan verksamhet I vilken omfattning sker omvärldsorientering och jmf med liknande verksamheter som bedöms som föredömen? Eller andra verksamheter som bedöms som föredömen som kan utveckla verksamheten? Redovisa med vilka och hur det går till, nyttan osv. I syfte att utveckla är det viktigt att se över verksamheten och ta in nya influenser/idéer. Ett sätt som använts i verksamheten är att åka på studiebesök. Då det gäller utveckling av verksamhetens organisation har bl.a. besök gjorts i Gävle och det har även legat till grund för organisationsutvecklingen i verksamheten. Gällande målinriktnings arbete gjordes ett besök i Trondheim för att ta in idéer och utvecklingstänkande. Det ekonomiska systemet har inhämtas från Huddinge kommuns erfarenhet. Ett led i att utvecklas är att ett samarbete med landstinget, länsstyrelsen och de åtta kommunerna i länet har inletts och tillsammans sökt pengar från Europeiska flyktingfonden - Kris- och Traumacenter, för att uppnå en ökad samordning/samverkan till fördel för målgruppen.

14 14 Planer på att bygga upp en länsgemensam mottagning och introduktion i Jämtland ligger också i startgroparna. Idén är grundad i ett projekt, Interkommunal samverkan kring flykting mottagning, där fyra av länets kommuner var delaktig under Genom att ta tillvara varandras erfarenheter och kunskaper från respektive kommun har alla verksamheter/personal utvecklats och kvalitetssäkrats. Planer kring den länsövergripande organisationen har idéer och erfarenheter hämtas från Umeå med dess sex kommuner i samverkan och Östsam med 13 samverkande kommuner. En kontinuerlig kontakt med Migrationsverket och inbjudna träffar för att få information om nuläget i omvärlden. I den uppbyggda kommunala organisationen kring flyktingen är det ett givande och tagande där alla lär av varandra. Resultaten Samtliga resultat ska på sikt redovisas för tre år i följd. För 2008 redovisas den tidsföljd (vartannat år eller liknande) man har tillgång till gällande punkten 1 och 2. Kunderna/brukarna Redovisa resultaten från mätningar av brukarnas upplevelse av verksamhetens kvalitet. Beskrivningen ska ske bl.a. utifrån kommunens fyra kvalitetsdimensioner. Beskriv om brukarenkäter, intervjuer etc. görs, samt i vilken omfattning det görs. Den största enkäten som bedömer vår verksamhet sker i samband med att flyktingarna skrivs ut efter två år. Den är relativt omfattande (se bilaga) med frågor som rör alla våra arbetsområden. Den togs i bruk Bilaga får skickas med under denna punkt, komplett omgång av resultat från respektive enkät. Kommentera resultat här: - Medarbetarna Redovisa resultat från senaste organisationsdiagnosen. Redovisa och sänd med som bilaga: Spindeldiagram från organisationsdiagnosen 2006 gällande frågor 4-14 och samt redovisa och om ni har upprättat någon handlingsplan utifrån resultat i organisationsdiagnosen.( sänds också med som bilaga) Kommentera resultat här: Vad som måste poängteras är att organisationsdiagnosen för 2006 avsåg fler verksamheter än Integrationsservice (Gamla tingshuset och Arbus, Plan Ung) varför resultatet inte är hela sanningen.

15 15 Ekonomiskt resultat Redovisa det ekonomiska resultatet. Bokslut 2005 Bokslut 2006 Budget 2007 Bokslut 2007 Kostnader Intäkter (inkl. skatteintäkter) (varav kommunbidrag) (varav kommunbidrag) (varav kommunbidrag) Resultat Kommentera resultat här (både plus och minus resultat): Om minus kort orsak Om plus kort orsak Gällande 2005 låg viss del av verksamheten under socialförvaltningen och den dåvarande chefen kan inte nås för en kommentar. För åren 2006 och 2007 blev resultatet noll. Integrationsservice verksamhet är till stor del finansierad genom statsbidrag baserade på antalet flyktingar i systemet. Dvs. verksamheten får löpande schablonersättning när flyktingar folkbokförs i kommunen. Detta resulterar i att verksamheten skall uppvisa ett nollresultat eftersom schablonen skall täcka flyktingarnas kostnader under två år.

Utvärderingsunderlag - gällande Östersunds kommuns övergripande kvalitetsutmärkelse

Utvärderingsunderlag - gällande Östersunds kommuns övergripande kvalitetsutmärkelse 1 Utvärderingsunderlag - gällande Östersunds kommuns övergripande kvalitetsutmärkelse Uppgifter om sökande arbetsplats/enhet Enhet/arbetsplats: Enhetschef/kontaktperson: Telefonnummer: E-postadress: Besöksadress:

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning, Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Vetlanda kommun Socialförvaltningen 2005-10-03 Sida 1 (4) Lokal överenskommelse Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket,

Läs mer

Program 18 april i Gävle

Program 18 april i Gävle OM ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING en utbildningsdag med grundläggande fakta och information om asyloch flyktingmottagning och som vänder sig till dig som är ny inom området integration och etablering för

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Förvaltningens kommentarer till kommunledningskontorets förslag

Förvaltningens kommentarer till kommunledningskontorets förslag Remissvar till kommunstyrelsens arbetsutskott gällande utredningsuppdrag - hantering av kommunens ansvar för asylsökande och personer med uppehållstillstånd Bakgrund Integrationsavdelningen består idag

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär

Läs mer

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58)

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Kommunstyrelsen 2008-10-13 216 369 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 199 484 Dnr 08.490-13 oktks12 Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Tkr Budget Prognos 2 Budget

Tkr Budget Prognos 2 Budget FLYKTINGMOTTAGNING Intäkter 36 609 29 127 21 500 Kostnader - 36 609-29 127-21 500 Nettokostnader 0 0 0 Flyktingmottagningen ansvarar för mottagande av flyktingar till kommunen enligt gällande regler för

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Plan för samhällsorientering Skara kommun

Plan för samhällsorientering Skara kommun 1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Metodstöd för Lokala överenskommelser

Metodstöd för Lokala överenskommelser Metodstöd för Lokala överenskommelser Norrköping 2014-04-10 Hans-Göran Johansson Arbetsförmedlingen, Avd. Integration & Etablering Lotta Dahlerus Sveriges Kommuner och Landsting Metodstöd bakgrund och

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration Solna stad Integrationspolicy utbildning arbete integration 2 (5) Inledning övergripande utgångspunkt Integration bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor av olika etniska och kulturella

Läs mer

Integrationsstrategi för Kalmar län

Integrationsstrategi för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2013-05-22 KS 2012/0768 Kommunstyrelsen Integrationsstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Länsstyrelsen

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Integrationsplan

Integrationsplan Dokumentnamn Integrationsplan 2016-2020 Dokumenttyp Diarienummer Strategiska planer och program KS 2015:793/133 Beslutad av Kontrollstation Kommunfullmäktige Nämnd och Utredningsenheten Datum Giltighetstid

Läs mer

Bedömningsunderlag 2010. - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 2010-06-07. Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats

Bedömningsunderlag 2010. - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 2010-06-07. Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats 2010-06-07 Bedömningsunderlag 2010 - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats Enhet/arbetsplats: Bygg & Projektering Chef för enheten/kontaktperson: Bo

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Integrationsstrategi 2020

Integrationsstrategi 2020 Integrationsstrategi 2020 Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av Kommunstyrelsen 20160510 Innehåll Inledning... 3 Östersund behöver integration...... 3 Varför

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen? Bilaga 7 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Regionförbunden i Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län, Region Blekinge jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker

Läs mer

10,20-10,35 Paus. 11,45 13,00 Lunch. För mer information kontakta Bente Sandström Integration Gävleborg Tfn

10,20-10,35 Paus. 11,45 13,00 Lunch. För mer information kontakta Bente Sandström Integration Gävleborg Tfn OM ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING en utbildningsdag med grundläggande fakta och information om asyloch flyktingmottagning och som vänder sig till dig som är ny inom området integration och etablering för

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal

Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal Minnesanteckningar 2011-10-06 Diarienummer 851-14658-2010. 1(5) Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal Inledning Linda Karlsson och Margaretha Johnsson hälsade

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Medarbetarpolicy. för Institutet för språk och folkminnen

Medarbetarpolicy. för Institutet för språk och folkminnen BILAGA Medarbetarpolicy för Medarbetarpolicyn har tagits fram i samarbete mellan institutets samtliga avdelningar. Policyn gäller i första hand i två år, och ska sedan utvärderas och revideras. Fastställd

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING

Läs mer

Integrationspolitiskt program

Integrationspolitiskt program Integrationspolitiskt program 2016-2022 Antaget av kommunfullmäktige den 23 maj 2016 75 Innehåll Inledning 3 Syfte 4 Vad är integration? 4 Övergripande mål 5 Organisation och arbetssätt 5 Strategiska insatser

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

FÖRSLAGLokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration

FÖRSLAGLokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration FÖRSLAGLokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration Foto: Peter Dallman 2007-12-11 Reviderad 2010-12-01 och 2014-05-30 Inledning Den lokala överenskommelsen om samverkan

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun NATUR- OCH BYGGNADS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-06-09 Sida 1(2) Diarienr: TN-2015/210.199 Handläggare Felicia Almerén 08-535 365 47 felicia.almeren@huddinge.se Remiss: Personalpolicy för

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Riktlinjer för kommunstyrelsens föreningsbidrag till föreningars/organisationers stöd i flyktingmottagandet

Riktlinjer för kommunstyrelsens föreningsbidrag till föreningars/organisationers stöd i flyktingmottagandet KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Fridborg Anders Nilsson Daniel Datum 2016-03-04 Diarienummer KSN-2016-0556 Kommunstyrelsen Riktlinjer för kommunstyrelsens föreningsbidrag till föreningars/organisationers

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Nyanländ i Småland. en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar

Nyanländ i Småland. en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dokumentation från konferensen Nyanländ i Småland en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dagen arrangerades av Länsstyrelserna i Kalmar- Kronobergs- och Jönköpings län.

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder

Du är nyckeln till fler bostäder Du är nyckeln till fler bostäder Integration Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund. Integration handlar om att människor kan leva tillsammans med respekt för varandras olikheter,

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Underlag vid medarbetarsamtal

Underlag vid medarbetarsamtal Datum Dnr 1(5) 2015-01-21 Underlag vid medarbetarsamtal Mallar inför och under medarbetarsamtal Enheten för personal och kompetens 2015-01-21 Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-519 540 00 Box 50007

Läs mer

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

%! &&'%()*(&+ (% #%,-).!#%,&!!(,%#%, /*!*'%$0 &01,23(,'%$(!"#$

%! &&'%()*(&+ (% #%,-).!#%,&!!(,%#%, /*!*'%$0 &01,23(,'%$(!#$ " # $! Sammanfattning Inledningsvis bör nämnas att deltagande kommuner har visat goda resultat av interkommunalsamverkan och ser därför sina fördelar med ett fortsatt samarbete. Genom att tillvarata kommunernas

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD STYRDOKUMENT Dnr V 2014/62 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen Länsstyrelsen 2013-10 10-1717 Länsstyrelserna ska i arbetet med att etablera nyanlända invandrare Medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända invandrare Överlägga och träffa

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REVIDERAD Mars 2009 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län 1 Förord Den regionala överenskommelsen för Norrbotten

Läs mer