Nummer UNDER JULEN LYSER HÅKAN UPP. Bärselen är suverän Skånskan vill satsa på tv också Dags att tänka på sommaren

Transkript

1 Nummer UNDER JULEN LYSER HÅKAN UPP Bärselen är suverän Skånskan vill satsa på tv också Dags att tänka på sommaren

2 MED ETT ÖGA FÖR KVALITET N u står snart julen för dörren med god mat och levande ljus i vintermörkret. På många sätt en härlig tid men också en tuff tid för er som i ur och skur ser till så att våra kunder får sina tidningar och brev i rätt låda på rätt tid. Det är ett tufft jobb och ni kämpar på bra därute. Under året har vi sett ett volymtapp på ca 6% och för 2013 ser det ut att fortsätta ner med ungefär samma siffror. Glädjande nog har vi sett hur kvaliteten har förbättrats under året och vi är nästan på målet vad det gäller antalet reklamationer. Vi kommer att fortsätta att fokusera på kvaliteten också under Vad det gäller extrauppdragen så har vi en lite längre sträcka att vandra innan vi når måltalen men också här går det på rätt håll. Under 2013 har vi ett antal intressanta affärsmöjligheter som kan väga upp det volymtappet. Det är viktigt att vi hanterar dessa lika noga som morgontidningarna så att vi kan behålla de kunder vi har och även få in nya. Detta är den bästa garantin för att ni skall kunna behålla och kanske till och med öka er sysselsättning. En viktig hjälp i kvalitetsarbetet kommer att bli introduktionen av den elektroniska budboken. Denna ser ut att hålla tidplanen och vi räknar med att börja rulla ut den under april Läs om den på sidan 4. Vi har under hösten startat en tankesmedja tillsammans med VTD. Syftet är att vi gemensamt skall utveckla system och processer som blir hållbara in i framtiden. Att göra detta tillsammans gör att vi får en större bredd och ett större djup i analysen och beslutsunderlag. En fördel är också att vi kan dela på kostnaderna för denna utveckling. Från och med den 1 januari 2013 tar vi över distributionen i Vimmerby/Hultsfredsområdet ifrån Tidningstjänst. Jag vill därför passa på att speciellt hälsa våra nya medarbetare i Vimmerby/Hultsfredsområdet välkomna till oss. Jag tror att vi får ett spännande 2013 och med allas engagemang och vilja kommer vi att lyckas i våra utmaningar och fortsätta vara ett av de främsta utbärningsföretagen i Sverige. God Jul Lars Dahlin ANSVARIG UTGIVARE Lars Dahlin REDAKTION ADRESS Marie Dahlbom, Katarina Pamp Tidningsbärarna, Box 6106, Malmö TELEFON MAIL marie.dahlbom@tidningsbararna.se PRODUKTION TRYCK Mats Pamp AB Holmbergs i Malmö Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Nästa nummer utkommer i mars 2013.

3 Vi gratulerar! Julfest i Vederslöv Vi möttes av en julsmyckad bygdegård där man hade dukat för ca 100 personer och det blev många trevliga återseenden, både bland tjänstemännen och tidningsbuden. Julmaten smakade mycket bra och utbudet var lagom, kryddad med trevliga bordskamrater kunde man inte mer önska. Alla fick dessutom en vinst i lotteriet (jag vann badhandukar) vilket var ett mycket uppskattat inslag. Kaffe med tilltugg satt bra som avslutning på kalaset. Ett stort tack för ett fantastiskt arbete av festfixarna och för en minnesvärd julfest. Janne från det ljuvliga Nogersund 60 år 3/1 Rune Magnusson, Staffanstorp 8/1 Gisela Strand-Ohlsson, Karlskrona 29/1 Bo-Arne Jönsson, Höganäs 2/2 Inge Särnström, Hökerum 11/2 Claes Larsson, Sjöbo 15/2 Tommy Malkomsson, Oskarshamn 26/2 Sven Gudmundsson, Förslöv 8/3 Andrzej Tomicz, Oxie 9/3 Olle Andersson, Kävlinge 11/3 Kent Engström, Sjöbo 21/3 Ruben Nilsson, Trelleborg 24/3 Arto Aaltonen, Rångedala 27/3 Lars-Peter Loven, Växjö 50 år 16/1 Gunnar Jönsson, Hästveda 21/1 Hans Dahlin, Malmö 2/2 Per Bokeroth, Jämjö 18/2 Len Göthe, Hässleholm 28/2 Bodil Sluth, Nyhamnsläge 1/3 Sriranganath Kulanthyvelu, Ödåkra 5/3 Suzana Ardalic, Malmö 7/3 Harry Saarinen, Dalsjöfors 9/3 Marek Gentkowski, Marieholm 12/3 Christer Henricson, Malmö Nu blir Vimmerby och Hultsfred en del av TB Från årsskiftet tar TB över distributionen i Vimmerby och Hultsfred. Vimmerby tidning som är den största tidningen i området har gjort en upphandling som vi på Tidningsbärarna har vunnit, berättar Ingrid Jacobsson chef för region Kalmar. Detta innebär att alla kommuner i Kalmar län förutom Västervik kommer att ingå i region Kalmar från och med den 1 januari. - Det är såklart positivt att vi får utöka vår verksamhet där. Vi kan också få en större möjlighet att utveckla andra uppdrag, förklarar Ingrid. Och vi får bättre insyn i verksamheten i de nordligare delarna av länet. - Det nya området består av två kommuner, med väldigt stora distrikt. Huvudtidningen Vimmerby Tidning har en upplaga på strax under 9000 exemplar per dag. Totalt handlar det om 21 distrikt där alla utom ett är stora, från tre timmar och uppåt. Arbetet sysselsätter mellan 20 och 30 personer som alla följer med verksamheten när TB tar över. Många har arbetat på sina distrikt i minst tio år. Sugen på stugsemester? Du som är tidningsdistributör kan till ett mycket rimligt pris bo en vecka i Björnrike, Åre eller i Hunnebostrand på västkusten. Stugorna/lägenheterna är avsedda för 6 personer, de är fullt utrustade och standarden hög. Om du har frågor om stugorna kan du kontakta Anna Pettersson, Ny på jobbet! Lena Andersson, personalman och platsansvarig Vimmerby 3

4 TEKNIK SOM GÖR ARBETET ENKLARE Snart kommer flera nya tekniska hjälpmedel som underlättar arbetet för våra tidningsbärare. Tillsammans innebär de nya satsningarna att vi gör ett kraftigt tekniskt lyft, säger TB:s administrative chef Ulf Persson. Vi kan jämföra det med att gå från att resa i Europa med KAK:s tjocka bilatlas till att resa med en gps. E-LISTAN Först ut är den elektroniska distributörslistan som beräknas vara klar att börja användas i januari. - Det är fantastiskt roligt, säger Tobias Lindqvist på it-avdelningen. Jag tror att buden kommer att uppskatta det, för det blir verkligen ett bra stöd i deras arbete. Under det första kvartalet 2013 kommer systemet att testas på några distrikt och när finjusteringarna har gjorts ska det införas överallt. Tanken är att under våren 2014 ska alla distributörer ha bytt till de nya handenheterna och fått utbildning i hur de fungerar. Handenheten är i grunden en så kalllad smartphone. - Men allt i den går via TB, så det går bara att använda den i arbetet, förklarar Ulf. Enheterna är utformade för att vara enkla att använda och ska inte bara ersätta de vanliga papperslistorna och telefonerna utan de har flera nya funktioner som ska underlätta arbetet ute på fältet. - Buden kan titta i listan redan innan de kommer till avhämtningsplatsen, de kan läsa och besvara meddelanden innan de går ut på rundan. En del leveransbekräftelser kommer att kunna göras direkt istället för att man behöver ringa in dem, säger Tobias. Och i det nya serviceformuläret kan man bland annat beställa nya handskar eller arbetsgivarintyg. - Vi har verkligen försökt skapa någonting som ger buden ett mervärde ur säkerhetsaspekt och tillgänglighet. - Det nuvarande systemet med papperslistor och telefoner är så pass dyrt att tekniken med handenheter inte kostar mer, dessutom blir det en vinst för miljön, säger Ulf. LEVERANSPLATSREGISTER Det är omöjligt att läsa ut hur en leveransplats ser ut bara genom att se på adressen. Det finns en mängd olika varianter: villa, flerfamiljshus, kontor, butik, fritidshus, platser med inkast eller med klämma, hushåll eller företag som inte vill ha reklam. Allt detta är faktorer som påverkar vårt arbete. Redan idag har vi på TB en relativt stor kunskap om hur leveransplat- 4

5 FUNKTIONER I E-LISTAN LISTA ALLA PRODUKTER SOM SKA DISTRIBUERAS TOTAL UPPLAGA TA EMOT OCH BESVARA MEDDELANDEN RAPPORTERA SAKNAD TIDNING / BEKRÄFTA LEVERANS TELEFONLISTA TILL KONTAKTER PÅ TB DISTRIBUTIONSHANDBOK BAKGRUNDSINSTÄLLNING SERVICEFORMULÄR LARM MED FÖR- PROGRAMMERADE NUMMER serna ser ut, men genom att skapa ett register över hur alla leveransplatser ser ut får vi en ännu bättre bild. Det finns från början ett stöd för registret i e-listan och när tekniken är igång ska vi börja arbetet med leveransplatsregistret. - Informationen är särskilt intressant när vi gör kampanjer och kompletterande distribution i samarbete med tidningarna, säger Ulf. - Tidningarna vet inte hur leveransplatserna ser ut, så ett register blir ett bra verktyg när vi ska sälja in distribution till olika kunder. NY GASREFERENS Vi har länge arbetat med sparsam körning, men tekniken kommer ibland i konflikt med bilarnas egen elektronik. Nu har vi testat Ecominder, en ny modell som är gjord så att den inte stör bilens elektronik. - Detta blir ett bra instrument för sparsam körning och från 2013 kommer den att installeras i alla nya bilar, förklarar Ulf. Vi byter cirka hundra bilar per år och om sju år ska alla våra bilar ha den nya gasreferensen. GPS-POSITIONERING Både e-listan och gasreferensen Ecominder har funktioner som gör det möjligt att slå larm om något oförutsett händer på natten, som till exempel om någon blir stående vid vägkanten på grund av en olycka eller sjukdom. Systemen vi använder idag slår inte larm förrän distributionstiden är slut och då kan det ha gått några timmar. Tecken på att något är fel kan vara att handenheten inte har använts på en längre stund och att bilen samtidigt stått still, eller att bilen bromsat in mycket häftigare än vad som är naturligt. Skulle detta hända kan ett larm skickas så våra larmhandläggare kan kontrollera att allt är som det ska. Om något har hänt har både e-listan och gasreferensen gps-funktioner som kan hjälpa oss, polisen eller SOS att hitta den anställde. I nuläget pågår diskussioner med Transport om hur informationen ska hanteras på bästa sätt. 5

6 CENTRALISERING HJÄLPER REGIONERNA FOKUSERA V id årsskiftet får TB en modernare organisation. Några tjänster centraliseras för att bli effektivare, samtidigt som Trelleborg blir en del av region Kristianstad. - De tjänster som servar alla regioner flyttas till centrala tjänster, till exempel larmhandläggarna, kundservice och samordnarna, förklarar Malmös regionchef Håkan Rudberg. - Syftet är att renodla och likställa alla regioner, så att vi kan fokusera på regionens direkta drift, förklarar Håkan. På tjänstemannasidan försvinner några tjänster både i Malmö och Kristianstad, medan distributörerna inte påverkas så mycket. - Det ska inte bli nån skillnad för buden, mer än att de får en ny nattchef och en ny personalman, säger Jörgen Röxner som är regionchef i Kristianstad. Det blir andra tjänstemän de pratar med och den dagliga kommunikationen kommer att ske nästan uteslutande med nattchefen och/eller en personalman. Beslutet att flytta över Trelleborg till region Kristianstad är på många sätt ett ganska naturligt beslut. Huvudtidningen Trelleborgs Allehanda ägs av Skånemedia och de andra tidningarna som ingår i den mediakoncernen tillhör redan kristianstadregionen. Skånemedia såg många fördelar med att ha allt samlat i den region där deras största tidning ingår och hade därför själva önskat att TB skulle anpassa regionindelningen efter detta. För trelleborgsdistributörernas del blir det många nygamla bekantskaper eftersom resten av den gamla ystadregionen redan är en del av Kristianstad. - De är hjärtligt välkomna tillbaka, säger Jörgen. I Malmö försvinner den geografiska uppdelningen mellan City och Omkretsen och istället blir det två grupper som ska arbeta med lite olika arbetsuppgifter. - En grupp, korttiden, ska fokusera på vakanslösning vid sjukdom, semester eller annan frånvaro, men också med löpande kvalitetsuppföljning, säger Håkan. - Den andra gruppen, långtiden kommer att fokusera på bland annat rekrytering och arbetsrätt. Regionerna får också en funktion som kallas kontorsservice och den ska bland annat arbeta med kvalitet, andra linjens kundsupport och kampanjer. - Den främsta utmaningen blir att fortsatt leverera den kvalitet som efterfrågas, säger Jörgen. - Men med tanke på det fina arbete som regionens medarbetare presterat inte minst under 2012 ser framtiden ljus ut. 6

7 HJÄLPMEDLEN GÖR JOBBET SNABBARE Jag tycker att bärselen är suverän, säger Anders Wendt. Han har jobbat som jourbud i 15 år och delat ut mängder med tidningsbuntar på olika distrikt runt om i Skåne. I början var utrustningen enkel. - Förr hade man bara en väska man hängde över axeln. Som en handväska ungefär, berättar Anders. Det var ju det som fanns tidigare och då fick man all tyngd på samma sida. - Jag bytte inte sida för det kändes himla ovant att ha den tvärtom och då tyckte men att det gick långsammare, så jag hade den alltid på samma sida. För att underlätta arbetet köptes bärselar in så småningom. De har en väska på varje sida för att ge en jämn belastning på kroppen. Men Anders och många andra kolleger fortsatte med axelväskorna. - Man ville göra sin runda så snabbt som möjligt så man kunde komma hem och lägga sig, eller åka vidare till nästa jobb, minns han. - Man tycker att ska man börja prova med bärselen eller andra hjälpmedel så kanske det blir lite omständligt och tar extra tid under en period, så då låter man bli istället. Men efter att i flera år ha burit tidningarna på samma sätt och belastat kroppen snett kom problemen för Anders. - Jag fick problem med ryggen, med flera långa sjukskrivningar. Till slut insåg han att det var dags att tänka om. Sen jag började använda bärselen har det blivit bättre med ryggen absolut, säger han. Selen är bra i alla lägen, men allra störst skillnad har den gjort i distrikt med höghus. - Det blir många tidningar och tungt att bära när man ska upp med extratidningar i ett höghus. Ett annat bra hjälpmedel är den fyrhjuliga vagnen. - Den är både rymligare och stabilare. En dag utan extraprodukter går det bra att ha en tvåhjulig vagn i ett distrikt med få tidningar, men när man får någonting som ska delas ut till alla är det jättesvårt att få allt att rymmas på en tvåhjuling. På de fyrhjuliga vagnarna kan man sätta extraväskor på sidorna, så att man till exempel kan ha bilagor och brev där. Det finns också galler att sätta fast på vagnens underdel, det fungerar som en nätkorg som håller tidningarna på plats så att de inte blåser iväg. - Det är bra i en stad som Malmö där det alltid blåser, säger Anders. Ronnie Jardenfall som arbetar med arbetsmiljöfrågor berättar att hjälpmedlen gör väldigt stor nytta. - Antalet skador minskar rejält och när man vant sig vid hjälpmedlen kan man jobba snabbare. Man kan sortera redan när man lastar vagnen och då blir det lättare att hantera brev och tilläggsprodukter. Han tycker det är lättare att få nyanställda att använda hjälpmedel, medan många av de rutinerade distributörerna är konservativa och jobbar på som de alltid har gjort. - Det blir allt viktigare att använda hjälpmedlen nu när vi allt oftare har tilläggsprodukter som ska delas ut på rundan, säger Ronnie. 7

8 HÅKAN ÄR GALEN I JULELJUS För de flesta av oss sätter januari definitivt punkt för allt vad julstämning heter. För Håkan Wictorsson är det på sätt och vis då det börjar. - På jobbet får vi nästa års julkatalog i januari månad och det första jag gör är att bläddra igenom den när den kommer och börja planera. Sedan har man radarn ute mer eller mindre hela året och när man ser nå t fräckt som kan vara kul kommer man ihåg det. 8

9 H åkan har arbetat inom elbranschen sen Nu jobbar han i en elbutik i Malmö och på morgnarna kör han en av TB:s servicebilar. - Man är ju lite galen i belysning överhuvudtaget, men julen är enda tiden på året man får vara det. Det började med vanliga slingor i trädgården för ungefär femton år sen. När han sen ville göra mer, fanns det inte mycket att köpa i Sverige. - Jag kände en smed som hjälpte mig fixa några figurer. Den första var en liten ren gjord med fyrkantsrör och runda rör i några olika dimensioner, som jag satte ljus i själv. Renen finns kvar ännu och är nog det charmigaste han har. Efterhand har antalet juldekorationer vuxit rejält och denna tiden på året syns hans trädgård i Arlöv väl från motorvägen mellan Malmö och Lund. Det blir olika upplägg varje år. - Jag har bra leverantörer som kan hjälpa mig med lösningar. Ett år hade jag en tomte som satt vid ett bord med en kastrull i gjutjärn på, jag använde en rökdimmer som gjorde så att det såg ut som varm gröt. Det är nog det bästa jag gjort. - Ett annat år hade jag strålkastare med blått ljus, det var fräckt tillsammans med snön. Men ungarna som var i småbarnsåldern fick inte gå ut i snön i trädgården det året, för då skulle det ju inte bli lika fint. Familjen bor numera i ett rejält hus med stor trädgård. Gott om plats för pynt och många förvaringsutrymmen att stoppa julpyntet resten av året. Barnen har vuxit till sig och alla brukar hjälpa till med julbelysningen när det är dags. Det kan behövas, för det blir några intensiva dagar när allt ska på plats. I år är det dags att pensionera de största prydnaderna han någonsin haft - ett par uppsättningar med renar och slädar, tre meter långa och 1,20 meter höga. Men Håkan verkar inte sörja de stora renarna särskilt utan siktar nu på modernaste julträdgården någonsin. Årets satsning är olikfärgade ledlampor som lyser upp träden. - Det ligger i tiden. Jag styr trädbelysningen med en kontroll med 256 kombinationer. Men det får inte blinka hysteriskt, det är ju inget diskotek och skulle hela träden blinka, då kunde man ju få ett epilepsianfall. Elräkningen då? Blir det inte en väldigt dyr elräkning efter julen? - Elen ingår i hyran, men innan vi flyttade in här kollade hyresvärden upp vem jag var. När han fick reda på att vi brukar ha mycket igång över julen gjorde han ett litet påslag på månadshyran från början. I år förvarnade jag honom om att jag skulle lägga på lite extra och då bara garvade han och sa att ja men du betalar ju inte elen... 9

10 ATT VARA CHEF ÄR EN AV ROLLERNA I LAGET NYA UPPDRAG BREV U nder hösten har antalet brevuppdrag vi får via MTD ökat snabbt. Hittills i år har vi haft 46 brevuppdrag och mer än hälften av dem från september till mitten av november. Totalt handlar det om brev som delats ut i våra regioner i höst. Spridningen varierar, ibland berörs vissa regioner men allt oftare är uppdragen fördelade på alla regionerna. Ridsport - Ridsport är en titel som vi har distribuerat till återförsäljarna i många år och därför är det extra roligt att vi från och med i höst också har fått uppdraget att distribuera även den prenumererade upplagan direkt ut till hushållen, säger Sverker Andersson på Kors & Tvärs. I augusti började Joakim Radermacher som vd för Skånskan. - Jag känner mig hemma och har ett nätverk i branschen men Skånskan är en ny bekantskap. Det har varit jättekul att träffa alla tidningsmänniskorna här, säger han. Joakim har drygt 15 års erfarenhet av skånska tidningar och tycker att han ser flera områden där Skånskan är unik. - Tidningen ägs av många skåningar och har ett politisk syfte kvar. Det är inte många som har det längre. Han märker ett stort engagemang från styrelse och ägare kring debattsidor, insändare och ledare. Men också i frågor om hur vi ska jobba med nya produkter, där en viktig del är att vända sig till alla tidningens läsare på landsbygden. Den nya bilagan Livet på landet är ett tydligt exempel. Joakim har i många år varit en aktiv handbollsspelare och tänket inom lagsporten har påverkat hans sätt att arbeta. - Resultatdrivet att utvecklas och förbättras hela tiden och glädjen när man uppnår sina mål är samma. Jag försöker omge mig både med folk som är drivande och folk som reflekterar så att man har alla sorter med sig i en grupp, det är då det funkar och alla hittar sina roller. Han tror att många berörs på samma sätt av förändringsarbetet som pågår. -Vi som jobbar i mediabranschen har fått ärva företag som vi vuxit upp med. Vi vill inte vara med och säga att vi lade ner tidningar utan vi vill titta tillbaks och säga att vi varit med om den största förvandlingen. Vi vill kunna säga att vi var med och hittade de nya lösningarna. 10 Första numret delades ut den 6 sept. Tidningen har en prenumererad upplaga på cirka 3000 exemplar och kommer ut torsdagar varannan vecka 25 gånger per år. Två gånger om året kommer också magasinet Ridsport special. Aktiespararen Aktiespararen är ett månadsmagasin med en upplaga på cirka exemplar. Den delas ut på torsdagar elva gånger om året och är en ny titel hos oss från 8 november. Säljsamarbete med tidningarna öppnar nya dörrar Under hösten har Kors & Tvärs provat ett nytt sätt att arbeta. Tillsammans med tidningarnas säljare åker en av våra säljare ut och träffar kunder för att ge en samlad bild av hur vi kan producera och distribuera olika produkter. - Min roll är inte att agera sälj, utan tidningarna kan välja att ha med mig på sina säljmöten. När jag följer med kan jag stötta dem i säljprocessen med information kring vårt arbete. Man kan kalla mig för en expertpartner som tidningarna kan använda i sitt säljarbete om de vill, säger Staffan Dykes. - Det finns tjänster som bara vi på TB kan leverera, så tillsammans med tidningarna kan vi bli ett starkt team. TB har en unik kunskap om våra regioner och därför kan vi hjälpa tidningarna och deras kunder med utskick till alla de vill nå i dessa regioner.

11 SKÅNSKAN VILL SATSA PÅ TV OCKSÅ Ö ver hela världen ser vi en krympande upplaga för papperstidningar. Jag tror att nedgången planar ut och att antalet prenumeranter stabiliserar sig på en lägre nivå. Kanske kring procents täckning, säger Skånskans nye vd Joakim Radermacher. - De äldre generationerna fortsätter med sina morgonvanor, tror han. Prenumeranterna kommer att vara en medelklass som är engagerade i samhället och tycker det är viktigt att vara informerade om vad som händer i det lokala samhället. Efter ett uppehåll på några år är Joakim tillbaka i tidningsbranschen, en mediavärld i förändring. - Det är ju en händelserik period generellt med stora förändringar inom medievärlden och en hel del spännande frågeställningar. -Den stora utmaningen blir att lyckas intressera stora delar av befolkningen i våra spridningsområden via fler kanaler. Då kan annonsörerna också fortsätta nå majoriteten av sina kunder via våra produkter. Det ställer allt större krav på oss och våra medarbetare. Han menar att nättidningen behöver utvecklas för att bli ännu mer attraktiv för de som inte prenumererar på tidningen. Idag läser de flesta bara trefyra artiklar i nättidningen och få är beredda att betala för det - i längden en ohållbar situation för tidningarna. - Vi måste aktivt satsa på de digitala produkterna och våga ta betalt för dem, sen kanske det tar fem-tio år innan vi har utvecklat dem helt, säger Joakim. - På Skånskan har vi bestämt oss för att satsa på en lokal nyhetskanal som ska lanseras under hösten Tanken är att tv-sändningarna ska göras i samarbete med andra morgontidningar, som HD, Corren och Norrköpings Tidningar. - Det vi är unika på är våra kunskaper om det lokala, medan vi kan samarbeta kring teknik och en del journalistiskt material som program, bilagor och delar av tidningen. Två journalister från olika tidningar kanske inte behöver rapportera om samma sak, likaväl som vi inte behöver skicka två säljare på samma kunder. Vi kan till exempel komplettera ibladningar med distribution också till dem som inte prenumererar, till dem som bor i villor eller till specifika distrikt. En av dem Staffan åkt ut med hittills är Andreas Sandström, som är storkundssäljare på HD. - Det här är ett fantastiskt bra sett att arbeta som vi skulle ha börjat med för flera år sedan, säger Andreas. - Staffan öppnade upp ögonen på oss fullständigt om nya annonslösningar för våra kunder. Tidigare hade jag aldrig tänkt på att vi kan erbjuda tilläggsdistribution och varuprover via TB. Ingen är gladare än vi! - Vår vision på lång sikt är att tidningarna ska få bättre insikt i våra möjligheter så att de kan sälja in fler nya uppdrag utan vår support, säger Staffan. -Vi hoppas att våra gemensamma säljmöten ska kunna ge mätbara resultat på odr-distributionen redan i början på nästa år. - Jag ser att vi tillsammans kan ha möten och hitta nya kunder och jag ser möjligheter till många nya tjänster, säger Andreas. 11

12 REVISIONER AV MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖARBETE Höstens revision av vårt arbete inom miljö och arbetsmiljö var en omcertifiering. TB har ett certifikat som gäller tre år och det går ut i april Vid revisionen tittar man på hur miljöarbetet har utvecklats under de tre åren och i det nya certifikatet ska också vår verksamhet i Boråsregionen ingå. Revisionen gav till resultat 17 mindre avvikelser och 3 noteringar. Förra året hade vi 15 mindre avvikelser och 5 noteringar. Avvikelser är något vi ska rätta till. Noteringar kan vara t ex något som behöver förtydligas eller förslag på förbättringar. Här följer några exempel. Vi transporterar mer än 50 ton avfall årligen. Det har vi inte anmält till Länsstyrelsen. Vi ska ha en laglista som gäller vår verksamhet. Det saknas några lagar i den listan. Vi ska ha en bättre körkortskontroll. Dålig dokumentation vad gäller personalmöten. Det framgår inte alltid vem som har upprättat dokumentationen. Brister som upptäckts på en enhet kommuniceras inte ut till andra enheter. Våra egna revisioner, som vi är skyldiga att göra, ska göras utifrån riskanalyser. Några avvikelser handlar om hur vi hanterar dokumentationen. Det har också gjorts en bedömning av hur vi har förbättrats under de tre år vi har varit certifierade. Vi har bland annat sänkt vår bränsleförbrukning och vi använder färre dubbdäck. Vi gör en egen revision av arbetsmiljöarbetet, eftersom vi inte är certifierade på det området. Bland annat hittades följande avvikelser. Den skriftliga uppgiftsfördelningen är inte genomförd på alla regioner. Sammanställning av vinterns halkolyckor är inte genomförd på flera regioner. Utbildningen i hjärt- och lungräddning är inte genomförd överallt. Brandskyddsutbildning saknas på flera platser. Skyddsrond är inte genomförd på alla regioner. Samordningsavtal saknas på flera ställen där vi delar arbetsplats med en annan arbetsgivare. Dokumentation av personalmöten är bristfällig. Mål och handlingsplaner är bristfälliga. Positivt är att de flesta viktiga avvikelserna från förra årets revision är åtgärdade: Samtliga policys är omarbetade. Vårt introduktionsprogram är åtgärdat. Vi har en rutin för riskbedömning av våra händelserapporter. Det finns ett administrativt stöd för hälsoundersökningar beroende på nattarbete. Sammantaget en del avvikelser när det gäller miljö- och arbetsmiljö. Dock inte värre än att de går att lösa. Ronnie Jardenfall Vi har brandrutiner beträffande utbildning och kontroll av brandutrustning. Det saknas dokumentation om utbildning och kontroll har skett. 12

13 NU PLANERAR VI FÖR SOMMAREN Under årets mörkaste dagar är det dags att tänka på sommaren. Från och med 2013 har alla regioner fasta semesterperioder och för att underlätta för alla behöver planeringen komma igång tidigt. - Som distributör får du brev om sommarsemestern i mitten av december och sen har du en månad på dig att komma med önskemål, säger personalchef Annika Borg. Hon förklarar att många företag av vår storlek börjar på senhösten för att ha sin semesterplanering klar redan i mars. När TB har beviljat sommarledigheterna är vi bara halvvägs, då ska vi hitta vikarier också. Sommaren har två fasta semesterperioder, vecka och vecka De som vill vara lediga en femte vecka kan få ledigt antingen vecka 25 eller 34 också. Enda undantaget är Helsingborgs region som har haft ett system med tre fasta perioder. Detta avslutas 2013, så från och med 2014 får även de två perioder. Ett av de viktigaste skälen till att införa fasta semesterperioder är att se till så att alla faktiskt tar ledigt under sommaren. - Vi har otroligt duktiga medarbetare och en hel del arbetar gärna varje dag tidningen kommer ut, men man behöver vila för att sedan orka ta nya tag. Därför finns det en semesterledighetslag som säger att vi som arbetsgivare måste se till att våra anställda tar minst fyra veckors semester. - När vi fått in alla önskemål tittar vi bland annat på hur det blir vid respektive avlämningsplats, så att det finns erfaren personal på varje ställe även under sommaren. Vi försöker naturligtvis också ta hänsyn till hur ledigheten har fördelats tidigare år. Med åtta veckors semestervikariat blir vi ett mer attraktivt alternativ bland annat hos skollediga. Dessutom kan vikarierna redan grunderna när de ska byta distrikt mitt i sommaren, vilket minskar belastningen på våra medarbetare och höjer kvaliteten på våra uppdrag. REKRYTERINGS- PROCESSEN FINSLIPAS På TB arbetar vi hela tiden med rekrytering. Det är viktigt att vara noggrann, för med rätt medarbetare på rätt plats gör vi ett ännu bättre jobb. I flera regioner är rekryteringen en omfattande och tidskrävande process. Därför jobbar vi med att ta fram ett bra verktyg som ska passa alla regionerna. Grunden i RUP (Rekryterings och UtbildningsProgrammet) är en process som tagits fram i Helsingborg. - Den vidareutvecklas för att bli mer tids- och kostnadseffektiv, säger Annika Borg. På en del regioner är rekryteringsbehovet så stort att det krävs mer finslipning av processen för att den ska vara smidig att arbeta med. Syftet är att skapa en enhetlig och väl fungerande modell för att rekrytera och introducera alla distributörer så att de får en bra grund i sitt nya arbete. Detta får både personalomsättning och antalet sena avhopp i rekryteringen att minska, samtidigt som vi får färre reklamationer och försenade tidningar. 13

14 TJEJ ALL- SÅNGS- ORANGU- TANGÖ FÖRE NUMMER ERLÄGGA SKJUTER VASSTRÅ DELAS UT STADSDEL FÖR STADSDEL DET BLÄNKER I ALLAS PÅ AMERI- MUN KANARE RYSSJA GJORDE DEN FÖRKYLDE STOLEN BIL- TAGGAD ÄR PÅ SUND DEN BETALAS EFTER RÄTT SNARLIKT KALVNING SEDELN LIGGER I STATION PÅ ÅK I ATEN FJÄDER- SLAG APART NAMN INGET UTSLAGS- BOCKAS FYND- NÄMNT PLATSEN DISTRIBU- PLATS ERA DEN BESKRIVER ARBETAR TINGENS MED TOR MEDLA NATUR ARBETE BÄR BLÅ BÄR LER DEN UPP HÅL- EN ROVFÅGEL FRÅGESPEL BEKVÄM GLIMMA DET VIKTI- GASTE KLEMA TAR DIG UPPÅT I HUSET FÖLJER TU DEN FRAM- PRICK STÄLLS ÖVER MED JÄRN PRICK FÖRE SOL WILANDER VID LINJEN BAS- VAR DEN PÅ GOT- KRYPER BÄSTA MISSEN? LÄNDSKT TAK SAMT DALTA EN AFRO-DITE AV TRE I GÅR EGEN REPRI- DET DOSVARAN SERADE GARN- ELEKTRO- MASKA NIKBOLAG TRETTON- KAROS TALLRIK ÄR TIDEN VÄN HÅN SALTHOLM SMIL ÄR JU LYSER I RE HAMBUR- SKYLT IBLAND GAREN EN ELIOT KVÄVE SITTS DET PÅ HOPPAS DET I VÄDER- STRÄCK FASTÄN FÖRR FÅR DUN- STER ATT DUNSTA BUKTAT PÅ I KENT I VISSA SKYLTAR FULLT FRID- SOFFLOCK SLITER UNDER JOCKEY VARUHUS SMYGA STARKT TILL KAFFET ADELS- MÄRKE LIGGER MÅNGA EN AMIN SLAM ÖVER SOL- DATAXEL BANK- TRÄD KRAFT- ORD SVANTE DREJENSTAM 2012 MEDIAKRYSS RÖRELSE TUBERNA DANSKT LOGI EN VAR GREDELIN KLADD SES MED DIEGO TOPPKÄN- HAR NING SPARKA PARDON i i o o COGNAC- LIKT S B V EN PARA- DISTJEJ VATTEN- TIDNINGS- ÄNGSLIG LADA FALL FÅGEL MÅLORD TUGGATS SAMSA- DES OM A EN MOTBJU- DANDE PLATS ATLANT- FARARE FINNS DEN FINNS SOM BÅDE SOM INDIAN- LADU OCH VARIANT BACK ALAN PÅ FILM ÄR OFTA RÄTTS- SPARAR VINTERSJÖAR SAKEN PLATS FÖR UTAN S VÄRDE UTAN KOSSA I S L O S S N I N G S V A M P T I D E R SPORT MED B A D M I N T O N GÖRS DET STUNDOM FÖR E L D A S E G E N KRÅKAN BAKDE- LARNA D T O R E A N H Y S K O G E N Ä R E N U N A R M A G N A C E N R O T E N L O T T A S K Ö N T I N D R A U M A T R A T R A P P S T E G T E L N O T A N J K O L O N E T A L A R V Å F F L A N R D A M E S A K A Y O O M A N E S S A Ö G L A L G M O R Ö S Ä T E T Ö F L I N R S T O R S T A D S T I D N I N G T S S Y D D E O S T E N S O P P O N N H U K L U G N T HYSER ABSOLUT Å H U S L A T A R V R Ö R E N T A S S A S A M Å K T E U T K A S T A F BETRAKTA MILDEL BOTTEN- K N A P R A T S V I D I U K T I O N A V S K E D A E K R A G T A N D E M C Y K E L SALVA TILL ÄRA Vilken svamp? Karljohansvampen är en av våra mest omtycka matsvampar. Den har även ett annat svenskt namn. Vilket? KRYSSVINNARE 1-2 pris Biobiljetter Jelina Karlsson, Bara Pia Karinkanta, Växjö 3-5 pris badhanddukar Krister Åstradsson, Växjö Kerstin Molin Malmgren, Kalmar Johnny Olander, Karlskrona EN CHERRY VID MICKEN SJUNGA UTAN ORD NITTIO I ROM OFTA LÅNG- EN MASSA VI ÄTER GÅR SOM ETTÅRING BRUKAR SKATA BLIR SÅS PRECI- SERAR BOTTEN INGET FÖR LÅNGLIG- GAREN BÖR UTREDAS KRAMADE Julfakta DEN SPRINGS DET PÅ I NÖDFALL Har sitt ursprung fran den gamla nordiska gudavarlden och var som julklappsutdelare en foregangare till dagens tomte HAR ÅSIK- TER OM KLASSKILL- NADER KAN LADA LABYRINT- GÖRA SER DET VACKRA SVIDER I SKINNET HÅRD I BOK- VÄRLDEN BÖR MAN LÄGGA AV MED DEN HAR DEN MÅNGA SPELAR MED KLU- KONTAKTER VEN STJÄRT ÄR FINTRÅ- DIG SVÄRT- BYGGE ÄR JU TOMTEN TID MAN INTE VILL HA TILLBAKA TAR MODIG LANDSORD ÅK SOM BLEV ELEK- TRIFIERAT ARGON TILLTALAT BLIR TU- SEN IHOP FINNS SOM BJÖRNTYP KRANLJU- DANDE SER FÖRST TILL ANDRA TUGGAT OM SLUTET PÅ SLUTET SEGEL- FARTYG AGENT- DOKTOR LEDER HÄR FÅRLÅT PÅ ÅK I VILNIUS MJÖL- GRUND HÄNGER I MAST KAN FLYGA I LUFTEN TVÅ KORT BESKOW ÅKTE TITANIC PÅ DVALLYA BLODKÄRL RALLY- MÅL SES RÄVEN I VISA KRYDD- BLANDNING SES DÄR NERE DÄR UPPE PAJADE GJORDE FIN FORM I ÖST UTSLAGS- PLATS PRONOMEN LEVER PÅ NYTT BIBELDEL SER TILL ATT TOMTEN ALLTID HAR DEN SENASTE LUVAN... ETT VARV EN YOKO NISSAN OCH VISKAN VERKAR KLOCKSLAG MÅSTE VISS JULKATT I MITEN PÅ ISRAELIT NORSKT SPEL HAR EN BEVAKAN- DE ROLL BLEV AFFÄR MED GUILLOU ÄR VISSA MYSTERIER BLAD I MAT KOMMER LA EFTER VANSTYRE FILM- GENRE SMÄRTADE BÄRBUSKE ORDORD NUDDAR PÅSTÅ- ENDE EKBERG PÅ DUKEN STYR- MEDEL GITTA NÄSTAN ALLTID PÅ GÅNG JUST JUST SILAR I MUNNEN PÅ DON JUAN HAFT PÅ KÄNN ÅTRÄD FJÄRIL I VAR- DANDE RÄNNA KAN STÅ PÅ SPEL VID INFINITIV NÄST INTILL REN BYGGAS LUSÄGG SÄKER I SADELN GLOBAL GULDJAKT GÅR HELA VÄGEN NED SKRIVS MED FINGER BÅTBYG- GARE BOCKAS SEX DA- GAR TILL JULAFTON EFTER NOLL SES MED KNÖL IBLAND BUBBLA SOM SPRACK INRE KAMP KÖPS SPRIT LITTERÄR ÅSNA HABIT MÅSTE VI FÖR LUFT- OMBYTE EN KORSNING TOG BORT STUBBEN INNE- HÅLLER MYCKET JULMAT SÅ HÄR ÅRS ANVÄNDS VID BRYTNING FÖR VAKTER OCH SJUK- LINGAR FÖR- ORD EN FRONT EN ELIOT SVANTE DREJENSTAM 2012 MEDIAKRYSS NAMN REGION GATUADRESS Lösningen vill vi ha senast den 4 februari och den skickas per post till TIDNINGSBÄRARNA, att: Marie Dahlbom, Box 6106, Malmö 1-2 pris: biobiljetter, 3-5 pris picnic-korg. 14

15 JULSTÖK OCH KUSINKÄRLEK Mitt första tydliga julminne handlar inte om att bli skrämd av tomten eller att med tindrande ögon titta på en nyklädd julgran. Jularna vi firade hos släkten i Osby var något alldeles speciellt. Under en ganska lång period ökade kusinskaran med ett barn per år. Först jag - sen kom ett pärlband med pojkar. Magnus, Miguel, Mats, André, Niklas, Fredrik. Långt senare kom första flickkusinen, men då var jag redan tio år gammal. Huset på Granhöjden fylldes med småpojkar som kröp omkring, hade dragkamp om spännande saker de hittat och inte tvekade att ta till tänderna för att vinna kamperna. En stökig historia. Och ingen som jag kunde tänka mig att leka med överhuvudtaget. Men farmors köttbullar var sagolika. För att inte prata om ris à la Maltan som vi fick på juldagen, gjord på mängder med grädde och så fluffig att det smälte i munnen. Huset var ganska litet och en del upptogs av ett finrum med ömtåliga prydnadssaker och en tramporgel. Inte särskilt lämpligt för småpojkar som knappast kan kallas rumsrena. Så glasdörren in dit var ofta stängd och vi tillbringade mycket tid i köket, hallen och det lilla lilla tv-rummet. För våra föräldrar var det en utmaning att hitta en avskild hörna vid blöjbyten och sovstunder. Största rummet i huset var gillestugan i källaren, den naturliga platsen för julklappsutdelningen. Där trängde vi ihop oss tillsammans med den stora värmepannan i ena hörnet, en julgran och ett pingisbord som var för svårt att montera ner. Praktiskt ställe att lägga julklapparna på medan vi satt på stolar längs väggarna. De odrägliga småpojkarna lärde sig köra bil för många år sedan. De flesta har fått barn och ärligt talat har vi inte så bra koll på alla kusinbarnen - det har hunnit bli ett stort gäng. Första advent vaknar vi upp i ett snölandskap och den kommande julaftonen är påtagligt nära. Med tonårsbarn är vi fler om julstöket, barnen har bakat både pepparkakor och knallgula lussekatter. De har till och med gjort russingömmor i några eftersom de vet att deras mamma hatar russin. Schysst... Nya generationer och nya vanor. Eller i alla fall nya platser att fira jul på, för jag anar att årets jul kommer att väcka gamla minnen till liv. Arton personer totalt - åtta vuxna, åtta barn och två bebisar. Men denna gången samlas vi i ett stort rymligt vardagsrum. Allt var inte bättre förr. Hoppas jag. Katarina Pamp 15

16 Tidningsbäraren Box Malmö BRIS OCH BUS ALLTID ETT BARNPERSPEKTIV Tidningsbärarna värnar extra mycket om de små i samhället. Ibland behövs det en hjälpande hand när ett barn hamnat i en svår situation. Det gör vi genom att stödja BRIS och BUS. BRIS (Barnens Rätt I Samhället) verkar som en länk mellan barn, vuxna och samhället. Många barn har det svårt på olika sätt. BRIS bryr sig om och vill vara ett stöd för barn och tonåringar. Många tror att BRIS är en statlig myndighet. Så är det inte. BRIS är en ideell organisation som lever på privatpersoners och företags goda vilja. En partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn som far illa. FN:s konvention om Barnets rättigheter är ett viktigt riktmärke i det arbetet. BRIS ska bistå utsatta barn och unga med råd och stöd, samt underlätta för denna grupp att föra en dialog med vuxna. BRIS framhåller ett barnperspektiv och ser barn och unga som sina uppdragsgivare det är utifrån deras behov verksamheten planeras. BUS-fonden på barn- och ungdomssjukhuset i Lund ger sjukhuset möjlighet att underlätta sjukhusvistelser för sjuka barn genom att köpa in material till lekterapin, utrusta avdelningen med t ex tv-spel och annan underhållning för barnen samt vidareutbilda personalen i frågor som rör vård av barn. Även BUS-fondens medel kommer från privatpersoner och företag med god vilja och omtänksamhet om samhällets yngsta medlemmar. UPPSKATTNING FÖR GOTT ARBETE TB vill uppmärksamma sina duktiga distributörer. - Det gäller de medarbetare som under alla omständigheter gör allt rätt, är i tid och levererar ett fantastiskt bra arbetsresultat, säger personalchef Annika Borg. Respektive region har lyft fram de medarbetare som är bäst och därmed toppar listan. I samband med juldistributörsträffen får de en snygg svart tröja med TB:s logga fram och text på ryggen. - Jag vill passa på och lyfta på hatten till er jättebra jobbat. Samtidigt vill jag uppmuntra alla våra duktiga medarbetare, säger hon. - Keep up your good work!