Årsredovisning Stockholms Stads Brandförsäkringskontor försäkrar sedan 1746

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Stockholms Stads Brandförsäkringskontor försäkrar sedan 1746

2 Fastigheten Prästgatan 78, där konstnären Carl Larsson bodde som barn, är försäkrad i Brandkontoret. Minnestavlan på huset har inskriptionen: Carl Larsson föddes här den 28 maj 1853 Stockholms-Gillet hugfäste minnet. Det vackra handtaget pryder ytterdörren.

3 ÅRSREDOVISNING 2012 TVÅHUNDRASEXTIOSJUNDE VERKSAMHETSÅRET VALSAMMANTRÄDE Valsammanträde äger rum den 9 april 2013 klockan i Brandkontorets lokaler, Mynttorget 4. Till valsammanträdet är samtliga Brandkontorets försäkringstagare välkomna, dock ska anmälan göras senast den 4 april 2013.x BOLAGSSTÄMMA Sammanträde med överstyrelsen för hållande av bolagsstämma äger rum den 16 maj 2013 klockan i Brandkontorets lokaler, Mynttorget 4. Preliminärt har beslutats att ordinarie bolagsstämmor äger rum den 8 maj 2014, 7 maj 2015 och den 19 maj EKONOMISKA RAPPORTTILLFÄLLEN Periodrapport 2013, september 2013 Årsredovisning 2013, mars 2014

4 INNEHÅLL VD kommenterar Sid 3 Årsredovisning 7 Vinstdisposition 13 Femårsöversikt 14 Resultatanalys 15 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Kassaflödesanalys 18 Förändring av eget kapital 18 Placeringstillgångar 19 Noter till de finansiella rapporterna 20 Revisionsberättelse 37 Styrelse och revisorer 38 Medarbetare 39 ÅRET I KORTHET Premieinkomsten inom årsförsäkring uppgick till 89,9 mkr jämfört med 85,0 mkr året innan. Premieinkomsten inom allframtidsförsäkringen ökade till 36,2 mkr från 28,2 mkr. Det försäkringstekniska resultatet sjönk till 21,1 mkr jämfört med 23,1 mkr året innan. Främsta orsakerna var ökade skadeersättningar inom allframtidsförsäkringen och ökade driftkostnader inom årsförsäkringsrörelsen. Resultatet efter skatt blev 355,5 jämfört med -3,5 mkr föregående år. Bolagsstämman i maj 2012 beslöt dela ut sammanlagt 92,0 mkr, vilket är den högsta summan någonsin som delats ut. Avkastningen på placeringstillgångarna uppgick till 10,2 % och värdet ökade till 3 999,7 mkr från 3 760,8 mkr. Förbättrad brandattiralj från 1700-talets slut. Ur F. J. von Aken, Korrt afhandling om det bästa eldsläckningssätt (1797).

5 NÖJDA KUNDER OCH HÖJD UTDELNING För mig som är född i Stockholm och har ägnat stora delar av mitt yrkesliv inom försäkrings- och finansbranschen, är det en stor ära att få överta ansvaret som VD för Brandkontoret efter Björn Kårfalk. Men det är också extra ansvarsfullt med tanke på bolagets unika historia och långa traditioner. NÖJDA KUNDER Våra kunder är fastighetsägare och vi försäkrar enbart fastigheter i Stockholms län. Av totalt cirka fastigheter så har försäkringsintresse i Brandkontoret idag. Under 2012 genomförde Brandkontoret en omfattande kundnöjdhetsmätning där 300 av kontorets kunder ingick i undersökningen. Syftet var att kartlägga hur väl vi uppfyller kundernas förväntningar och hur Brandkontoret står sig i jämförelse med andra sakförsäkringsbolag. Resultatet är mycket glädjande. Våra kunder är mycket nöjda med personalens bemötande, vårt utbud av fastighetsförsäkringar och hur skadeärenden hanteras och regleras. Sammantaget får Brandkontoret ett Nöjd Kund Index (NKI) på 74, vilket placerar oss i den absoluta toppen när fastighetsägare värderar sina olika sakförsäkringsbolags insatser. ALLFRAMTIDSFÖRSÄKRING Alltsedan 1746 har Brandkontoret erbjudit fastighetsägare i Stockholm att teckna försäkring mot brand för all framtid. Idén var att avgifterna som betalades in skulle placeras på ett sådant sätt att avkastningen på sikt skulle täcka de kostnader som uppstod vid bränder. Nyförsäljningen av allframtidsförsäkring för 2012 uppgick till 36,2 Mkr, vilket är det näst bästa resultatet i bolagets historia. Några försäkringstagare utnyttjade även rätten att låna till premien hos Brandkontoret. VD KOMMENTERAR 3

6 ÅRSFÖRSÄKRING Årsförsäkringsrörelsen redovisar ett positivt resultat på 11,0 Mkr (7,2 Mkr). Några av anledningarna att skadekostnadsprocenten har kunnat förbättras är bland annat ett aktivt regressarbete och positiva avvecklingsresultat under året. MOTTAGEN ÅTERFÖRSÄKRING Premieinkomsten för mottagen återförsäkring uppgick till 13,5 (13,6) och resultatet för året uppgår till 5,7 Mkr (4,6). KAPITALAVKASTNING Utvecklingen på placeringsportföljen blev mycket positiv. Sammantaget uppgick avkastningen till 10,2 % att jämföra med 0,1 % föregående år. Det vittnar om att Brandkontorets investeringar står sig väl även i oroliga tider på de finansiella marknaderna. BÄSTA RESULTATET NÅGONSIN OCH HÖJD UTDELNING Rörelseresultatet för 2012 uppgår till 128,3 Mkr (128,1) vilket är det bästa resultatet hittills. Med anledning av detta är styrelsens förslag att höja bonusutdelningen för både serie I och III i allframtidsförsäkringen. Den sammanlagda utdelningen uppgår till 95,8 Mkr (92,0) vilket därmed överträffar förra årets rekordutdelning. Värt att notera är att Brandkontoret sedan 1782, i obruten följd, lämnat utdelning till kunder med allframtidsförsäkring. VÅRT ENGAGEMANG FÖR STOCKHOLM Brandkontorets betydelse för utvecklingen av Stockholm under århundradena är väl dokumenterat och Brandkontorets fastighet i kvarteret Aglaurus vid Mynttorget ritades av Tessin d ä huset och har nu i mer än 200 år verkat här. I källarvalven finns verifikationer omvittnat på många sätt. Inte minst för att ha bekostat stora delar av Stockholms brandförsvar ända fram till början av 1900-talet och även byggandet av en brandstation på Kungsholmen. Idag riktas vårt engagemang och ekonomiska stöd bland annat till Stadsmissionens Nattjoursverksamhet och andra ideella föreningar som arbetar med att förbättra för hemlösa och andra behövande. Brandkontoret bidrar även till att bevara Stockholms kulturarv genom ekonomiska bidrag till bland annat Skansen, Beridna Högvakten, Almgrens Sidenväveri och Briggen Tre Kronor. Mkr Placeringstillgångarnas värde 31 december 2012 Fastigheter Aktierelaterade Räntebärande Summa Bokfört värde Verkligt värde Mkr 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0 Lämnad utdelning för respektive år Ordinarie Bonus VD KOMMENTERAR

7 Gjutformen till Brandkontorets emblem skänktes av styckgjutaren Gerard Meier år och byggdes år köpte Brandkontoret det så kallade Rosenadlerska och originalhandlingar från drygt 260 års verksamhet. VÅR LOJALITET OCH FOKUS Brandkontoret är Nordens äldsta verksamma försäkringsbolag. Verksamheten har alltsedan starten 1746 drivits utifrån ömsesidiga principer, vilket bland annat innebär att bolaget även ägs av kunderna. Som anställd i Brandkontoret innebär det att vi helt kan koncentrera vår lojalitet mot kunderna. För att säkerställa att det vi arbetar med är till nytta för Brandkontorets ägare är det viktigt att kontinuerligt ställa oss frågan: På vilket sätt är det här bra för våra kunder? Är vi osäkra på svaret är min grundinställning att vi antingen ska avstå eller avvakta med att gå vidare tills vi kan besvara frågan i positiv bemärkelse. Mitt fokus är inställt på att Brandkontoret ska fortsätta upplevas som det lilla, personliga och lönsamma sakförsäkringsbolaget med det bästa erbjudandet och servicen för fastighetsägare i Stockholm. Men också att arbeta aktivt för att stärka banden till våra mest lojala kunder och synliggöra Brandkontorets engagemang och unika historia. Ett uppdrag som jag verkligen ser fram emot! Stockholm i februari 2013 Torbjörn Callvik Verkställande direktör Premieinkomst Årsförsäkring Premieinkomst Allframtidsförsäkring Mkr 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 Mkr 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 30,0 20,0 10, ,0 5, VD KOMMENTERAR 5

8 Ehrenstrahlska huset på Svartmangatan i Gamla stan uppfördes för hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl Byggnaden tros stå på murar från Svartbrödraklostret. På 1750-talet byggdes huset om av källarmästaren Per Henrik Fuhrman vars initialer ingår i Spegelmonogrammet över porten. I fastigheten ryms idag Storkyrkoskolan och Estniska skolan.

9 ÅRSREDOVISNING för STOCKHOLMS STADS BRANDFÖRSÄKRINGSKONTOR Organisationsnummer Styrelsen och verkställande direktören för Stockholms Stads Brandförsäkringskontor (Brandkontoret) får härmed lämna följande redovisning för förvaltningen och verksamheten under räkenskapsåret 2012, Brandkontorets tvåhundrasextiosjunde verksamhetsår. FÖRSÄKRINGSVERKSAMHETEN Årsförsäkring Premieinkomsten ökade och uppgick för 2012 till 89,9 Mkr (85,0 Mkr för 2011). Premieintäkten blev 88,1 Mkr (83,6). Skadekostnaderna uppgick till 61,0 Mkr (62,9). Återförsäkring har tecknats för enskilda skador överstigande 10 Mkr. Under året har (1 145) skador inträffat, varav en stor brandskada och en stor vattenskada. Ingen skada har varit av den omfattningen att återförsäkringen behövt tas i anspråk. Skadekostnadsprocenten netto uppgick till 75,4 procent (81,8) av premieintäkten. Driftkostnaderna uppgick till 10,2 Mkr (8,9), vilket ger en driftkostnadsprocent netto om 12,6 procent (11,6). Den till verksamheten allokerade kapitalavkastningen på de försäkringstekniska avsättningarna uppgick till 1,3 Mkr (2,2) och det försäkringstekniska resultatet uppgick till 11,0 Mkr (7,3). Allframtidsförsäkring Premieinkomsten uppgick till 36,2 Mkr (28,2). Premieintäkten redovisas som 5 procent av premieinkomsten och uppgick till 1,8 Mkr (1,4). Skadekostnaderna uppgick till 1,0 Mkr (0,2). Efter kostnader för återförsäkring, drift och tillförd allokerad kapitalavkastning uppgick det försäkringstekniska resultatet till 4,4 Mkr (11,2). Återförsäkringsskyddet inom verksamheten är detsamma som för årsförsäkringen. Mottagen återförsäkring Brandkontoret deltar i ett antal konsortier med mindre andelar i egendomsförsäkring i olika delar av världen, dock inte i USA. Sedan lång tid tillbaka deltar Brandkontoret även i den Nordiska Kärnförsäkringspoolen med en andel där det maximala risktagandet vid enskild skadehändelse uppgår till 2,0 miljoner. Den sammanlagda premieinkomsten från mottagen återförsäkring var 13,5 Mkr (13,6) och det försäkringstekniska resultatet 5,7 Mkr (4,6). KAPITALFÖRVALTNINGEN Värdepapper Brandkontoret placerar kapitalet i räntebärande instrument, aktier och i direktägda fastigheter. De senare svarar för en stor del av det förvaltade kapitalet. Aktiemarknaderna uppvisade en positiv utveckling under Brandkontorets aktieportfölj, som till övervägande del utgörs av svenska noterade aktier, visar en positiv avkastning om 17,1 procent (-14,1). SIX avkastningsindex steg samtidigt med 16,5 procent. Den orealiserade vinsten uppgick till 171,4 Mkr (-331,0). De räntebärande tillgångarna är placerade i obligationer och certifikat samt som premielån till försäkringstagarna. Portföljen visar en positiv utveckling 2012 om 8,2 procent (-1,5). Av de räntebärande tillgångarna utgör 398,4 Mkr likvida instrument och 114,2 Mkr utgörs av premielån. Den orealiserade förlusten uppgick till 0,9 Mkr (-29,7). Realisationsresultatet vid försäljning av aktier och obligationer uppgick till 49,3 Mkr (21,7). Se vidare not 6 och not 7 nedan. Fastigheter Brandkontorets 21 fastigheter är samtliga belägna inom tullarna i Stockholm. Tre av fastigheterna är kontorsfastigheter och de övriga bostadsfastigheter med butiker och kontorslokaler i varierande omfattning i bottenplanet och i vissa fall på flera våningar. Fastigheterna som omfattar sammanlagt kvm, varav kvm avser bostäder fördelat på sammanlagt 512 lägenheter. Resterande kvm fördelas på 195 lokaler. Se vidare not 1 och not 9 nedan. PERSONAL Medeltalet anställda har uppgått till 18 (18). Härav utgör 14 (14) tjänstemän och 4 (4) fastighetsskötare. Vid årets utgång var sammanlagt 18 anställda, varav 7 kvinnor och 11 män. Tre av de anställda arbetar deltid. Pensioner har under året utbetalats med 0,0 Mkr (0,1). De till pensioner avsatta medlen 0,1 Mkr (0,1) motsvarar pensionsutfästelserna för en (en) tjänsteman som omfattas av äldre reglemente. ÅRSREDOVISNING 7

10 Foto: Nationalmuseum Målningen Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 av Carl Larsson, påbörjades 1891 och blev färdig Målningen hänger i övre trapphallen på Nationalmuseum. Motivet föreställer Gustav Vasa när han på en vit häst rider in i Stockholm den 24 juni 1523 och tas emot av stadens borgare som överlämnar stadsnycklarna till honom. I not 24 och 25 lämnas upplysningar om Brandkontorets ersättningspolicy. Ersättning till ledande befattningshavare under året framgår av not 25. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER I Brandkontorets verksamhet finns många risker vilka kan delas in i tre huvudslag: Försäkringsrisker, marknadsrisker och operativa risker. Brandkontoret förvaltar Mkr. Av detta kapital utgör skulder 65 Mkr och försäkringsavsättningar 790 Mkr. Resterande kapital utgörs av beskattat och obeskattat eget kapital. Styrande för förvaltningen av kapitalet är diversifiering och matchning av försäkringsåtagandena. De försäkringstekniska avsättningarna säkerställs genom pantsättning till förmån för försäkringstagarna genom så kallad registerföring av tillgångar. Brandkontoret har ett kapital som med god marginal täcker den erforderliga solvensmarginalen och det totala nettokapitalkravet enligt trafikljusmodellen. Försäkringsrisker Dessa kan delas in i tre huvudslag; teckningsrisker, återförsäkringsrisker och reservsättningsrisker. Teckningsrisken omfattar risken att teckna ny försäkring och värdering av att försäkringen får rätt pris och självrisknivå för att vara lönsam. Pris och självrisk bestäms baserat på erfarenhet och historiska kalkyler jämte bedömning av försäkringsobjektets status. Egendomsförsäkring sker baserat på att riskerna fördelas inom ett större bestånd med geografisk spridning. Brandkontoret tecknar enbart fastighetsförsäkring i Stockholms län men försäkringsbeståndet omfattar närmare fastigheter. Inom allframtidsförsäkringen kan riskerna synas höga, eftersom premien är engångsbetald och ska täcka alla framtida skadekostnader. Premien är emellertid bestämd på så sätt att avkastningen på den i förskott erhållna premien ska täcka de årliga skade- och förvaltningskostnaderna och dessutom vara tillräckligt stor för att utdelning ska kunna ges till försäkringstagarna. Utdelningen beslutas också av bolagsstämman årligen. Av premien intäktsförs 5 procent det året som försäkringen tecknas medan 95 procent sätts av till premiereserven. Det beräknade återuppbyggnadsvärdet för de byggnader som omfattas av Brandkontorets försäkring uppgår till ca 219 miljarder kronor. För att begränsa riskerna och för att det sammanlagda skadeutfallet inte skall bli för stort enskilt år tecknar Brandkontoret återförsäkring för enskilda storskador. Återförsäkringsrisk är risken att betalning inte erhålls från återförsäkringsgivare i enlighet med återförsäkringsavtalen. De återförsäkringsbolag som Brandkontoret är 8 ÅRSREDOVISNING

11 återförsäkrad hos har alla minst A-rating enligt Standard & Poor s eller motsvarande ratinginstitut, varför motpartsriskerna är begränsade. Inom den mottagna återförsäkringen som tecknas i utländska valutor har Brandkontoret valutarisker men dessa är begränsade till följd av den ringa omfattningen av den mottagna återförsäkringen. Se vidare känslighetsanalysen i not 17. Reservsättningsrisken omfattar dels att skuldföra ännu inte intjänad del av försäkringspremien dels att avsätta tillräckliga belopp för inträffade försäkringsfall - både sådana som är kända och sådana som inte är kända. Avsättning för ej intjänade premier omfattar för Brandkontorets del till största delen allframtidsförsäkringspremier där 95 procent sätts av till en premiereserv som är evig. Avsättning för ej intjänade premier inom årsförsäkringen kommer att intäktsföras inom det kommande året. Avsättning för oreglerade skador, som avsatts framför allt till att ersätta egendomsskador kommer till övervägande del att utbetalas inom de kommande tolv månaderna. Inom fastighetsförsäkringen finns ansvarsförsäkringsmoment där det kan förekomma långa utbetalningstider. Brandkontoret har emellertid ännu så länge förskonats från några mera omfattande ansvarsskador. De stora skadekostnaderna inom fastighetsförsäkringen utgörs av vatten- och brandskador. Vattenskadorna är de mest frekventa och också de som förorsakar de största sammanlagda kostnaderna medan brandskadorna är de som har genomsnittligt högsta skadekostnaden. Marknadsrisker Brandkontorets försäkringsrisker utgörs av skador på fastigheter. En stor del av kapitalet, 45 procent, är därför placerat i direktägda fastigheter vars värdeutveckling följer samma mönster som försäkringsåtagandena. Risken att bli stående med outhyrda lokaler och lägenheter är mycket begränsad eftersom samtliga fastigheter är belägna inom tullarna i Stockholm. Fastigheterna består till övervägande del av 1-3 rumslägenheter som är mycket eftertraktade hyresobjekt. Butiks- och kontorslokalerna hyrs ut på treårskontrakt och har olika förfallotider. Det finns inte några lokaler med mycket stora ytor, varför enhandsriskerna är små och det finns alltid en viss efterfrågan på butiks- och kontorslokaler i Stockholms innerstad. På Baggensgatan 14 bodde Sveriges första opersångerska, Elisabeth Ohlin. Hon anställdes av konung Gustav III på den nya Operan, som han benämnde Kongl musikaliska akademin för befordrande av deklamation och musik. ÅRSREDOVISNING 9

12 Aktieportföljen, som huvudsakligen består av investeringar i svenska företag, omfattar 42 procent av tillgångarna. De svenska företagen har stora delar av sin verksamhet internationellt och de är således beroende av konjunkturutvecklingen inom alla delar av världen, vilket också blir fallet för Brandkontorets investeringar i dessa företag. De räntebärande tillgångarna, sammanlagt 13 procent av kapitalet, investeras dels i premielån till försäkringstagarna, dels i obligationer och certifikat utgivna av kreditvärdiga emittenter. Dessa motpartsrisker på utgivare eller emittent benämns kreditrisk. Såväl räntebaserade placeringar, aktieplaceringar och placeringar i fastigheter är beroende av ränteutvecklingen. Aktieplaceringarna är beroende av utvecklingen på aktiemarknaderna. Ett fåtal aktieplaceringar är gjorda i utländskt noterade aktier, varför valutariskerna inom kapitalförvaltningen är begränsade. Likviditetsrisk är risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella och försäkringstekniska skulder. Brandkontoret har god likviditet eftersom premierna i försäkringsrörelsen betalas in i förskott och stora skadeutbetalningar ofta är kända långt innan de förfaller. Se vidare känslighetsanalysen i not 17. Operativa risker De operativa riskerna utgörs av datorer, system och rutiner som utnyttjas i förvaltningen liksom av de anställda som sköter dem. För de utnyttjade systemen finns det rutiner som säkerställer att de går att återställa efter skadehändelse. Flertalet av de utnyttjade rutinerna finns dokumenterade. Även om Brandkontoret är en liten arbetsplats finns det god kunskap hos personalen för att ersätta varandra i händelse av sjukdom etc. Många av de tjänster som Brandkontoret behöver i mindre Isaac Grünewald ( ) var bildkonstnär och keramiker samt professor vid Konstakademien. Han skildrade ofta storstadslivet i fågelperspektiv. Sigrid Hjertén ( ) studerade för Henri Matisse i Paris. Debututställningen ägde rum 1912 med gruppen De 8. Här ett stockholmsmotiv. omfattning köps av fristående konsulter, vilka i flertalet fall har en nära relation till kontoret. Den verksamhet som Brandkontoret bedriver är inte så unik utan det finns goda möjligheter att ersätta personal vars anställning av olika anledning upphör. Ytterligare information om Brandkontorets risker och riskhantering redovisas under not 2. SOLVENS II Det framtida solvensregelverket för försäkringsbolag, Solvens II, kommer enligt preliminära bedömningar, till delar, att implementeras i svensk lag och Finansinspektionens föreskrifter 1 januari Under 2012 har Brandkontoret tagit fram en ORSA (Own Risk and Solvency Assessment). Det är den beskrivning av riskhantering och riskvärdering som ger styrelsen kunskap om riskbilden och om vilket kapital som behövs 10 ÅRSREDOVISNING

13 för att täcka verksamhetens risker. Enligt nuvarande principer för att driva verksamheten i Brandkontoret krävs ett riskkapital om 30 Mkr. Enligt den internt framtagna ORSA krävs ett kapital motsvarande detta belopp. Eftersom Brandkontoret vid utgången av 2012 har ett riskbärande kapital om Mkr kommer de nya kraven inte att medföra annan belastning på verksamheten än att rapporteringen kommer att bli mer arbetskrävande. Solvens II-regelverket är inte färdigt och förändringar kan ske i regler och tolkningar såväl vad gäller beräkningen av kapitalbas som kapitalkrav. ÖVRIGT Koncernen består av moderbolaget Brandkontoret ( ) samt det helägda dotterbolaget Aglaurus AB ( ). Koncernredovisning upprättas ej då dotterföretaget är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Det har efter den 31 december 2012 inte uppkommit händelser som väsentligt påverkar bolagets verksamhet eller finansiella ställning. Nils Kreuger ( ) studerade vid Konstakademien och i Paris. Han anslöt sig till Opponenterna, en grupp om 85 svenska konstnärer. Skeppsbron är Stockholms äldsta kaj. Redan i början av 1600-talet lade den tidens stora och djupgående fartyg till här. Gustav II Adolf ville göra kajen till paradgata och den är i dag en av Gamla stans huvudtrafikleder. Skeppsbron förblev Stockholms viktigaste hamn under 1700-talet. ÅRSREDOVISNING 11

14 VERKSAMHETSRESULTAT Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 375,8 Mkr (-3,7). Resultatet efter skatt uppgick till 355,5 Mkr (-3,5). Totalresultatet efter skatt uppgick till 354,3 Mkr (-2,8). Det fria egna kapitalet och orealiserade övervärden inom Allframtidsförsäkringen av Serie III, som internt redovisas som en egen verksamhet, överstiger den utdelning som föreslås för Serie III. Konsolideringskapitalet uppgick till 3 175,8 Mkr (2 926,1). I övrigt hänvisas till efterföljande resultat-, balansräkningar och tilläggsupplysningar med noter. STYRELSE Brandkontorets styrelse består av Olle Nordström (ordförande), Ulf Lundahl (vice ordförande), Torbjörn Callvik (verkställande direktör), Jan Ellström, Birgitta Härnblad, Erik Lindvall och Lars-Göran Orrevall. Sven-Harrys Konstmuseum öppnade 2011 på initiativ av byggmästare Sven-Harry Karlsson. Byggnaden med fasad av mässing ligger i Vasaparken. Här finns en kopia av Sven-Harrys tidigare hem, 1700-talsgården Ekholmsnäs på Lidingö samt delar av hans konstsamling. Fastigheten är försäkrad hos Brandkontoret. 12 ÅRSREDOVISNING Foto: Per Myrehed

15 VINSTDISPOSITION Styrelsen har antagit en utdelningspolicy som lyder: Brandkontorets goda konsolidering medför att den ordinarie utdelningen i Serie I och Serie III i princip bestäms med utgångspunkt från hela resultatet med avdrag för orealiserade och realiserade värdeförändringar. Eventuell bonusutdelning avgörs av i vilken omfattning realisationsresultat uppstått. Det är styrelsens ambition att det reala värdet av den ordinarie utdelningen över tiden ska höjas. Av de vinstmedel som stod till förfogande vid bolagsstämman 2012 har enligt överstyrelsens beslut kr avsatts till utdelning och återstoden överförts i ny räkning. Till överstyrelsens förfogande står: Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa kronor Av de fria vinstmedlen utgör kronor orealiserade värdeförändringar. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till utdelning åt de enligt 9 bolagsordningen vinstutdelningsberättigade försäkringstagarna Ingående i Serie I avsättes dels ett belopp som motsvarar 10 kronor för kronor vinstutdelningsberättigat belopp dels en bonus som motsvarar 2 kronor och 40 öre för kronor vinstutdelningsberättigat belopp Ingående i Serie III avsättes dels ett belopp som motsvarar 3 kronor och 75 öre för kronor vinstutdelningsberättigat belopp dels en bonus som motsvarar 90 öre för kronor vinstutdelningsberättigat belopp Summa utdelning samt att i ny räkning överföres Summa kronor VINSTDISPOSITION 13

16 FEMÅRSÖVERSIKT Belopp i Mkr Premieinkomst 1) 139,6 126,9 126,7 125,3 109,0 Premieintäkt 103,5 98,7 97,2 96,2 86,8 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 16,8 22,8 23,3 23,6 26,5 Kapitalavkastning netto 173,2 149,5 105,6 227,2 116,1 Försäkringsersättningar -66,6-69,9-76,4-64,9-55,9 Försäkringsrörelsens tekniska resultat 21,1 23,1 16,2 27,9 32,4 Årets resultat 354,3-2,8 424,0 454,7-252,0 Ekonomisk ställning Placeringstillgångar, verkligt värde 3 893, , , , ,4 Försäkringstekniska avsättningar 790,1 751,4 729,6 683,8 647,4 Konsolideringskapital Garantifonden 22,0 22,0 22,0 22,0 22,0 Andra fonder 56,7 58,6 53,6 53,8 54,3 Övrigt eget kapital 2 418, , , , ,2 Obeskattade reserver 133,3 91,4 88,2 120,6 140,4 Summa 2 630, , , , ,9 Uppskjuten skatteskuld på övervärden i placeringstillgångar 545,8 600,3 640,7 524,0 476,7 Summa 3 175, , , , ,6 (varav uppskjuten skatt) -580,9-624,3-663,9-555,7-516,0 Kapitalbas 3 080, , , , ,0 Erforderlig solvensmarginal 30,2 31,6 32,9 33,2 31, NYCKELTAL Försäkringsrörelsen Skadeprocent - netto 69,2 76,1 84,6 72,5 69,1 Driftkostnadsprocent - netto 26,3 23,5 23,3 22,9 23,7 Totalkostnadsprocent - netto 95,5 99,6 107,9 95,4 92,8 Kapitalförvaltningen Direktavkastning, % 3,6 3,6 3,3 3,2 3,3 Total avkastning, % 10,2 0,1 16,6 18,1-10,5 Ekonomisk ställning Konsolideringsgrad, % Utdelning till delägare Kronor per tusen i försäkringsbelopp 2) Serie I 12,40 12,00 8,50 12,50 8,00 Serie III 4,65 4,50 3,20 4,80 3,00 Utdelning, Mkr 95,8 92,0 63,3 91,5 57,5 1) Varav allframtidsförsäkring 36,2 28,2 32,1 29,2 20,0 årsförsäkring 89,9 85,0 81,3 83,0 77,7 mottagen återförsäkring 13,5 13,7 13,3 13,1 11,3 2) För 2012 styrelsens förslag 14 FEMÅRSÖVERSIKT

17 RESULTATANALYS FÖR 2012 Belopp i Mkr Med direkt försäkring avses i nedanstående resultatanalys i sin helhet försäkring för brand- och annan skada på egendom. Direkt Mottagen försäkring återförsäkring Totalt Skadeförsäkringsrörelsens Allfamtids- Årsförsäkring Summa tekniska resultat försäkring Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 1,7 80,9 82,6 13,5 96,1 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 15,2 1,3 16,5 0,3 16,8 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) -1,0-61,0-62,0-4,6-66,6 Driftkostnader -11,5-10,2-21,7-3,5-25,2 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat ,4 11,0 15,4 5,7 21,1 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat ,2 7,3 18,5 4,6 23,1 Avvecklingsresultat ,0 9,9 9,9 1,8 11,7 Försäkringstekniska avsättningar Ej intjänade premier och kvardröjande risker 683,8 31,8 715,6 0,1 715,7 Oreglerade skador 1,0 53,5 54,5 19,9 74,4 Summa försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring 684,8 85,3 770,1 20,0 790,1 Noter till Resultatanalys Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 36,2 89,9 126,1 13,5 139,6 Premier för avgiven återförsäkring -0,1-7,2-7,3 - -7,3 Förändringar i ej intjänade premier och kvardröjande risker -34,4-1,8-36, ,2 Summa premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 1,7 80,9 82,6 13,5 96,1 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -1,0-60,3-61,3-2,7-64,0 Återförsäkrares andel Förändring i oreglerade skador Före avgiven återförsäkring - -0,7-0,7-1,9-2,6 Återförsäkrares andel Summa Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) -1,0-61,0-62,0-4,6-66,6 RESULTATANALYS 15

18 RESULTATRÄKNING OCH RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Belopp i Mkr TEKNISK REDOVISNING Not Premieintäkter efter avgiven återförsäkring Premieinkomst 139,6 126,9 Premier för avgiven återförsäkring -7,3-6,9 Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -36,1 96,2-28,2 91,8 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 3 16,8 22,8 Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring Utbetalda ersättningar före avgiven återförsäkring -64,1-76,3 Förändring i avsättning för oreglerade skador -2,5-66,6 6,4-69,9 Driftkostnader 4,5-25,3-21,6 Tekniskt resultat 21,1 23,1 ICKE TEKNISK REDOVISNING Tekniskt resultat enligt ovan 21,1 23,1 Kapitalavkastning, intäkter 6 217,6 193,8 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 198,3 - Kapitalavkastning, kostnader 7-44,4-44,2 Orealiserade förluster på placeringstillgångar ,6 Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen 3-16,8 354,7-22,8-26,8 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 375,8-3,7 Förändring av säkerhetsreserv -0,3-3,2 Upplösning av periodiseringsfond (2004) -41,6 - Resultat före skatt 333,9-6,9 Skatt på årets resultat 8 21,6 3,4 Årets resultat 355,5-3,5 Rapport över totalresultat Årets resultat 355,5-3,5 Tottieska fonden 1) -2,2-0,2 Återförd utdelning 1,0 0,9 Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt -1,2 0,7 Totalresultat för året 354,3-2,8 1) Tottieska fondens medel skulle ursprungligen (år 1847) användas för pensioner till tornväktares eller personers, som under biträde med släckning av bränder vådligen omkommit, i fattigdom efterlämnade änkor och oförsörja barn. År 2006 utvidgades ändamålet att även innefatta projekt som ligger inom Brandkontorets eller dess ägares intresseområden. Bidrag skall i princip endast utgå till projekt som ej kan anses vara statens eller kommunens ansvarsområde eller därest projektet icke kan beräknas komma till stånd under överskådlig tid i brist på anslag. Det skall klart framgå att projektet tillkommit med hjälp från Brandkontoret i avsikt att stärka Brandkontorets varumärke. 16 RESULTATRÄKNING

19 B ALANSRÄKNING DEN 31 DECEMBER Belopp i Mkr TILLGÅNGAR Not Placeringstillgångar Byggnader och mark , ,0 Aktier i koncernföretag 10 0,1 0,1 Aktier och andelar , ,4 Obligationer och andra räntebärande värdepapper ,8 312,6 Övriga lån , ,4 113, ,8 Fordringar Fordringar avseende återförsäkring 3,0 2,8 Övriga fordringar 6,2 9,2 0,6 3,4 Andra tillgångar Materiella tillgångar 1,5 1,3 Kassa och Bank 106,3 107,8 74,0 75,3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter 8,9 1,3 Övriga förutbetalda kostnader 0,5 9,4 0,8 2,1 Summa tillgångar 4 019, ,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Garantifond 1) 22,0 22,0 Andra fonder 56,7 78,7 58,6 80,6 Fritt eget kapital Balanserat resultat 2 063, ,6 Årets resultat 354, ,0-2, , , ,4 Obeskattade reserver ,3 91,4 Försäkringstekniska avsättningar Ej intjänade premier ,7 679,5 Oreglerade skador 20 74,4 790,1 71,9 751,4 Avsättning för andra risker och kostnader Pensioner 0,1 0,1 Skatter 8 534,9 535,0 593,5 593,6 Skulder Övriga skulder 21 38,6 38,6 67,2 67,2 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26,1 29,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 019, ,6 POSTER INOM LINJEN Not Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser , ,5 Ansvarsförbindelser Inga Inga Åtaganden Inga Inga 1) Enligt bolagsordningen skall Garantifonden utgöra 22 Mkr. Fonden skall vid behov användas till skadeersättningar och andra utgifter. BALANSRÄKNING 17

20 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i Mkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 320,6-31,8 Erhållna räntor 13,3 24,9 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet -205,5 135,0 Betald inkomstskatt -32,9-36,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 95,5 91,2 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning av rörelsefordringar (+) -13,1-0,8 Ökning (+)/Minskning av rörelseavsättningar (-) 34,6 24,6 Ökning (+)/Minskning av rörelseskulder (-) -33,3 34,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 83,7 149,1 Investeringsverksamheten Investeringar i maskiner o inventarier * köpt -0,2 0,0 * sålt 0,0-0,2 0,0 0,0 Placering i fastigheter * köpt -9,3-5,8 * sålt 0,0-9,3 0,0-5,8 Placering i aktier * köpt -84,7-220,5 * sålt 87,7 3,0 153,6-66,9 Placering i räntebärande värdepapper * köpt -137,4-66,7 * sålt 184,5 47,1 42,3-23,5 Kassaflöde från Investeringsverksamheten 40,6-96,2 Finansieringsverksamheten Lämnad utdelning -92,0-63,3 Kassaflöde från Finansieringsverksamheten -92,0-63,3 Årets kassaflöde 32,3-10,4 Likvida medel vid årets början 74,0 84,4 Likvida medel vid årets slut 1) 106,3 74,0 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL Belopp i Mkr Garanti- Andra Fritt Totalt fond fonder eget kapital eget kapital Ingående balans ,0 53, , ,5 Årets resultat -3,5-3,5 Utdelningar -63,3-63,3 Återförd utdelning m m 5,0-4,3 0,7 Eget kapital ,0 58, , ,5 Årets resultat 355,5 355,5 Utdelningar -92,0-92,0 Återförd utdelning m m 2) -1,9 0,7-1,2 Eget kapital ,0 56, , ,7 1) Likvida medel definieras som kassa och bank 2) Outtagen utdelning som efter 10 år resultatförs 18 KASSAFLÖDESANALYS

21 PLACERINGSTILLGÅNGAR MM Verkligt värde Andel i % Värde- Direkt- Total- Mkr förändr. 1] avkastn. avkastn. 2] Mkr % Mkr % Mkr % Räntebärande tillgångar Premielån 114,2 113, ,0 0,0 7,1 6,2 7,1 6,2 Obligationer och förlagslån 292,1 313, ,2 9,4 5,5 1,9 32,7 11,3 Certifikat 0,0 0, ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Likvida medel 106,3 74, ,0 0,0 0,7 0,8 0,7 0,8 Summa räntebärande 512,6 500, ,2 5,5 13,3 2,7 40,5 8,2 Aktier 1 682, , ,6 12,9 61,8 4,1 254,4 17,1 Fastigheter 1 805, , ,7 1,6 59,1 3,3 86,8 4,9 Summa tillgångar 3 999, , ,5 6,6 134,2 3,6 381,7 10,2 1] I värdeförändringen ingår realiserade och orealiserade förändringar. 2] Summan av värdeförändring och direktavkastning i relation till det ingående värdet justerat med placeringsförändringarna under året. Fördelning av placeringstillgångar Räntebärande 13% Aktier 42% Fastigheter 45% PLACERINGSTILLGÅNGAR 19

22 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Belopp i Mkr om inte annat anges NOT 1 Redovisningsprinciper Företagsinformation Denna årsredovisning för Stockholms Stads Brandförsäkringskontor (Brandkontoret) avges per 31 december 2012 och avser räkenskapsåret Brandkontoret är ett ömsesidigt svenskt försäkringsbolag med säte i Stockholm och huvudkontor i Stockholm. Adressen är Mynttorget 4, Stockholm. Organisationsnumret är Brandkontoret bedriver skadeförsäkringsverksamhet. Överensstämmelse med normgivning och lag Redovisningen har upprättats enligt lagen om årsredovisning i försäkringsbolag (ÅRFL) samt i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:26, FFFS 2009:12 och FFFS 2011:28). Brandkontoret tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS. Med lagbegränsad IFRS avses en tillämpning av de internationella redovisningsstandarder samt tillhörande tolkningsmeddelanden som antagits av Europeiska kommissionen, med de avvikelser från tillämpningen som Finansinspektionen angivit. Dessa avvikelser innebär bland annat att Rådet för Finansiell rapportering RFR 2 om juridiska personer tillämpats. Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu inte trätt ikraft International Accounting Standards Board (IASB) har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu inte trätt ikraft: Standarder IFRS 9 Finansiella Instrument*. IFRS 13 Fair Value Measurement*. Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (Presentation av posterna i övrigt totalresultat)*. Ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda*. Skall tillämpas för räkenskapsår som börjar: 1 januari 2015 eller senare 1 januari 2013 eller senare 1 juli 2012 eller senare 1 januari 2013 eller senare * Ännu ej godkända för tillämpning inom EU. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Vid upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med så kallad lagbegränsad IFRS görs bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. De viktigaste antagandena som påverkar redovisade belopp för tillgångar och skulder är relaterade till onoterade placeringstillgångar och de försäkringstekniska avsättningarna. Avsättningarna kontrolleras och utvärderas löpande i det ordinarie boksluts- och prognosarbetet. Eventuellt överskott eller underskott i avsättningen för oreglerade skador, exklusive innevarande skadeår, redovisas i sin helhet i resultaträkningen som ett avvecklingsresultat. Viktiga uppskattningar och bedömningar Styrelsen och verkställande direktören har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och källor till osäkerhet, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av bolagets redovisningsprinciper Ledningen har bedömt att det inte behövs några väsentliga förändringar av tillämpade redovisningsprinciper. De viktigaste bedömningar som gjorts under året gäller storlek på försäkringstekniska avsättningar. När det gäller värdering av placeringstillgångar är det färre bedömningar eftersom övervägande del av placeringstillgångarna baseras på observerbara marknadspriser. 20 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

23 Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedan redogörs för viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar: Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar är baserade på gjorda uppskattningar och antaganden om framtida skadekostnader vilket medför att uppskattningarna alltid är förknippade med osäkerhet. Uppskattningarna är baserade på historisk statistik om tidigare skadefall. Försäkringstekniska avsättningar består av ej intjänade premier och oreglerade skador. Avsättning för ej intjänade premier sker enligt allframtidsbrandförsäkringens villkor med 95 procent av premieinkomsten. För årsförsäkringen görs avsättning med sådan del av premieinkomsten som vid bokslutet är hänförlig till påföljande år. I mottagen återförsäkring sker avsättning enligt från cedenter erhållen uppgift. Avsättning för oreglerade skador har beräknats utifrån tillgänglig kunskap om enskilda skador. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till att inträffade skador ej rapporterats eller rapporterats men med otillräckliga belopp. Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument För värderingen av finansiella tillgångar och skulder för vilka det inte finns något observerbart marknadspris används värderingstekniker som beskrivs under redovisningsprinciper. För finansiella instrument med begränsad likviditet kan det observerade marknadspriset vara subjektivt. För sådana instrument kan därför vissa ytterligare bedömningar krävas beroende på osäkerheten i marknadssituationen. Bolaget har stor andel noterade aktier och obligationer med god likviditet och få fall av osäkra bedömningar. Valuta Bolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan. Intäkter Hyresintäkter periodiseras linjärt över hyresperioden. Förskottshyror och förskottspremier redovisas som förutbetalda intäkter. Hyresintäkter redovisas under kapitalavkastning i resultaträkningen. Erhållen utdelning redovisas som en finansiell intäkt. För alla räntebärande finansiella instrument (även de som värderats till verkligt värde) redovisas ränteintäkter med tillämpning av effektivräntemetoden. Försäkringsavtal Verksamhet som redovisas som försäkringsavtal redovisas enligt IFRS 4. Försäkringskontrakt redovisas och värderas i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd och inte efter sin juridiska form i de fall dessa skiljer sig åt. Såsom försäkringsavtal redovisas de kontrakt som överför betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till Brandkontoret och där Brandkontoret går med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Redovisning av försäkringsavtal Intäktsredovisning/Premieinkomst I försäkringsrörelsen redovisas premieinkomst som den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras företaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden. Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad. Ej intjänad premie avsätts till Avsättning för ej intjänade premier. Inom allframtidsförsäkringen intäktsförs 5 procent av premien det år försäkringen tecknas medan 95 procent avsätts till Avsättning för ej intjänade premier. Utbetalda försäkringsersättningar Som utbetalda försäkringsersättningar redovisas utbetalningar till försäkringstagare under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller inträffade försäkringsskador, oberoende av när skadan inträffat. NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 21

24 Försäkringstekniska avsättningar De försäkringstekniska avsättningarna utgörs av - avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker - avsättning för oreglerade skador, inklusive skaderegleringskostnader Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättningen för ej intjänade premier utgör värdet av bolagets samlade ansvarighet för löpande försäkringar. Avsättning för ej intjänade premier omfattar för Brandkontorets del till största delen allframtidsförsäkringspremier där 95 procent sätts av till Avsättning för ej intjänade premier som är evig. Avsättning för ej intjänade premier inom årsförsäkringen kommer att intäktsföras inom det kommande året. Beräkningarna av avsättningarna har gjorts enligt vedertagen metodik innebärande att man beaktar hur stor del av premien för varje enskild försäkring som hänför sig till tiden efter redovisningsperioden. Avsättning för oreglerade skador Avsättning för kända men oreglerade skador har gjorts till sitt kända belopp med tillägg för beräknade återstående utbetalningskostnader samt beräknade återstående skaderegleringskostnader. Avsättningen för inträffade men ännu inte inrapporterade skador (IBNR) omfattar kostnader för inträffade men ännu okända skador. Beloppet är en uppskattning baserad på historiska erfarenheter och skadeutfall. Driftkostnader Samtliga driftskostnader fördelas i resultaträkningen efter funktionerna anskaffning, skadereglering, administration, provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring. Avgiven Återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna återförsäkringsavtal. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar motsvarar återförsäkrares ansvar för försäkringstekniska avsättningar enligt ingångna avtal. Redovisning av kapitalavkastning Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen i skadeförsäkring Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat baserat på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar för egen räkning efter avdrag för nettofordringar i försäkringsrörelsen. Den överförda kapitalavkastningen beräknas utifrån en räntesats som motsvarar den genomsnittliga statslåneräntan för året. Kapitalavkastning, intäkter Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar hyresintäkter från byggnader och mark, utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter, valutakursvinster (netto), återförda nedskrivningar och realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning, kostnader Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar driftskostnader för byggnader och mark, kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto), av- och nedskrivningar samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive orealiserade förluster på placeringstillgångar. Realisationsvinster på andra tillgångar än placeringstillgångar redovisas som övriga intäkter. Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. 22 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

25 Skatter Inkomstskatt Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Säkerhetsreserv Säkerhetsreserv utgör en obeskattad reserv som redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Förändringar redovisas över resultaträkningen. Basen för beräkning baseras på en föreskrift från Finansinspektionen om normalplan för beräkning av säkerhetsreserv (FFFS 2002:2, FFFS 2005:35 och FFFS 2011:9). Föreskriften anger maximala belopp som får avsättas till säkerhetsreserv, baserat på premieinkomst och avsättning för oreglerade skador inom vissa försäkringsgrenar. Byggnader och mark Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter och/eller avkastning genom värdestegring. Initialt redovisas förvaltningsfastigheter till anskaffningskostnad, vilket inkluderar till förvärvet direkt hänförbara utgifter. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Tillkommande utgifter för förvaltningsfastigheter läggs till det redovisade värdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med utgiften kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Utgifter som avser utbyten av hela eller delar av identifierade komponenter av fastigheten aktiveras liksom utgifter för helt nya komponenter. Mindre reparationer av förvaltningsfastigheter kostnadsförs i samband med att utgiften uppkommer. Rörelsefastigheter redovisas, i enlighet med Finansinspektionens allmänna råd, på samma sätt som förvaltningsfastigheter. Dotterföretag och intresseföretag Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Eventuellt nedskrivningsbehov prövas regelbundet. Finansiella instrument Redovisning i balansräkningen Finansiella tillgångar eller skulder tas upp i balansräkningen initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader vilket gäller för alla finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. För finansiella tillgångar och skulder redovisade till verkligt värde redovisas transaktionskostnaderna i resultaträkningen. Finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen. Brandkontoret förvaltar och utvärderar alltid resultatet av samtliga placeringstillgångar (alla aktier, obligationer, derivat och fastigheter) på basis av verkligt värde förutom när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. I uppföljningen av kapitalförvaltningens resultat är fokus främst riktat på nyckeltalet totalavkastning. I detta mått inkluderas såväl realiserade som orealiserade resultat (förutom i de fåtal fall när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt). Detta innebär att även placeringar i onoterade aktier ingår i denna utvärdering. Det är därför bolagets bedömning att en redovisning till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen ger mer relevant redovisningsinformation för läsarna av årsredovisningen. Av detta skäl väljer Brandkontoret alltid att kategorisera sina placeringstillgångar såsom finansiella tillgångar som identifierats som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Den som tecknar ny allframtidsförsäkring har rätt att i samband med nyteckning låna till hela eller del av premien. Lånet är ett annuitetslån som löper över femtio år och har en fast ränta om för närvarande 6 procent. Annuiteten uppgår till 6,35 procent av lånebeloppet. Låne- och kundfordringar värderas i efterföljande perioder till upplupet anskaffningsvärde. Eventuellt nedskrivningsbehov prövas regelbundet. NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 23